BERGHAMNS KAPELL. Tak- och fasadrestaurering. Nora-Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland

Transkript

1 BERGHAMNS KAPELL Tak- och fasadrestaurering Nora-Skogs församling, Kramfors kommun, Ångermanland Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2013:16 Bodil Mascher

2 2

3 3 Innehåll: Sid. Inledning 4 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 5 Beskrivning / Historik 5 Kulturhistorisk status 6 Åtgärder och genomförande 7 Planerade åtgärder 7 Fotografier före restaurering 8 Genomförda åtgärder 11 Klockbock 11 Kapellets tak 12 Kapellets fasad 19 Avvikelser 20 Källor 21 BILAGOR Berghamns kapell. Arbetsbeskrivning, Tak och fasad

4 4 Inledning Objekt / dnr. Berghamns kapell, Nora och Skogs församling, Kramfors kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Länsstyrelsens beslut dnr Beställare Nora och Skogs församling, Prästbordet 101, Noraström. Beställarens ombud Anders Nordvall, Nora och Skogs församling. Entreprenör Dahlströms timmerstugor AB, Peder Dahlström. Arbetsbeskrivning Berghamns kapell. Arbetsbeskrivning, Tak och fasad David Pettersson, Byggkultur Mittkonsult AB. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Dnr. 2013/18.

5 5 Objektbeskrivning Beskrivning och historik Kapellet i ett plan har spånklätt sadeltak och vilar på naturstensgrund. Fasaderna är klädda med rödfärgad locklistpanel i varierande bredder, snickerier och knutlådor är vitmålade. Stommen utgörs av liggtimmer. En spånklädd klockbock sitter på nock fäst vid västra gavelröstet, rekonstruerad 1984/85 en vällingklocka på nock med rep till klocka på vägg. Två fyrkantföljare på vägg skjuter igenom utkragande tak med vita vindskivor, tak över klocka med rakspån och klädda sidor med liggande ca 2x4 reglar som panel, faluröd målning (ur Stjernbergs text i Stiftets förvaltningsplan). En trätrappa mot östra gavelfasaden leder upp till ingången genom en dubbelport klädd med fasspontad panel och på vardera långfasad sitter tre stora tättspröjsade fönster. Fönster finns även på gavlarna. På traditionellt ångermanländskt vis ligger kapellet på en höjd ett stycke från fiskestugor och sjöbodar. Kapelltomten avgränsas med falurött trästaket med fyrkantstolpar. Kapellet byggdes Gävlefiskarna Petter Fästbom, Erich Berg, Anders Wahlgren och Petter Norberg timrade upp väggarna 1750 och påföljande år deltog, förutom nämnda personer, även Petter Norberg, Petter Collin, Christian Steen och Johan Selgström i uppförandet (de sistnämnda enligt kapellets räkenskapsbok dock med ringa bidrag och medverkan). Kapellet stod färdigt Kyrkoherden i Nora, Magister Nicolaus Sundius och bönderna i angränsande byar till Nora hade skänkt timmer till uppbyggnaden av kapellet. Genom egen insamling och med bidrag ur kollekthåvarna från andra fiskekapell betalades resterande skuld för kapellet och 1756 även en malmklocka gjuten i Gävle av E. Hillström införskaffades timglas och fattigbössa. Enligt traditionen sägs, att predikstolen kan ha kommit från Skogs kyrka. Gudstjänster hölls under senare delen av 1700-talet och troligen även under större delen av 1800-talet en eller två gånger i juli eller augusti. Under mitten av 1800-talet inföll en nedgångstid och utgifterna för kapellets underhåll blev mera sparsamma. Mot slutet av 1880-talet börjar kollekterna att öka, liksom behovet av underhåll görs en omfattande ombyggnad, då kapellet troligen fick sitt nuvarande utseende. Altarringen märkt 1756 tycks ha flyttats ut och predikstolen flyttades till altarets plats. Kapellklockan sattes i en stapel på kapellets tak. Vid detta tillfälle under ledning av Erik Berglund i Berg, ansluten till Svenska missionsförbundet. Då blev det en samlingslokal av frikyrklig typ, altarring och predikstol plockades bort. Nu påbörjades en trettioårig tradition med utflykter av IOGT, söndagstalare, kaffe i det gröna (Stjernbergs text i Stiftets förvaltningsplan). Under tidigt 1900-tal höll man både väckelsemöten och profana möten i kapellet, då nykterhetsrörelsens försäljning av kaffe och smörgåsar inbringade välbehövda pengar

6 6 i kassan. Stora skaror drogs också till Missionskyrkans färgstarke ledare Paul Petter Waldenström, som predikade i kapellet. År 1924 skedde nästa restaurering, då predikstolen flyttades och altarringen återinsattes. En altartavla målad av Hampe Svanberg skänktes av konstnären. Kapellet fick brädfodring och målades utvändigt beslutade Bergs byamän att skänka kapelltomten och kapellet till Nora församling mot att församlingen skulle överta underhållet av kapellet. Överlåtelsen gjordes den 1 sept Restaureringen 1984/85 Man ersatte takplattorna av korrugerad eternit med nytt stickspån, justerade rotet och ilagade takfotstassar. Spån levererades från Anders Ramström, Ramsta. Takspånen tjärades (Leif Markströms åtgärdsprogram och byggmötesprotokoll). Klockbock med sadeltak täckt med stickspån nytillverkades/rekonstruerades (åtgärdsprogram och byggmötesprotokoll). Ut- och invändig målning (åtgärdsprogram och byggmötesprotokoll). Ytterdörrar skulle målas gröna, lika de färgspår man hade hittat (åtgärdsprogram). Fönsterbågar skulle nytillverkas med något bredare glasfals, befintligt glas återmonteras. Vindskivor skulle nytillverkas (åtgärdsprogram). Spjälstaketet revs och ersattes med nytt med 1 cm bredare spjälor och mellanrum av en spjälas bredd (byggmötesprotokoll). Grindar och stolpar skulle nytillverkas lika de befintliga. Kulturhistorisk status Kapellet är skyddat enligt Kulturminneslagen kap. 4.

7 7 Berghamns kapell Murbergets fotoarkiv FO-A Åtgärder och genomförande Planerade åtgärder Klockbock Nyläggning av hyvlade stickspån. Klockbocken ommålas med Falu rödfärg.

8 8 Tak Nyläggning av hyvlade stickspån på kapellets takytor. Ny trähängränna med handsmidda konsoler i söder (hängrännor saknas). Demontering och återmontering av vindskivor och takfotsbräda. Nytillverkning av vattbräder i tättvuxen fura. Fasad Ilagning av rötskador på panelens bottenbräder och rötskadad vattbräda ersättes med ny mot söder. Målning av nytt virke med Falu rödfärg. Foton före restaureringen Fasad och takfall mot norr.

9 Detalj, norra takfallet Takfallet mot söder.

10 Rötskador på fasadparti, södra långfasadens i östra del klockbockens placering på västra gavelröstet.

11 11 Genomförda åtgärder Klockbock Hela upprustningsarbetet startade med möte den 22 maj då timmermannen Peder Dahlström hade monterat byggnadsställningar och påbörjade takarbeten med klockbocken, som ommålades med Falu rödfärg och fick nya spån i trelagstäckning. Även de nedersta spånen vid takfoten, som märkligt nog var lagda endast i två varv på båda sidor, blev trelagstäckta. Följare och gavlar ommålades med Falu rödfärg. Vindskivor och vattbräder ommålades med Ottossons linoljefärg Vit gräddton Nymålad klockbock med nylagda spån.

12 12 Kapellets tak Spånläggning norra takfallet I slutet av maj påbörjades takarbeten på norra sidan mot vägen. Brädläggningen under spånen var värst utsatt längst ner. Nedersta rotebrädan som hade omfattande rötskador ersattes med nytt friskt och tättvuxet virke. Orsaken till rötskadorna kan ha varit att takvirket inte har fått torka ut ordentligt, eftersom nedersta spånen ej var lagda omlott utan sida vid sida. Spånen var spikade med ogalvad spik utom nederst på takfallet, där man av någon anledning hade använt galvade spikar. De äldre rotebräderna längre upp var handsågade, till skillnad från de senare lagda bräderna. Vissa rotebräder hade tunna skarpa sågränder, som enligt timmermannen kan vara spår efter klyvsågning, då en tjockare bräda sågas till två tunnare bräder. Nya tättvuxna stickspån av vinterfälld gran lades i trelagstäckning och omväxlande riktning vartannat varv på samma sätt som tidigare och med spånlängd efter åtgärdsprogram (l 50 cm br mm med undantag för varv 1-2). Spånen spikades med blankspik. Spånläggningen var färdig under den första veckan i juni. Spånen är lagda på det nya sättet enligt åtgärdsprogram, dvs. nedersta spånet mot sättbrädan drages upp något för att nästkommande spån, som läggs mot sättbrädan som vanligt, kommer att utgöra en liten droppnäsa. Vidare har spånen vid takfoten också lagts med något mellanrum Nedersta takrotet på norra sidan. De tre nedersta bräderna är av senare datum, nedersta brädan är lagd något längre ut. Överst en äldre rotebräda.

