2005:101. Citadellet och Gråen. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:101. Citadellet och Gråen. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne"

Transkript

1 2005:101 Citadellet och Gråen 2005 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2005:101 Citadellet och Gråen - motivtext för skyddsföreskrifter 2005 Landskrona kommun Skåne län Anna Ligoura

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:101 ISSN Omslagsfoto: Citadellet från sydost. Anna Ligoura. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Innehåll Administrativa uppgifter 5 Bakgrund 5 Övergripande beskrivning: Citadellet 7 Övergripande bevarandemotiv: Citadellet 8 Citadellområdet: byggnader inom borggården 9 Huvudbyggnaden och västtornet 9 Sjukhuslängan och nordöstra spärrmuren 15 Kommendantflygeln och sydöstra spärrmuren 17 Norra tornrundeln och nordvästra spärrmuren 20 Fängelsetornet 22 Kokhuset 25 Citadellet: miljön utanför borggården 27 Larmgatorna 27 Citadellet: byggnader utanför borggården 27 Underofficersbostället 28 Materialgårdsbyggnaden 29 Garage 30 Grindvaktsstugan 31 Gula kasernen 32 Officersflygeln 33 Tyghuset 34 Smedjan 36 Kronobageriet 37 Krutlaboratoriet 39 Citadellområdet: anläggningar 42 Övergripande beskrivning 42 Övergripande bevarandemotiv 48 Gråen: kruttorn och anläggningar 48 Övergripande beskrivning 48 Övergripande bevarandemotiv 49 Kruttornet 50

6 Citadellet och ön Gråen. Lantmäteriverket, Gävle. Dnr Citadellet och Gråen ligger i Landskrona kommun.

7 Objekt Kommun Administrativa uppgifter Citadellet och Gråen, L , 1291 Landskrona Bakgrund Inför upprättandet av skyddsföreskrifter för Citadellet och Gråen har Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne fått i uppdrag att utarbeta ett underlag, i form av motivtext för objekten och utpekande av betydelsebärande delar. Arbetet innefattar 17 byggnader och 20 anläggningar inom det aktuella området. Dessa byggnader omfattar den del av citadellområdet som är i statlig ägo samt Gråen, varav 16 byggnader är statliga byggnadsminnen. Åtta av dessa är skyddade interiört, övriga enbart exteriört. Undantagna objekt inom området är Konsthallen, Strandpaviljongen samt kolonibyggnaderna inom citadellet och på Gråen, vilka är kulturhistoriskt värdefulla men saknar försvarshistorisk betydelse. Citadellet och Gråen ingår i riksintresseområdet Landskrona stad. Utgångspunkten för arbetet har varit monumentvårdsplanen för Citadellet och Gråen från 1997, utarbetad av Månsson Dahlbäck Arkitektkontor AB på uppdrag av Statens Fastighetsverk. I vårdplanen har en genomgång av byggnaderna gjorts vad gäller historik, ritningsmaterial, byggmaterial och ombyggnader. I föreliggande arbete görs därför enbart en kortare summering angående dessa fakta. Denna rapport innebär en komplettering av den befintliga vårdplanen, i vissa fall ett förtydligande av objekten samt en kulturhistorisk värdering av de enskilda objekten och miljön som helhet. För vård och underhåll av citadellområdet finns en markvårdsplan framtagen (SFV, 1998). Byggnaderna och anläggningarna som har inventerats i denna rapport följer vårdplanens (1997) objekt inom det statligt avgränsade delen, med tillägg av Krutlaboratoriet. Nedan följer en lista över de aktuella byggnaderna och anläggningarnas byggnadsminnesstatus, deras nummer i vårdplanen samt nummer enligt byggnadsminnesbeslut. Byggnader och anläggningar inom skyddsområdet SBM Interiör (skydd) Nr. i Monumentvårdsplan 1997 Bastion Banér ja Bastion Wrangel ja Bastion Carolus ja Nr i SBMbeslut 5

8 Bastion Landskrona ja Huvudbyggnaden ja ja 5 2 Sjukhuslängan ja ja 6 4 Kommendantflygeln ja ja 7 1 Västtornet ja ja 8 21 Norra tornrundeln ja ja 9 18 Fängelsetornet ja ja Kokhuset ja ja Underofficersbostället ja Materialgårdsbyggnaden ja Garage ja Grindvaktstugan ja Gula Kasernen ja Officersflygeln ja Tyghuset ja Smedjan ja Kronobageriet ja Nordvästra kurtinen ja Norra ravelinen ja Lunett med redutt ja Betäckta vägen ja Glacin ja Fleche ja Contregarde ja Lunett ja Borggraven ja Larmgator ja Huvudgraven ja Ravelingrav ja Contregardegrav ja Lunettgrav ja Avantfosségrav ja Nordkap ja Gråen ja Kruttornet ja ja Krutlaboratoriet ja ja - 23 Antal: 17 byggnader, 20 anläggningar samt Gråen Alla byggnaderna har inventerats exteriört. Vissa interiörer har ej inventerats pga otillgänglighet. Detta gäller tyghuset, smedjan, kronobageriet, gula kasernen, garaget, grindvaktsstugan och kruttornet, samt delar av sjukhuslängan. De interiörer 6

9 som inte har inventerats tidigare eller i föreliggande arbete bör dokumenteras, för att se vilka delar som finns bevarade och kunna ta ställning till eventuellt skydd. Litteratur: - Jönsson, Åke. Historien om ett slott. Landskrona citadell under fem sekler, Höganäs Kulturvärden, 1998:3, Statens Fastighetsverk. Teckenförklaring På ritningar för varje objekt har en färgmarkering i grönt gjorts över de delar som är kulturhistoriskt värdefulla. - Helt grönmarkerad byggnad: Interiör och exteriör är bevarandevärda. - Linjemarkering utanför fasaden: Fasaden är bevarandevärd. - Enbart grön markering i ytterväggarna: Byggnaden har främst ett miljöskapande värde, genom sin form och placering. - Grön pil: Detalj i interiör eller exteriör av särskilt värde. Övergripande beskrivning: Citadellet Citadellet som försvarsanläggning Citadellets äldsta historia är som dansk försvarsanläggning, då fästningen uppfördes på 1550-talet. Huvudsyftet med anläggandet av borgen var försvarsfunktionen. Anläggningen bestod då, liksom idag, av en magasinsbyggnad med försvarsfunktion, samt fyra tornrundlar med mellanliggande spärrmurar. Infarten till borgen skedde via en bro med vindbrygga från sjösidan och genom portgången i magasinsbyggnaden. Efter uppförandet skedde viss modernisering av t. ex. tornrundlarna, men i övrigt tillkom de nya försvarsanläggningarna utanför själva borgen, under och 1700-talen. Årsringar från de olika anläggningstiderna är avläsbara inom citadellet. Citadellet som fängelse Anläggningen har en lång historia av fängelseverksamhet. Redan i den ursprungliga borgen fanns en fängelsehåla i västtornet. Periodvis satt fångar i stockhus på borggården och vid senare delen av 1800-talet uppfördes en nattcellsbyggnad mot nordvästra spärrmuren. I slutet av 1600-talet utnyttjades anläggningen som fästningsfängelse. På 1700-talet satt t.ex. ryska och polska fångar här blev citadellet fängelse för livstidsfångar. Kring 1800-talets mitt anpassades de flesta byggnaderna inom citadellet till fängelseverksamhet. Huvudbyggnaden användes för fångar, uppehälle och arbetslokaler. De tre låga kanonrundlarna byggdes om 7

10 för fångar. Inredningen av tornrundlarna till celler var det första steget mot en mer human fångvård, enligt tidens mått. Därefter följde byggandet av de ljusa cellerna i fängelsetornet. Från 1889 blev citadellet tvångsarbetsanstalt användes anläggningen som kvinnoanstalt, en tid då man även tog emot kvinnliga fångar. Från 1918 var citadellet den enda anstalten i landet för kvinnliga lösdrivare inrättades flyktingläger i citadellet. Byggnader inom citadellområdet Användningsområdet för miljön och de enskilda byggnaderna har varierat under århundradena. T.ex. har huvudbyggnaden fungerat som både magasin och fängelse. I vissa fall har äldre byggnader, främst av korsvirke, ersatts av nya på samma plats. I dagens citadellmiljö ingår färre byggnader än vad som en gång funnits på platsen. T.ex. låg byggnader av varierande storlek utmed spärrmurarna, både på borggården och ut mot vallgraven. Likaså var bastionerna bebyggda med flertalet hus. På talen byggdes flera hus för artilleri och fortifikation mellan huvudvallen och borggraven. Borggården I mitten av den kullerstensbelagda borggården finns en brunn, som anlades i början av 1600-talet. Vid utgrävningar som gjordes på 1970-talet hittade man även en äldre brunn i västra delen av borggården. Ett latrinsystem från den ursprungliga anläggningen finns delvis kvar men har till största delen återskapats i spärrmurarna, med latrinrännor och valvbågar mot vallgraven. Restaureringar På 1930-talet gjordes en omfattande restaurering av citadellmiljön, för att framhäva anläggningens 1700-talskaraktär. På 1970-talet gjordes restaureringar som istället inriktade sig på anläggningens fästningskaraktär. Den röda infärgningen av fasaderna och igensättning av fönster tillhör denna tid. Övergripande bevarandemotiv: Citadellet Värden och värdebärande delar Anläggningarna och byggnaderna inom citadellområdet utgör en försvarshistoriskt värdefull miljö genom att visa en kontinuitet - från 1500-talets försvarsteknik och byggnadstyper, över och 1700-talens försvarsanläggningar och byggnader. Likaså finns 1900-talets militära anläggningar väl representerade. 8

11 En viktig del i miljön är den fångvårdshistoria som avspeglas både inom borgmiljön - främst genom fängelsetornet och fängelsehålan i västtornet, men även i kommendantsflygeln, kokhuset och sjukhuslängan liksom i andra byggnader inom citadellet som fick en ändrad användning i samband med fängelsetiden, såsom tyghuset. Fängelsetornet är ett tydligt exempel på den humana fångvård man ville skapa vid senare 1800-talet. Vallarna med sina bastioner, den breda yttre graven och de tillhörande utanverken är Sveriges bäst bevarade fästningsanläggning från talen. Byggnaderna inom citadellområdet visar på en kontinuerlig användning av miljön. För vissa byggnader finns en lång tradition av bebyggelse på en och samma plats. Citadellområdet: byggnader inom borggården Huvudbyggnaden och västtornet Huvudbyggnaden användes ursprungligen som magasin, förmodligen till förvaring av spannmål. I byggnaden fanns även brygghus och bakstuga. På 1700-talet gjordes en omfattande modernisering av försvarsfunktionen hos huvudbyggnaden, då tunnvalv och strävpelarna mot borggården tillkom. På 1800-talet anpassades byggnaden till fängelseverksamhet och den ursprungliga södra gavelmuren revs och ersattes med en tunnare mur. Byggnaden användes för fängelseverksamhet även under 1900-talet. Det västra tornet har alltid varit ihopbyggt med huvudbyggnaden, men ursprungligen en låg rundel med fängelsehåla. Som sitt- och liggplatser för fångarna fungerade nischerna i väggarna, vilka finns kvar. I början av 1700-talet förvarades polska och ryska krigsfångar här. Här fanns två slutna batterier och ett öppet på murkrönet. De slutna batteriernas rökkanaler finns fortfarande kvar. Skyttegången på huvudbyggnadens tredje våning är förbunden med fångtornet (förbindelsegång gjord på 1600-talet) och vidare i en hög mur mot norr med pulpettak samt trappa ner till den nordvästra spärrmuren. Trappan återskapades i samband med arbetena med spärrmuren på 1970-talet. På 1970-talet gjordes en omfattande restaurering av huvudbyggnaden, både interiört och exteriört, vilket till stor del präglar byggnadens interiör i form av armaturer, nya bjälklag, nya golvmaterial, hissinstallation m. m. Restaureringen är gjord på ett diskret sätt som inte stör helheten. 9

12 Huvudbyggnaden, bottenvåning. Huvudbyggnaden, våning 1. Huvudbyggnaden, våning 2. 10

13 Huvudbyggnaden, våning 3. Värden och värdebärande delar Huvudbyggnadens försvarshistoriska värde är stort, då det både i exteriören och interiören finns en tydlig koppling till försvarsanvändningen, i kanonportarna, skottgluggarna, kastgluggarna, den slutna fasaden mot vallgraven, murarnas tjocklek och skyttegången på tredje våningen. Likaså finns den ursprungliga infarten till borggården kvar, med en bro (modern konstruktion) över vallgraven och ingång via portgången genom huvudbyggnaden. Västtornets försvarshistoriska värde är tydligt i kanonrummen med bevarade rökkanaler, tydligt både interiört och exteriört. Likaså finns ett socialhistoriskt värde i borganläggningens ursprungliga fängelsehåla, i tornets bottenvåning, med bevarade nischer som utnyttjades till sovplatser (valvslagningen ej ursprunglig). Huvudbyggnaden äger ett byggnadshistoriskt värde, som kombinerad försvars- och magasinsbyggnad från 1500-talet. Detta avspeglas i byggnadens slutenhet och rustika material. Huvudbyggnadens strävpelare (från 1700-talet) mot borggårdssidan och de ursprungliga volutgavlarna (den södra restaurerad på 1900-talet) är arkitektoniska uttryck som förstärker byggnaden som huvudmotiv i borgmiljön. Strävpelarna utgör ett karaktärsskapande inslag i citadellmiljön. Huvudbyggnadens historiska värde tydliggörs i murverkets olika tegelsorter både interiört och exteriört, där det röda munkteglet är från 1500-talet; byggnadens naturstensgrund syns i delar av bottenvåningens interiör: Vidare finns det bomlagshål på de olika våningsplanen och spår efter fönstersättningar i tredje våningens sal (mot öster). Dessa element förstärker upplevelsen av byggnadens ålder samt kontinuerliga och föränderliga användning. I exteriören finns spår av äldre fönstersättningar, ankarjärn och detaljer kopplade till försvarsfunktionen (se ovan). Mot borggårdssidan finns en stenportal, äldre portar och en trälucka (den senare i norra delen). Många av de förändringar som gjordes under 1700-talet är synliga i bygg- 11

14 naden, t. ex. bottenvåningens eldstäder, valvbågar genom alla våningarna som hör ihop med tunnvalvet på tredje våningen, samt trapphuset i den södra delen med karakteristisk valvslagning och robusta trappsteg i trä. Dessa detaljer förstärker det historiska värdet. Västtornets historiska värde förstärks av de interiöra spåren efter bomlagshål och igenmurningar som skett, inskriptioner i översta våningens valv, andra våningens obehandlade väggar samt äldre tegelgolv i kanonrummen. Trapphuset i tornets södra del har en ålderdomlig karaktär; den är trång och smal, har robusta trappsteg av trä, fönsternischer för ljusinsläpp och i passagerna till kanonrummen finns äldre portar till förvaringsutrymmen och en lucka i taket mellan andra och tredje våningen. Den restaurering som gjordes på 1970-talet och präglar en stor del av interiören, har ett historiskt värde som exempel på stilrestaurering från tiden. Bild t.v. kanonrum i västtornet med rökkanal. Bild t.h. fängelsehålan i västtornet med nischer som sovplatser. Del av huvudbyggnadens eldstäder i bottenvåningen, från 1700-talet. 12

15 Bild t.v. trappan i västtornet med grova träplank som trappsteg, samt armatur från 1970-talets restaurering. Bild t.h. spår av 1970-talets restaurering, med nytt tegelgolv, hissinstallation och kapprum av svartmålade stänger. Bild t.v. en av kastgluggarna ovanför infartsbron till borggården. Bild t.h. äldre dörrar, av träplank och med järnband, till förvaringsutrymmen i västtornet. 13

16 Huvudbyggnadens borggårdsfasad med sina karakteristiska strävpelare från 1700-talet. Huvudbyggnaden och infartsbron över vallgraven. Ovanför den bågformade portöppningen syns de två kastgluggarna. De små fönstren i fasadens övre del tillhör skyttegången. 14

17 Sjukhuslängan och nordöstra spärrmuren På 1690-talet uppfördes två längor med grundmurar och ovanvåning i korsvirke, placerade mot nordöstra respektive nordvästra muren, vilka utnyttjades till logement för garnisonen. Bottenvåningen i den nordöstra längan finns kvar i dagens byggnad, synligt i bottenvåningens interiör med frilagt tegel i väggen mot spärrmuren. Anknytning till fångvård har byggnaden haft ända sedan 1700-talet, i början med fängelserum, efter 1860-talets ombyggnader tillkom utrymmen för sjuka, läkare domstol, fängelsepräst m.m. och under början av 1900-talet fanns här t. ex. expeditioner, tingssal m.m. Större fönster sattes in i bottenvåningen på 1890-talet, men återgång till mindre fönster gjordes vid en restaurering på 1990-talet. I interiören finns några detaljer från tiden kring sekelskiftet 1900 kvar, såsom trappan i norr med järngrindar. Merparten av byggnaden har renoverats, både vad gäller ytskikt, fönster m.m. men även planlösningen har ändrats. Exteriört präglas byggnaden av det sena 1900-talets restaurering. Spärrmuren tillhör den ursprungliga anläggningen, men har restaurerats på 1970-talet, t.ex. fasaden mot vallgraven, bröstvärnet och valvbågarna till de tidigare latrinrännorna. I partiet närmast norra rundeln har några äldre naturstenar lämnats oputsade, förmodligen från den ursprungliga muren. Sjukhuslängan, bottenvåning. Pilen markerar de frilagda stenarna i spärrmuren. 15

18 Sjukhuslängans östra fasad mot spärrmuren, med takfotsgesims. Bild t.v. järngrind i sjukhuslängans norra trapphus tillkom under fängelsetiden. Bild t.h. den frilagda äldre muren. 16 Värden och värdebärande delar Byggnaden har ett miljöskapande värde, med sin för borgmiljön karakteristiska placering utmed en av spärrmurarna.

19 Längan äger ett byggnadshistoriskt värde, som påbyggnad av ett tidigare korsvirkeshus. I exteriören finns äldre byggnadsdetaljer som takfotsgesims och rundbågade entréportar, vilket knyter an till den ursprungliga utformningen. Den äldre frilagda muren av rött tegel i bottenvåningens interiör tydliggör byggnadens äldre ursprung. Järngrindarna i den norra trapphuset påminner om den tid då byggnaden användes för fängelseverksamheten. I övrigt präglas byggnaden av stora förändringar i rumsindelning, ytskikt och inredning. Kommendantflygeln och sydöstra spärrmuren Fasaden avfärgades i en röd kulör i samband med restaureringen av Citadellet på 1970-talet. Färgen har delvis försvunnit under årens lopp och det gula teglet börjar åter träda fram. På så vis syns ett tydligare samband mellan kommendantsflygeln och spärrmuren som den är sammanbyggd med (liksom med fängelsetornet). Spärrmuren är ursprungligen från 1550-talet men reparerades på 1860-talet, då kommendantsflygeln uppfördes, vilket syns i borggårdssidans gula tegel. Muren rekonstruerades på 1970-talet med rött tegel. Då återskapades även rännorna och valvbågarna till sanitetssystemet. Spärrmuren användes som terrass, efter det att kommendantsflygeln uppförts. På murkrönet låg inglasade verandor och trappor ledde ner till vallgraven där odling bedrevs. Rumsindelningen är bevarad, liksom dörrar, vikbara träluckor i vissa av ovanvåningens fönster, trätrappa upp till vinden m.m. Fönstren är utbytta. Ovanvåningens dörrar som leder ut till spärrmuren finns kvar, men deras historiska användning är oklar då inga verandor eller trappor ner till vallgraven finns kvar. Delar av interiören är välbevarad, såsom dörrar, vikluckor och vindstrappor (den ena förbyggd så vinden ej nås), dock finns nya tillägg såsom fritrappa, plastgolv, nya ytskikt och nya fönster. De gamla gluggarna genom spärrmuren är synliga i flera av bottenvåningens rum men har murats igen från utsidan, förmodligen när den yttre muren uppfördes. All fast inredning i byggnaden är borttagen. Vinden har delvis varit inredd. Tillägg från 1970-talet finns i interiören, som fritrappan och nya ytskikt. Kopplingen till fängelseverksamheten är inte tydlig i byggnaden. 17

20 Kommendantsflygeln, bottenvåning. Kommendantflygeln, ovanvåning. 18

21 Kommendantflygelns östra gavel, sammanbyggd med spärrmuren. I kommendantflygelns interiör finns bevarade snickerier, såsom trappan till vinden med svarvade balusterdockor, profilerade taklister, dörrlister och spegeldörrar samt golvlister. Värden och värdebärande delar Byggnaden utgör en viktig del i borggårdsmiljön genom sin placering som knyter an till borgens äldsta historia. Det finns en tydlig koppling mellan 19

22 byggnaden och spärrmuren, i material och färg. Byggnadens dekorativa inslag i exteriören, såsom takfotsgesimsen, förstärker dess historiska koppling. Delar av interiören är välbevarad, med äldre rumsindelning såsom entréhall, stora salar på bottenvåningen, mindre rum längs med korridoren mittemot salarna, igensatta fönsternischer mot vallgravssidan, samt bostadsinredning på ovanvåningen med äldre golv, dörrar, listverk, vikluckor till fönster samt trappor till vinden. Norra tornrundeln och nordvästra spärrmuren Tornrundeln är från anläggningens äldsta historia, dvs talet, och fungerade då som försvarstorn med kanonrum. Under fängelsetiden användes kanonrummen som celler. Spärrmuren rekonstruerades på 1970-talet, med latrinrännor. En äldre del av spärrmuren, av natursten med inslag av rött tegel, finns kvar närmast norra tornrundeln. Norra tornrundeln, plan. Pilen markerar den bevarade äldre delen av spärrmuren. 20

23 Norra tornrundeln från borggården. T.v. syns resterna av den äldre nordvästra spärrmuren, t.h. frilagda stenar i den nordöstra spärrmuren. T.v. norra tornrundeln mot vallgraven, med kanongluggar. T.h. interiör med ett av kanonrummen samt äldre murverk av tegel och natursten. Värden och värdebärande delar Fysiska spår efter citadellets äldsta försvarshistoria syns i den norra tornrundelns kanonrum (kasematter) med bevarade rökkanaler, dock igensatta i fasadlivet. Byggnaden ger en ålderdomlig karaktär genom sin slutna karaktär. Rundelns varierande tegelmaterial, samt inslag av natursten i interiören, framhäver den ålderdomliga karaktären och visar på försvarsanläggningens kontinuerliga reparationer och därmed användning. Den historiska kopplingen till den ursprungliga spärrmuren är tydlig i interiörens natursten. 21

24 Spärrmuren är en viktig del av borganläggningen, då den visar dåtidens slutna försvarsutformning, liksom ger exempel på det sanitära system som utnyttjades. Den bevarade äldre delen av spärrmuren visar den ursprungliga borganläggningens karaktär. Fängelsetornet Fängelsetornet är en på byggnad av den ursprungliga östra tornrundeln från 1500-talet, vilken bestod av krutmagasin och kanonrum gjordes magasin och kanonrum om till tre ljusa och två mörka celler till fångarna. Kring 1860 byggdes östra tornet på med två våningar och fick 32 ljusa celler. Cellsystemet sågs som en humanitär förbättring, en följd av de reformer inom fångvården som påbörjades redan på 1840-talet. En yttre restaurering och vissa interiöra lagningar gjordes på 1970-talet. Inredningen finns kvar i fängelset, t.ex. de isoleringsceller som gjordes i de gamla kanonkasematterna, med madrasserade väggar och en träbrits med torrklosett vid fotändan. Den humana fångvården syns i de ljusa utrymmena, såsom lanterninens och cellfönstrens ljusinsläpp, liksom i storleken på cellerna och att det fanns värmekällor i form av inmurade spisar. Fängelsetornet är den mest välbevarade byggnaden inom citadellet. Vissa spricklagningar har utförts i interiören vilka är tydligt redovisade, men i övrigt har inga ingrepp gjorts (förutom elinstallationer). Fängelset har aldrig vid användning sett ut som i dess nuvarande skick, med flagnande färglager på väggarna. Det är byggnadens fängelsehistoria som avspeglas i dagens byggnad, även om bottenvåningen fanns redan i den ursprungliga borgmiljön. Bottenvåningens fasad är putsad, till skillnad från de övriga våningarnas tegelrena fasadytor. Exteriören färgades röd på 1970-talet likt övriga byggnader inom området, både bottenvåningens putsade yta och det gula teglet i ovanvåningarna. Tegelpåbyggnaden är samtida med kommendantsflygeln, dvs. från 1860, vilket är tydligt i användandet av samma gula tegel, synligt under den röda infärgningen. 22

25 Fängelsetornet, bottenvåning. Plan våning 1. Plan våning 2. Fängelsetornets övre våningar, med gallerförsedda fönster och ljusinsläpp i form av en lanternin. 23

26 Bild t.v. fängelsets interiör med trappa i mitten av byggnaden. Bild t.h. dekorationsmålning ovanför celldörrarna. Fängelset, celler i översta våningen. Trappan har profilerade träräcken och målade smidesdetaljer. 24

27 Bild t.v. fängelset med titthål i celldörrarna. Bild t.h. isoleringscell i bottenvåningens gamla kanonrum, med väggfast träbrits. Värden och värdebärande delar Byggnaden utgör ett socialhistoriskt och mycket påtagligt dokument över borganläggningens användning som fängelse, även ur kvinnohistoriskt perspektiv. Interiören har kvar sin fasta inredning, med dörrar, eldstäder och trappräcken. I bottenvåningen illustreras både den äldre fängelsetiden, med slutna celler, liksom 1800-talets fängelse med isoleringsceller där all fast inredning finns kvar liksom de små gallerförsedda ljusinsläppen. I byggnaden illustreras skillnaden mellan den äldre tidens fängelseverksamhet jämfört med 1800-talets mer humana fängelsevård; skillnaden mellan bottenvåningens slutna, kalla små rum och ovanvåningarnas rymd, ljusinsläpp både till gemensamma ytor och till cellerna, liksom eldstäder vid cellerna. De dekorativa elementen i interiören - trätrappan i byggnadens mitt med svarvade mäklare och målade smidesdetaljer, väggmålningarna i byggnaden, dekormålningen ovanför dörrarna och runt eldstäderna på tredje våningen bidrar till förståelsen av tidens fångvårdsideal. Likaså spänner de olika färgskikten på väggarna mellan allt från ljust gult, över rött, till mörkgrått, vilket visar olika tiders stilideal. Kokhuset Den södra tornrundeln innehöll ursprungligen kanonrum, vilka finns bevarade byggdes rundeln om till kokhus för fängelseverksamheten. Rundeln fick ett koniskt tak täckt med tjärpapp, en spis murades upp med en skorsten som höjde 25

28 sig över taket. En laternin tillkom också i samband med inredningen till kokhus. Byggnaden har inte längre kvar spisen eller skorstenen i mitten, även om en fyrkantig pelare antyder dess forna plats. En ekonomibyggnad fanns bredvid kokhuset under fängelsetiden, där ett senare tillkommet uthus ligger idag. Kokhuset, plan. Kokhuset från borggårdssidan, med laternin i ovankant. 26

29 Bild t.v. kokhuset från vallgravssidan, med delvis igenmurade kanongluggar. Bild t.h. interiör från ett av kanonrummen. Värden och värdebärande delar Byggnaden har ett miljöskapande värde, med sin placering och form utgörande en viktig del i den ursprungliga borganläggningen. Byggnadens utformning idag, restaurerad på 1970-talet, har främst ett försvarshistoriskt värde. Detta uttrycks genom byggnadens slutenhet, de bevarade kanonrummen liksom i de igenmurade kanongluggarna och rökkanalerna, varav två av de senare finns kvar. Fasadens ankarjärn ger en historisk koppling. Byggnadens användning som kokhus är otydlig, då enbart en stiliserad skorsten upptar interiörens mitt och alla ytskikt är nya. Det på senare tid uppförda uthuset mellan kokhuset och huvudbyggnaden har ersatt en äldre byggnad och har ett miljöskapande värde då borggården tidigare hyste flertalet byggnader. Citadellet: miljön utanför borggården Larmgatorna Bebyggelsen, med anknytning till citadellområdets försvars- och fängelseanvändning, ligger utmed larmgatorna. Dessa vägstråk utgör därför en viktig del av miljön och tydliggör hur byggnader placerades kring den ursprungliga anläggningen. Citadellet: byggnader utanför borggården På 1700-talet låg flera byggnader runtom borgen, särskilt i bastionerna, vilket även idag illustreras av byggnadernas placering (jämför med garaget). T.ex. låg i bastion Banér fem mindre hus kring en gård, ett artillerityghus och ett brädskjul. 27

30 Underofficersbostället Byggnaden uppfördes 1857 som vakthus med rum för underofficerare samt arrestlokaler. Huset har en utformning som i vissa delar efterliknar områdets talsbyggnader, såsom putsfasaden och takfotsgesimsen. Byggnaden avviker dock från övrig bebyggelse genom sitt framskjutande entréparti med gavelmotiv och dekor med lisener. Byggnaden har välbevarade detaljer exteriört med takfotsgesims och skifferplattor, liksom interiört i rumsindelning och äldre snickerier såsom dörrar, fönsterluckor och trappa. Underofficersbostället, plan. Underofficersbostället med sitt karakteristiska framskjutande entréparti, liksom takfotsgesims och skiffertak. 28

31 Värden och värdebärande delar Byggnaden har ett historiskt värde i sin koppling till den militära användningen av citadellet. Den har också ett miljöskapande värde som del av bebyggelsen kring larmgatorna. Byggnaden har ett arkitektoniskt värde som representant för 1850-talets nyklassicistiska ideal, med välbevarade detaljer i exteriör och interiör, i rumsindelning, dörrar, fönsterluckor och vindstrappa. Materialgårdsbyggnaden byggdes ett fortifikationsstatshus framför mynningen till bastion Banér, med två intilliggande mindre hus och en inplankad materialgård mot borggraven. Idag finns den vinkelformade byggnaden kvar, med detaljer såsom flacka takkupor med träluckor mot gården samt takfotsgesimser. Byggnaden har byggts om i omgångar under 1900-talet och interiören är förändrad. Materialgårdsbyggnaden, plan. 29

32 Materialgårdsbyggnaden med takfotsgesims och flacka takkupor mot gården. Värden och värdebärande delar Byggnaden har ett miljöskapande värde, som del av bebyggelsen kring larmgatorna och genom sin placering i bastion Banérs mynning. Byggnaden har ett byggnadshistoriskt värde vad gäller material och utformning. Exteriören visar tydligt att byggnaden är gammal, genom takkupornas utformning och skevheten i takfotsgesimserna. Garage Garaget uppfördes 1935, i samband med att andra byggnader uppfördes inom citadellområdet (kronobageriet) och byggnaderna utmed larmgatorna gavs en enhetlig färgsättning. På 1920-talet låg en större träbyggnad på garagets plats, med långsidan mot vallgraven likt dagens byggnad. Dock låg byggnaden närmare vallgraven. Garaget, plan. 30

33 Garaget sett från vallgraven. Byggnaden ligger på samma plats som en äldre byggnad och har utformats för att passa in i bebyggelsen kring larmgatorna. Värden och värdebärande delar Byggnaden har ett viktigt miljöskapande värde för bebyggelsen i citadellområdet, genom sin placering knuten till en tidigare byggnad på platsen. Arkitektoniskt anknyter byggnaden till övrig bebyggelse kring larmgatorna, vad gäller färgsättning, takmaterial och formspråk såsom takfotsgesims. Grindvaktsstugan Byggnaden är från 1740-talet och fungerade som bageri på 1800-talet. Ett murparti med träport binder samman grindvaktsstugan med den intilliggande gula kasernen. Grindvaktsstugan, plan. 31

Fornstugan i Kristianstad

Fornstugan i Kristianstad 2006:20 Fornstugan i Kristianstad Antikvarisk kontrollrapport, 2006 Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:20 Fornstugan i Kristianstad - larminstallation

Läs mer

Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell

Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell 2005:69 Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell Antikvarisk kontroll, 2004-2005 Mia Jungskär Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:69 Svampsanering och putslagningar

Läs mer

2005:122. Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2005. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2005:122. Nämndemansgården. Antikvarisk kontroll, 2005. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne 2005:122 Nämndemansgården Antikvarisk kontroll, 2005 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:122 Nämndemansgården - byggnadsvårdsläger, fönster- och dörrestaurering,

Läs mer

Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn

Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn 2005:31 Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn Antikvarisk kontrollrapport, 2004-2005 Lotta Eriksson LottaFörfattare Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:31 Sankt Nicolai kyrka i

Läs mer

Helsingborgs konserthus Rökgasfläktar och sprinklerinstallation

Helsingborgs konserthus Rökgasfläktar och sprinklerinstallation 2012:36 xxx Helsingborgs konserthus Rökgasfläktar och sprinklerinstallation Antikvarisk medverkan, 2012 Maria Sträng 2012:36 Helsingborgs konserthus Rökgasfläktar och sprinklerinstallation Antikvarisk

Läs mer

2005:63. Kocken 29. Förundersökning 2005. Mattias Burman och Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

2005:63. Kocken 29. Förundersökning 2005. Mattias Burman och Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne 2005:63 Kocken 29 Förundersökning 2005 Mattias Burman och Emelie Petersson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:63 Kocken 29 Förundersökning, 2005 Simrishamns socken Simrishamns

Läs mer

Larm- och markarbeten vid Hovdala slott

Larm- och markarbeten vid Hovdala slott 2006:4 Larm- och markarbeten vid Hovdala slott Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:4 Larm- och markarbeten vid Hovdala

Läs mer

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng 2011:1 Södervidinge kyrka Ny församlingslokal under läktaren, 2010 Maria Sträng Rapport 2011:1 Södervidinge kyrka - ny församlingslokal under läktaren Antikvarisk medverkan, 2010 Fornlämning nr 27 Södervidinge

Läs mer

Kvistofta församlings kyrkor Utrustning för värmesystem

Kvistofta församlings kyrkor Utrustning för värmesystem xxx 2014:12 Kvistofta församlings kyrkor Utrustning för värmesystem Antikvarisk medverkan, 2014 Maria Sträng Rapport 2014:12 Kvistofta församlings kyrkor - utrustning för värmesystem Antikvarisk medverkan,

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Ilstorps kyrka fönsterarbeten

Ilstorps kyrka fönsterarbeten 2010:30 Ilstorps kyrka fönsterarbeten Antikvarisk medverkan, 2009 2010 Lotta Eriksson Rapport 2010:30 Ilstorps kyrka fönsterarbeten Antikvarisk medverkan, 2009 2010 Ilstorps socken, 1274 Söbo kommun Skåne

Läs mer

Tranås brydestua. Antikvarisk medverkan, 2011. Jennie Björklund

Tranås brydestua. Antikvarisk medverkan, 2011. Jennie Björklund 2011:33 xxx Tranås brydestua Antikvarisk medverkan, 2011 Jennie Björklund Rapport 2011:33 Tranås brydestua Antikvarisk medverkan, 2011 Tranås Socken, 1128 Tomelilla Kommun Skåne län Jennie Björklund Regionmuseet

Läs mer

2011:35. Kälsveds Sigrids. Antikvarisk medverkan, 2011. Jimmy Juhlin Alftberg

2011:35. Kälsveds Sigrids. Antikvarisk medverkan, 2011. Jimmy Juhlin Alftberg 2011:35 Kälsveds Sigrids Antikvarisk medverkan, 2011 Jimmy Juhlin Alftberg Rapport 2011:35 Kälsveds Sigrids Antikvarisk medverkan, 2011 Osby socken, 1102 Osby kommun Skåne län Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet

Läs mer

2008:58. Ekestad folketspark. Antikvarisk kontrollrapport, 2008. Jimmy Juhlin Alftberg

2008:58. Ekestad folketspark. Antikvarisk kontrollrapport, 2008. Jimmy Juhlin Alftberg 2008:58 Ekestad folketspark Antikvarisk kontrollrapport, 2008 Jimmy Juhlin Alftberg Rapport 2008:58 Ekestad folketspark - takarbeten Antikvarisk kontrollrapport, 2008 Österslöv socken, 1160 Kristianstad

Läs mer

2008:50. Stehags kyrka. Arkeologisk förundersökning, 2006. Helene Wilhelmson

2008:50. Stehags kyrka. Arkeologisk förundersökning, 2006. Helene Wilhelmson 2008:50 Stehags kyrka Arkeologisk förundersökning, 2006 Helene Wilhelmson Rapport 2008:50 Stehags kyrka - nykyrkan Arkeologisk förundersökning, 2006 RAÄ 65 Stehag, 1347 Eslöv Skåne län Helene Wilhelmson

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

xxx 2013:9 Tyggården 2 Antikvarisk medverkan, 2012 Helena Rosenberg

xxx 2013:9 Tyggården 2 Antikvarisk medverkan, 2012 Helena Rosenberg xxx 2013:9 Tyggården 2 Antikvarisk medverkan, 2012 Helena Rosenberg Rapport 2013:9 Tyggården 2 - verksamhetsanpassning av lokaler Antikvarisk medverkan, 2012 Kristianstads stadsförsamling, 1077 Kristianstads

Läs mer

Helsingborgs rådhus trappräcke i västra trapphallen

Helsingborgs rådhus trappräcke i västra trapphallen xxx 2013:14 Helsingborgs rådhus trappräcke i västra trapphallen Antikvarisk medverkan, 2013 Maria Sträng Rapport 2013:14 Helsingborgs rådhus - trappräcke i västra trapphallen Antikvarisk medverkan, 2013

Läs mer

Villa Larsbo - fönsterrenovering

Villa Larsbo - fönsterrenovering 2007:53 Villa Larsbo - fönsterrenovering Antikvarisk kontrollrapport, 2007 Helena Nilsson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:53 Villa Larsbo - fönsterrenovering Antikvarisk

Läs mer

2007:87. Axatorp gård. Antikvarisk kontroll, 2007. Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

2007:87. Axatorp gård. Antikvarisk kontroll, 2007. Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne 2007:87 Axatorp gård Antikvarisk kontroll, 2007 Emelie Petersson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:87 Axatorp gård - konservering av väggmålning Antikvarisk kontroll, 2007

Läs mer

Åkerbergska huset - fönsterrenovering

Åkerbergska huset - fönsterrenovering 2007:52 Åkerbergska huset - fönsterrenovering Antikvarisk kontrollrapport, 2007 Helena Nilsson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:52 Åkerbergska huset - fönsterrenovering

Läs mer

2007:85. Gunnestorps mölla. Antikvarisk kontroll, 2007. Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

2007:85. Gunnestorps mölla. Antikvarisk kontroll, 2007. Emelie Petersson. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne 2007:85 Gunnestorps mölla Antikvarisk kontroll, 2007 Emelie Petersson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:85 Gunnestorps mölla - byte av vingar Antikvarisk kontroll, 2007 Väsby

Läs mer

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun

Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget Fornlämning 42, Helsingborg stad, Helsingborg kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Karina Hammarstrand Dehman Rapport 2013:29 Gamla Staden 8:1 Stortorget

Läs mer

Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare

Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare 2011:3 Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare Antikvarisk medverkan 2010 Maria Sträng Rapport 2011:3 Arlövs kyrka - ljussättning och flytt av altare Antikvarisk medverkan Arlövs socken, 1204 Burlövs

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

Sjögatan och Månsgatan i Åhus

Sjögatan och Månsgatan i Åhus Rapport 2011:45 Sjögatan och Månsgatan i Åhus Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Rapport 2011:45 Sjögatan och Månsgatan i Åhus Arkeologisk förundersökning 2011 Jan Kockum Fornlämningsnr: 23 Sjögatan

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Gamlegård, Dagstorp 5:2 -renovering av stallängans södra vägg

Gamlegård, Dagstorp 5:2 -renovering av stallängans södra vägg 2009:41 Gamlegård, Dagstorp 5:2 -renovering av stallängans södra vägg Antikvarisk kontroll, 2009 Helene Stalin Åkesson Rapport 2009:41 Gamlegård Dagstorp 5:2 -renovering av stallängans södra vägg Antikvarisk

Läs mer

Brönnestad kyrka 2008:14. Brandskydd och elinstallationer Antikvarisk kontrollrapport, 2007-2008. Jimmy Juhlin Alftberg. Regionmuseet Kristianstad

Brönnestad kyrka 2008:14. Brandskydd och elinstallationer Antikvarisk kontrollrapport, 2007-2008. Jimmy Juhlin Alftberg. Regionmuseet Kristianstad 2008:14 Brönnestad kyrka Brandskydd och elinstallationer Antikvarisk kontrollrapport, 2007-2008 Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:14 Brönnestad kyrka

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Bälteberga Korsvirkeshuset - utvändig renovering

Bälteberga Korsvirkeshuset - utvändig renovering 2010:29 Bälteberga Korsvirkeshuset - utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2008-2009 Kristina Nilén Rapport 2010:29 Bälteberga Korsvirkeshuset - utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2008-2009

Läs mer

2008:42. Pegelhuset. Antikvarisk kontroll, 2005. Anna Ligoura och Mia Jungskär. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne

2008:42. Pegelhuset. Antikvarisk kontroll, 2005. Anna Ligoura och Mia Jungskär. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne 2008:42 Pegelhuset Antikvarisk kontroll, 2005 Anna Ligoura och Mia Jungskär Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:42 Pegelhuset - restaurering av exteriören Antikvarisk kontroll,

Läs mer

Wallåkra stenkärlsfabrik

Wallåkra stenkärlsfabrik 2006:39 Wallåkra stenkärlsfabrik Antikvarisk kontroll, 2006 Mattias Burman Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:39 Wallåkra stenkärlsfabrik rivande och rekonstruktion av ugn

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Folkestorps bränneri - utvändig brandtrappa

Folkestorps bränneri - utvändig brandtrappa 2009:81 Folkestorps bränneri - utvändig brandtrappa Antikvarisk medverkan, 2009 Helene Stalin Åkesson Rapport 2009:81 Folkestorps bränneri - utvändig brandtrappa Antikvarisk medverkan, 2009 Maglehems

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Östanå Pappersbruk - paviljongen

Östanå Pappersbruk - paviljongen 2007:63 Östanå Pappersbruk - paviljongen Antikvarisk kontrollrapport, 2007 Helena Nilsson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:63 Östanå Pappersbruk - paviljongen Antikvarisk

Läs mer

Billesholms kyrka - renovering av golv

Billesholms kyrka - renovering av golv 2015:23 xxx Billesholms kyrka - renovering av golv Antikvarisk medverkan 2014 Kerstin Börjesson Rapport 2015:23 Billesholms kyrka - renovering av golv Antikvarisk medverkan 2014-2015 Norra Vrams socken,

Läs mer

Fleninge kyrka - renovering av tornet

Fleninge kyrka - renovering av tornet 2011:13 xxx Fleninge kyrka - renovering av tornet Antikvarisk medverkan, 2010-2011 Maria Sträng Rapport 2011:13 Fleninge kyrka - renovering av tornet Antikvarisk medverkan Fleninge socken, 1221 Helsingborgs

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

Heliga Trefaldighetskyrkan - restaurering av fönster

Heliga Trefaldighetskyrkan - restaurering av fönster 2007:11 Heliga Trefaldighetskyrkan - restaurering av fönster Antikvarisk kontrollrapport 2005 Helena Nilsson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:11 Heliga Trefaldighetskyrkan

Läs mer

Ruveröds kvarn -rekonstruktion av dämme och kvarnlucka

Ruveröds kvarn -rekonstruktion av dämme och kvarnlucka 2009:8 Ruveröds kvarn -rekonstruktion av dämme och kvarnlucka Antikvarisk kontroll, 2008 Helene Stalin Åkesson Rapport 2009:8 Ruveröds kvarn -rekonstruktion av dämme och kvarnlucka Antikvarisk kontroll,

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Krageholms mölla - omfogning av sockeln Antikvarisk kontroll, 2009

Krageholms mölla - omfogning av sockeln Antikvarisk kontroll, 2009 2009:52 Krageholms mölla - omfogning av sockeln Antikvarisk kontroll, 2009 Helene Stalin Åkesson Rapport 2009:52 Krageholms mölla - omfogning av sockeln Antikvarisk kontroll, 2009 Sövestads socken, 1372

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

Burlövs gamla prästgård renovering av källare

Burlövs gamla prästgård renovering av källare Rapport 2011:21 Burlövs gamla prästgård renovering av källare Antikvarisk medverkan Burlövs socken, 1204 Burlövs kommun Skåne län Ingela Blomén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad

Läs mer

Innerstaden 1:14 - Lilla Torg - och Stjärnan 8, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun

Innerstaden 1:14 - Lilla Torg - och Stjärnan 8, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun Rapport 2012:78 Innerstaden 1:14 - Lilla Torg - och Stjärnan 8, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning 2012 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 20 Malmö stad Malmö kommun Skåne

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

Renovering av balkonger på Tranchellska huset

Renovering av balkonger på Tranchellska huset 2009:9 Renovering av balkonger på Tranchellska huset Antikvarisk kontroll, 2008 Mia Jungskär Rapport 2009:9 Renovering av balkonger på Tranchellska huset Antikvarisk kontroll, 2008 Gamla bryggan 19 Landskrona

Läs mer

Bäckaskog slott L 356

Bäckaskog slott L 356 2007:31 Bäckaskog slott L 356 Antikvarisk kontroll 2006 Kristina Nilén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:31 Bäckaskog slott L 356 - renovering av västra längans fasad och

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Lunds stift - Beslut i stiftsstyrelsen 2012-09-19, dnr 2444-11-12 Proj.id Projektnamn Sökande ekonomisk enhet Total kostnad BESLUT K/Blekinge län 36 378 Bräkne Hoby

Läs mer

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun.

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun. Datum Besiktningsprotokoll 2012-01-03 Dnr 524/310 Joel Ringh Antikvarie 026-655622 070-314 23 03 joel.ringh@xlm.se Besiktningsdatum 2011-12-19 Fotodokumentation 2011-12-19 Lagmansgården och Sockenstugan

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Övraby mölla - utvändig renovering samt lyft och lagning av kuggkrans

Övraby mölla - utvändig renovering samt lyft och lagning av kuggkrans 2010:47 Övraby mölla - utvändig renovering samt lyft och lagning av kuggkrans Antikvarisk medverkan, 2010 Ingela Blomén i samarbete med Helene Stalin Åkesson Rapport 2010:47 Övraby mölla - utvändig renovering

Läs mer

Glimmebodagården - restaurering av fönster och dörrar

Glimmebodagården - restaurering av fönster och dörrar Glimmebodagården 2009:29 Glimmebodagården - restaurering av fönster och dörrar Antikvarisk kontroll 2008 Helene Stalin Åkesson Rapport 2009:29 Glimmebodagården - restaurering av fönster och dörrar Antikvarisk

Läs mer

Fjärrvärme i Vallgatan, Gamla Skeppsbron och Snidaregatan i Åhus

Fjärrvärme i Vallgatan, Gamla Skeppsbron och Snidaregatan i Åhus Rapport 2012:21 Fjärrvärme i Vallgatan, Gamla Skeppsbron och Snidaregatan i Åhus Arkeologisk förundersökning 2012 Christer Carlsson Rapport 2012:21 Fjärrvärme i Vallgatan, Gamla Skeppsbron och Snidaregatan

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

Ribersborgs kallbadhus

Ribersborgs kallbadhus Antikvarisk rapport Ribersborgs kallbadhus INSTALLATION AV LUFTVÄRMEPUMPAR SAMT NY ARMATUR PÅ LANDBRYGGAN Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport

Läs mer

Östraby kyrka Invändiga restaureringsarbeten

Östraby kyrka Invändiga restaureringsarbeten 2010:70 Östraby kyrka Invändiga restaureringsarbeten Antikvarisk medverkan, 2010 Petter Jansson Rapport 2010:70 Östraby kyrka - invändiga restaureringsarbeten Antikvarisk medverkan Fornlämningsnr: 99

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär.

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär. fastighet: LARS 3, hus A. adress: Stora Östergatan 18 ålder: Före 1828. Ombyggt 1890 (för Ångmejerianläggning ), 1902, 1911, 1936, 1957, 1967. arkitekt / byggm: Persson (1890), Peter Boisen (1902), Henrik

Läs mer

2008:84. Jöns Jonsgården. Antikvarisk kontroll, 2008. Mia Jungskär

2008:84. Jöns Jonsgården. Antikvarisk kontroll, 2008. Mia Jungskär 2008:84 Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, 2008 Mia Jungskär Rapport 2008:84 Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, 2008 Signestorp 5 Kattarps socken, nr. 1270 Helsingborgs kommun Skåne län Mia Jungskär

Läs mer

Vankiva kyrka - invändig restaurering

Vankiva kyrka - invändig restaurering 2010:77 Vankiva kyrka - invändig restaurering Antikvarisk medverkan, 2010 Heikki Ranta Rapport 2010:77 Vankiva kyrka - invändig restaurering Antikvarisk medverkan, 2010 Vankiva socken, 1137 Hässleholms

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Ruveröds kvarn renovering av kvarn och omryggning av kvarn och bostad

Ruveröds kvarn renovering av kvarn och omryggning av kvarn och bostad Rapport 2012:44 Ruveröds kvarn renovering av kvarn och omryggning av kvarn och bostad Antikvarisk medverkan, 2012 Riseberga socken, 1108 Klippans kommun Skåne län Ingela Blomén Regionmuseet Kristianstad

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Norra Grönby mölla Vingar på plats

Norra Grönby mölla Vingar på plats 2014:47 xxx Norra Grönby mölla Vingar på plats Antikvarisk medverkan, 2014 Helene Stalin Åkesson Rapport 2014:47 Norra Grönby mölla - Vingar på plats Antikvarisk medverkan, 2014 Grönby socken, 1235 Trelleborgs

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin

Kommendanthuset. Antikvarisk slutrapport. Interiöra arbeten. Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län. Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport Kommendanthuset Interiöra arbeten Del av fastigheten Innerstaden 10:14 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Allhelgonakyrkan på Ven - från kyrka till museum

Allhelgonakyrkan på Ven - från kyrka till museum 2005:34 Allhelgonakyrkan på Ven - från kyrka till museum Antikvarisk kontroll och dokumentation, 2004/2005 Kristina Nilén Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:34 Allhelgonakyrkan

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:01 Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Eskil 20, Ångpannecentralen, Lund. Enkel byggnadsdokumentation.

Läs mer