Restaurering av Jämtgården och kägelbana vid Murbergets Friluftsmuseum Länsmuseet Västernorrland, Härnösands kommun

Transkript

1 Restaurering av Jämtgården och kägelbana vid Murbergets Friluftsmuseum Länsmuseet Västernorrland, Härnösands kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:7 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 4 PLANERADE ÅTGÄRDER 5 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 6 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 10 KÄLLOR 10

3 3 Sammanfattning Marknivån kring Jämtgården har sänkts och ett dräneringsdike mot väster har anlagts, byggnaden har lyfts och grundstenar justerats. Murstockar och skorstenar har demonterats och ska muras upp igen vid nästa byggetapp. Västra delen av taket har restaurerats men utbyte av rötskadade takbräder kvarstår. Östra delen av taket ska åtgärdas nästa byggetapp. Vid kägelbanan har man riktat upp byggnaden, justerat grundstenarna, bytt ut rötskadade syllstockar och golvåsar och spelbanan har fått nytt golv. En tredjedel av den rötskadade ytterpanelen har bytts ut och hela fasaden är målad med faluröd slamfärg. Fönstren har restaurerats och ommålats med vit linoljefärg och den södra pardörren med speglar har reparerats och dörren målats med guldockra linoljefärg. Nytt papptak har lagts på hela byggnaden. Entrérummets innertak är utbytt. INLEDNING Under tiden gjordes en upprustning av Jämtgården och kägelbanan vid Murbergets Friluftsmuseum. Entreprenör är Tekniska avdelningen vid Länsmuseet Västernorrland och arbetet är utfört enligt ett åtgärdsprogram godkänt av länsstyrelsen. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut dnr Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Friluftsmuseet Murberget besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Hjördis Ek deltagit som antikvarisk kontrollant och Bodil Mascher har gjort rapportsammanställningen. Ärendets d.nr. är 2002/ Omslagsbilden: Jämtgården under det inledande arbetet med grunden. Foto: Lars Ytterman.

4 4 BESKRIVNING OCH HISTORIK Länsmuseet Murberget Friluftsmuseet Murberget som ägs av Länsmuseet Västernorrland är beläget på Murberget i utkanten av Härnösands stad. Länsmuseet Västernorrlands moderna museibyggnad, uppförd 1994 och ritad av arkitekt SAR Gunnar Mattson ligger alldeles intill. Museiverksamheten startade år 1880 när Vesternorrlands läns museisällskap bildades. Friluftsmuseet började i nationalromantisk anda att anläggas år 1913 och var tänkt att bli ett Norrlands Skansen. Initiativtagare var den blivande landsantikvarien Theodor Hellman, som år 1909 startade Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Man hade en bred museiverksamhet inom flera områden: naturhistoria, arkeologi, kulturhistoria, folkmål och folkmusik. För friluftsmuseet fanns ett stort område på 85 tunnland till förfogande. Den första byggnaden som flyttades till platsen var en klockstapel från Ullånger norr om Kramfors byggd vid talets mitt och typisk för landskapen kring Bottenhavet. Härnösands gamla rådhus från 1725 med sin stenimiterande slätpanel hör också till de första byggnaderna som flyttades till platsen. Det ingår i en torgbildning tillsammans med andra trähus som flyttades hit och därmed undgick talets rivningsvåg inne i staden. Den enda byggnaden som står på ursprunglig plats är Murbergskyrkan. Den byggdes med Hackås medeltidskyrka i Jämtland som förebild. Idag finns ett åttiotal byggnader huvudsakligen från mellersta Norrland som ingår i de rekonstruerade miljöerna, exempelvis kyrkstugor från Anundsjö kyrkstad i norra Ångermanland, nyttobyggnader från den förindustriella epoken och timmerkojor och en fäbodvall med kokhus, mjölkbodar, fähus och gethus från fäbodar i Hundsjö, Junsele, Mo och Ådalsliden. Jämtgården Jämtgården är en mangård från Gärde by i Hackås socken. Byggnaden uppfördes på talet men det nuvarande utförandet tillkom i samband med en tillbyggnad vid slutet av talet. Den långsträckta byggnaden är uppförd av liggtimmer, brädslagen och utan målarfärg med tättspröjsade fönster och brädklätt sadeltak. Dess tre höga skorstenar är nermonterade. Huset är en långstuga där rummen; innerkammare, storstuga, förstukammare och bordsstuga, sträcker sig över hela husets bredd, vilket är typiskt för Jämtlands större allmogebyggnader från talets mitt. Ett rum ligger på en sida förstun och tre på andra sidan. Kägelbanan Kägelbanan är uppbyggd med en regelverksstomme på en naturstensgrund och klädd med faluröd panel. Taket är papptäckt. Kägelbanan kommer från Salsåker i Nordingrå socken och byggdes vid sågverksherrgården i Salsåker under tiden för första världskriget. När sågverksepoken i Salsåker tog slut skänktes kägelbanan till friluftsmuseet, där den återuppfördes år Kägelspel har förekommit i Sverige sedan medeltiden men fick en större spridning under talet. Vid slutet av talet började kägelbanor byggas i

5 5 norrländska sågverkssamhällen. Speltypen med nio käglor i fyrkant blev särskilt vanliga i herrgårdsmiljöer. PLANERADE ÅTGÄRDER Jämtgården Grund Marknivån kring huset skulle sänkas och ett dräneringsdike grävas på västra långsidan (mot vägen). Diket skulle fyllas igen med grus och natursten överst efter att dräneringsslang och fiberduk lagts ner. Byggnaden skulle lyftas och grundstenar justeras. Murstockar Husets tre stora murstockar hade så stora skador att rasrisk förelåg och måste därför demonteras. Man planerar att i en kommande byggetapp åter mura upp rökgångar och skorstenar ovan tak. Tak Brädtaket är rötskadat och läcker in. Västra delen av sadeltaket är svårast skadat. Man skulle byta ut rötskadat virke i vissa takåsar, lägga nytt rote, ny underlagspapp och byta ut rötskadade takfotsbrädor. (Man planerar restaurera östra delen av husets tak i nästa byggetapp). Kägelbanan Byggnaden skulle riktas upp, grundstenarna justeras och rötskadade syllstockar och golvåsar bytas. Spelbanan skulle få nytt golv av kraftigt virke samt spontade golvbräder på sidorna. Ytterpanelen som hade rötskador, särskilt på den östra sidan, skulle bytas ut mot friskt panelvirke i samma dimensioner och utförande som de tidigare bräderna. Rötskadat virke i entrérummets innertak skulle också bytas ut. De tre stora fönstren var i behov av översyn, rötskadade virkesdelar skulle bytas ut mot friskt virke och fönstren omkittas och ommålas med vit linoljefärg. Pardörren mot söder skulle repareras och målas med linoljefärg i en guldockra kulör. Papptaket skulle ses över och läggas om.

6 6 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Jämtgården Grund Marknivån kring huset har sänkts och ett dräneringsdike mot väster har anlagts med dräneringsslang och fiberduk. Diket har fyllts igen med grus och natursten. Byggnaden har lyfts och grundstenar justerats. Murstockar De stora murstockarna med skorstenar ovan tak har demonterats. Murstockarna och skorstenarna har uppmätts och fotodokumenterats före demonteringen. Tak Västra delen av taket är rivet och och rötskadade takåsar har ersatts med friskt virke i samma dimensioner och utförande, nytt rote och ny underlagspapp har tillkommit och takfoten är helt nytillverkad. Följande åtgärd kvarstår: Utbyte av rötskadade takbräder på båda takfall. Jämtgården: Arbetet med att justera grunden pågår. Foto: Björn Grankvist.

7 7 Jämtgården: Takarbeten pågår, ny takfot läggs. Foto: Lars Ytterman. Jämtgården: Notera takfotbrädans fixering. Ny takås monteras. Foto: Lars Ytterman.

8 8 Jämtgården: Rotet läggs på. Foto: Lars Ytterman. Kägelbanan Man har riktat upp byggnaden, justerat grundstenarna och bytt ut rötskadade syllstockar och golvåsar. Spelbanan har fått nytt golv av kraftigt virke (70 x 90 mm) samt spontade golvbräder på sidorna. En tredjedel av ytterpanelen som hade rötskador, mest på östra sidan, har bytts ut mot friskt panelvirke i samma dimensioner och utförande som det tidigare. Hela fasaden är målad med faluröd slamfärg. De tre stora fönstren, två i entrérummet och ett på norra gaveln, har restaurerats, rötskadade virkesdelar har bytts mot friskt virke, fönstren är omkittade och ommålade med vit linoljefärg. Den södra pardörrens ramverk och fyllningar har reparerats och dörren målats med linoljefärg i en guldockra kulör. Nytt papptak har lagts på hela byggnaden. Entrérummets innertak, som hade svåra rötskador på grund av instängd fukt under befintlig plastfärg, är utbytt.

9 9 Kägelbanan ovan och nedan: Golvet läggs. Foto: Lars Ytterman. Foto: Björn Grankvist.

10 10 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Huvudddelen av utförda arbeten har varit av teknisk art och kommenteras därför ej här. En diskussion uppstod om utseendet på det nya brädtaket. De befintliga rötskadade bräderna från talet var försedda med vattenskåror med en konstruktion som var bristfällig för avledning av vattnet. Taket var ej ursprungligt. Man vill att det nya taket ska ha bräder med lock som förut och med skåror placerade så vis att det både är typiskt för trakten och att de ska fylla sin funktion. Man har därför med ledning av byggnadsantikvarien vid Länsmuseet, gamla fotografier och med lokal timmerexpertis fått information om lämpligt utförande och planerar lägga ny brädtäckning nästa säsong. Taket får därför ligga under presenning tills vidare. KÄLLOR Hellman, Theodor: Föreningen för norrländsk hembygdsforskning, dess uppkomst, arbete och uppgifter i: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, Härnösand Hellman, Bo: Länsmuseet Murberget. Friluftsmuseets byggnader, en kort vägledning, Härnösand Länsstyrelsen Västernorrland: Beslut dnr om bidrag till restaurering av Jämtgården och Kägelbanan inom riksintresseområdet Murbergets friluftsmuseum Murberget 1:1, Härnösands kommun.