Ulla Hammarstrand LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. DAG: Onsdag 9 juni 2010 TID: Kl PLATS: Kungsstenen, Aula Magna FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 = = = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 9 juni 2010 TID: Kl PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas 6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas 7 Anmälan av beslut av VFU-utskottets ordförande. Bilaga bifogas 8 Utvidgad delegation till ordförande över sommaren ( sommardelegation ). 9 Handläggning av remiss från Skolverket. Bilaga bifogas 10 Handläggning av remiss från departementet. "Betyg från årskurs 6 i grundskolan" Beslutas att till ordförande för LUN delegera beslut i brådskande ärenden fram till nämndens nästa sammanträde den 25 augusti. Beslutas enligt förslag Beslutas - att uppdra åt Astrid Pettersson att tillsammans med UPC lämna förslag till svar.

2 11 Rapport från genomgången av lärarprogrammets studiegångar. Bilaga bifogas 12 Tidsplan för implementering av digital portfölj. Bilaga bifogas 13 Uppdatering av utbildningsplanen för lärarprogrammet. Bilaga bifogas och kompletteras senare. 14 Antagning till utbildning på forskarnivå avslutad med licentiatexamen. Bilaga bifogas 15 Fördelning av projektmedel för speciallärarutbildning. Bilaga bifogas 16 Ny ordförande i rådet för specialpedagogik. Bilaga bifogas 17 Uppföljnings- och utvecklingsarbetet av modell för VFU-bedömning. Bilaga bifogas. 18 Fördelning av medel för ULV-projektet till andra medverkande universitet. Bilaga bifogas. Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag 19 Övrigt

3 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm=== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= = ONK=pÉå~êÉä ÖÖåáåÖ=~î=Ç~íìã=Ç = ëâçäüìîìçã å=ëâ~=áåâçãã~=ãéç=~åë â~å= çã=~íí=çéäí~=á=éêçàéâí=çã=ñ äíëâçäçê=éåä= ÄÉëäìí=~î=irk=OMNMJMPJNTK= = üíö êç= OMNMJMRJPN= _Éëäìí~ë=~íí=ëáëí~=Ç~Ö=~íí=áåâçãã~=ãÉÇ= ~åë â~å=ëâ~=î~ê~=omnmjmujnrk= 1

4 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=âìêëéä~åéìíëâçííéíë=çêçñ ê~åçélîáåé=çêçñ ê~åçék= = Ärende 1. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Spanska II för skolår 6-9 och gymnasieskolan, 30 hp, GN, US211P Fortsättningskurs i att undervisa engelska för skolår 5-9 och gymnasieskolan, GN, 15 hp, US202P Naturvetenskapsämnenas didaktik och verksamhetsförlagd utbildning för årskurs 7-9 och gymnasiet, AN, 15 hp, UM7015 Komplettering inom naturvetenskapsämnenas didaktik och verksamhetsförlagd utbildning, AN, 15 hp, UM7018 Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik inom naturvetenskapsämnen för årskurs 7-9 och gymnasiet, AN, 10,5 hp, UM7017 Matematikämnets didaktik verksamhetsförlagd utbildning för årskurs 7-9 och gymnasiet, AN, 15 hp, UM8011 Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik inom matematikämnet för årskurs 7-9 och gymnasiet, AN, 10,5 hp, UM8012 Komplettering inom matematikämnets didaktik och verksamhetsförlagd utbildning, AN, 15 hp, Avancerad kurs i Religionskunskap I, AN, 30 hp, RKA101 Makt och social skiktning, 7,5 hp, SOE130 Didaktisk design inom montessoriverksamhet, 15 hp, GN, UDG18L Pedagogikens filosofi, GN, 15 hp, FI1901 Argumentationsanalys GN, 7,5 hp, FI1702 Filosofins historia GN, 15 hp, FI1202 Politisk filosofi, GN, 15 hp, FI1101 Vetenskapsteori I, GN, 15 hp, FI1502, Introduktion till genusvetenskap, GN, 7,5 hp, GV5007 Normkritisk pedagogik, GN, 7,5 hp, GV5006 Geografi I, GN, 30 hp, GE2001 1

5 Ärende Åtgärd Social-ekologisk systemanalys, GN, 7,5 hp, GE1018 Hållbar konsumtion, GN, 7,5 hp, GE1016 Naturresurser och hållbar utveckling, GN, 7,5 hp, GE1017 Hållbar utveckling och miljöpolitik, GN, 7,5 hp, GE1005 Datalogi I, GN, 15 hp, DA2001 Programmeringsparadigm, AN, 7,5 hp, DA7002 Numeriska metoder, GN, 7,5 hp, BE3003 Matematik i samspel med svenska för grundskolans mellanår, GN, 15 hp, UM4025 Naturvetenskap för skolår F-6 I, GN, 30 hp, UM4005 Akademisk läsande och skrivande på engelska, GN, 7,5 hp, ENALH0 (Bilaga 1) 2. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Etik, GN, 7,5 hp, FI1801 Homosexualitetens kultur, politik och historia, GN, 7,5 hp, GV5001 Introduktion i genusstudier - vetenskapskritiska perspektiv, GN, 15 hp, GV5005 Introduktion i genusstudier, GN,15 hp, GV5004 Män och maskuliniteter, GN, 7,5 hp, GV5002 Dinosaurier - deras utveckling och utdöende, GN, 7,5 hp, GG1003 Geologi för nybörjare, GN, 7,5 hp, GG1004 Havet, orienteringskurs, GN, 7,5 hp, GG1005 Jordbävningar, orienteringskurs, GN, 7,5 hp, GG1006 Livets utveckling, orienteringskurs, GN, 7,5 hp, GG1009 Världens vulkaner, orienteringskurs, GN, 7,5 hp, GG1010 Geologi I, GN, 15 hp, GG2004 Tellus I, GN, 30 hp, GG2003 Föreställningsanalys, GN, 7,5 hp, TVFÖRE Teater- och danshistoria - distanskurs, GN, 15 hp, TVDIST Dansanalys, GN, 15 hp, TVDALY Företagsekonomi I-II för lärarstuderande, GN, 60 hp, FE101L Fysik för lärare, GN, 30hp, FK2004 (Bilaga 2) 2

6 Ärende 3. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen. Självständigt arbete i pedagogik, 15 hp, GN, UC200P Självständigt arbete inom AUO i didaktik, 15 hp, GN, UDG19L Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i ämnet barn- och ungdomsvetenskap, 15 hp, GN, UB303A Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i ämnet specialpedagogik, 15 hp, GN, UQ303A Självständigt arbete I inom allmänt utbildningsområde med inriktning mot språk och språkutveckling, 15 hp, GN, US200P Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde: inriktning mot naturvetenskapsämnenas didaktik, 15 hp, GN, UM6002 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde: inriktning mot matematikämnets didaktik, 15 hp, GN, UM6003 Självständigt arbete I inom allmänt utbildningsområde, 15 hp, GN, UH31AL Kvantmekanik I, 7,5 hp, GN, FK5011 Kvantmekanik II, 7,5 hp, GN, FK5012 Kvantfenomen och strålningsfysik, 7,5 hp, GN, FK5015 Teater i skolan med examensarbete, 30 hp, AN, UE8001 Grundkurs i handelsrätt, Juridisk översiktskurs, 15 hp, GN, HA10FF (Bilaga 3) 4. Tillfällig förändring i studiegångarna Naturorienterande ämnen för skolår F-6 och Matematik för skolår F-6 för studenter antagna VT10. (KÖ) Beslutas - att studenter som påbörjade studiegången Naturorienterande ämnen för skolår F-6 VT10 läser termin två i studiegången VT11; - att studenter som påbörjade studiegången Matematik för skolår F-6 VT10 delas upp i två studiegrupper VT11 i stället för HT10. 3

7 Ärende 5. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurs kan ingå i lärarexamen: Kroppen som pedagogiskt verktyg, Gn, 7,5hp, UEDC01 (Bilaga 4) 6. Revidering av lista över kursutbud i valet för inom lärarutbildningen vt-10 inför ht-10. (AR) 7. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Beslutas fastställa kompletteringar och justeringar enligt bilaga Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Matematikdidaktik II, GN, 7,5 hp, UM4030 Matematikdidaktik II, GN, 7,5 hp, UM4031 Slöjdens begrepp och gestaltande uttryck, AN, 30 hp, UE7028 Undervisning och bedömning inom kultur och samhälle, GN, 15hp, UH04PL VFU och ämnesdidaktik i samhällskunskap, GN, 7,5 hp, UHSHÄL Självständigt arbete i engelska för skolår F-6, USX07P (Bilaga 6) 4

8 = = abibd^qflkp_bpirq=omnm=== = Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i ê~êìíäáäçåáåöëj= å ãåçéå=íáää=scrjìíëâçííéíë=çêçñ ê~åçék= = ûêéåçé= = OK=Uppföljningsarbete kring modellen för VFUbedömning. = üíö êç= OMNMJMRJOR= Beslutas - att i samråd med kursplaneutskottet följa upp arbetet med införandet av de förväntade studieresultaten för VFU i kursplanerna genom att för aktuella kurser relatera innehåll och omfattning av VFU till förväntade studieresultat. - att uppdra till RUC, regionsamordnare och profilområdeslärare, att göra en dokumentgenomgång och analysera relationen mellan förväntade studieresultat i kursplanerna och VFU-uppgifternas utformning, hur de förväntade studieresultaten avspeglas i uppgifterna samt hur styrda eller flexibla VFU-uppgifterna är. Resultatet avrapporteras till VFU-utskottet i början av höstterminen att uppdra till profilområdeslärarna att på lämpligt sätt samla in uppgifter på hur många studenter som blivit underkända på VFU i kurs under vårterminen Resultatet inrapporteras till RUC senast i början av ht = 1

9 Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Bilaga punkt 9 Möjlighet att lämna synpunkter på förslag från Skolverket Skolverket ger i bifogade remiss möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till nya ämnesplaner samt ämnen och kurser i inriktningar och programfördjupningar. Remissen har lämnats till Lärarutbildningskansliet för handläggning. Svar ska ha inkommit till Skolverket senast den 16 augusti. Remissen kräver inget samlat svar från universitetet och synpunkter ska inte heller inlämnas centralt till Skolverket. Istället ska synpunkter lämnas till de personer som ansvarar för program och ämnesplaner (e-postlådor) eller i diskussionsforum som finns för varje program. Lärarutbildningsnämnden föreslås därför avstå från att lämna ett gemensamt svar och istället uppdra åt representanter i nämnden att själva lämna synpunkter samt att sprida remissen och uppmana sina kolleger att lämna synpunkter direkt till Skolverket. Förslag till beslut: LUN beslutar - att uppdra åt nämndens ledamöter att själva lämna synpunkter och att sprida remissen och uppmana sina kolleger att lämna synpunkter direkt till Skolverket.

