Servicenämnden handlingar

Transkript

1 Servicenämnden handlingar

2 Kallelse Sida Servicenämnden (2) Box Halmstad Plats: Torsgatan 1 Sammanträdesdatum: Tid: 13:00-ca 16:00 Ordförande: Maria Söderberg Sekreterare: Christel Rehmark Kallade: Maria Söderberg (MP), Ordförande Micael Nilsson (S), 1:e vice ordförande Anders Wikström (M) Cathrin Ljungberg (S) Staffan Svensson (C) Perihan Karagöz (S) Annette Nordén (KD) Simon Lindgren (M) Kemal Hadzalic (S) Eva Wetterlund-Cederholm (C) Tony Kok (S) [Övriga kallade]

3 Föredragningslista Sida Servicenämnden (2) Ärenden Tid 1. SE 8762 Val av protokollsjusterare 2. SE 8763 Godkännande av dagordning 3. * SE 2018/00042 Dokumenthanteringsplan 4. * SE 2018/00038 Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun på samråd 5. * SE 2018/00039 Lokalförsörjningsplan remiss 6. * Delegationsbeslut 7. SE 2018/00007 Information - GDPR -Förvaltningchefen informerar - SE nämnd flyttad till SE 9069 Övriga frågor * Personalföreträdare har rätt att delta vid behandling av ärendet

4 Tjänsteskrivelse Servicekontoret SE 2018/00042 Ärende SE 2018/00042 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Servicenämnden Servicekontoret Dokumenthanteringsplan Servicekontorets förslag till beslut 1. Servicenämnden beslutar att anta servicekontorets förslag till dokumenthanteringsplan, enligt bilaga 1 2. Servicenämnden beslutar att skicka vidare dokumenthanteringsplanen till kommunstyrelsens diarium. Sammanfattning av ärendet Enligt arkivlagen skall en dokumenthanteringsplan upprättas för varje myndighet. Planen skall fungera som praktisk handbok och ge stöd i hur hanteringen av dokument skall ske. Det är viktigt att alla enheter följer samma regler och normer så att kommunikationen mellan förvaltningen och kommunarkivet fungerar. Dokumenthanteringsplanen ger information om tid för placering i närarkiv, bevarande/gallringsfrist, tid för översändande till centralarkivet. Planen har reviderats i samråd med ledningsgruppen och kommunens arkivarie. Servicekontoret föreslår därmed att Servicenämnden beslutar att fastställa förslaget till en reviderad version av Servicenämndens dokumenthanteringsplan, enligt bilaga 1. Servicenämndens dokumenthanteringsplan ska efter beslut expedieras till Kommunstyrelsens diarium. Ärendets beredning Planen har reviderats i samråd med ledningsgruppen och kommunens arkivarie. Dokumenten är sammanställda i olika grupper: administration och ledning, personal, IT-service, kommuntransport, Halmstad direkt och måltidsservice och FM-service. Beskrivning av ärendet Bakgrund Planen skall fungera som praktisk handbok och ge stöd i hur hanteringen av dokument skall ske. Dokumenthanteringsplanen är en lathund för vilka handlingar som kan gallras samt hur länge de måste sparas innan de kan gallras. Det är viktigt att alla enheter följer samma regler och normer så att kommunikationen mellan förvaltningen och kommunarkivet fungerar. Halmstads kommun, servicekontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

5 Tjänsteskrivelse Servicekontoret SE 2018/00042 Konsekvenser av förslaget Dokumenthanteringsplan är ett verktyg för servicekontorets verksamheter att ha samlat grepp om de allmänna handlingar som kräver ett gallringsbeslut från nämnden för att kunna gallras. Dokumenthanteringsplanen bör ses över vid varje större omorganisation, samt uppdateras vid behov. Dokumenthanteringsplanen är redskapet för att åstadkomma en sådan ordning i arkivet, att sökande underlättas såväl vid det interna arbetet som vid förfrågningar utifrån. Beslutsunderlag 1. Servicenämndens dokumenthanteringsplan Information om beslutet Servicenämndens dokumenthanteringsplan ska efter beslut expedieras till Kommunstyrelsens diarium. Servicekontoret Carl Westman, förvaltningschef Handläggare, Christel Rehmark, Administrativ chef Halmstads kommun, servicekontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

6 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret Administration och ledning Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Överföring till närarkiv Gallring Anmärkning Anläggningsregister Vernr Agresso - Bevaras Attestförteckning Alfabetisk Adm chef - 2 år 2 år efter aktualitet Avtal - hyra Alfabetisk Adm chef - 1 år 1 år efter inaktualitet Avtal - övriga överenskommelser externt Alfabetisk Adm chef - 1 år 1 år efter inaktualitet Beställning måltidskuponger Kronologisk Ekonom 2 år Bokföring verifikationer "Batch Input" Företag/nr Ekonom/ ek ass 2 år (rådhuset) 10 år Bokföringsorder Vernr Ekonom /ekonomiassistent 1 år 10 år Budget Kronologisk Diarie/Agresso - Bevaras Delårsrapporter Diarenr Diarie - Bevaras Ej antagna anbud Kronologisk SE Arkiv 4 år Exterfakturering Vernr Ekonom 1 år 10 år Fakturaunderlag samordnad varudistr. Månadsvis G:kommuntransport - 10 år Fakturaunderlag förskoletransporter Kronologisk Agresso - 10 år Fakturaunderlag måltidskuponger Årsvis/per skola Ekonom - 10 år Företagskonto Kronologisk Ekonom/ekonomiassistent 1 år 10 år Förhandlingsprotokoll Diarienummerordning Elektroniskt i diarium - Bevaras Internfakturering Vernr Ekonom/ Ek assistent 1 år 10 år Internkontrollplan - uppföljning Diarenr Diarie - Bevaras Kassaredovisning Kronologisk Ekonom 10 år Kontoplan Kontogrupp Agresso 10 år (rådhuset) Bevaras Manuella Kundinbetalningar Vernr Ekonom/ek ass 1 år 10 år Leveransbevis från kommunarkiv Kronologisk Adm chef - 3 år Lånekontrakt - Stadskontoret Kronologisk Adm chef - 1 år inaktualitet Nämndsprotokoll, Servicenämnd och valnämnd Kronologisk Diariearkiv - Bevaras Planeringsförutsättning Diarenr Diarie - Bevaras Polisanmälan - övriga Diarienr Diarie - Bevaras Protokoll - ledningsgrupp Kronologisk Stratsys - Bevaras Revisionsberättelse Diarenr Diarie - Bevaras Revisionsrapporter och svar Diarenr Diarie Diariearkiv Bevaras Skade- och polisanmälan (fordon) Per regnr Ekonom - 10 år Utanordningar Vernr Ekonom 1 år 10 år Utbetalningsunderlag - valarvoden Personnummerordning HR-service - 10 år Utbetalningsunderlag arvoden nämnd Kronologisk Ek assistent 1 år 10 år Verksamhetsplan Diarienummerordning Elektroniskt i diarium - Bevaras Verksamhetsberättelse/bokslut Diarienummerordning Elektroniskt i diarium - Bevaras Övrig post Diarienummerordning Ciceronen - 2 år

7 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret Personal Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Kommunarkiv Gallring Anmärkning Anställningsinformation Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Anställningsinformation under 6 mån Per person Systematiskt ordnat Se anmärkning 10 år För återkommande vikarier etc. upprättas personalakt som skickas till kommunarkivet Ansökningar - utlysta tjänster Per tjänst Rekryteringssystem - 2 år Ej antagna gallras i systemet efter 2 år Ansökningshandlingar, anställd personal Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Arbetsplatsombud/facklig representant/skyddsomblista per verksamhet Intranät - Efter inaktualitet Begäran om ändring av anställningsform Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Begäran om ändring av sysselsättningsgrad Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Betyg Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Bisyssla, beslut att godkänna/ej godkänna Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Dataförsäkran Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Varning och klarläggande Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Flexansökan Per person Systematiskt ordnat - 2 år Flexlistor Alfabetisk Systematiskt ordnat - 2 år Hedersgåvor - dokumentation Årsvis och per person Systematiskt ordnat/ad 5 år Bevaras Läkarintyg som ej ingår i rehabutredning Per person Systematiskt ordnat ho - 2 år Förvaras inlåst, strimlas efter 2 år Lönesamtal och medarbetarsamtal Per person Systematiskt ordnat ho - Efter inaktualitet MBL-protokoll Kronologisk Systematiskt ordnat 10 år Bevaras Pensionshandling Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Personalakt Alfabetisk ordning Personalarkiv Efter avslutad anställning Bevaras Personlighetsprofil Per person Systemstöd - Bevaras under ansökande gallras efter 2 år Postförsäkran Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Registerutdrag ur belastningsregistret Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Diarieförs Rehabutredning i förslutet kuvert Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Diarieförs Samverkansprotokoll Kronologisk Systematiskt ordnat 5 år Bevaras Sekretessförbindelse Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Skriftligt klarläggande Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Uppsägning - från anställd eller arbetsgivare Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Utredning om kränkande särbehandling Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras Årsarbetstidsavtal Per person Personalakt Efter avslutad anställning Bevaras

8 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret IT-service Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Gallring Anmärkning Avropsavtal Kronologisk Verksamhetschef Bevaras Om det är av vikt för verksamheten Överenskommelser - interna Kronologisk Verksamhetschef Bevaras Annars i avtalsdatabas Avtal - utgångna Kronologisk Verksamhetschef 2 år Annars i avtalsdatabas Avtal med leverantörer Kronologisk Verksamhetschef 2 år Om det är av vikt för verksamheten Licensbevis Kronologisk Licensansvarig 10 år I fall av revision Licenscertifikat Per leverantör Licensansvarig Bevaras Finns även via hemsida Förteckning över system/processer med personuppgifter Per system / process Verksamhetschef - I systemet DraftIT Security Records

9 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret Kommuntransport Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Gallring Anmärkning Avslutade upphandlingar Per upphandling Digitalt SE diarie/ ST avtalsdatabas Bevaras Neutrala taggar Nummer Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi 10 år Neutrala bränslekort Nummer Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi Efter inaktualitet Personliga bränslekort Per ansvar & person Digitalt KomMa 10 år efter inaktualitet Försäkringsärenden Årsvis per fordon Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi Digitalt KomMa Dokumentation pärm ekonom Bevaras Löpande avtal - gamla Nummer Ekonom 2 år efter inaktuallitet Övriga löpande avtal Nummer Ekonom Efter inaktualitet Leasingavtal fordon bank Per fordon Digitalt KomMa Dokumentation pärm ekonom 10 år Försäkringsärenden - skadeanmälan Årsvis per fordon Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi Dokumentation pärm ekonom Digitalt Komma Bevaras Registreringsbevis Nummer Dokumentation pärm ekonom Digitalt KomMa Efter inaktualitet Utlämnade/återlämnade fordon Årsvis per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Digital körjournal Per ansvar & person Digitalt KomMa 10 år Förbindelse bränslekort/ tagg Per ansvar & person Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi Dokumentation pärm logistiker 10 år Tankkort from 2014 (excel) Filter Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi 10 år Kontaktpersonlista fordon Bokstavsordning Digitalt FRIDA Efter inaktualitet Register kommunens fordon Regnr-ordning Digitalt SE-Gemensam Digitalt Komma Efter inaktualitet Fotodokumentation fordon- vid skada Per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Fordonsbeställningar från kund Per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Leveransavisering fr leverantör Per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Besiktningsprotokoll Per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Serviceprotokoll Per fordon Digitalt KomMa Efter inaktualitet Dagrapport åkeri leverantör Outlook/ transportledare 10 år Månadsrapport åkeri leverantör Outlook/ transportledare 10 år Tankningsförteckning Digitalt SE-KOMTP-Ekonomi Digitalt KomMa 10 år Manuella tankförteckningar Räddningstjänsten Digitalt KomMa Efter inaktualitet Digitalt KomMa Hastighetsöverträdelse Per fordon Diarie Bevaras

10 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret Måltidsservice Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Gallring Anmärkning Delegationsbeslut Miljö och Hälsa Per objekt Områdeschef Efter inaktualitet Diarieförs, pappershandling kan gallras efter inaktualitet Kommunicering Miljö och Hälsa Per objekt Områdeschef Efter inaktualitet Diarieförs, pappershandling kan gallras efter inaktualitet Kontrollrapport Miljö och Hälsa Per objekt Områdeschef Efter inaktualitet Diarieförs, pappershandling kan gallras efter inaktualitet Mjölkstöd Kronologisk Ekonom 2 år Registrering brukare enportionsmat Alfabetisk Produktionsledare Vallås 2 år STRIMLAS Riskplacering Miljö och Hälsa Per objekt Områdeschef Efter inaktualitet Diarieförs, pappershandling kan gallras efter inaktualitet Specialkostbeställningar av elev skola Per objekt Köksmästare/Kök Efter varje läsår slut Vid varje läsårs start ska ny beställning komma in till köket

11 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret FM-service Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Gallring Anmärkning Arbetsplatsträffar - anteckningar Per objekt Verksamhetschef 1 år Avtal - städ externa Kundordning Verksamhetschef 2 år Efter att de upphört Avtal - städ interna Kundordning Verksamhetschef 2 år Efter att de upphört El delegation Per person Personalarkiv Efter inaktualitet Lista Kontor hos FS/VM Nyckel- och larm lista Per objekt G: Efter inaktualitet Lista Konstverk - rådhuset Lista Vaktmästare Bevaras Utlånade från museet, bev. pga ev. tvister Utlämning av nycklar Rådhuset Per förvaltning Vaktmästare 2 år efter inaktualitet Lista Utlämning passerkort Digitalt Vaktmästare 2 år efter inaktualitet

12 Dokumenthanteringsplan för Servicekontoret Halmstad direkt Dokument Sorteringsordning Förvaringsplats Gallring Anmärkning Vigselprotokoll (original) Nummerordning Reception backoffice Bevaras Levereras till Länstyrelsen, januari efterföljande år Vigselprotokoll (kopior) Nummerordning Reception backoffice Bevaras Levereras till kommunarkivet, januari efterföljande år Hindersprövning Kronologisk Reception backoffice Bevaras Levereras till kommunarkivet, januari efterföljande år Besökshanteringssystem Nummerordning Digitalt Efter inaktualitet Avtal interna/externa (gällande) Kronologisk Verksamhetschef Bevaras Bevaras om det är vikt för verksamheten Avtal interna/externa (utgångna) Kronologisk Verksamhetschef 2 år Bevaras om det är vikt för verksamheten Kundtjänstsystem (Kundtjänstärenden) Kronologisk Digitalt Efter inaktualitet Senast 6 månader efter avslutat ärende Loggar Kronologisk Digitalt Efter inaktualitet Innehåll i kundtjänstsystem Statistik Kronologisk Digitalt Diarium Årsstatistik bevaras, annan statistik gallras vid inaktualitet

13 Tjänsteskrivelse Servicekontoret SE 2018/00038 Ärende SE 2018/00038 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Servicenämnden Kommunstyrelsen Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun på samråd Servicekontorets förslag till beslut Servicenämnden beslutar att ge presidiet i uppdrag att besvara remiss angående förslag till avfallsplan och föreskrifter för Halmstads kommun. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har sänt en remiss till kommunala nämnder, myndigheter och andra särskilt berörda för att få yttranden om förslag till avfallsplan och föreskrifter för Halmstads kommun. Synpunkterna ska lämnas senast Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshantering och ska ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för bra avfallshantering samtidigt som kommunen uppfyller aktuell lagstiftning och nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Den ska bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Samrådshandlingen ska ses som ett förslag och yttranden kommer att beaktas. Därpå omarbetas förslaget för att på nytt ställas ut för granskning under minst sex veckor senare under Innan årets slut ska kommunfullmäktige fatta beslut om att anta en ny renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun Ärendets beredning Samhällsbyggnadskontoret har i nära samverkan med Halmstads Miljö och Energi AB och avropad konsult tagit fram ett förslag till samråd. Tjänstepersoner från miljöförvaltningen, teknik och fritidsförvaltningen, Laholmsbuktens VA samt kommunjurist har också deltagit i arbetet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell avfallsplan. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Arbetet med Halmstads avfallsplan påbörjades sommaren 2017 efter att de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner beslutats och Naturvårdsverkets vägledning getts ut. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Halmstads kommun, servicekontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

14 Tjänsteskrivelse Servicekontoret SE 2018/00038 Beslutsunderlag 1. Del 1 - Avfallsplan med mål och åtgärder, inklusive bilagor 2. Del 2 Föreskrifter för avfallshantering, inklusive bilagor Servicekontoret Carl Westman, förvaltningschef Handläggare, Christel Rehmark, Administrativ chef Halmstads kommun, servicekontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

15 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder Samrådsversion januari 2018

16 Samrådsversion januari Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Genomförande och styrning Lagkrav Avfallsbegreppet definitioner MÅL OCH ÅTGÄRDER Lokala mål och åtgärder Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Styrmedel Uppföljning FRAMTIDA UTVECKLING Insamlingssystem och anläggningar Avfallsflödenas utveckling Avfallshantering i fysisk planering FÖRUTSÄTTNINGAR Avfallspolitiken Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Agenda 2030 och hållbarhetsmålen Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Lokala och regionala miljömål Kommunala planer och handlingsprogram Ansvar för avfall Avgifter och skatter Tillsyn NULÄGESBESKRIVNING Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommuns avfallsorganisation Avfallsmängder och flöden Avfallshantering och anläggningar Avfall som kommunen ansvar för Avfall som kommunen inte ansvarar för Behandlingsanläggningar Nedskräpning Nedlagda deponier UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN MILJÖBEDÖMNING SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING PROJEKTDELTAGARE UNDERLAG OCH REFERENSER BILAGOR. 31 1

17 Samrådsversion januari Fo rslag till ny avfallsplan fo r Halmstads kommun SAMMANFATTNING Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning. En del av åtgärderna för att nå målen pågår redan i olika omfattning. Men det föreslås en del nya åtgärder, främst för den kommunala verksamheten. Föreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Kommunen har rätt att ta ut avgifter för hanteringen av hushållsavfallet, och nivån för den bestäms av renhållningstaxan som revideras årligen enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. Samhällsbyggnadskontoret har i nära samverkan med Halmstads Miljö och Energi AB och avropad konsult tagit fram ett förslag till samråd. Tjänstepersoner från miljöförvaltningen, teknik och fritidsförvaltningen, Laholmsbuktens VA samt kommunjurist har också deltagit i arbetet. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och HEM:s presidium har utgjort styrgrupp och fått återkoppling under arbetets gång. Samrådet är en viktig del i processen för att få in synpunkter från fler delar av den kommunala verksamheten och från andra samhällsaktörer och invånare. Ett muntligt samråd med länsstyrelsen för att diskutera avgränsning och behov av miljökonsekvensbeskrivning i avfallsplanen genomfördes i december Länsstyrelsen, projektgruppen och konsulten var då överens om att nuvarande förslag till avfallsplan inte kommer att leda till betydande miljöpåverkan och kräver således inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Vi har ändå valt att göra en genomlysning av miljökonsekvenser vid ett genomförande av avfallsplanen. Miljöbedömningen av förslaget visar att mål och åtgärder leder till ökade möjligheter att nå miljökvalitetsmålen. Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell avfallsplan. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Arbetet med Halmstads avfallsplan påbörjades sommaren 2017 efter att de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner beslutats och Naturvårdsverkets vägledning getts ut. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). 2

18 Samrådsversion januari INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshanteringen. Den ska ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering samtidigt som kommunen uppfyller aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Den ska bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Kommunens renhållningsordning består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad med utgångspunkt från kommunens vision och värdegrund. Renhållningsföreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Renhållningstaxan revideras årligen och hanteras parallellt med detta uppdrag enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. 1.2 Genomförande och styrning Kommunstyrelsen har ett verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall inom kommunen. Avfallsplanen är en kommunal sektorsplan för avfallsarbetet och utgör en del av kommunens samlade planering för den tekniska försörjningen. Planen blir också vägledande för aktuell myndighet inom kommunen när denna ska fatta beslut om tillstånd i enskilda ärenden, exempelvis vid byggnation och upprättande av anläggningar. Vid varje sådant prövningstillfälle kommer också en mer detaljerad miljökonsekvensbedömning att göras. Större investeringar inom avfallsverksamheten får inte genomföras av berörda bolag och förvaltningar utan fullmäktiges medgivande. 1.3 Lagkrav I miljöbalken 15 kap 11 anges att alla kommuner ska ta fram en avfallsplan. Avfallsplanen utgör, tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering, renhållningsordning för kommunen. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall förtydliga att de kommunala avfallsplanerna ska ha ett tydligt fokus på avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. Samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer, under framtagandet av planen är viktig för att höja kvalitet och förankring så sannolikheten för att åtgärderna ska genomföras och att målen nås. Några viktiga förändringar i de nya föreskrifterna är: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Tydligt fokus på avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. 3

19 Samrådsversion januari Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder i kommunens avfallsplan. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Skälet är att kommunen bör föregå med gott exempel och ta fram mål och åtgärder för att förebygga och minska avfallets mängd från egna verksamheter. Tydligare koppling mellan fysisk planering och avfallsplanering. Renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap miljöbalken. 1.4 Avfallsbegreppet definitioner Avfallsdefinitionerna är gemensamma inom EU och finns beskrivet i EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG. Avfall Avfall definieras i enlighet med 2008/98/EG artikel 3.1 samt 15 kap. 1, MB som ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 MB upphör att vara avfall. Hushållsavfall Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3, MB avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Förenklat går det att säga att begreppet hushållsavfall motsvarar det avfall som uppstår när mark och byggnader används för bostadsändamål. Sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar är exempel på avfall som faller under hushållsavfall. Även överblivna läkemedel, miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel, annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall samt skrymmande avfall (som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål) räknas till hushållsavfall. I verksamheter kan det uppkomma både hushållsavfall och annat avfall. Avfall jämförligt med hushållsavfall kan vara avfall från t.ex. affärslokaler och industrier som uppstår som en följd av att människor vistas där. Ett exempel är avfall som uppstår i lunchrum på en arbetsplats. I Naturvårdsverkets Vägledning till definition av hushållsavfall ( ) finns mer information om definitioner av några specifika typer av avfall. 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet betraktas både som en resurs och som ett problem. I takt med ökat välstånd har konsumtion och avfallsvolymer ökat kraftigt de senaste decennierna. Den snabba omsättningen av material utgör ett hårt tryck på planeten. Tillgången på komponenter till elektroniska produkter håller på att ta slut, och våra jordar töms på viktiga näringsämnen om vi inte kan återföra det organiska avfallet på ett säkert sätt. 4

20 Samrådsversion januari En stor utmaning ligger i att ställa om till en smartare konsumtion och minska uppkomsten av avfall. Det avfallet som ändå uppstår måste tas omhand på ett säkert sätt så inte hälsovådliga och miljöfarliga ämnen sprids. Nedskräpningen som i huvudsak sker på land hamnar till slut i våra oceaner och har blivit ett stort miljöproblem. Plaster, fimpar och läkemedelsrester har en stor inverkan på livet i våra vatten. Ledstjärnor för det lokala arbetet med avfallsfrågorna är EU:s avfallstrappa, intentionerna i förslag till nationell avfallsplan samt de nationella miljökvalitetsmålen. 2.1 Lokala mål och åtgärder I avfallsplanen för Halmstads kommun föreslås mål och åtgärder inom sju områden. Åtgärderna verkar sammantagna till att dagens avfallshantering än mer ska styras över från avfallshantering till resurshushållning enligt tankegångarna i den nationella avfallsplanen. Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras till Föreslagna åtgärder har tre huvudsyften; Ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering. Uppfylla aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Följande områden föreslås bli prioriterade under den kommande perioden; 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö 6. Minska nedskräpning i samhället 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier I BILAGA 1 Miljöbedömning görs även en genomlysning av miljökonsekvenser för de sju områdena. Möjligheten att genomföra de föreslagna åtgärderna och nå måluppfyllnad kommer att utredas vidare under samrådsprocessen. Berörda förvaltningar inom kommunen ges möjlighet att i samrådet ge sin syn på vilka resurser som behövs för föreslagna åtgärder och föreslå kompletteringar. 5

21 Samrådsversion januari Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Informationsinsatser utifrån en informationsplan ska genomföras årligen. Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. Utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer för återbruk av olika varor. Informera om var hushållen kan lämna produkter för återbruk. Kommunstyrelsen HEM HEM HEM Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Kommunstyrelsen 2 Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfalls-förebyggande arbete. Kommunstyrelsen 3 Erbjuda besök på Växtvärket för att öka kunskapen hos kommunens personal HEM 4 Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger ska fortsätta att minska. Servicenämnden Matavfallet i kommunala restauranger 5 och tillagningskök ska fortsätta att Servicenämnden minska. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. 6

22 Samrådsversion januari Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden HEM Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Ta fram rutiner och goda exempel för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall. HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. Servicenämnden 2 Ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling. Kommunstyrelsen 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Taxa och avgifter som premierar sortering av avfall vid byggarbetsplatser och andra verksamheter som genererar stora mängder avfall. 7

23 Samrådsversion januari Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Plockanalyser visar också att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) på återvinningscentraler och hemsida. HEM 3.2 Inget farligt avfall i restavfallet. 2 Plockstudier av hushållsavfallet genomförs årligen. HEM 3 Årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM 4 Mobil Farliga baren för insamling av farligt avfall från hushållen i bostadsområden. HEM 5 Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Miljönämnden 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. Kommunstyrelsen 2 Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. Kommunstyrelsen Vid upphandling ställa krav som 3 kartlägger och minimerar behov av hantering av farligt avfall. Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp Tillsyn 8

24 Samrådsversion januari Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen (restavfallet) utgör matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister/butiker och storkök/restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. Hallands jordbruk har en stor andel mjölkbönder som styrs av regler som försvårar spridning av biogödsel som uppkommit från hushållens matavfall. Spridning av näringsämnen i samband med avloppsvatten från reningsverken är ännu hårdare reglerat. Nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. Halmstads kommun har ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig 4.1 Senast 2025 ska minst 75 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 4.2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka jämfört med 2016 års mottagna mängder. 4.3 Hög slamkvalitét på avloppsslam som möjliggör näringsåterföring till jordbruksmark Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt informationsplan. Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaqcertifierat. Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn HEM HEM Nämnden för Laholmsbuktens VA Servicenämnden Kommunstyrelsen 9

25 Samrådsversion januari Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstad kommun behöver verka samverka med det lokala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål 5.1 Utveckla kommunens interna rutiner för ökad samverkan och kommunikation för att förbättra avfallshanteringen. 5.2 Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov, förhandsbesked och detaljplaner. 5.3 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 5.4 Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. 5.5 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 5.6 Halmstad ska bidra till att öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet. Ansvarig Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Styrmedel Samverkan Informationsinsatser Upphandlingskrav för transporter 10

26 Samrådsversion januari Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar, i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Enligt Håll Sverige Rent koncept. Teknik-och fritidsnämnden 2 Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Teknik-och fritidsnämnden 3 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från byggarbetsplatser. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. 11

27 Samrådsversion januari Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till /2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats. 1 2 Kommunal nedlagda deponi med riskklass 1 är säkerställd till Minst tre av de kommunala nedlagda deponierna med riskklass 2 är säkerställda till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 3 Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. Miljönämnden 4 I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet Styrmedel Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket. 12

28 Samrådsversion januari Styrmedel Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder som kan bidra till att målen nås. Ett styrmedel kan vara så väl administrativt, ekonomiskt som informativt. Några exempel på dessa är; Administrativa Lagstiftning, regler, upphandlingskrav, målstyrning, tillsyn Ekonomiska Avgifter, skatter, subventioner, pant Informativa Upplysning, informationskampanjer, rådgivning och andra informationsinsatser 2.3 Uppföljning Statistik över avfallsmängderna förs kontinuerligt och redovisas årligen av HEM. Dessa rapporteras även till Avfall Sverige och avfallsmängderna rapporteras även till Sveriges ekokommuner miljöbarometer. Flera av åtgärderna kommer också att ge värdefull information om hur intentionerna med planen uppnås, tex plockstudier som redovisar förekomst av farligt avfall i hushållssoporna och framtagande av skräpmätning för nedskräpning i offentlig miljö. Uppföljning och utvärdering av avfallsplanen görs senast 2022 inför en aktualisering av dokumentet. 3 FRAMTIDA UTVECKLING 3.1 Insamlingssystem och anläggningar Framtidens avfallshantering Framtidens avfallshantering i Halmstad siktar mot att minimera körsträckan för tunga transporter samt att göra dessa fossilfria, öka återvinningen och att det skall vara lätt att göra rätt för Halmstads medborgare. I dagsläget görs bedömningen att det inte finns behov av några större investeringar i infrastruktur för kommunens avfallshantering. I första hand gäller det att optimera befintliga system och infrastruktur. Behoven revideras, primärt i samband med budget för kommande verksamhetsår och i samband med fastställande av renhållningstaxan, men revideras löpande om det uppstår något specifikt behov. De anläggningar som finns idag och som drivs av HEM i kommunal regi är: Återvinningscentralerna Villmanstrand, Flygstaden, Getinge, Oskarström och Simlångsdalen. Kristineheds miljöanläggning (krossning och balning, optisk sorteringsanläggning, energiåtervinning) Skedala deponi som tar emot deponiavfall från ÅVC:erna, gips från Kristineheds miljöanläggning samt förorenad jord från marksaneringar som ombesörjs av Halmstads Kommun. På Kristineheds miljöanläggning sker idag bland annat behandling av avfall i form av krossning och balning samt lagring. Denna del av verksamheten avser att upphöra under Anläggningen för energiåtervinning tar emot brännbart avfall även från hushåll och verksamheter utanför Halmstad. Hushållsavfall från Halmstads kommun utgör cirka 14 % av det avfall som behandlas i anläggningen. 13

29 Samrådsversion januari Utsortering av matavfall och optisk sorteringsanläggning Sedan juni 2017 kan hushållen i Halmstad sortera ut sitt matavfall och lägga det i en grön påse. Påsen slängs sedan i samma kärl, sopnedkast eller behållare som de andra hushållssoporna och sorteras därefter ut i en optisk sorteringsanläggning. När matavfallet är utsorterat hamnar det i en annan process där påsarna öppnas och innehållet mals ner till en slurry som sedan ska bli biogas och gödsel. Under den första tiden som anläggningen har varit i drift har det varit vissa intrimningsproblem både med den optiska sorteringen och med tillverkningen av slurry. Nu fungerar själva utsorteringen av påsarna och fram till dess att problemet med tillverkningen av slurry är löst så skickas matavfallspåsarna till Borås Energi och Miljö som har en liknande anläggning. Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan den optiska sorteringsanläggningen anpassas till att utöver matavfall även hantera förpackningar. 3.2 Avfallsflödenas utveckling Avfallsflödena har ökat i takt med välståndet i samhället. I samband med att industrier går över till den cirkulära ekonomin, är förhoppningen att avfallsmängderna avtar och mer går att återanvända eller återvinna innan det destrueras. Beroende på tillverkningsindustrins inställning till sina produkters återvinningsmöjligheter kommer samhället även att anpassas till nya återvinningsmönster med avseende på bl.a. insamlingsmetoder och platser och även möjligheten till produkt- eller märkesspecifik pant på exempelvis mobiltelefoner. Den nya trenden med att allt mer ska vara uppkopplat i våra liv (IoT: Internet of Things) kommer också medföra att allt fler sammansatta produkter kommer ut i kretsloppet, t.ex. elektronik i kläder, detta kan innebära att man framöver kanske måste titta på en kombinerad textil- och elektronikåtervinning. Det är en förhoppning att allt avfall ska vara återvinningsbart i framtiden och på så sätt har målet om att det inte finns något avfall uppfyllts. Mängdutveckling Med utgångspunkt från den framtida befolkningsutveckling som sker i Halmstad kommun är det mer än troligt att mängderna avfall kommer att öka under avfallsplaneperioden. Det innebär att insatser för att minska konsumtionen, öka återanvändningen och öka materialåtervinning blir än mer viktig. Restavfall (brännbart) Under de senaste tio åren har mängden restavfall varit relativt konstant, ton per år, trots det ökade invånarantalet. Detta kan bland annat antas bero på en ökad utsortering av både förpackningsmaterial och tidningar samt matavfall. I och med den utökade utsorteringen av matavfall förutspås en minskande mängd restavfall. Matavfall Fram till år 2025 planeras för en kraftig ökning av mängden matavfall från som går till biologisk behandling. Kommunens mål är att år 2025 ska 75 procent av hushållens tillgängliga matavfall samlas in. Grovavfall Idag sker insamling på Återvinningscentralerna av närmare 30 olika avfallsslag och med tanke på nya återvinningsmetoder och nya återvinningsmål så kommer troligtvis antalet fraktioner som samlas in på Återvinningscentralerna att öka. 14

30 Samrådsversion januari Förpackningsmaterial och tidningar Den totala mängden förpackningsmaterial och tidningar minskar. Trenden är att mängden tidningar minskar till följd av övergång från papperstidningar till digitala media. Den insamlade mängden av utsorterade plast-och pappersförpackningar ökar däremot. Figur 1 Insamlad mängd förpackningar och tidningar perioden Kilo per invånare. 3.3 Avfallshantering i fysisk planering I 2 kap. 6 punkt 5 plan- och bygglagen anges att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt intresse. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska alltså ske med särskild hänsyn tagen till möjligheterna att anordna avfallshantering. Frågan behöver därför uppmärksammas på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Avfallspolitiken EU om avfallsplaner och program för förebyggande Enligt artikel 28 i avfallsdirektivet 2008/98/EG ska medlemsstaterna se till att nationella behöriga myndigheter fastställer en eller flera avfallsplaner. Avfallsplanerna ska var för sig eller i kombination omfatta den berörda medlemsstatens geografiska territorium. Enligt artikel 29 ska medlemsstaterna även upprätta avfallsförebyggande program. Programmen kan antingen ingå i avfallsplanerna eller fungera som separata program. Nationell avfallsplan och program för att förebygga avfall Regler om nationell avfallsplanering finns i 83 avfallsförordningen (2011:927). Naturvårdsverket ansvarar för att det finns en nationell avfallsplan och ett program för att förebygga uppkomsten av avfall som uppfyller kraven i artiklarna i avfallsdirektivet. Regional avfallsplanering Regler om regional avfallsplanering finns i 81 avfallsförordningen (2011:927). Där framgår bl.a. att länsstyrelsen ska göra en sammanställning över de kommunala avfallsplanerna. Sammanställningen ska överlämnas till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur sammanställningen ska utformas och när den ska överlämnas. Utöver det ansvar som anges i 81 avfallsförordningen har länsstyrelsen även en roll i att delta i samråd om avfallsplan och tillhörande anknytande miljöbedömningar. Därutöver har länsstyrelsen en roll i att allmänt vägleda, inspirera och motivera kommunerna i arbetet med kommunal avfallsplanering, samt verka för att samarbetet mellan kommunerna underlättas. 15

31 Samrådsversion januari Kommunal avfallsplan Riksdagen beslutade år 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Kommunens skyldighet framgår av 15 kap. 41 miljöbalken (2016:782). Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Av 15 kap miljöbalken framgår hur en renhållningsordning ska upprättas och vilka krav som gäller vid upprättandet, exempelvis kraven på samråd och utställning. Närmare bestämmelser om den kommunala renhållningsordningen finns i i avfallsförordningen. Där anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vad den kommunala avfallsplanen ska innehålla och skyldighet för kommunerna att lämna information om innehållet i avfallsplanen. Vidare ska kommunerna skicka en kopia av avfallsplanen till länsstyrelsen. Avfallsplanen ska ses över minst var fjärde år och uppdateras vid behov. När avfallsplanen ändras ska kommunen genast underrätta länsstyrelsen om ändringen enligt 80 avfallsförordningen. Enligt miljöbalken ska alltid kommunen innan ny eller reviderad renhållningsordning inklusive avfallsplan antas, dels samråda på lämpligt sätt, dels ställa ut förslaget för att ge möjlighet för berörda aktörer att lämna synpunkter. Detta gäller även vid uppdateringar av planen, om inte ändringen är liten eller endast berör ett fåtal fastighetsägare 44 miljöbalken. I 76 avfallsförordningen finns krav om att den kommunala avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och returpapper med uppgifter om platser för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Enligt bestämmelsen ska planen även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall och returpapper uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Kraven gäller inte flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Andra kommunala planer Avfallsområdet berörs även i andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner mm. Inriktning och ambition påverkas också av tidigare beslut i handlingsprogram för miljö och energi. Genomförandet av planen styrs av planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas av kommunfullmäktige. 4.2 Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Alla EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall ha avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall. Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt förslag till nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program för perioden Beslut planeras under Agenda 2030 och hållbarhetsmålen I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Ett av de sjutton målen är Hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Målet har flera delmål om hållbarare livsstil utifrån ett konsumtionsperspektiv, minskning av matsvinn och annat avfall samt och återvinning av resurser. 16

32 Samrådsversion januari Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Genomförande av planen bidrar till möjligheterna att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Främst är det Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö som påverkas medan andra miljökvalitetsmål om luft, mark- och vattenkvalitet och kan påverkas mer indirekt genom tex transporter kopplade till avfallshanteringen och förebyggande av risk för att olyckor inträffar. Även Hav i balans och levande kust och skärgård kan påverkas positivt med åtgärder för minskad nedskräpning och bättre omhändertagande av näringsämnen från avloppsslam Lokala och regionala miljömål Länsstyrelsen i Hallands län beslutade i juni 2012 att avföra tidigare regionala miljömål med anledning av de förändringar som skett i miljömålssystemet. Som regionala miljömål gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade i april Kommunala planer och handlingsprogram Planeringsdirektiv med budget Beslutas årligen av kommunfullmäktige. Planeringsdirektivets mål följs upp i delårsrapporter och årsbokslut. Målen kan ändras från ett år till ett annat. Handlingsprogram för hållbar energi (KF ) revidering planeras 2019/2020 Strategi 2A Fossiloberoende transportsystem Viljeyttring: Fordonen i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska drivas med förnybara drivmedel, i första hand biogas eller el. Berör transportfordon för avfallshantering. Strategi 3B Öka produktionen av förnybara bränslen Viljeyttring: Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, tex livsmedel och matavfall från hushållen. Avfallsplanen bidrar till att göra matavfall från hushållen och livsmedelsavfall från verksamheter tillgängligt för biogasproduktion. Ekohandlingsprogram (KF ) revidering planeras 2018 Temaområde Sunda boendemiljöer Avfallsmängderna växer i takt med att konsumtionen ökar och ställer stora krav på omhändertagning och behandling. Genom att göra det enkelt för kunden att sortera rätt kan utsorteringsgraden förbättras och farligt avfall och giftiga ämnen hållas skilt från det naturliga kretsloppet. Viljeyttring; 2. Förorenade miljöer ska inte utgöra något hot mot människans hälsa eller miljön. 5. Förebygga uppkomsten av avfall i linje med kommunens avfallsplan. Temaområde Friska vatten Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. Viljeyttring; 4. Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. 17

33 Samrådsversion januari Översiktsplan Framtidsplan 2030 (KF Lagakraftvunnen ) Aktualitetsöversyn pågår under 2017/2018 Översiktsplanen redovisar kommunens planeringsinriktningar för markanvändningen. Planeringsinriktningen - Hållbar avfallshantering I samband med planläggning av bostadsområden redovisas lämpligt avfallsinsamlingssystem med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Medverka i utveckling och komplettering av lämpliga områden för moderna återbruks- och återvinningscentra. Översiktsplanen beskriver kommunens markbehov för framtida avfallshantering samt anger var förorenad mark på grund av nedlagda deponier finns. 4.3 Ansvar för avfall I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet. Kommunerna; ansvarar för hushållens avfall. Producenterna; ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar. Övriga verksamhetsutövare, som inte ingår i de två första kategorierna; ansvarar själva för sitt avfall. I Halmstads kommuns avfallsföreskrifter 3-5 förtydligas kommunens ansvar mer ingående. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar, i enlighet med 15 kap. 20 MB, för att hushållsavfall samt jämförligt avfall från annan verksamhet inom kommunen återvinns eller bortskaffas. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen, utan godkännande av kommunen. Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet som avfallet uppstår. Kommunen har på samma sätt som andra verksamhetsutövare och fastighetsägare, även ansvar för avfall som uppkommer i den egna verksamheten, t.ex. på reningsverk, i kommunala bostadsbolag, inom teknikförvaltningen, på alla kommunala arbetsplatser och på kommunens skolor och äldreboenden. Nytt från 2017 är att även detta avfall ska finnas med i den kommunala avfallsplanen. Producenternas ansvar Producentansvaret innebär att producenterna har, på uppdrag från regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ansvar för avfall som uppkommit från sådana verksamheter som producenterna bedriver, samt för avfall som utgörs av sådana varor eller förpackningar som producenterna tillverkar, fört in i Sverige eller överlåtit. Ansvaret innefattar insamling, bortförsel, återvinning och bortskaffning av avfallet. (15 kap. 12, MB) Producentansvaret är, enligt Naturvårdsverket (2017), ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att producenterna skall motiveras ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen (Naturvårdsverket, 2017). 18

34 Samrådsversion januari Det finns för närvarande åtta produktgrupper i Sverige med ett lagstadgat producentansvar: Batterier Bilar Däck Förpackningar Returpapper Elektriska och elektroniska produkter (inkl. glödlampor och viss belysningsarmatur) Läkemedel Vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvaret, för kontorspapper och lantbruksplast. För att uppfylla det lagstadgade kravet har vissa producenter gått ihop och bildat s.k. materialbolag för olika förpackningsslag. Dessa har sedan startat Förpacknings & tidningsinsamlingen (FTI) som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns (FTI, u.å.). Andra exempel på branschorganisationer är Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) som har till uppgift att organisera insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck samt El-Kretsen sköter insamling- och återvinningssystem för uttjänt elektronik samt batterier Övriga verksamhetsutövare Övriga avfallsproducenter som inte omfattas av det kommunala ansvaret och/eller producentansvaret ansvarar själva för att uppkommet avfall omhändertas och bortforslas i enlighet med gällande lagar och regler (15 kap. 11, MB). 4.4 Avgifter och skatter Avgifter Enligt 27 kap 4-6 MB har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I enlighet med 2 kap 5 kommunallagen (2017:725) kan kommunen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Självkostnadsprincipen, 2 kap 6 kommunallagen (2017:725), skall gälla, vilken reglerar att kommunen kan få täckning för de tjänster eller nyttigheter de tillhandahåller. Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska bland annat täcka kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Vidare ska den fasta avgiften täcka kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för behandling, behållare och hämtning av hushållsavfall vid fastigheten och är differentierad utifrån kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet. För att stimulera till ökad återanvändning/återvinning medger lagen också möjligheter att genom renhållningstaxan styra till önskvärt beteende (27 kap 5 MB). Avfallsskatt (deponiskatt) Enligt EU:s strategi och Sveriges miljömål (delmål under God bebyggd miljö och Giftfri miljö) ska deponerad mängd avfall minskas. Avfallsskatten ska enligt 4 lag om skatt på avfall (1999:673) betalas med 500 kr per ton avfall. Vissa typer a avfall är undantagna från kravet på deponiskatt. Det gäller bland annat anläggningar där deponering eller förvaring ske uteslutande av exempelvis jord, grus, lera eller kalksten. 19

35 Samrådsversion januari Förbränningsskatt Förbränningsskatten på hushållsavfall som användes för produktion av fjärrvärme och el upphörde hösten Tillsyn Kommunens miljönämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om avfallet hanteras av den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen. För större behandlingsanläggningar, så kallade A-anläggningar, har länsstyrelsen tillsynsansvaret. Länsstyrelsen har även tillsynsansvar för gränsöverskridande transporter. 5 NULÄGESBESKRIVNING 5.1 Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland. Kommunen ligger mellan två tillväxtområden för Göteborgs- och Öresundsregionen. Antalet invånare: Halmstads kommuns befolkning förväntas passera invånare i början av ( november 2017) Antalet tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med nästan 70 procent av befolkningen. Bostäder: Antalet bostäder i Halmstad är ca (2016). Något fler är bostäder i flerfamiljshus vilket skiljer Halmstad från övriga kommuner i Halland där andelen bostäder i småhus är högre. Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt (2016). Av dessa har ca 60 procent högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Antalet gästnätter: uppgår till ca 950 per dag, utslaget på hela året. Lägesbeskrivning: Halmstad är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga förbindelser med Stockholm Halmstads kommuns avfallsorganisation I Halmstads kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i kommunen samt ansvarar för fastställande av taxor och renhållningsordning. Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar för all insamling, transport och behandling av det 20

36 Samrådsversion januari avfall som faller under det kommunala ansvaret. HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. Miljöförvaltningen har ansvaret för tillsynen av avfallsverksamheten i kommunen. Teknik och fritid ansvarar för offentliga papperskorgar, hundlatriner och uppstädning av illegala upplag inom planlagt område Avfallsmängder och flöden Hushållsavfallsmängder I denna bilaga redovisas vilka mängder av hushållsavfall som samlades in 2016 och hur dessa har behandlats. Mängden insamlat hushållsavfall presenteras i tabell 1. Typ av avfall Mat- och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper Totalt Kg/person Ton Tabell 1 Mängd insamlat hushållsavfall för 2016 fördelat på typ av avfall. Mängderna visas i kg avfall per person samt total mängd avfall. Fördelningen på olika avfallsslag av Halmstads kommuns hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper presenteras i figur 2. Hushållsavfall 2016 [%] 4% 12% 42% 42% Mat och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper* Figur 2 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper för Halmstads kommun * Faller under producentansvar. Utöver avfallsslagen som redovisas i diagrammet ovan inkluderas i begreppet hushållsavfall vissa typer av slam, exempelvis från enskilda avloppsanläggningar eller fettavskiljare. Det har dock inte gått att sammanställa statistik gällande slam för Den största delen av hushållsavfallet kommer från invånarnas mat- och restavfall. Under 2016 fanns ingen utsortering av matavfallet, som då slängdes tillsammans med restavfallet. Enligt plockanalyser gjorda 2016 stod matavfall för 28 procent av mat- och restavfallet. Figur 2 visar även att grovavfall inkl. trädgårdsavfall står för en stor del av hushållsavfallet, 42 procent. Förpackningar och returpapper står för drygt 12 procent av hushållsavfallet och farligt avfall och elektronik står för 4 procent. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall samlas in på ÅVC:erna och en andel av den insamlade mängden 2016 bedöms komma från olika verksamheter som inte innefattas av det kommunala avfallsansvaret. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall inkluderas därför inte i de mål Halmstad kommun satt upp i 21

37 Samrådsversion januari avfallsplanen. Nedan i figur 3 presenteras Halmstads kommuns hushållsavfall för 2016 exklusive slam, grovavfall och trädgårdsavfall. När grovavfall inkl. trädgårdsavfall är exkluderade från hushållsavfallet uppgår mat- och restavfallet till 73 procent av totalen. Förpackningar och returpapper står för 20 procent samtidigt som farligt avfall och elektronik står för 7 procent. Hushållsavfall exkl. grovavfall inkl. trädgårdsavfall 2016 [%] 20% Mat och restavfall 7% 73% Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper* Figur 3 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper exklusive grovavfall inkl. trädgårdsavfall för Halmstads kommun * Faller under producentansvar. Plockanalyser På beställning av Halmstads kommun sker det kontinuerligt plockanalyser av mat- och restavfall. Plockanalysen baseras på ett urval av hushåll bosatta inom fyra områden i Halmstads kommun, varav två är villaområden och två är områden med flerfamiljshus varav ett använder sopsug. Plockanalys är när avfallet i soppåsen gås igenom och de olika ingående avfallsfraktionerna vägs. Plockanalys Halmstad våren 2017 Matavfall Trädgårdsavfall 0% 0% 3% 27% 36% 29% 5% Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Övrigt brännbart Figur 4 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 27 procent. Av dessa 27 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. 20 procent av restavfallet består av matavfall. I restavfallet återfinns även 5 procent trädgårdsavfall och 3 procent inert material. Restavfallet innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (<1%) samt farligt avfall (<1%). 22

38 Samrådsversion januari Under sommaren 2017 införde kommunen utsortering av matavfall från restavfallet. Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun, efter att utsortering av matavfall nyligen införts, presenteras i figur 5. Plockanalys Halmstad hösten 2017 Matavfall 1% 0% 4% 28% 36% 20% 11% Trädgårdsavfall Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Övrigt brännbart Figur 5 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 28 procent. Av dessa 28 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. Trots utsortering av matavfall återfinns 20 procent i restavfallet. I restavfallet återfinns även 11 procent trädgårdsavfall och 4 procent inert material. Restavfallet innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (1%) samt farligt avfall (<1%). Även påsarna med matavfall har plockanalyserats och resultatet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun visas i Figur 6. Plockanalys matavfall 1% 1% 2% 1% hösten % Bioavfall Papper och kartong* Plast* Metall* Glas* Onödigt bioavfall Inert Material Farligt avfall El och elektronik* Övrigt Figur 6 Fördelningen av innehållet i det insamlade matavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten *Faller under producentansvar. Plockanalysen av matavfall visade att 97 procent av avfallet är rätt sorterat. Däremot är 2 procent av dessa onödigt matavfall i form av exempelvis oöppnade förpackningar med mat. Papper och kartong, plast samt övrigt avfall skall inte slängas ihop med matavfallet. Dessa står för 1 procent vardera. Metall, glas och inert material står för 0,1 procent vardera och farligt avfall står för 0,04 procent av felsorterat avfall. 23

39 Samrådsversion januari Behandling av hushållsavfallet Hushållsavfallet som uppstår i Halmstads kommun kan hanteras på flera olika sätt och utgår från avfallstrappan (se figur 7), så som, återanvändning, materialåtervinning, biologisk behandling, energiåtervinning, deponering samt destruktion. Det finns ingen statistik tillgänglig när det kommer till återvinning av hushållsavfall. Destruktion används framförallt när det kommer till farligt avfall och innebär att avfallet görs oskadligt, vilket kan ske med alla av de tidigare nämnda hanteringsmetoderna. Uppgifter om hur destruktion av farligt avfall fördelar sig på de olika behandlingsmetoderna har inte gått att få tillgång till. 1% 4% Behandlingssätt av avfall 10% 22% Materialåtervinning Energiåtervinning 63% Biologisk behandling Deponering Destruktion Figur 7 Fördelning av behandlingssätt gällande hushållsavfall, exklusive slam, inklusive förpackningar och returpapper. Figur 7 visar att den största delen om 63 procent av Halmstads kommuns insamlade avfall förbränns med energiåtervinning. 22 procent av avfallet materialåtervinns. Av det insamlade avfallet går 10 procent till biologiskt behandling, 4 procent genomgår destruktion och 1 procent deponeras. Halmstads kommun har för avsikt att öka andelen som går till biologisk behandling i framtiden. Vid energiåtervinning skapas ytterligare avfall i form av aska, vilket uppgick till 0,35 ton/person procent av askan är så kallad bottenaska från vilken tungmetaller sorteras ut för återvinning. Resterande blir slaggrus vilket kan användas för exempelvis anläggningsarbeten samt sluttäckning av deponi. De kvarvarande 9 procenten, flygaska, är klassat som farligt avfall och skickas för destruktion i Norge. 5.2 Avfallshantering och anläggningar Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorteras från avfallet och lämnas separat. Detta avfall lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller s k fastighetsnära stationer. Kravet på källsortering och hur detta ska tillämpas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Det resterande avfallet (restavfallet) samt utsorterat matavfall hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats. Halmstads kommun har valt att förbränna restavfallet och ur värmeöverskottet utvinna energi fjärrvärme, fjärrkyla och el. Av det utsorterade matavfallet blir det biogas och gödsel. Fastighetsinnehavare kan också beställa tjänsten Trädgårdsrundan som innebär att trädgårdsavfallet hämtas vid fastigheten. 24

40 Samrådsversion januari Avfall som kommunen ansvar för Kommunens ansvar är i huvudsak reglerat av miljöbalken 15 kapitlet och kommunens avfallsföreskrifter. Ansvaret omfattar transport och behandling av hushållsavfall från enskilda hushåll och avfall som kan jämföras med hushållsavfall från verksamheter och näringsliv. Ansvaret gäller inte avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen har även ansvar för att tömma slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar där innehållet klassas som hushållsavfall. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Invånare i en kommun är skyldiga att sortera sitt avfall enligt gällande lagstiftning samt kommunens renhållningsföreskrifter. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under kommunalt ansvar samlas in av HEM eller körs av hushållen själva till någon av återvinningscentralerna i kommunen. Kommunalt verksamhetsavfall Avfall som kan jämföras med hushållsavfall faller på Halmstad kommuns ansvar, medan annat avfall som en verksamhet ger upphov till faller på verksamhetens ansvar. Verksamheten som har gett upphov till avfallet ansvarar för att avfallet transporteras och tas om hand på rätt sätt. Verksamhetsutövare är även skyldiga att känna till gällande lagar och hur farligt avfallet är. Avfall i en verksamhet som omfattas av producentansvar ska dock sorteras på samma sätt som hushållens producentansvarsavfall. Avfall från hamnar Oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen från fartyg i hamn ansvarar kommunen för enligt 23 Avfallsförordningen (2011:927). Den som är innehavare av en hamn ska lämna uppgifter om behovet av avfallshantering till kommunen Avfall som kommunen inte ansvarar för Avfall med producentansvar Det finns ett lagstiftat ansvar för producenter som i huvudsak regleras av miljöbalken, 15kap, 12. Detta innebär att företag som tillverkar produkter som omfattas av producentansvar även är skyldiga att insamla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Alla produkter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag: Bilar Bildäck Returpapper Förpackningar Elutrustning Glödlampor och vissa belysningsarmaturer Batterier Läkemedel Behandlingsanläggningar Det finns flera anläggningar i Halmstads kommun som är av stor betydelse för avfallshanteringen från en större region. Exempel på dessa är Stena Recycling AB samt Ragn-Sells AB. Flera av dessa anläggningar är koncentrerade till Fyllingeområdet. I Bilaga Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppgifterna avser år

41 Samrådsversion januari Nedskräpning Kommunerna ansvarar för renhållning på gator, torg, parker och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område som kommunen är huvudman för. Kommunen är även skyldig att städa på andra platser utomhus där allmänheten har tillträde enligt allemansrätten, till exempel i skog och på stränder. Kommunens ansvar omfattar även avfall som flutit iland på stränderna. 5.4 Nedlagda deponier I samverkan med Länsstyrelsen i Halland lät Halmstads kommun genomföra en inventering av nedlagda deponier under Inventeringen genomfördes med MIFO-metodiken (Metodik för inventering av förorenade områden) och omfattade dels en riskbedömning och dels en prioriteringsgrund för eventuella åtgärdsbehov. Riskklass 1 och 2 kräver ytterligare utredning av behov av eventuella åtgärder för att inte utgöra risk för människa eller miljö. Senast 2050 ska nedlagda deponier i klass 1 och 2 vara åtgärdade. Riskklass 3 och 4 kräver i nuläget inga ytterligare åtgärder mer än att de är identifierade och tas hänsyn till vid eventuell exploatering. Alla identifierade nedlagda deponier finns tillgänglig i kommunens digitala kartdatabas. Totalt inventerades 43 deponier. Av dessa är kommunen huvudman för 32 stycken, varav 18 anses ha en hög riskklass. En av de nedlagda deponierna ligger i ett tätbebyggt område vid Gustavsfält, har fått den högsta riskklassen. Fördjupade utredningar har gjorts och en åtgärdsplan håller på att tas fram. Till 2025 ska ytterligare minst två deponier med riskklass tre utretts grundligare och åtgärdats. En förteckning över alla inventerade deponier finns i Bilaga 4. Riskklassning av nedlagda deponier i Halmstad Figur 8 Fördelning av riskklasser vid MIFOinventering av nedlagda deponier i Halmstad 2014/

42 Samrådsversion januari UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN 2013 Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Figur 9 och 10 Uppföljning i av mål respektive åtgärder i avfallsplan Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökade något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. Uppföljningen redovisas i bilaga 2. 27

43 Samrådsversion januari MILJÖBEDÖMNING Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Vid ett muntligt samråd med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 november 2017 framkom att länsstyrelsen delar samhällsbyggnadskontorets bedömning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. I bilaga 1 finns en utförlig redovisning av miljökonsekvenserna för vart och ett av de sju områdena som beskrivs i kapitel 2. Utdrag från miljöbedömningen i Bilaga 1 Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. 28

44 Samrådsversion januari SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING Enligt miljöbalken (15 kap 13 ) ska kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordning upprättas. Vidare ska renhållningsordningen ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget fastställs av fullmäktige. Arbetet med förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun har tagits fram av två arbetsgrupper en för avfallsplanen och en för avfallsföreskrifterna. Tjänstepersoner från Halmstads Energi och Miljö AB, samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret, miljöförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och Laholmsbuktens VA har deltagit i arbetet. Konsultstöd har använts för sammanställning av statistik, definitioner, miljöbedömningen, bilagan om behandlingsanläggningar samt revidering av avfallsföreskrifterna. Samråd Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av avfallsplanens miljöbedömning genomfördes med länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Ett brett samråd genomförs under sju veckor Öppet informationsmöte planeras i februari. Utställning Med underlag från synpunkter som inkommer under samrådet bearbetas förslaget och ställs ut för granskning igen. Utställningen planeras till juni september PROJEKTDELTAGARE Styrgrupp Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och HEMs presidie Jennie Axelsson, Lars Püss, Bertil Andersson, Tove Bergman, Rose-Marie Edlund, Anna-Lena Cumtell Tony Stané, Jonas Bergman Projektledare Karin Larsson, Samhällsbyggnadskontoret Arbetsgrupp Avfallsplan Karin Larsson, Samhällsbyggnadskontoret John Eriksson, Angelica Quintana, Cecilia Zryd, HEM Tomas Sjöstedt, Miljöförvaltningen Kenneth Sunesson, Teknik och fritidsförvaltningen Emma Johansson, Catarina Berg, My Olausson, Laholmsbuktens VA Arbetsgrupp Föreskrifter Birger Björkman, HEM Angelica Quintana, HEM Ann-Kristin Ebbeståhl, Miljöförvaltningen Kenneth Sunesson, Teknik och fritidsförvaltningen Emma Johansson, Laholmsbuktens VA Carl Magnus Billström, Stadskontoret Konsult Louise Larborn, Therese Holmgren, Ramböll Texter och statistik till avsnitt 1.4 Avfallsbegreppet, Avfallsmängder och flöden och bilaga 1 Miljöbedömning samt Avfallsföreskrifter 29

45 Samrådsversion januari UNDERLAG OCH REFERENSER EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG Miljöbalk Proposition 1997/98:45 del 2 s.184 f. Miljöbalk 1998: 808 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall, NFS 2017:2 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Avfall Sverige. (2016a). Svensk avfallshantering Avfall Sverige. (2016b). Trender för avfallsanläggningar med deponi. Statistik Rapport 2016:01 Avfall Sveriges hemsida Vägledning till definition av hushållsavfall, Naturvårdsverket, januari 2008 Att styra mot effektivare avfallshantering, Naturvårdsverket rapport 6744, januari 2017 Kommunala avfallsplaner, Naturvårdsverkets rapport 6760, april 2017 Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen en kartläggning, Naturvårdsverkets rapport 6415, okt 2012 Naturvårdsverkets miljömålsportal Förpacknings och tidningsinsamlingens hemsida Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland, Maj 2015 Dnr:

46

47 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan - bilagor 1. Miljöbedömning 2. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Behandlingsanläggningar 4. Nedlagda deponier lista från MIFO-inventering Samrådsversion januari 2018

48 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 1. Miljo bedo mning Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 2 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan... 5 Avfallsplanens miljöpåverkan Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Underlag Sammanfattning Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. 1

49 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Bakgrund och syfte Den gamla avfallsplanen Renhållningsordning för Halmstads kommun Avfallsplan, bedömdes vid framtagande ha betydande miljöpåverkan, vilket främst kan kopplas till att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. För Avfallsplan 2013 togs därför en miljökonsekvensbeskrivning fram. En bedömning har gjorts, se nedan, att den nya planen inte medför betydande miljöpåverkan, varför det inte finns formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Ambitionen är dock att även i denna plan beskriva miljökonsekvenser samt på vilket sätt planen bidrar till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen samt medför att avfallet hanteras enligt avfallshierarkin, vilket är de grundläggande mål och strategier som en avfallsplanen ska utgå från. Bedömning av betydande miljöpåverkan En ny miljöbedömningsförordning, med regler för hur miljöbedömning av bland annat planer och program ska gå till, trädde i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Efter samråd med länsstyrelsen, som hölls den 20 december 2017, har konstaterats att den gamla lagstiftningen ska gälla för avfallsplanen, då handläggningen av denna påbörjades före årsskiftet. Skillnaderna mellan den gamla och den nya lagsstiftningen bedöms inte vara så stora att de har betydelse för resultatet av bedömningen av betydande miljöpåverkan. Referenser i detta samrådsunderlag görs till både den gamla lagstiftningen (Miljöbalken kap 6 samt Förordningen om MKB (SFS1998:905), samt till den nya i kursiv stil (SFS 2017:955, SFS2 017:966). Vid ändringar eller upprättande av planer och program som kan anses medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, MB 6:11 (MB 6:3 ). Kommunen som upprättar planen ska i ärendet redovisa sin bedömning av om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Förordning om MKB 6 ). Enligt den nya versionen av kap 6 i MB ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (MB 6 kap. 5-7 ). I förordningen om MKB finns kriterier som med automatik medför att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa rör påverkan på vissa tillståndspliktiga verksamheter samt på vissa skyddade naturområden (Förordning om MKB 4 ). (Motsvaras av Miljöbedömningsförordning 2. 5 i nya miljöbedömningsförordningen utgör en ytterligare utveckling av vad som ska beaktas och den har även legat till grund för nedanstående slutsatser). Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan 2

50 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Vid detta framkom att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplanens koppling till nationella målsättningar De nationella miljömålen, etappmål med mera beskrivs närmare i avsnitt 4.2 i avfallsplanen. Här ges en kort beskrivning som underlag för redovisnings av planens koppling till målen. Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är det några som i högre utsträckning berör hanteringen av avfall. Avfall är en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Åtgärder inom avfallsområdet påverkar även möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt odlingslandskap samt bidrar även till att nå vissa delar av generationsmålet: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." För Halmstad, som kuststad, är även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust av betydelse kopplat till nedskräpning vid stränder och till hur avfall hanteras i hamnar. Det finns två etappmål för avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, där insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara senast Detta bedöms på nationell nivå ej uppnås inom utsatt tid. Ökad resurshushållning i byggsektorn, där insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Målet uppnås nationellt sannolikt redan idag, men är svårt att mäta på ett tillförlitligt sätt. Naturvårdsverket har även tagit fram ett avfallsförebyggande program, där fokusområden utgörs av mat, textil, elektronik och byggande och rivning. En ny nationell avfallsplan samt avfallsförebyggande program, som ska gälla , är under utarbetande av Naturvårdsverket. I tabellen sammanfattas hur målen i avfallsplanen är kopplade till ovan redovisade nationella mål och strategier. 3

51 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Prioriterat område Miljökvalitetsmål Etappmål Avfallsförebyggande programmet Avfallshierarkin Kommentarer 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Matavfall Byggavfall Mat, Textil, Elektronik, Byggande och rivning + (+) (+) (+) Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Minskade avfallsmängder sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återanvändning bör beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Ökad utsortering främjar återvinning som sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Om det farliga avfallet tas om hand minskar spridningen av giftiga ämnen i miljön, haven och i odlingslandskapet. Återföring av näringsämnen sparar resurser. Strävan efter rena fraktioner fria från tungmetaller och miljögifter är viktigt vid återföring av näringsämnen. God planering och samverkan för avfallshantering förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö. Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav och en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Spridning av giftiga ämnen med avfallet minskar. Riskreducerande åtgärder kan minska spridningen av metangas, miljögifter och näringsläckage. Förklaring till tabellen: + målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen (+) målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen under förutsättning att hänsyn tas till att giftiga ämnen/miljöskadliga produkter ska tas ur kretsloppet Förutom de miljökvalitetsmål som redovisas ovan påverkas flera av de övriga miljökvalitetsmålen i viss utsträckning av avfallsplanens mål. T.ex. så innefattar målområde 5 mål som syftar till att avfallstransporter ska ha låga partikelutsläpp, vilket bidrar till att uppfylla målet om frisk luft. Nedlagda deponier kan ha ett högt utläckage av kväve i vatten och åtgärder som minskar detta kan bidra till minskad övergödning. Åtgärder mot förorening i grundvatten från nedlagda deponier kan även ha positiv effekt på målet om grundvatten av god kvalitet. 4

52 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Tidsmässig och geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning är i huvudsak perioden , då flertalet av målen är satta för den perioden, men en del åtgärder innebär ett första steg mot en förändring som leder till resultat som ligger längre fram i tiden. Den geografiska avgränsningen är i huvudsak Halmstads kommun, men mål och åtgärder som avser att förbättrad resurshushållning och omhändertagande av farligt avfall ger en positiv miljöpåverkan i större skala och de positiva konsekvenserna kan inte alltid urskiljas tydligt på den lokala nivån. Därför redovisas konsekvenserna mestadels ur ett mer generellt perspektiv. Detaljeringsgrad De miljökonsekvenser som tas upp i MKB:n är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan konsekvenser av de mål som föreslås i avfallsplanen. Avfallsplanen beskriver på ett övergripande sätt inriktningen för Halmstads kommun arbete med avfallshantering. Frågor som bättre kan bedömas i samband med prövning av andra planer och program eller vid tillståndsprövning behandlas inte här. Det gäller till exempel lokalisering av anläggningar, tillåtlighet och villkor för avfallsbehandlingsanläggningar, transporter av farligt avfall eller planering av operativ tillsyn. En del mål och åtgärder är formulerade så att det lämnar mycket utrymme för på vilket sätt man väljer att genomföra dem och i denna MKB kan endast den övergripande intentionen bedömas. De strategier, rutiner och åtgärder som tas fram som ett resultat av planen ska bedömas för sig, före genomförande. Nollalternativ Som nollalternativ har valts nuvarande förhållanden avseende avfallshanteringen i Halmstad, vilket belyses i Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder i avfallsplan Där framgår i vilken utsträckning målen i föregående avfallsplan har uppnåtts. Andra alternativ Inriktningen för avfallsplanen är redan från början given då det finns nationella riktlinjer samt EUdirektiv som är vägledande för kommunernas avfallsplaner. Avfallshierarkin har varit styrande vid framtagningen och diskussionen kring alternativ har rört ambitionsnivå och tidsplan för genomförande. Avfallsplanen syftar till att behandla avfall så högt upp i avfallshierarkin som möjligt utifrån de lokala förutsättningar som finns i Halmstad. Förhållande till andra planer och program Avfallsplanen är ett kommunalt upprättat styrdokument som ska harmoniera med andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner och andra handlingsprogram. Se även avsnitt Kommunala planer och handlingsprogram. Avfallsplanens miljöpåverkan Sammanfattning av förutsedda miljökonsekvenser Avfallsplanens mål bedöms leda till minskad resursförbrukning, då planen styr högre upp i avfallstrappan mot minskade avfallsmängder och bättre utsortering som ger förutsättningar för högre grad av återvinning. Återföring av näringsämnen i kretsloppet utgör också en förbättrad hushållning med naturresurser. Vid återanvändning och återvinning av avfall bör beaktas att felaktig hantering kan öka risken för spridning av farliga ämnen eller på annat sätt motverka en minskad miljöbelastning. Till exempel kan det vara bättre ur miljösynpunkt att byta ut vissa äldre hushållsprodukter med hög energianvändning mot nya energisnåla och vid återvinning är det viktigt att fraktionerna som återvinns hålls rena från farliga ämnen. Målen syftar även till en högre insamlingsgrad för farligt avfall, vilket syftar till att minska spridningen av gifter i miljön. Avfallsplanen ska också ge förutsättningar för en 5

53 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 minskad nedskräpning, vilket kan ha betydelse både för spridning av farliga ämnen i miljön, minskade risker för att djur skadas av skräp och för upplevelsen av natur och miljö. Planen innehåller även mål som syftar till att förbättra förutsättningarna för avfallshanteringen, vilket främjar uppfyllelsen av övriga mål, samt syftar till att avfallshanteringen i stort ska ha en minskad miljöpåverkan bland annat genom transporter med låga bullernivåer, låga partikelutsläpp och fossilfria bränslen. I planens mål ingår även att utföra undersökningar och åtgärder vid gamla deponier, vilket kan minska utläckage av näringsämnen samt spridningen av metangas och miljögifter och bidra till att skydda grundvatten. Struktur för redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen till avfallsplanen Redovisning av avfallsplanens miljöpåverkan avses ske målområde för målområde. I detta samrådsunderlag redovisas målområdena med en inledande beskrivning samt mål och åtgärder. Under varje målområde redovisas nollalternativ och miljökonsekvenser. De föreslagna åtgärderna genomförbarhet och ekonomi kommer att utredas vidare under samrådsprocessen. Berörda förvaltningar inom kommunen ges möjlighet att i samrådet ge sin syn på vilka resurser som behövs för föreslagna åtgärder. Vi bedömningen av åtgärderna föreslås att genomförbarhet och ekonomi relateras till om åtgärden: o o o Låga kostnader eller besparingar, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser Måttliga kostnader, kan inte säkert genomföras inom ordinarie budget Höga kostnader, innebär behov av personalförstärkningar eller större investeringar Redovisning av miljökonsekvenser per område 1. Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av (FTI) Informationsinsatser utifrån en informationsplan ska genomföras årligen. Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. Utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer för återbruk av olika varor. Informera om var hushållen kan lämna produkter för återbruk. Kommunstyrelsen HEM HEM HEM 6

54 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Åtgärd i kommunal verksamhet Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfalls-förebyggande arbete. Erbjuda besök på Växtvärket för att öka kunskapen hos kommunens personal Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger ska fortsätta att minska. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM Servicenämnden Matavfallet i kommunala restauranger 5 och tillagningskök ska fortsätta att Servicenämnden minska. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Nollalternativ Mängden restavfall (kärlavfall) samt förpackningar och tidningar per invånare i Halmstads kommun har minskat med 12 procent under perioden Detta bedöms främst kopplat till att det under samma period ses en tydlig minskning i insamlat returpapper. Detta tros framförallt bero på att tidningar och tidskrifter i allt högre utsträckning läses digitalt. Totalt samlades 327 kg restavfall (kärlavfall), förpackningar och tidningar in per invånare Mängden avfall per invånare är relativ hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Miljökonsekvenser Generellt sett är det mer resurseffektivt att förebygga avfall än att material- eller energiåtervinna. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas resurser både i tillverkning samt avfallshanteringsledet och därigenom minskar miljöbelastningen. Några av de avfallstyper som orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering är matavfall, textil, elektronik samt bygg- och rivningsavfall. Konsekvensen av att inte främja förebyggandet av avfall kan bli att avfall inte tas tillvara på det mest resurseffektiva sättet. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att förebygga avfall, kan resurser sparas både i tillverknings- och avfallshanteringsledet. Därmed kan miljöbelastningen minskas både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Vid återanvändning bör det dock beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. 7

55 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden HEM Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Ta fram rutiner och goda exempel för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall. HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 1 Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. Servicenämnden 2 Ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling. Kommunstyrelsen 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Taxa och avgifter som premierar sortering av avfall vid byggarbetsplatser och andra verksamheter som genererar stora mängder avfall. Nollalternativ I avfallsplanen från 2013 fanns ett mål gällande ökad utsorteringsgrad av hushållsavfall. Utsorteringsgraden har dock inte ökat under perioden Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Hösten 2017 utgjordes drygt 28 procent av avfallet i påsen för restavfall av brännbart avfall. Övriga fraktioner som finns i påsen, men borde varit utsorterade, domineras av förpackningar, tidningar och matavfall. 8

56 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Miljökonsekvenser Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Utsortering av matavfall har införts, men den första plockanalysen visar att hushållen ännu inte sorterar ut matavfall, tidningar och förpackningar i tillräcklig omfattning. De finns även små mängder farligt avfall och elektronik i påsarna med brännbart hushållsavfall. Konsekvensen av nollalternativet, att inte arbeta vidare med åtgärder som främjar utsortering av avfall kan bli att utsorteringsgraden stagnerar. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att öka utsorteringen av hushållsavfallet främjas återvinning, vilket sparar resurser både i tillverknings- och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Det är viktigt att sträva efter så rena fraktioner som möjligt i det utsorterade materialet, så att återvinningen blir effektiv och att farliga ämnen inte riskerar spridas. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Plockanalyser visar också att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) på återvinningscentraler och hemsida. HEM 3.2 Inget farligt avfall i restavfallet. 2 Plockstudier av hushållsavfallet genomförs årligen. HEM 3 Årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM 4 Mobil Farliga baren för insamling av farligt avfall från hushållen i bostadsområden. HEM 5 Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Miljönämnden 9

57 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Vid upphandling ställa krav som 3 kartlägger och minimerar behov av hantering av farligt avfall. Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp Tillsyn Nollalternativ Mängden insamlat farligt avfall ökade mellan 2011 och 2015 för att sedan drastiskt minska 2016 till 2584 ton. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC:erna i Halmstad samt att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, till exempel containerhämtning. Total mängd insamlat farligt avfall på nationell nivå har ökat under motsvarande period. Statistik som återfinns i Svensk avfallshantering (Avfall Sverige, 2017), visar att det framförallt är tryckimpregnerat trä som utgör ökningen av farligt avfall. Miljökonsekvenser Det farliga avfallet innehåller ämnen, som på olika sätt är skadliga för människors hälsa och miljön. Det är viktigt att avfallet samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt. Om det farliga avfallet blandas med andra avfallsfraktioner, sprids de farliga ämnena i samhället. Då kan de till exempel hamna på åkrar eller i förbränningsanläggningar avsedda för rena fraktioner som trä, där reningsutrustningen inte är anpassad för farligt avfall. Därmed kan de farliga ämnena spridas i luften eller ge upphov till förorening av aska, som annars kan nyttjas som en resurs. En ökad insamling av farligt avfall bidrar framför allt till uppfyllelsen av miljömålet giftfri miljö. Det kan också indirekt medföra ökad återanvändning då utsorterade avfallsfraktioner generellt blir renare. 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen (restavfallet) utgör matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister/butiker och storkök/restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. 10

58 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Hallands jordbruk har en stor andel mjölkbönder som styrs av regler som försvårar spridning av biogödsel som uppkommit från hushållens matavfall. Spridning av näringsämnen i samband med avloppsvatten från reningsverken är ännu hårdare reglerat. Nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. Halmstads kommun har ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig 4.1 Senast 2025 ska minst 75 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 4.2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka jämfört med 2016 års mottagna mängder. 4.3 Hög slamkvalitét på avloppsslam som möjliggör näringsåterföring till jordbruksmark Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt informationsplan. Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaqcertifierat. Åtgärd i kommunal verksamhet Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn HEM HEM Nämnden för Laholmsbuktens VA Servicenämnden Kommunstyrelsen Nollalternativ Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Plockanalysen från hösten 2017 visade att 35 procent av matavfallet från hushållen då sorterades ut i den gröna påsen för att gå till biogasproduktion. Resten av matavfallet finns i soppåsen med restavfall, som går till förbränning. Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. 11

59 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 För närvarande finns ingen tydlig redovisning över mängderna animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad Arbete fortgår under samrådsprocessen med att få fram uppgifter som kan ligga till grund för uppföljningen av mål 4.2. Miljökonsekvenser Då matavfallet behandlas i en rötningsanläggning för utvinning av biogas övergår energin i avfallet till biogas. Samtidigt frigörs näringsämnena i avfallet och blir tillgängligt för upptag i växter. Tack vare att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten som kallas biogödsel. I stort sett all biogödsel som produceras i Sverige avsätts inom lantbruket. Halten av olika föroreningar ligger normalt mycket lågt i biogödsel, då de fraktioner som rötas är väl sorterade. Det är dock viktigt att arbeta för att matavfallet sorteras rätt och att inga föroreningar från till exempel felsorterat farligt avfall hamnar i fraktionen, för att föroreningar inte ska spridas med biogödseln. Användning av biogödsel minskar behovet av artificiellt framställt mineralgödsel och bidrar till att sluta kretsloppen för näringsämnena. Biogasen är ett fossilfritt energislag som är helt koldioxidneutralt och därmed bidrar till att minska klimatpåverkan. Rötning av matavfallet med utvinning av biogas är en mer resurseffektiv behandling än kompostering, då utsläpp av växthusgaser förhindras och näringsämnena bevaras bättre i biogödseln än i den komposterade produkten. 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstad kommun behöver verka samverka med det lokala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål 5.1 Utveckla kommunens interna rutiner för ökad samverkan och kommunikation för att förbättra avfallshanteringen. 5.2 Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov, förhandsbesked och detaljplaner. 5.3 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Ansvarig Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen HEM 12

60 Samrådsversion januari 2018 BILAGA Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. 5.5 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 5.6 Halmstad ska bidra till att öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet. HEM Kommunstyrelsen och HEM Kommunstyrelsen och HEM Styrmedel Samverkan Informationsinsatser Upphandlingskrav för transporter Nollalternativ HEM har i en intern utredning konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Av dessa har 446 hämtställen åtgärdats till maj Arbete pågår med syfte att alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Här ska även redovisas nuläge avseende miljöstatus på HEM:s fordonspark och vilka krav som gäller för val av drivmedel och upphandling av nya fordon. Arbete med att ta fram underlag pågår under samrådsfasen. Miljökonsekvenser Området innehåller mål som strävar mot god planering och samverkan för avfallshantering. Detta förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Om man tar hänsyn till behovet av avfallshantering tidigt i processen vid planering av nya bostadsområden till exempel kan man öka förutsättningarna för att det ska bli enkelt att göra lätt vid sortering av avfallet samtidigt som man tillgodoser krav på säker miljö både för allmänheten och avfallshämtaren samt planerar för system som minskar transporter och utsläpp när avfallet insamlas. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, minskad spridning av giftiga ämnen och god bebyggd miljö. 6. Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar, i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. 13

61 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Enligt Håll Sverige Rent koncept. Teknik-och fritidsnämnden 2 Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Teknik-och fritidsnämnden 3 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från byggarbetsplatser. Kommunstyrelsen Åtgärd i kommunal verksamhet --- Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 överensstämmer med nuvarande mål med undantag av tidsramen. Det äldre målet uppfylldes inte, då ingen mätmetod för skräpmätning i offentlig miljö togs fram. Det går därför inte att påvisa om det har skett någon förändring i omfattningen av nedskräpning mellan , men upplevelsen är att nedskräpningen inte har minskat, vilket går i linje med undersökningar i Sverige gjorda av Håll Sverige Rent. Miljökonsekvenser Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav samt en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Genom att minska nedskräpning kan stadsmiljön upplevas tryggare och trevligare och problem så som skadegörelse kan undvikas. Skador på djur och människor samt spridning av giftiga ämnen med avfallet kan minska genom minskad nedskräpning. Åtgärder i stadsmiljö kan bidra till minskade mängder skräp i andra miljöer då skräp lätt sprids. Exempelvis kan skräp från staden spridas med vindar och vattendrag ut i havet. Där finns det risk för att fåglar och marina däggdjur tar skada av skräpet. I havet är också förekomsten av mikroskopiska skräppartiklar från spridning av plast är ett allvarligt problem. 14

62 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till /2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 2 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats. 1 Kommunal nedlagda deponi med riskklass 1 är säkerställd till Minst tre av de kommunala nedlagda 2 deponierna med riskklass 2 är säkerställda till Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Åtgärd i kommunal verksamhet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Miljönämnden Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 anses uppfyllt då MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Nollalternativet innebär att arbetet med åtgärdsplaner avstannar. 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket. 2 Länsstyrelsens rapport Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun Dnr:

63 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 1 Miljökonsekvenser Om arbetet med att åtgärda nedlagda avfallsdeponier inte fortsätter i enlighet med avfallsplanens mål kommer en del av dessa att utgöra miljörisk genom utläckage av metangas, näringsämnen och miljögifter. För att bedöma omfattningen av miljöpåverkan från deponierna och vilka åtgärder som bör göras krävs mer ingående undersökningar av varje deponi, vilket ingår i det planerade arbetet med åtgärdsplaner. Där behov finns kommer riskreducerande åtgärder att genomföras vilket leder till minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, minskad spridning av giftiga ämnen och minskad risk för skada på grundvattenresurser. Underlag Miljökonsekvensbeskrivningen av avfallsplanen utgår från följande underlag; EU s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) Avfallsförordning (2011:927) Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Renhållningsordning för Halmstads kommun med avfallsplan (KF , 59) samt Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder, Tidsperiod: 2013 maj 2016, Version 1.0. De nationella miljökvalitetsmålen, Muntligt samråd kring omfattningen och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Miljöbedömningen är gjord av Ramböll december

64

65 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2. Uppfo ljning av ma l och a tga rder i avfallsplanen 2013 Uppföljningen är gjord av samhällsbyggnadskontoret i samverkan med HEM. Uppgifter har även tagits in från tjänstemän på Laholmsbuktens VA, teknik- och fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen och måltidsservice på servicekontoret. En uppföljning gjordes även 2015/2016, och redovisades för kommunstyrelsen våren Utfallet har förändrats något för två av målen. Insamlad mängd farligt avfall som har minskat något och insamling av matavfall från hushållen som påbörjades i juni Syfte I avfallsplanen 2013 finns mål och åtgärder för nio områden. Åtgärderna har två huvudsyften: Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. Sammanfattning Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökat något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av paketerat livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Anläggningen är för närvarande inte i bruk. Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. 1

66 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Lägesbeskrivning för målen vid uppföljning 2017 Gradering för hur målen utvecklats Uppfyllt/implementerat Delvis uppfyllt/påbörjat Ej uppfyllt Förebygga uppkomsten av avfall Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 1. Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas som biogas. 2. Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedel från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till åkermark 4. Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 8. Minska nedskräpning i samhället. Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls deponier. Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. 2

67 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 1 Förebygga uppkomsten av avfall Mål 2013 Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Resultat Mängden restavfall(kärlavfall), förpackningar och tidningar per invånare har minskat med 12 procent under perioden Statistiken redovisar restavfall som samlas in från hushållen samt utsorterade förpackningar och tidningar (FTI). Halmstads befolkning har under den perioden ökat med personer (6,7 procent). Trots den ökningen har även den sammanlagda mängden hushållsavfall minskat något. Mängden avfall per invånare relativt hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Grovavfall som lämnas på ÅVC, tex byggavfall, är inte inkluderat i sammanställningen då det innehåller en betydande men okänd andel avfall från verksamhetsutövare. Här redovisas heller inte övrig materialåtervinning, trädgårdsavfall eller farligt avfall. Efter det att inpasseringssystemet infördes vid årsskiftet 2015/2016 märks en kraftig minskning av grovavfall på ÅVC, minus 14 procent jämfört med En trolig förklaring är att del verksamhetsutövare istället valt andra aktörer för hantering av grovavfall, tex containerhämtning. En del av minskningen kan också bero på att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad. ÅTGÄRDER Under 2013 ta fram en informationplan och därefter genomföra informationsinsatser under planeringsperioden Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Det saknas en övergripande kommunikationsplan för hela renhållningsordningen. HEM har upprättat kommunikationsplaner för aktiviteter som HEM har ansvar för tillsatte HEM en ny kommunikatörstjänst med fokus på matutsorteringen och avfallsminimering samt anställde en skolinformatör invigdes kunskapscentret Växtvärket med skolelever årskurs 5 som målgrupp gavs första numret av magasinet Hållbart ut till alla hushåll, och planeras att i ges ut varje kvartal. 3

68 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Utökat samarbete med föreningar och ideella organisationer omfattande återbruk av olika varor, t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. Ansvarig: HEM Strukturen för renhållningstaxan utformas så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Samarbete med föreningar är inte genomfört, men internt samarbete med Haldahuset sker sedan många år, framförallt på ÅVC Flygstaden. Möjligheter till ytterligare textilåtervinning. Informationsinsatser på ÅVC är inte genomfört. Strukturen för taxan gjordes om 2015 och styr mot minskad behållarstorlek och längre tömningsintervall i syfte att öka återvinningen av förpackningar. Taxan premierar restauranger och storkök med utsortering av matavfall och därigenom ökad återvinning genom biogas och biogödsel. Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta att minska. Ansvarig: Servicenämnden Matsvinnet från tallriksskrapet har nästan halverats i Halmstads grund- och gymnasieskolor. Idag kastas 6 procent jämfört med 12 procent år Servicenämnden arbetar med målstyrning och belöning vid uppnådda mål. Under hösten 2016 påbörjas mätning av produktionssvinn och kassation i restaurangköken. Ett projekt inom äldreomsorgen kommer också startas upp. 4

69 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Mål 2013 Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. Resultat Utsorteringsgraden har inte ökat sedan avfallsplanen antogs och ligger fortfarande under 60 procent. Materialåtervinningen förpackningar, tidningar, skrot, däck och gips har till och med minskat, men det är främst tidningsinsamlingen som ligger bakom den minskningen som en direkt följd av att tidningarna i högre grad läses digitalt. Andel materialåtervinning och övrigt utsorterat avfall på ÅVC som kommer från verksamheter har inte kunnat separeras. Målet sattes utifrån ett antagande att matavfallsinsamlingen från hushållen skulle införas Matavfallsinsamlingen infördes istället 1 juni Tidigare plockanalyser visar att närmare en tredjedel av avfallet i soppåsarna är matavfall. Totalt är det närmare tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna material som ska hanteras på annat sätt. Förutom matavfall finns där förpackningar, tidningar, trädgårdsavfall, textilier och även en liten mängd farligt avfall som läkemedel, batterier, elektronik mm * Faller under producentansvar Plockanalyser som genomförts i maj 2015 och april 2017 visar att tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna är material som bör sorteras ut, tex förpackningar och matavfall. Textilier som utgör 2-3 procent redovisas under övrigt brännbart. Ungefär en halv procent av avfallet i påsarna är elektronik och annat farligt avfall som kanyler och läkemedel. Bakgrund Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och fastighetsinnehavare för att utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. RESULTAT Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan HEM:s planerade anläggning för utsortering av matavfall anpassas till att även hantera förpackningar. 5

70 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. Ansvarig: HEM Anläggningen för optisk sortering av soppåsar blev försenad. Insamlingen startades 1 juli Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. Ansvarig: HEM (Åtgärden avser fastighetsnära insamling- FNI) HEM har avvaktat den statliga utredningen för insamling av förpackningar. Om ansvaret för att sortera ut förpackningar tillfalller kommunen, skulle detta kunna göras med hjälp av optisk sortering. Vid Villmanstrand, Flygstaden, Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska det finnas återvinningscentraler. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Införa källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. I centralorten har Villmanstrand eller Flygstaden öppet alla veckodagar. Getinge och Oskarström har öppet en dag på helgen under hela året samt ytterligare en halvdag under sommaren. Simlångsdalen har öppet varannan lördag. Varken HEM eller Teknik- och fritidsnämnden har initierat denna åtgärd. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden i samverkan med HEM Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM En kommunikationsplan för information om matutsortering och källsortering med fokus på återvinning och återanvändning är framtagen 2014 och uppdateras kontinuerligt. HEM har genomfört informationsinsatser på temat återanvändning, återvinning och minimering vid årliga event som tex Vallåsdagen, Andersbergsfestivalen, Halmstadgillet, Pride På HEM:s webb och på Facebook finns information om källsortering. Förpackningsinsamling finns i många verksamheter. Servicekontoret, ansvariga för den huvudsakliga mathanteringen inom kommunal verksamhet, är sedan 2014 miljöcertifierade enligt ISO Matavfall från kommunal verksamhet hämtas av HEM för transport till biogasproduktion. Mål och rutiner siktar på att ytterligare öka källsorteringen på de olika enheterna. HEM har i de egna verksamheterna kvalitetssäkrat rutinerna för utsortering av förpackningar och matavfall och kommunikationsinsatser samt utbildningar har hållits för all personal. Kontinuerlig information går ut internt om återvinning och placering av källsorterade förpackningar. 6

71 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Mål 2013 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. Resultat Målet uppfylldes till 2015 då insamlad mängd farligt avfall från hushållen har ökat jämfört med 2011 års utfall, men år 2016 minskade mängden avsevärt. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad och att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, tex containerhämtning. Summor baserade på insamlad statistik från samtliga återvinningscentraler och avser allt farligt avfall till farliga baren, samt tryckt trä och elektronik. Plockanalyserna från hushållens avfall visar att soppåsarna innehåller ca 0,5 procent elektronik och annat farligt avfall. Insamlad mängd farligt avfall ton ton ton ton ton 2016* ton ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. RESULTAT Ett nytt producentansvar (WEEE-direktivet) för elektronik har införts 2015, vilket innebär att många försäljningsställen nu är ansvariga för att samla in uttjänade produkter. Utöver det utökade producentansvaret sker dock ingen samverkan med producentansvariga. Ansvarig: HEM Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. Ansvarig: HEM Ökad information till hushållen samt årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. Ansvarig: HEM Under planperioden har plockanalys genomförts 2015 och kommer fortsättningsvis att genomföras varje kalenderår. Under 2016 utökas antalet kundmöten och riktade kampanjer till ytterligare områden i bland annat Vallås, Andersberg Söndrum, Rotorp och Grötvik. Nya kunskapscentret Växtvärket med fokus på skolor ska också bidra till information om farligt avfall och påverkan på kretsloppet. 7

72 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt Mål och resultat avsnittet innehåller fyra mål som följer efter bakgrund. Mål 4: Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. Resultat Införande av utsortering av hushållens matavfall är framflyttat till 2017 då uppförandet av en sorteringsanläggning för är försenat. ÅTGÄRDER Införa insamlingssystem för separering av matavfall från hushållen. Ansvarig: HEM Informationsinsatser till hushåll enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Anläggningen för optisk sortering togs i bruk 2017 och insamling av matavfall från hushållen startades 1 juli. Informationsinsatser har genomförts under Broschyren Så sorterar du matavfall har delats ut på event och föreläsningar hos Bostadsrättsföreningar, organisationer och kommunens verksamheter Mål 4: Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Resultat Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall in från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. Ökat minskat under 2017?? HEM återkommer ÅTGÄRDER Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. Ansvarig: HEM RESULTAT Avpaketeringsanläggningen har tillfälligt monterats ned men kommer att samordnas med uppbyggnad av anläggningen för optisk sortering vid Kristinehed 2016/

73 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Mål 4:3 Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. Resultat Målet nås med god marginal. År 2015 återfördes 82 procent av slammet för spridning på åkermark (2014, 90 procent). Det förekommer att vissa slampartier inte uppfyller kvalitetskraven enligt Revaq, och den alternativa hanteringen är då antingen att använda slammet till anläggningsjord eller att transportera det till förbränning. ÅTGÄRDER Fortsatt arbete med så kallat uppströms arbete i syfte att långsiktigt förbättra slamkvaliteten. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA RESULTAT Västra Strandens avloppsreningsverk är Revaqcertifierat sedan februari 2012 och följer reglerna för det, Renare vatten bättre kretslopp. Verket genomgår årligen extern granskning som säkerställer ett fungerande uppströmsarbete. Oavsett hur slammet ska användas så genomgår allt slam från avloppsreningsverken i Halmstads kommun rötning i rötkammare på Västra strandens avloppsreningsverk. Mål 4:4 Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. Resultat Återföring av näringsämnen från enskilda avlopp kommer i konflikt med målet en giftfri miljö. Slammet från de enskilda avloppen levereras i en mer koncentrerad form än det utspädda avloppsvattnet och har ett relativt högt innehåll av metaller och annat oönskat innehåll. Rötrester med ursprung från detta slam är därför mindre lämpliga för jordbrukssektorn att ta emot. Dock är större delen av metallerna bundet i sedimentet av slammet medan en stor del av fosfor, kväve och kalium finns löst i vatten/klarfasen i de utsorterade WC-fraktionerna. Genom att inrikta utvinningen av näringsämnen på vattenfasen finns möjligheten att utvinna ca 500 kg fosfor och undvika spridning av ca 100 kg metaller årligen. ÅTGÄRDER Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WC-fraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. Ansvarig: HEM Utse huvudmannaskap för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner. Ansvarig: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige RESULTAT Ett samarbetsavtal har upprättats med en entreprenör gällande omhändertagande av fosfor från fosforfilter. Entreprenören samlar in fosforfiltermaterialet och näringen återförs till produktiv mark eller används som jordförbättringsmedel i matjordstillverkning. Kommunstyrelsen inväntar HEMs utredning angående hur ett system för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner kan utvecklas, innan beslut om huvudmannaskap fattas. 9

74 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Mål Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Resultat Halmstads kommun har planlagt områden för att möjliggöra en effektiv och miljöriktig hantering av alla avfallsfraktioner. HEM har utökat säkerheten för avfallshanteringen vid Kristinehed. HEM och flera andra aktörer utvecklar sina verksamheter för en effektiv och miljösäker hantering av olika avfallsfraktioner. Läckage av lakvatten från krossnings- och balningsområdet upptäcktes Läckaget är åtgärdat och orsaken utreds. ÅTGÄRDER Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen så att sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning kan utföras med minimal påverkan på omgivningen. Ansvarig: HEM Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Fortsatt kontroll av dag- och lakvattenhantering, utökad brandsäkerhet med brandtorn och övervakning med IR-kameror, fångstnät runt östra området där krossning och balning sker, utökade städrutiner inom och utanför området, hårdare regler för krossning vid olämpliga vind- och väderförhållanden. Ett planprogram för område tas fram för beslut under Planprogrammet möjliggör behandling, beredning, mellanlagring och mottagning enligt listan. 10

75 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 6 Medverka till ett regionalt samarbeta inom avfalls området MÅL Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Resultat Ett visst arbete år påbörjat. HEM medverkar i det nätverk för lokalt näringsliv inom avfalls- och recycling-branschen som EMC samordnar. BAKGRUND Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. ÅTGÄRDER Initiera frågan om en gemensam avfallsplan för regionen hos Region Halland. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Under perioden starta flera gemensamma utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad och det lokala näringslivet. RESULTAT Varken HEM eller kommunstyrelsen har initierat denna åtgärd. HEM har kontaktat angränsande kommuner för samverkan för en ny avfallsplan, men kommunerna befinner sig tidsmässigt i olika skeden. Högskolan, näringslivet, kommun, skola och HEM håller på att gemensamt ta fram ett kunskapscenter, Växtvärket. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet inom avfallsområdet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla samarbete med andra regioner som gränsar till södra Halland. Inom ramen för Energi och Miljöcentrum (EMC) så har det i Halmstad bildats en recycling- grupp där det lokala näringslivet och HEM samverkar. Det pågår diskussioner om samverkan att erbjuda mottagning av hushållsavfall och matavfall till den optiska sorteringen. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM 11

76 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 7 Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. MÅL 2013 Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Resultat Arbete pågår men hinner inte färdigställas under En projekttjänst på HEM tillsattes i slutet av 2013 för att hantera frågan om besvärliga hämtställen, men samtliga hämtställen hinner inte åtgärdas innan planperiodens slut. Till maj 2016 är 446 hämtställen åtgärdade. Problem i soprum som t.ex. trösklar, dörrstopp och felvända kärl har rättats till. På en del hämtställen har kärlen flyttats ut till vägen på grund av att vändplats för tunga fordon saknas. Hämtställen där kärl dragits på ej godkänt underlag tex singel och grus har tagits bort. Fastigheter med träd som växer över vägen som skadar renhållningsfordon och är en säkerhetsrisk på grund av skymd sikt har rapporterats. BAKGRUND HEM har i en intern utredning konstaterat att det idag finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. ÅTGÄRDER I samband med översynen av avfalls-föreskrifterna ytterligare förtydliga och skärpa villkoren avseende arbetsmiljö och säkerhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Genom förebyggande åtgärder ska risken för bränder i avfallsupplag minimeras. Ansvarig: HEM i samverkan med räddningsnämnden I samband med planläggning av bostadsområden ska avfallsinsamling alltid redovisas med hänsyn till trafik, miljö, tillgänglighet, arbetsmiljö och insamlingssystem (individuella kärl, gemensamhetsanläggning, sopsug mfl). Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla rutiner för ökad samverkan och kommunikation inom kommunens verksamhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Utfördes i samband med utformningen av de nya avfallsföreskrifterna och antog tillsammans med Renhållningsordningen Förebyggande åtgärder som implementerats inkluderar bland annat ett brandtorn och värmekameror för att detektera värmeutveckling i avfallshögarna. Avfallskontroller på avfall som kommer in till Kristinehed sker löpande. Under 2016 kommer antalet avfallskontroller att utökas. Avfallsinsamling beaktas av planarkitekterna i detaljplanearbetet, men kan inte alltid redovisas då den slutgiltiga lösningen fastställs först vid bygglovskedet. Det finns inga skriftliga rutiner än, men det har blivit en ökad samverkan och kommunikation genom att planerna stäms av i samordningsgruppen där SBK, BK, TE, MH, RN, HNAB, LBVA och HEM är representerade. 12

77 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 8 Minska nedskräpning i samhället. Mål 2013 Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Resultat Målet har inte kunnat mätas, men inget tyder på att nedskräpningen har minskat. Bakgrund Problemen med plast i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. ÅTGÄRDER Att senast 2013 tagit fram en metod för skräpmätning i offentlig miljö. RESULTAT Ingen metod har tagits fram. Skräp i och utanför papperskorgar samlas in samtidigt och vikten har inte följts upp. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden Analys av detta utifrån våra registrerade nedskräpnings - ärenden (och klagomål på avfall ärenden) Jag har då jämfört perioden med perioden (för att inte få årstids bias) Tittar man på alla ärenden med nedskräpning i ärenderubriken så var det 36 efter men bara 26 perioden före. En hel del av de ärende är av karaktären överfulla sopkärl och kanske inte helt relevanta i sammanhanget. Jag har tittat på alla ärendena ovan och valt ut de som är av karaktären dumpning av avfall (säckar, möbler, rivningsavfall m.m.) i naturen (inte skräpig tomt). Jag får det då till 11 ärenden efter men bara 5 i perioden före. Det finns såklart en del osäkerheter i en sådan här jämförelse men tendensen tycks vara att det är en ökning av nedskräpningen. Tomas Sjöstedt 13

78 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 9 Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. Mål Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. Resultat MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Bakgrund Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till ÅTGÄRDER Samtliga tidigare avfallsupplag/ deponier ska senast 2016 ha inventerats och riskklassats enligt MIFO- metodiken. Ansvarig: Kommunstyrelsen I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Samtliga deponier inventerade och riskklassade enligt MIFOmetodiken till juni Områden där deponiverksamhet bedrivits är angivna i kommunens översiktsplan som beslutades

79 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 3. Behandlingsanla ggningar i Halmstads kommun Avsnittet omfattar behandlingsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Uppgifterna avser år Nedan redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppdelningen av anläggningarna är inspirerad av avfallshierarkin. Materialåtervinning Eliaexpress i Halmstad AB Kistinge På anläggningen sker mekanisk bearbetning av betong, tegel och asfalt i form av krossning samt kompostering av park- och trädgårdsavfall. Även sortering av byggavfall och verksamhetsavfall förekommer. Mindre mängder felsorterat farligt avfall samt avfall för anläggningsändamål lagras på anläggningen. Gips Recycling Tar emot gipsavfall från bygg- och rivningsverksamhet som lagras, sorteras och krossas. Halmstad Bärarelag AB Anläggningen tar emot och sorterar jord, sten, betong, tegel, schaktmassor och träavfall som sedan, beroende på avfallstyp, genomgår mekanisk bearbetning genom krossning alternativt flisning. Kuskatorpet Metoder som används för återvinning eller bortskaffande på Kuskatorpet är bland annat mekanisk bearbetning genom krossning, och flisning av inert avfall, träavfall m.m., kompostering av slam från avloppsreningsverk m.m. och sortering av verksamhetsavfall. På anläggningen lagras även farligt avfall, byggavfall, verksamhetsavfall samt träavfall. Lars Carlssons Skrot i Halmstad AB Här sker mekanisk bearbetning genom kapning av skrot. Också sortering och lagring av verksamhetsavfall och byggavfall förekommer. Mottaget elavfall genomgår sortering och demontering. Bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeavfall m.m. lägras även dessa på anläggningen. NCC Sverige AB På anläggningen sker mekanisk bearbetning genom krossning av inert avfall. Även lagring av inert avfall samt asfalt förekommer på anläggningen. NCC Sverige AB asfaltverk Uppbruten asfalt tas emot. Asfalten sorteras sedan och genomgår mekanisk bearbetning för att slutligen användas som utfyllnad. Ragn-Sells AB På anläggningen lagras icke- farligt avfall. Ragn-Sells Specialavfall AB På anläggningen behandlads farligt avfall, så som oljefilter och färgburkar. Slaggprodukter i Halmstad AB Tar emot järn- och metallskrot samt slagg- och skållprodukter. Mekanisk bearbetning sker i form av sönderdelning av metaller. 1

80 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Stena Recycling AB (f.d. RECI) Mottagning, behandling och upparbetning av avloppsoljor (slop, svenska avfallsoljor, emulsioner, oljeslam etc.), förorenat dagvatten och förorenat vatten. Stena Recycling AB Fragmenteringsanläggning Typ av avfall som hanteras är järn- och metallskrot, sortering av NF (icke järnhaltiga metaller) sortering av förbehandlat elektronikskrot. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sönderdelning och sortering av metaller. Stena Recycling AB J&M Typ av avfall som tas emot är metallskrot, bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeemulsioner och annat farligt avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sortering, mekanisk bearbetning (kapning av skrot) och mellanlagring. Stena Recycling AB Returpapper På anläggningen lagras sortering och mellanlagring av verksamhetsavfall i form av papper, wellpapp och förpackningar (plåt/plast). Det sker även lagring av farligt avfall, huvudsakligen olja, lösningsmedel samt emulsioner. Stena Recycling AB Stena Nordic Recycling Center (SNRC) På anläggningen fragmenteras skrot samt tidigare sanerat och sorterat el-avfall. Vidare sker sortering av icke sanerat el-avfall, fragmenterat skrot samt NF. Farligt avfall, icke sanerat el-avfall, fragmenterat avfall, skrot och NF lagras i anläggningen. Stena Technoworld AB Freonåtervinning På anläggningen sker destruktion av kylmedier (fluorkarboner och pentaner). Transportcentralen i Halmstad AB Typ av avfall som tas emot och lagras på anläggningen är byggavfall samt park- och träavfall. Byggavfallet sorteras och genomgår mekanisk bearbetning i form av krossning. Träavfallet behandlas genom flisning. Biologisk behandling Laholmsbuktens VA - Västra strandens avloppsreningsverk Halmstads kommuns avloppsslam behandlas för tillfället på Västra Strandens reningsverk i Laholm. Först produceras biogas i en rötkammare. Därefter avvattnas slammet och används exempelvis på jordbruksmark eller som anläggningsjord. Borås Energi och Miljö - Sobackens miljöanläggning För tillfället (2017) skickas Halmstads kommuns invånares matavfall till Sobackens miljöanläggning i Borås för produktion av biogas genom rötning. Energiåtervinning HEM AB - Avfallsvärmeverket Kristinehed Energiutvinning genom förbränning av brännbart avfall så som hushållsavfall, industri och verksamhets avfall, flis och trä samt tryckimpregnerat trä. 2

81 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Deponering HEM AB Skedaladeponi Typer av avfall som tas emot är inert och icke farligt obrännbart avfall från företag och återvinningscentraler, restprodukter från förbränning, park- och trädgårdsavfall och slam. På deponin mellanlagras även brännbart avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är krossning, balning, sortering och deponering. EliaExpress i Halmstad AB Trönninge deponi Deponering av byggavfall. Stena Recycling AB Avfallsdeponi På avfallsdeponin deponeras icke-farligt avfall från Stenas anläggningar. Det sker också behandling av farligt avfall samt omdisponering av redan deponerade massor. Mellanlagring av mindre mängder farligt avfall och brännbart balat avfall samt ytterligare sortering av fragmenterat avfall äger också rum på deponin. Bilskrot Bendt bil AB Tar emot uttjänta och krockade bilar som sedan demonteras. Halmstad Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Kristineheds Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Sammanställning gjord av Ramböll

82 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 4. Nedlagda deponier Id Namn Typ av deponi Typ av avfall Riskklass Gustavfälts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 1 schaktmassor Tiarps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Marbäcks AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Skandinaviska jutes deponi 1 Icke-kommunal Industriavfall Skandinaviska jutes deponi 2 Icke-kommunal Industriavfall Brynestorps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor Marskogs AFA Kommunal Hushålls, bygg, industriavfall Susegårdens AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Norra utmarkens AFA Kommunal Hushålls, Industri Marelids AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Sennans AFA Kommunal, Bygg, schaktmassor, förekommer 2 Icke-kommunal hushållsavfall Trönninges AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Frökontorets deponi Icke-kommunal Bygg, industri, schaktmassor Slättåkra AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Lövhults AFA Kommunal Hushålls, latrin 2 (Svag) Johansfors AFA Kommunal Hushålls 2 (Svag) Särdals AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Släggarps AFA Kommunal Hushålls, industri 2 (Svag) Örnakulls AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri 2 (Svag) Harpas kulle deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Kärrets deponi/örjans valls Kommunal Trädgårds, bygg 2 (Svag) B-plan Nissans utfyllnad Oskarström Icke-kommunal Industri 2 (Svag) Furets AFA Kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Mareds AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Vinnalts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Stenas deponi 1 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 2 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 3 Icke-kommunal Industri Slottsmöllans AFA Icke-kommunal Bygg, schaktmassor Kattabrottets deponi Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Långenäsuddens AFA Kommunal Hushålls Simlångsdalens AFA Kommunal Hushålls, industri Brandshults AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Klaraborgs AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Kvibilles AFA Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Risarps byggdeponi Icke-kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Getinge utfyllnadsområde Kommunal Bygg, schaktmassor Eldsbergas AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Onsjö schaktmassedeponi Kommunal Schaktmassor Vilshärads Kommunal Schaktmassor 3 Schaktmassedeponi Deponi Kommunal Bygg, schaktmassor 3 Sveagatan/bensinstation Byggets AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Margretebergs deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 4 Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland 2015, Dnr

83 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter för avfallshantering Samrådsversion januari 2018

84

85 Samrådsversion januari 2018 Föreskrifter för avfallshantering för Halmstads kommun Inledande bestämmelser Bemyndigande 1 Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun. Definitioner 2. Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med hushållsavfall avses detsamma som i 15 kap. 3 miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a. Med kärlavfall avses den del av hushållsavfallet som får läggas i kärl. Med kärlavfall jämställs även säckavfall, för de hämtställen som har säck istället för kärl. b. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl. c. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus. d. Med farligt avfall avses ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. e. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. f. Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. g. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör 1

86 Samrådsversion januari 2018 hushållsavfall. I begreppet matavfall som utgör hushållsavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp i sluten tank. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippat med mat. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (f) ovan. h. Med restavfall avses sorterat brännbart kärlavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, el- avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärlavfall. 2. Definitioner av vissa andra avfallsslag finns i bilaga 1 till dessa föreskrifter. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, latrinbehållare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 6. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till hushållsavfall. 7. Med hämtningsställe avses den plats som enligt dessa föreskrifter (19 ) avfallsbehållare ska stå på när avfallet hämtas av renhållaren. 8. Verksamheter Alla fastigheter där det uppstår hushållsavfall men som inte räknas som privathushåll. Exempel på verksamheter är företag, föreningar, restauranger, affärer, kontor, skolor, vårdinrättningar, o.s.v. 9. Fastighetsgräns Med fastighetsgräns avses fastighetens gräns närmast hämtningsfordonets stoppställe. I de fall fastighetsgräns ej är belägen vid farbar väg (se föreskrifter om avfallshantering för Halmstads kommun, bilaga 4) räknas fastighetsgräns till närmaste farbara väg. Vid tvist avgör kommunstyrelsen vad som är farbar väg. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas 2

87 Samrådsversion januari 2018 till 15 kap. miljöbalken och till avfallsförordningen. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information 3. Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 miljöbalken, för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den av kommunen utsedda renhållaren, nedan kallad renhållaren. 4. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden. 5. Renhållaren informerar hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsumentelavfall i enlighet med gällande producentansvar. Betalning och information 6. Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 7. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Sortering och överlämning av hushållsavfall Sortering av avfall 8. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 9. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 10. Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats enligt 19 eller lämnas enligt vad som framgår av bilaga 1. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av hushållsavfall från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa renhållaren om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. Emballering av hushållsavfall samt placering av behållare 11. I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd. 3

88 Samrådsversion januari 2018 Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 12. De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av bilaga Kärl, och latrinbehållare ägs av och tillhandahålls av renhållaren. Container ägs av renhållaren. Bottentömmande behållare, små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tank för matavfall anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. För större behållare(djupbehållare, sopsugsanläggning, m fl.), som betjänar flera hushåll ansvarar ägaren av gemensamhetsanläggningen för underhåll och funktionskontroll. Renhållaren kan efter särskild överenskommelse i varje enskilt fall påta sig ansvaret för installation och underhåll av anordningar och större behållare. Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. Märkning ska ske enligt anvisning från renhållaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Anläggande 14. Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 5 meter, om inte särskilda skäl föreligger. Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och filterkassett eller säck inte överskrider 10 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 500 kilogram och 5 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 1000 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Utrymme för hämtning med kranbil ska finnas. Den fria höjden ska vara minst 7 meter över kranfordonet, och mellan fordonets uppställningsplats och behållaren/fosforfiltret. Detta om inte särskilda skäl föreligger. 4

89 Samrådsversion januari 2018 Rengöring och tillsyn 15. Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl 16. Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar 17. Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 14. Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda an- läggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka som öppnas manuellt får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och be- lägenhet. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och den anläggningsdel där tömning ska ske får vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av 5

90 Samrådsversion januari 2018 fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska den vara markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. 18 Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren. Hämtnings- och transportvägar 19 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en överenskommen plats eller, för det fall enighet i frågan om behållarens placering inte kan nås, vid en av kommunstyrelsen anvisad plats. 20. Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren eller anvisas enligt 19. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Hämtningsområde och hämtningsintervall 21. Kommunen utgör ett hämtningsområde. 22 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med de intervall som framgår av bilaga 2. Åtgärder om föreskrift inte följs. 23 Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 16, st., 6 st. och 8 och 9 st. samt 20 1 och 4 st. inte följs. Avfallet ska efter rättelseåtgärder från fastighetsinnehavaren hämtas antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om det inte innebär att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår, eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. 6

91 Samrådsversion januari 2018 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 24 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-23 om ej annat anges i dessa föreskrifter. Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1. Tömning av slam från enskilda tankar och slamavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger per år. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet 25 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunstyrelsen lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Enligt 24 avfallsförordningen ska den som är innehavare av en hamn lämna uppgift om behovet av avfallshantering enligt 23 avfallsförordningen till kommunen. Uppgifterna ska lämnas till renhållaren. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 26 Anmälan om kompostering eller ansökan om annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten och andra undantag från avfallsföreskrifterna handläggs av miljönämnden enligt vad som anges nedan. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Ansökan enligt bestämmelserna i 32, 33 och 34 ska ske senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall medges för maximalt tre år per ansökningstillfälle. Abonnemanget öppnas automatiskt efter uppehållstidens slut. Ansökan om undantag avseende bilaga 4 (om avfallsutrymmen och transportvägar) prövas av kommunstyrelsen. 7

92 Samrådsversion januari 2018 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall 27 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 28 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 29 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljönämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 30 Kompostering av latrin på fastigheten får, efter ansökan till miljönämnden, medges i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande anläggning för omhändertagande av latrin för användning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Utsträckt hämtningsintervall 31 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten, kan efter ansökan till miljönämnden medges att restavfallet hämtas vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att matavfall, trots uppgifterna om kompostering, lämnas i kärl för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller konstaterar att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits eller uppgivits. 32 För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till miljönämnden, medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet gäller i högst fem år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. 8

93 Samrådsversion januari 2018 Gemensamma avfallsbehållare 33 a Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare, i grupphus-, radhusområden eller vid andra typer av bebyggelse kan, där renhållaren gör bedömningen att det är lämpligt, komma överens med denne om anordnande av gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. 33 b Två-tre närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Ansökan lämnas till miljönämnden som är beslutande myndighet. Uppehåll i hämtning 34 a Uppehåll i hämtning av kärl vid permanentbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. 34 b Uppehåll i hämtning av kärl vid fritidsbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen (maj - augusti). 34 c Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som inte kommer att nyttja fritidsbostad under hela hämtningssäsongen (maj augusti) kan efter ansökan till miljönämnden medges inställd hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av avfall från anläggningen har skett i anslutning till föregående hämtningssäsong. Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 35 Kommunen får efter ansökan till miljönämnden, om det finns särskilda skäl, medge dispens för fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare från förbudet i 15 kap st. miljöbalken om den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den då Avfallsföreskrifter för Halmstads kommun KF upphör att gälla. Undantag som kommunen medgivit med stöd av sistnämnda föreskrifter gäller på det sätt som framgår av meddelade beslut och tillstånd. Omprövning av beslut kan komma att ske om förutsättningarna ändras i lagstiftningen. Sådan omprövning sker av miljönämnden. 9

94

95 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter - bilagor 1. Sortering och lämning av avfall 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall 3. Förteckning över behållare och annan utrustning 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Samrådsversion januari 2018

96

97 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 1. Sortering och la mning av avfall m.m Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska sorteras, materialen ska hållas skilda från varandra och lämnas enligt nedan eller hämtas av HEM AB (nedan benämnd renhållaren) efter särskild ordning. Typ av avfall som ska sorteras ut Brännbart restavfall Matavfall Exempel Blöjor, plastleksaker som inte innehåller batterier, kuvert, plåster, tops och annat avfall som inte går att materialåtervinna eller behandlas biologiskt. Köttben, äggskal, kaffesump, fruktrester, potatisskal. Krav på emballering m.m. I väl försluten påse med dubbelknut. Inget löst avfall får läggas i kärlet. Matavfall från hushåll ska läggas i grön påse som tillhandahålls av renhållaren. Påsen skall vara väl försluten med dubbelknut. Instruktion för hämtning/ lämning Läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från hushållen läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från restauranger, butiker, gatukök m.fl. ska hållas åtskilt från annat avfall. Särskilda behållare för ändamålet tillhandahålles av renhållaren. Förvaring av matavfall ska ske i kylt soprum eller på annat sätt som godkänts av miljönämnden. Kommentar Restavfall är det brännbara avfall som blir kvar efter det farliga avfallet och allt som kan materialåtervinnas har sorterats ut. Biologiskt nedbrytbart avfall, dvs den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ned i biologiska processer. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare vid en och tvåfamiljsfastigheter kan efter anmälan till miljönämnden själv kompostera avfallet på fastigheten. Större mängder kräver tillstånd. 1

98 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Matfetter och frityroljor Grovavfall Trädgårdsavfall Flott från stekpanna, frityrolja vid matlagning. Möbler, mattor, madrasser, cyklar, sanitetsporslin. Ris, grenar, häckklipp, löv, gräs och fallfrukt. Farligt avfall Färgrester, sprayburkar (aerosoler), lösningsmedel, spillolja, bensin -och oljefilter, bilbatterier, bekämpningsm edel, syror och baser, kvicksilvertermometrar, gasol, propan. Asbest Tak- och väggbeklädnad, fönsterbänkar, takpannor mm. I de fall de lämnas till återvinningscentralen eller i restavfallet ska det ske i behållare med tätslutande lock. Ska ej emballeras. Kan lämnas på återvinningscentralen i max två liters transparenta behållare, i den gröna påsen samt i behållare för brännbart restavfall. Fett från fettavskiljare ska vid hämtning vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. Lämnas på återvinningscentralen. Sorteras enligt sorteringsanvisningar. Lämnas på återvinningscentralen eller hämtas enligt särskilt abonnemang. Lämnas helst i sin Lämnas på originalförpackning återvinningscentralen., ska annars vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. Levereras till mottagaren inplastat i tjock byggplast. Utgör farligt avfall, lämnas till privata återvinningsföretag. Se HEM s (renhållarens) hemsida för mer information. Skall ej lämnas på återvinningscentralen. Matfetter och frityroljor lämnas i första hand på återvinningscentralen för fettåtervinning. Stelnat matfett kan läggas i den gröna matavfallspåsen för biogasproduktion. Kan även läggas i behållare för restavfall, om det är väl emballerat och kan ske utan att emballaget går sönder. Avfall som är så tungt eller skrymmande eller som har andra egenskaper som gör att det behöver hanteras separat från restavfallet. Lämnas på återvinningscentralen som ris och grenar respektive kompost. Fallfrukt tas emot i särskild behållare under perioden augusti-november. Kan även komposteras på egen fastighet. Farligt avfall är direkt skadligt för både människor, djur och växter varför det är extra viktigt att allt farligt avfall tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Utgör farligt avfall då det innehåller skadliga ämnen och ska tas om hand på ett miljö- och arbetsmiljöriktigt sätt. 2

99 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Fyllnadsmaterial Tryckimpreg nerat trä Isolering Inert material, tex sten, grus, betong, porslin, klinkers, kakel, tegel. Altangolv, staket mm från bygg- och rivningsarbete. Blomsterlådor, slipers. Glasfiberisoleri ng, mineralull mm. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Gips Gipsplattor Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Bygg- och rivnings trä Latrin Slam och fosforfiltermaterial Rent och målat trä, dvs ej tryckimpregner at. Avfall som består av mänsklig avföring och toalettpapper. Slam och fosforfiltermate rial från små, enskilda avloppsanläggn ingar. Ska samlas i latrintunna som är väl försluten. Renhållaren tillhandahåller behållaren. Ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. 3 Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Utgör farligt avfall och innehåller skadliga ämnen. Skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Gipsavfall går till återvinning och blir nya gipsplattor. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Tömning av slam från slamavskiljare och andra enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren.

100 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Kadaver från döda sällskapsdjur Andra animaliska biprodukter än döda sällskapsdjur och matavfall. Stickande och skärande avfall Läkemedel Förpackning ar, tidningar och wellpapp Batterier >3 kg Endast smådjur så som fågel, katt, hund m fl. Butiksavfall, exempelvis kasserade varor, av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU Kanyler, sprutor, avbitare I enlighet med definitionen av läkemedel i förordningen om producentansvar för läkemedel. Tidningar, wellpapp samt förpackningar av papper, plast, metall och glas. Alla batterier över 3 kg, exempelvis bilbatterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Före detta livsmedel från butik ska av avfallslämnaren lämnas skilt från matförpackningen exvis glasburkar, plastförpackningar mm. Det lösa, oförpackade fd livsmedel läggs i särskild grön säck som tillhandahålls av renhållaren. Behållare avsedda för ändamålet, hämtas på apoteken Påse eller behållare avsedda för ändamålet Nedgrävning av döda sällskapsdjur, utom häst, får ske efter anmälan till teknikoch fritidsförvaltningen. Lämnas på apoteken i behållare som tillhandahålls av apoteken via renhållaren. Lämnas på apoteken i påse eller behållare som tillhandahålls av apoteken. Lämnas i behållare på återvinningsstationerna eller hämtas efter särskild ordning. Lämnas på återvinningscentralen. Beträffande kommunala djurbegravningsplatser, kontakta Teknik- och fritidsförvaltningen ( ). Blandas före detta livsmedel med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och då blir regelverket om animaliska biprodukter tillämpligt även på den blandade fraktionen. För att undvika detta krävs att före detta livsmedel av animaliskt ursprung från butiker hålls åtskilt från annat matavfall. Cytostatika lämnas på återvinningscentralen då det ej omfattas av förordningen om producentansvar för läkemedel. Skall sorteras och tas omhand enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper. Batterier innehåller skadliga ämnen och skall tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för batterier. 4

101 Samrådsversion januari 2018 Bilaga 1 Elektriska och elektroniska produkter (konsumentelavfall) Däck Batterier under 3 kg, kyl, frys och övriga vitvaror, glödlampor, mobiltelefoner, lågenergilampor, lysrör, alla produkter som drivs eller är beroende av sladdar eller batterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Däck med och utan fälg Lämnas på återvinningscentralen eller via butiksinsamling för konsumentelavfall. Batterier under 3 kg kan även lämnas i batteriholkar på återvinningsstationer. Lämnas på återvinningscentralen eller däckverkstäder. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för elutrustning samt Förordning om producentansvar för batterier. El-kretsen ansvarar för insamling av elektriska och elektroniska produkter, HEM (renhållaren) tillhandahåller system för insamling via återvinningscentralerna i Halmstads kommun. Max 8 däck får lämnas på återvinningscentralen per besök. Däckverkstäder är skyldiga att ta emot uttjänta däck även om nya däck inte köps. 5

102

103 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall för villafastigheter/småhus (permanentboende, färre än tre lägenheter) en gång varannan vecka, för flerfamiljsfastigheter (permanentboende, tre eller flerlägenheter) en gång per vecka eller en gång varannan vecka om det kan ske utan olägenhet, för flerfamiljsfastigheter belägna i områden med småhus en gång varannan vecka för flerfamiljsfastigheter utrustade med s.k. djupbehållare en gång varannan vecka för fritidsbebyggelse en gång varannan vecka (hämtning sker fr. o m 1 maj t o m 31 augusti). Till fritidsbebyggelse räknas också koloniområden och stugbyar för fritidsanläggningar(säsongsöppna), småbåtshamnar, gästhamnar, campingplatser m.fl. sker hämtning normalt en gång per vecka under maj t o m augusti för övriga verksamheter en gång varannan vecka tillfälliga evenemang och liknande efter överenskommelse med renhållaren Hämtning av latrin från permanentbostäder sker en gång varannan vecka. Hämtning av latrin från fritidsbostäder sker varannan vecka och följer hämtningsperioden för hushållsavfall d.v.s fr.o.m. 1 maj t.o.m. 31 augusti. Hämtning av slam eller annat som härrör från enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten sker enligt miljönämndens beslut eller i annat fall en gång vart fjärde år. Fosforfällor och minireningsverk ska tömmas i enlighet med det tillstånd som getts av miljönämnden och ska följa leverantörens anvisningar. Tömning av andra små avloppsanläggningar sker minst en gång per år. Tätare hämtningsintervall och/eller extrahämtning kan medges av renhållaren. Ansökan om längre intervall prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger om året. Tillsyn sker i enlighet med 4.

104 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 3 Lverv Förteckning över behållare och annan utrustning som används i Halmstads kommun Standardbehållare/återgångsbehållare Kärl med hjul: 190 liter 370 liter 660 liter Latrinbehållare: engångsbehållare 37 liter (alt 27 liter) Övriga behållare efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavaren och renhållaren Container: 3 kbm 6 kbm 7,5-8 kbm Djupbehållare: 3-5 kbm Säckar (Fasas ut under 2019 och ersätts av kärl med hjul från och med 1 januari 2020): 160 liter 240 liter 1

105 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Behållarens placering och gångväg Uppställningsplats och utrymmen för avfallsbehållare ska ha en fri höjd om minst 2,1 meter. Transportväg avseende gångtransport ska ha en bredd på minst 1,2 m. Vid riktningsändring mer än 30 grader ska bredden vara minst 1,35 m. Måtten gäller även utomhus avseende hindrande växtlighet. Återgångsbehållare får inte vara placerade på sockel eller upphöjning. Transportvägen ska vara hårdgjord, t ex asfalt, betongplattor eller dylikt. Singel, grus eller kullerstensbeläggning godtas ej. Om höjdskillnader i transportvägen för behållare förekommer anordnas ramper med max lutning 1:7 och max längd 7 m. Före och efter ramp ska finnas vilplan med dörrfri längd 1,5 m. Trappor får inte förekomma. Avfallsutrymme För att minska risk för brandspridning bör avfallsbehållare utomhus placeras minst 6 m från byggnads fasad eller utskjutande tak. Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. De får inte heller placeras så att illaluktande avfall måste transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Utrymmen och anordningar för avfallshantering som är gemensamma för boende ska vara tillgängliga för rörelsehindrade. Utrymmen för avfall och utsorterade förpackningar ska vara tydligt skyltade. Avfallsutrymme ska vara väl ventilerat. Transportväg och avfallsutrymme ska ha god belysning. Avfallsutrymme minst 100 lux. Strömbrytare placeras ca 1,3 m över golv. Avfallsutrymme ska ha takhöjd på minst 2,1 m och fri arbetsyta på minst 1,35 m x 1,35 m framför behållare. Dörröppning till avfallsutrymme ska ha en fri höjd på minst 2 m och en bredd på minst 1 m (dörr till grovavfallsutrymmen med en bredd på minst 1,2 m). Dörr ska kunna spärras i uppställt läge och kunna öppnas inifrån utan nyckel. Hindrande trösklar får ej förekomma. Golv i avfallsutrymmen ska vara halkfria. 1

106 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 4 Transportväg för hämtningsfordon Väg för hämtningsfordon ska vara minst 3,5 m bred och ha en fri höjd på 4,7 m med avseende på t ex vegetation samt fri bredd om minst 5,5 m (Figur 1). Figur 1 Vid återvändsgata ska det finnas vändplats för tung lastbil. Backning med hämtningsfordon ska undvikas. T-korsning samt vändplats för hämtningsfordon ska vara utformad så att de uppfyller de krav på minimimått som framgår av Figur 2. Figur 2 Minimimått vid vändplats Gränsvärden vid lyft eller drag Gällande arbetsmiljöregler medför begränsningar beroende på avfallsslag och vilken behållartyp och storlek som får användas. Gränsvärdet enligt AFS 2012:2 är att kraft för igångsättande av behållare är 300 N och för kontinuerlig förflyttning 200 N. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns bland annat i Boverkets byggregler (BFS 2011:6 och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2012:2 och 2009:2). 2