SMÅLAND & ÖARNA. Portföljanalys 2017:1. Demkowicz Dobrzanski Slawomir VRU verksamhetsstöd

Transkript

1 SMÅLAND & ÖARNA Portföljanalys 2017:1 Demkowicz Dobrzanski Slawomir VRU verksamhetsstöd

2 Innehåll Portföljanalys Småland och Öarna Regionala utmaningar och programmets syfte Utlysningsomgång 2017: Tillväxtverkets bedömning av utlysningsomgången Samlad bedömning av projektportföljen(exkl. TA-medel) Fördjupning per insatsområde Insatsområde 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Insatsområde 2 - Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik Insatsområde 3 - Öka konkurrenskraften hos små- och medelstora företag Insatsområde 4 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (enbart inom transport inom Småland och Öarna) Insatsområde 5 TA medel Rekommendationer och planering inför kommande utlysningsomgångar Bilaga 1. Tidigare utlysningsomgångar Utlysningsomgång 2016:1-2016: Utlysningsomgång 2015:1-2015: Bilaga 2. Lista över projekt Bilaga 3. Lista över aktivitetsindikatorer... 22

3 Portföljanalys Småland och Öarna 1 Regionala utmaningar och programmets syfte Målet för EU:s sammanhållningspolitik under perioden är att bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Europeiska regionala utvecklingsfonden är ett av unionens viktigaste verktyg för att nå det målet. Tillsammans med svenska aktörer på nationell och regional nivå ska fonden investera medel i projekt som bidrar till ökad regional konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Under perioden investerar Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 532 miljoner för tillväxt och sysselsättning i Småland och Öarna. I programområdet ingår Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. I förhållande till mål och samhällsutmaningar är Regionalfondens resurser begränsade. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter därför att insatserna är väl avvägda och samverkar med andra insatser i genomförandet. Syftet med programmet är att öka konkurrenskraften och sysselsättning och främja tillväxten i regionen, med särskild vikt på små och medelstora företag. På så sätt ska man bidra till en miljövänlig och hållbar utveckling. Områdets utmaningar är framförallt: Få kunskapsintensiva företag: Småland och Öarna hade under 2012 den högsta sysselsättningskoncentrationen bland svenska NUTS 2-regioner till branscher med lågt kunskapsinnehåll och den lägsta koncentrationen i kunskapsintensiva tjänsteföretag. De sysselsatta i programområdet hade 2011 också den lägsta utbildningsnivån bland de svenska NUTS-2 regionerna. Programområdet har det relativt sett största industriberoendet i Sverige sett till arbetstillfällenas fördelning, dock med betydande inomregionala skillnader. Den ensidiga näringsstrukturen får även en könssegregerad arbetsmarknad som konsekvens. Programområdet har haft en relativt svag omsättningsutveckling och har lägst BRP per capita jämfört med övriga regioner, vilket delvis ses som ett resultat av att programområdets arbetsmarknad präglas av ett relativt lågt kunskapsinnehåll. För att skapa regional konkurrenskraft och minska regionens sårbarhet efterfrågas i OP insatser för att främja ett mer diversifierat näringsliv och ökad tillväxt. Fokus för programmet ligger på tillväxtföretag snarare än generella insatser för företagsutveckling och entreprenörskap. Inriktningen baseras på tidigare regionala analyser som påvisat att en stor del av områdets jobbtillväxt kan skapas av befintliga företag. Låg nivå på investeringar i FoU: Under 2011 hade Småland och Öarnas näringsliv den fjärde lägsta investeringsnivån i relation till BRP och antal invånare bland svenska NUTS2- regioner. Svaga strukturer för kunskapsöverföring från lärosäten till näringsliv pekas ut som en faktor. Ensidig näringsstruktur och Svag tillväxttakt i SMF. Småland och Öarna har störst andel sysselsatta inom industrin av de svenska NUTS 2-regionerna, över 20 procent, och lägst andel sysselsatta i offentlig och

4 privat tjänstesektor. Många av industriföretagen är relativt små och underleverantörer till större företag, vilket gör dem utsatta i konjunkturnedgångar. Industrin är också könssegregerad; företagen domineras av män. Småland och Öarnas SMF hade en svag omsättningsutveckling jämfört med SMF i de andra svenska NUTS 2-regionerna, och regionen hade lägst BRP per sysselsatt av alla regioner. För att möta dessa utmaningar innehåller programmet fyra insatsområden med totalt 532 mkr i sökbara medel: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 33 % av medlen 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 10 % av medlen 3. Öka konkurrenskraften hos små- och medelstora företag, 38 % av medlen 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (enbart inom transport inom Småland och Öarna), 15 % av medlen 2 Utlysningsomgång 2017:1 Utlysningsomgång 2017:1, var öppen 12 december mars 2017 och prioritering skedde den 21 juni samma år. Samtliga insatsområden var öppna för ansökningar. I utlysningen lyftes särskilt fokus på ansökningar med inriktning på område 2 och 4 enligt ovan samt område 3 med fokus på internationalisering. Utlysning 2017:1 resulterade i tolv inkomna ansökningar. Ansökt bruttobelopp uppgick till 41 miljoner kronor. Totalt gick åtta projekt vidare till prioritering, två projekt återtogs och två projekt avslogs. Utlysningen var öppen, dock med vissa politiska medskick, vilket innebar att hela programmet var sökbart. Hittills under året har åtta förstudieansökningar inkommit varav sju prioriterats av ordföranden på delegation i enlighet med delegationsbeslut. Fler projektägare har aviserat att de avser inkomma med ansökningar om förstudier under hösten. Summan av programperiodens beviljade medel är ca 235 miljoner kronor, ungefär 45 % av programmets totala medel (exkl. TA-medel).

5 Den juni samlades Strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna i Visby för prioritering. Samtliga projekt prioriterades. Prioritering om förstudier kan tas löpande av ordförande enligt tidigare delegationsbeslut fattat av Strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna. I beslutsunderlaget som skickas till ordförande inför ett möte då beslut om förstudier prioriteras ska det alltid tydligt framgå att projektet är förankrat med regionalt utvecklingsansvariga organ. 2.1 Tillväxtverkets bedömning av utlysningsomgången Söktrycket var under denna ansökningsomgång något högre än föregående. En av orsakerna till detta tros vara dels en ännu tätare dialog med projektägaren tidigt i initieringsfasen men framförallt möjligheten och uppmuntran att löpande ansöka om förstudier. Förstudierna ger en möjlighet att göra en grundlig intressentanalys och få en övergripande kravbild för projektet genom att kartlägga intressenternas huvudsakliga behov samt att ange strategi för hur projektet ska utformas. Kan vi på detta sätt få in fler genomförande projekt samt projekt som är mer genomarbetade vid projektstart, gynnar det både projektägare och programmets utfall och därmed den regionala utvecklingen inom Småland och Öarna. Många av de projekt som beviljats finansiering i ansökningsomgång 2017:1, är att betrakta som viktiga basprojekt för tillväxten inom Småland och Öarna. Här återfinns projekt som handlar om att skapa mötesplatser och att knyta samman näringslivet med akademien och det offentliga. Men även satsningar som handlar om affärsutveckling av enskilda företag inom branscher som är viktiga för området samt satsningar som handlar om att reducera utsläppen av koldioxid inom området. Dock är det även denna ansökningsomgång lågt söktryck inom insatsområde 4, Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, ett område där programkontoret skulle behöva fler projekt. I utlysningsomgång ser vi att inblandade aktörer i stort sett är de samma som drivit projekt i tidigare ansökningsomgångar, Regioner, universitet och kommuner. Av de beviljade projekten finns endast en ny projektägare. Detta tyder på att det finns ett begränsat antal aktörer som har tillräcklig kapacitet att äga och driva projekt av denna omfattning. Vad det gäller projektens kvalitet bedömer vi den som god i förhållande till projektlogik, kvalitet i förhållande till måluppfyllnad får utfallet av projekten visa i ett senare skede. Projektansökningarna har över lag hållit en låg kvalitet avseende överensstämmelse med Handbok för EU-projekt. Ansökningarna har behövt större kompletteringar för att möta de formkrav som behövs för beredning av projektet. Ett obligatoriskt urvalskriterium för projekt inom Regionala strukturfonden Småland och Öarna är att sökande och stödmottagare ska beskriva på vilket sätt man kommer att använda de tre horisontella kriterierna som verktyg för att bidra till projektets mål och resultat samt till hållbar utveckling och tillväxt i programområdet.

6 De horisontella kriterierna miljö, lika möjligheter och icke-diskriminering samt jämställdhet mellan män och kvinnor ska beaktas i såväl planering som genomförande och uppföljning. I de beviljade projekten arbetar man till största del med de obligatoriska horisontella kriterierna på en godkänd nivå där man delvis använder två av tre kriterier i minst två av tre villkor. Ett par av projekten bedöms arbeta aktivt med de horisontella kriterierna och man har en tydlighet i hur man arbetar. Programkontoret kan se att de projekt som tidigt i förberedelsefasen integrerar arbetet med de horisontella kriterierna, har en bättre sammanhållen projektlogik och arbetar mer aktivt med kriterierna. Programkontoret informerar tidigt i dialogen med projektägarna om de horisontella kriterierna och hur man kan arbeta med de samma. Tillväxtverket försöker under projektets initieringsfas ha en löpande kontakt med projektägaren och de regionalt utvecklingsansvariga, i syfte att säkerställa projektets prioritering i de regionala utvecklingsstrategierna samt att finnas till hands för projektägaren för vägledning för riggningen av projektet. Detta leder till en bättre kvalité av de inkomna projekten och en förenklad handläggning för programkontoret, men underlättar även för projektägaren i både planering och ansökningsfas. Handläggare och ekonomer har fått mycket positiv feedback runt den konstruktiva dialog som förts. Precis som vid tidigare utlysningsomgångar kan programkontoret se att det saknas projektskrivarkapacitet i programområdet vilket påverkar möjligheten till inflöde. Detta gäller både hos projektägare och Regioner i området. De organisationer som driver projekt har en projektstock som de känner sig bekväma med att hantera och även om de ser behov för ytterligare projekt kan de vara tveksamma att driva fler projekt. Signaler har även kommit från projektägare att om man har möjlighet att söka annan finansiering upplevs detta många gånger som ett enklare alternativ än ERUF-finansiering då man upplever ansökningsprocessen som tidskrävande. 2.2 Samlad bedömning av projektportföljen(exkl. TA-medel) Insatsområde Budget, kr (exklusive medfinansiering) Beviljat, kr (exklusive medfinansiering) Beviljat, andel av budget, kr Utbetalt, kr (exklusive medfinansiering) ,4% ,9% ,9% ,64% ,3% SUMMA SUMMA BEVILJAT ANDEL AV TOTAL BUDGET Tabell 1. Budget och beviljade medel SUMMA

7 Insatsområde Finansiell indikator resultatram, kr (inklusive medfinansiering) Mål 2018 Mål 2023 Resultat hittills kr kr kr En generell bedömning av programgenomförandet hittills, är att beslutade projekt är bra och ligger väl i linje med programmet och områdets styrkeområden och därmed har potential att påverka flera av områdets utmaningar. Dock ser vi att söktrycket behöver fortsatt öka, inte minst med tanke på resultatramverkets målsättningar. Efter ansökningsomgång 2017:1 ser vi i halvtid av programperioden, att programmet skulle behöva få in fler projekt inom insatsområde 1 (33,4% beslutat) 2 (19,9% beslutat) och område 4 (32,7% beslutat) för att nå upp till målsättningarna. Dock förväntar vi oss att ansökningsomgång 2017:2 kommer att generera ett par större projekt i framförallt insatsområde 2 Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, vilket om projekten leder till prioritering kommer att föra upp beslutsnivån ordentligt. Programkontoret upplever att just insatsområde 2 varit lite trögstartat men att det nu kommer in fler förfrågningar och att projektägarna hunnit ikapp. Fokus framåt bör vara ökade informationsinsatser och möten med presumtiva projektägare för att öka inflödet av projekt inom företrädelsevis område 1 och 4. Då de horisontella kriterierna är ett obligatoriskt urvalskriterium, arbetar samtliga beviljade projekt med dessa, utifrån de texter som finns i ansökan om stöd. Dock uppfattas genomförandet och implementeringen av de horisontella kriterierna som svårt, och det finns ingen systematisk uppföljning av effekter. Programkontoret har fått uppfattningen från projektägarna att jämställdhet är det kriterium som går lättast att hantera i projekten. Likabehandling och icke-diskriminering har varit svårast, framförallt för att uppstartsföretag som brukar ha stora inslag av personer med utländsk bakgrund inte ingår i programmet. Det finns ett behov av mer kunskap och goda exempel på hur man kan integrera de horisontella kriterierna i projekten, både hos oss som förvaltande myndighet och hos projektägarna. Över lag är kvaliteten i projektportföljen väldigt god sett till överensstämmelse med programmet och dess intentioner. Resultat följs upp regelbundet genom lägesrapporter och diskussioner med projektägarna. Sweco har på uppdrag av Tillväxtverket utvärderat de tematiskt målen 1, 3 och 4 och de operativa programmens förutsättningar för att uppnå önskade resultat. Man gör i sina rapporter bedömningen att Småland och Öarna, förutsatt att projekten implementeras i linje med projektansökningarna, med god marginal kommer att nå de målsättningar som finns för aktivitetsindikatorerna. Tillväxtverkets kontor för Småland och Öarna bedömer att de samlade projekten

8 ligger väl i linje med planerade aktiviteter, dock finns i dagsläget ingen samlad bild av effekter och resultat. Detta beror till stor del på att många av insatserna är i uppstart och att det ofta tar tid innan effekter börjar synas. Tillväxtverket bedömer att så här halvvägs in i programperioden, har programgenomförandet fungerat förhållandevis väl, om än att söktrycket har varit för lågt. De problem som både kontoret och aktörerna upplevt är nästan uteslutande kopplat till de administrativa och digitala systemen med buggar i systemen som vid tillfällen gjort att aktörer inte kommit in i Min ansökan under lång tid. Tillväxtverkets kontor för Småland och Öarna upplever att processen med att förenkla och förbättra de administrativa systemen varit väldigt seg och att effektiviteten i handläggningen försämrats av detta. 2.3 Fördjupning per insatsområde Insatsområde 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Inom insatsområde 1 beviljades för utlysningsomgång 2017:1 två projekt som båda knyter an väl till det specifika målet. I ett av projekten avser man skapa en organisatorisk plattform för automation och digitalisering av tillverkningsindustrin i syfte att tillföra ny teknik, kompetens, forskning och innovation vilket bidrar till att ytterligare effektivisera och utveckla övrig industri och därmed regionens konkurrenskraft generellt. I det andra projektet är det övergripande målet att genom att följa upp och revidera rekommendationerna i OECD Territorial Review Småland Blekinge 2012, skapa ett bättre underlag för styrning av insatser i de fyra länens regionala näringslivsutvecklingsarbete. Programkontoret kan se att dessa projekt fungerar väldigt väl i enlighet med sina och programmets intentioner. Programmet i Småland och Öarna har som särskilt mål att förbättra förutsättningarna för företagens innovationsutveckling. De projekt som beviljats fokuserar på att skapa bestående strukturer för samverkan mellan programområdets lärosäten och SMF, med fokus på kompetensutveckling. Programtexterna i sig kan inte sägas bidra till smart specialisering i någon särskild utsträckning, men det beror främst på att det funnits dåliga förutsättningar att arbeta med smart specialisering på ett sammanhållet sätt när programmet skrevs. Tillväxtverkets kontor för Småland och Öarna menar dock att de projekt som hittills har beviljats ligger i linje med områdets styrkeområden samtidigt som de möter områdets utmaningar. Småland och Öarna har varit tydliga med att de horisontella kriterierna ska integreras i projektens verksamheter. Inom detta insatsområde finns det två specifika utmaningar. Den första utmaningen är att det finns få kunskapsintensiva företag och den andra är den låga nivån på investeringar i FoU. Utifrån Eurostats branschindelning efter kunskapsinnehåll visar analysen att Småland och Öarnas arbetsmarknad har ett lågt kunskapsinnehåll. Regionen hade under 2012 den högsta sysselsättningskoncentrationen i riket inom branscher med lågt kunskapsinnehåll och den lägsta

