Språk och interkulturell kommunikation

Transkript

1 Institutionen för språk och litteraturer Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation 60 högskolepoäng Language and Intercultural Communication, 60 Higher Education Credits A vancerad nivå / Second Cycle

2 Institutionen för språk och litteraturer Utbildningsplan för masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation, 60 högskolepoäng 1. Beslut om fastställande Föreliggande utbildningsplan för masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2012-xx-xx att gälla fr.o.m. höstterminen Syfte Utbildningens övergripande syfte är att: - Ge studenten spetskompetens inom sitt huvudområde och genom samspelet med övriga huvudområden inom programmet ökad förståelse för mångspråkighet och multikulturalitet och vad det har för betydelse in samhället. - Ge studenten en fördjupad kunskap och kompetens om språk i bred mening, en teoretisk grund för förståelsen av språkvetenskapliga företeelser och de konsekvenser dessa kan ha inom olika samhällen, samt hur man i olika professioner och sociala sammanhang på rätt sätt skall hantera dessa. - Ge studenterna relevant kunskap och kompetens för en karriär som forskare och lärare inom akademin eller för en karriär som språkvetare inom olika branscher i yrkeslivet. - Utveckla studentens förmåga att kommunicera kunskapernas användbarhet i olika sammanhang samt att omsätta dem i praktiken. Programmets övergripande syfte är att ge studenten en fördjupad kunskap och kompetens i ett specifikt språk och om språk i bred mening, en teoretisk grund för förståelsen av språkvetenskapliga företeelser och de konsekvenser dessa kan ha inom olika samhällen. Programmet behandlar hur man i olika professioner och sociala sammanhang på rätt sätt skall hantera dessa. Betoning läggs särskilt på språkens typologi, mångfald och kontrastivitet byggd på en språkvetenskaplig och kommunikationsteoretisk grund. Programmet ger goda förkunskaper för en språkvetenskaplig forskarutbildning. Syftet är att ge studenterna relevant kunskap och kompetens för en karriär som forskare och lärare inom akademin eller för en karriär inom olika branscher i yrkeslivet. Efter en masterutbildning i språk har man inte en viss yrkestitel som man tittar efter när man söker arbete utan det är innehållet i tjänsten som är det avgörande. Företag och organisationer frågar inte efter en språkvetare utan snarare efter den kompetens en språkvetare har. Inom diplomatin, fredsorganisationer, inom UD och EU m.fl. internationella instanser efterfrågas inte enbart efter kompetenta språkliga översättare och tolkar utan även personer som kan översätta och

