DIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket.

Transkript

1 Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet har danats av generationers arbete med åkerbruk och djurhållning. Dess stora kulturella och biologiska värden härhör från äldre tiders jordbruk vars skötselmetoder har skapat mycket artrika biotoper såsom ängs- och hagmarker. Även dagens jordbruk har stor påverkan på sin omgivning, men hur och i vilken omfattning beror på hur jordbruket bedrivs. Negativ påverkan sker genom exempelvis spridning av näringsämnen och pesticider. Stora brukningsenheter och krav på rationell drift har gjort landskapet mer ensartat med minskad biologisk mångfald som följd. Genom exempelvis fortsatt skötsel av småbiotoper och hävd av slåtter- och betesmarker har jordbruket positiv miljöpåverkan. Arealen marker med höga biologiska och/eller kulturella värden som sköts har ökat de senaste åren, men trots detta är många av odlingslandskapets arter hotade eller har en vikande trend. Jordbruket påverkas starkt av regleringar av olika slag och hur framtiden kan tänkas se ut beror i många fall på politiska beslut om fördelning av ersättningar och stöd. Framöver antas antalet jordbruksföretag liksom antalet betsdjur minska i landet som helhet. På många håll sammanfaller bördiga jordar med växande tätorter och mark med stort odlingsvärde tas då i anspråk för exploatering. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Jordbruksmarken i Malmö kommun utgör knappt 40 % av kommunens landyta och är föremål för ständig konkurrens från olika intressen. Åkermarken hör till de bästa i Sverige för odlingsändamål vilket lett till att storskaligt och intensivt jordbruk bedrivs. Den höga avkastningen gör att åkermarken inte enbart kan ses som en lokal resurs i produktionssammanhang utan även som en regional och nationell sådan. Jordbruket domineras av spannmålsodling men även sockerbetor, oljeväxter och trädgårdsväxter odlas. Djurhållningen är mycket begränsad. Ekologisk odling bedrivs endast på mindre än 5 % av den totala odlingsytan och ökningen går långsamt. DIAGRAM 1 Areal ekologiskt odlad mark i Malmö. Källa: KRAV, SCB och Jordbruksverket. 700 ha Småbiotoper såsom åkerholmar, alléer och småvatten utgör mycket viktiga livsmiljöer för många arter och fungerar även som kulturbärare. Den storskaliga driften har lett till att naturen i landskapet är mycket fragmenterad och småbiotoper och andra naturområden finns kvar i relativt liten omfattning.

2 TABELL 1 Antal småbiotoper i Malmö för vilka jordbruksstöd sökts. Källa: Jordbruksverket. Småbiotoper Alléträd (st) Småvatten (st) Öppet dike (m) Åkerholmar (st) Solitärträd (st) Brukningsväg (m) Hamlade träd (st) Trädrad, buskrad (m) Fornlämningslokal (st) Jordvall, gropvall (m) Liten svårbrukad åker (st) Renar mellan åkerskiften (m) Hamlade pilar i rader eller häckar (st) Stenmur (m) Läplanteringar (m) Tillgängligheten till landskapet framför allt söder om staden är mycket begränsad och det råder brist på allemansrättslig mark för rekreationsändamål. Malmö befinner sig dessutom i en s.k. expansiv region och efterfrågan på mark för exploatering är mycket stor. I dessa sammanhang utgör jordbruksmark i stort sett den enda tillgängliga resursen. Effekter Det intensiva jordbruket gör att landskapet blir ensartat och otillgängligt då det som för brukaren är odlingshinder, exempelvis diken, markvägar och märgelgravar under lång tid har rationaliserats bort. För många arter har detta lett till brist på livsmiljöer och möjligheten till rekreation och naturupplevelser för människor blir mycket små då den naturmark som finns ofta ligger som isolerade och otillgängliga öar i odlingslandskapet. Det stora exploateringstrycket gör att odlingsbar mark med hög hastighet försvinner för alltid och att möjligheterna att producera exempelvis livsmedel i framtiden reduceras. Samtidigt trängs arter och livsmiljöer undan allt mer och den biologiska mångfalden minskar. Mellan 1995 och 2007 minskade åkermarksarealen från 6008 ha till 4978 ha, vilket är en minskning med 17%.

3 DIAGRAM 2 Areal jordbruksmark i Malmö. Källa: SCB och Jordbruksverket ha Påverkansfaktorer Odlingslandskapet både påverkar och påverkas av sin omgivning. Genom sin storskalighet påverkar jordbruket, som tidigare nämnts, både möjligheterna till framkomlighet och rekreation samt förutsättningarna för flora och fauna att överleva i landskapet. Användning av bekämpningsmedel och andra kemiska preparat gör att fauna och flora utarmas och diversiteten minskar. Förlust av näringsämnen från åkermark till vattendrag påverkar såväl de mindre vattendragen i landskapet som Öresund som blir slutdestination för de näringsämnen som lakas ut från jordbruksmarken. Övergödningen kan bland annat leda till igenväxning av de mindre vattendragen samt algblomning och syrebrist i havet. Användningen av GMO-grödor är mycket omdiskuterad framför allt på grund av riskerna med oönskad spridning av egenskaper till vilda växter och risk för ökad pesticidanvändning. Exakt vilka konsekvenser odling av GMO kan få är oklara och beror bland annat på vilken gröda som odlas och hur odlingen sker. Mer forskning behövs. Genmodifierade grödor har ännu inte odlats i Malmö och för närvarande krävs tillstånd från Jordbruksverket för odling av GMO-grödor. Nedfall av tungmetaller och påverkan av marknära ozon är generella påverkansfaktorer på jordbruket och är inte specifika för Malmö. Tillförsel av tungmetaller har i flera fall minskat under senare år, exempelvis har deposition av både bly, kadmium och kvicksilver minskat avsevärt. Även tillförseln av kadmium via gödningsmedel har minskat. Dock är framför allt halterna av kadmium på sina håll så höga att den långsiktiga användningen av åkermark i odlingssyfte kan vara hotad. Med förestående förväntade klimatförändringar kommer med största sannolikhet även förutsättningarna för odlingslandskapet att förändras. Höjd medeltemperatur, ändrade nederbördsförhållanden och växtperiodens längd är några av de faktorer som kan påverka jordbrukets produktion. Detta skulle kunna leda till att exempelvis nya skadegörare och sjukdomar börjar uppträda eller att odlingsteknik måste förändras. Samma faktorer kan även förändra arters utbredningsområden, nuvarande inhemska arter kan tvingas sprida sig till nya områden medan nya främmande arter etablerar sig här. Exploateringstrycket är stort i Malmö med omnejd. Malmö är ett regionalt centrum och utbyggnadstakten har varit hög de senaste åren. Mark efterfrågas för bebyggelse av alla slag: bostäder, affärscentra, industri och andra verksamheter, vägar och järnvägar. Förtätning av befintlig stadsmiljö har diskuterats flitigt de senaste åren och företeelsen har många positiva sidor när exempelvis gammal industrimark kan återanvändas och utnyttjas för andra ändamål, befintlig infrastruktur kan användas och stadsmiljön berikas. Många gånger har dock grönområden fått stryka på foten när förtätningsivern varit stor och när inga lämpliga förtätnings möjligheter står till buds är åkermark i stort sett det enda som finns tillgängligt för stadens expansion.

4 Regionala aspekter De goda förutsättningarna för odling i kommunen gör att jordbruksmarken är en regional och nationell resurs. Malmö är ett regionalt centrum vilket medför stort intresse för etablering i kommunen. Den mark som finns till förfogande för nybyggnation är med få undantag åkermark. Malmö stad äger mark i andra kommuner, framför allt i Svedala och Lund, och har således ett ansvar för att marken brukas på ett hållbart sätt. Gällande mål Internationella konventioner En rad internationella konventioner berör mer eller mindre miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Europeiska landskapskonventionen, konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, konventionen om skydd av flyttande vilda djur, konventionen om biologisk mångfald samt våtmarkskonventionen behandlar alla naturvärden i odlingslandskapet i något avseende. Internationella konventioner som behandlar skydd av åkermark i odlingssyfte saknas dock. Mål inom EU Ett EU-direktiv om mark är under framtagande. Nationella mål (föreslagna i mars 2008) Nationellt miljökvalitetsmål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Delmål Ängs- och betesmarkerna bevaras så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bibehålls och förstärks till år Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena i åkermark ska bevaras och förutsättningarna för ökad mångfald har förstärkts till år Senast 2020 ska odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tider tas om hand så att en mångfald bibehålls. Senast 2015 ska den värdefulla odlade mångfalden bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. De husdjursraser Sverige har bevarandeansvar för ska senast 2020 vara långsiktigt bevarade och hållbart nyttjade. Senast 2020 ska minst 20 % av jordbruksmarken vara certifierad för ekologisk produktion. Regionala mål Länsstyrelsen i Skåne län har gjort en regionalisering av de nationella miljömålen. De regionala målen antogs 2003 och reviderades Målsättningarna är i korta drag att ängs- och betesmarker samt småbiotoper ska bevaras, skötas och öka, att kulturbärande landskapselement ska vårdas, att skånska växtsorter och djurraser ska bevaras, att lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska tas tillvara samt att utsättning av främmande djur- och växtarter inte får påverka den biologiska mångfalden negativt. De regionala målen kommer att uppdateras efter att nya nationella mål har beslutats. Dogme 2000 har ställt upp mål som behandlar kommunernas inköp av ekologisk mat, hållbart planarbete samt förbud mot pesticidanvändning.

5 Värdering Kunskapsbehov Kunskapen om kulturmiljöer och biologiska kvaliteter i odlingslandskapet behöver öka och göras lättillgänglig. Här behövs också bättre kunskap om hur dessa kan stärkas. Åkermarkens kvalitet med avseende på innehåll av kadmium och andra tungmetaller samt mullhalt är dåligt kartlagd. Vi behöver också öka förståelsen för hur framtida klimatförändringar kan påverka odlingsmöjligheterna i kommunen. Det måste också utredas vilket ansvar kommunen själv har att bevara den naturresurs som åkermark av god kvalitet utgör. Behov av lokala mål Mål för att skydda åkermark i odlingssyfte är angeläget liksom att öka den ekologiskt odlade arealen. Utförseln av närsalter till Öresund på grund av jordbruket måste minska. Marker med hävdkontinuitet ska skötas och skyddas. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Arbetet med att skydda strandängarna som naturreservat pågår. Inköpen av ekologisk mat ökar kontinuerligt. Försök har gjorts att göra odlingslandskapet mer tillgängligt. Malmö stad har avtal med sina arrendatorer om odlingsfria zoner längs vattendragen. Åtgärdsmöjligheter i Malmö Kommunens arbete med fysisk planering ska bidra till att minska exploateringens skadeverkningar och minska arealen exploaterad yta. I egenskap av markägare kan Malmö stad avtala med sina arrendatorer om ekologisk odling, naturvårdsåtgärder, förbättrad tillgänglighet till odlingslandskapet etc. Malmö kan också överväga att skaffa fler betesdjur och hävda fler hagmarker. Ekologisk odling kan gynnas direkt eller indirekt genom ökad andel inköp av ekologisk mat till skolrestauranger m fl inom Malmö stad. Behov av åtgärder från andra aktörer Enskilda jordbrukare har stora möjligheter att påverka odlingslandskapets kvaliteter genom att sköta småbiotoper på och i anslutning till åkermark, genom att anlägga sprut- och odlingsfria zoner längs vattendrag, genom att hävda betes- och ängsmarker, men även genom att förbättra variationen av grödor och brukningsformer. Företag med etableringsintresse kan gynna utvecklingen genom att bygga på ett mindre arealkrävande sätt. Regionalt (Länsstyrelsen), nationellt (regering, riksdag) och internationellt (EU, FN) kan man verka för ställningstagande för bevarande och hållbart nyttjande av åkermark. Mot bakgrund av klimatförändringarna kan odlingsbehovet och odlingsbetingelserna förändras vilket måste tas i beaktande, exempelvis kan det bli angeläget att i större utsträckning producera biobränslen. Det är också stor risk att nya skadegörare och/eller sjukdomar får fäste.