10

11

12

13 = = Lärarutbildningsnämnden = Bilaga punkt 11 Lärarutbildningskansliet Gunnel Brolin Ampe Meyerhöffer Karin Orving Kristina Öberg Genomgång och granskning av lärarprogrammets studieoch utbildningsgångar Nämndordförande beslutade att ge kansliet i uppdrag att till LUN:s sammanträde i mars 2010 göra en uppföljning av strukturen i studiegångar och utbildningsgångar i det långa lärarprogrammet. Vid nämndens sammanträde i mars fattades följande beslut: - att profilråden får i uppdrag att tydliggöra de självständiga arbetenas placering och nivå i enlighet med utbildningsplanen; - att profilråden får i uppdrag att verka för att ämnesdidaktikens innehåll och omfattning lyfts fram i berörda kursplaner; - att profilråden får i uppdrag att verka för att kursplanerna tydliggörs vad gäller VFU:s placering i utbildningen och skrivningar om progression i professionsutvecklingen (inklusive trepartssamtal); - att profilråden får i uppdrag att verka för att särskilda kursplaner för ämne 2 utarbetas; - att profilråd 2 får i uppdrag att verka för att självständigt arbete inom AUO för utbildningsgångarna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap placeras i enlighet med LUN:s beslut ; - att kansliet får i uppdrag att samordna profilrådens arbete och rapportera till LUN vid sammanträdet ; - att kansliet får i uppdrag att utreda frågan om avancerad nivå inom lärarutbildningen. Uppdraget rapporteras vid LUN:s sammanträde ; - att kansliet får i uppdrag att föreslå ändringar i utbildningsplanen till LUN:s sammanträde Alla fem profilråden har rapporterat uppdragen. Nedan görs en genomgång av de olika uppdragen. 1/ Självständigt arbete placering och nivå 1

14 Examensordningen, högskoleförordningen: För lärarexamen om 180 högskolepoäng och 210 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. För lärarexamen om 240, 270, 300 och 330 högskolepoäng skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng. Utbildningsplanen: För studenter antagna till utbildning med inriktning mot lärarexamen om 210 hp ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp på grundnivå inom AUO, utanför studiegången. För studenter antagna till utbildning om hp ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå alternativt ett arbete om 15 hp på grundnivå och ett arbete om 15 hp på avancerad nivå. Det ena arbetet om 15 hp ingår i AUO utanför studiegången och det andra ingår i en studiegång inom ett profilområde. LUN-beslut Självständiga arbeten inom AUO. Redovisning av AUO-rådets uppdrag. Lärarutbildningsnämnden beslutar - att profilråden granskar, förtydligar och ev. föreslår förändringar i sina studiegångar utifrån följande principer: a) I samtliga studiegångar läses AUO 2 (Barn och ungdomsvetenskap och Specialpedagogik) före det första självständiga arbetet, som genomförs tidigast T4. Om studenten ska skriva sitt första självständiga arbete på GN inom AUO bör detta förläggas i direkt anslutning till kurserna inom AUO 2 och därmed bilda en sammanhängande AUO-termin. b) I profil mot förskolan bör studenterna även ha läst AUO 3 (Didaktik II och Pedagogik II) för att skriva sitt examensarbete på GN. c) Om studenten ska skriva sitt självständiga arbete inom AUO på AN måste AUO 3 (Didaktik II och Pedagogik II), som ska förläggas i slutet av utbildningen, föregå examensarbetet. I skrivningarna under a/ och b/ har LUN beslutat att verbet ska vara bör vilket innebär att beslutet inte måste följas och kan ses mer som en rekommendation. Rapportering från profilråden: Profilråd 1 ((Naturvetenskap, matematik och lärande): I alla studiegångar ingår självständigt arbete på avancerad nivå (AN) inom profilområdet den sista eller näst sista terminen. Självständigt arbete i AUO utanför profilområdet utförs på grundnivå (GN) i mitten av utbildningen. Profilråd 2 (Samhälle, kultur och lärande): Historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap: I dessa studiegångar ingår två självständiga arbeten om vardera 15 hp. Ett på AN är placerat sist i utbildningen 2

15 och ligger inom AUO. Ett, även det på AN, ligger inom studiegången och är placerat i samband med specialiseringen inom respektive ämne. SO F-6: Ett första självständigt arbete termin 4 (GN) inom AUO och ett den sista terminen inom studiegången (AN). Profilråd 3 (Svenska, språkutveckling och lärande): Sv/svas 5-9 samt 7-9 och gymnasieskolan: Det första självständiga arbetet (GN) termin 6 inom studiegången. Det andra arbetet termin 9 (AN) inom AUO utanför profilområdet. Sv/svas F-6: Två självständiga arbetet om 15 hp vardera, det första inom AUO (GN) och det andra i studiegången (AN). Båda arbetena ligger terminen efter resp. AUOblock (AUO2 och AUO3) Eng F-6.Två självständiga arbeten om vardera 15 hp, båda på AN. Det första i studiegången under termin fyra, det andra inom AUO under termin åtta efter AUO3. Engelska och Spanska för äldre åldrar: Det första självständiga arbetet inom studiegången (GN) och det andra inom AUO termin 9 (AN). SFI: Det första arbetet under termin 6 inom AUO utanför profilområdet(gn) och det andra inom studiegången (AN) under termin 9. Tyska/franska 6-9 och gymnasieskolan (småämnen) Det första arbetet termin 5 i direkt anslutning till AUO2 inom studiegången (AN), det andra termin 9 inom AUO i direkt anslutning till AUO3 (AN). Profilråd 4 (Fritid-idrott-estetiska, tekniska lärprocesser) Två självständiga arbeten om vardera 15 hp. Det första placerat under termin 4, 5 eller 7 inom studiegången (GN), det andra inom AUO (AN) under termin 7 eller 9. Profilråd 5 (Lärande i förskolan) Endast ett självständigt arbete om 15 hp på grundläggande nivå krävs i denna 210 hp-utbildning och det finns i termin 7. Sammanfattning: Samtliga berörda profilråd har redovisat att det är möjligt för studenterna att utföra 30 hp självständigt arbete, vilket är en förutsättning för examen hp, inom sin utbildning. Samtliga studenter utför ett arbete inom studiegången i sitt profilområde och ett arbete utanför profilområdet. Detta sker inom de 15 hp som är avsatta för ändamålet inom AUO. Däremot finns skillnader i hur profilråden valt att nivåplacera det självständiga arbete som utförs inom profilområdet. Några profilråd har valt att låta studenterna läsa de fyra terminer som studiegången/profilområdet har till sitt förfogande i början av utbildningen, vilket leder till att studenterna utför ett arbete på grundnivå inom studiegången ca termin 4. Utbildningen avslutas då, efter att studenten läst resterande kurser inom programmet, med ett professionsinriktat självständigt arbete på avancerad nivå inom AUO utanför profilområdet. Andra har valt att låta studier inom profilområdet påbörja och avsluta studentens utbildning. Det ger möjlighet för studenten att utföra ett professionsinriktat ämnesdidaktiskt arbete på avancerad nivå inom profilområdet. 3

