Förslag till inrättande av Masterprogram Språk och interkulturell kommunikation

Transkript

1 Göteborg, den 28 februari 2014 Förslag till inrättande av Masterprogram Språk och interkulturell kommunikation Språk och interkulturell kommunikation: Masterprogram Language and Intercultural Communication: Master s Programme 1. Bakgrund I syfte att ta vara på synergieffekter mellan de olika ämnena och höja retentionen lade institutionen för språk och litteraturer (SPL) under 2012 fram förslag på ett ettårigt program på masternivå med namnet Språk och interkulturell kommunikation (SIK). Efter de synpunkter som förslaget fick av beredningsgruppen på fakultetsnivå har det nu reviderats i grunden och inkluderar även ett magisterår. Programmet Språk och interkulturell kommunikation innebär självklara samläsnings- och samarbetsmöjligheter mellan olika ämnen och språk. Det leder till en magister- eller masterexamen inom respektive huvudområde. Möjliga huvudområden är afrikanska språk, arabiska, engelska, franska, japanska, ryska, spanska och tyska, samt kinesiska när detta ämne blir fullt utbyggt till huvudområde på grundnivå och avancerad nivå. Programmet kan läsas på hel- eller halvfart, och leder till magister- och/eller masterexamen. Antagning sker varje hösttermin. Det är möjligt att påbörja andra året (masteråret) efter att ha läst magisteråret inom SIK, eller efter att ha läst Magisterprogram i språkvetenskap (H2SPV) vid Humanistiska fakulteten, GU. Programmet ger behörighet att söka till utbildning på forskarnivå inom valt huvudområde och förbereder för en kommande yrkesverksamhet med anknytning till språk och interkulturell kommunikation. 1

2 2. Programmets bärande idé Det blir allt viktigare att kunna förhålla sig till en verklighet som präglas av mångkultur och mångspråkighet. Kraven ökar på förståelse, nyfikenhet, tolerans, och inte minst på insikter om kulturella skillnader och likheter, och vad de kan bero på. När mobilitet och migration är växande inslag i samhället, gäller det i allt högre grad att kunna uppfatta, urskilja, möta och bemöta olika kulturella och språkliga företeelser, att ha förmågan att interagera med människor med olika bakgrund och att hantera frågeställningar, motsättningar och friktioner som kan ha språkliga och kulturella orsaker. Syftet med programmet Språk och interkulturell kommunikation är att ge språkvetenskapliga verktyg för att utforska, tolka och förstå olika språkliga och kulturella yttringar, och därigenom komma fram till hur olika diskurser om kultur och kulturella skillnader kan påverka kommunikationen mellan och om olika kulturer. En viktig grund för utbildningen är att skapa förståelse för olika kulturella synvinklar och dessas konsekvenser, och att problematisera ett eurocentriskt perspektiv. Studenterna får en global språklig bildning och en kulturell kompetens för att verka inom internationella miljöer och hantera interkulturella möten och möjligheter. I programmet förvärvar de kunskap, färdighet och förmåga att utifrån en språkvetenskaplig grund kritiskt analysera, diskutera och reflektera kring uttryck och kommunikativa manifestationer av kultur, både inom och mellan olika verkligheter. En tvärspråklig uppläggning av utbildningen skapar ett naturligt pedagogiskt samspel och samarbete över ämnesgränserna, samtidigt som utbildningens kärna ger språklig och språkvetenskaplig spetskompetens inom valt huvudområde. 3. Programmets innehåll Studenten kan söka till programmets första år (magisteråret) direkt efter kandidatexamen. Därefter påbörjas masteråret, som står öppet även för studenter från Magisterprogram i språkvetenskap (H2SPV). Oavsett vilken väg de har tagit till detta andra år, har studenterna följt en kurs om språkvetenskapliga forskningsmetoder och skrivit ett självständigt arbete på 15 hp (magisteruppsats). Med vissa mindre justeringar kan programmet läsas på halvtid. Alla programspecifika kurser är planerade så att studenter från olika huvudområden läser gemensamt. För fyra av dessa kurser innebär det samtidigt att de fördjupar sig och examineras inom sitt eget huvudområde. Det pedagogiska upplägget möjliggör möten över språk-, ämnesoch kulturgränser, något som institutionen har goda erfarenheter av genom andra kursmoment och program. Seminarier och föreläsningar spänner över olika språkämnen, exempel från olika språk och språkområden diskuteras, teorier från olika vetenskapliga traditioner behandlas, men varje student tillämpar och fördjupar sina kunskaper inom valt huvudområde. På så vis ger programmet både en spetskompetens inom ett språk och en bred språkövergripande kompetens. 2

3 Programmets uppläggning helfart Period 1 T1:1 SIK220 Språk och interkulturell kommunikation (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk introduktionskurs. Period 2 T1:3 SIK221 Språk och samhälle (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 1 T2:1 SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Läses med Världslitteratur. Termin 1 (magister) HT Termin 2 (magister) VT T1:2 LI2102 Språkvetenskapliga metoder (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs. Gemensam med Språkvetenskapligt magisterprogram. T1:4 Valbar kurs inom huvudområdet (7,5 hp) T2:2 Valbar kurs (7,5 hp) Period 2 T2:3 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 T3:1 SIK222 Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Period 2 T3:3 SIK224 Diskurser (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs. Termin 3 (master) HT T3:2 SIK223 Att översätta språk och kultur (7,5 hp) Programspecifik, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Läses tillsammans med Översättarprogrammet. T3:4 Valbar kurs (7,5 hp) Termin 4 (master) alternativ 1 VT Period 1 T4:1 Fältkurs (i samarbete med LIR), alt. praktikkurs, alt. fritt valbar/a kurs/er (15 hp alt. 2 x 7,5 hp). Period 2 T4:2 Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Period 1 Period 2 Termin 4 (master) alternativ 2 VT Självständigt arbete (30 hp). Skrivs inom huvudområdet. Programmets uppläggning halvfart T1 (ht) period 1 T1 (ht) period 2 T2 (vt) period 1 T2 (vt) period 2 T3 (ht) period 1 T3 (ht) period 2 T4 (vt) period T5 (ht) period 1 T5 (ht) period 2 T6 (vt) period T7 (ht) period 1 T7 (ht) period 2 T8 (vt) period SIK220 Språk och interkulturell kommunikation (7,5 hp) SIK221 Språk och samhälle (7,5 hp) SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs inom huvudområde (7,5 hp) LI2102 Språkvetenskapliga metoder (7,5 hp) Valbar kurs (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). SIK223 Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp) SIK224 Diskurser (7,5 hp) Praktik, fältkurs alt. valbara kurser 15 hp SIK222 Att översätta språk och kultur (7,5 hp) Valbar kurs (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). 3

