Titel: dec 11-13:43 (Sida 1 av 17)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Titel: dec 11-13:43 (Sida 1 av 17)"

Transkript

1 KALLA KRIGETS SLUT OCH SOVJETUNIONENS UPPLÖSNING Frågor; Välj från kalla krigets dagar en kris som har hotat världsfreden och som Förenta staterna och Sovjetunionen indirekt varit involverade i. redogör för krisens bakgrund, händelser och konsekvenser. (h-06) Stormakternas styrkeförhållanden och inflytande över världspolitiken: jämför slutet av 60-talet med början av 2000-talet. (h-04) Välj en internationell Kris som inträffat efter andra världskriget och jämför vilken betydelse ekonomiska, idéella, och politiska motsättningar hade för dess uppkomst. (h-00) Titel: dec 11-13:43 (Sida 1 av 17)

2 MÖJLIGA FRÅGOR; Redogör för det kalla krigets slut. Varför och hur upplöstes Sojetunionen? Gorbatschev var mycket populär utanför Sovjetunionens gränser men inte omtyckt i sitt hemland - varför? Titel: dec 11-14:10 (Sida 2 av 17)

3 SL - frågor i anslutning till Sovjetunionens upplösning. På vilka sätt påverkades Finland av att Sovjetunionen upplöstes? Varför och hur kunde Finland ansluta sig till EU? Det kalla kriget upphörde i början av 1990-talet. Hur påverkade detta Finland? Titel: dec 11-14:13 (Sida 3 av 17)

4 GORBATJOVS 'REVOLUTION'. Vald till generalsekreterare 1985 Målsättningar; stoppa sovjetekonomins stagnation och vända den till tillväxt. Avveckla upprustningen eftersom den kostade för mycket Kalkylerade att USA stod inför samma problem INRIKESPOLITIKEN PERESTROIKA - modernisera sovjetekonomin så att en allmän välfärd kunde uppnås. Höja produktiviteten. GLASNOST - öppenhet, problem i partiet. sovjetunionen skulle lyftas fram och diskuteras. Inkluderade kritik mot den politiska ledningen, median och DEMOKRATIZATSIYA - nivåer demokratisering av samhället på alla Titel: dec 11-14:15 (Sida 4 av 17)

5 Upprustningsrivaliteten meningslös eftersom den underminerade den nationella ekonomin samtidigt som den enbart kunde resultera i katastrof. Klasskampsidén överlämnades Fredlig samexistens och avspänning Socialismens globala expansion stoppades Kruchevs och Breshnevs doktriner som strävade efter 'erövringar' övergavs. Återupptog nedrustningsförhandlingarna med USA 'Stalinisterna' i SU mycket kritiska 6 nedrustningsmöten Titel: dec 11-14:25 (Sida 5 av 17)

6 I slutet av 1970-talet blev behovet av reformer i Sovjetunionen allt mer akut, den sovjetiska planekonomins förmåga att prestera allt sämre. I många avseenden framstod landet numera som ett sorts u-land. Utbredd alkoholism och miljöförstöring undergrävde folkhälsan, födelsetalen minskade och medellivslängden sjönk stadigt. Titel: dec 14-19:27 (Sida 6 av 17)

7 Som supermakt förväntades Sovjetunionen dessutom hålla sina satellitregimer i Östeuropa under armarna med bistånd, krediter och billig energi, kunna leverera vapen och utvecklingshjälp till progressiva stater i tredje världen, och givetvis även underhålla sin gigantiska krigsmakt under ständig konkurrens med USA. Ingen visste hur stor del av bnp försvarsutgifterna slukade enligt de vanligaste uppskattningarna kring 15 procent - vilket var åtminstone tre gånger mer än i USA. Titel: dec 15-07:59 (Sida 7 av 17)