16 En tredje variant är att låta studenterna utföra båda sina arbeten på avancerad nivå, Det första i mitten av utbildningen och det andra i slutet av utbildningen. Vad krävs som förkunskaper för att studenterna ska klara att skriva ett arbete på avancerad nivå utan att först ha utfört ett arbete på grundnivå? Vilka kriterier finns för självständiga arbeten på grundnivå respektive avancerad nivå? Är det möjligt att t ex redan termin 4 skriva ett självständigt arbete på avancerad nivå? 2/ Ämnesdidaktik i lärarutbildningen vid SU Lärarutbildningsnämndens uppdrag till profilråden LUN gav profilråden i uppdrag bl att verka för att ämnesdidaktikens innehåll och omfattning lyfts fram i berörda kursplaner. I arbetet med nämnduppdragen till råden har kansliet fått flera frågor från institutionerna om bland annat ämnesdidaktikens innehåll i kursplanerna och vilken/vilka av de ämnesdidaktiska frågorna Varför? Vad? Hur? och Vem? som ska fokuseras mest i utbildningen? Några av profilråden har också uttryckt, att ämnesdidaktiken behöver tydliggöras i kursplanerna och efterlyser principer för detta. Kansliet uppfattar att det har varit oklart vad mer än poängomfattning som ska återrapporteras och att det finns olika perspektiv på hur exempelvis ämnesdidaktiken i kursplanerna ska beskrivas. Inför den organisering av lärarutbildningen (profilområden, studiegångar etc) som infördes höstterminen 2008 och den utbildningsplan som skulle beskriva detta (då) nya system, fördes diskussioner om gränsdragningen mellan profilrelaterat AUO och ämnesdidaktiken, där några menade att det allmänna utbildningsområdets vinkling/profilering mot ett ämne eller ämnesområde innehållsmässigt tangerade eller t o m var detsamma som ämnesdidaktik. Bakom denna diskussion låg bl a argument om poängfördelning mellan ämnesteori och ämnesdidaktik. Även i diskussioner kring ämnesdidaktikens roll och omfattning i den nya lärarutbildningen med start höstterminen 2011 förekommer förslag om olika definitioner av ämnesteori, ämnesdidaktik och VFU. Några strukturerade diskussioner om ämnesdidaktiken i lärarutbildningen och gränsdragningen gentemot andra ämnen/discipliner vid SU har inte förts på nämndnivå. Rapporter från profilråden Profilråd 1 ((Naturvetenskap, matematik och lärande): Profilrådet räknar upp ett antal kurser inom profilområdets studiegångar som innehåller ämnesdidaktik. Sex kursplaner inom studiegångarna för biologi, kemi och fysik, sju kurser där ämnesdidaktiken är integrerad med ämnesstudierna i studiegången No F-6, nio kurser i studiegången Ma/Nv 5-9 och tio kurser i studiegången Ma 7-9 och gymnasieskolan, tio kurser i studiegången Ma F-6 och nio kurser i studiegången Ma F-6 (mellanåren) där ämnesdidaktiken är integrerad med ämnesteorin. I utbildningsgången Ma/Nv omfattar ämnesdidaktiken ca 26 hp, i 4

17 Fysik/matematik ca 17 hp och i Biologo samt Kemi ca 8 hp. I studiegången F-6 är ämnesdidaktiken helt integrerad med ämnesstudierna. Profilråd 2 (Samhälle, kultur och lärande) Enligt profilrådet ligger ämnesdidaktiken främst i de kurser som heter Samhälle, kultur och lärande (SKL). En första sådan kurs ligger termin 1 i studiegångarna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och SO F-6. Kansliet menar dock att de ämnesdidaktiska poängen(7,5 hp) återfinns längre fram i utbildningen (i enlighet med LUN-beslut ). I studiegångarna för historia, religionskunskap och samhällskunskap ligger SKL II, 7,5 hp, under den sista terminen ämnet läses. Dessutom återkommer ämnesdidaktiken i en VFU-kurs terminen efter, 3 hp. Enligt profilrådet ingår för SO F-6 ämnesdidaktiken, utöver SKL I, i kurserna SO mdi I och II (termin två och tre, totalt 12 hp)) samt i SKL III termin 7. Kansliet menar även här att ämnesdidaktiken inte återfinns i SKL-kurserna, utan i SO mdi. För geografi, som inte läser SKL I och II, ligger de första poängen i ämnesdidaktik i termin 2. I studiegången ingår också en kurs i ämnesdidaktik med VFU termin 4. Diskussioner kring innehåll och uppläggning av geografistudiegången pågår. Det beslut som nämnden fattade i oktober 2009 följs inte. I det beslutet ingår 2,5 hp ämnesdidaktik under vardera av de tre första terminerna, dvs totalt 7,5 hp. De två institutionerna, UHS och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, har valt en annan uppläggning av studierna än beslutet i LUN. Geografi är ett småämne med ca 10 registrerade studenter varje termin. Inför hösten 2010 är 6 studenter antagna. I samhällskunskap ingår en delkurs med ämnesdidaktik (7,5 hp) under termin 9. Till ingångarna i företagsekonomi och psykologi sker inte längre några antagningar. Fr o m HT 2010 är dessa ämnen endast ämne 2 i programmet. De studenter som redan är antagna till dessa två ämnen får kursen VFU och didaktik den tredje terminens andra hälft. Denna kurs innehåller 7,5 hp ämnesdidaktik(gn). Profilråd 3 (Svenska, språkutveckling och lärande): SFI: Totalt 15 hp ämnesdidaktik under terminerna 2, 3 och 5 inom ämneskurserna i svas I, II och III inom de delkurser som har ett jämförande didaktiskt perspektiv respektive koppling till professionen i praktiken. Sv/svas 5-9 samt 7-9och gymnasieskolan Ämnesdidaktik i tre delkurser, inga innehållsbeskrivningar, mål eller litteratur i kursplanerna. Inga poäng angivna. Sv/svas F-6: Ämnesdidaktik i tre delkurser under termin 2, 3 och fyra. Innehållsbeskrivningar, mål och litteratur finns angivna. Inga poängangivelser. Eng 5-9 och gymnasieskolan: Ett genomgående didaktiskt perspektiv och i studiegången har didaktiken en stark koppling till såväl de ämnesteoretiska studierna som till VFU. Endast 1,5 hp av ämnesdidaktiken är preciserad i poäng. I en ännu inte fastställd kursplan (engelska III) kommer en obligatorisk del att utgöras av en ämnesdidaktisk kurs om 7,5 hp (varav 3 hp VFU). Studenterna kan också välja att skriva en ämnesdidaktisk uppsats. Eng F-6: Utbildningsgången innehåller 7,5 hp ämnesdidaktik i engelska och 8,5 hp ämnesdidaktik i sv/svas. Beskrivningar finns. Spanska 6-9 och gymnasieskolan: 7,5 hp i spanska I och spanska II. Tyska/franska 6-9 och gymnasieskolan (småämnen): Didaktiken är koncentrerad till termin 4 inom kursen Språk med didaktisk inriktning och VFU, 15 hp på avancerad 5

18 nivå, som läses parallellt med TyskaIII/Franska III, 15 hp. Antal poäng framgår inte av rapporten, inte heller av kursplanen. Profilråd 4 (Fritid-idrott-estetiska, tekniska lärprocesser) Ämnesdidaktiken ligger främst i inriktningskurserna och fördjupningsspecialiseringar i terminerna 2, 3, 4 alt 5 alt 7 (fritid, idrott, bild, drama, slöjd och teknik). Redan den första terminen introduceras ämnesdidaktik inom ramen för de profilrelaterade AUO-kurserna. Omfattningen framgår av kursplanerna. Den exakta omfattningen framgår av respektive studiegång. Däremot saknas uppgift om antalet poäng i kursplan. Av kursplanernas lärandemål, undervisnings- och examinationsformer kan utläsas att ämnesdidaktiken är infärgad. Detta gäller exempelvis slöjd och idrott Barn, teknik och skapande, F-6 30 hp ämnesdidaktik Teknikutveckling 14,5 hp ämnesdidaktik Bild F-6 30 hp ämnesdidaktik Bild 6-9 och gy 7,5 hp ämnesdidaktik Drama, F-9, 30 hp ämnesdidaktik Fritidspedagogik, 30 hp ämnesdidaktik Idrott-fritidskultur och hälsa, 22,5 hp ämnesdidaktik Musik, 1-6, 7,5 hp ämnesdidaktik Slöjd, 30 hp (39?) ämnesdidaktik Idrott och hälsa, GIH, 15 hp ämnesdidaktik Profilråd 5 (Lärande i förskolan) Kurser om sammanlagt 75 hp förskoledidaktik (med olika ämnesinriktning) finns under samtliga terminer utom termin 5. Sammanfattning av profilrådens rapporter Rådens rapporter är knapphändiga. Av rapporterna framgår inte att/om kursplanerna innehåller någon beskrivning av ämnesdidaktiska mål eller ämnesdidaktiskt innehåll. Det framgår inte heller om någon ämnesdidaktisk litteratur är angiven i litteraturlistorna. I flera fall anges inte heller ämnesdidaktiska poäng. Olika kunskapstraditioner råder och principer saknas vid SU kring om och hur det ämnesdidaktiska innehållet ska tydliggöras i kursplanerna. Det finns fortfarande ett motstånd mot att låta ämnesdidaktiken inkräkta på eller ta poäng från ett ämnesteoretiskt innehåll. Kunskap om hur (och i vad, varför och för vem) man undervisar är väsentlig för en lärare och måste utgöra en viktig och central del av lärarutbildningen. Didaktikens och ämnesdidaktikens roll och funktion i utbildningen måste tydliggöras. Ämnesdidaktik Den nya lärarutbildningsreformen (Bäst i klassen en ny lärarutbildning. Prop. 2209/10:89) och de nya examensbeskrivningarna lyfter fram didaktiken och ämnesdidaktiken i lärarutbildningen. Kunskap i didaktik/pedagogik i allmänhet och ämnesdidaktik i synnerhet ökar förutsättningarna för att utveckla undervisning och lärande i förskolan och skolan och är därför centralt för dagens och morgondagens lärarutbildning. 6