9 specialiseringen inom riket när det gäller kunskapsintensiva företag. Denna utmaning är kopplad till den ensidiga näringsstrukturen, med sårbarhet som följd. I samtliga regioner pågår processer för att utveckla smart specialisering, vilket är tänkt att främja samverkan och utveckling av fler kunskapsintensiva företag. Ett viktigt verktyg för att skapa innovationer är investeringar till forskning och utveckling (FoU), vilket beskrivs också i partnerskapsöverenskommelsen. En innovation behöver inte med nödvändighet skapas i en forskningsmiljö, men forsknings- och utvecklingsmedel är ändå ett viktigt redskap för att främja en innovativ miljö. Analysen pekar på att Småland och Öarnas näringsliv har en låg investeringsgrad i FoUverksamhet. För att nå programmets mål krävs insatser som ger tillgång till mötesplatser, kunskap och nya metoder, vilket ger förbättrade förutsättningar för innovationsutveckling hos regionens företag. Genomförda aktiviteter ska fokusera på att utveckla och stärka regionala strukturer, framförallt s.k. innovationsmiljöer. En innovationsmiljö bygger på strukturerad samverkan mellan företag, universitetoch högskolor eller andra forskningsaktörer och offentlig sektor kring regionala befintliga eller nya styrkeområden. Innovationsmiljöerna ska främja nyttiggörande av forskning och bidrar därmed till att företag förmår ta fram nya innovationer i form av produkter/processer/tjänster ofta med egna FoUinvesteringar- som gör att de kan lyfta sig i värdekedjan och ökar sin överlevnadsförmåga i en global ekonomi. Därmed kan andelen kunskapsintensiva företag och näringslivets FoU-investeringar öka, vilket på sikt leder till ökad regional konkurrenskraft. Projektportföljen inom insatsområde 1 består av 14 beviljade projekt. Totalt sett har 33,4 % av insatsområdet intecknats. Projekten utgörs framförallt av satsningar på att utveckla innovationsmiljöer och kluster med koppling till regionens styrkeområden enligt smart specialisering. Det är inte forskningslogiken som är styrande i ERUF-projekten utan istället ligger fokus på hur små och medelstora företag kan stärka sin innovationsförmåga och därmed öka sin tillväxt. De arenor som det investeras i ska också då vara kopplade till områdets styrkeområden, smart specialisering. Dessa arenor initierar idéer och embryon till utvecklingsprojekt med annan finansiering som exempelvis Vinnova. Arenorna är även mycket viktiga för att vara en överbryggning så att företag och akademi kan mötas och samarbeta såväl som att akademin kan föra ut tillämpbar forskning. Programkontoret kan se att dessa projekt fungerar väldigt väl i enlighet med sina och programmets intentioner Insatsområde 2 - Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informationsoch kommunikationsteknik Inom insatsområde 2 beviljades för utlysningsomgång 2017:1 två projekt. Det ena projektet ska skapa ett kluster i syfte att få fler företag att utvecklas och satsa på digital business samt att förädla och utöka

10 antalet företag anslutna till klustret. Det andra projektet har projektmålet att etablera en plattform för digitalt stött företagande och innovationsutveckling på hela Gotland genom samverkan mellan företag, akademin och offentlig sektor. Inflödet av skarpa projekt som kommit in vid utlysningarna har varit lägre än förväntat trots de digitala agendorna som tagits fram i de olika Regionerna. Det kan bero på otillräckliga resurser för projektskrivning, coachning av projekt samt avstämning av progress i framtagandet. Bakgrund? Insatsområdet kopplar an till utmaningarna Gles och obalanserad befolkningsstruktur samt begränsad tillgång till bredband. Regionens utmaningar är gemensamma med landet i stort men extra hänsyn måste tas till att Småland och Öarna är en glest befolkad region med en ådrande befolkning och en generellt låg utbildningsnivå. Frågan om tillgänglighet och service blir därmed extra aktuell och för att skapa en levande landsbygd och minska utflyttning blir det viktigt att kunna erbjuda samma informationsinfrastruktur som i städerna. IKT kan också på olika sätt bidra till att möta de utmaningar som samhället står inför. Det kan vara fråga om nya sätt att utforma lösningar för ett åldrande samhälle i form av e-hälsa eller digitala hjälpmedel, det kan vara digitala lösningar som gynnar miljön såsom intelligenta transportsystem men också kopplat till demokrati via tillgång till information och dialog med beslutsfattare eller ökad konkurrenskraft för företag genom nya produkter och tjänster samt för att skapa effektivare verksamhet med hjälp av IT. Programmet stöder inte direkta investeringar. Fokus ligger på insatser för samordning, kunskapshöjande insatser kopplat till bredbandsutbyggnad och utveckling av e-samhället och e-tjänster. Totalt sett har 19,9 % av insatsområdets medel hittills intecknats. Inom insatsområde 2 ser vi att inflödet kommer att öka under andra delen av Insatsområde 3 - Öka konkurrenskraften hos små- och medelstora företag Inom insatsområde 3 beviljades för utlysningsomgång 2017:1 tre projekt. Det första projektet syftar till att skapa ett nytt helt digitalt företagsstöd som kompletterar det företagsstöd som finns idag där fler företag i regionen ska efterfråga och få tillgång till extern expertis för affärsutveckling. Det andra projektet går ut på att etablera en plattform för samverkan inom innovations- och kapacitetsutveckling av mat- och livsmedelsföretag på Gotland genom samverkan, hållbar förnyelse och ökad förädlingsgrad. Det tredje projektet syftar till att öka intensiteten och samverkan mot ett starkare näringsliv i Oskarshamn i samband med att reaktorerna O1 och O2 utanför Oskarshamn ska avvecklas. Insatsområde 3 är det område där inflödet har fungerat i stort sett planenligt. Det kan förklaras av att det inom detta temaområde finns vana projektägare sedan tidigare programperioder och att programmet även faller inom deras naturliga sakområde. Detta gör det lätt för dem att se nödvändiga gemensamma behov, som finns hos små och medelstora samt mikroföretag, där det finns ett glapp

11 (gap) mellan ordinarie offentligt stödsystem och företagens gemensamma behov som kan täckas av ett EU-finansierat projekt. Samtliga beviljade projekt i programmet kan kopplas till olika former av stöd för affärsutveckling i befintliga företag och bedöms därmed ligga i linje med det särskilda målet. Det förekommer dock inga beviljade projekt avseende ökade kunskapsnivåer i näringslivet och Sweco bedömer med koppling till vald resultatindikator att programmet inte i tillräckligt stor utsträckning säkerställer att tillväxt sker i kunskapsintensiva tjänstenäringar där förutsättningarna för sysselsättningstillväxt är som störst. Sweco bedömer att programmet präglas av en förhållandevis hög kostnadseffektivitet sett till andel av beviljat stöd som direkt omsätts i aktiviteter för företag samt har förmåga att nå ut med stöd till ett förhållandevis stort antal företag. Insatsområdet kopplar an till utmaningar Ensidig näringsstruktur och svag tillväxttakt i SMF. För att skapa regional konkurrenskraft och minska sårbarheten, behövs ett mer differentierat näringsliv och höjd produktivitet. Programområdet har ett stort antal små- och medelstora företag, så det är av högsta vikt att dessa utvecklas och att tillväxttakten ökar. Den regionala analysen visar att flera branscher växt under senare år, vilket ger en stor potential för framtiden kopplat till de båda utmaningarna. Analysen lyfter bl.a. internationalisering och kapitalförsörjning som nyckelområden för utveckling. Inom insatsområde 3 finns det 18 beviljade projekt. Totalt sett har 64,9 % av insatsområdets medel hittills intecknats. Det kan förklaras av att det inom detta område finns projektägare som är vana att hantera strukturfondsprojekt kopplat till små- och medelstora företag. Detta gör det lätt för dem att se nödvändiga gemensamma behov, som finns hos små och medelstora samt mikroföretag, där det finns ett glapp (gap) mellan ordinarie offentligt stödsystem och företagens gemensamma behov som kan täckas av ett EU-finansierat projekt Insatsområde 4 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (enbart inom transport inom Småland och Öarna) Inom insatsområde 4 beviljades för utlysningsomgång 2017:1 ett projekt. Projektet arbetar för att utveckla tjänste- och arbetsresor så att gång, cykel, kollektiv-trafik och distansmöten skall bli förstahandsval istället för biltrafik, samt för att utveckla och samordna interna och externa godstransporter för mindre miljöbelastning. Inom insatsområdet har inflödet varit lågt. Detta kan både bero på den smala inriktningen, men även på att tänkta projektägare inom detta område inte har vana av EU-finansierade projekt eller kapacitet att driva stora regionalfondsprojekt. Det är en annan huvudsaklig målgrupp för strukturfonden inom detta område. Detta särskilda mål, insatsområde 4, ligger nära många av de infrastrukturprojekt som bedrevs inom den tidigare strukturfondsperioden och då under insatsområdet Tillgänglighet vilket i denna programperiod inte varit möjligt att bedriva då Large Scale Investments ej kan inrymmas under insatsområde 4.