4 Kurserna är av fem olika slag: Programspecifika kurser inom huvudområde som innebär språkgemensamma moment med ämnesfördjupning. Tillämpning av teori och metod samt examination inom huvudområdet (SIK221, SIK222, SIK223, SPL230); Programspecifika kurser utom huvudområde som innebär ämnesbreddning (SIK220, SIK224); Valbara kurser som utgör fördjupning inom huvudområdet eller breddning i annat ämne (kan även läsas på annan fakultet eller lärosäte; väljs i samråd med programkoordinator och studievägledare); Valbar praktik- eller fältkurs; Självständigt arbete inom huvudområde. Exempel på valbara kurser: Komparativ lingvistik och språktypologi (AF2205) Språk och samhälle i Afrika (AF1100) Teori och metod i japansk lingvistik (JP2102) Rysk lingvistik och översättningsteori (RY2101) Spanska: sociolingvistik (SP2201) Kontrastiv lingvistik (TY2208) Språkvetenskapliga teorier (SV2114) Introduktion till Japans kultur och samhälle (JP1302) Semantik och pragmatik (LI1404) Tvåspråkighet och andraspråksinlärning (LI2103) Språk och interkulturell kommunikation (7,5 hp), Language and Intercultural Communication (7.5 Credits) fokuserar på det tvärdisciplinära begreppet interkulturell kommunikation och hur detta behandlas ur språkvetenskapligt perspektiv. Vidare studeras grundläggande teoretiska, analytiska och kritiska perspektiv på språkets roll för interkulturell kommunikation. Kursen problematiserar det komplexa begreppet interkulturalitet som kan användas på olika sätt och relatera till olika forskningstraditioner, till exempel inom litteratur, didaktik och språk. Hur begreppet förhåller sig till de närbesläktade begreppen transkulturalitet och multikulturalitet diskuteras, liksom sambandet mellan språk och kognition, språk och kultur, språk och identitet. Därutöver får studenterna inblick i olika kommunikativa strategier och hur dessa kan utformas inom olika kulturer och verksamhetsfält. Parallellt med denna kurs löper Språkvetenskapliga metoder (7,5 hp), Linguistic methods (7.5 Credits) som ges i samarbete med institutionerna för svenska språket och för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Samma kurs ingår i Magisterprogram i språkvetenskap (H2SPV), vilket ger alla studenter som kommer till masteråret en gemensam metodologisk grund. Under terminens andra period läses kursen Språk och samhälle (7,5 hp), Language and Society (7.5 Credits), som bygger vidare på de teoretiska grunder som lagts i Språk och interkulturell kommunikation. Här behandlas språkets roll och betydelse i samhället och språkliga förhållanden i världen; kursen belyser språkets betydelse vad beträffar demokratifrågor, politiska frågor och utbildning, och därmed dess betydelse för ett samhälles hållbara utveckling. Utifrån ett sociolingvistiskt perspektiv studeras exempel på hur bland annat historia, politik, religion, migration och ekonomi kan påverka gruppers, samhällens och nationers språkanvändning, språkplanering och språkpolitik, och vad detta kan resultera i, till exempel att språkgränser flyttas eller luckras upp. Även kontaktlingvistik, språkliga makt- 4

5 aspekter och maktförhållanden, den språkliga marknaden, frågor om minoritetsspråk och språkliga hierarkier behandlas. Samtidigt följer studenterna en valbar kurs inom valt huvudområde (7,5 hp), som väljs i samråd med programkoordinator. Andra terminen på magisteråret inleds med kursen Akademiskt skrivande (7,5 hp), Academic Writing (7.5 Credits). Studenterna får en introduktion till vetenskaplig prosa retorik, stilistik, formalia, praxis, mm. Kursen läses tillsammans med programmet Världslitteratur som också ges av institutionen för språk och litteraturer. Språkliga och formella drag som kan anses typiska för respektive vetenskapsområde (litteratur- respektive språkvetenskap) analyseras, och olika traditioner av akademiskt skrivande i olika språk diskuteras. Denna kurs kan även institutionens doktorander följa. Parallellt läser programstudenterna en valbar kurs (7,5 hp), som väljs i samråd med programkoordinator. Andra delen av terminen ägnas åt det självständiga arbetet (15 hp), som struktureras med gemensamma seminarier dit studenter från både programmets första och andra år bjuds in för att presentera och diskutera pågående arbete, liksom studenter från programmet Världslitteratur. Uppsatsen skrivs inom huvudområdet och på det språk som där gäller, under handledning av lärare inom ämnet. Denna magisteruppsats är obligatorisk för alla studenter, även de som fortsätter till masternivån. Masteråret inleds med kursen Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp), Intercultural and Contrastive Semantics and Pragmatics (7.5 Credits), som innebär en fördjupning av kurserna Språk och interkulturell kommunikation och Språk och samhälle (termin 1). Denna kurs ger teoretiska och metodologiska grunder inom semantik och pragmatik, med såväl diakroniska som diatopiska infallsvinklar. Studenten förvärvar verktyg för att genomföra kontrastiva och tvärspråkliga analyser och färdighet i att använda korpuslingvistiska metoder vid semantisk och pragmatisk analys. Tonvikten läggs på kulturbetingade språkliga företeelser och kommunikativa strategier vid interkulturell kommunikation. Dessa kunskaper kan direkt appliceras inom kursen Att översätta språk och kultur (7,5 hp), Translating Language and Culture (7.5 Credits) som läses samtidigt. Här får studenten kunskap och förståelse för hur olika kulturer och kompetenser tar sig olika språkliga uttryck under skiftande kulturella betingelser och hur detta i sin tur kan påverka vårt förhållningssätt och vår världsbild. Även praktiska översättningsövningar och textredigering ingår, för att ge kunskap och färdighet i översättning till målspråket svenska. Översättarens roll, villkor, ansvar, möjligheter och begränsningar diskuteras och värderas, liksom översättningens funktion i samhället. Denna kurs läses med fördel tillsammans med Översättarprogrammet. Tredje terminens andra period inleds med kursen Diskurser (7,5 hp), Discourses (7.5 Credits). Diskurser tar avstamp i de färdigheter och teoretiska kunskaper som studenterna tillägnat sig i tidigare kurser: Efter att ha studerat hur interkulturella skillnader inom och mellan olika språk och kulturer manifesteras i tal och skrift, ska de nu på ett systematiskt sätt reflektera över upprinnelsen till dessa. Teman som behandlas är diskursiva traditioner och metoder, liksom faktorer som påverkar tolkning av diskurser, kommunikativa strategier och face systems, hur ämnen (topics) definieras och hur induktiva och deduktiva retoriska strategier implementeras på ett effektivt sätt. En valbar kurs läses parallellt. Fjärde och sista terminen kan sedan disponeras relativt fritt. Studenterna uppmuntras att göra praktik eller följa en kurs i fältstudier (till exempel LIR204) till en omfattning av 15 hp, och att förlägga momentet utomlands. Såväl praktik som fältkurs ger tillfälle att ställa vetenskapliga begrepp och frågeställningar i relation till ett konkret sammanhang och tillämpa teoretiska kunskaper i verkligheten. Det finns även möjlighet att läsa valbara kurser i stället. Terminen avslutas med att studenterna skriver sitt andra självständiga arbete, en masteruppsats på 15 hp. Precis som på magisteråret struktureras denna uppsatskurs med gemensamma seminarier som studenter från både programmets första och andra år följer, liksom 5

