OMMÅLNING AV SKIVPLÅTTAK PÅ HERRGÅRD OCH FLYGEL, GÅLSJÖ BRUK

Transkript

1 OMMÅLNING AV SKIVPLÅTTAK PÅ HERRGÅRD OCH FLYGEL, GÅLSJÖ BRUK BOTEÅ SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006:5 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 Objekt / dnr. Fastighetsnummer Länsstyrelsens tillståndsärende Länsmuseets diarienummer Beställare Entreprenörer Arbetsbeskrivning Antikvarie Bidrag OBJEKTBESKRIVNING Miljö- /byggnadsbeskrivning Historik 4 Kulturhistorisk status 5 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Tillstånd före restaurering Aktuella åtgärder 6 Genomförda åtgärder ANTIKVARISK MEDVERKAN 14 Antikvariska synpunkter Historiska iakttagelser KÄLLOR 14 BILAGA Arbetsbeskrivning

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Herrgård och flygel vid Gålsjö bruk, Sollefteå. Länsmuseets dnr. 2006/184. Fastighetsnummer Gålsjö 1:3, Boteå socken, Sollefteå kommun Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Gålsjö bruk AB, Catarina Molitor Sjöberg, Box 163, Sollefteå. Entreprenörer LFAB Plåt & Ventilation, Sollefteå och Färgmagasinet, Örnsköldsvik. Arbetsbeskrivning Plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB, Sundsvall Antikvarisk medverkan Från Länsmuseet Västernorrland har Bodil Mascher deltagit under byggskedet. Fotografier och rapportsammanställning: Bodil Mascher. Bidrag Bidrag till Kulturmiljövård ur anslaget 28:26 enligt Länsstyrelsens beslut dnr OBJEKTBESKRIVNING Miljö- /byggnadsbeskrivning På den ena sidan Gålån ligger herrgården, en flygel och två stora timrade, delvis ombyggda härbren, troligen från talet samt ett åttkantigt lusthus. Bruksherrgården, byggd i trä år 1776, har två våningar och har bevarat sitt nyklassicistiska uttryck med rektangulär plan och skivplåttäckt mansardtak. Fasaden är symmetriskt uppbyggd med liggande fasspontpanel på en stomme av liggtimmer och knutlådor i trärusticering. Bakom herrgården finns rester av trädgårdens stenskodda terrasseringar. Flygeln är liksom herrgården timrad och klädd med

4 4 ljusmålad panel men har skivplåttäckt sadeltak. Det lär ha funnits ännu en flygel som flyttades från bruksområdet vid talets början. På andra sidan ån utmed Bruksgatan ligger sex rödslammade brukslängor med två lägenheter i varje länga, sannolikt från talet men invändigt moderniserade under 1920/ talen. Av produktionsbyggnaderna återstår ett våghus, smedernas labbi, ett par bodar och ett magasin. Det gamla bruksskapellet brann ner år 1971 och ett nytt kapell invigdes år 1991 som har vissa planmässiga likheter med sin föregångare. Den nya kyrkan har en stomme bestående av en åttkantsloge från Lo och kyrkorummet har formgivits av arkitekterna Kerstin och Lars Holmer. Planformen är typisk för brukskapellen och påminner om de karolinska centralkyrkornas åttkantiga centralkyrkor, lätta att anpassa till timmertekniken. Övriga byggnader som har tillkommit senare är en ny matsalsbyggnad, en servicebyggnad och en hitflyttad smedja. De ursprungliga smedjorna står inte längre kvar. Historik År 1693 fick häradshövdingen i Ångermanlands domsaga, upplänningen Lars Stridsberg privilegier för att anlägga ett järnbruk vid Gålån. Bruket, som kallades Högfors efter forsens namn, drabbades av naturkatastrofer och flyttades redan vid talets början till Gålåns utlopp ur Gålsjön en halv mil därifrån. Gålsjö och Högfors anlades på mark som han hade förvärvat av tre bönder i Offer. Gålsjöbrukets första tid sammanföll med olycka och oro ute i landet, som då låg i krig med Ryssland. Brist på pengar, livsmedel och yrkesskicklig arbetskraft rådde. Ryssarna nådde visserligen inte fram till Gålsjö bruk, som låg djupt inne i de milsvida skogarna, men delar av den finska hären lär år 1714 ha varit inkvarterad i Gålsjötrakten. Direkt efter brukets uppbyggnad bröt en eldsvåda ut i hammaren, som måste byggas upp igen. Men bruket började förfalla och rörelsen avstannade år 1712, fyra år efter Lars Stridsbergs bortgång. Då sundsvallsköpmannen Jacob Pollack år 1733 förvärvade bruket inträdde något av en blomstringstid. Efter en stagnation vid Gålsjö reparerades byggnaderna och driften kom snart igång. Pollack hade dessförinnan även köpt Holm och nu hamnade både Gålsjö och Holm under samme ägare. Pollacks måg, revisionssekreteraren Johan Noréen, adlad Nordenfalk, tillhörde den förste av tre generationer Nordenfalk som kom att få stor betydelse för brukets utveckling. Det otursförföljda bruket Högfors lades ner och man fick Bergskollegiets tillstånd att flytta Högfors båda härdar till Gålsjö. Därmed beräknade man kunna öka produktionen till 1400 skeppund smide årligen. Man hade nu två hamrar och fyra härdar vid Gålsjö. Tackjärnet fraktades från Mellansverige. Vid talets mitt anlades en knipphammare för manufaktursmide, vilket var nytt för bruket. Man skulle bland annat tillverka finbladiga sågblad. Med utökad smidesrätt kunde man skaffa tackjärn från Bollsta, som sedan år 1738 hade en masugn. År 1775 fanns i mantalslängden för Gålsjö bruk upptagna i kyrkoförsamlingen förutom brukspredikanten: 1 inspektor, 1 skrivare, 9 mästermeder, 5 smedsdrängar, 10 dagakarlar, 9 kolare, 1 hjälpsmed, 1 byggmästare, 1 klensmed, 2 gesäller och deras lärogossar, 1 kolkarl och en bodföreståndare. Flera av de inflyttade bruksinvånarnas namn finns kvar från järnbrukstiden, som Devall, Boija, Pierre eller Martinell. Smedbostäderna vid bruksgatan hade ursprungligen 2 lägenheter i varje kasern och byggdes troligen på talet. Husen finns utmärkta på en karta från Gålsjö bruk hade en egen bruksförsamling under tiden och det första brukskapellet invigdes år Innan kapellet byggdes hade man

5 5 ungefär 12 kilometer till Boteå kyrka. Inte långt från kyrkan låg dessutom en krog, som lär ha orsakat vissa bekymmer vad gällde måndagens arbeten. Torp som löd under bruket byggdes i Bringen, Brustjärn, Stormyran, Leån och Stortjärn. En ny herrgården uppfördes år 1776 i stället för den gamla herrgården som brann ner på talet. Stångjärnssmidet var först dominerande men manufaktursmidet utökades under mitten av talet och blev mest betydande under detta århundrade. Snart stundade andra tider och bland brukspatronerna spreds ett talessätt som löd Vi sjunker med järnet och flyter på träet. Efter Nordenfalkarna övergick bruket i flera händer, både Gålsjö och Holm hamnade under en tid i det nybildade Holms och Graninge bruksbolag under ledning av brukspatron Johan Erland Gavelius, som år 1852 sålde Gålsjö till bolagets disponent Eric Rinman. Gålsjö drabbades åter av ödeläggelse och förstörda dammar genom vårflod. Eric Rinman sålde Gålsjö till brodern Carl på Holm, som också snart avhändade sig bruket till häradshövding Walfrid Enblom. Han bildade år 1874 Offers aktiebolag, mera känt under namnet Bondbolaget, som även drev sågverksrörelse. Bolaget byggde en ny väg mellan Gålsjö och Offer, liksom landsvägen till Undroms lastageplats. År 1877 bildades Lugnviks nya ångsågsaktiebolag under ledning av norrmannen Ole Gjörud. Gjörud startade sedan Björkå AB där förutom Lugnviks nya ångsågsaktiebolag bland andra Holms säteri och Gålsjö bruk kom att ingå. Gålsjö bruk överlevde med god marginal många större järnbruk i Sverige och verksamheten blomstrade även under talets senare decennier. Slutligen lades järnhanteringen på Gålsjö ner år 1892, då den sista hammaren kom ur bruk. Manufaktursmidet pågick till år Under trävaruepoken fortsatte Björkå AB använda husen som bostäder åt anställda. Den sista smedjan användes tills den brann ner år Herrgården och flygeln rustades upp på talet av Härnösands stiftsråd som var ägare under en epok. Herrgården och flygeln användes då som gästhem och stiftsgård. Under senare tid har privata ägare bedrivit konferensverksamhet på Gålsjö. Kulturhistorisk status Bruksbebyggelsen åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 3, byggnadsminnen. Riksintresse för kulturmiljövården enligt MB 3 kap. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Tillstånd före restaurering Skivplåttaken på både herrgård och flygel har korrosions- och färgskador, särskilt herrgårdens södra takfall var i dåligt skick. De ommålades senast Herrgården är avtäckt av ett svartplåttak med skivplåtar av litet format medan flygelns plåttak är förzinkat. Skivplåten är enkelfalsad på båda taken. Även takavvattning och säkerhetsutrustning är i behov av översyn.

6 6 Skadad järnskivplåt herrgårdens södra takfall Aktuella åtgärder Samtliga plåttakytor ommålas. Stuprören repareras, måste delvis bytas ut och ommålas. Takfönster, takstege och takbrygga åtgärdas. Skorstensöverbeslag åtgärdas. Hängrännor åtgärdas. Genomförda åtgärder Herrgården: Takytorna har varsamt vattenblästrats (500 bar) och ommålats enligt godkänd målningsbeskrivning: Grundmålning 1 gång med Isotrol Grundolja. Mellanstrykning 1 gång med Pansarfärg my torrt skikt. Täckmålning 1 gång med Isotrol Taktäck my torrt skikt.

7 7 Norra takfallet före åtgärder Södra takfallet före åtgärder Takytorna var avtäckta av starkt korroderad svartplåt och stora färgsjok saknades.

8 Sargen på takfönstret på herrgårdens södra takfall har på insidan fodrats med plywood för att genomgående fästen skulle kunna appliceras. Nytt lock har nytillverkats av galvaniserad plåt som har ersatt den glasade luckytan av modernistiskt armerat glas. På östra skorstenen har man bytt blyskoning på krönet och i skorstenskanalen har en nedåtstos i bly falsats in. På västra skorstenen där det saknades stosar har man monterat nedåtstos i galvaniserad plåt likt takluckan

9 Foton ovan: Takstege och takbrygga före respektive efter åtgärder. Takstegen har åtgärdats på verkstad, försetts med lägre fästvinklar till taket och ändrats så att stegpinnarnas avstånd blir mm. Takbryggan har kompletterats med nya stegpinnar lika befintliga (taket är mellanstruket) hade man vattenblästrat herrgårdens takplåt uppifrån och ner med 500 bar samt skrapat takplåten. Inga skador upptäcktes på plåten utom 2 cm2 nära nock på norra takfallet (ovan). Detta hål spacklades igen efter råd från plåtkonsult med glasfiberarmerad täckmassa.

10 Ovanstående foton visar hur man har grundmålat takplåten och mellanstrukit nästan hela taket och vindskivorna utom en remsa i väster på södra takfallet. Brygga och takstege är åtgärdad, återmonterad.och målad. Man väntade ett dygn mellan målningsskikten Norra takfallet efter ommålning.

11 Södra takfallet efter ommålning. Skadat stuprör byts ut på herrgårdens SV hörn. Samtliga stuprör är moderna med rundade böjar. Stuprören har reparerats och ommålats enligt samma system som takplåten. I herrgårdens SV hörn var stupröret så skadat att det har ersatts. På övriga stuprör var de nedre delarna mest skadade. Stuprören iskarvades med sammanlagt 12 meter galvaniserat plåtstuprör. Det är hädanefter viktigt är att hålla hängrännor rena från kvistar och löv så att inte skräp samlas i rören som spränger under vintern när det fryser.

12 12 Flygel: Flygelns västra takfall före åtgärder Flygelns östra takfall före åtgärder

13 13 Flygelns tak av galvaniserad plåtefter rengöring. Rester av underliggande blymönja sitter kvar. Man påbörjade takarbeten på flygeln i slutet av juni. Takytorna är täckta med förzinkad järnskivplåt av yngre datum än herrgårdens. De har rengjorts med försiktig vattenblästring och grundmålats 1 gång med Beckers Plomb metallprimer. Mellanstrykning har skett 1 gång med Pansarfärg my torrt skikt. Täckmålning har skett 1 gång med Isotrol Taktäck my torrt skikt enligt program. Skorstenar ommålades med samma färgtyper. Ett nytt stuprör av samma typ som befintliga, som tidigare saknades på norra gavelväggens utbyggnad, har monterats och målats likt övriga stuprör. Hängrännan har justerats Västra takfallet efter ommålning.

14 14 ANTIKVARISK MEDVERKAN Antikvariska synpunkter Sammantaget har resultatet av restaureringen varit gott och byggnadernas kulturhistoriska värden har tagits tillvara. Historiska iakttagelser Plåttaken är kulturhistoriskt intressanta. Herrgårdens järnskivplåt är av litet format som är ovanligt. Det har vissa oregelbundna plåtar som tillkommit på hantverksmässigt sätt och utgör ev. lagningar eller har anpassats upp mot nock. Småplåtstaken smiddes på / talet i de vattendrivna stångjärnshamrarna och kunde därför inte göras större. Det vanligaste formatet var cirka 45 x 59 cm och detta format kunde förekomma ända in på talet. Parallellt med smidesplåt började man på talet att valsa järnplåten och det började även förekomma större skivplåtar. Under talet användes oftast plåtar på 60 x 120 cm. Enkelfalsad järnskivplåt, som förekommer både på herrgård och flygel tillhör en äldre falstyp, som är tunnare än dubbelfalsarna. Flygelns galvaniserade skivplåt har ett större format. Galvanisering började förekomma på talet men blev vanlig senare. KÄLLOR Gålsjö bruk, Gålsjö 1:3, Boteå socken, Sollefteå kommun. Takrenovering, Herrgård & Flygelbyggnad. Beskrivning för takmålning mm. Plåtkonsult Hans-Erik Olsson AB, Sundsvall Hovde, J. S.: Gålsjö stiftsgård i: Från Ådalar och Fjäll, Renström, Ann: Program för kulturmiljövården, Miljö- och Byggkontoret, Sollefteå kommun, Modin, Erik: Minnesblad ur Holms säteris och dess bruks historia, Tierp Äldre järnplåtsarbeten. En sammanställning av uppgifter ur äldre facklitteratur. Riksantikvarieämbetets rapport 1979:5.