Från Pragvår till perestrojka
|
|
- Camilla Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Ur Zenit (100) Zdenek Hejzlar Från Pragvår till perestrojka Zdenek Hejzlar välkomnar Gorbatjovs perestrojka och minns Pragvåren 1968 där han själv uppträdde som deltagare och vittne. Han ser paralleller och gemensamma svårigheter för de båda reform-kommunistiska ansatserna. Att omdana ett stelnat planekonomiskt system och väcka ett länge förtryckt folks förändringsimpulser kräver så lång tid och så stor möda att de måttligaste förhoppningar kan gå om intet. Och ändå är det de realistiska reformerna och inte det explosiva sönderfallet som bör prägla de första stapplande stegen mot frihet i det sovjetkommunistiska samhället. De flesta av oss, som för tjugo år sedan verkade i Pragvårens socialistiska förnyelseförsök och som sedan blev på ett eller annat sätt utstötta ur Tjeckoslovakiens politiska liv, har alltid hävdat att sökandet efter utvägar ur den stalinistiska samhällsmodellens återvändsgränder visserligen led ett nederlag i Tjeckoslovakien med tragiska konsekvenser för alla de s k realsocialistiska länderna, men att ett kvalitativt liknande sökande förr eller senare kommer att upprepas i dessa länder, varvid det avgörande blir om detta sker framför allt i själva Sovjetunionen. Med Michail Gorbatjovs perestrojka, glasnost och nytänkande uppfylls nu denna prognos. Det rör sig utan tvivel om en vändning av historisk betydelse, även om ingenting ännu är avgjort. Gorbatjov och hans anhängare är dömda att försöka bygga om det samhälle som vuxit upp under de gångna 70 årens dramatiska omvälvningar och som framför allt formats av Stalins våld och Brezjnevs konservatism, och han måste göra det med människor som lärt sig leva endast under dessa förhållanden och missförhållanden. Det är fråga om ett statiskt och konservativt samhälle som saknar både traditioner och mekanismer för reformistiska utvägar, och som är ännu mindre lämpat för nya radikala omvälvningar. Under den existerande strukturen finns inte några alternativa grundvalar för en annan struktur. Det är svårt att väcka folkets intresse och engagemang för det nya: under mer än tre generationer har det lärt sig att man kan överleva om man anpassar sig, men knappast om man engagerar sig. Under sådana förhållanden måste även de mycket önskvärda och mogna förändringarna föreslås och styras uppifrån, med bibehållen centralmakt och med en auktoritativ om än upplyst ledare, vilket naturligtvis begränsar möjligheterna för en snabb demokratisering. Man talar mest om nomenklaturans, d v s den hittills allsmäktiga byråkratins, motstånd mot reformerna. Men det finns en annan fara också: om en verklig fri opinion kommer till tals skulle folk otvivelaktigt kräva bättre levnadsvillkor som inte förbättrades ett dugg under perestrojkans första tre år och mer frihet än de uppifrån styrda reformerna bjuder på och kanske mer än samhällets och ekonomins tillstånd tillåter. I Sovjetunionen finns under ytan en mängd berättigade krav som ingen realistisk politik omedelbart kan uppfylla, samt en mängd anhopade orättvisor och brott mot hela nationaliteter, sociala grupper och enskilda, som inte heller kan gottgöras på kort sikt. Våldsamma explosioner av missnöje och otålighet skulle göra stegvisa reformer omöjliga det visades i Ungern 1956 och i Polen och allvarligt försvaga Gorbatjovs position. Men en omvandlingsprocess i de sovjetkommunistiska samhällsförhållandena kan knappast inledas annorlunda än vad Michail Gorbatjov gör. De genomförda och påtänkta reformerna frigör i viss utsträckning det sovjetiska samhällets dynamik och angriper de allvarliga problemen, men de löser dem inte i sig: i bästa fall öppnar de vägen för de framtida mycket komplicerade lösningarna. På vägen dit kan mycket hända. För Sovjetunionens och Östeuropas framtid är det
2 2 livsviktigt att omdaningsprocessen kan fortsätta. Men den västerländska vänstern bör akta sig för att redan nu i denna process se socialismens frälsning. Det gäller fortfarande bara sökandet efter utvägar ur stalinismens och den reellt existerande socialismens återvändsgränder, inte någon marsch framåt till en slutlig förening av socialism och demokrati i en samhällsformation som skulle motsvara mänsklighetens överlevnadsbehov i det tredje millenniet. Vad gäller det sovjetdominerade Östeuropa bär Michail Gorbatjovs utrikespolitiska nytänkande bara de första frukterna. Hans nya doktrin om att varje socialistiskt land både har rätt och skyldighet att lösa sina problem på sitt eget sätt utan inblandning utifrån har redan i Östeuropa skapat en mångfald som var otänkbar under Stalins eller Brezjnevs tid, och detta trots att alla vet att inte ens Gorbatjov skulle tåla sådana egna lösningar som hotar sovjetblockets sammanhållning. Men verkningarna av de nya vindarna från Moskva skiljer sig ganska väsentligt åt i de enskilda länderna, eftersom de inhemska makteliterna utnyttjar den ökade handlingsfriheten enligt sina specifika intressen. Samtidigt uppenbarar sig mellan dessa stater spänningar som tidigare dämpades av Moskva som t ex Rumäniens och Ungerns konflikt i fråga om förtrycket av den ungerska minoriteten i Rumänien. Medan makthavarna i Ungern, Polen och Bulgarien har goda inrikespolitiska skäl att acceptera och till och med utvidga en reforminriktning som den i Sovjet, har makthavarna i Rumänien och DDR sina skäl att mer eller mindre tydligt avvisa denna inriktning. Mest intressant är läget i Ungern, där man redan brottas med de ekonomiska reformernas negativa biverkningar, och i Polen, där det ekonomiska kaoset och den fortsatta polariseringen inom samhället tvingar regimen till utspel som är ganska unika i Östeuropa. Makteliten i dagens Tjeckoslovakien bekänner sig verbalt till Gorbatjovs förnyelsepolitik men fruktar samtidigt dess konsekvenser i folkets medvetande. Där finns nämligen Pragvårens lik i garderoben. Prag räds Michail Gorbatjov har inte alls uppfunnit den väg som nu skall leda till att det förstelnade sovjetsamhället vitaliseras och moderniseras. Den centralstyrda och byråkratiserade planhushållningens misslyckande kan endast botas med införandet av marknadsekonomiska stimulanser, och människornas försvagade vilja till ansvar, initiativ och prestation kan endast väckas genom att de får tillträde till beslutsprocesserna, d v s genom politisk demokratisering. Allt detta upptäckte de jugoslaviska kommunisterna redan i mitten av 1950-talet, det diskuterades livligt på flera håll under Nikita Chrusjtjovs korta tid, det prövades försiktigt av János Kádár efter 1969 i Ungern och ganska stormigt av de kinesiska kommunisterna från och med slutet av 1970-talet. Trots alla skillnader mellan åttiotalets Sovjetunionen och sextiotalets Tjeckoslovakien brukar o- avhängiga bedömare konstatera att i Sovjet och Östeuropa återkommer nu de idéer, som avargumenterades i Tjeckoslovakien 1968 med sovjetiska pansarvagnar. Likheterna mellan Gorbatjovs och de tjeckoslovakiska reformkommunisternas inriktning och målsättning är så uppenbar att Pragvåren 1968 och dess aktörer egentligen redan nu skulle vara rehabiliterade både i Moskva och i Prag. Men så är det som bekant inte. Tvärtom: på båda håll hävdas det i Prag nästan hysteriskt att det inte alls finns någon som helst likhet mellan Pragvåren och perestrojkan. Man kan förstå att Gorbatjov framför allt längtar efter lugn och ro i det sovjetdominerade Östeuropa, och att han aktar sig för varje uttalande eller handling som skulle bidra till maktdestabilisering i något av dessa länder. Han har uppenbarligen lärt sig att i Östeuropa kan varje destabilisering mycket snabbt mynna ut i svårkontrollerbara processer, och det är han rädd för eftersom det skulle försvaga hans position på hemmafronten.
3 3 Men när han undviker att ta avstånd från den brezjnevska våldtäkten på Pragvåren 1968 och i stället hävdar att bedömningen av det förflutna är de tjeckoslovakiska kamraternas inre angelägenhet gör han sig skyldig till en osympatisk inkonsekvens. Det var ju inte i Prag utan i Moskva som beslutet om militärt ingripande i Tjeckoslovakien fattades, och därifrån måste förr eller senare även avståndstagandet från denna avskyvärda akt av supermaktsarrogans komma. Dessutom stärktes den brezjnevska stagnationen, som Gorbatjov nu angriper och fördömer, just genom kamp mot högeropportunismen och genom förbud mot allt reformtänkande för att ideologiskt rättfärdiga den tjeckoslovakiska reformkommunismens undertryckande. Den ideologiska konstruktionen av reellt existerande socialism som det enda möjliga och därmed också bästa utplånade temporärt det utrymme mellan vision och det bestående, i vilket den kommunistiska reformismen åtminstone formellt var legitimerad. Även detta måste sägas högt förr eller senare. Bland sovjetiska intellektuella diskuteras redan Pragvårens likvidering som en svart fläck i historien, men på officiellt håll är man än så länge inte beredd att gå så långt. För dem som Gorbatjov kallar tjeckoslovakiska kamrater, d v s den nuvarande makteliten, utgör Pragvåren och dess undertryckande en tung belastning. Inte bara i makttoppen från och med december 1987 med Milos Jakes i spetsen utan på maktstrukturens alla nivåer sitter nämligen med få undantag fortfarande de funktionärer som gjorde karriär på grund av massutrensningarnas negativa urval och som är livrädda att varje omvärdering av det förflutna skall såga av den gren de sitter på. De erkänner nu åtminstone verbalt Gorbatjovs reformer som förebild också för Tjeckoslovakien, men samtidigt bestrider de högljutt varje likhet mellan Gorbatjovs målsättningar och de tjeckoslovakiska reformkommunisternas strävan under Pragvåren, som de fortfarande betecknar som en öppning för kontrarevolution. De känner sig tvungna att en smula ändra den ursprungliga propagandistiska konstruktionen. Nu säger de att några inte närmare preciserade reformer men inte kommunistpartiets Aktionsprogram kanske var väl menade, men att Alexander Dubceks svaga ledning tillät högerextremisterna att tillspetsa krisen och omintetgöra en lösning utan broderländernas ingripande. Visserligen fanns det svagheter i reformpolitiken och visserligen dök det i den fria samhällsdebatten upp också olika inte särskilt förnuftiga och produktiva tendenser, men det var inte alls de som tillspetsade krisen utan som Alexander Dubcek återigen betonade i en intervju för L'Unità i januari 1988 den militära interventionen. Under dessa omständigheter pågår även i Tjeckoslovakien vissa blygsamma reformåtgärder inom ekonomin samt vissa tvetydiga personommöbleringar inom parti- och statsapparaten, men i fråga om demokratisering och glasnost är det illa ställt. Under de gångna tjugo åren av normalisering har det tjeckoslovakiska samhället och i synnerhet kommunistpartiet genomgått så negativa förändringar att den sittande eliten inte behöver frukta samma frihetseufori som i slutet av talet. Prag-vårens män har redan nått pensionsåldern och längtar inte alls efter att komma tillbaka till makten. Men varje friare samhällsdebatt skulle ändå mynna ut i frågan varför man för bara tjugo år sedan och med så enorma nationella skador undertryckte samma idéer som nu deklareras vara en historisk och revolutionär oundviklighet. Makthavarna i Prag förargas mycket när Dubcek och andra f d politiker från Pragvårens tid samt Charta 77 och unga regimkritiska aktivister kräver och framkallar en sådan debatt. De förargas också när denna debatt pågår utomlands numera också bland sovjetiska intellektuella men det kan de inte förhindra. Ingen och ingenting kan svindla sig genom historien på längre sikt. Det visar bl a den pågående sovjetiska diskussionen om stalinismen, och det gäller även den officiella lögnen om Pragváren Men sanningens stund kan i Prag dröja tills ett mer omfattande generationsskifte avlägsnar från makten det ledargarnityr som upphöjts av och som lever på lögnen.
4 4 Före -68 Trots att Pragvårens undertryckande fortfarande utgör ett öppet sår och trots att dåtidens tjeckoslovakiska sökande säger mycket om den aktuella östeuropeiska problematiken, hör händelserna från slutet av 1960-talet ändå till historien och skall betraktas som sådana. Såsom alla andra liknande dramatiska händelser har Pragvåren blivit offer inte bara för grova förfalskningar i Prag och Moskva, utan också för många legendbildningar och instrumentaliseringar för olika syften i väst. Låt mig åtminstone i grova drag påminna om den bild av Pragvårens förutsättningar, förlopp och nederlag som jag som deltagare, vittne och historiker håller för sann. Den stalinistiska ekonomiska och politiska modell som utformades i det i alla avseenden efterblivna Ryssland och även där till folkets och socialismens olycka exporterades efter det kommunistiska maktövertagandet 1948 till Tjeckoslovakien ett relativt välutvecklat centraleuropeiskt land med en annorlunda allmän och politisk kultur än den sovjetryska. Kollisionen mellan detta lands möjligheter, behov och traditioner och det importerade systemet fick ett annorlunda uttryck än på andra håll i Östeuropa. Trots sin stalinistiska degeneration skilde sig också det tjeckoslovakiska kommunistpartiet från de övriga i Östeuropa genom att det i sina led hade en stor del av samhällets kreativa krafter, i synnerhet från arbetarklassen och intelligentian. Under den av Chrusjtjov påbörjade avstaliniseringen under andra hälften av 1950-talet fanns det även i Tjeckoslovakien ett hårt prövat och oorganiskt omstrukturerat samhälle med djupa sår efter snedvriden industrialisering och jordbrukskollektivisering och efter omfattande statsterror mot både icke-kommunister och kommunister ett fattigt samhälle med låg levnadsstandard, men inte så fattigt som på andra håll i Östeuropa. Folkets missnöje artikulerade sig inte explosivt som t ex i Ungern eller i Polen Kommunistpartiet var fortfarande i stånd att otillräckligt men ändå reflektera samhällets oro och vinna folkets förståelse och stöd för reformistiska förändringar. När i början av 1960-talet den ekonomiska tillväxten avstannade och det politiska livet uppenbarligen gick på tomgång började även den annars konservativa partiledningen med Antonin Novotný i spetsen erkänna krisen. I Moskva härskade fortfarande Nikita Chrusjtjov, vilket underlättade tankar på oundvikliga förändringar. Medan Novotný och hans etablissemang mest tänkte på kosmetiska förbättringar av det bestående, växte inom kommunistpartiet så småningom fram en mer reforminriktad opposition. Under dess inflytande och tryck pågick redan före 1968 viktiga förändringar. En ekonomisk reform inriktad på att införa marknadsekonomiska stimulanser godkändes redan i mitten av 1960-talet, rehabiliteringar av oskyldiga offer för 1950-talets terror avtabuiserade åtminstone delvis det värsta stalinistiska förflutna, liberaliserade villkor för vetenskap, kultur, konst och informationspolitik bidrog till ett friare debattklimat. Slovakernas nationella missnöje med Pragcentralismen blev allt tydligare. Allt detta pågick som en dold och bitter kamp mellan de progressiva och de konservativa, som strömningarna inom partiet kallades. Mellan oktober och december 1967 tillspetsades konflikten inom partiets centralkommitté och dess presidium. När sedan i januari 1968 Novotný tvingades lämna partiledarposten och ersattes av den reformvänlige Alexander Dubcek föll den gamla maktkonstellationens slutsten, och den utveckling som gick in i historien under namnet Pragvåren inleddes. Men först i början av april fick reformanhängarna en svag majoritet i partiets presidium och i regeringen för att i juni få en betydligt större majoritet i partiets organ på lägre nivåer. I centralkommittén satt en förlamad men ändå farlig majoritet av det gamla stalinistiska gardet fram till partikongressen som planerades till september. Just denna omständighet irriterade allmänheten, men Dubcek ville behandla även motståndarna på ett demokratiskt sätt. Ändå röstade denna centralkommitté i april enhälligt för
5 5 det s k Aktionsprogrammet, som sedan utgjorde reforminriktningens ryggrad. Den nya kursens inledningsfas var alltså i Tjeckoslovakien ganska lång och skilde sig väsentligt från den öppning som Michail Gorbatjov och hans anhängare åstadkom i Sovjet tjugo år senare. Däremot vittnar det tjeckoslovakiska Aktionsprogrammet om en så slående likhet med Gorbatjovs perestrojka att det behövs stor ovilja eller blindhet för att kunna förneka det. Enligt Aktionsprogrammet skulle framför allt kommunistpartiets inre och yttre demokratisering fortsätta. Den byråkratiska centralismen skulle ersättas med demokratiska spelregler, och partiets ledande roll skulle förändras från diktatorisk kommandomakt över samhället till en integrerande och inspirerande roll inom samhället. Det politiska systemet skulle vitaliseras och åtminstone delvis pluraliseras genom återupprättandet av handlingsfrihet och självständighet för alla organisationer som ingick i den s k Nationella fronten; nya intresseorganisationer skulle tillåtas; och inom Nationella fronten skulle ett ömsesidigt kritiskt partnerskap uppstå, dock åtminstone inom överskådlig tid utan en institutionaliserad parlamentarisk opposition. En viktig spridning av makten skulle uppnås genom ekonomins befrielse från statens administrativa dirigism och genom parlamentets, regeringens och de lägre valda förvaltningsorganens befrielse från partiorganens och partiapparatens kommando. Tjeckoslovakien skulle förvandlas till en federation bestående av en tjeckisk och en slovakisk delrepublik, och de regionala och lokala förvaltningsorganens självstyre skulle utvidgas. Den ekonomiska reformen, baserad på erkännandet av marknadskrafternas oersättliga funktion även i ett socialistiskt ekonomiskt system, skulle fullbordas, och de arbetandes självstyre på företagsnivå byggas ut. Medborgerliga fri- och rättigheter skulle garanteras, valsystemet skulle reformeras så att folk kunde välja mellan alternativa kandidater, statens repressiva funktioner, i synnerhet polisens befogenheter, skulle starkt begränsas och domstolarnas oavhängighet garanteras. Tjeckoslovakien skulle förbli en trogen bundsförvant till Sovjetunionen och de övriga Warszawapaktsländerna, men utrikespolitiken skulle vitaliseras med en viss öppning mot det övriga Europa i avspänningens anda. Det var alltså ett mycket återhållsamt socialistiskt reformprogram, som inte ignorerade de givna internationella, geopolitiska, sociala och maktpolitiska begränsningarna. De flesta tjeckoslovakiska reformkommunister var väl medvetna om att vägen från byråkratisk diktatur och en stalinistisk samhällsmodell till en historiskt ny demokratisk socialism skulle bli lång och komplicerad, att den påbörjade reformistiska transformationen knappast kunde gå alltför långt så länge den pågick som en isolerad process i bara en av sovjetblockets småstater och att denna process var förlorad om den framkallade en omedelbar och direkt konfrontation med Moskva. Alexander Dubcek och hans anhängare hoppades att en sådan konfrontation trots alla spänningar skulle kunna undvikas, eftersom enligt deras övertygelse varken de verkliga sovjetiska intressena eller sovjetblockets sammanhållning hotades. De räknade med vissa eftergifter på och efter partikongressen, som skulle kunna lugna ner de spända relationerna mellan Prag och Moskva. Men då felbedömde de som bekant Brezjnevs konservatism och hegemonitänkande, som inte skilde sig nämnvärt från imperialistiska attityder. För honom var varje steg mot mer demokrati ett hot mot socialismens grundvalar. Under de heta vår- och sommarmånaderna 1968 utsattes den tjeckoslovakiska parti- och statsledningen för ständigt ökade påtryckningar, hotelser och så småningom även vapenhot, som kulminerade natten mellan den 20 och den 21 augusti med de fem Warzawapaktsländernas militära intervention. Det fria ordet Under vår- och sommarmånaderna 1968 blev det långt ifrån nykonsoliderade tjeckoslovakiska
6 6 kommunistpartiet också utsatt för ett annat tryck den befriade opinionens tryck. Det fria ordets explosion uppmärksammades mest av omvärlden och gav Pragvåren den färg som de flesta minns starkast. Reformkommunisterna framkallade själva detta tryck framför allt med avskaffandet av censuren och de flesta såg i det allmänna medborgarengagemanget den viktigaste demokratiseringsfaktorn. Men samtidigt upplevde de att just detta fenomen irriterade Kreml mest, och dessutom hade de inte tillräckliga erfarenheter för att kunna handskas med det. Utvecklingen pågick inte under starka sociala spänningar något som alltid gör stegvisa reformförändringar ytterst besvärliga men den nyvunna yttrande-, press- och organisationsfriheten, efter tjugo år av påtvingad tystnad och i ett samhälle med så många berättigade krav och gamla orättvisor, förde med sig en del illusioner om förändringarnas möjliga tempo och även en viss pseudoradikalisering. Varje demokratiseringspolitik i Östeuropa måste lära sig att leva med sådana företeelser och eliminera det kontraproduktiva i öppna politiska strider utan det kan ingen demokratisering pågå. Det kommer också Gorbatjov att få uppleva, och vi vet ännu inte om han klarar det. Det mest karakteristiska för Pragvåren 1968 var egentligen att debatterna trots allt mest gällde socialismens framtid, att de destruktiva krafterna utan förståelse för politik som det möjligas konst var få och folkets berättigade otålighet dämpad det kan nu i Sovjetunionen och Östeuropa vara mycket värre. Det rådde inget kaos i landet. Dubceks heterogena ledning hade visserligen åtskilliga svårigheter med balansgången mellan de yttre och inre påtryckningarna, men den förlorade inte folkets stöd och inte heller kontrollen över utvecklingen. Det fanns goda förutsättningar för att läget i landet skulle konsolideras ännu mer efter partikongressen, som skulle göra ledningen mer homogen och reformprogrammet mer oåterkalleligt. Någon dans på rosor skulle det inte bli eftersom de flesta problemen bara hade exponerats deras lösning låg fortfarande i framtiden. Påståendet att en kontrarevolution var på väg och inbördeskriget stod för dörren har förstås bara varit och är propagandistiskt nonsens. Snarare skulle det tjeckoslovakiska reformexperimentet även utan militär intervention kollapsa på reformkommunisternas oförmåga att lösa framtidens komplicerade problem utan att återfalla till de gamla kommandometoderna men så har inte skett. De fick inte tillfälle att gå igenom detta prov, och då är det meningslöst att spekulera därom. I sin kamp mot reformutvecklingen i Tjeckoslovakien 1968 försökte Moskva få de konservativa inom kommunistpartiet att göra ett kuppförsök, som skulle rättfärdiga den broderliga hjälpen utifrån. Men det lyckades som bekant inte, vare sig före eller under den militära aktionen. Inte ens i dag vågar de som då var villiga att ropa på hjälp erkänna detta öppet. Interventionen förblev vad den var ett brutalt överfall på en allierad stat och dess obestridligt lagliga ledning. Folkets massiva ickeväpnade motstånd mot angriparna och kommunistpartiets fasta hållning som fick sitt starkaste uttryck vid den improviserade 14:e partikongressen den 22 augusti tvingade den sovjetiska ledningen till förhandlingar med de tjeckoslovakiska ledarna som enligt de ursprungliga planerna skulle avsättas och behandlas som kontrarevolutionärer. Den framtvingade kompromissen med bibehållna sovjetiska trupper på tjeckoslovakiskt territorium var ytterst smärtsam, men ansågs då ändå ge en viss chans att rädda åtminstone en del av reformpolitiken. Det var inte kompromissens formella innehåll, utan dess sovjetiska tolkning och det tjeckoslovakiska samhällets och kommunistpartiets sjunkande motståndskraft som omintetgjorde denna möjlighet. Under de följande månaderna brast ledningens sammanhållning. Efter grova sovjetiska påtryckningar ersattes i april 1969 Dubcek med den kapitulationsvillige Gustáv Husák. Efter brutala polisinsatser mot de sista massiva protestdemonstrationerna i augusti 1969 utrensades i september alla reformanhängare ur partiets centralkommitté, som samtidigt betecknade utvecklingen under 1968 som en smygande kontrarevolution och den militära interventionen som
7 7 broderlig hjälp. Sedan kom normaliseringens mörka tid som trängde undan till samhällets utkanter och bort från offentligheten de kreativa krafterna från 1960-talet och som lamslog både det politiska och det kulturella livet i landet. En modig regimkritisk minoritet, som från och med 1977 finns samlad kring medborgarrättsmanifestet Charta 77, och en parallell icke-officiell kultur kunde aldrig utplånas, men samhällets flertal har efter krossandet av sextiotalets stora förhoppningar valt att överleva i politisk passivitet och likgiltighet. Husákregimen behövde inte angripa befolkningens materiella levnadsvillkor, och den tysta majoriteten kunde behålla sin sociala trygghet om den aktade sig för att råka i konflikt med den politiska makten. Denna attityd gjorde det privata livet drägligt, men demoraliserade betydligt. Samhället och i synnerhet kommunistpartiet förändrades under dessa långa år så mycket att det blir en svår uppgift att återuppväcka dess undertryckta dynamik. Men det kommer att ske ändå redan nu, under perestrojkans inflytande, visar sig även i Tjeckoslovakien ett något ökat medborgerligt mod. Fanns det alternativ? Under de gångna tjugo åren har det spekulerats mycket om Pragvårens karaktär, om utvecklingens alternativa möjligheter, om nederlagets orsaker och och varför det fick så svåra konsekvenser. Den propagandistiska konstruktion som spikades i det officiella Moskva och Prag saknade varje trovärdighet. De traditionella antikommunisterna som tyvärr så ofta hade rätt i sina avslöjanden om sovjetkommunismens antihumana och antidemokratiska drag och som av Leonid Brezjnev och de tjeckoslovakiska normalisatörerna fick välkommen hjälp förklarade att Pragvåren bara var ett nytt kommunistiskt bedrägeri och att dess undertryckande var ett slutgiltigt bevis på att ett sovjetkommunistiskt system inte kan reformeras. Visserligen är en reformistisk transformation av detta system en ytterst komplicerad process, eftersom systemet saknar mekanismer och en ideologi som kan underlätta transformationens inledning och vidareutveckling. Men det finns inga ickereformbara system. Pragvårens nederlag vittnade endast om att det inom Sovjetunionens hegemonisfär då inte fanns någon större chans att lyckas med radikalare reformer i ett litet perifert land mot det sovjetiska maktcentrumets vilja. På denna faktor strandade de tjeckoslovakiska reformkommunisterna, inte på systemets oföränderlighet. I de sovjetkommunistiska samhällsförhållandena är det egentligen endast reformer må de komma från maktelitens egen vilja eller framtvingas av folkets missnöje och inte systemets explosiva sönderfall som kan utgöra den realistiska och önskvärda inledningen av en långvarig emancipationsprocess. Denna process blir emellertid knappast ett språng från mörkret till ljuset utan snarare en smärtsam utveckling från en stor till en något mindre ofullkomlighet. Att den kommunistiska reformismen inte alls dog med Pragvåren 1968 även om den stoppades för en lång tid framåt och även om den nu är mycket mer pragmatiskt än ideologiskt motiverad bekräftar Gorbatjovs perestrojka tydligt. Från vissa håll som traditionellt förväxlar politik med romantiskt önsketänkande har kommit och kommer påståenden att Pragvåren var dömd att misslyckas, eftersom reformkommunisterna inte var villiga att omedelbart upplösa det rådande ickedemokratiska systemet, att tillåta bildandet av nya partier och att införa en partipolitisk pluralism. Om man förbiser det viktiga faktum att just en sådan utveckling skulle ha påskyndat Moskvas ingripande, återstår ändå att fastslå att i de rådande maktförhållandena måste inte bara de första stegen i förändringarna komma uppifrån, d v s från dem som har tillträde till beslutsprocessen, utan också måste de reform-inriktade krafterna inom det härskande kommunistpartiet i brist på någon annan
8 8 integrerande kraft få en chans att styra de första stegen. Uppkomsten och institutionaliseringen av ett historiskt nytt pluralistiskt system som måste komma till stånd om socialismen och demokratin skall förenas kräver en lång och komplicerad övergångsperiod, under vilken det nya systemets utformning måste sökas och prövas, eftersom det inte finns några förebilder för dess institutioner och mekanismer. De kan knappast vara identiska med partier från det förflutna eller från det västerländska flerpartisystemet. Detta system har ju uppstått och agerar i ett helt annorlunda strukturerat samhälle än det som i dag finns ides k socialistiska länderna, och här gäller det som den avlidne franska filosofen Foucault varnade för: Man kan inte hitta lösningar för dagens problem i lösningar av annorlunda problem i andra tider. Från dessa kretsar kommer också beskyllningar att de tjeckoslovakiska reformkommunisterna förlorade sin kamp, eftersom de var fega och inte beredda att försvara sin sak med väpnat motstånd mot Sovjetunionen. Om man här förbiser sådana fakta att Tjeckoslovakien i Europas hjärta inte är Vietnam eller Afghanistan så att en väpnad strid mot en supermakts militära överlägsenhet snabbt skulle sluta med ett blodigt och förödande nederlag, att varje internationalisering av en sådan strid både var otänkbar och ytterst farlig för freden i världen och att historien inte förlåter i förväg förlorade blodiga äventyr, har det väsentliga varit att en brytning med Sovjet och de socialistiska grannstaterna inte ingick i reformkommunisternas strategi. De var väl medvetna om att med hänsyn till inte bara motsättningar utan också verkliga, vitala gemensamma intressen måste Tjeckoslovakien trots allt fortsätta att leva och lösa sina problem inom Sovjetunionens dominanssfär, vilket ett utsiktslöst blodbad knappast skulle göra lättare. Men det har funnits och finns också de som har pekat och pekar på vissa alternativa utvecklingsmöjligheter, som kanske skulle ha kunnat minska eller åtminstone uppskjuta faran för militärt ingripande och som sedan det värsta hänt kunde ha något uppvägt normaliseringens katastrofala konsekvenser. De utgår ifrån att Dubcekledningen med större beslutsamhet, i synnerhet genom en snabbare sammankallad partikongress, troligen skulle ha utgjort ett starkare försvar mot sovjetisk inblandning. Visserligen skulle i så fall samhällets och partiets omvandling inte ha nått tillräckligt långt, men det fanns ju ändå inte utrymme för att komma alltför långt i reformpolitikens första omgång. Det finns också de som pekar på att det även efter de militära styrkornas inmarsch och efter det av Moskva framtvingade normaliseringsavtalet kanske fanns möjligheter till att samla krafter för en reträtt till en hållbar försvarslinje, som om den försvarades konsekvent och skickligt inte nödvändigtvis måste ha betytt en sådan destruktion som den senare kapitulationen under Husáks ledning. Man menar alltså att de tjeckoslovakiska reformkommunisterna förlorade två gånger: första gången när de inte lyckades att undgå en våldsam konfrontation med Moskva, och andra gången när de inte var i stånd att göra konsekvenserna av det första nederlaget mindre katastrofala. Men de båda potentiella alternativen översteg uppenbarligen inte bara Alexander Dubceks och hans medarbetares utan också hela det tjeckoslovakiska samhällets dåvarande förmåga och kraft. Och dessutom: när vi nu vet att Leonid Brezjnevs konservatism, reformfientlighet och hegemonistiska arrogans skulle härska i Kreml ytterligare fjorton år, att det fanns även andra medel än militär intervention för att tvinga Prag på knä, och att det knappast fanns hopp om att Tjeckoslovakien även efter en reträtt skulle behandlas av Brezjnev som han av specifika skäl behandlat Ungern, är det föga troligt att ens en minimerad Pragvår skulle ha en chans att överleva. Först nu, när det med Gorbatjovs politik äntligen kommer reformimpulser från sovjetblockets självaste maktcentrum och när Kreml bjuder på en utvidgad handlingsfrihet för blockets småstater, öppnar sig en ny möjlighet att även i Östeuropa bli av med den stalinistiska samhällsmodellens kvarlevor. Men just i Tjeckoslovakien är förutsättningarna för en snabb positiv utveckling inte särskilt gynnsamma. Utvägar ur återvändsgränder blir där mycket svårare att finna
9 9 än det skulle ha varit för tjugo år sedan. Under överskådlig tid blir det knappast en ny vår, men kanske så småningom ett töväder ändå. Det finns nu hopp om att en hel epok i Sovjetunionens och det sovjetdominerade Östeuropas historia går mot sitt slut. Men jag skulle gärna ännu en gång vilja varna den västeuropeiska vänstern för att däri se socialismens förebild. Man lyckas kanske efter stora komplikationer och nya misstag att stegvis övervinna stalinismens tunga arv, men då löser man gårdagens problem. Det kan knappast bli någon vägvisare för lösningar av de västliga industriella och postindustriella samhällenas brännande problem. Litteraturtips mer om Tjeckoslovakien av Zdenek Hejzlar Pragvåren 68 (artikel från 1979) Prag i skuggan av Moskva. Reformkommunismens uppkomst och nederlag i Tjeckoslovakien, (bok från 1976)
Osteuropa och perestrojka
ZDENEK HEJZLAR: Osteuropa och perestrojka Med de inhemska kommunisternas hjälp krossade Stalin efter andra världskriget de centraloch sydösteuropeiska småstaterna och skapade så ett bälte av "vänskapliga"
Läs merUr Socialistisk Debatt (utgiven av VPK) nr Zdeněk Hejzlar. Pragvåren 1968
1 Ur Socialistisk Debatt (utgiven av VPK) nr 4-5 1978 Zdeněk Hejzlar Pragvåren 1968 I början av juni i Larkollen i Norge ägde ett skandinaviskt seminarium rum med tema Tjeckoslovakien tio är efteråt. Seminariet
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merNU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merGRETHE V JERNÖ: av spanningen
GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.
Läs merDet kalla kriget. Freden i Europa förbereds
Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Läs merkubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merEfterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merKort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merDemokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-10-26 203 St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 www.skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65 kansli@skurup.se Demokrati
Läs merViktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merDet kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Läs merKalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
Läs merPersonlig arbetsstil GENERELLT ARBETSSÄTT: DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Handlingskraftig. Serviceorienterad.
GENERELLT ARBETSSÄTT: Entreprenörisk Kreativ Handlingskraftig Serviceorienterad DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Du verkar vara en person som helst inte ska behöva fokusera på att
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merfeminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.
Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN
1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning
Läs merDesintegration 1 Östeuropa
Dr.jur LASZLO HAMORI: Desintegration 1 Östeuropa Desintegrationen av det östeuropeiska blocket har Chrustjovs och Bulganins rehabilitering av Tito, den förres tal vid 20:e partikongressen och Kominterns
Läs merMotion till riksdagen 1989/90: U614. Stopp för statsbesök av diktatorer. av Hans Lindblad (fp)
Motion till riksdagen 1989/90: U614 av Hans Lindblad (fp) Stopp för statsbesök av diktatorer De senaste månaderna har givit den lyckligaste tid Europa upplevt. Diktatur efter diktatur faller till följd
Läs merTitel: dec 11-13:43 (Sida 1 av 17)
KALLA KRIGETS SLUT OCH SOVJETUNIONENS UPPLÖSNING Frågor; Välj från kalla krigets dagar en kris som har hotat världsfreden och som Förenta staterna och Sovjetunionen indirekt varit involverade i. redogör
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merSocialismens sista sommar
1 Ur Internationalen nr 34 1998 Håkan Blomqvist Socialismens sista sommar Historien kantas av missade möjligheter. Oftast i form av alla de tysta vardagsalternativ som aldrig prövas. Ibland som hisnande
Läs merNi ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.
INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.
Läs merEuropeisk fascism som ideologi
Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merTvå sidor av samma historia
Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merInkomstfördelning: En konfliktfråga.
Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merÖkat Nato-motstånd och minskat stöd
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merVar är själarna efter döden?
Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.
Läs merKalla kriget. Supermakter och terrorbalans
Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra
Läs merÖppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar
Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära
Läs merInstuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149
1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merBörje Lindberg Lindberg Utveckling AB
Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merBerlinmuren faller,
SÄNDNINGSDATUM: 2010-11-20 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra6 ANACONDA GESELLSCHAFT Berlinmuren faller, 1989-1998 Programmanus på svenska Elever:
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merSyftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap.
-09-01 Rapport: SD -08 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt urval
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merErnest Mandel: Tito och den jugoslaviska revolutionen.
1 Ernest Mandel: Tito och den jugoslaviska revolutionen. (Bakgrunden till splittringen mellan Tito och Stalin.) [Ur Intercontinental Press, 31 mars 1980. Översättning från engelska, Göran Källqvist.] Tito
Läs merTidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merBilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?
Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merBasfrågor: En delad värld
Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur
Läs merVälkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi.
NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 1, januari 2015 Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi. God Fortsättning på det nya året. Det känns alltid lite grand som att bryta ny mark när man står
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merSveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Läs merAnförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs merDet blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde
Läs merRedaktör FRANK BJERKHOLT: Östeuropas framtid
Redaktör FRANK BJERKHOLT: Östeuropas framtid»stridsvagnarnas märken på gatorna i Prag och Bratislava är gravskrifter över det kommunistiska systemet.» Händelserna i Tjeckoslovakien utgör kommunismens definitiva
Läs merMen även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Läs merALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merPartier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merHammarby IF. Grundläggande värderingar
Hammarby IF Grundläggande värderingar April 2010 Grundläggande värderingar för Hammarby IF och dess medlemmar antagna av årsmötet den 26 april 2010 Värderingarna i denna handling 1 utgör basen för Hammarby
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merFRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
Läs merMomentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt
Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något
Läs mer