6 studenter från programmet Världslitteratur. Ett alternativ till detta upplägg med uppsats på 15 hp, är att skriva en uppsats på 30 hp under hela terminen, vilket i så fall medför att studenten väljer bort möjligheten att göra praktik eller följa en fältkurs. 4. Motivering och dimensionering Tillsammans med programmet Världslitteratur, dess litteraturvetenskapliga motsvarighet, erbjuder Språk och interkulturell kommunikation en logisk fortsättning för studenter som har en kandidatexamen i språk, antingen genom fristående kurser eller Internationella språkprogrammet (ISP), där den första kullen studenter som började höstterminen 2012 blir färdiga till sommaren Dessa studenter kan, om de har engelska, tyska, franska eller spanska som huvudområde, också välja att läsa Magisterprogram i språkvetenskap och därefter läsa masteråret inom SIK. Härvidlag ska då betonas att magisteråret inom SIK och det språkvetenskapliga magisteråret inte konkurrerar, utan kompletterar varandra och utgör två olika vägar att följa, beroende på studenternas intresse. Även studenter från till exempel Språkkonsultprogrammet utgör en potentiell målgrupp, liksom studenter från andra huvudområden inom främst samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Programmet avser därmed att bidra till förbättrad retention från grundnivå till avancerad nivå, i linje med såväl Humanistiska fakultetens som institutionens handlingsplan, och till att främja en rörlighet av studenter mellan olika utbildningsområden (se beslut i Utbildningsnämnden, dnr G 2014/66). För att läsa SIK krävs grundläggande behörighet (Svenska B och Engelska A) och en kandidatexamen (alternativt 180 hp inklusive ett självständigt arbete (15 hp) på fördjupningsnivå eller motsvarande utländsk examen) samt reell kompetens i det språk som väljs som huvudområde. Den reella kompetens som krävs kan ha uppnåtts på flera olika sätt (universitetsstudier, utlandsvistelse eller annat). Den prövas av institutionen om inte studenten har 60 högskolepoäng i ämnet (90 högskolepoäng för studenter som väljer huvudområde arabiska och ryska, 120 högskolepoäng för japanska och kinesiska). För studenter med afrikanska språk som huvudområde ställs inga krav på språkspecifik reell kompetens. Utbildningen ges med svenska och engelska som gemensamma språk vid de språkövergripande momenten samt på det språk som används inom respektive huvudområde. Studenter med kandidatexamen i annat huvudområde än språk kommer att kontaktas av programkoordinator och ombedjas skicka in sitt kandidatexamensarbete (eller motsvarande) för en individuell kvalitetsbedömning. Det som då granskas är förutom grundläggande formalia och stil förmågan att föra ett kritiskt, vetenskapligt resonemang med utgångspunkt i en självständigt formulerad forskningsfråga. Ett liknande förfarande finns redan i dag på institutionen för studenter som önskar läsa på avancerad nivå inom ämnet spanska och på Översättarprogrammet. Tillvägagångssättet öppnar för rekrytering av studenter med varierande bakgrund och för fortbildning för ett flertal olika grupper, till exempel journalister, utredare av olika slag, jurister eller lärare (se vidare under punkt 5. Omvärldsanalys). Erfarenhet från andra utbildningar med studenter med olika ämnes- och kulturbakgrund (till exempel lärarutbildningen och ämnet tyskas masterprogram H2TLK) visar också att grupper med studenter med olika erfarenheter ger en aktiv och dynamisk studiemiljö, som främjar debattklimat och lärande. Genom att på detta sätt bredda rekryteringen av studenter till programmet och genom att erbjuda vissa av programmets kurser även som fristående kurser (SIK220 från och med ht 14) och dessutom göra det möjligt att läsa såväl magister- som masteråret på halvtid, ligger programmet helt i linje med Vision 2020:s betoning på bredd och spets och på det livslånga lärandet. Möjligheten att välja praktik ger en tydlig koppling till arbetslivet, samtidigt som 6

7 studenterna blir behöriga att söka till utbildning på forskarnivå och får vana och färdighet i att samarbeta i ett mångvetenskapligt och mångspråkigt sammanhang. Programmet bidrar inte bara till kunskap om språk och interkulturell kommunikation, utan även, på ett vidare plan, till en global bildning och medvetenhet som möjliggör större insikt och förståelse för omvärlden. Det medverkar därmed till en socialt hållbar utveckling (se även Humanistiska fakultetens handlingsplan för hållbar utveckling, s. 4). Mer specifikt kan studenternas självständiga arbeten beroende på vald inriktning bidra till utvecklingsmöjligheter i utvecklingsländer, i de fall de reser ut med ett MFS-stipendium (se nedan under punkt 9. Internationalisering). Själva mötet mellan olika språk i utbildningen (och därmed språkområden och kulturer) medför också ett mervärde, genom att ge kännedom om olika forsknings- och utbildningstraditioner. Institutionen har därför i sin handlingsplan för som explicit mål att tillhandahålla utbildning där en mångfald av språk samverkar och att verka för att perspektiv på språklig mångfald får ökat utrymme i utbildningen (se ss. 4-6). Detta är något som SPL är van vid att pedagogiskt och administrativt hantera, och som visat sig ge upphov till goda synergieffekter, till exempel i samband med undervisning på ämnesövergripande kurser och moment. Samma frågeställningar behandlas utifrån olika språk, olika ämnestraditioner, olika kulturer, men med gemensamt fokus på språk som verktyg. Tack vare den samlade kompetens som erhölls i samband med sammanslagningen 2009 av fakultetens olika språkinstitutioner kan Humanistiska fakulteten och GU erbjuda ett mångkulturellt, språkvetenskapligt program, där tonvikten läggs på språk för att därigenom förstå hur kulturer i olika former manifesteras och interagerar. Internationella språkprogrammets goda söktryck och utveckling utgör en viktig bas till ett betryggande studentunderlag, något som även samtal i samband med programträffar med studenterna på ISP gett vid handen (januari och februari 2014). På direkt fråga uppgav så gott som alla närvarande studenter från första och andra året att de i dagsläget har för avsikt att läsa vidare på ett SPL-program på avancerad nivå. Fördelningen av intresserade mellan de föreslagna programmen Språk och interkulturell kommunikation och Världslitteratur var jämn. Därtill kommer de studenter som har läst språk som fristående kurser och de som har ett helt annat huvudområde men också en reell språkkompetens som gör det möjligt för dem att tillgodogöra sig utbildningen. Sammantaget ger detta anledning att räkna med en god stabilitet och långsiktighet i söktrycket. Enligt preliminära beräkningar behöver 7 hst avsättas för programmet Språk och interkulturell kommunikation, vilka inledningsvis avses tas från institutionens nuvarande uppdrag. Tilldelningen för dessa täcker föreläsningar och seminarier på programspecifika kurser. Handledning och examination inom huvudområdet bekostas av respektive huvudområde. 5. Omvärldsanalys I vår omedelbara närhet finns Master in Communication på IT-fakulteten, institutionen för tillämpad informationsteknologi. Detta program ges helt på engelska och är inriktat på kommunikation och interkulturell kommunikation inom organisationer, till exempel sjuk- och äldrevård, IT, undervisning, media, ledarskap. På vår egen humanistiska fakultet finns Kommunikatörsprogrammet (ges på svenska), som främst vänder sig till dem som vill arbeta inom offentlig förvaltning. SIK fyller därmed ett tomrum i utbudet: Programmet förenar spetskompetens i språk och språkvetenskap med interkulturell kommunikation, något som tillfrågade arbetslivsrepresentanter tydligt uttryckt behov av. 7

8 För att finna ett program motsvarande SIK måste vi bege oss utomlands, till exempel till Heidelberg eller Universität des Saarlandes i Tyskland, eller till Alcalá i Spanien. Universitetet i Bergen, Norge, ger ett kandidatprogram med samma benämning. I Sverige finns vissa kortare kurser eller delkurser där språk och interkulturalitet ingår, till exempel i Stockholm där Intercultural pragmatics (7,5 hp) läses inom Svenska som andra språk. Men utbildningsprogram med denna inriktning saknas. Språkämnena på svenska universitet ger på avancerad nivå huvudsakligen fristående kurser, ibland infogade i en rekommenderad studiegång eller ett s.k. skalprogram, och med klar inriktning mot språk- eller litteraturvetenskap men utan att samtidigt fokusera på språkens interkulturella roll och betydelse. Detta ger anledning att tro att Språk och interkulturell kommunikation har förutsättningar att locka studenter även från andra delar av Sverige. Dessutom bör utbildningen bli gångbar på den globala arenan, i och med dess självklart internationella inriktning. Den som är förmögen till kritisk reflektion och besitter interkulturell kompetens torde vara väl rustad för yrkeslivet, konstaterar Schoug i sin rapport Humaniora i yrkeslivet (2008: 19). I samma rapport noteras lite längre fram att språkkunskaper tvivels utan är [ ] nödvändiga för att kunna kommunicera och föra samtal över kulturella och politiska gränser (id.: 38). Mycket riktigt visar den enkät som SPL genomfört bland tänkbara avnämare att såväl språkkunskaper som generiska kompetenser värderas högt av potentiella arbetsgivare, som bl.a. framhåller att kompetens kring språk och interkulturell kommunikation behövs såväl i Sverige som internationellt och efterlyser generiska kompetenser tillsammans med bildning och kunskaper om kulturskillnader kopplat till kommunikation. De tänkbara yrken och arbetsfält som nämns i enkätsvaren är till exempel utredningsarbete, turism, utvecklingsledning, kommunikation, utställningsbranschen, arbete med PR, HR, migrations- och integrationsfrågor och inom NGO:s, m.m. Den möjliga arbetsmarknaden är alltså bred; en person som har god utbildning i att analysera, argumentera och tänka kritiskt, tillgodogöra sig och redogöra för vetenskapligt arbete på främmande språk och sätta sig in frågor från andra sammanhang och kulturer, är väl förberedd för ett internationellt yrkesliv, både i Sverige och utomlands. De kontakter som institutionen har haft med aktörer och referenser (se under punkt 10. Samverkan) har bekräftat relevansen av programmet Språk och interkulturell kommunikation. Fältet som därmed öppnas ses som ett starkt kommande yrkesområde, där kombinationen av akademiska kunskaper i språk och interkulturell kompetens är avgörande. Att programmet står öppet för studenter med kandidatexamen i till exempel företagsekonomi, juridik eller statskunskap ses som en fördel, då det är i skärningspunkten mellan språkutbildning och annan utbildning de intressanta arbetsuppgifterna anses finnas. 6. Huvudområdet Ett flertal olika huvudområden ingår i programmet och examen utfärdas på begäran av studenten inom det valda huvudområdet. Möjliga huvudområden är afrikanska språk 1, arabiska, engelska, franska, japanska, ryska, spanska och tyska, samt kinesiska när detta ämne blir fullt utbyggt till huvudområde på grundnivå och avancerad nivå. Vissa programspecifika kurser ingår i och examineras inom valt huvudområde (se utbildningens uppläggning). De valbara kurserna innebär möjlighet till ytterligare fördjupning av de aspekter som behandlats på de programspecifika kurserna. Minst en valbar kurs ska ligga inom huvudområdet. Under hela utbildningen löper seminarieserier som är gemensamma för alla språk och som i sig ger studenterna tillfälle att både kommunicera över språk- och 1 Afrikanska språk avser att ansöka om att bli ett huvudområde även på masternivå. 8

9 ämnesgränser och att diskutera och problematisera kursernas frågeställningar utifrån ett ämnesperspektiv. På så vis skapas ett forum som ger inte bara teoretisk kunskap om interkulturell kommunikation, utan även konkret erfarenhet och övning. Samtidigt som den innebär stor möjlighet att välja valfria kurser, säkrar utbildningens upplägg en progression från magister till master, oavsett om studenten läst det inledande magisteråret inom programmet Språk och interkulturell kommunikation eller inom Magisterprogram i språkvetenskap. Kursen Språkvetenskapliga metoder lägger en metodologisk grund inför magisteruppsatsen; masterårets kurser ger sedan en gemensam språkvetenskaplig påbyggnad och tillfälle till arbetslivsanknytning. Genom att erbjuda möjlighet till praktik eller fältarbete lägger programmet en god grund för ett kommande förvärvsliv. Dessutom innebär kurserna praktisk tillämpning på ett språkligt material, till exempel i samband med översättning eller diskursanalys, vilket också förbereder för framtida yrke och professionell verksamhet. Studenterna får en magisterexamen och/eller en masterexamen inom valt huvudområde; programmet ger behörighet att söka till utbildning på forskarnivå. Till denna kommer man även fortsättningsvis att kunna söka efter att ha läst fristående kurser på avancerad nivå och utan att ha följt ett program. Utbildningsplan: Se bilaga. Säkring av examensmålen Täckningsmatris 1 visar hur utbildningsplanens lärandemål täcker de mål som finns för den aktuella examen i högskoleförordningens examensbeskrivning. Täckningsmatris 2 visar hur kursplanernas lärandemål täcker lärandemålen i utbildningsplanen. Täckningsmatris 1 Lärandemål i utbildningsplanen Mål 1 i HF Mål 2 i HF Lärandemål 1 x Lärandemål 2 x x Lärandemål 3 x Lärandemål 4 Lärandemål 5 Lärandemål 6 Lärandemål 7 Lärandemål 8 Lärandemål 9 Lärandemål 10 Lärandemål 11 Lärandemål 12 Mål 3 i HF x Mål 4 i HF x x Mål 5 i HF x x Mål 6 i HF x Mål 7 i HF x Mål 8 i HF x Mål 9 i HF x Täckningsmatris 2 Lärandemål i kursplanerna Lärandemål 1, kurs T1:1 Lärandemål 2, 3 kurs T1:1 Lärandemål 4, kurs T1:1 LM1 LM2 LM3 LM4 LM5 LM6 LM7 LM8 LM9 LM 10 LM 11 LM 12 9

10 Lärandemål 1, 2 kurs T1:3 Lärandemål 3, kurs T1:3 Lärandemål 4, kurs T1:3 Lärandemål 1, 2 kurs T3:1 Lärandemål 3, kurs T3:1 Lärandemål 4, kurs T3:1 Lärandemål 5, kurs T3:1 Lärandemål 1 kurs T2:1 Lärandemål 2 kurs T2:1 Lärandemål 3 kurs T2:1 Lärandemål 4 kurs T2:1 Lärandemål 5 kurs T2:1 Lärandemål 1, 2 kurs T3:1 Lärandemål 3 kurs T3:1 Lärandemål 4 kurs T3:1 Lärandemål 5 kurs T3:1 Lärandemål 6,7,8, kurs T3:1 Lärandemål 1, kurs T3:2 Lärandemål 2, kurs T3:2 Lärandemål 3, kurs T3:2 Lärandemål 4, kurs T3:2 Lärandemål 5, kurs T3:2 Lärandemål 6, kurs T3:2 Lärandemål 7, kurs T3:2 Lärandemål 1, 2 kurs T3:3 Lärandemål 3, kurs T3:3 Lärandemål 4, kurs T3:3 Lärandemål 5, kurs T3:3 Lärandemål 6, kurs T3:3 Lärandemål 7, kurs T3:3 Kurs T2:3, T4:2 (uppsatser) Praktikkurs T4:1 10

11 7. Forskningsanknytning Programmet ansluter tydligt till forskningsprojekt som har genomförts, som för närvarande bedrivs och som planeras på institutionen. Det ansluter även till SPL:s forskningsprofiler. Detta gäller i synnerhet Språkets mångfald och universalier (Diversity and Universals in Language) och Transkulturalitet, Översättning och Överföring (Transculturality, Translation and Transmission), men även seminarier inom övriga profiler är i stor utsträckning relevanta, till exempel inom Språk och lärande (Language and Learning) eller Populärkultur (Pop Culture). Genom att studenterna på avancerad nivå deltar i forskningsprofilernas seminarier tar de direkt del av den forskning som presenteras och diskuteras där, liksom de själva samtidigt kan bidra. Detta sker redan i dag, till exempel för studenterna på Översättarprogrammet som regelbundet deltar vid seminarierna inom Transkulturalitet, Översättning och Överföring. Forskning bedrivs såväl inom ämnena som inom profilerna, där forskarna möts över språkoch ämnesgränser kompletta forskningsmiljöer finns i dubbel bemärkelse, både inom ämnet och inom profilen. Programmet drar på så vis nytta av den vetenskapliga fördel som sammanslagningen av olika språkämnen till en enda institution innebär. Samtliga lektorer har forskning inom ramen för sina tjänster (se under punkt 8. Lärarkompetens och lärarkapacitet); vissa forskare har externt finansierade forskningsprojekt med uppenbar relevans för programmet (Bladh, Järlehed, Petzell, Rosendal), vilket ytterligare tillförsäkrar en god forskningsanknytning i undervisningen. Programmet utgår från forskningsprofilerna med den potential till ömsesidigt berikande detta medför och från forskning inom fälten interkulturalitet, sociolingvistik, diskursanalys och översättningsvetenskap det breda forskningsfältet cultural linguistics skulle här kunna anses utgöra en övergripande beteckning för områden som berörs. Den litteratur studenterna har på sin lista utgörs av specialiserade verk, vetenskapliga artiklar och (delar av) avhandlingar. Kurserna har utvecklats både utifrån den forskning som bedrivs på institutionen och utifrån programmets specifika syfte. Samma frågeställningar behandlas utifrån olika språk, olika ämnestraditioner, olika kulturer, men gemensamt fokus ligger på språkets betydelse som verktyg för tradering av kultur och därmed för kultur och interkulturell kommunikation. Detta medför också i sig att metaspråkliga strategier och perspektiv utvecklas genom hela utbildningen, då en students kunskaper utifrån ett språkområde kontinuerligt diskuteras, sammanförs och konfronteras med andra studenters kunskaper utifrån andra språkområden och forskningstraditioner: Analys, argument och teori prövas omedelbart i ett mångspråkigt, mångkulturellt och mångvetenskapligt sammanhang, och studenterna övas konkret i ett interkulturellt, vetenskapligt förhållningssätt. 8. Lärarkompetens och lärarkapacitet Forskare, lektorer och professorer med språkvetenskaplig kompetens i olika språkämnen undervisar på SIK. Samtliga har tidigare forskat och de flesta forskar för närvarande inom för programmet betydelsefulla fält, som kontaktlingvistik (professor Christiane Andersen), lexikologi, översättning och kultur (professorerna Gunnar Bergh och Nadezjka Zorikhina Nilsson, docenterna Fredrik Fällman och Antoaneta Granberg, fil. dr Elisabeth Bladh, Martin Nordeborg, Mårten Ramnäs), sociolingvistik, språk och identitet (professor Ingmar Söhrman, docent Mats Mobärg, fil. dr Katharina Vajta, bitr. lektor Linda Flores, forskarna Johan Järlehed, Malin Petzell, Tove Rosendal), diskursanalys och Pop Culture (fil. dr Joe Trotta och 11

12 Magnus P Ängsal). Programmet förutsätter dessutom kompetens från klassiska språk, bl.a. för att belysa såväl diakroniska som diatopiska perspektiv. Lärarkollegiet borgar för breda kontaktytor både inom Sverige och utomlands, inte bara i Europa utan runt om i världen (USA, Sydamerika, Afrika och Asien). I och med att institutionen har en stor lärarstab som sedan sammanslagningen 2009 arbetat sig samman genom gemensamma forskningsprofiler, språkövergripande moment i utbildningen och gemensamt utvecklingsarbete, har programmet en stark grund att bygga på. Samtliga lektorer och professorer har 10% kompetensutveckling inom sin tjänst. Deras forskning uppgår till mellan 20 och 35% av arbetstiden (vanligtvis 20% för lektorer, 35% för professorer). Institutionen nyrekryterar för närvarande lärare i ett flertal olika ämnen (pågående rekryteringar i arabiska, engelska, spanska och tyska; planerade rekryteringar i engelska, franska, japanska, kinesiska, latin och tyska, såväl professorer som lektorer) för att säkerställa god lärarkapacitet inom såväl ämnen som program. Vid samtliga utlysningar understryks att SPL medverkar vid eller ansvarar för flera olika programutbildningar (Internationella språkprogrammet, Ämneslärarprogrammet, Ekonomprogrammet, Översättarprogrammet) och vikten av att på olika sätt kunna bidra till dessa liksom till andra språkövergripande moment. Det är viktigt att komma ihåg att lärare inte rekryteras specifikt för att undervisa på ett program, utan att de involveras utifrån sina respektive ämnen och forskningsområden, och på så vis medför sin spetskompetens till utbildningen. Till lärargruppen bör dessutom räknas besökande gästföreläsare (inbjudna genom forskningsprofilerna och genom enskilda lärares nätverk) som alltid brukar medverka vid seminarier och föreläsningar. 9. Internationalisering Utbildningen innebär mycket goda möjligheter att läsa en kurs utomlands, helt eller delvis. Även på avancerad nivå finns möjlighet till Erasmus-mobilitet, både för utresande och inresande studenter; lärare på SPL åker också regelbundet på lärarutbyten inom Erasmus. Institutionen har både centralt och inom de olika språken goda kontakter med universitet världen över och fortsätter att utveckla samarbeten inom ramen för de nätverk och de avtal som redan finns, till exempel med Université Paris Sorbonne IV, Universidad de Alcalá de Henares, Universitat de Barcelona, Oxford University, Ernst Moritz Arndt Universität Greifswald och Université du Luxembourg. Fältkursen och praktikkursen kan med fördel genomföras i ett annat land och därmed ge studenten inblick i dess arbetsliv. Vid fältstudier finns numera möjlighet för studenterna vid SPL att söka stipendium för Minor Field Studies, ett SIDA-finansierat program med syfte att ge svenska studenter möjlighet skaffa sig kunskap om utvecklingsländer och utvecklingsfrågor. Institutionen ansökte om dessa stipendier första gången i oktober 2013 och avser att fortsätta göra det årligen. Ett sådant stipendium ska inför ett uppsatsarbete möjliggöra studium på plats av frågor relaterade till den globala utvecklingsprocessen och aspekter inom uppsatsämnet som är av betydelse för utvecklingslandets ekonomiska, sociala, politiska, kulturella eller kunskapsmässiga utveckling. Detta ska även ses som ett led i att verka för hållbar utveckling i en global värld. Internationalisering sker också på hemmaplan genom programmets upplägg (se under 3. Programmets innehåll). Institutionen har också en särskilt utsedd viceprefekt med ansvar för internationalisering och samverkan, som kontinuerligt utvecklar alla internationaliseringsmöjligheter och tillsammans med studievägledarna informerar om dem. 12

13 10. Samverkan Institutionen för språk och litteraturer har under utvecklingsarbetet haft kontakt med följande aktörer och referenser (enkät, intervjuer, telefonsamtal och personliga möten): Mediaorganisationer: SVT, SR, DN, SVD, GP, TT, Journalistförbundet, Myndigheter: UD, Migrationsverket, Arbetsgivarverket Internationella företag: Ericsson, Volvo, Astra Göteborgs stad Bibliotek: KB, Stadsbiblioteken i Göteborg Översättarbyråer (Kommunicera Communications AB, Comactiva, LionBridge, Amesto Translation, m.fl.) Förlag: Norstedts, Bonnier, Studentlitteratur Svenska författarförbundet Museer: Världskulturmuseet, Östasiatiska museet, Göteborgs stadsmuseum, Etnografiska museet (Stockholm) Röda korset Rädda barnen SIDA Svenska kyrkan FN Svenska institutet Ca 50 alumner från Humanistiska fakulteten Studenter från första och andra året på Internationella språkprogrammet Henry Ascher och Vania Ranjbar (GU, Enheten för socialmedicin / Angereds närsjukhus) Markus Bonekamp, chef för EU-parlamentets informationskontor, Stockholm Petra Göransson, Universitets och högskolerådet (arbetar med rekrytering till EU) Annelie Karlsson, Göteborg & Co (chef för besöksservice) Ossian Stiernstrand, Göteborg & Co (forskningschef) Eva Mark, föreståndare för Grundtvig-institutet Pia Moberg, Japco (utbildare, coach och företagskonsult inom interkulturella frågor) Anna Gunnarsdotter Grönberg, viceprefekt för grundutbildningen, institutionen för svenska språket Benjamin Lyngfelt, proprefekt, viceprefekt för forskarutbildningen och avancerad nivå, institutionen för svenska språket Åsa Abelin, viceprefekt för forskarutbildningen, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Sally Boyd, professor, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Faramarz Agahi, viceprefekt för grundutbildningen, institutionen för tillämpad informationsteknologi, IT-fakulteten Såväl institutionen för språk och litteraturer i stort som programmet Språk och interkulturell kommunikation i synnerhet har som ambition att samverka både inom universitetet och med det omgivande samhället, för att skapa en mötesplats där forskning, utbildning och samverkan integreras på ett vederhäftigt sätt; till exempel samarbetar för närvarande flera lärare och forskare (både litteratur- och språkvetare) på SPL med Grundtvig-institutet inom projektet 13

14 Språk för bildning. Samverkan ingår i lärarnas tjänstgöring och specificeras också i tjänstgöringsplanen. Genom Internationella språkprogrammets Brännpunkt Språk och de gästföreläsare som där medverkar har SPL goda kontakter med olika aktörer på arbetsmarknaden. Brännpunkt Språk kommer också att utgöra ett forum för naturlig kontakt mellan studenter på grundnivå och avancerad nivå, där de senare tar ansvar för vissa inslag och för att bygga vidare Brännpunkt språk på avancerad nivå. Studenterna på Språk och interkulturell kommunikation har även möjlighet att följa Översättarprogrammets studiebesök och seminarieserie med inbjudna gäster och de uppmuntras att presentera sina arbeten vid till exempel Global week. Praktikkursen (termin 4) innebär att studenterna för in sina egna erfarenheter i utbildningen: Praktik och fältarbete diskuteras och redovisas såväl skriftligt som muntligt vid löpande seminarier dit lärarna på programmet och studenterna på magisternivå bjuds in. De handledare på företag, myndigheter och organisationer som tar emot studenter ombeds också att medverka vid dessa seminarier. Regelbundna kontakter med avnämare för utbildningen fortsätter efter programstarten. Avsikten är att som komplement till programrådet bilda en grupp med relevanta och intresserade aktörer från näringslivet och organisationer i regionen och samhället, ett Advisory Board, som kontinuerligt följer programmets utveckling utifrån ett samhällsperspektiv. 11. Förutsättningar för praktik Praktikkursen ger möjlighet att omsätta teoretiska och generiska kunskaper i verkligheten och att samla material inför kommande masteruppsats. Studenten ansvarar själv för att finna praktikplats, men institutionen är behjälplig i möjligaste utsträckning. Lämplig praktikplats är till exempel på internationella företag och organisationer, myndigheter, ambassader, eller inom turism, media och NGOs. En individuell praktikplan ska upprättas tillsammans med företrädare för praktikplatsen och godkännas av programkoordinator och studievägledare innan praktiken påbörjas. I stället för praktik kan studenten välja en fältkurs eller valbara kurser i motsvarande omfattning. Vid fältstudier utomlands har studenterna möjlighet att söka stipendium för Minor Field Studies (se ovan, 9. Internationalisering). 12. Lärandemiljö och infrastruktur Institutionens lärandemiljö är i sig interkulturell och mångspråkig genom att dess lärare och forskare företräder språk och kulturer från de flesta kontinenter och själva kommer från ett stort antal olika länder, vilket internt leder till en berikande samverkan som programmets gemensamma kurser avspeglar och drar nytta av. Dessutom har ämnena sina ämnesspecifika seminarier, i första hand för doktoranderna, dit även studenterna på avancerad nivå bjuds in. På så vis säkras både ämnesdjup och tvärspråklig bredd. Erfarenheter från kandidatnivåns Internationella språkprogrammet visar att studenterna också uppskattar de språkövergripande, metaspråkliga kurserna och delmomenten, och att de ser det som berikande för utbildningen att lärare i olika språk bidrar till den; en mångspråkig, mångkulturell och ämnesöverskridande miljö upplevs inte som splittrad utan snarare som en självklar spegling av dagens värld. Programmet har en koordinator och en studievägledare som kontinuerligt följer och utvärderar dess utveckling på nära håll, vad gäller såväl själva utbildningens innehåll och utformning, 14

15 som de individuella programstudenterna var och en av dem får sin individuella studieplan, som uppdateras vid behov. Programkoordinator är adjungerad programrådet. Vad beträffar infrastruktur (lokaler, teknisk utrustning mm.) behövs inga nya satsningar för att möjliggöra en god fysisk lärandemiljö. 15

16 Utbildningsplan Magister/masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation 60/120 hp Master s Programme in Language and Intercultural Communication 60/120 Higher Education Credits

17 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 2014-xx-xx att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Syfte Det blir allt viktigare att kunna förhålla sig till en verklighet som präglas av mångkultur och mångspråkighet. Kraven ökar på förståelse, nyfikenhet, tolerans, och inte minst på insikter om kulturella skillnader och likheter, och vad de kan bero på. När mobilitet och migration är växande inslag i samhället, gäller det i allt högre grad att kunna uppfatta, urskilja, möta och bemöta olika kulturella och språkliga företeelser, att ha förmågan att interagera med människor med olika bakgrund och att hantera frågeställningar, motsättningar och friktioner som kan ha språkliga och kulturella orsaker. Syftet med programmet Språk och interkulturell kommunikation är att ge språkvetenskapliga verktyg för att utforska, tolka och förstå olika språkliga och kulturella yttringar, och därigenom komma fram till hur olika diskurser om kultur och kulturella skillnader kan påverka kommunikationen mellan och om olika kulturer. En viktig grund för utbildningen är att skapa förståelse för olika kulturella synvinklar och dessas konsekvenser, och att problematisera ett eurocentriskt perspektiv. Studenterna får en global språklig bildning och en kulturell kompetens för att verka inom internationella miljöer och hantera interkulturella möten och möjligheter. I programmet förvärvar de kunskap, färdighet och förmåga att utifrån en språkvetenskaplig grund kritiskt analysera, diskutera och reflektera kring uttryck och kommunikativa manifestationer av kultur, både inom och mellan olika verkligheter. En tvärspråklig uppläggning av utbildningen skapar ett naturligt pedagogiskt samspel och samarbete över ämnesgränserna, samtidigt som utbildningens kärna ger språklig och språkvetenskaplig spetskompetens inom valt huvudområde. 3. Examen Utbildningen leder till magister- och/eller masterexamen (60/120 hp), Degree of Master of Arts (60/120 Credits). Examen motsvarar fordringarna i de lokala examensbeskrivningarna för respektive huvudområde. 4. Huvudområde Efter fullbordat program kan examen utfärdas i något av följande huvudområden: afrikanska språk (African Languages) 1, arabiska (Arabic), engelska (English), franska (French), japanska (Japanese), kinesiska (Chinese) 2, ryska (Russian), spanska (Spanish) eller tyska (German). 1 Ansökan om att bli huvudområde på masternivå lämnas in under Ansökan om att bli huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå lämnas in under 2014.

18 5. Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna visa kunskap och förståelse inom det valda huvudområdet, inbegripet såväl brett kunnande som väsentligt fördjupad kunskap inom vissa delar av området, uppvisa fördjupad kännedom om centrala språkvetenskapliga frågeställningar, begrepp och teorier inom aktuell forskning med särskilt fokus på interkulturell kommunikation, visa fördjupad kunskap och insikt i huvudområdets språkvetenskapliga grund, teorier och metoder, samt i dess språkvetenskapliga forsknings- och utvecklingsarbete, Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna systematiskt söka, samla, hantera och värdera information, samt kritiskt tolka, integrera och analysera denna, i enlighet med ämnesspecifika krav, och hantera och bedöma komplexa språkvetenskapliga och interkulturella frågeställningar även med begränsad information, självständigt, kritiskt och kreativt identifiera och formulera gränsöverskridande frågeställningar, planera kvalificerade uppgifter och välja adekvat metod för dessa, samt genomföra dem inom givna tidsramar och på så vis bidra till kunskapsutveckling inom det språkvetenskapliga fältet, kritiskt diskutera och utvärdera detta arbete, i ett mångspråkigt sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera sitt arbete, samt redogöra för det i nationella och internationella sammanhang, föra en dialog och en diskussion med olika grupper i samhället om frågeställningar och utmaningar av språklig och interkulturell karaktär, bidra till och självständigt utveckla och driva mångkulturella och gränsöverskridande projekt, Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna analysera, värdera och kritiskt granska egna och andras argument och undersökningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, problematisera språkvetenskapens och språkens möjligheter och begränsningar, deras roll i samhället och människors ansvar för hur de används, och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 6. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och uppläggning Programmet omfattar två eller fyra terminers heltidsstudier (helfart), alternativt fyra eller åtta terminer (halvfart). Antagning görs för start varje hösttermin. Kurserna är av fem olika slag: Programspecifika kurser inom huvudområde som innebär språkgemensamma moment med ämnesfördjupning. Tillämpning av teori och metod samt examination inom huvudområdet (SIK221, SIK222, SIK223, SPL230); Programspecifika kurser utom huvudområde som innebär ämnesbreddning (SIK220, SIK224);

19 Valbara kurser som utgör fördjupning inom huvudområdet eller breddning i annat ämne (kan även läsas på annan fakultet eller lärosäte; väljs i samråd med programkoordinator och studievägledare); Valbar praktik- eller fältkurs; Självständigt arbete inom huvudområde. Programmets uppläggning helfart Period 1 Period 2 Period 1 Period 2 Period 1 Period 2 Period 1 Period 2 Period 1 Period 2 SIK220 Språk och interkulturell kommunikation. (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk introduktionskurs. SIK221 Språk och samhälle (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Termin 1 (magister) HT LI2102 Språkvetenskapliga metoder. (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs (gemensam med Språkvetenskapligt magisterprogram). Valbar kurs inom huvudområdet. (7,5 hp) Termin 2 (magister) VT SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Läses med Världslitteratur. Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. SIK222 Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. SIK224 Diskurser (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs. Termin 3 (master) HT SIK223 Att översätta språk och kultur (7,5 hp) Programgemensam, obligatorisk kurs inom huvudområdet. Läses tillsammans med Översättarprogrammet. Valbar kurs (7,5 hp) Termin 4 (master) alternativ 1 VT Fältkurs (LIR204), alt. praktik, alt. fritt valbar/a kurs/er (15 hp alt. 2 x 7,5 hp). Självständigt arbete (15 hp). Skrivs inom huvudområdet. Termin 4 (master) alternativ 2 VT Självständigt arbete (30 hp). Skrivs inom huvudområdet. Programmets uppläggning halvfart T1 (ht) period 1 T1 (ht) period 2 T2 (vt) period 1 T2 (vt) period 2 T3 (ht) period 1 T3 (ht) period 2 T4 (vt) period T5 (ht) period 1 T5 (ht) period 2 T6 (vt) period T7 (ht) period 1 T7 (ht) period 2 T8 (vt) period SIK220 Språk och interkulturell kommunikation (7,5 hp) SIK221 Språk och samhälle (7,5 hp) SPL230 Akademiskt skrivande (7,5 hp) Valbar kurs inom huvudområde (7,5 hp) LI2102 Språkvetenskapliga metoder (7,5 hp) Valbar kurs (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp). SIK223 Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp) SIK224 Diskurser (7,5 hp) Praktik, fältkurs alt. valbara kurser 15 hp SIK222 Att översätta språk och kultur (7,5 hp) Valbar kurs (7,5 hp) Självständigt arbete (15 hp).

20 Språk och interkulturell kommunikation (7,5 hp), Language and Intercultural communication (7.5 Credits) presenterar det tvärdisciplinära begreppet interkulturell kommunikation och hur detta behandlas ur språkvetenskapligt perspektiv. Grundläggande teoretiska, analytiska och kritiska perspektiv på språkets roll för interkulturell kommunikation studeras. Kursen problematiserar det komplexa begreppet interkulturalitet som kan användas på olika sätt och relatera till olika forskningstraditioner, till exempel inom litteratur, didaktik och språk. Hur begreppet förhåller sig till de närbesläktade begreppen transkulturalitet och multikulturalitet diskuteras, liksom sambandet mellan språk och kognition, språk och kultur, språk och identitet. Därutöver får studenterna inblick i olika kommunikativa strategier och hur dessa kan utformas inom olika kulturer och verksamhetsfält. Språkvetenskapliga metoder (7,5 hp), Linguistic methods (7.5 Credits) ges i samarbete med institutionerna för svenska språket och Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori. Kursen ger kunskap och övning inom olika språkvetenskapliga metoder. Samma kurs (LI2102) ingår i Magisterprogram i språkvetenskap, vilket ger alla studenter som kommer till masteråret en gemensam metodologisk grund. Språk och samhälle (7,5 hp), Language and Society (7.5 Credits) bygger vidare på de teoretiska grunder som lades i Språk och interkulturell kommunikation. Här behandlas språkets roll och betydelse i samhället och språkliga förhållanden i världen; kursen belyser språkets betydelse vad beträffar demokratifrågor, politiska frågor och utbildning, och därmed dess betydelse för ett samhälles hållbara utveckling. Utifrån ett sociolingvistiskt perspektiv studeras exempel på hur bland annat historia, politik, religion, migration och ekonomi kan påverka gruppers, samhällens och nationers språkanvändning, språkplanering och språkpolitik, och vad detta kan resultera i, till exempel att språkgränser flyttas eller luckras upp. Även kontaktlingvistik, språkliga maktaspekter och maktförhållanden, den språkliga marknaden, frågor om minoritetsspråk och språkliga hierarkier behandlas. Akademiskt skrivande (7,5 hp), Academic writing (7.5 Credits) ger en introduktion till vetenskaplig prosa retorik, stilistik, formalia, praxis, mm. Kursen läses tillsammans med studenter från programmet Världslitteratur som också ges av institutionen för språk och litteraturer. Språkliga och formella drag som kan anses typiska för respektive vetenskapsområde (litteratur- respektive språkvetenskap) analyseras, och olika traditioner av akademiskt skrivande i olika språk diskuteras. Interkulturell och kontrastiv semantik och pragmatik (7,5 hp), Intercultural and Contrastive Semantics and Pragmatics (7.5 Credits) ger teoretiska och metodologiska grunder inom semantik och pragmatik, med såväl diakroniska som diatopiska infallsvinklar. Studenten förvärvar här verktyg för att genomföra kontrastiva och tvärspråkliga analyser inom olika diskurser och färdighet i att använda korpuslingvistiska metoder vid semantisk och pragmatisk analys. Tonvikten läggs på kulturbetingade språkliga företeelser och kommunikativa strategier vid interkulturell kommunikation. Att översätta språk och kultur (7,5 hp), Translating Language and Culture (7.5 Credits) ger kunskap och förståelse för hur olika kulturer och kompetenser tar sig olika språkliga uttryck under skiftande kulturella betingelser och hur detta i sin tur kan påverka vårt förhållningssätt och vår världsbild. Även praktiska översättningsövningar och textredigering ingår, för att ge kunskap och färdighet i översättning till målspråket svenska. Översättarens roll, villkor, ansvar, möjligheter och begränsningar diskuteras och värderas, liksom översättningens funktion i samhället. Diskurser (7,5 hp), Discourses (7.5 Credits) tar avstamp i de färdigheter och teoretiska kunskaper som studenterna tillägnat sig i tidigare kurser: Efter att ha studerat hur interkulturella skillnader inom och mellan olika språk och kulturer manifesteras i tal och skrift, ska de