19 Studier har visat att det finns ett stort behov av att stärka ämnesdidaktik i lärarutbildningen och riktade satsningar pågår vid flera lärosäten för att komma förskola och skola till nytta (Nilsson, 2008; Schüllerqvist, 2009). I samband med framtagandet av underlag till examensrättsansökningarna finns kommentarer om den didaktiska, pedagogiska och ämnesdidaktiska kompetensen vid SU. Man konstaterar då att den ämnesdidaktiska forskningen överlag är svag vad gäller årskurs F-6. Vidare behöver den ämnesdidaktiska kompetensen kopplad till de samhällsvetenskapliga ämnena utvecklas och stärkas. Ämnesdidaktiken definieras av olika forskare bland annat genom olika metaforer. Svein Sjöberg (2000) talar om brometaforen där ämnesdidaktiken och ämnet möts från olika håll. Svein Lorentzen (1998) talar om dubbelsidigheten, där pedagogiken är den ena sidan och ämnet den andra. Internationell forskning främst tysk och amerikansk menar numera att ämnesdidaktiken är ett eget vetenskapligt fält/en egen disciplin, där helheten är mer än delarna. Lorentzen m fl (1998) definierar ämnesdidaktik enligt följande: Ämnesdidaktiken är alla de reflektioner man kan knyta till ett ämne och undervisning i detta ämne, som kan ge ökad kunskap om ämnets beskaffenhet, om ämnets legitimering och ökad kunskap om hur ämnet kan läras, undervisas och utvecklas. (ur Fagdidaktik, 1998) Oavsett vilken definition som tillämpas så fokuserar ämnesdidaktiken de didaktiska grundfrågorna som brukar anges som: Vad? Hur? Varför? och Vem? som enligt Molloy (2002) kan preciseras till: - Vad (ska man lära sig)? - Hur (ska man lära sig)? - Varför (ska man lära sig)? - Vem (är det som ska lära sig)? - När (ska man lära sig)? - Var (ska man lära sig)? - Med vem (ska man lära sig)? Dessa frågor kan preciseras ytterligare med t ex: - Hur beskrivs ämnet i kursplanerna? - Vilka förändringar kan vi se över tid? - Hur tolkas dessa kursplaner? - I lärarutbildningen? - På fältet? - Varför tolkas de som de gör? - Vilka traditioner styr dessa tolkningar? - Vilka ämneskonstruktioner blir följden av tolkningarna? - Vilka examinationsformer är lämpliga? - Hur samspelar eller motsäger dessa ämneskonstruktioner skrivningarna i kursplanerna? - Vilken av de ämnesdidaktiska frågorna Varför? Vad? Hur? och Vem? lägger vi mest fokus på i utbildningen? - Isoleras någon av frågorna från de övriga? - I så fall, varför? 7

20 Utifrån den ämnesdidaktiska forskningen kring ett ämne eller ämnesområde kan läraren inom ämnesområdet få kunskap om hur man ska tänka som lärare då man undervisar och examinerar inom detta ämne/ämnesområde. Allmändidaktiken beskriver till skillnad från ämnesdidaktiken en generell nivå. Till exempel talar man om bedömning i sig inte i ett ämne. I ämnesdidaktiken finns en specialistkompetens för det aktuella ämnet (så som det nu konstrueras av den enskilde läraren). Det generella specificeras i ämnesdidaktiken. Examensordningen I nu gällande examensordning omnämns inte begreppet ämnesdidaktik. Innehållet beskrivs på följande sätt: För lärarexamen skall studenten - visa kunskap om lärande och undervisning - visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna. I den nya examensordningen (som gäller fr o m HT11) preciseras mer än tidigare skrivningarna kring ämnesdidaktiken. Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan ska innehålla bl a läroplansteori och didaktik. För förskollärarexamen, yrkeslärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexamen anges under rubriken Kunskap och förståelse : - visa sådana (förskole)didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen. Utbildningsplanen I den utbildningsplan för lärarprogrammet som beslutades av LUN i juni 2009 står mycket lite skrivet om ämnesdidaktiken i utbildningen: Inom inriktningsområdet integreras för professionen relevant ämnesteori, ämnesdidaktik (7,5 hp) och verksamhetsförlagd utbildning. Det sägs alltså att 1. det ska ske en integration mellan de tre delarna och 2. ämnesdidaktiken ska omfatta (minst) 7,5 hp. Kursplaneutskottet Lärarutbildningsnämndens kursplaneutskott är det organ som godkänner kurser att ingå i lärarexamen. För utskottet finns inga fastställda riktlinjer för hur ämnesdidaktiken ska skrivas i lärarprogrammets kursplaner. Bedömningen bygger till stor del på om nämndens råd bifallit förslaget till kursplan eller inte. I kursplaneutskottets utvärdering av utskottet och dess arbete ett år efter dess bildande berörs inte ämnesdidaktiken. Utskottet bildades i mars 2009 och utvärderade sitt arbete under första året till nämndens sammanträde i mars Utvärderingen tar enbart upp utskottets sammansättning, arbetsformer och organisation, mycket lite om utskottets roll vad gäller innehållet - t ex ämnesdidaktiken och integrationen av de tre utbildningsområdena - i lärarprogrammet. 8

21 Det är rimligt att i framtiden såväl i den gamla som i den nya lärarutbildningen - på ett tydligare sätt markera den ämnesdidaktiska litteraturen i kursplanerna inom lärarutbildningen (förslagsvis under en speciell rubrik) samt ämnesdidaktikens omfattning och placering i förhållande till ämnesstudierna. Det innebär att exempelvis undervisnings- och examinationsformer betonas. Detta kommer att underlätta arbetet i ett (eventuellt) kursplaneutskott och för HSV vid en granskning av lärarutbildningen vid SU. Den nya lärarutbildningen Enligt utbildningsministern är lärarnas kompetens avgörande om vi ska höja kunskapsresultaten i den svenska skolan och den blivande lärarens utbildning ska bli tydligare reglerad. Bland annat ska lärarstudenterna lära sig hur man bedömer elever och sätter betyg. Såväl den högskoleförlagda utbildningen som den verksamhetsförlagda ska vara anpassade till studenternas olika inriktningar och yrkesidentiteten betonas tydligt i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Av den nya examensordningen framgår att av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 hp utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. I linje med riksdagens och regeringens intentioner beslutade lärarutbildningsnämnden att innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan anpassas efter skolform och inriktning och att en av kurserna ska innehålla ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning. Inför implementeringen av den nya lärarutbildningen är det av vikt att diskussioner förs om hur ämnesdidaktiken tydliggörs i utbildnings- och kursplaner. Förslag till beslut: LUN beslutar: - att formuleringar om ämnesdidaktik tydligt framgår av förväntade studieresultat i berörda kursplaner - att ämnesdidaktikens omfattning ska framgå i berörda kursplaner - att ämnesdidaktikens integrering med ämnesstudierna är synlig i berörda kursplaner - att den ämnesdidaktiska litteratur tydligt ska framgå i berörd kursplans litteraturlista - att följande formulering skrivs in i utbildningsplanen: I lärarutbildningen ska inom inriktningsområdet för professionen relevant ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning integreras. Ämnesdidaktiken ska inom varje inriktning omfatta minst 7,5 hp. I respektive kursplan framgår ämnesdidaktikens omfattning, vilken ämnesdidaktisk litteratur som läses och hur integreringen med ämnesteori och VFU sker. I kursplanen framgår också vilka förväntade studieresultat för ämnesdidaktiken som ska uppnås i kursen. - att skrivningarna om ämnesdidaktik i kursplanerna redovisas till kursplaneutskottet i samband med revidering eller nyskrivning av kursplaner så att utskottet hinner behandla kursplanerna senast i december

22 3/ VFU i kursplanerna - placering i utbildningen och skrivning om progression i professionsutvecklingen LUN beslutade i februari 2009 om en tidsplan där bl a anges att arbetet med förtydligande av vfu i kursplanerna ska påbörjas av institutioner och profilråd i mars 2009 Den 15 april 2009 beslutade LUN att arbetet med förtydligande av VFU i kursplanerna skulle vara avslutat den sista september Den 18 mars 2009 beslutade LUN: - att de av arbetsgruppen framtagna förväntade studieresultaten för VFU tidigt, i mitten och i slutet av utbildningen, vilka listas nedan, ska vara vägledande för att förtydliga förväntade studieresultat i kursplaner för de kurser som innehåller VFU, samt - att för kurser, med kursgrupper bestående av studenter som läser kursen som första respektive andra ämne, ska i kursplanerna för respektive kursgrupp tydliggöras skilda krav på förväntade studieresultat - att uppdra åt profilråd att fördela kurser inom profilområdena över tid så att kontinuitet och progression kan uppnås inom VFU. Vid LUN:s sammanträde beslutades följande: - att en bedömningsmodell med trepartssamtal enligt bilaga 20 införs fr o m 2010 och ska gälla samtliga studenter oberoende av antagningsår - - att profilråden föreslår när trepartssamtalen ska äga rum för studenter antagna fr o m ht08 och vilken institution som ansvarar för att genomföra dessa med beaktande av att de återkommande trepartssamtalen ska medverka till att skapa kontinuitet och progression i studentens professionsutveckling. Sammanfattning av profilrådens rapportering Förväntade studieresultat relaterade till kursens placering i utbildningsgången är införda i alla kurser inom profilområde 1, Naturvetenskap och lärande och Matematik och lärande, och 4, Fritid idrott estetiska, tekniska läroprocesser och 5, Lärande i förskolan. För profilråd 2, Samhälle, kultur och lärande, gäller, att kurser vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap (UHS) revideras i enlighet med beslut till sommaren. För profilråd 3, Svenska, Språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande, rapporteras, att undantag finns i studiegångarna för småämnena tyska och franska både vad gäller VFU-poäng, dess placering och antal trepartssamtal. Om det även gäller förväntade studieresultat är därmed osagt. Vad gäller tyska och franska för skolår 6-9 och gymnasiet meddelas att ytterligare trepartssamtal i utbildningsgången saknas. Vid kontakter med kursplaneutskottet har det framkommit, att det vid sin granskning av kursplanerna har kontrollerat att VFU finns inskrivet i kursplanen om det anges i studiegången. Granskningen har då gällt såväl förväntade studieresultat som om trepartssamtal ingår. Utskottet uppfattar, att de allra flesta har inkommit med kursplaner. 10

23 Enligt kansliets mening är uppdraget inte fullföljt. Fortsatt utvecklingsarbete krävs för att LUN:s intentioner med VFU i kursplanerna skall vara genomförda. Ett systematiskt arbete med frågan i kursplaneutskottet skulle kunna ge värdefull information om implementeringen. Förslag till beslut LUN beslutar - att ge profilråden 2 och 3 i uppdrag att verka för att genomföra skrivningarna om VFU och progression i professionsutvecklingen i kursplanerna till kursplaneutskottets sammanträde (utskottet tillhanda senast ); - att ge kursplaneutskottet i uppdrag att systematisera information om VFU i kursplanerna 4/ Särskilda kursplaner för inriktning/ämne två Vid LUN:s sammanträde i februari 2009 beslutade LUN om en detaljerad tidsplan för arbetet med förväntade studieresultat för VFU. Denna tidsplan angav bl a : - att arbetet med förtydligande av VFU skulle vara avslutat av berörda institutioner den sista september 2009, - att kursbeskrivningarna med bedömningskriterier skulle vara klara till kursstart vårterminen Vid LUN:s sammanträde i mars 2009 beslutades om förväntade studieresultat vad gäller VFU i lärarprogrammet, i början-mitten-slutet av utbildningen. Vid samma sammanträde beslutade LUN att kursplaner som innehåller VFU skulle revideras och lämnas till LUN:s kursplaneutskott senast till utskottets novembermöte 2009 och att kurser med kursgrupper bestående av studenter som läser kursen som första respektive andra ämne, ska i kursplanerna för respektive kursgrupp tydliggöras skilda krav på förväntade studieresultat. VFU i slutet av utbildningar, som innehåller två inriktningar/ämnen, infaller normalt under studier av inriktning/ämne 2. Profilrådsordförandena informerades om nämndens beslut den 20 mars Nu har drygt ett år gått. Rapporter från profilråden Profilråd 1 ((Naturvetenskap, matematik och lärande): Biologi, kemi och fysik läses som småämne, vilket innebär att någon särskild kursplan för ämnet som ämne 2 inte är nödvändig. Matematik som ämne 2 har en egen kursplan. 11

24 Profilråd 2 (Samhälle, kultur och lärande) Profilrådsordförande och en ledamot i rådet har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till kursplan för ämne 2. Religionskunskap avser att utforma en lösning för ämne 2 efter detta förslag. Samhällskunskap har signalerat att det inte kan vara ämne 2 i Läraa. Profilråd 3 (Svenska, språkutveckling och lärande): Kursplanearbete pågår och kursplaner i ämne 2 beräknas vara klara till höstterminen Profilråd 4 (Fritid-idrott-estetiska, tekniska lärprocesser) Kursplaner för ämne2 i idrott, bild och slöjd har utarbetats. För övriga ämnen arbetar man med framtagandet. Profilråd 5 (Lärande i förskolan) Ej aktuellt. Sammanfattning: Två profilråd anger att kursplaner med förväntade studieresultat för VFU är klara. Två profilråd anger att arbetet har påbörjats och att kursplanearbete pågår. Profilråden har inte rapporterat varför arbetet är försenat. Förslag till beslut LUN beslutar - att profilråden får i uppdrag att verka för att institutionerna utarbetar kursplaner för inriktning/ämne 2. Kursplanerna sänds till kursplaneutskottet för godkännande till dess sammanträde (utskottet tillhanda senast ). 5/ Se uppdrag 1 6/ Avancerad nivå i lärarutbildningen Yrkesexamen på avancerad nivå Lärarexamen avläggs på nivåer från 210 till 330 hp. Examen på 240 hp och uppåt erhålls på avancerad nivå. Kravet för examen på avancerad nivå är att utbildningen innehåller minst 60 hp på avancerad nivå (Högskoleförordningen, bilaga 2, examensordningen). I SU:s utbildningsplan finns dessutom skrivningen För studenter antagna till utbildning om hp ingår ett självständigt arbetet (examensarbete) om minst 30 hp på avancerad nivå alternativt ett arbete om 15 hp på grundnivå och ett arbete på avancerad nivå (sid 8). Inom lärarprogrammet som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå till skillnad från utbildning till en generell examen läser studenterna flera olika ämnen/ämnesområden på flera institutioner (totalt drygt 30 vid Stockholms universitet) inom tre olika fakulteter. Progressionen inom en akademisk professionsutbildning sker inom utbildningen som helhet. Alla delar bidrar till yrkesblivandet, vilket i en promemoria från utbildningsdepartementet ( ) uttrycks på följande sätt: 12

25 Progression inom en utbildning som leder till en yrkesexamen bör bedömas inom utbildningen som helhet, och inte enbart som en addering av progression inom enskilda ämnen. I Riktlinjer och tidsplan för Bolognaarbetet vid SU (januari 2007) står: Vid planering av ett utbildningsprogram är det naturligt att applicera ett helhetstänkande och säkerställa att helheten motsvarar nivåbeskrivningen (HL) och uppfyller de förväntade studieresultaten i aktuell examensbeskrivning. Studenter som är berörda Stockholms universitet har antagit studenter på premisserna att de ska kunna erhålla den examen de ansökt till. Det är därmed lärosätets skyldighet att erbjuda kurser studenterna på avancerad nivå inom det poängtal examen kräver. Det gäller i nuläget studenter antagna ht 2007 och vt 2008 som BLÄRP-studenter, dvs Bolognaanpassad examen. De är antagna till ett system som inte fullständigt anpassats till deras utbildning. I utbildningsstrukturen finns 30 hp inom AUO, men det krävs ytterligare 30 hp på avancerad nivå. Frågan berör även samtliga LÄRAA-studenter, dvs studenter antagna från och med ht 2008 då den nuvarande strukturen med profilområden och studiegångar började gälla (Se utbildningsplanen). Profilråden ansvarar för utformningen av denna utbildning. LUN har sedan vt 2008 gett profilråden olika uppdrag där denna uppgift ligger implicit. Den 18 november 2009 gavs följande uppdrag: att samtliga råd, som är beredande till LUN i frågor rörande lärarprogrammet, i sitt beredningsarbete ska beakta såväl sitt eget ansvarsområde som programmets helhet. LUN gav i februari 2008 profilråden som huvuduppdrag att utveckla profilområdet. Uppdraget är formulerat bland annat på följande sätt: tydliggörande av hur kursutbudet inom profilområdet, förutom att bidra till en lärarexamen, också kan bidra till magister/masterexamen (...) progressionen inom studiegångarna måste tydliggöras för såväl ämnesdelarna som de delar som omfattar VFU och de AUO-delar som ska integreras med inriktnings- och specialiseringsstudierna I den nya lärarutbildningen från och med ht 2011 kommer samma problem att uppstå särskilt för grundlärarna (förutom inriktningen mot fritidspedagog), där varje ämne kommer att omfatta högst 30 hp. Avancerad nivå inom andra lärarutbildningar Information från andra lärosäten med lärarutbildning visar på olika sätt att hantera frågan om tillräckligt många hp på avancerad nivå: alla kurser inom AUO förläggs på avancerad nivå, de tre sista terminernas kurser läggs på avancerad nivå eller 15 hp av en inriktning läggs på avancerad nivå. 13

26 Förslag till hantering För att göra det möjligt för lärarstudenterna att erhålla en examen på avancerad nivå är det nödvändigt att institutionerna erbjuder kurser på avancerad nivå inom lärarutbildningen. Förkunskapskraven i dessa kurser bör formuleras utifrån att kursen är en del av ett program som leder till en yrkesexamen. Den avancerade nivån inom dessa kurser erhålls genom att de förväntade studieresultaten formuleras så att de kunskaper och färdigheter som studenterna erhållit i genomgångna kurser inom olika områden tillvaratas. Om en kursplan på avancerad nivå dessutom skrivs med förkunskapskrav på såväl hp inom ämnet som inom programmet, exempelvis 100 hp inom lärarprogrammet och 30 hp inom ämnet, kan studenterna uppnå rätt antal hp på avancerad nivå. Preliminärt förslag till beslut LUN beslutar - att profilråden får i uppdrag att verka för att institutionerna utarbetar kurser på avancerad nivå. Kursplanerna sänds till kursplaneutskottet för godkännande till dess sammanträde (utskottet tillhanda senast ). - att lärarutbildningskansliet får i uppdrag att tillsammans med ordförande i Lärarutbildningsnämnden och fakultetskanslierna identifiera tänkbara lösningar av hur tillräckligt antal hp på avancerad nivå ska erbjudas studenterna. 14

27 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 12 Gunnel Brolin E-post: Digital portfölj i VFU tidsplan för implementering Bakgrund Lärarutbildningsnämnden tog under 2009 följande beslut kring digital portfölj i VFU: - att utveckla ett system för en digital portfölj där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras (juni 2009) - att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram och implementera ett system med digital portfölj för VFU-bedömning och studentens professionsutveckling. Arbetsgruppen ska ha följande medlemmar: Sune Bengts, RUC (eller hans efterträdare) Susanna Malm, RUC, Annika Hössjer, UPC, Niklas Olaisson och Magnus Tagesson, IT och media, samt adjungerad kansliresurs vid behov. I gruppen ska också ingå en studentrepresentant och en representant från VFU-utskottet; - att gruppen förankrar systemet med digital portfölj för VFU-bedömning med universitetets jurister; - att arbetsgruppen ska samråda med en bred referensgrupp under sitt arbete; - att nämnden anslår kr för arbetet vt 2010 och ht 2010 under förutsättning att UPC och ITmedia bidrar med kr; - att den digitala portföljen för VFU-bedömning och studentens professionsutveckling ska införas fr.o.m. ht 2010 (oktober 2009). Lägesbeskrivning efter pilotverksamheten vt 2010 Under vårterminen 2010 har ett pilotprojekt påbörjats. I den deltar cirka 70 studenter från kurser vid tre olika institutioner och därmed deras kurslärare vid universitetet och VFUlärare/handledare ute i partnerområdena. Kurserna representerar olika skolformer, förskola, grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år/gymnasieskolan i syfte att ta del av om hantering av digital portfölj sker på olika sätt. Syftet med ett pilotprojekt är fånga problem och möjligheter i hanteringen av digital portfölj. I pågående pilotprojekt har vi tidigt identifierat ett problem, dels genom den IT-support som har fångat upp frågor från pilotverksamheten och dels genom den korta enkät som under mitten av pilotverksamheten skickades ut via e-post till de medverkande parterna. Det har visat sig svårt för VFU-lärare/handledare att skapa gästkonto i universitetets lärplattform Mondo. Det är till stor del brist på användarvänlighet i instruktionerna för att skapa ett gästkonto i Mondo. Men det har också visat sig, att hos en del kommuner klassas SU-mail från Mondo som spam och filtreras bort. Därmed förhindras möjligheterna att skapa ett gästkonto. På avdelningen för IT och Media pågår arbete med att förändra och förbättra såväl

28 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 12 Gunnel Brolin E-post: funktion som information kring detta moment och arbetet bör vara klart i augusti Information har gått ut till kommunerna gällande att vitlista SU-mail från Mondo. Några kommuner har redan åtgärdat detta. Arbetsgruppen har haft möte med referensgruppen samt med studierektorerna för de utbildningsvetenskapliga institutionerna gällande tidsplanen för implementering av digital portfölj och har utifrån detta samråd följande förslag: - att börja implementeringen med skapande av gästkonto till digital portfölj i VFU i full skala under ht (Antalet användarkonto uppgår till ca 4000.) - att pilotverksamheten utökas under ht 2010 för att kunna ge svar på om genomförda förändringar är tillräckliga eller behöver modifieras. (Utvidgningen sker efter samråd med studierektorerna vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna.) - att användning av digital portfölj i full skala därefter införs från och med vårterminen Omfattningen av detta projekt är stort, det är en viktig samverkansfråga att kunna lita på att så mycket som möjligt har gjorts för att få till stånd en god start. (Den digitala portföljen i VFU är ett verktyg som är avpassat att stödja den VFU-modell som LUN tagit beslut om och som tagits emot positivt ute i partnerområdena. Portföljen ligger som ett verktyg i den lärplattform som Stockholms universitet använder, Mondo.) Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att digital portfölj införs successivt under tiden ht 2010/vt att starkt rekommendera institutioner med kursansvar vad gäller VFU att använda digital portfölj som digitalt verktyg för att bidra till att stödja bedömningen av VFU.

29 = = Lärarutbildningsnämnden = Bilaga punkt 13 Ampe Meyerhöffer Kristina Öberg Revidering av utbildningsplanen för lärarprogrammet hp Revideringen består till största delen av att beslut av Lärarutbildningsnämnden förs in i utbildningsplanen. Detta gäller följande beslut: - att studenter antagna fr o m höstterminen 2008 som avser att ta ut en examen mot grundskolans senare år (minst 270 hp) ska läsa ytterligare en inriktning (ämne/ämnesområde), inklusive VFU och ämnesdidaktik om minst 60 hp ( ), Förtydligande av beslut ):I detta sammanhang räknas specialpedagogik som ämne/ämnesområde för examen mot grundskolans senare år (ej gymnasieskolan) - Behörighetskrav för det långa lärarprogrammet/områdesbehörigheter ( ) - Ny studiegång: SFI/grundläggande vuxenutbildning ( ), 270 hp. I utbildningsgången ingår: SFI/grundvux 120 hp, samhällskunskap 30 hp och modernt språk 60 hp. (Sid ) - Ämnesdidaktik, se granskningshandlingen. Text in under rubriken UTBILDNINGSSTRUKTUR. - Förslag till text: I lärarutbildningen ska inom inriktningsområdet för professionen relevant ämnesteori, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning integreras. Ämnesdidaktiken ska inom varje inriktning omfatta minst 7,5 hp. I respektive kursplan framgår ämnesdidaktikens omfattning, vilken ämnesdidaktisk litteratur som läses och hur integreringen med ämnesteori och VFU sker. I kursplanen framgår också vilka förväntade studieresultat för ämnesdidaktiken som ska uppnås i kursen. Som ett ärende till nämndens sammanträde i juni finns digital portfölj. Det finns alltså ännu inte något beslut. Om nämnden fattar beslut i enlighet med förslaget föreslås följande text i utbildningsplanen: - Digital portfölj ( ). Tillägg till text. Verksamhetsförlagd utbildning (sid. 7): Under HT2010/VT2011 införs successivt en digital portfölj för VFU i lärplattformen Mondo. Det är ett digitalt verktyg framtaget bland annat för att stödja bedömningen av VFU. Några delar av utbildningsplanen har förtydligats: - Studiegången omfattar 150 hp om svenska eller samhällskunskap ingår i studiegången. Detta gäller utbildning mot gymnasieskolan. (sid. 5, 6 och 8)

30 - Ingång grundskolans senare år och gymnasieskolan, valbara kurser. Studenten som studerar mot grundskolans senare år väljer en inriktning om 60 hp och en eller flera breddnings- eller fördjupningsspecialisering/ar om sammanlagt 30 hp. (sid. 13) Under punkt 16. Övrigt Reviderad text under A6, A7 och A8, se bilaga. Förslag till beslut Nämnden beslutar - att inriktningen specialpedagogik och kommunikation kan ingå som en av två inriktningar för examen mot grundskolans senare år och särskolan (förtydligande av LUN-beslut , 12) Utbildningsplanen med införda förslag till ändringar utsänds senare.

31 Bilaga Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Ändringsförslag under Övrigt (s.17 i nuvarande utbildningsplan) Lärarexamen för undervisning i obligatoriska särskolan F-10. A6 Lärarexamen med inriktning mot förskoleklass, grundskolans tidigare år och särskolan 240 hp För att få en lärarexamen även för verksamhetsområdet särskolan måste studenten välja att läsa inriktningen Specialpedagogik och kommunikation I och II. Förkunskapskravet för att antas till inriktningen är att studenten har minst 120 godkända högskolepoäng inom lärarprogrammet varav 15 högskolepoäng skall vara kurserna Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla 7,5 högskolepoäng samt Individens utveckling och socialisation 7,5 högskolepoäng inom allmänt utbildningsområde. OBSERVERA att studenter i vissa profilområden och studiegångar inte har möjlighet att välja en inriktning inom Specialpedagogik på grund av examenskravet om kurser i matematikinlärning och läs- och skrivinlärning. A7. Lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och särskolan 270hp För att få en lärarexamen även för verksamhetsområdet särskolan måste studenten välja att läsa inriktningen Specialpedagogik och kommunikation I och II. Förkunskapskravet för att antas till inriktningen är att studenten har minst 120 godkända högskolepoäng inom lärarprogrammet varav 15 högskolepoäng skall vara kurserna Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla 7,5 högskolepoäng samt Individens utveckling och socialisation 7,5 högskolepoäng inom allmänt utbildningsområde. OBSERVERA att studenter som väljer Specialpedagogik och kommunikation I och II inte kan ansöka om en examen för gymnasieskolan eftersom det krävs minst 90 hp i två för gymnasiskolan aktuella undervisningsämnen. Lärarexamen för undervisning i specialskolan A8 Lärarexamen med inriktning mot grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan högskolepoäng Studenten väljer något av de profilområden och studiegångar som anges i utbildningsplanen. För att få en relevant didaktisk kompetens för specialskolan (undervisningsspråk teckenspråk) kontaktar studenten Specialpedagogiska institutionen för planering av individuell studiegång. Studiegången beslutas av Lärarutbildningsnämnden.

32 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 14 Lena Borgström Antagning till utbildning på forskarnivå som avslutas med licentiatexamen Enligt den antagningsordning som gäller vid Stockolms universitet (beslut ) ska antagning till utbildning på forskarnivå i huvudsak ske till sådan utbildning som avslutas med doktorsexamen. Fakultetsnämnd kan, om särskilda skäl föreligger, besluta om antagning till del av utbildning på forskarnivå som avslutas med licentiatexamen omfattande minst 120 högskolepoäng. Enligt Delegationsordningen för Lärarutbildningsnämndens (LUN) antar LUN forskarstuderande till licentiatexamen när det gäller forskarstuderande inom Naturvetenskaplig fakultet samt inom Humanistisk fakultet. Christine Lalander är tillsvidareanställd adjunkt vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling USOS). Hon.ansöker nu om antagning till utbildning på forskarnivå som avslutas med licentiatexamen i ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Hon önskar ansöka om detta i ett första skede för att efter licentiatexamen eventuellt söka vidare till doktorsexamen. Prefekten vid USOS ser positivt på detta och institutionsstyrelsen vid USOS har vid sitt möte beslutat avsätta medel för finansiering av Lalanders studier motsvarande 50% lön under fyra år. Satsningen ses ett led i institutionens ambition att kompetensutveckla adjunkter, vilket även utgör en central del i universitetets övergripande verksamhetsplan. USOS har sedan tidigare ett antal licentiander inom ramen för tre pågående forskarskolor. Lalander bedöms ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå. Docent Ulf Fredriksson, USOS; ha förklarat sig beredd att fungera som huvudhandledare. Såväl Fredriksson som prefekten Bengt Novén bedömer Lalanders forskningsplan som utomordentligt angelägen av flera skäl. Hennes licentiatarbete ska ingå i ett projekt som syftar till att utveckla ett prov som på sikt- ska kunna användas som antagningsprov för antagning till lärarutbildning Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar -att anta Christine Lalander, pnr , till utbildning på forskarnivå, som avslutas med licentiatexamen, i ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.

33 Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 15 Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Fördelning av utvecklingsmedel avsedd att stärka kvalitén i speciallärarprogrammet Bakgrund Stockholms universitet tilldelades 2008 och 2009 särskilda medel för att anordna speciallärarutbildning. Efter det att Specialpedagogiska institutionen fått ersättning för undervisning och viss kvalitetsförstärkning återstår ca tkr. Vid Lärarutbildningsnämndens sammanträde beslutades att kvarvarande utvecklingsmedel avsedda för att stärka kvalitén i speciallärarutbildningen ska kunna sökas av Specialpedagogiska institutionen och andra institutioner för projekt som direkt eller indirekt stärker kvaliteten i utbildningen. Lärarutbildningskansliet informerade institutionerna den 15 april 2009 om möjligheten att söka medel men inga ansökningar inkom. Medlen har därför legat oförbrukade på lärarutbildningskansliet under 2009 varför ny information om möjligheten att söka projektmedel gick ut i december. Ansökningar skulle vara inne på LUK senast 31 januari men ansökningstiden förlängdes senare till 15 februari Sex projektansökningar har inkommit med en begäran om medel motsvarande kr. Medel som LUN har att fördela är tkr. Inbjudan om att söka projektmedel beskrev på följande sätt till vilka ändamål man kunde söka pengar: Medlen kan användas exempelvis för att pröva nya metoder i speciallärarutbildningen, för att göra kunskapsöversikter av relevans för utbildningen eller för praktiska utvecklingsprojekt i skolverksamhet i Stockholmsregionen. Medlen kan inte användas för rena forskningsuppgifter. De sex projektansökningarna sammanfattas i bilaga till detta ärende. Projekt 3 och 4 presenteras i sin helhet i enlighet med institutionens revidering av projekten efter särskilda frågor i LUN:s marsmöte. Inför marsmötet granskade AU ansökningarna och menade då att alla sex inkomna ansökningar motsvarar intentionerna för att erhålla begärda utvecklingsmedel. AU ansåg även att resterande medel, efter det att projekten fått sökta medel, kr fördelas procentuellt utifrån sökt summa för respektive projekt. När ärendet behandlades vid LUN ställdes en del kompletterande frågor i relation till två av de sex projekten Studentinflytande i utbildningen (projekt 3 i bilagan) samt Utveckling av VFU (projekt 4 i bilagan). Nämnden beslutade då att Specialpedagogiska institutionen skulle komplettera ansökningarna innan beslut fattades i nämnden. De frågor som ställdes vid mötet i relation till projekt 3 i bilagan var bland annat varför inte studentinflytande enligt projektbeskrivningen Studentinflytande i utbildningen kunde ingå i ordinarie undervisning och varför kostnaden för projektet var så hög. I bilagan till detta ärende finns nu en reviderad ansökan som är bilagd i sin helhet och då även med en kostnadsberäkning av projektet. Dessutom har prefekten meddelat att detta är något som 1

34 ingår i den ordinarie undervisningen men eftersom det är ett nytt program så menar vi att vi tillsammans med studenterna och alumni skulle kunna förstärka och utveckla detta inslag i utbildningen Frågor i relation till projekt 4, VFU-projektet, var bland annat att LUN ville att projektbeskrivningen skulle innehålla en fördjupad beskrivning av samverkan med kommunerna inom speciallärarutbildningen kring organisation och innehåll och då framförallt kring VFU- samverkan och VFU-bedömning i likhet med den utveckling som finns inom lärarutbildningen. Specialpedagogiska institutionen har inkommit med en ny ansökan som bilägges i sin helhet i bilagan. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att fördela kronor till institutionen för matematikämnets och de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för att förbättra och utveckla innehåll och examinationsformer för kurser inom Speciallärarutbildningen inriktning mot matematik - att fördela kronor till Specialpedagogiska institutionen för att utveckla studenternas akademiska läsande och skrivande inom speciallärarutbildningen. - att fördela kronor till Specialpedagogiska institutionen för att öka speciallärarprogrammets studenters inflytande över utbildningens innehåll, former för undervisning och kurslitteraturens relevans samt stimulera studenterna att bli mer aktiva i institutionens ämnesråd och beslutande organ.. - att fördela kronor till Specialpedagogiska institutionen för att utveckla samverkan med kommunerna vad gäller verksamhetsförlagd utbildning i speciallärarutbildningen. - att fördela kronor till Specialpedagogiska institutionen för att revidera utbildningsplan och kursplaner i syfte att bättre tillgodose såväl kraven på den yrkesspecifika yrkeskompetensen som kraven på vetenskaplighet enligt Högskoleverket. - att fördela kronor för utveckling av en utvärderingsmodell av Speciallärarutbildningen. - att Specialpedagogiska institutionen och Institutionen för matematikämnets och de naturvetenskapliga ämnenas didaktik senast 1 november 2010 inkommer till lärarutbildningsnämnden med en redovisning av projektens status och ev. resultat. 2

35 Bilaga till LUN-ärende samt (reviderad version); Ärende: Fördelning av utvecklingsmedel avsedd att stärka kvalitén i speciallärarprogrammet Sammanställning och sammanfattning av inkomna ansökningar om medel för projekt som kan stärka kvalitén i speciallärarutbildningen. Reviderade projektansökningar för projekt 3 och 4 finns presenterade i sin helhet (Det var runt dessa projekt som LUN ställde frågor och ville ha förtydliganden ). Projekt nr 1: Ansökan från Institutionen för matematikämnets och de Naturvetenskapliga ämnenas didaktik (MND) Målet med projektet är att ytterligare stärka kvalitén genom att utveckla och förbättra innehåll och examinationsformer under utbildningens termin 2 för studerande med inriktning matematik. Projektbeskrivningen tar upp fem olika delar som kan förbättra och utveckla innehåll och examinationsformer a)att tillsammans med studenterna utveckla kunskap och lärande kring Lessen Study som också kan vara en examination (delkurs 1 och 2) b) att utveckla examintionsformer för delkurs 3 och 4, 15 hp med dels en muntlig och dels en skriftig examination.(idag bara skriftlig). Vill kunna examinera kompetenser och förmågor som man inte kommer åt i en skriflig examination c) Tid för dokumentation d) tid för läsning och diskussion av litteratur e) samt utöka tiden för undervisning för att kunna utveckla projektet tillsammans med studenterna Personal: Två lektorer och två adjunkter vid MND Tid: 400 h Kostnad: 438 tkr Projekt nr. 2: Ansökan från Specialpedagogiska institutionen Studenternas akademiska läsande och skrivande inom speciallärarutbildningen; ett utvecklingsprojekt Syfte: Att pedagogiskt och organisatoriskt utveckla speciallärarutbildningen med ett stödjande system som ökar samspelet mellan teori och praktik och stärker studenternas förmåga att läsa och skriva vetenskapliga texter. Utvecklingsprojektet innehåller tre integrerade delar; Delprojekt A Det första delprojektet som äger rum i kurs I i speciallärarprogrammet, har fokus på att utveckla studenternas akademiska skrivande. Delprojektet innebär utformandet av en skriftlig handledning för uppgiftsdriven undervisning vilken utarbetas och sammanställs i arbetslaget och beräknas motsvara fyra veckors heltidarbete. Delprojektet innefattar också utprövande av grupphandledning där studenter och lärare tillsammans kartlägger problemområden och problemaspekter och där studenternas texter utvecklas. Även IT-stödda resurser används för handledningen. 1

36 Kostnad: kr Delprojekt B Det andra delprojektet, tillhörande kurs II i speciallärarprogrammet, består av högre seminarier där studenterna, under guidning av handledare, utvecklar sitt akademiska läsande genom att studera, analysera och kritiskt granska internationella vetenskapliga artiklar inom det specialpedagogiska området. Avsikten är att bygga upp deras förmåga att teoretisera sina tidigare yrkeskunskaper och erfarenheter från studier på fältet. Omfattningen beräknas till 5 seminarier på två parallella speciallärarutbildningar (helfart och halvfart) under Ht och Vt För en kontinuerlig utvärdering och en processinriktad utveckling krävs att två lärare samarbetar vid genomförandet av seminarierna. Kostnad: kr Delprojekt C Det tredje delprojektet innebär en uppdatering av institutionens specialpedagogiska referensbibliotek bland annat med tanke på den nya speciallärarutbildningen. Arbetet innefattar sammanställning och beställning av relevant litteratur, kontroll av leverans och organisering av materialet i personalbiblioteket. Kostnad: 50 tkr Personal: Fyra lektorer vid institutionen Total kostnad ; kr Projekt nr 3 Ansökan från Specialpedagogiska institutionen Utökat studentinflytande i utbildningen(hela projektansökan bifogad) (Reviderad ansökan, version 3) Det är viktigt att studentinflytandet genomsyrar speciallärarutbildningen från den första utbildningsdagen till den sista. Enligt 1 kap. 4 högskolelagen är kvalitetsarbetet en gemensam angelägenhet för universitetets anställda och studenter. [ ]. Studentinflytande är i praktiken att se som en ständigt pågående dialog där universitetets anställda och studenter samarbetar för att förbättra den gemensamma verksamheten. Utvecklandet av väl fungerande former för studentinflytande är följaktligen en betydelsefull del av universitetets kvalitetsarbete. (Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet, Dnr SU ). Merparten av speciallärarstudenterna ska bli reflekterande praktiker som ska kunna samverka med olika aktörer, vilket innebär att de redan under utbildningen behöver tillämpa kunskaper, där de interagerar med varandra, läraren, kunskapsinnehållet och det omgivande samhället. Lärande inbegriper ett ansvarstagande från flera parter. Läraren på utbildningen bör ta huvudansvar för ramar, lärandemiljö och lärandeklimat samt inta en stödjande, inspirationsgivande och drivande roll, medan studenterna tar 2