12 Bedömningen är ändå en försiktig optimism om att, det likt tidigare strukturfondsperioder, skall inkomma ett ökat inflöde inom nya områden men att programmet som helhet och i synnerhet inom detta insatsområde blir baktungt med både projektstock och utbetalningar. Projektens verksamhet domineras av mjuka åtgärder med kortsiktigt tidsperspektiv och det saknas ofta en djupare behovsanalys eller koppling till andra insatser som skulle kunna stärka projektens förmåga att leverera betydande resultat på sikt. Det finns dock även svagheter i programmens teori. Tidigare forskning och erfarenhet pekar på betydelsen av en välutvecklad behovsanalys och en god kännedom om målgrupperna som grund för den typ av strukturförändrande insatser som programmen avser. Bland annat bör det finnas förutsättningar för att skapa en god policymix som kombinerar olika typer av hårda (skatter, subventioner och regelverk) och mjuka (information och främjande) styrmedel. I dessa avseenden finns det tydliga brister i programmet. Insatsområdet kopplar an till utmaningarna höga utsläpp från transporter. Den regionala analysen visar att programområdets största energiutsläpp kommer från transporter vilket ligger i linje med slutsatserna i partnerskapsöverenskommelsen. För att nå de klimatmål som är uppsatta krävs kraftfulla åtgärder för att främja hållbara transporter, skapa intermodala lösningar och minska beroendet av fossila drivmedel inom transportsektorn. Utmaningen är att fortsätta göra framsteg mot en mer hållbar och effektiv energianvändning och samtidigt se till att åtgärderna är kostnadseffektiva. Totalt sett har 9 projekt beviljats medel vilket innebär att 32,64 % av insatsområdet hittills har intecknats. Projekten är av olika karaktär, från planering av strukturer för hållbara transporter till projekt med påverkansstruktur. Inom insatsområdet har inflödet totalt sett och hittills varit lågt. Detta kan både bero på programmets smala inriktning medfokus på transporter, men även på att tänkta projektägare inom detta område inte är vana att driva projekt som finansieras av strukturfonderna. Beviljade projekt förväntas leda till minskade koldioxidutsläpp genom ökad användning av bioenergi istället för fossilbaserade bränslen. Tillväxtverket har tillsammans med organisationer som har det regionala utvecklingsansvaret träffat och informerat möjliga projektägare av den typ av projekt som efterfrågas inom området. De organisationer som förväntas bedriva projekt inom detta insatsområde är ofta ovana att söka medel från regionalfonden. Enheten för Småland och Öarna har också tagit fram och spridit information om vad som har gjorts inom övriga landet inom tema Insatsområde 5 TA medel Bemanning och upparbetande av medel för administration för programgenomförandet följer i huvudsak plan. Utlysta tjänster har sökts i tillräcklig mängd för att ett bra urval skall kunna göras och anställningar har kunnat göras av personer med god kompetens. 2.4 Rekommendationer och planering inför kommande utlysningsomgångar Motivera era rekommendationer utifrån föregående avsnitt. Beskriv hur planeringen ser ut just nu för kommande utlysningsomgångar.

13 Tillväxtverkets kontor för Småland och Öarna för en aktiv dialog med de organisationer som har det regionala utvecklingsansvaret inom området i syfte att öka antalet aktiva projektägare för att få in fler projekt. Vår bedömning är att det finns gott om pengar i systemet men färre utförare som har legitimitet, kunskap och tillräcklig kraft att driva ett eller flera projekt för länens och områdets räkning. Ett proaktivt arbete bör fortsätta med informationsinsatser och möten med aktörer inom Småland och Öarna särskilt då vad gäller insatsområde ett, två och fyra. Att fortsatt hela strukturfondsprogrammet är öppet för ansökan vid utlysningar. I kommande utlysning har efter önskemål från regionalt utvecklingsansvariga (RUA), utlysningstiden förlängts då RUA förmedlar att blivande projektägare inte påbörjar arbete med projektansökan förrän utlysningen öppnats. Detta hoppas vi kunna ge bättre genomarbetade projektansökningar och korta handläggningstiden. Möjligheten att kunna fatta beslut om förstudier löpande och på delegation har visat sig vara en bra metod för att projektägare skall få möjlighet till att lägga grund för projekt som de inte kunnat annars. Det ser ut att bli ett viktigt instrument för att få fram fler genomförandeprojekt som dessutom är bra förankrade till kommande ansökningsomgångar så ett fortsatt arbete för förstudier enligt detta koncept ses som viktigt. Ett fortsatt aktivt arbete för att nationella program och projekt skall växla upp medel genom strukturfonden för att få ännu större kraft i genomförandet. Inom det nationella programmet Hållbara Gotland har detta hitintills slagit väl ut och vi ser mycket positivt på samarbetet mellan dessa båda program och Region Gotland.

14 Bilaga 1. Tidigare utlysningsomgångar. Utlysningsomgång 2016:1-2016:2 Utlysning 2016:1 resulterade i sju inkomna ansökningar. Ansökt bruttobelopp uppgick till kronor medan nettobeloppet, dvs volymen på de projekt som gick vidare till prioritering, uppgick till kronor. Av de sju ansökningar som inkom gick fem vidare till prioritering. När det gäller de andra projekten valde ett att dra tillbaka sin ansökan medan det andra projektet avslogs. Utlysningen var öppen, dock med vissa politiska medskick, vilket innebar att hela programmet var sökbart. Utlysning 2016:2 resulterade i fem inkomna ansökningar. Ansökt bruttobelopp uppgick till kronor. Samtliga projekt gick vidare till prioritering. Utlysningen var öppen, dock med vissa politiska medskick, vilket innebar att hela programmet var sökbart. Förstudier som nu inkommer löpande resulterade i sju stycken förstudieansökningar. Ansökt bruttobelopp uppgick till kronor. Många av de projekt som prioriterades vid mötet är att betrakta som viktiga basprojekt för tillväxten inom Småland och Öarna. Här återfinns projekt som handlar om att skapa mötesplatser och att knyta samman näringslivet med akademien och det offentliga, satsningar som handlar om affärsutveckling av enskilda företag inom branscher som är viktiga för området och satsningar som handlar om att reducera utsläppen av koldioxid inom området. Utlysningsomgång 2015:1-2015: års ansökningsomgångar resulterade i 35 inkomna ansökningar till Tillväxtverkets kontor i Jönköping. Ansökt bruttobelopp uppgick till 225,8 miljoner kronor medan nettobeloppet, dvs volymen på de projekt som gick vidare till prioritering, uppgick till 163 miljoner kronor. Av inkomna ansökningar gick 23 vidare för prioritering. Utlysningarna var öppna, vilket innebar att hela programmet var sökbart under året. Den 1-2 juni och den 7-8 december samlades Strukturfondspartnerskapet för Småland och Öarna för prioritering. Av de 23 ärenden som ledamöterna hade att prioritera valde man att prioritera 21. De ca 160 miljoner som prioriterades under året fördelades på 6 projekt inom insatsområde 1, 12 projekt inom insatsområde 3 och 3 projekt inom insatsområde 4. Många av de projekt som prioriterades vid mötet är att betrakta som viktiga basprojekt för tillväxten inom Småland och Öarna. Här återfinns projekt som handlar om att skapa mötesplatser och att knyta samman näringslivet med akademien och det offentliga, satsningar som handlar om affärsutveckling av enskilda företag inom branscher som är viktiga för området och satsningar som handlar om att reducera utsläppen av koldioxid inom området. Under året har också den aviserade satsningen på regionalt riskkapital, 240 miljoner kronor varav 60 från programmet, prioriterats. Störst söktryck har det varit inom programmets insatsområde 1 Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och insatsområde 3 Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft.

15 Bilaga 2. Lista över projekt Beviljade projekt Utlysningsomgång Insatsområde Projektnamn Projektägare Beviljat belopp, kr 2015:01:00 1 IEC2020 Linnéuniversitetet kr 2015:01:00 1 Automation Småland Gislaved Näringsliv AB kr 2015:01:00 1 LTC 2020 (Linnaeus Technical Centre 2020) 2015:01:00 1 Regional plattform för innovation och förnyelse 2015:02:00 1 Linnaeus Innovation DesignLab Linnéuniversitetet Industriellt Utvecklingscentrum Kalmar AB Linnéuniversitetet 2015:02:00 1 Forum Förnyelse Internationella Handelshögskolan Jönköping AB 2016:01:00 1 Proteiner i fokus - plattform för forskning, innovation och utveckling av regionens livsmedelsbransch. Kortnamn: Proteiner i fokus 2016:01:00 1 Boost- Booende och bostadsutveckling för stark tillväxt 2016:02:00 1 Social innovation för regional utveckling Regionförbundet Kalmar län Sp Sveriges Tekniska Forskningsinst AB Coompanion Jönköpings län 2016:02:00 1 VISAM Arena Almi Företagspartner i Jönköping AB 2016 Löpande 1 Förstudie, Bryggprojekt, Automation för Regional Konkurrenskraft (ARK II) 2016 Löpande 1 Förstudie kring kärnkraftens underleverantörer Luleå Universitet Oskarshamns kommun i i i Tekniska kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2017:01:00 1 Automation för Förenade kr

16 Prioriterat men ej beslutat regional konkurrenskraft (ARK II) 2017:01:00 1 Revision of Territorial Review of Småland and Blekinge Automationsföretagen Sverige Regionförbundet Kalmar län 2017 Löpande 1 ProWOOD arena Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB SUMMA ÅTERFÖRT SUMMA INKL ÅTERFÖRT i kr kr kr 1 kr 1 kr 2016:01:00 2 Regional Utveckling inom Välfärdsteknologi och ehälsotjänster i Samverkan (RUVeS) 2016:02:00 2 Interaktiv tillgänglighetsgudie för besöksnäringen 2016 Löpande 2 Förstudie: Regional Digitalisering Linnéuniversitetet Regionförbundet Kalmar Linnéuniversitetet 2017:01:00 2 DigiBusiness kalmar Science Park AB 2017:01:00 2 Innovationsmiljö Gotland Science Park Gotland 2017 Löpande 2 Förstudie: Inkomst 4.0 ALMI Företagspartner i Jönköping AB 2017 Löpande 2 Förstudie för att skapa tillväxtkraft inom e- handel och logistik SUMMA ÅTERFÖRT SUMMA INKL ÅTERFÖRT ALMI Företagspartner i Jönköping AB i kr kr kr kr kr kr kr kr 2 0kr kr 2015:01:00 3 Almi Invest Småland & Öarna Fond II ALMI Invest Småland & Öarna AB kr

17 2015:01:00 3 VÄXARENA Almi Kronoberg ALMI Företagspartner Kronoberg AB 2015:01:00 3 Innovation Runway Science Park Jönköping AB 2015:01:00 3 Träregion Småland Coaching för tillväxt 2015:01:00 3 Innovativ Tillväxt i Kalmar Län Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB ALMI Företagspartner Kalmar län AB 2015:01:00 3 Växtkraft Gotland ALMI Företagspartner Gotland AB 2015:01:00 3 Strategier för hållbar tillväxt 2015:01:00 3 RINK - Regional Inkubation Kalmar län 2015:02:00 3 Företagsstöd / Industriellt Utvecklingscentrum Kalmar AB Kalmar Science Park AB Regionförbundet Kalmar län 2015:02:00 3 Step Two Coompanion Kronoberg Ekonomisk Fören 2015:02:00 3 Gröna näringars kluster - etapp :02:00 3 Hållbar tillväxt på nya marknader 2016:01:00 3 Förstudie företag & FoU Gotland, utveckling av livsmedelsföretagande på Gotland 2016 Löpande 3 Hållbara besök och digitala försteget 2016 Löpande 3 Idé- och företagsfabriken Nybro 2016 Löpande 3 Idé- och företagsfabriken Nybro 2017:01:00 3 Ökad Livsmedelsförädling 2017:01:00 3 Konsultstöd för små företag i Kronoberg Lantbrukarnas Ekonomi- AB ALMI Företagspartner Jönköping AB Gotland Grönt Centrum AB (svb) Science Park Gotland Nybro Företagsgrupp Ekonomisk Förening Nybro Företagsgrupp Ekonomisk Förening Gotland Grönt Centrum AB (svb) Kronobergs Landsting i i Läns kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 2017:01:00 3 Omställning för Oskarshamns kr

18 kärnkraftens underleverantörer 2017 Löpande 3 Förstudie Besöksnäringen 2.0 kalmar län SUMMA ÅTERFÖRT SUMMA INKL ÅTERFÖRT kommun Regionförbundet Kalmar län i kr kr 3 0kr kr 2015:01:00 4 Kraftsamling Biogas II - Regional samverkan för ökad användning av biogas som förnybart drivmedel inom transportsektorn 2015:01:00 4 Förstudie biogas Mönsterås 2015:02:00 4 Fossilfrihet i regional tågtrafik - en förstudie 2016:01:00 4 Åk tåg - Viktigt perspektiv för Näringslivsutveckling och Miljöpåverkan 2016:02:00 4 Hela RESAN - regionalt stöd för hållbart resande i ett expansivt Jönköping 2016:02:00 4 Bridging the gap - för att nå nollutsläpp inom tranportsystem i Jönköpings län 2016 Löpande 4 Flytande biogas till land och till sjöss Swerea Swecast AB Mönsterås kommun Kalmar Läns Landsting Kalmar kommun Region (ENS) LST Jönköping Energikontor AB Jönköping Sydost 2016 Löpande 4 Kalmar kommun Hållbara transporter Kalmar Växjö och Lnu 2017:01:00 4 Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg 2017 Löpande 4 Förstudie av förutsättningar för regionalt superbussconcept i Kronobergs Landsting Läns Kalmar Läns Landsting kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

19 Småland 2017 Löpande 4 Förstudie energieffektiva transportföretag SUMMA ÅTERFÖRT SUMMA INKL ÅTERFÖRT Länsstyrelsen Gotlands Län i kr kr 4 0kr kr SUMMA TOTALT INKL ÅTERFÖRT kr

20 Godkända ansökningar som inte prioriterades av SFP Utlysningsomgång Insatsområde Projektnamn Projektägare 2015:1 3 Tvärdrags Next Step Kronobergs Läns Landsting 2015:1 4 Bridging the gap för att nå ett nollutsläpp inom transportsystem i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län

21 Återtagna projekt/projekt som fått avslag Utlysningsomgång Insatsområde Projektnamn Projektägare /avslag FORUM FÖRNYELSE - Plattform för kunskap och samverkan Innovationsmiljön Centrum för energi från skogen Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB Linnéuniversitetet agenda VFX Eksjö kommun Avslag 3 SIHUBAN Regionförbundet i Kalmar län Innovationslyftet Sp Sveriges Tekniska Forskningsinst AB Regional Utveckling i Välfärdsteknologi och ehälsotjänster i Samverkan (RUVeS) Informations- och E- tjänster Operation videokonvertering Bravo - the entreprenurial hub Näringslivsutveckling vid Gotland Grönt Centrum Konkurrenskraftig produktion i Småland Regionalt stöd för hållbart resande i Jönköpings län- "RESAN" Digitalisering för Gotlandsföretag 2016:1 Avslag 4 GreenCharge II - en regional grön tillväxtmotor för fossilfria transporter 3 Almi Invest Småland & Öarna Fond II, Gotlandsuppdrag och Linnéuniversitetet Ljungby kommun Skyltverksta'n, Peter Torell Företagsfabriken i Kronoberg AB Gotland Grönt Centrum AB (svb) Centrum För Informationslogistik i Ljungby AB Jönköpings Läns Landsting Ideella Fören Tillväxt Gotland Med Firma Tillväx Miljöfordon Syd, Ekonomisk Fören Almi invest Småland & Öarna AB Avslag Avslag

22 ERUF 2017:1 1 Digital Innovation Gotland 2017:1 1 Strategisk kunskapsoch metodutveckling för hållbar besöksnäring (Hållbara Besök Uppsala Universitet Uppsala Universitet 2017:1 3 Nyanlända Företagare Västervik Framåt Avslag 2017:1 4 Vätgasproduktion i Oskarshamn Oskarshamns kommun Avslag

23 Bilaga 3. Lista över aktivitetsindikatorer Aktivitetsindikatorer resultatram Insatsområde Indikator Resultat hittills Förväntat resultat Mål 2018 Mål Antal företag som samarbetar med forskningsinstitutioner 2 Antal organisationer som får stöd 3 Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt 4 Antal organisationer som får stöd