13 Äldre handsågad rotebräda Rötskador på rotebräder.

14 Märken av klyvsågning på bräda Nya tättvuxna och kvistfria stickspån av gran hyvlade i Wilhelmina.

15 15 Spånläggning södra takfallet påbörjades spånläggningen på södra takfallet som liksom det södra lades i trelagstäckning och omväxlande riktning vartannat varv. Nedersta rotebrädan var helt igenom rötskadad och ersattes av friskt virke. Nock- och vattbräder, vindskivor Nock- och vattbräder ersattes med frisk virke i samma dimensioner som originaldelarna, eftersom befintligt virke var alltför rötskadat för att återanvändas. Vindskivorha hade dåligt fäste i takvirket och fick spikas om efter demonteringen. De bättrades med Ottosons linoljefärg. Hängränna En hängränna av tättvuxet granvirke har nytillverkats för södra takfallet. Rännan har behandlats med hembränd trätjära och linolja. Eftersom rännan är så lång gjordes fall mot både öster och väster för att få tillräcklig avrinning. Skarven på insidan är tätad med bleckplåt och nubb samt linoljekitt, som tätar bra mot den tjärade ytan. Rännkroken är handsmidd med något rektangulär form som tillåter den skålformade rännan en viss rörelsemån. Den avslutande fliken har bockats bakåt för att hålla rännan på plats Påbörjad spånläggning, södra takfallet.

16 Ny rotebräda längst ner Påbörjad spånläggning, södra takfallet.

17 Del av södra takfallet med nytt spån Södra takfallet spåntäckt.

18 Gavelände på södra takfallet med traditionellt avslut. Nytt spån och vattbräda Ny hängränna av trä mot söder.

19 19 Kapellets fasad Ilagning med tättvuxen kärnfura har gjorts på tre rötskadade bottenbräder på södra fasadens västra del. Ny ribb iskarvades på några rötskadade ställen. Ilagningarna är satta på varierande höjder och ej i jämnhöjd. Ilagade bräder är snedskarvade för vattenavrinning. Rötskador på södra vattbrädans västra del har iskarvats med ca 1,5 meter. Ilagningarna har gjorts med tättvuxen kärnfura, som har målats med Falu rödfärg Snedskarvade ilagningar av bottenbräder och locklist mot söder.

20 Ilagad panel och vattbräda på södra fasaden. Avvikelser Enligt ritning skulle gaveländarna på taken avslutas med en trekantslist. Detta blev ej utfört men kan accepteras ur kulturhistorisk synpunkt, då denna utformning ej är traditionell under spåntak men kan förekomma vid papptaksläggning. Virke till hängränna mot söder tillverkades av gran i stället för fura enligt bygghandling, vilket beslutades vid startmöte Bottenbräderna på ilagad panel skulle enligt bygghandling vara bandsågade. Ilagningar på södra panelens bottenbräder gjordes med cirkelsågade bräder, eftersom den dominerande delen av bottenbräderna på södra fasaden bar spår av cirkelsåg, vilket accepterades av den antikvariska kontrollen Trådspik i stället för klippspik accepterades också, eftersom det mestadels redan satt trådspik på södra panelen. Mot norr fanns panelbräder som såg äldre ut och vissa var spikade med klipp- eller handsmidd spik och därmed kan panelens årsringar avläsas.

21 21 Källor Litteratur Stiftets Förvaltningsplaner, Berghamn. Kulturhistoriska karaktäriseringar och byggnadsbeskrivningar av ADL-Creativa, Stjernberg, Anders (otryckt). Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv, F2:24 D Leif Markströms arkiv, Nora kyrka, Statusbesiktning och Åtgärdsprogram för restaurering av Berghamns kapell samt byggmötesprotokoll, dnr. 127/84. Oscar Parkman: Historisk skiss över Berghamns kapell, Länsmuseets arkiv, Nora kyrka, F2:24 D.

22 22