3 tolka kulturella företeelser. Internationell samverkan bygger i hög grad på att man förstår varandra både språkligt och kulturellt och att det finns respekt för den kunskap och kompetens som mångfald bidrar till. Syftet med programmet är att ge studenten spetskompetens inom sitt huvudområde och genom samspelet med övriga huvudområden inom programmet ökad förståelse för mångspråkighet och multikulturalitet och vad det har för betydelse i samhället. I ett professionellt sammanhang gör masterutbildningen kompetensområdet tydligare och ökar förutsättningarna att bli användbar på en global arbetsmarknad. För den som redan är yrkesverksam ger programmet möjlighet att omskola sig och byta yrkesinriktning. Möjligheten finns att komplettera den utbildning man har med en masterexamen i språk och därmed bredda sin kompetens och få ett mer kvalificerat arbete eller ett arbete som man upplever som mer intressant. Programmet tränar studenten i att kommunicera i internationella sammanhang i tal och skrift, att läsa och analysera texter ur olika perspektiv, att producera texter för olika syften, att söka, bearbeta och analysera information, samt att argumentera, analysera problem och hitta lösningar. Studenterna tränas i att se sammanhang mellan olika språkliga och kulturella fenomen och företeelser, lär sig att analysera och förstå kultur och kulturmöten, att förklara motsättningar vid internationella kontakter, att verka för integration och mångfald och att motverka diskriminering. Programmet erbjuder en specialistutbildning för den som avser att ägna sig åt internationell verksamhet där kombinationen av språklig spetskompetens i kombination med områdesexpertis är av betydelse. Programmet vill erbjuda utbildning för språkkonsulter med spetskompetens i andra språk än engelska och svenska. M ånga svenska företag har engelska som officiellt företagsspråk, men använder även svenska parallellt med engelska. N umera har alltfler anställda andra modersmål än svenska och engelska och detta har lett till en mångspråkig situation som kräver anställda språkspecialister som kan bidra till att underlätta kommunikationen inom företaget t.ex. genom att utbilda medarbetare internt i språk- och kommunikationsfrågor. Behovet av språk- och kulturkunniga informatörer och kommunikatörer med andra språk än svenska och engelska ökar. Det ettåriga masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation är genom sitt innehåll, mål och upplägg en progressiv påbyggnad till det ettåriga Språkvetenskapligt magisterprogram eller motsvarande språkvetenskaplig magisterutbildning. Programmet är även en naturlig fortsättning på kandidatprogrammet Internationella språkprogrammet, även om studenten däremellan har avlagt en magisterexamen. Programmet innehåller obligatoriska kurser i tre olika språkvetenskapliga forskningsområden: språktypologi, översättningsvetenskap och språk och kultur, valbara fördjupningskurser inom dessa forskningsområden med inriktning mot huvudområdet, praktikkurs i internationell miljö samt ett självständigt examensarbete i en omfattning av 15 hp eller 30 hp. De valbara specialiseringskurserna liksom praktikkursen kan med fördel förläggas till ett l ärosäte eller en arbetsplats utomlands. Varje termin innehåller programgemensamma seminarier. Syftet med dessa är att bereda studenterna tillfälle att diskutera och problematisera kursernas innehåll utifrån de olika perspektiv de har med sig, forskningsrelaterade eller yrkesrelaterade, samt utifrån sina olika språk och kulturer. Detta samspel av kunskaper och erfarenheter ger programmet dess unika profil och har till syfte att ge studenterna en bred interkulturell kompetens. 3. Lärandemål Efter avslutat program förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom det valda huvudområdet, inbegripet såväl brett kun-

4 nande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete; visa fördjupad metod- och teorikunskap inom de språkvetenskapliga områden som programmet erbjuder; Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, och frågeställningar i olika språkliga och interkulturella situationer; visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete; visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa och därvid anpassa framställningen till mottagaren; visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta självständigt i en internationell miljö; Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom det valda huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete; visa insikt om den förvärvade kunskapens möjligheter och begränsningar, om språkets och den interkulturella kommunikationens roll i samhället, samt människors ansvar för hur kunskapen används; visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 4. Uppläggning och studiegång Här visas den huvudsakliga innehållet och uppläggningen av utbildningsprogrammets två terminer. Progressionen inom huvudområdet för programmets kurser ligger till grund för generell examen. SPRÅK OCH INTERKULTURELL KOMMUNIKATION, 60 HP T1 Delkurs 1: Språktypologi - jämförelse världens språk på fonologiskt, morfosyntaktiskt och semantiskt plan - förhållandet mellan språktypologi och kontrastiv lingvistik - språktypologiska skolor - språkhistoria Delkursen planeras och genomförs i samverkan med Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Delkurs 2: Översättningsvetenskap - översättningsteorier - kulturöversättning - översättningar och deras betydelse i samhället Delkursen planeras och genomförs i samverkan med Institutionen 5 hp 5 hp