8 Gorbatjov lanserade 1986 perestrojkan, en storslagen reformpolitik för att engagera sovjetmedborgarna i landets modernisering. Han rensade också beslutsamt ut konservativa reformmotståndare på olika nivåer. Den ekonomiska nedgången fortsatte emellertid, eftersom sovjetsystemet strängt taget inte gick att reformera. Den påbjudna yttrandefriheten - glasnost - kom också att slå tillbaka mot kommunistpartiet, som fick sin auktoritet i samhället undergrävd när det plötsligt blev tillåtet med kritik Titel: dec 15-07:59 (Sida 8 av 17)

9 Reagan hade i mars 1983 också lanserat idén om SDI (Strategic Defense Initiative), ett rymdbaserat antirobotförsvar som skulle göra USA osårbart mot kärnvapenangrepp. Systemet skulle bli oerhört dyrt och knappast fungera, men skrämde ändå ryssarna, eftersom det verkade erbjuda en möjlighet för USA att utan risk för vedergällning genomföra ett kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen. För att fortsätta diskutera nedrustning krävde därför ryssarna att amerikanerna skulle avbryta all utveckling av CSDI, vilket Reagan vägrade. Enligt vissa källor var hösten 1983 kalla krigets farligaste tid sedan Kubakrisen. Den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB ska oroligt ha spanat efter tecken på att väst förberedde ett överraskande kärnvapenangrepp. Titel: dec 15-08:00 (Sida 9 av 17)

10 När Gorbatjov kommit till makten inleddes därför det sovjetiska återtåget ur tredje världen. År 1988 undertecknades avtal om ett sovjetiskt uttåg ur Afghanistan (verkställdes 1989), och om ett tillbakadragande av de kubanska trupperna från Angola (verkställdes 1991). Regimerna i Etiopien och Nicaragua fick samtidigt veta att de snart måste klara sig på egen hand. Efter sovjetiska påtryckningar gick Vietnam med på att utrymma Kambodja (verkställdes 1989). Gorbatjovs besök i Beijing samma år öppnade äntligen för en lösning på de segslitna gränstvisterna mellan Sovjetunionen och Kina. Titel: dec 15-08:01 (Sida 10 av 17)

11 Nedrustningens genombrott I början av 1985 återupptog USA och Sovjetunionen de samtal om nedrustning som hade avbrutits i och med utplaceringen av Natos medeldistansrobotar. Även om Gorbatjov och Reagan fick god personlig kontakt vid sitt första möte i Genève i november samma år, hände inte mycket eftersom Reagan vägrade uppge SDI. Hösten 1986 föreslog dock Gorbatjov ett nytt toppmöte i Reykjavik på Island. Mötet kom att gå till historien, trots att ingen överenskommelse nåddes. Gorbatjov föreslog att alla medeldistansrobotar och till sist även att alla interkontinentala robotar skulle skrotas. Reagan gillade förslaget, men vägrade fortfarande släppa SDI, varför mötet upplöstes. Titel: dec 15-08:02 (Sida 11 av 17)

12 Nu hade emellertid förväntningarna ställts mycket högt inför nästa gång. De båda ledarna kunde knappast diskutera nedrustning på nytt utan att återvända till den radikala visionen från Reykjavik om en kärnvapenfri värld. När Gorbatjov besökte Washington i december 1987 undertecknades ett avtal, som innebar att de bara några år tidigare så omstridda medeldistansrobotarna skulle skrotas för gott av bägge sidor. Vid Reagans svarsbesök i Moskva i maj 1988 avskaffade Reagan beteckningen»ondskans imperium«på Sovjetunionen, och när Gorbatjov talade i FN senare samma år, bekände han sig till»universella humanistiska värderingar«. Samtidigt tillkännagavs omfattande nedskärningar av Sovjetunionens konventionella styrkor i Östeuropa. Titel: dec 15-08:02 (Sida 12 av 17)

13 Upplösningen Det blev utvecklingen i Sovjetunionens satellitstater i Öst- och Centraleuropa som till sist avslutade kalla kriget. I Ungern och Polen hade kommunistpartierna redan efter revolterna 1956 resignerat när det gällde att vinna befolkningens stöd. I Ungern experimenterade regimen från 1968 med marknadsekonomiska reformer, och lyckades på så vis trygga en viss stabilitet. I Polen, där 70 procent av bönderna fortfarande ägde sin jord och katolska kyrkan förblivit den viktigaste opinionsbildaren i samhället, var kommunistpartiets position däremot hopplös Strejker utbröt och bland varvsarbetare i Gdansk bildades 1980 en oberoende fackförening, Solidaritet. Med händelserna i Ungern 1956 och i Tjeckoslovakien 1968 i minnet väntade sig hela världen att sovjetiska trupper nu skulle ingripa. Det skedde inte. CNN Cold War, the Wall comes down Titel: dec 15-08:03 (Sida 13 av 17)

14 Med Gorbatjovs perestrojka blev det uppenbart för alla att Sovjetunionen inte längre skulle ingripa för att hålla regimerna i Östeuropa under armarna. I både Ungern och Polen inledde kommunistpartierna våren 1989 samtal med oppositionen. Resultatet blev i bägge länderna att icke-kommunistiska regeringar kom till makten. För att markera den kommunistiska erans slut öppnade den nya regeringen i Ungern i september gränsen mot Österrike, vilket kom att bli en avgörande händelse. Titel: dec 15-08:04 (Sida 14 av 17)

15 Mer än någon annan stat var DDR en produkt av det kalla kriget. Regimen i Östberlin hade också envist vägrat att kopiera Gorbatjovs reformer. Men när Ungern öppnade sin gräns mot Österrike fick DDR-medborgarna - som fritt kunde resa in i Ungern - plötsligt en flyktväg vidare till Västtyskland. Inom loppet av ett dygn hade östtyskar utnyttjat den. Medan folkvandringen till Västtyskland fortsatte, utbröt stora demonstrationer i östtyska städer, den gamla partiledningen tvingades avgå och den nye partichefen Egon Krentz förklarade att alla som sökte visum till Västtyskland i fortsättningen skulle få det automatiskt. På kvällen den 9 november 1989 stormade uppsluppna folkmassor gränsövergångarna i Berlinmuren. Under de följande veckorna föll också kommunistregimerna i Bulgarien, Tjeckoslovakien och Rumänien - i sistnämnda land genom en blodig revolution. Yles nyheter; muren faller Titel: dec 15-08:05 (Sida 15 av 17)

16 Sommaren 1991 upplöstes dessutom Warszawapakten och den socialistiska ekonomiska samarbetsorganisationen SEV (COMECON). Också Sovjetunionen befann sig i detta skede i upplösning. Efter en misslyckad militärkupp av konservativa krafter i augusti 1991 i syfte att rädda Sovjetunionen, började olika sovjetrepubliker att förklara sig självständiga. Den 25 december 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens president och sovjetflaggan halades i Kreml. På nyårsafton samma år upphörde Sovjetunionen att existera. Kuppförsöket i Sovjetunionen Titel: dec 15-08:06 (Sida 16 av 17)

17 Det var Sovjetunionens oförmåga att modernisera sig ekonomiskt som ytterst avgjorde kalla kriget. Sovjetunionens motståndare USA hade dels själv världens största ekonomi, dels de starkaste ekonomierna i världen på sin sida i konflikten CNN Cold War, Conclusions Titel: dec 15-08:06 (Sida 17 av 17)

Det kalla kriget

Det kalla kriget Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi

Läs mer

Kalla kriget

Kalla kriget Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra

Läs mer

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien?

Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Kalla krigets slut vad kan vi lära av historien? Du arbetar som utrikespolitisk rådgivare och har fått i uppdrag att hålla ett anförande vid en konferens dit många av världens ledare är inbjudna. Anförandet

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Kalla kriget. Ca år 1945-1989

Kalla kriget. Ca år 1945-1989 Kalla kriget Ca år 1945-1989 Period av starka motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, samt deras allierade stater Olika ideologiska, politiska och ekonomiska åsikter: kommunism i Sovjetunionen och

Läs mer

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Ur UD:s arkiv: Diplomatrapportering om Sovjetunionen

Ur UD:s arkiv: Diplomatrapportering om Sovjetunionen Ur UD:s arkiv: Diplomatrapportering om Sovjetunionen 1989-1991 Leningrad 1990-03-15 Litauens självständighetsförklaring m m Ahlander PM Nyckelord: Litauiska republiken, konstitution, kommunistpartiet,

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Berlinmuren faller,

Berlinmuren faller, SÄNDNINGSDATUM: 2010-11-20 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra6 ANACONDA GESELLSCHAFT Berlinmuren faller, 1989-1998 Programmanus på svenska Elever:

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Osteuropa och perestrojka

Osteuropa och perestrojka ZDENEK HEJZLAR: Osteuropa och perestrojka Med de inhemska kommunisternas hjälp krossade Stalin efter andra världskriget de centraloch sydösteuropeiska småstaterna och skapade så ett bälte av "vänskapliga"

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna. INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Hur Reagan rustade skjortan av ryssarna

Hur Reagan rustade skjortan av ryssarna ULF NII.SSON: Hur Reagan rustade skjortan av ryssarna Under Ronald Reagans år i Vita Huset upprustade USA som aldrig förr i fredstid. Samtidigt gick Sovjets ekonomi kräftgång och belastades av kriget i

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Håkan Danielsson Marcus Karlsson. Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Håkan Danielsson Marcus Karlsson. Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Marcus Karlsson Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Innehåll Inledning... 1 Händelseutveckling under Stalin... 1 Det kalla krigets uppkomst den traditionella teorin...

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina. Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR. Håkan Danielsson Bengt Nilson

Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR. Håkan Danielsson Bengt Nilson Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Bengt Nilson Kompendium om kalla kriget med viss tonvikt på de första åren INLEDNING Detta är några rader som vi har satt samman.

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

KALLA KRIGET. Relationerna mellan Öst och Väst efter världskriget

KALLA KRIGET. Relationerna mellan Öst och Väst efter världskriget KALLA KRIGET Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (Kommunism samt

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Afghanistan. Samhälle och Kultur

Afghanistan. Samhälle och Kultur Afghanistan Samhälle och Kultur VEM JAG ÄR Arbetat i Afghanistan i 20 år i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Dessa länder tillhörde COMECON, den kommunistiska ekonomiska samarbetes organisationen: Östtyskland. Polen Tjeckoslovakien Ungern Rumänien Bulgarien

Dessa länder tillhörde COMECON, den kommunistiska ekonomiska samarbetes organisationen: Östtyskland. Polen Tjeckoslovakien Ungern Rumänien Bulgarien Livet i Östeuropa. Vilka länder tillhörde östblocket? Dessa länder tillhörde COMECON, den kommunistiska ekonomiska samarbetes organisationen: Östtyskland. Polen Tjeckoslovakien Ungern Rumänien Bulgarien

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Vart är Sovjetunionen på väg?

Vart är Sovjetunionen på väg? ANDERS ÅSLUND: Vart är Sovjetunionen på väg? l Sovjetunionen håller ett sekel av statssocialism på att gå till ända. Den sovjetiska socialismen har inte fallit offer för någon yttre fiende utan för en

Läs mer

Bör vi hjälpa Gorbatjov

Bör vi hjälpa Gorbatjov GUNNAR JERVAS: Bör vi hjälpa Gorbatjov och i så fall hur? Vad blir följden av de krafter som Gorbatjov släppt lösa i Sovjetunionen? För svensk del bör vi rimligen undvika att göra om det misstag som västmakterna

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562)

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562) Det kalla kriget för SM2. 1. Onsdag 4 april, Introduktion, Tidslinje. 2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562) 3. Onsdag 18 april. Kalla kriget orsak,

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Bildspel av Mattias Larsson, Marks Gymnasium Russians Efterkrigstiden 1945-1991 Kalla kriget* Avkolonialisering Begrepp myntat av B Barauch i april 1947. Källby 1985 Fredsdikt Jag vill inte att dom ska

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Internationell politik

Internationell politik Internationell politik Internationell politik under 1900-talet, del 2 (kap. 3-4) Rickard Mikaelsson, FD 1 Israel Palestina konflikten Ottomanska imperiets sönderfall Storbritannien kontrollerade mellanöstern

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Konflikten i Mali

Konflikten i Mali 4 2013-12-30 Konflikten i Mali 2112-13 Konflikten i Mali -2013 Frankrikes intervenering Kortfattad presentation (lathund) Tidig historia Del av tre Västafrikanska riken kontrollerade transsahariska handeln

Läs mer

Oljeproblemet inom Ostblocket

Oljeproblemet inom Ostblocket LASZLO HÅMORI:.. Oljeproblemet inom Ostblocket Oljeproblemet är inte mindre i Östeuropa än i västvärlden konstaterar dr jur Laszlo Hti.mori. En ytterligare utbyggnad av industrin är helt beroende av om

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll

Läs mer

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.

Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området. Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur

Läs mer

Strategisk plan 2013-2017 skelett

Strategisk plan 2013-2017 skelett Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för

Läs mer

Desintegration 1 Östeuropa

Desintegration 1 Östeuropa Dr.jur LASZLO HAMORI: Desintegration 1 Östeuropa Desintegrationen av det östeuropeiska blocket har Chrustjovs och Bulganins rehabilitering av Tito, den förres tal vid 20:e partikongressen och Kominterns

Läs mer

Amerikansk utrikespolitik

Amerikansk utrikespolitik THEDE PALM: Amerikansk utrikespolitik Under valkampanjen förra hösten fårklarade den blivande presidenten Reagan, att hans utrikespolitik skulle bli en annan än hans företrädares. Detta har i år bekräftats

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Står den sovjetiska kolossen på lerfötter?

Står den sovjetiska kolossen på lerfötter? NILS ANDREN: Står den sovjetiska kolossen på lerfötter? Ekonomiska analyser av Sovjetunionens framtidsutsikter är ofta mycket negativa. De ger intrycket av en koloss på bräckliga lerfötter. Bedömningarna

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

THEDEPALM: Efter Afghanistan

THEDEPALM: Efter Afghanistan -- THEDEPALM: Efter Afghanistan I sin artikel utgår fil dr Thede Palm från ett citat ur Henry Kissingers memoarer. Han anlyserar vad som hänt i Afghanistan, men han menar att ryssarna inte direkt hotar

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

KALLA KRIGET TIDSLINJE

KALLA KRIGET TIDSLINJE KALLA KRIGET TIDSLINJE Efter andra världskriget bildas en järnridå i Europa som delas i öst och väst. Följande 50 år utkämpar USA och Sovjetunionen ett kallt krig om världsherradömet. Läs en sammanfattning

Läs mer

Det nya Tyskland HANS VON FRIESEN:

Det nya Tyskland HANS VON FRIESEN: HANS VON FRIESEN: Det nya Tyskland Osttyskland åderlåts på unga och välutbildade samtidigt som industrin förlorat sin internationella konkurrenskraft och de ekonomiska problemen är mycket stora. Stat och

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den

Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den Torbjörn Lodén Bättre men inte bra: Om utvecklingen i Kina och hur vi ska förhålla oss till den Föredrag på seminariet När Kina vaknar... arrangerat av Kalevi Sorsa -fonden den 12 oktober 2007 kl. 13.30

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer