Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP

Transkript

1 Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Datum: Ansvarig myndighet: Jordbruksverket Kontaktperson: Johan Wallander Mailadress: Telefon: Manualen är beslutad av: Divisionsdirektör Christina Nordin Referens (diarienr e. dyl.): /14 I samråd med (i förekommande fall):

2 Innehåll 1 Förord och läsanvisning Manualen utgår från regeringens preciseringar Mått, nivåer och ansvar Innehållet i målmanualen Fortsatt arbete med målmanualen Sammanfattande tabell Inledning Regionala mål Uppföljningssystemen är ofullständiga Jordbruksverkets val av målvärden Preciseringarnas ambitionsnivå Preciseringar för miljömålet Generationsmålet Jordbruksverkets tolkning av generationsmålet och vad som ska uppnås Odlingslandskapets omfattning Uppföljning och ansvar Markens produktionsförmåga Jordbruksverkets tolkning av preciseringarna och vad som ska uppnås Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer Jordbruksmarkens halt av föroreningar Uppföljning och ansvar Ekosystemtjänster Jordbruksverkets tolkning av preciseringen och vad som ska uppnås Producerande ekosystemtjänster Biologiska tjänster

3 7.1.3 Estetiska värden och människors välbefinnande Uppföljning och ansvar Biologisk mångfald Jordbruksverkets tolkning av preciseringarna och vad som ska uppnås Ett variationsrikt odlingslandskap Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och biologiska värden Genetisk mångfald i odlade växter och husdjurraser Främmande och genmodifierade arter Uppföljning och ansvar Kulturmiljöer Jordbruksverkets tolkning av preciseringarna och vad som ska uppnås Kulturbärande landskapselement och helhet Kultur- och bebyggelsemiljöer Målvärden, uppföljning och ansvar Friluftsliv Jordbruksverkets tolkning av preciseringarna och vad som ska uppnås Uppföljning och ansvar Indikatorer på miljömålsportalen Befintliga indikatorer Behov av nya indikatorer Behov av förstärkt miljöövervakning

4 1 Förord och läsanvisning Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning där det är tydligt går att härleda myndigheternas bedömningar. Målmanualerna ska fungera som underlag och stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålet. 1.1 Manualen utgår från regeringens preciseringar Preciseringarna är de målsättningar som beskriver innebörden av respektive miljökvalitetsmål och sätter ramarna för målets omfattning. Målmanualen för miljökvalitetsmålet utgår från de preciseringar med tillhörande förklaringar som regeringen beslutat 1,2. Manualen är beslutad av den myndighet som samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Ansvarig myndighet beslutar vid behov om revidering av målmanualen, till exempel om det finns nya möjligheter till informationsförsörjning för uppföljningen. 1.2 Mått, nivåer och ansvar Målmanualerna definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualen beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Målmanualen ger även stöd för bedömning av om målet nås genom att myndigheterna strävat efter att sätta nivåer för uppföljningsmåtten. Målmanualerna ger underlag för utvärderingar och analyser. Bedömning av om målet nås sker inte i manualen. Målmanualerna klargör också vilken myndighet som är ansvarig för uppföljning och bedömning av olika delar av miljökvalitetsmålet. 1.3 Innehållet i målmanualen Den inledande tabellen ger en sammanfattning av målmanualen, med uppföljningsmått och underlag som ska användas i uppföljningen. Därefter följer avsnitt som mer detaljerat beskriver hur Jordbruksverket tolkat preciseringarna kopplat till de målvärden som anges i tabellen. Utifrån angivna målvärden har vi även sammanfattat behov av utveckling av miljöövervakning och uppföljning i kapitel Regeringsbeslut I:4, , M2012/1171/Ma. 2 Regeringens departementsskrivelse Ds 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, tillgänglig via 4

5 1.4 Fortsatt arbete med målmanualen Målmanualen är ett första försök att beskriva hur Jordbruksverket tolkar och i dagsläget följer upp Ett rikt odlingslandskap. Den här versionen av målmanualen är inte att betrakta som ett slutgiltigt dokument om hur miljökvalitetsmålet ska följas upp fram till Manualen ska utvecklas kontinuerligt för att förbättra möjligheten att bedöma utvecklingen för målet. För flera av preciseringarna saknas i dagsläget möjligheter att följa upp målvärdena och nya indikatorer eller andra sätt att följa utvecklingen måste tas fram. I bedömningen av målet och dess preciseringar används ofta flera olika underlag, t.ex. miljöövervakningsdata, miljöersättningsdata, myndighetsrapporter och forskningsrapporter. För flera av preciseringarna finns endast ett begränsat underlag att förhålla sig till. Utifrån de underlag som finns görs en sammanvägd bedömning av utvecklingen för målet. Hur det går för målet som helhet är därför i flera fall en bedömning med begränsat antal fasta värden att förhålla sig till. Detta försvårar möjligheten att på ett objektivt, enkelt och tydligt sätt skapa ett system där man i olika steg kan fylla i siffror som sedan i slutändan levererar svaret på om målet nås eller inte. En viss del av subjektivitet i bedömningen av målet är oundviklig, oavsett om man sitter på en regional eller nationell myndighet. Här behövs ett fortsatt arbete så att de underlag vi använder i våra bedömningar blir fler och bättre. Ett sådant arbete pågår kontinuerligt på myndigheten. 5

6

7 2 Sammanfattande tabell Tabell 1. Målvärden, nivåer och ansvar för uppföljning och bedömning av preciseringar under Ett rikt odlingslandskap. Under Mått för uppföljning beskrivs vad som ska följas upp under respektive precisering. Nivå för bedömning anger vilka målvärden som betyder att preciseringen är uppfylld. Förutsättningar innebär att det finns styrmedel så att miljötillståndet kan nås på sikt. Regionala mål innebär att det är lämpligt att ta fram målvärden regionalt, men det är inte tvingande. Under Ansvar anges vem som ansvarar för uppföljning och bedömning och vem som ansvarar för leverans av information/data. Kolumnen Framtagande och bearbetning av information beskriver hur och när uppföljning ska göras och hur data ska presenteras. Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Generationsmålet Andel odlingslandskap Målvärden: Den del av Sveriges landyta som är odlingslandskap ska inte långsiktigt minska och jordbruksmark ska finnas spridd över landet. Regionala mål, uppföljning: Ja, utifrån regionala förutsättningar. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Statistiska Centralbyrån tar fram statistik nationellt och regionalt. Jordbruksverket svarar för bedömningen på nationell nivå. Uppföljningsdata: SCB:s statistik över markanvändningen, antal jordbruksföretag och antal jordbruksföretag med djur. Referenser: Jordbruksverkets statistik, aler.4.67e843d911ff9f551db html Övergripande statistik, 9f551db html Antal nötkreatur, får och hästar på jordbruksföretag, Uppföljningsintervall: Uppföljning och bedömningen kan göras årligen för andel odlingslandskap, men det är inte nödvändigt. Beskrivs i fördjupad utvärdering. Ny indikator: Antal lantbruksföretag totalt och antal lantbruksföretag med nöt ska följas med startår Genom att börja statistiken 1975 får vi med en längre tidsperiod innan och efter EUmedlemskapet samt att statistiken sammanfaller med startåret för Svensk fågeltaxering. Även antalet nötkreatur, får och hästar på jordbruksföretag följs. Data levereras inte årligen utan med visst 7

8 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information %2C%20fakta/Husdjur/JO20/JO20SM1401/JO20SM1401_ikortadrag.htm intervall. Presentation av data: Redovisas i text och som indikator. Precisering 1: Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna Mullhalt Målvärden: Mullhalten ska anses som god i hela landet och bör inte i något av jordbrukets produktionsområden (PO8) i genomsnitt understiga 3,5 % i matjorden (motsvarar ca 2 % kol i marken). Mullhalten varierar med jordart men vi använder här en genomsnittlig miniminivå som inte bör understigas. Förutsättningar: Informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att tillståndet förbättras eller behålls. Regionala mål, uppföljning: Ja. Mest relevant i län som i dag har eller förväntas få problem med mullhalter. Om kunskapsläget är gott och uppföljning görs kan länen kan även sätta målnivåer för olika jordarter. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Miljöövervakning programområde Jordbrukslanskap, delprogram Markoch grödoinventering. SLU tar fram data och analyserar. Naturvårdsverkets ansvar. Uppföljningsdata: Miljöövervakningsdata. Regionalt kan data kompletteras med mätningar som utförs av Hushållningssällskapen. Även vidtagana åtgärder i form av tillgång till rådgivning ingår i bedömningen. Jordbruksverket ansvarar för bedömningen nationellt. Jordbruksverkets jordartskartering kan bistå med grunddata. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur kan utgöra underlag i bedömningen av preciseringen. Referenser: SLU: Index.jsp?PageType=3&PageID=0 Uppföljningsintervall: Omdrev i markoch grödoinventeringen sker vart tionde år och data används vid uppföljning av miljömålet i takt med att data analyserats och publicerats inom miljöövervakningen. Förändringar i marktillståndet sker vanligtvis långsamt och det tar därför lång tid innan förändringar kan säkerställas. Presentation av data: Redovisas i text. 8

9 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Markpackning Målvärden: Packningen av alven ska inte långsiktigt öka. Förutsättningar: Informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att tillståndet förbättras eller behålls. Regionala mål, uppföljning: Nej Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Miljöövervakning programområde Jordbrukslanskap, Delprogram Markpackning. SLU tar fram data och analyserar. Naturvårdsverkets ansvar. Jordbruksverket ansvarar för bedömningen nationellt. Regional nedbrytning av data är sannolikt inte möjligt. Uppföljningsdata: Miljöövervakningsdata Vidtagana åtgärder i form av rådgivning och den tekniska utvecklingen som leder till minskad packning ingår i bedömningen. Uppföljningsintervall: Omdrev i miljöövervakningen sker vart sjätte år. Presentation av data: Redovisas i text Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: SLU: Greppa Näringen: Dränering Målvärden: Åkermarkens dränering ska inte långsiktigt försämras. Förutsättningar: Informativa styrmedel i form av t.ex. rådgivning ska finnas i sådan omfattning att tillståndet förbättras eller behålls. Regionala mål, uppföljning: Ja, i Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för bedömningen nationellt. Uppföljningsdata: Underlag saknas och uppföljningsmetoder oklara men kan bl.a. ske med enkät till lantbrukare (nationell uppföljning). Ett bättre uppföljningssystem bör utvecklas på sikt. Med målvärdet avses att dräneringen inte ska försämras på aktivt brukad mark. Relevanta förslag från t.ex. Vattenverksamhetsutredningen, Vattenmyndigheterna och Miljömålsberedningen kan användas för att bedöma förutsättningarna för måluppfyllelse (redovisning 2014). Uppföljningsintervall: Uppföljningsintervall är oklart, men bedöms behöva ske vart femte år. Presentation av data: Redovisas i text främst i fördjupad utvärdering. 9

10 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information regioner med lokala problem Eventuellt kan data från landsbygdsprogrammet användas, men detta är ännu oklart. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur kan utgöra underlag i bedömningen av preciseringen. Referenser: Jordbruksverkets enkät till jordbruksföretag (se JO 10 SM 1401). %2C%20fakta/Arealer/JO41/JO41SM1402/JO41SM1402_ikortadrag.htm Biologiska egenskaper (biologisk mångfald av betydelse för åkermarkens biologiska processer) Målvärden: Åkermarkens biologiska egenskaper ska inte försämras. Förutsättningar: Informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att tillståndet förbättras eller behålls. Regionala mål, uppföljning: Nej. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Uppföljningsdata: Finns i dagsläget inget uppföljningssystem. SLU och Jordbruksverket har tagit fram en metod för övervakning av biologiska parametrar i och vid åkermark. Vidtagna åtgärder, genomförda fallstudier, nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur kan utgöra underlag i bedömningen av preciseringen. Uppföljningsintervall: Kan för närvarande inte anges då uppföljningssystem saknas Presentation av data: Redovisas i text, främst i den fördjupade utvärderingen. Precisering 2: Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas Halter av kadmium Målvärden: Kadmiumhalterna i svensk åkermark ska långsiktigt minska i syfte att reducera riskerna för negativ påverkan på människors hälsa. Förutsättningar: Förslag på etappmål för kadmium finns Ansvar för uppföljning respektive bedömning: SLU tar fram miljöövervakningsdata och analyserar. Naturvårdsverkets ansvar. SCB ansvarar för data om kadmium i mineralgödsel. Jordbruksverket ansvarar för bedömningen nationellt. Uppföljningsdata: Miljöövervakningens programområde Jordbrukslanskap, delprogram Mark- och gröda. Tillförsel kan mätas i viss Uppföljningsintervall: Omdrev i markoch grödoinventeringen sker vart tionde år. Presentation av data: Presenteras i samband med fördjupad utvärdering. Redovisas i text eller diagram. 10

11 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information (Naturvårdsverket 2013). Exponering för kadmium via livsmedel. NV ). Informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att tillståndet förbättras eller behålls. Regionala mål, uppföljning: Ja, mest relevant i län där det finns regionala problem. mån, t ex kadmium i mineralgödsel. Slamspridning kan användas i regional uppföljning. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Kadmium i matjorden: Mark- och grödoinventeringen =0 Data kan följas nationellt och regionalt. Kadmium i mineralgödsel: Andra tungmetaller och organiska gifter Se Giftfri miljö och Bara naturlig försurning. Regionala mål, uppföljning: Ja. Mest relevant i län där det finns regionala problem. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar nationellt för bedömningen hur det påverkar Ett rikt odlingslandkap. Uppföljningsdata: Miljöövervakningsdata. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Uppföljningsintervall: Presentation av data: Fördjupad utvärdering Metallers rörlighet i marken beror även på ph, så preciseringen ska även relatera till miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och preciseringen försurad mark. Referenser: Miljöövervakningsdata, AkerWebb/MgiPub/Index.jsp?PageType=3&PageID=0 Kvävenedfall Se Ingen övergödning och Bara Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar nationellt för bedömningen hur kvävenedfall påverkar miljökvalitetsmålet Uppföljningsintervall: Oklart. 11

12 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information naturlig försurning. Ett rikt odlingslandskap. Uppföljningsdata: Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Presentation av data: Redovisas i text. Precisering 3: Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna Areal åkermark (producerande ekosystemtjänster) Målvärdet finns även under precisering 4 Målvärden: De långsiktigt nedåtgående trenderna för arealen åkermark ska brytas, både på nationell och på regional nivå. Förutsättningar: Regionala mål, uppföljning: Ja, regionala mål och uppföljning angelägen. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket levererar statistiken nationellt och regionalt och svarar för bedömningen på nationell nivå och på produktionsområdesnivå. Uppföljningsdata: Officiell jordbruksstatistik. Genomförda åtgärder som skapar förutsättningar för fortsatt jordbruk ligger också till grund för bedömningen. Detta kan t.ex. vara utformningen av gårdsstödet och landsbygdsprogrammet. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Uppföljningsintervall: Årligen Presentation av data: Indikator på miljömålsportalen (finns och ändras inte). Presenteras som diagram och som karta med procentuell minskning i respektive län sedan 1995). Redovisas i text. Referenser: Jordbruksverkets statistik aler.4.67e843d911ff9f551db html Areal jordbruksmark som exploateras (producerande ekosystemtjänster) Målvärden: Arealen irreversibel exploatering av brukningsvärd jordbruksmark ska minimeras och när jordbruksmark exploateras ska gällande lagstiftning följas. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Areal som exploateras tas fram av Jordbruksverket. Jordbruksverket står för bedömningen. Uppföljningsdata: Återkommande uppföljning av exploaterad areal fördelad på län och kommun. Uppföljningsintervall: Ännu så länge inte klart men förslagsvis vart femte år. Presentation av data: Presenteras i text. Förutsättningar: Administrativa styrmedel för skydd av jordbruksmark ska finnas och att gällande lagstiftning tillämpas Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Jordbruksverkets rapporter om markexploatering: 12

13 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information som avsett. Regionala mål, uppföljning: Ja. Länen bör även följa att kommunernas översiktsplaner är i överensstämmelse med gällande lagstiftning. oatering-av-jordbruksmark-vid-bebyggelse-och-vagutbyggnad-1996_ html Goda odlingsbetingelser (producerande ekosystemtjänster) Målvärden: Jordbruksmarkens odlingsbetingelser ska vara gynnsamma. Förutsättningar: Preciseringen om åkermarkens tillstånd och jordbruksmarkens halt av föroreningar måste vara uppfyllda. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för nationell bedömning. Uppföljningsdata: Se uppföljningsdata preciseringen om åkermarkens tillstånd och jordbruksmarkens föroreningar. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Uppföljningsintervall: Presentation av data: Text Regionala mål, uppföljning: Nej, inte generellt. Kan vara nödvändigt i län med förväntade problem Biologiska tjänster (stödjande och reglerande ekosystemtjänster) Målvärdena finns delvis även under precisering 4 Målvärden: Bevarandestatusen för odlingslandskapets vanliga arter (bjälklagsarter) ska vara gynnsam. Förutsättningar: Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel för att gynna biologisk mångfald ska finnas i sådan omfattning så att arterna på sikt Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för nationell bedömning. Uppföljningsdata: Från Svensk fågeltaxering och Svensk dagfjärilsövervakning (index över populationsutveckling för odlingslandskapets vanliga fågelarter och fjärilar). Rödlistan kan följa utvecklingen för arter som borde vara vanligt förekommande i odlingslandskapet men som minskat under de senaste Uppföljningsintervall: Varje år Presentation av data: Eventuellt diagram annars text 13

14 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information kan återhämta sig. Regionala mål, uppföljning: Nej, inte generellt. årtiondena. Exempelvis storspov och sånglärka. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Svensk fågeltaxering, Dagfjärilsinventering, Europeiska fjärilsindikatorn för fjärilar i gräsmarker, Estetiska värden (upplevelsebaserade ekosystemtjänster) Målvärden: Odlingslandskapets variationsrikedom, öppenhet och tillgänglighet ska inte försämras över tid. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: SLU ansvarar för miljöövervakningsdata inom NILS Jordbruksverket ansvarar för nationell bedömning. Uppföljningsintervall: Presentation av data: I text (fördjupad utvärdering) Förutsättningar: Preciseringen om ett variationsrikt odlingslandskap och preciseringen om friluftsliv ska vara uppfyllda. Regionala mål, uppföljning: Ja Uppföljningsdata: Se preciseringarna om variationsrikt landskap och friluftsliv. NILS följer de storskaliga förändringarna i landskapet. NILS-data kan användas när de blir tillgängliga. Referenser: Jordbruksverkets statistik, 9f551db html NILS, Precisering 4: Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter 14

15 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Mer om uppföljningssystem finns i rapport Övervakningssystem för odlingslandskapens natur och kulturvärden. (Jordbruksverket 2012:25) Tillstånd för jordbrukslandskapets fåglar (variationsrikedom) Målvärdet mäts även under precisering 3 Målvärden: Index för jordbrukslandskapets fåglar ska visa stabilt läge eller uppgång. Förutsättningar: Administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att arterna på sikt kan återhämta sig. Regionala mål, uppföljning: Ja, åtminstone inom regioner om data inte tillåter länsvis uppföljning. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Lunds universitet står för datainsamling och utveckling av indikatorn. Jordbruksverket ansvarar för bedömning och presentation av data på nationell nivå. Uppföljningsdata: Farmland Bird Index (FBI) Prognoser för hur utvecklingen ser ut kan göras med den modell som Jordbruksverket och Lunds universitet har tagit fram för att bedöma hur fåglar påverkas av förändringar i jordbrukspolitiken och i produktionen. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur gällande tillståndet för jordbrukslandskapets fåglar. Referenser: FBI, Uppföljningsintervall: Årligen Presentation av data: Jordbruksverket får bearbetad data från Lunds universitet. Redovisas som diagram. Indikator/index. Även RUS har tagit fram en fågelindikator tillsammans med Lunds universitet. Denna indikator presenteras på miljömålsportalen. Indikatorn skiljer från den som Jordbruksverket använder. Jordbruksverket använder en indikator med startår 1975, medan RUS indikator startar Prognos, Tillstånd för jordbrukslandskapets fjärilar (variationsrikedom) Målvärdet mäts även under precisering 3 Målvärden: Index för jordbrukslandskapets fjärilar ska visa stabilt läge eller uppgång. Förutsättningar: Administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att arterna på sikt kan återhämta sig. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Lunds universitet står för datainsamling och utveckling av indikatorn. Jordbruksverket använder indikatorn i den nationella bedömningen. Uppföljningsdata: Dagfjärilsinventering, Lunds universitet och den europeiska indikatorn för fjärilar i gräsmarker. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur gällande tillståndet för jordbrukslandskapets fjärilar. Uppföljningsintervall: Årligen (fr.o.m. det att data börjar levereras) Presentation av data: Redovisas som text utifrån det diagram som presenteras på dagfjäril.se. Regionala mål, uppföljning: Ja, 15

16 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information åtminstone inom regioner om data inte tillåter länsvis uppföljning. Referenser: Dagfjärilar, Europeiska indikatorn för fjärilar i gräsmarker, Areal åkermark Målvärdet finns även under precisering 3 Målvärden: De långsiktigt nedåtgående trenderna för åkermarksarealen ska brytas, både på nationell och på regional nivå. Förutsättningar: Regionala mål, uppföljning: Ja, regionala mål och uppföljning angelägen. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket levererar statistiken nationellt och regionalt och svarar för bedömningen på nationell nivå och för produktionsområdena. Uppföljningsdata: Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Jordbruksverkets statistik, aler.4.67e843d911ff9f551db html Uppföljningsintervall: Årlig Presentation av data: Indikator på miljömålsportalen (finns och ändras inte). Presenteras som diagram och som karta med procentuell minskning i respektive län sedan 1995). Areal ängs- och betesmark Målvärdet finns även under precisering 10 Målvärden: De långsiktigt nedåtgående trenderna för arealen ängs- och betesmarker ska brytas, både på nationell och på regional nivå. Förutsättningar: Administrativa ekonomiska och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att ängs- och betesmarkerna långsiktigt kan öka. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket tar fram och levererar statistik över arealen ängs- och betesmark anslutna till miljöersättningar nationellt och regionalt och svarar för bedömningen på nationell nivå. Marker utan miljöersättning inkluderas inte i index. Uppföljningsdata: Miljöersättningsstatistik eller den officiella jordbruksstatistiken över ängs- och betesmarksarealerna. Vilket vi väljer beror på hur statistiken kommer att se ut i det nya landsbygdsprogrammet ( ). Referenser: Jordbruksverkets datalagring, DAWA. Uppföljningsintervall: Årligen för ängsoch betesmarker anslutna till miljöersättningar. Presentation av data: Presenteras som diagram och kartor. Indikatorerna på miljömålsportalen behöver eventuellt justeras. Ekonomiska och informativa styrmedel för restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker 16

17 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja Småbiotoper (småbiotoper, vattenmiljöer och spridningsvägar) Målvärdet finns även under precisering 10 Målvärden: Småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och ska öka i slättbygd. Förutsättningar: Lagstiftning till skydd för småbiotoper ska finnas Styrmedel (informativa och/eller ekonomiska) för skötsel och anläggning av småbiotoper ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja Ansvar för uppföljning respektive bedömning: SLU ansvarar för insamling av data inom miljöövervakningen. Jordbruksverket gör bedömningen på nationell nivå. Uppföljningsdata: Statistik från NILS flygbildstolkning och linjekorsningsinventering av småbiotoper, vilken sträcker sig från 2003 och framåt. Följs lämpligen på regional nivå genom regional miljöövervakning. En ökad anslutning till det regionala delprogrammet om övervakning av småbiotoper är även viktig för den nationella uppföljningen av preciseringen. Dispenser från biotopskyddet kan följas regionalt. Uppföljningsintervall: Vart femte år Presentation av data: Redovisning vart femte år. Presenteras endera som index eller i text. Genomförda åtgärder bör följas på regional nivå, t.ex. restaurering och skötsel. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur gällande småbiotoper. Våtmarker (småbiotoper, vattenmiljöer och spridningsvägar) Målvärden: Arealen våtmark i odlingslandskapet ska öka genom anläggning och restaurering. Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel för anläggning och restaurering av Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket tar fram data för anlagda och restaurerade våtmarker inom landsbygdsprogrammet (miljöinvestering). Jordbruksverket står för bedömningen. Uppföljningsdata: Statistik för anlagda och restaurerade våtmarker. Regionalt kan även anläggning och restaurering genom LONA/LOVA Uppföljningsintervall: Årlig statistik Presentation av data: Indikator finns under Myllrande våtmarker. Kan också beskrivas i text. 17

18 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information våtmarker ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja ingå i uppföljningen. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur gällande våtmarker. Referenser: Jordbruksverkets datalagring, DAWA. Skogsbryn mellan jordbruksmark och skogsmark (småbiotoper, vattenmiljöer och spridningsvägar) Målvärden: Längden och kvaliteten på skogsbryn mellan jordbruksmark och skogsmark ska långsiktigt öka. Förutsättningar: Ska finnas informativa och administrativa styrmedel för skapande och skötsel av skogsbryn. Regionala mål, uppföljning: Inte nödvändigtvis Ansvar för uppföljning respektive bedömning: SLU tar fram data genom NILS inventering. När data bearbetats och blir tillgängligt ansvarar Jordbruksverket för att data används och gör bedömningen på nationell nivå. Uppföljningsdata: Data från NILS basinventering. Nationella och regionala styrmedel som bidrar till att brynen utvecklas så att de gynnar biologisk mångfald kan också följas. T.ex. förekomst av rådgivningsinsatser och miljöersättningar. Nationella och regionala åtgärder (t.ex. förekomst av rådgivningsinsatser och restaurering av bryn) kan följas på respektive administrativ nivå. Uppföljningsintervall: Bedömning sker sannolikt vart femte år (NILS omdrev är vart femte år). Presentation av data: Redovisas i text alternativt diagram. Vi föreslår inte någon ny indikator på miljömålsportalen. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Vägkanter (småbiotoper, vattenmiljöer och spridningsvägar) Målvärden: Minst km vägkanter med hävdgynnade arter sköts så att värdena bevaras och förstärks. Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att anpassad skötsel av vägkanter kan Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Trafikverket ansvarar för att data för omfattningen av skötta vägkanter. Data hämtas om möjligt från Trafikverkets uppföljningar. Jordbruksverket ansvarar för att tillgänglig data används och gör bedömningen på nationell nivå. Uppföljningsdata: Areal utpekade vägkanter med ängsarter. Utvärderingar, rapporter om skötselåtgärders effekter för att bevara Uppföljningsintervall: Uppföljning styrs av när data finns tillgänglig från Trafikverket. Lämpligt intervall kan vara varje Fördjupad utvärdering. Presentation av data: Presenteras i form av text eller om tillräckligt med data finns som diagram. 18

19 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information genomföras. naturvärdena. Regionala mål, uppföljning: Inte nödvändigtvis, men längd av värdefulla vägkanter och kraftledningsgator som sköts kan följas på regional nivå. Precisering 5: Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Bevarandestatus för arter Målvärden: Bevarandestatusen för odlingslandskapets arter ska vara gynnsam. Förutsättningar: Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att arterna på sikt kan återhämta sig. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Artdatabanken ansvarar för rödlistan och uppföljning av arter och naturtyper inom Art- och habitatdirektivet. Lunds universitet tar fram data för fåglar och fjärilar. Jordbruksverket bedömer resultaten för ett rikt odlingslandskap på nationell nivå. Uppföljningsdata: Artikel 17 rapporteringen (Sveriges rapportering gällande Art- och habitatdirektivet). Uppföljningsintervall: Artikel 17- rapportering vart 6:e år. Fågelindikatorn varje år och sannolikt samma intervall för fjärilsindikatorn. Presentation av data: Bearbetad data, presenteras endera som diagram eller i text. Fågeldata presenteras som index. Regionala mål, uppföljning: Regionala mål kan sättas för vissa ansvarsarter inom län eller större region, men är inte nödvändigt. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Rödlistan, Farmland Bird Index (följer tillståndet för vanliga fåglar), Fjärilsinventeringen inom Svensk Dagfjärilsövervakning, Även RUS har tagit fram en fågelindikator tillsammans med Lunds universitet. Denna indikator presenteras på miljömålsportalen. Indikatorn skiljer från den som Jordbruksverket använder. Jordbruksverket använder en indikator med startår 1975, medan RUS indikator startar Fjärilsindikator för det svenska odlingslandskapet saknas ännu men är på gång. På europeisk nivå finns en fjärilsindikator för gräsmarker. Den 19

20 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information används av Jordbruksverket i uppföljningen av Ett rikt odlingslandskap för att övergripande följa trender på en större geografisk skala. Länsstyrelsen i Jönköping har tagit fram två indikatorförslag baserat på rödlistan. Dessa kan vara aktuella att använda i uppföljning om indikatorn utvecklas. Bevarandestatus för naturtyper Målvärden: Bevarandestatusen för odlingslandskapets naturtyper ska vara gynnsam. Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel för restaurering och skötsel av ängsoch betesmarker ska finnas i sådan omfattning att gynnsam bevarandestatus kan uppnås på sikt. Regionala mål, uppföljning: Ja. Regionala mål och uppföljning kan sättas för vissa ansvarsnaturtyper inom län eller annan geografisk region. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Artdatabanken ansvarar för uppföljning av arter och naturtyper inom Art- och habitatdirektivet. Jordbruksverket ansvarar för bearbetning och redovisning av data enligt punkt 2 och 3. Jordbruksverket gör bedömningar utifrån redovisade data och tar i vissa fall fram kompletterande underlag på nationell nivå. Uppföljningsdata: 1. Artikel 17 rapporteringen (Sveriges rapportering gällande Art- och habitatdirektivet). 2. Areal för naturtyper (naturtypsklassning i TUVA) enligt art-och habitatdirektivet som sköts med miljöersättningar geografisk analys 3. Arealen Natura 2000-områden som sköts med miljöersättning geografisk analys. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur över utvecklingen och fragmentering av gräsmarker Uppföljningsintervall: Rapportering enligt Art- och habitatdirektivet sker vart sjätte år. Jordbruksverkets data analyseras sannolikt vartannat år (areal naturtyper enligt art-och habitatdirektivet och areal natura 2000-områden som är anslutna till miljöersättningar). Presentation av data: Bearbetad data, presenteras som diagram, tabeller och/eller i text. Referenser: Artdatabankens rapportering 2013, 20

21 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Precisering 6: Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig er%20i%20habitatdir_litet%20format.pdf Naturtyper och natura 2000-områden med miljöersättning, r/ra12_41.pdf Hotade arter har återhämtat sig Målvärden: Bevarandestatusen för odlingslandskapets arter ska vara gynnsam. Förutsättningar: Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel ska finnas så att arterna på sikt kan återhämta sig Regionala mål, uppföljning: Regionala mål och regional uppföljning kan sättas för vissa ansvarsarter inom län eller större region. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för data och bedömning. Uppföljningsdata: Statistik från Rödlistan och uppföljning inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Rödlistan, ÅGP, Uppföljningsintervall: Görs i samband med fördjupad utvärdering. Presentation av data: Bedömning redovisas i text. Länsstyrelsen i Jönköping har tagit fram två indikatorförslag baserat på rödlistan. Dessa kan vara aktuella att använda i uppföljning om indikatorn utvecklas. Hotade naturtyper har återhämtat sig Målvärden: Bevarandestatusen för odlingslandskapets naturtyper ska vara gynnsam. Förutsättningar: Ekonomiska, administrativa och informativa Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för data och bedömning. Uppföljningsdata: Artikel 17 rapporteringen (Sveriges rapportering gällande Art- och habitatdirektivet). Miljöersättningsdata för slåtterängar med särskilda värden, alvarmarker, Uppföljningsintervall: Artikel 17 rapporteringen sker vart 6:e år Miljöersättningsdata levereras årligen. Presentation av data: Bedömning 21

22 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information styrmedel ska finnas så att naturtyperna på sikt kan återhämta sig Regionala mål, uppföljning: Regionala mål och regional uppföljning kan sättas för vissa ansvarsnaturtyper, t.ex. hackslåtterängar och rikkärr, inom län eller större region. mosaikbetesmarker, skogsbete, fäbodbete. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Artdatabankens rapportering 2013, er%20i%20habitatdir_litet%20format.pdf Jordbruksverkets datalagring, DAWA. redovisas i text och tabeller. Precisering 7: Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade Tillräckligt många husdjursraser säkrade Målvärden:80 procent av de husdjursraser Sverige har bevarandeansvar för ska tillhöra FAO:s status inte i fara. Förutsättningar: Ekonomiska styrmedel för hållande av husdjursraser ska finnas i sådan omfattning att målet kan nås. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för data och bedömning. Uppföljningsdata: Statistik från lantrasföreningar. Uppföljningsintervall: Kan göras årligen. Presentation av data: Bedömning görs utifrån ersättningar för husdjursraser samt genom genbanksregister och redovisas i text. Regionala mål, uppföljning: Regionala mål och regional uppföljning kan sättas för vissa ansvarsarter inom län eller större region. Den odlade mångfalden är säkrad Målvärden: Samtliga av POM dokumenterade bevarandevärda sorter ska finnas i odling eller bevarade i genbanker så att de är Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket har det övergripande ansvaret. SLU tar fram uppgifterna. Bedömningen görs av Jordbruksverket. Uppföljningsintervall: Kan göras årligen. Presentation av data: Redovisas i text. 22

23 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information tillgängliga för framtida nyttjande. Antalet bevarandevärda sorter på sortlistan, och tillgängliga sorter på marknaden, ska öka. Uppföljningsdata: Årsrapporter från programmet för odlad mångfald. Antal sorter som registreras på svenska sortlistan och som kommer ut på marknaden. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Förutsättningar: Informativa och ekonomiska styrmedel ska finnas i sådan omfattning att det säkrar det framtida nyttjandet. Regionala mål, uppföljning: Regionala mål kan sättas för sorter av regional eller annan betydelse. Precisering 8: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden Invasiva arter Målvärden: Antalet invasiva arter och deras utbredning ska inte långsiktigt öka. Förutsättningar: Åtgärdsprogrammet mot invasiva arter ska genomföras. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Osäkert vem som har ansvar, kan bli klart när nya förordningen är på plats. Uppföljningsdata: Genomförda åtgärder inom åtgärdsprogrammet. I övrigt oklart. Uppföljningsintervall: Oklart Presentation av data: I text Regionala mål, uppföljning: Nej, inte generellt. Bör tas fram av län med faktiska eller förväntade problem. 23

24 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Precisering 9: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte Ingen introduktion av skadliga GMO Målvärden: Ingen skadlig GMO ska introduceras. Förutsättningar: Fungerande regelverk för att hindra negativa miljökonsekvenser vid introduktion av GMO ska finnas. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket och Gentekniknämnden har ansvaret för data som avser nationell nivå. Uppföljningsdata: Data över GMO i försöksodling eller kommersiell odling. Uppföljningsintervall: Redovisas i text. Presentation av data: I text Regionala mål, uppföljning: Nej. Precisering 10: Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade Areal ängs- och betesmark (biologiska värden) Målvärdet finns även under precisering 4 Målvärden: De långsiktigt nedåtgående trenderna för arealen ängs- och betesmarker ska brytas, både på nationell och på regional nivå. Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel för restaurering och skötsel av ängsoch betesmarker ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket tar fram och levererar statistik över arealen ängs- och betesmark anslutna till miljöersättningar nationellt och regionalt och svarar för bedömningen på nationell nivå. Marker utan miljöersättning inkluderas inte i index. Uppföljningsdata: Miljöersättningsstatistik eller den officiella jordbruksstatistiken över ängs- och betesmarksarealerna. Vilket vi väljer beror på hur statistiken kommer att se ut i det nya landsbygdsprogrammet ( ). Referenser: Jordbruksverkets datalagring, DAWA. Uppföljningsintervall: Årligen för ängsoch betesmarker anslutna till miljöersättningar. Presentation av data: Presenteras som diagram och kartor. Indikatorerna på miljömålsportalen behöver eventuellt justeras. Det är även angeläget att presentera utvecklingen av markklasser inom miljöersättningen, dvs. för skogsbete, alvarbete, mosaikbete, fäbodbete och slåtterängar med särskilda värden. Kvaliteten i ängs- och betesmarker (biologiska värden) Målvärden: Ängs- och betesmarker ska skötas så att kvaliteterna utvecklas eller bevaras. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Jordbruksverket ansvarar för framtagande av stödstatistik och geografiska analyser av TUVA. Jordbruksverket gör bedömning på nationell nivå. Uppföljningsintervall: 1. Ängs- och betesmarker med miljöersättning för särskilda värden redovisas årligen. 24

25 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Förutsättningar: Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel ska finnas i sådan omfattning att kvaliteterna på sikt kan nås. Regionala mål, uppföljning: Ja Målvärdet följs genom: 1. Trenden för ängs- och betesmarksareal med miljöersättning för särskilda värden. 2. Omfattningen av värdefulla ängs- och betesmarker (TUVA) som sköts med miljöersättning. 3. Förändring av kvaliteten i de ängs- och betesmarker som ingår i uppföljning av ängs- och betesmarker (TUVA). SLU ansvarar för att ta fram data och Jordbruksverket finansierar. Uppföljningsdata: Miljöersättningsstatistik, TUVA-databasen, förändringsdata från kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker (NILS). 2. Areal värdefulla ängs- och betesmarker med miljöersättning redovisas sannolikt vartannat år. 3. Kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker har omdrev på fem år. Inventeringsdata skulle kunna användas som ett index, men detta kräver utredningsarbete. Presentation av data: Jordbruksverket sammanställer data. Redovisas i text men också som diagram och kartor. Indikator. Resultat från kvalitetsuppföljningen redovisas i text. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Jordbruksverkets datalagring, DAWA. Kvalitetsuppföljningen, Värdefulla ängs- och betesmarker med miljöersättning, r/ra12_41.pdf Småbiotoper (biologiska värden) Målvärdet finns även Målvärden: Småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och ska öka i slättbygd. Förutsättningar: Lagstiftning till Ansvar för uppföljning respektive bedömning: SLU ansvarar för insamling av data inom miljöövervakningen. Jordbruksverket gör bedömningen på nationell nivå. Projektledarlänet för det gemensamma delprogrammet för övervakning av skyddsvärda träd bör ansvara för sammanställning av Uppföljningsintervall: Vart femte år Presentation av data: Redovisning vart femte år. Presenteras endera som index 25

26 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information under precisering 4 skydd för småbiotoper ska finnas. träddata. eller i text. Styrmedel (informativa och/eller ekonomiska) för skötsel och anläggning av småbiotoper ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja. Uppföljningsdata: Statistik från NILS flygbildstolkning av småbiotoper, vilken sträcker sig från 2003 och framåt. En ökad anslutning till det regionala delprogrammet om övervakning av småbiotoper är även viktig för den nationella uppföljningen av preciseringen. Den regionala övervakningen bör sammanställas på ett sätt så att den kan användas för nationella behov. Antalet skyddsvärda träd följs genom regional övervakning. Dispenser från biotopskyddet kan följas regionalt. Genomförda åtgärder bör följas på regional nivå, t.ex. restaurering och skötsel. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur gällande småbiotoper. Referenser: aspx Mängd kulturbärande landskapselement i och vid åkermark (kulturbärande landskapselement och helhet) Målvärden: Kulturmiljöer i odlingslandskapet ska bevaras och minst hälften av dem ska vara synliggjorda. Förutsättningar: Administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel för att synliggöra landskapselement ska finnas. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Oklart vem som har ansvar för uppföljning framöver. Uppföljningsdata: Oklart hur detta kan följas. Tidigare har anslutningen till miljöersättningar använts. I dagsläget följs detta regionalt av vissa län genom den regionala miljöövervakningen av småbiotoper. Om fler län ansluter sig till delprogrammet för övervakning småbiotoper kan data även användas för nationell bedömning. Uppföljningsintervall: Oklart. Presentation av data: Oklart. 26

27 Mått för uppföljning Nivå för bedömning Ansvar Framtagande och bearbetning av information Regionala mål, uppföljning: Ja. Bör följas regionalt, åtminstone i de län som deltar i den regionala miljöövervakningen av småbiotoper. Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Beroende på utformning av åtgärder för kulturmiljöer i landsbygdsprogram kan det bli relevant att följa utfallet av dem. Antal kulturreservat (kulturbärande landskapselement och helhet) Målvärden: Antalet kulturreservat med agrar inriktning ska öka och vara spridda i landet. Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel för utpekande och skötsel av kulturreservat ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Inte nödvändigtvis. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Riksantikvarieämbetet ansvariga för uppföljning och bedömning av utvecklingen på nationell och regional nivå. Jordbruksverket använder data. Uppföljningsdata: VIC-natur Nationella och regionala rapporter samt vetenskaplig litteratur. Referenser: Uppföljningsintervall: Kan vara lämpligt att mäta vart fjärde år inför fördjupad utvärdering. Presentation av data: Text i fördjupad utvärdering. Kunskap om äldre kulturmiljöer inklusive brukningssätt och användning (kulturbärande landskapselement och helhet) Målvärden: Kunskapen om äldre kulturmiljöer inklusive brukningssätt och användning av ursprungliga husdjursraser och växtsorter ska bevaras Förutsättningar: Ekonomiska och informativa styrmedel för att tillvarata traditionell kunskap ska finnas. Regionala mål, uppföljning: Ja. Ansvar för uppföljning respektive bedömning: Naturvårdsverket har det yttersta ansvaret för att följa upp CBD 8j och 10c (Konventionen om biologisk mångfald, artiklar om traditionell kunskap och hållbart nyttjande). Jordbruksverket ansvarar för bedömning som sker nationellt. Uppföljningsdata: Något heltäckande uppföljningssystem för detta finns inte i dagsläget och vi använder oss därför av följande underlag: Verksamheten inom POM och Hotade husdjursraser inkluderas. Miljöersättningsdata för fäbodbruk ger indirekt information. Dokumentation som sker inom t ex agrarhistorisk forskning. Uppföljningsintervall: Bedömning görs sporadiskt, eventuellt inom fördjupad utvärdering. Presentation av data: Oklart men sannolikt i text. 27