5 för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och Institutionen för svenska språket. Samläses med översättarprogrammets teoridelar, varvid man i föreliggande program fokuserar på lingvistiska och översättningsvetenskapliga aspekter men inte tränar praktiska översättningsstrategier. Delkurs 3: Språk och interkulturell kommunikation - interkulturell kommunikation i ett tvärvetenskapligt perspektiv; begreppet interkulturalitet problematiseras - sociolingvistik - flerspråkighet - språk, samhälle och kultur - språkkontakt Delkursen planeras och genomförs i första hand i samverkan med Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori men samverkan med andra institutioner planeras. 5 hp T2 Delkurs 4: Studenten väljer alternativ a) eller b) a) Praktik i internationell miljö - forskningsanknytning i arbetslivet - att arbeta professionellt med språk och interkulturell kommunikation - arbetsmarknads- och omvärldsseminarier - praktik med arbetsuppgifter som innebär kommunikation på olika språk Internationell praktik kan vara forskningsförberedande fältstudier eller arbetslivsförberedande praktik inom vilken bransch som helst där man bygger broar språkligt och kulturellt, t.ex. reseföretag, ambassader, biståndsorganisationer, multinationella företag, rederier, tidningsredaktioner, förlag, översättarbyråer, internationella skolor. Studenterna kan välja en för utbildningen relevant praktik men har själva ansvar för att hitta lämplig plats. Praktikplatsen kan vara utomlands eller på hemmaplan: exempelvis på ett franskt företag i London, på Victoriaskolan (f. d. Tyska skolan) i Göteborg eller på svenska ambassaden i Dar Es Salaam. A rbetsmarknadsseminarierna kan om möjligt genomföras i samverkan med Internationella språkprogrammet på kandidatnivå. b) Valbar(a) kurs(er) inom valt huvudområde Studenten kan välja att ersätta praktik med kurs(er), företrädesvis vid utländskt lärosäte eller annan fakultet/ institution. Detta alternativ rekommendera i första hand de studenter som väljer att skriva ett självständigt arbete på 30 hp. Även här ingår momenten - forskningsanknytning i arbetslivet - att arbeta professionellt med språk och interkulturell kommunikation - arbetsmarknads- och omvärldsseminarier Delkurs 1: V albar(a) specialiseringskurs(er) inom huvudområdet Specialiseringskurs(erna) är förberedelse för examensarbete och kan samläsas med fristående masterskurs eller läsas som individuell läs- 15 hp 15 hp

6 kurs med handledning. Den kan också vara en befintlig kurs på annan institution, fakultet eller vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Studenten väljer en kurs på 15 hp eller två på 7,5 hp. För student som väljer att skriva ett examensarbete på 30 hp utgår denna kurs. Delkurs 2. Självständigt examensarbete för masterexamen - projektdesign - hur skriver man ett examensarbete - materialinsamling - val av och inläsning av kurslitteratur - handledning och seminarier - ventilering och opponering 15 hp 30 hp Studenten kan skriva ett examensarbete på 15 hp eller 30 hp. Den som skrivit ett examensarbete för magisterexamen inom ett annat huvudområde än det här valda, måste skriva examensarbete på 30 hp för masterexamen. Den som väljer att skriva ett examensarbete på 30 hp gör inte delkurs 1. Seminarier hålls dels på målspråket tillsammans med fristående kurs i ämnet dels på svenska med övriga programstudenter. Examensarbetet kan utföras vid lärosäte utomlands. 5. Behörighet för antagning För tillträde till masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation krävs magisterexamen i valt huvudområde eller näraliggande huvudområde. Särskilt behörighetskrav är kunskaper i det valda språket (huvudområdet) motsvarande magisternivå, samt kunskap i engelska motsvarande Engelska A. För tillträde till påföljande termin krävs godkänt resultat på minst 75 % av föregående termins kurser. Ansökan om att få tillgodoräkna sig tidigare lästa fristående kurser prövas särskilt. Ansökan inlämnas skriftligt till institutionen. Komplettering av programspecifika moment krävs i dessa fall. Tillgodoräknade kurser får ej ingå i tidigare examen. 6. Examen Programmet leder till filosofie masterexamen inom valt huvudområde: afrikanska språk? arabiska, engelska, franska, japanska, lingvistik, ryska, spanska eller tyska. Efter fullbordat program om 60 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen Filosofie masterexamen med huvudområdet xx (Degree of M aster of Arts with xx as main subject). Programmets kurser kan som fristående kurser ingå i annan generell examen, dock ej tillsammans med ovan nämnda examen. 7. Övrigt Undervisningsspråk är svenska och engelska, samt i de språkspecifika valbara kurserna det språk som är huvudområde. Om utlandsvistelse eller praktik väljs som valbar kurs inom programmet och medför extra kostnader för studenten, hänvisas till stipendiefonder.

7 Efter avslutade studier är studenten behörig att söka forskarutbildning. Programmets programnämnd ansvarar för att studenternas synpunkter på utbildningen systematiskt och regelbundet inhämtas. Kursvärderingen ligger till grund för programmets fortsatta utformning. Resultatet och eventuella förändringar i programmets upplägg föranledda av kursvärderingen förmedlas både till de studenter som genomförde kursvärderingen och till andra genom digital publicering. Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling.