Utvändig restaurering av byggnader vid Gålsjö bruk, Boteå församling, Sollefteå kommun

Transkript

1 Utvändig restaurering av byggnader vid Gålsjö bruk, Boteå församling, Sollefteå kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:22

2 2 Innehåll Sid. INLEDNING 3 OBJEKTBESKRIVNING 3 HISTORIK 4 PLANERADE ÅTGÄRDER 6 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 7 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 7 KÄLLOR 7

3 3 INLEDNING Under perioden juni juli år 2003 genomfördes en restaurering av fasader, tak och hängrännor på byggnader tillhörande byggnadsminnet Gålsjö bruk, Gålsjö 1:3, Boteå församling i Sollefteå kommun. Länsstyrelsen har genom beslut dnr daterat givit tillstånd till ombyggnaden enligt åtgärdsförslag av Lars Nordin, Bygg & Konsult, Härnösand. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Gålsjö bruk besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant och Bodil Mascher har utfört rapportsammanställningen. Fotografier: Hjördis Ek. Ärendets d.nr. är 2003 / OBJEKTBESKRIVNING På den ena sidan Gålån ligger herrgården, en flygel och två stora timrade härbren, troligen från talet och sekundärt fönsterförsedda samt ett åttkantigt lusthus. Bruksherrgården i två våningar byggdes i trä år 1776 och är symmetriskt uppbyggd med en sexdelad plan, stomme av liggtimmer och panelade fasader; liggande fasspont, stående locklist på röstena och rusticerade knutlådor. Taket är brutet, avvalmat och täckt av falsad skivplåt. Flygeln är liksom herrgården timrad och klädd med ljusmålad panel. Det lär ha funnits ännu en flygel som flyttades från bruksområdet vid talets början. Bakom herrgården finns rester av trädgårdens stenskodda terrasseringar.

4 4 Gålsjö nya kapell med nylagda spåntak På andra sidan ån utmed Bruksgatan ligger 6 rödslammade brukslängor, sannolikt från talet, med stående lockpanel och tjärade lockbrädtäckta sadeltak. Det finns två lägenheter / ingångar i varje länga, som invändigt moderniserades under 1920/ talen. Det äldsta kapellet är rivet Av produktionsbyggnaderna återstår ett våghus, smedernas labbi, ett par bodar och ett magasin. Det gamla bruksskapellet brann ner år 1971 och ett nytt kapell invigdes år 1991 som har vissa planmässiga likheter med sin föregångare. Den nya kyrkan har en stomme bestående av en åttkantsloge från Lo och kyrkorummet har formgivits av arkitekterna Kerstin och Lars Holmer. Därmed kom åttkantslogen att följa en planform som varit vanlig på bruken, efter mönster av de karolinska centralkyrkornas åttkantiga centralkyrkorum och lätt att anpassa till timmertekniken. Interiört finns målningar av Pär Andersson i Lidgatu. Övriga byggnader som har tillkommit sekundärt är en ny matsalsbyggnad, en servicebyggnad och en hitflyttad smedja. De ursprungliga smedjorna har försvunnit. Skyddsbestämmelser Bruksbebyggelsen åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 3, byggnadsminnen och har förklarats som Riksintresse för kulturmiljövården enligt MB 3 kap. Kapellet har inget skydd genom Kulturminneslagen. Planbestämmelser är generella. HISTORIK År 1693 fick häradshövdingen i Ångermanlands domsaga, upplänningen Lars Stridsberg privilegier för att anlägga ett järnbruk vid Gålån. Bruket, som kallades Högfors efter forsens namn, drabbades av naturkatastrofer och flyttades redan vid talets början till Gålåns utlopp ur Gålsjön en halv mil därifrån. Gålsjö och Högfors anlades på mark som han hade förvärvat av tre bönder i Offer. Gålsjöbrukets första tid sammanföll med olycka och oro ute i landet, som då låg i krig med Ryssland. Brist på pengar, livsmedel och yrkesskicklig arbetskraft rådde. Ryssarna nådde visserligen inte fram till Gålsjö bruk, som låg djupt inne i de milsvida skogarna, men delar av den finska hären lär år 1714 ha varit inkvarterad i Gålsjötrakten. Direkt efter brukets uppbyggnad bröt en eldsvåda ut i hammaren, som måste byggas upp igen. Men bruket började förfalla och rörelsen avstannade år 1712, fyra år efter Lars Stridsbergs bortgång.

5 5 Då sundsvallsköpmannen Jacob Pollack år 1733 förvärvade bruket inträdde något av en blomstringstid. Efter en stagnation vid Gålsjö reparerades byggnaderna och driften kom snart igång. Pollack hade dessförinnan även köpt Holm och nu hamnade både Gålsjö och Holm under samme ägare. Pollacks måg, revisionssekreteraren Johan Noréen, adlad Nordenfalk, tillhörde den förste av tre generationer Nordenfalk som kom att få stor betydelse för brukets utveckling. Det otursförföljda bruket Högfors lades ner och man fick Bergskollegiets tillstånd att flytta Högfors båda härdar till Gålsjö. Därmed beräknade man kunna öka produktionen till 1400 skeppund smide årligen. Man hade nu två hamrar och fyra härdar vid Gålsjö. Tackjärnet fraktades från Mellansverige. Vid talets mitt anlades en knipphammare för manufaktursmide, vilket var nytt för bruket. Man skulle bland annat tillverka finbladiga sågblad. Med utökad smidesrätt kunde man skaffa tackjärn från Bollsta, som sedan år 1738 hade en masugn. År 1775 fanns i mantalslängden för Gålsjö bruk upptagna i kyrkoförsamlingen förutom brukspredikanten: 1 inspektor, 1 skrivare, 9 mästermeder, 5 smedsdrängar, 10 dagakarlar, 9 kolare, 1 hjälpsmed, 1 byggmästare, 1 klensmed, 2 gesäller och deras lärogossar, 1 kolkarl och en bodföreståndare. Flera av de inflyttade bruksinvånarnas namn finns kvar från järnbrukstiden, som Devall, Boija, Pierre eller Martinell. Smedbostäderna vid bruksgatan hade ursprungligen 2 lägenheter i varje kasern och byggdes troligen på talet. Husen finns utmärkta på en karta från Gålsjö bruk hade en egen bruksförsamling under tiden och det första brukskapellet invigdes år Innan kapellet byggdes hade man ungefär 12 kilometer till Boteå kyrka. Inte långt från kyrkan låg dessutom en krog, som lär ha orsakat vissa bekymmer vad gällde måndagens arbeten. Torp som löd under bruket byggdes i Bringen, Brustjärn, Stormyran, Leån och Stortjärn. En ny herrgården uppfördes år 1776 i stället för den gamla herrgården som brann ner på talet. Stångjärnssmidet var först dominerande men manufaktursmidet utökades under mitten av talet och blev mest betydande under detta århundrade. Snart stundade andra tider och bland brukspatronerna spreds ett talessätt som löd Vi sjunker med järnet och flyter på träet. Efter Nordenfalkarna övergick bruket i flera händer, både Gålsjö och Holm hamnade under en tid i det nybildade Holms och Graninge bruksbolag under ledning av brukspatron Johan Erland Gavelius, som år 1852 sålde Gålsjö till bolagets disponent Eric Rinman. Gålsjö drabbades åter av ödeläggelse och förstörda dammar genom vårflod. Eric Rinman sålde Gålsjö till brodern Carl på Holm, som också snart avhändade sig bruket till häradshövding Walfrid Enblom. Han bildade år 1874 Offers aktiebolag, mera känt under namnet Bondbolaget, som även drev sågverksrörelse. Bolaget byggde en ny väg mellan Gålsjö och Offer, liksom landsvägen till Undroms lastageplats. År 1877 bildades Lugnviks nya ångsågsaktiebolag under ledning av norrmannen Ole Gjörud. Gjörud startade sedan Björkå AB där förutom Lugnviks nya ångsågsaktiebolag bland andra Holms säteri och Gålsjö bruk kom att ingå. Gålsjö bruk överlevde med god marginal många större järnbruk i Sverige och verksamheten blomstrade även under talets senare decennier. Slutligen lades järnhanteringen på Gålsjö ner år 1892, då den sista hammaren kom ur bruk. Manufaktursmidet pågick till år Under trävaruepoken fortsatte Björkå AB använda husen som bostäder åt anställda. Den sista smedjan användes tills den brann ner år År 1953 skänkte Björkå AB som då var ägare, herrgården, flygeln, två härbren och tomtmark till Härnösands stiftsråd. Herrgården och flygeln rustades upp för att användas som gästhem och stiftsgård. Vid slutet av talet skänkte bolaget med dess chef Per Olov Hedberg, hela området med samtliga byggnader till Härnösands stift och anläggningen används nu som kurs- och lägergård. Det gamla bruksskapellet brann ner år 1971 och ersattes år 1991 med ett nytt kapell bestående av en åttkantsloge från Lo (se Objektbeskrivning).

6 6 PLANERADE ÅTGÄRDER Kapellets stickspånstak skulle läggas om och tjäras. Fasad- och takarbeten skulle utföras på samtliga smedsbostäder längs Bruksgatan, samt på den f d prästgården och stallet. Byggnaderna skulle behandlas med röd slamfärg och dörr- och fönsterfoder med vit oljefärg enligt Bidragsgrundande åtgärder. De nya hängrännorna skulle följa den äldre förlagan. Taken skulle tjäras med finsk dalbränd stubbtjära (Beslut dnr ). Nylagt spåntak på kapellet. Smedsbostäderna vid Bruksgatan har restaurerats och målats om med röd slamfärg.

7 7 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Kapellets stickspånstak är omlagt och tjärat med trätjära och undertaket har reparerats på enstaka ställen. Smedsbostädernas panelklädda fasader och vindskivor har ommålats med Falu röd slamfärg. Dörr- och fönsterfoder har målats med ren linoljefärg. Brädtaket har tjärats med trätjära. De rötskadade trähängrännorna har ersatts med nytillverkade i samma dimensioner och utförande som de tidigare. Rötskadade delar på trappräcken och träbroar har på något enstaka hus ilagats med friskt virke. Panelklädda fasader på den f d prästgården och det timrade stallets väggar har ommålats med Falu röd slamfärg. Stallets stickspånstak tjärades ej, eftersom taket planeras att läggas om inom kort. Entreprenörer har varit Julius Koutivouri, Vanhat Talot OY, Pesälampi, Keuruu. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Länsmuseet har genom byggnadsantikvarien följt upprustningsarbetet och anser att arbetena har utförts enligt vårdplanens föreskrifter och kan godkännas ur kulturhistorisk synvinkel. KÄLLOR Hovde, J. S.: Gålsjö stiftsgård i: Från Ådalar och Fjäll, Nordin, Lars: Gålsjö Bruk. Vård- och Underhållsplan Renström, Ann: Program för kulturmiljövården, Miljö- och Byggkontoret, Sollefteå kommun, Modin, Erik: Minnesblad ur Holms säteris och dess bruks historia, Tierp 1956.