Tillsyn av Farligt Gods

Transkript

1 Tillsyn av Farligt Gods Tidstrender och analyser av brister inrapporterade av Polismyndigheten i samband med tillsyner av transporter av farligt gods på väg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för säker hantering av farliga ämnen Linn Ekholm, 2016

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Kapitel 1. Anmärkningar enligt Kontrollista Transport av Farligt Gods, åren Inledning Resultat Analys Skyltning Brandsläckare Godsdeklaration/ lastplan/ avsändarintyg Skriftliga instruktioner Diskussion Bilaga 1.1 Sammanställning anmärkningar i absoluta tal Bilaga 1.2 Sammanställning anmärkningar % andel av antalet tillsyner Kapitel 2. Sammanställning av Rapporter (per aktör), åren Inledning Sammanfattning av resultatet Översikt ansvarskoder Samtliga rapporter i absoluta tal Procentuell fördelning av rapporter per ansvarskod Procentuell andel av totala antalet tillsyner som lett till rapport för respektive ansvarskod Ansvarskod A, avsändare Rapporter per kategori i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Fördelning av de största kategorierna, ansvarskod A Ansvarskod B, transportör/åkeri Rapporter per kategori i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Fördelning av de största kategorierna, ansvarskod B Ansvarskod C, förare Rapporter i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod C Ansvarskod E, annan besättningsmedlem Rapporter i absoluta tal Detaljerad översikt rapporter, absoluta tal Ansvarskod F, annan delaktig Rapporter i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod F Kapitel 3. Utvärdering av brister som lett till ordningsbot vid transport av farligt gods, åren Inledning Sammanfattning av resultatet

3 3.3 Översikt ansvarskoder Ordningsböter i absoluta tal Procentuell fördelning av ordningsböter per ansvarskod Procentuell andel av totala antalet tillsyner som lett till ordningsbot för respektive ansvarskod Ansvarskod A, avsändare Ordningsböter per kategori i absoluta tal Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod A Ansvarskod B, transportör/åkeri Ordningsböter per kategori i absoluta tal samt procentuell fördelning Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod B Ansvarskod C, förare Ordningsböter i absoluta tal samt procentuell fördelning Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod C Ansvarskod E, annan besättningsmedlem Ordningsböter i absoluta tal samt procentuell fördelning Detaljerad översikt inkodning, absoluta tal Ansvarskod F, annan delaktig Ordningsböter i absoluta tal samt procentuell fördelning Detaljerad översikt inkodning, absoluta tal Kapitel 4. Andelen transportenheter som har brister Kapitel 5. Sammanställning av överträdelser per riskkategori, åren Inledning Definitioner enligt kontrolldirektivet 95/50/EG Sammanfattning av resultatet Sammanställning alla riskkategorier Anmärkningar per riskkategori enligt EU-rapportering i START2, i absoluta tal Anmärkningar per riskkategori enligt EU-rapportering i START2, kvot av totala antalet kontrollerade enheter Riskkategori I Anmärkningar i absoluta tal Anmärkningar, procentuell andel av antalet kontrollerade enheter respektive grupp Riskkategori II Anmärkningar i absoluta tal Anmärkningar, procentuell andel av antalet kontrollerade enheter inom respektive grupp Riskkategori III Anmärkningar i absoluta tal Anmärkningar, procentuell andel av antalet kontrollerade enheter inom respektive kategori Avslutande kommentarer

4 Inledning START2 är en rapport som årligen skickas från Polisen till Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) som underlag för den årliga rapportering som görs till EU i enlighet med direktivet 95/50/EG. Detta underlag är det som till största del använts för till detta arbete, bland annat för att undersöka vilken typ av brist som är vanlig vid transport av farligt gods och vilken part som oftast tillskrivs ansvaret. Det är endast i kapitel ett som ytterligare datakällor tillkommer. START2 är indelat i flera sektioner och det är dessa olika sektioner som använts som dataunderlag till denna rapport, dock ska det poängteras att en analys aldrig kan vara säkrare än sitt underlag och hur väl START2 reflekterar verkligheten ute på vägarna i Sverige har det inte hittats något statistiskt mått på. Med andra ord är de siffror som presenteras i denna rapport det som rapporterats in i datasystemet och det representerar inte nödvändigtvis alla brister som upptäckts. Det kan även skilja mellan olika regioner i Sverige hur stor andel av tillsynerna som rapporteras in i START2, vilket innebär att de resultat som presenteras här inte med säkerhet kan påstås vara representativa för hela Sverige, utan snarare för de regioner där en stor andel av tillsynerna registreras i START2. Denna rapport är indelad i fem kapitel, där varje kapitel representerar ett avsnitt i START2. Kapitel två,tre samt fem inleds med en sammanfattning av resultaten så att läsaren kan bilda sig en överblick över materialet. Kapitel ett och fyra är så pass kortfattade att en sammanfattning ansågs överflödig. Det första kapitlet är en analys av Anmärkningar som redovisas i START2 och som utgår från Polismyndighetens Kontrollista Transport av Farligt Gods. Detta är det enda kapitlet med data som inte inkluderas i den årliga EU-rapporteringen, övriga kapitel presenterar data som ingår i EUrapporteringen. På nästkommande sida finns en kopia av hur förlagan till EU-rapporteringen ser ut. Kapitel två, Rapporter (per aktör), är det som i förlagan rapporteras på raden Andra. Kapitel tre som handlar om ordningsbot presenteras i förlagan på raden Böter. Raden Varning används inte på grund av att polisen i Sverige inte utfärdar varningar. Kapitel fyra ger en snabb översikt över det som i EUrapporteringen presenteras på raderna Antal kontrollerade transportenheter på grundval avlastens innehåll (och ADR), Antal transportenheter som inte uppfyller kraven i ADR samt raden Antal transportenheter som erlagts med körförbud. Kapitel fem ger en översikt över det som i förlagan presenteras på raderna Riskkategori I, Riskkategori II samt Riskkategori III. Eventuella bilagor inkluderas i slutet av respektive kapitel. Transporter av farligt gods regleras av lagen (2006:263), förordningen (2006:311) samt ADR-S som är föreskrifter från Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB). 4

5 5

6 Kapitel 1. Anmärkningar enligt Kontrollista Transport av Farligt Gods, åren Inledning Syftet med detta kapitel är att ge en överblick över utvecklingen av de anmärkningar som polisen rapporterat in från tillsyner av transporter med farligt gods, utifrån Kontrollista Transport av Farligt Gods. Underlaget till denna sammanställning är hämtat från tre olika källor; underlaget till åren är tagna från en tidigare sammanställning som lämnats till Räddningsverket från Rikspolisstyrelsen, års underlag är hämtat från tillsynsdatabas, vilket är en sammanställning gjord av Räddningsverket baserat på material från Rikspolisstyrelsen och åren kommer uppgifterna från START2 som är en rapport från Rikspolisstyrelsen. De uppgifter som är hämtade från START2, det vill säga underlaget för år , är totalen av risk I, risk II samt risk III som i rapporten anges separat för varje kategori. Urvalet av data som inkluderats har baserats på antagandet om att den data som ligger till grund för de tre olika datakällorna är jämförbar. Detta antagande kan givetvis komma påverka resultatet då risken finns att de olika källorna kan ha gjort sina mätningar och sammanställningar utifrån olika/andra parametrar, så tidstrendsanalyser bör göras med försiktighet så inte allt för stora slutsatser dras från materialet. Däremot kommer det inte att påverka det relativa förhållandet mellan de olika anmärkningstyperna, då de alla jämförs mot varandra och mot samma antal tillsyner. I tabellerna presenteras alla de anmärkningar som gjorts och det går att se att runt åren sker förändringar i materialet. Vissa av dessa förändringar kan tillskrivas att de koder som används till anmärkningarna uppdaterats och omarbetats något. I vissa fall har detta gått att korrigera för; brandsläckare som hette just brandsläckare, men som från och med 2005 delades upp i A-brandsläckare respektive B-brandsläckare har justerats för genom att addera de sistnämnda och fört in dem under brandsläckare. Även godsdeklaration/ lastplan/ avsändarintyg var en stor kategori som senare separerades till två kategorier, godsdeklaration och lastplan; avsändarintyg togs bort i ADR-S Dessa har dock adderats och förts in under den tidigare större kategorin. Det tredje fallet där kategorier omarbetats är hantering/ stuvning/ lastsäkring som var en stor kategori, men som senare delades in i tre separata kategorier. Även dessa har adderats och förts in under den tidigare kategorin för att få en så korrekt överblick över utvecklingen som möjligt. 1.2 Resultat I Bilaga 1.1 återfinns en tabell med sammanställning över inrapporterande anmärkningar i absoluta tal samt en tillhörande graf över de fyra största kategoriernas utveckling över tid. I Bilaga 1.2 återfinns den kompletta tabellen över de olika kategoriernas procentuella andel av totala antalet tillsyner. De procentuellt sett största kategorierna är brandsläckare, godsdeklaration/ lastplan/ avsändarintyg, skyltning samt skriftliga instruktioner. Utvecklingen för dessa fyra kategorier är presenterade på sida 8. Med procentuell andel avses att för varje enskild kategori och år redovisas hur stor procent kategorin utgör av det totala antalet tillsyner som gjorts det aktuella året. På så vis blir resultaten från olika år jämförbara med varandra trots att antalet tillsyner kan skilja sig kraftigt mellan de olika åren. 6

7 Om det totala antalet anmärkningar som redovisats i START2 per år jämförs mot det totala antalet tillsyner så ser utvecklingen ut som i grafen nedan. Det går att utläsa ur den att mellan åren 1997 till 2007 varierade det kraftigt mellan olika år hur stor andel av tillsynerna som ledde till anmärkningar. Mellan åren 2007 och 2015 ligger dock andelen relativt stabilt. Vad som är orsaken till stabiliseringen är oklart utifrån underlaget, det skulle dock kunna vara att arbetet med tillsyner av transporter av farligt gods har blivit mer konsekvent i olika regioner i Sverige. % kvot anmärkningar/ tillsyner År 7

8 De 4 största kategoriernas % andel av det totala antalet tillsyner Anmärkningar medelvärde brandsläckare 8,5 8,8 8,4 7,9 7,5 7,4 6,1 7,1 7 8,5 10,5 11,7 11,2 7,9 6,5 6,6 7,2 5,9 4,9 7,9 godsdeklaration/ lastplan/ avs intyg 13 10,8 8,9 8,9 8,5 6,3 7,9 5,4 3,7 5,5 7,2 6,4 6 6,7 4,6 6,3 4,2 4,5 3,5 6,7 skyltning 4 3,1 3,3 3,1 3,8 3,6 2,6 2,6 2,6 2,7 3,6 3,3 3,3 4,2 7 6,8 8 8,7 7,6 4,4 skriftliga instruktioner 3,7 2,6 2,7 3 5,2 4,5 3,9 3,5 1,7 2,7 2,1 1,6 3,3 4,8 6 6,3 5,1 5 4,5 3,8 antal tillsyner % andel av antalet tillsyner brandsläckare godsdeklaration /lastplan /avs intyg skyltning skriftliga instruktioner 2 0 år 1997år 1998år 1999år 2000år 2001år 2002år 2003år 2004 år2005 år 2006år 2007år 2008år 2009år 2010år 2011år 2012 år2013 år 2014år 2015 År 8

9 1.3 Analys I grafen går det omgående att utläsa att de två kategorier som tidigare varit störst, nämligen brandsläckare och godsdeklaration/ lastplan/ avsändarintyg är de två kategorier som har en statistiskt sett negativ trend över tid, det vill säga anmärkningarna inom dessa kategorier har sjunkit. Å andra sidan har anmärkningarna inom kategorierna skyltning samt skriftliga instruktioner ökat över tid, således har de båda en statistiskt sett positiv trend. Skriftliga instruktioner har haft en något blygsammare utveckling än skyltning, den sistnämnda kategorin har från 2011 och framåt till och med varit den kategori som haft högst procentuell andel av det totala antalet tillsyner Skyltning Vissa förändringar går att förklara genom förändringar i exempelvis ADR-S, ökningen av anmärkningar mellan åren 2010 och 2011 i kategorin skyltning är ett sådant fall infördes nya regler kring fastsättningen av de orangefärgade skyltarna på transportenheten, vilket tidigare inte hade omnämnts i regelverket. Ökningen kan dels förklaras med att det alltid kommer vara en inkörningsperiod när nya regler införs i regelverket, dels ökar givetvis sannolikheten för anmärkningar ju fler punkter som ingår i regelverket. Anmärkningarna inom denna kategori sjönk något mellan 2014 och 2015, men det är för kort period för att kunna dra slutsatser kring om det är en tillfällighet eller om det är ett trendbrott från den ökning som började Brandsläckare Mellan 2005 och 2011 har denna kategori en tydlig upp- samt nedgång, något som skulle kunna tyda på att något specifikt skett under perioden, exempelvis nya regelverk, direktiv eller liknande. Dock har ingen förklaring hittats då inga förändringar gjorts i ADR-S gällande brandsläckare under perioden, det kan heller inte antas bero på ökat fokus vid polisernas tillsyner av transporter av farligt gods, då det sannolikt hade genererat liknande statistiska kurvor inom fler kategorier än endast brandsläckare. I övrigt har denna kategori en statistiskt sett negativ utveckling över tid, vilket innebär ett sjunkande antal anmärkningar, som ser ut att hålla i sig och gör den det kommer brandsläckare snart inte längre vara näst största kategorin Godsdeklaration/ lastplan/ avsändarintyg Från 2005 delades denna kategori upp i godsdeklaration och lastplan, dessa har dock här slagits ihop för att kunna skapa en rättvis överblick över dess utveckling. Avsändarintyg ströks helt från och med ADR-S Denna kategori har den statistiskt sett starkaste negativa trenden av de fyra kategorierna, från att vara den största kategorin i början av mätperioden till att från 2011 vara den minsta av de fyra kategorierna. Dock har ingen specifik förklaring till varför denna kategori har så stark negativ utveckling hittats, inga förändringar i varken regelverk eller andra parametrar som kan ge en förklaring, förutom möjligen att avsändarintyg har strukits ur ADR-S. 9

10 1.3.4 Skriftliga instruktioner Denna kategori har en statistiskt sett positiv trend över mätperioden, vilket innebär att den har ökat över tid. Det går i grafen att utläsa en topp 2001 samt ytterligare en topp Den första toppen, 2001 har det inte hittats någon specifik förklaring till. Den andra toppen, , kan med största sannolikhet förklaras med ändringar i ADR-S, då bestämmelserna kring skriftliga instruktioner reviderades helt och hållet 2009, dessutom utan övergångsbestämmelser. Även 2011 reviderades skriftliga instruktioner något, men endast med några detaljförändringar samt med övergångsbestämmelser. 1.4 Diskussion Att försöka förklara varje kategoris utveckling i detalj är något som är i det närmsta omöjligt då det finns oändligt många faktorer som potentiellt skulle kunna påverka utvecklingen i hela kedjan från de som utbildar i ADR-S, avsändarna, transportörerna, förarna ända till hur polisen utför sina tillsyner och vilket fokus de har. Utöver de faktorer som kan påverka de som direkt arbetar med någon del i denna kedja finns det faktorer som indirekt skulle kunna påverka resultatet. Det enda som med säkerhet går att konstatera är att utifrån det underlag som finns tillgängligt ser utvecklingen ut som visat i graferna. Utöver det går det endast att göra sannolikhetsbedömningar mellan resultatet och olika faktorer som undersöks. Detta till trots så går det utifrån materialet att se att med tanke på den relativt kraftiga ökningen inom kategorin skyltning så bör eventuella insatser inkludera fokus på information och kunskap kring regelverket angående korrekt skyltning på transportenheter som transporterar farligt gods. Som konstaterats ovan så har även kategorin skriftliga instruktioner haft en statistiskt sett positiv trend, det vill säga en ökning under den undersökta perioden, om än något svagare ökning än skyltning. Detta är givetvis ingen önskvärd utveckling och bör tas på största allvar då de skriftliga instruktionerna dels fyller funktionen att föraren ska veta vilka åtgärder som är lämpliga att vidta vid olycka, dels så att räddningspersonal som kommer till en eventuell olycksplats ska kunna agera på ett lämpligt sätt utifrån vilket gods som transporteras. Att göra uppföljningar på de olika kategoriernas utveckling är av största vikt om resurser och fokus ska kunna läggas på de områden där det behövs mest och kan göra störst skillnad för att öka säkerheten vid transporter av farligt gods. 10

11 Bilaga 1.1 Sammanställning anmärkningar i absoluta tal Anmärkningar Medelvärde brandsläckare , godsdeklaration /13.2 lastplan /avs intyg ,4 27 skyltning ,4 14 skriftliga instruktioner ,4 UN-nr/ märkning , stoppklots , hantering/ 22.2 stuvning/ 22.3 lastsäkring ,4 varningslyktor ,8 16 fordonscertifikat övrigt ,3 29 godsspecifik utrustning ,8 skyddsutrustning ,6 varningsetiketter , förarintyg , varningsutrustning , ficklampa ,3 30 utrustning enligt skriftliga instruktioner ,6 26 storetiketter , läckage , märkning kolli , etikettering kolli , varningsväst/kläder ,3 containertransport ,3 bulktransport ,1 verktygssats ,5 21 förbud mot samlastning ,6 19 godset tillåtet för transport ,7 avtal/tillstånd ,6 tanktransport ,5 gods godkänt för fordonstypen ,4 24 godkänd märkning kolli/tank , annan utbildning , skador på kolli/tank/fordon ,9 20 särbestämmelser transportsätt , bilateralt tillstånd , multilat/ 15.3 nationellt tillstånd , A-brandsläckare B-brandsläckare summa Anmärkning: år är data hämtad från tidigare sammanställning, år är uppgifterna hämtade från "tillsynsdatabas", kommer uppgifterna från START2 och avser då summan av kolumnerna "I", "II" samt "III" 11

12 Antal anmärkningar i de fyra största kategorierna i absoluta tal Anmärkningar Medelvärde brandsläckare , godsdeklaration/ 13.2 lastplan / avsändarintyg ,4 27 skyltning ,4 14 skriftliga instruktioner ,4 Antal brandsläckare 600 godsdeklaration/ lastplan /avs intyg skyltning skriftliga instruktioner År 12

13 Bilaga 1.2 Sammanställning anmärkningar % andel av antalet tillsyner Anmärkningar medelvärde brandsläckare 8,5 8,8 8,4 7,9 7,5 7,4 6,1 7,1 7 8,5 10,5 11,7 11,2 7,9 6,5 6,6 7,2 5,9 4,9 7,8 godsdeklaration/ lastplan / avsändarintyg 13 10,8 8,9 8,9 8,5 6,3 7,9 5,4 3,7 5,5 7,2 6,4 6 6,7 4,6 6,3 4,2 4,5 3,5 6,7 skyltning 4 3,1 3,3 3,1 3,8 3,6 2,6 2,6 2,6 2,7 3,6 3,3 3,3 4,2 7 6,8 8 8,7 7,6 4,4 skriftliga instruktioner 3,7 2,6 2,7 3 5,2 4,5 3,9 3,5 1,7 2,7 2,1 1,6 3,3 4,8 6 6,3 5,1 5 4,5 3,8 stoppklots 1,7 1,9 1,9 1,5 2 1,8 1 0,9 0,5 1 1,8 2 1,6 1,2 1,4 1,6 1,4 1,6 1,6 1,5 UN-nr/ märkning 4,7 4,4 3,3 3,5 3,8 4,2 2,7 1,4 hantering, stuvning, lastsäkring 1,7 1,6 0,8 1,1 1,5 1,6 0,6 0,9 0,6 1 1,2 1,5 1,1 1,2 1,2 0,1 1,5 2 1,9 1,2 övrigt 2,2 1,2 0,9 0,6 1,1 0,9 0 0,7 0,2 0,3 0,4 6,9 0,1 0,3 0,3 2,8 0,2 1,0 fordonscertifikat 2 1,2 1,5 1,1 2,2 1,8 1,2 0,8 0,5 0,8 0,7 1 0,7 0,7 0,6 0,5 0,5 0,6 0,5 0,9 godsspecifik utrustning 1,8 0 0,2 0,1 0,1 0,1 1 1,8 2,1 2 3,8 5,8 0,9 varningslyktor 3,8 2,5 2,8 1,9 2,2 1,8 1 0,8 ficklampa 1 1 0,8 1,6 1,3 1,3 1,7 1,5 1,8 1,1 1,1 0,9 0,8 varningsutrustning 1 0,6 0,9 1 1,4 1,3 1,2 1,3 1,4 1,3 1,6 1,6 0,7 förarintyg 1,1 0,7 0,5 0,5 1,5 1,8 0,4 0,3 0,3 0,3 0,6 0,8 0,6 0,5 0,7 0,9 0,6 0,7 0,5 0,7 utrustning enligt skriftliga instruktioner 1,2 1,4 2,1 2,1 1,7 1,2 1,1 0,7 0,8 0,6 0,3 0,7 storetiketter 0,7 0,8 1 0, ,6 1,1 1,2 1,6 1,5 0,6 skyddsutrustning 0,8 0,7 1,9 2 2,4 2,7 1,6 0,6 varningsetiketter 2,2 1,5 1,1 1,1 1,7 1,5 1,1 0,1 0,5 läckage 0,7 0,8 0,7 0,7 1,8 1,3 0,3 0,1 0,1 0,1 0,3 0,6 0,1 0,1 2,2 0,2 0 0,1 0,1 0,5 märkning kolli 0,5 1,3 1,5 1,3 1,2 0,7 0,4 0,6 0,7 0,6 0,8 0,5 etikettering kolli 0,4 1,3 1,5 1,3 1,1 0,7 0,4 0,3 0,5 0,7 0,6 0,4 varningsväst/kläder 1,4 0,6 0,7 0,7 0,9 0,6 0,6 0,3 0,5 0,4 0,5 0,6 0,4 containertransport 0,4 0,3 0,2 0,1 1,1 1,7 0,8 0,2 bulktransport 0,5 0,2 0,2 0,1 1 1,7 0,8 0,2 verktygssats 0,4 0,3 0,3 0,2 0,8 1,4 0,9 0,2 förbud mot samlastning 0,5 0,2 0,1 0,1 1,1 1,5 0, ,2 godset tillåtet för transport 0,5 0,1 0,2 0,1 1,5 1,1 0, ,2 avtal/tillstånd 0,7 0,3 0,2 0,1 0,7 0,5 0,3 0,1 tanktransport 0,3 0,2 0,2 0,1 0,7 0,8 0,3 0,1 gods godkänt för fordonstypen 0, ,1 1 0,9 0, , ,1 godkänd märkning kolli/tank 0,2 0,4 0,6 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0 0,2 0,3 0,1 annan utbildning 0 0,1 0 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 0,4 0,4 0,1 skador på kolli/tank/fordon 0,1 0,1 0,2 0,1 0 0,2 0 0,2 0,3 0,06 särbestämmelser transportsätt ,1 0 0,1 0,1 0 0,02 multilat/ nationellt tillstånd bilateralt tillstånd A-brandsläckare 4,3 4,4 6 5,2 5,3 3,6 3,3 3,1 3,7 3,9 4 Inkluderats i brandsläckare B-brandsläckare 2,7 4,1 4,5 6,5 5,9 4,3 3,2 3,4 3,5 2 0,9 Inkluderats i brandsläckare summa 31,3 23, ,4 39,5 37,8 37,1 38,1 40,3 38,2 41,8 39,5 antal tillsyner

14 Kapitel 2. Sammanställning av Rapporter (per aktör), åren Inledning Detta kapitel är en sammanställning av data från START2, FG3, vilket är en rapport från Rikspolisstyrelsen och åren som inkluderas är Den data som sammanställts är den som i rapporterna återfinns under rubriken Rapporter (per aktör). I tabellerna nedan finns i många fall en kolumn som heter kod, det avser då den ordningsföreläggandekod som används för olika typer av brister i Polisens rapport START2, hädanefter förkortat till OF-kod. Denna kod används för att i Polisens rapport kunna identifiera den exakta bristtypen. I vissa tabeller kan flera olika OF-koder komma att ha samma förklarande text, det kan bero på att samma typ av brist har flera OF-koder för att i systemet precisera exempelvis om samtliga varningsanordningar saknas, eller om bara en av två föreskrivna saknas. Några enstaka OF-koder har under den undersökta periodens gång fått en ny definition, i tabellerna syns dessa enklast genom att det finns anmärkningar på OF-koden under exempelvis 2009 men inte senare (för exempel, se avsnitt , kod 823A). Detta är med andra ord inte av misstag utan OF-koderna är redovisade så som de presenterades i START2 från det aktuella året. OF-koderna är även indelade i olika kategorier, exempelvis, brandsläckningsutrustning eller skriftliga instruktioner. Dessa kategorier används även i denna sammanställning. De tillsyner som polisen utför på transporter av farligt gods utgår från lagen (2006:263) och förordningen (2006:311), samt regelverket ADR-S (den aktuella versionen vid denna sammanställning är 2015, men det uppdateras med några års mellanrum). Den data som sammanställs här är baserat på de rapporter som polisen utfärdat i samband med tillsyner av transporter med farligt gods och sedan fört in i START2. Vid tillsyner kan polisen utfärda ordningsbot för brister som upptäcks, men de fall som av någon anledning inte kan lösas med ordningsbot på plats rapporteras vidare för annan åtgärd. Det är dessa vidarerapporterade fall som ingår i denna sammanställning. Ansvarskoderna som används i START2 för att beskriva vem som är ansvarig för bristen som upptäckts, och således även används här, är senast presenterade i SFS 2015:631 Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, i Bilaga 10 Brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods och är följande; Ansvarskod Ansvarig A Avsändare B Transportör, åkeri C Förare D Mottagare E Annan besättningsmedlem F Annan delaktig* *Exempelvis lastare, förpackare, fyllare, användare av tankcontainer eller UN-tank, lossare. Första avsnittet är en översikt där alla ansvarskoder presenteras tillsammans, sedan presenteras varje ansvarskod mer detaljerat. Antalet kategorier som anges i detalj per ansvarskod varierar något baserat på vilka kategorier som ansetts vara intressanta och relevanta att lyfta fram. I översikten presenteras vissa resultat i procentuell andel av totala antalet tillsyner, men i övrigt presenteras det 14

15 mesta i absoluta tal. Anledningen till detta är att antalen blir så små per OF-kod att det skulle utgöra en obetydlig procentsats som inte är intressant att diskutera. Värt att notera är att ansvarskod D inte återfinns i det presenterade materialet, av den enkla anledning att inga anmärkningar rapporterats in under denna ansvarskod under den undersökta perioden. 2.2 Sammanfattning av resultatet I sammanfattningen av antalet rapporter i absoluta tal (avsnitt 2.3.1) går det att utläsa att de ansvarskoder som är har flest anmärkningar är ansvarskod B, transportör/ åkeri, och ansvarskod C, förare. Även när dataunderlaget presenteras som procentuell andel av det totala antalet tillsyner som utförts (avsnitt 2.3.3) är det ansvarskod B och C som är högst representerade under hela den undersökta perioden. Dessa två har relativt lika kurvor och har statistiskt starka negativa utvecklingar mellan 2012 och 2015, det vill säga en nedåtgående trend. De OF-koder som fått totalt över 100 rapporter i absoluta tal under den undersökte perioden är följande; Ansvarskod Anmärkning Antal rapporter Kategori A 782A- 789A godsdeklaration bristfällig/ saknas 154 godsdeklaration 795C skriftliga instruktioner ej tillhandahållna/ C medförda 147 skriftliga instruktioner B 894B brandsläckare ej kontrollerad 138 brandsläckningsutrustning B 795B lastplan/ skriftlig instruktion ej medförd 107 skriftlig instruktion Dessa kategorier regleras av följande avsnitt i ADR-S 2015; Kategori Avsnitt Godsdeklaration Skriftliga instruktioner Brandsläckningsutrustning En tolkning av bristerna/of-koderna som har över 100 rapporter under den undersökta perioden är att det kan behövas fokus på dessa områden samt att det är inom dessa områden eventuella insatser skulle kunna ge störst utdelning. En annan tolkning är att trots att ansvarskod B och C ligger relativt mycket högre än övriga ansvarskoder vad gäller totala antalet rapporter, så är det endast tre OF-koder inom ansvarskod B och C som har över 100 rapporter under den undersökte perioden. Det kan tyda på att antalet olika typer av brister inom dessa ansvarskoder är högt, men att varje individuell OF-kod har relativt få rapporter. Med andra ord finns det en stor bredd i bristerna/ofkoderna vilket kan peka på att bristerna inte beror på kunskapsbrist inom specifika områden, utan snarare på andra faktorer. Om dessa andra faktorer är en mer generell kunskapsbrist kring regelverket, tidsbrist som leder till slarv eller annat går inte att dra slutsatser kring utifrån materialet. 15

16 2.3 Översikt ansvarskoder Samtliga rapporter i absoluta tal Ansvarskod Totalt A B C E F Det är tydligt att den absoluta majoriteten av rapporterna tillskrivs ansvarskod C, förare, följt av ansvarskod B, transportör/åkeri. Ansvarskod D är utesluten då inga rapporter kodats in under den undersökta perioden. Antal ansvarskod A ansvarskod B 300 ansvarskod C ansvarskod E 200 ansvarskod F År 16

17 2.3.2 Procentuell fördelning av rapporter per ansvarskod Den data som presenteras nedan är ansvarskodens procentuella andel av det totala antalet rapporter som inrapporterats. Med andra ord visar tabellen och grafen nedan fördelningen av rapporter på de olika ansvarskoderna. Klassificering ansvarskod A 11,4 12,3 6,8 12,2 19,6 16,7 10,6 ansvarskod B 28 26,3 47,8 51,1 36,1 36,6 39,1 ansvarskod C 48,8 49,2 37,3 36, ,7 47,4 ansvarskod E 0 0,2 0, ,6 0 ansvarskod F 11,8 11,9 7,5 0,5 2,3 2,4 2,9 % andel av totala antalet rapporter ansvarskod A ansvarskod B Ansvarskod C Ansvarskod E Ansvarskod F År I grafen syns tydligt att ansvarskod B samt C är de som får majoriteten av rapporterna och att de båda ansvarskoderna följer samma kurva från Det är en något kort period för att dra några slutsatser, men det kan tyda på att de bedömningar som görs vid tillsynerna av transporter av farligt gods blir mer och mer enhetliga. 17

18 2.3.3 Procentuell andel av totala antalet tillsyner som lett till rapport för respektive ansvarskod Den data som presenteras nedan är ansvarskodens procentuella andel av det totala antalet tillsyner som gjorts respektive år. Det visar med andra ord hur många procent av tillsynerna som resulterar i en rapport för respektive ansvarskod. Klassificering ansvarskod A 1,2 3,5 0,9 2,1 2,8 1,6 0,7 ansvarskod B 3 7,4 6,6 8,8 5,1 3,4 2,7 ansvarskod C 5,2 13,8 5,2 6,3 5,9 4,1 3,3 ansvarskod E ansvarskod F 1,3 3, ,3 0,2 0,2 Antal tillsyner % andel av totala antalet tillsyner ansvarskod A ansvarskod B Ansvarskod C Ansvarskod E Ansvarskod F År Även här följer ansvarskod B och C samma utvecklingskurva från 2013 till Även ansvarskod A har en liknande utveckling som dessa ansvarskoder. 18

19 2.4 Ansvarskod A, avsändare De brister som rapporteras vid tillsyner faller under olika kategorier, fördelningen av rapporter per kategori för ansvarskod A ser ut som följande; Rapporter per kategori i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Klassificering Totalt % Andel godsdeklaration ,7 märkning och etikettering av kolli ,6 skriftliga instruktioner ,5 märkning transportenhet ,7 övriga kategorier ,7 storetiketter ,2 lastning ,8 annan utbildning ,7 Totalt Den absolut största kategorin under ansvarskod A är godsdeklaration, följt av märkning och etikettering av kolli. Skriftliga instruktioner samt märkning transportenhet är nästkommande kategorier, även om de har en mycket lägre total andel Fördelning av de största kategorierna, ansvarskod A Godsdeklaration Inom kategorin godsdeklaration är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 782A- 789A godsdeklaration bristfällig/ saknas A, 781A godsdeklaration saknas/ ej medförd A, 792A godsdeklaration uppgifter i felaktig ordningsföljd/ och/eller andra uppgifter inskjutna A godsdeklaration språkkrav ej uppfyllda A godsdeklaration, uppgifter felaktiga A uppgifter i godsdeklaration felaktiga, överensstämmer ej med transporterat gods

20 Märkning och etikettering av kolli Inom kategorin märkning och etikettering av kolli är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 830A annan föreskriven märkning A etiketter saknas A UN-nr saknas A UN-nr saknas A UN-nr ej synligt A etikett saknas A LQ/EQ-märkning saknas A LQ/EQ-märkning ej synlig A UN-nummer ej väl synligt A etikett uppfyller ej krav A UN-nr felaktigt A etikett felaktig A LQ-märkning ej tydlig Skriftliga instruktioner Inom kategorin skriftliga instruktioner är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 798A skriftliga instruktioner saknas A skriftliga instruktioner bristfälliga A ej medfört skriftliga instruktioner A språkkrav ej uppfyllda (förare kan ej läsa/förstå)

21 2.5 Ansvarskod B, transportör/åkeri De brister som rapporteras vid tillsyner faller under olika kategorier, fördelningen av rapporterna per kategori för ansvarskod B ser ut som följande; Rapporter per kategori i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden Klassificering Totalt % Andel övrig utrustning och personlig utrustning ,2 brandsläckningsutrustning ,2 märkning av transportenhet ,7 skriftliga instruktioner ,9 godkännandecertifikat ,9 förarintyg ,2 storetiketter ,9 övriga poster ,9 utbildning ,8 lastning ,7 märkning av kollin ,5 stuvningsintyg ,1 Totalt De fyra största kategorierna i absoluta tal under ansvarskod B är under perioden är övrig utrustning och personlig skyddsutrustning, brandsläckningsutrustning, märkning transportenhet samt skriftliga instruktioner. 21

22 2.5.2 Fördelning av de största kategorierna, ansvarskod B Övrig utrustning och personlig skyddsutrustning Inom kategorin övrig utrustning och personlig skyddsutrustning är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 875B skyffel saknas B stoppklots saknas B tätningsutrustning saknas B ficklampor B fristående varningsanordning B uppsamlingskärl saknas B bärbar ljuskälla saknas B vätska för ögonsköljning saknas B ögonskydd saknas B varningsutrustning saknas (båda) B stoppklots B fristående varningsanordning B nödvändig utrustning saknas B varningsväst/klädsel B personlig skyddsutrustning saknas B personlig skyddsutrustning saknas B nödvändig utrustning saknas B flyktutrustning saknas B varningsutrustning saknas (en av två) B varningsväst saknas B skyddshandskar saknas B varningsutrustning fungerar ej

23 Brandsläckningsutrustning Inom kategorin brandsläckningsutrustning är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 894B brandsläckare ej kontrollerad brandsläckare, datum för inspektion/ längsta tillåtna användning har 876B passerat B brandsläckare saknar datum för inspektion B brandsläckare saknas brandsläckare saknar datum för 893B inspektion B B-släckare saknas B samtliga brandsläckare saknas B brandsläckare saknas B A-släckare saknas brandsläckare saknar/ har bristfällig 873B standardbeteckning/ plombering B ej lättillgänglig för besättning B brandsläckare ej skyddad B brandsläckare saknar plombering B B-släckare saknas B brandsläckare ej lättillgänglig B A-släckare bristfällig brandsläckare bristfällig/ ej 871B funktionsduglig Märkning transportenhet Inom kategorin märkning transportenhet är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 846B orangefärgad skylt ej väl synlig B orangefärgad skylt ej rätt placerad B orangefärgad skylt saknas B orangefärgade skyltar ej väl synliga B orangefärgade skyltar ej rätt placerade B orangefärgade skyltar saknas B märkning miljöfarliga ämnen B orangefärgade skyltar saknas B märkning förhöjd temp B annan föreskriven märkning

24 Skriftliga instruktioner Inom kategorin skriftliga instruktioner är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 795B lastplan/skriftlig instruktion ej medförd B skriftlig instruktion bristfällig B skriftliga instruktioner B skriftliga instruktioner saknas Ansvarskod C, förare Rapporter i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden De brister som rapporteras vid tillsyner faller under olika kategorier, fördelningen av rapporterna per kategori för ansvarskod C ser ut som följande; Klassificering Totalt % Andel skriftliga instruktioner ,2 övrig utrustning och personlig skyddsutrustning brandsläckningsutrustning märkning transportenhet ,8 godsdeklaration ,6 lastning/lossning ,1 förarintyg ,8 storetiketter ,3 certifikat om godkännande av fordon ,7 övrigt märkning och etikettering av kolli ,7 annan utbildning ,3 övrigt ,1 stuvningsintyg tillstånd för lastning och lossning av farligt gods transportskydd totalt De fyra största kategorierna i absoluta tal under ansvarskod C under perioden är Skriftliga instruktioner, övrig utrustning och personlig skyddsutrustning, brandsläckningsutrustning, märkning transportenhet samt godsdeklaration. 24

25 2.6.2 Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod C Skriftliga instruktioner Inom kategorin skriftliga instruktioner är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt skriftliga instruktioner ej 795C tillhandahållna/ej medförd C skriftliga instruktioner saknas skriftliga instruktioner bristfälliga/ ej 796C enligt förlaga C lastplan ej medförd/saknas C ej medförda skriftliga instruktioner C skriftliga instruktioner bristfälliga skriftliga instruktioner språkkrav ej 797C uppfyllt skriftliga instruktioner ej förvarade 798C lätt åtkomligt i förarhytt ej tagit reda på vilket farligt gods som är lastat/ ej studerat skriftliga 799C instruktioner innan färd skriftliga instruktioner ej åtskilda 802C från annan dokumentation

26 Övrig utrustning och personlig skyddsutrustning Inom kategorin övrig utrustning och personlig skyddsutrustning är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 852C, 865C stoppklots saknas C skyffel saknas C bärbar ljuskälla saknas C tätningsutrustning saknas fristående varningsanordningar 866C saknas C vätska för ögonsköljning saknas ficklampor saknas (en för varje 858C besättningsmedlem) uppsamlingskärl av plats (plast?) 877C saknas C nödvändig utrustning saknas (en) fristående varningsanordningar 867C saknas varningsklädsel saknas (en för varje 857C besättningsmedlem) C varningsväst saknas C nödvändig utrustning saknas (flera) C ögonskydd saknas varningsutrustning saknas (båda 853C saknas) C personlig skyddsutrustning saknas (en) C varningsutrustning saknas (en av två föreskrivna saknas) C flyktutrustning saknas personlig skyddsutrustning saknas 862C (flera) C skyddshandskar saknas

27 Brandsläckningsutrustning Inom kategorin brandsläckningsutrustning är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 874C brandsläckare saknar datum för inspektion C brandsläckare, datum för inspektion/ längsta tillåtna användningstid passerat C brandsläckare ej kontrollerad C brandsläckare saknas (samtliga) C B-släckare saknas brandsläckare datum för nästa 893C inspektion saknas C B-släckare saknas brandsläckaren bristfällig/ ej 871C funktionsduglig/ tömd C brandsläckare saknas (samtliga) C A-släckare saknas(har B-släckare) C A-släckare saknas C brandsläckare ej lättillgänglig brandsläckare saknar/ bristfällig 873C standardbeteckning C brandsläckare saknas A-släckaren bristfällig/ ej 869C funktionsduglig/tömd C datum för inspektion satt längre än till ett år 2 2 brandsläckare saknas/ej 866C funktionsduglig C brandsläckare saknar plombering C brandsläckare ej skyddad

28 Märkning transportenhet Inom kategorin märkning transportenhet är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 846C orangefärgad skylt ej väl synlig orangefärgade skyltar saknas (några, 838C men inte alla) C orangefärgad skylt saknas (samtliga) C orangefärgad skylt ej avlägsnats C orangefärgade skyltar saknas (alla) C orangefärgad skylt ej väl synlig orangefärgad skylt saknas (en eller 842C flera men inte samtliga) C orangefärgade skylt ej rätt placerad skylt/märkning ej avlägsnats/täckts 851C över (som inte längre krävs) C orangefärgad skylt ej rätt placerad C orangefärgad skylt saknas på uppställda fordon/ växelflak C märkning förhöjd temperatur ej rätt utformad 2 2 orangefärgade skyltar saknas på uppställda fordon (någon men inte 840C alla) C orangefärgad skylt saknas 1 1 märkning förhöjd temperatur ej rätt 845C placerad C märkning saknas på ej ventilerade fordon/ containrar 1 1 annan föreskriven märkning 856C felplacerad Ansvarskod E, annan besättningsmedlem Rapporter i absoluta tal Klassificering Totalt övrig utrustning och personlig skyddsutrustning Detaljerad översikt rapporter, absoluta tal Kod Förklaring Totalt 870E bärbar ljuskälla saknas E ögonskydd saknas E ficklampa saknas E nödvändig utrustning saknas E varningsväst saknas E skyddshandskar saknas E tätningsutrustning saknas

29 2.8 Ansvarskod F, annan delaktig Rapporter i absoluta tal samt procentuell andel av det totala antalet rapporter under perioden De brister som rapporteras vid tillsyner faller under olika kategorier, fördelningen av rapporterna per kategori för ansvarskod F ser ut som följande; Klassificering Totalt % Andel godsdeklaration ,3 skriftliga instruktioner ,9 märkning och etikettering av kolli ,7 lastning/lossning annan utbildning ,7 märkning transportenhet ,3 övriga poster ,1 Totalt Fördelning inom de största kategorierna, ansvarskod F Godsdeklaration Inom kategorin godsdeklaration är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 780F godsdeklaration saknas/värdeberäknad mängd) F godsdeklaration bristfällig/saknas (två brister, riskkategori I) F godsdeklaration uppgifter felaktiga godsdeklaration saknas (transport 781F överskridande) F godsdeklaration bristfällig/saknas F godsdeklaration ej medförd F godsdeklaration bristfällig godsdeklaration ej medförd (transport överskridande 783F värdeberäknad mängd) F godsdeklaration bristfällig/saknas 5 5 uppgifter i godsdeklaration ej angiven i rätt ordningsföljd och/eller 792F andra uppgifter inskjutna F godsdeklaration bristfällig/saknas F uppgifter i godsdeklaration felaktiga F godsdeklaration bristfällig/saknas 1 1 godsdeklaration språkkrav ej 792F uppfyllda

30 Skriftliga instruktioner Inom kategorin skriftliga instruktioner är rapporterna fördelade på följande koder, i absoluta tal; Kod Förklaring Totalt 798F skriftliga instruktioner saknas F ej medförda skriftliga instruktioner

31 Kapitel 3. Utvärdering av brister som lett till ordningsbot vid transport av farligt gods, åren Inledning Detta kapitel är en sammanställning av data från polisens statistikprogram START2, FG3 under åren De data som sammanställts är de som i rapporterna återfinns under EU-rapportering, där sifforna är uppdelade i tre olika kategorier, nämligen Sverige, EU-land samt övriga. Här har dock totalen av de tre använts då det varit intressant att se fördelningen över vilka ansvarskoder som är högst representerade, inte från vilket land de som fått ordningsböter kommer. De siffror som inkluderas i detta avsnitt i START2 är antalet brott som lett till ordningsbot, med andra ord inkluderas inte de ärenden som rapporterats vidare för annan åtgärd, det återfinns dock i kapitel två. En ordningsbot kan utfärdas om brottet är erkänt och det endast är föreskrivet penningböter som påföljd, sedan vinner den laga kraft när den som begått brottet undertecknat den utfärdade ordningsboten. Några enstaka koder har uteslutits ur denna sammanställning då de ingår i polisens ingripande/ åtgärdskatalog, men inte i SFS 2015:631 Riksåklagarens föreskrifter ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, Bilaga 10 Brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Koden F09C som återfinns i START2 från 2012 är ett exempel på en kod som uteslutits på dessa grunder. Avsnitt 3.3 är en översikt där alla ansvarskoder presenteras tillsammans, sedan presenteras varje ansvarskod i mer detalj i avsnitt I översikten presenteras vissa resultat i procentuell andel av totala antalet tillsyner, men i övrigt presenteras det mesta i absoluta tal. Anledningen till detta är att antalen blir så små per kategori att det skulle utgöra en obetydlig procentsats som inte är intressant att diskutera. Värt att notera är att ansvarskod D inte återfinns i det presenterade materialet, av den enkla anledning att inga ordningsböter tillskrivits denna ansvarskod under den undersökta perioden. I några fall presenteras flera anmärkningskoder sammanslaget beroende på att samma typ av brist fått ny kod, så för att få en bättre bild av just den kodens/ bristens utveckling över tid valdes denna lösning. Ansvarskoderna som används i polisens rapporter och således även här återfinns i SFS 2015:631 Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott i Bilaga 10, Brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods och är följande; Ansvarskod Ansvarig A Avsändare B Transportör, åkeri C Förare D Mottagare E Annan besättningsmedlem F Annan delaktig* *Exempelvis lastare, förpackare, fyllare, användare av tankcontainer eller UN-tank, lossare. 31