37 ansvar för sin egen lärandeprocess. De flesta studenter i speciallärarutbildningen kommer från en lärarutbildning som mer eller mindre dominerats av en sk seminarietradition och därmed är många studenter i princip nybörjare i den akademiska världen, i synnerhet när de påbörjar en utbildning direkt på avancerad nivå. Gapet mellan deras tidigare lärarutbildning och speciallärarutbildningen blir därför stort. Detta medför speciella förutsättningar för och krav på studenternas inflytande på utbildningen. Vid inträdet i utbildningen behöver studenterna erövra viktiga tröskelbegrepp (Entwistle & Tomlinson, 2007) för att känna att universitetsvärlden tillhör dem och för att kunna tillgodogöra sig en akademisk yrkesutbildning på avancerad nivå. Mycket av den akademiska kulturen är tyst kunskap, som speciallärarstudenten behöver tid och hjälp för att erövra. Det är välkänt att studenterna lär sig just det som senare kommer att prövas, bedömas och examineras (Biggs, 2003). Ett lärande som också sätter fokus på process och inte bara på resultat, på generiska kompetenser lika väl som på inläsningskunskaper, kan därför antas leda till att de blivande speciallärarna står bättre rustade inför ett yrkesuppdrag som inbegriper flexibilitet och samarbete med andra yrkesutövare, olika typer av skrivande i olika sammanhang samt beslutsfattande. Speciallärarutbildningen är en nystartad utbildning, där det fortfarande sker ett prövande på flera olika sätt för att studenterna ska bli delaktiga i denna utbildning på avancerad nivå. I utbildningen behöver vi möta studenterna där de är. För att de ska få ett reellt inflytande över sin utbildning och tillgodogöra sig den behöver lärarna i dialog med studenterna ägna betydligt mer tid till diskussioner om själva utbildningen och den kommande yrkesrollen än vad som annars är vanligt i högskoleutbildningar. Mål Huvudsyftet med projektet är att öka och fördjupa speciallärarprogrammets studenters inflytande över utbildningens innehåll, former för undervisning och kurslitteraturens relevans. Detta innebär bl. a. att studenternas inflytande vidgas och kommer att länkas mer direkt till undervisningen. Ett delsyfte är att stödja och stimulera studenterna i programmet att bli mer aktiva i specialpedagogiska institutionens ämneskollegium 1 och i beslutande organ. Tillvägagångssätt Studenternas ökade inflytande under utbildningen ska ske genom att betydligt mer ingående diskussioner förs mellan lärare - studenter samt studenterna sinsemellan än vad som vanligen menas med studentinflytande och jämfört med vad som tidigare har varit fallet inom speciallärarutbildningen. I dessa diskussioner ska frågor rörande professionsutveckling och ett vetenskapligt förhållningssätt ingå som övergripande teman på följande sätt: Fortlöpande samtal på metanivå förs i studentgruppen angående formerna för litteraturbearbetning, tyngdpunkt som tillmäts olika källor samt fältstudieuppgifternas utformning och dess upplevda relevans för yrkesutövningen. 1 Ämneskollegiet är ett råd för institutionsstyrelsen och ledningsgruppen på specialpedagogiska institutionen och ett forum för viktiga forsknings- och utbildningsfrågor som gäller ämnet specialpedagogik. Ämneskollegiet är inte ett forum för studenter med undantag för doktorander. 3

38 I början av varje delkurs/kurs i programmet presenteras för studenterna kursens ramar och innehåll. Undervisningstid läggs på diskussioner i studentgrupper, som utmynnar i studenternas förslag, utifrån den givna presentationen. Detta arbete presenteras och diskuteras på institutionens ämneskollegium. I mitten av delkursen/kursen görs en avstämning av studenter och lärare gemensamt av undervisningsformer och -innehåll, för att bedöma om gruppens arbete är enligt kursmålen. Detta arbete presenteras och diskuteras på institutionens ämneskollegium I slutet av delkursen/kursen görs en avstämning och kursutvärdering och studentgrupperna ger förslag på förändringar av kursinnehåll, litteratur och arbetsformer i förhållande till erfarenheter från olika fältstudier. Detta arbete presenteras för och diskuteras på institutionens ämneskollegium. I dialog med studenterna förs diskussioner om viktiga tröskelbegrepp. Tidsplan Förslaget/förslagen ska sedan användas och beaktas i det fortsatta kursutvecklingsarbetet. Tre halvdagar läggs in i schemat för kursen (en i början, en i mitten och en i slutet) där diskussioner förs och där studenterna ger förslag till förändringar i kursens studieplan. Dokumentation sker fortlöpande av studentgruppen. Vt 2010 Planering av projektet Ht 2010 Genomförande och dokumentation av projektet Timåtgång: 276 Kostnad: kronor (lön + LKP), exklusive extra OH - kostnader. På grund av höga OH-kostnader, genom kravet på full kostnadstäckning, blir projektkostnaden hög, totalt Kronor. Timåtgång Lönekostnader OH påslag Totalkostnad 276 timmar ,00 Kr ,00 Kr ,00 Kr Personal Diana Berthén, Universitetslektor, tillsvidareanställd Inger Assarson, Universitetslektor, tillsvidareanställd Magnus Magnusson, Universitetslektor, tillsvidareanställd Lillemor Aneer, Universitetsadjunkt, tillsvidareanställd 4

39 Projekt nr 4: Ansökan från Specialpedagogiska institutionen (projektansökan i sin helhet) Utveckling av VFU I Stockholms universitets Verksamhetsplan 2010 Förändringar i verksamhetsplan 2010 har tre nya delmål för kvalitetsförbättring lagts in. Ett av de nya delmålen lyder: Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på hög nivå och kontakterna med relevanta institutioner vid universitetet förbättras. I Verksamhetsplan Del 1 - Prioriterade mål Lärarutbildning är ett av de övergripande målen att Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska utvecklas såväl vad avser kvalitet i undervisningen och den verksamhetsförlagda utbildningen som i forskning och utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. I Del 2 Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå är ett av målen under rubriken Samverkan och samarbete, samverkan och samarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå : Hur institutionen, om praktikinslag förekommer, anskaffar praktikplatser, hur bedömning av studenternas prestationer under praktiken går till samt hur kvalitetssäkring av praktiken sker. Vilka åtgärder institutionen vidtar för att kunna införa praktikinslag, om sådana inte förekommer i dagsläget (Verksamhetsplan 2010). Skillnader i VFU i lärarprogrammet respektive speciallärarprogrammet Lärarutbildningen I speciallärarutbildningen finns andra förutsättningar för genomförandet av VFU delen än i lärarutbildningen. I den sistnämnda utbildningen har lärosätet utarbetat kontaktnät med skolor/förskolor. I skolor/förskolor finns handledare som har avsatt tid för att handleda studenter i det praktiska arbete och det är de som godkänner studenternas praktiska övningar. Om VFU omfattar t ex 3 hp måste studenten godkännas av handledare på skola/förskola. Studenterna blir hänvisade platser där de ska genomföra VFU. I lärarutbildningen sker kontinuerligt samarbete mellan universitetet och de skolor/förskolor som ingår i VFU - organisationen. De handledande lärarna/förskollärarna får ersättning och fortbildning. Universitetet har personal som ansvarar för att samarbetet med skolor/förskolor kommer tillstånd och utvecklas. Speciallärarutbildningen I speciallärarprogrammet sker inte någon sådan handledning eller examination av VFU-handledarna som beskrivs ovan. Detta görs av universitetslärare på Specialpedagogiska institutionen. Studenterna i speciallärarutbildningen är redan färdigutbildade lärare med minst tre års yrkeserfarenhet. En betydande andel av studenterna läser utbildningen på halvfart och under sin utbildning arbetar de inom skola/förskola. Många studenter arbetar och är bosatta långt ifrån Stockholm, de kommer från hela landet. Denna stora geografiska spridning över hela Sverige påverkar uppbyggandet av en VFUorganisation. Vår strävan är att studenterna inte ska välja sin egen arbetsplats. Tidigare erfarenheter från specialpedagogprogrammet visade att många av studenterna upplevde stora svårigheter att hantera två olika yrkesroller till exempel som förskolelärare och specialpedagogstuderande när de gjorde sina fältstudier/vfu på sin gamla arbetsplats. Påbyggnadsutbildningen till speciallärare ligger på avancerad nivå, medan största delen av lärarutbildningen ligger på grundnivå. Verksamhetsförlagd utbildning ingår i speciallärarprogrammet i form av fältstudier. Fältstudierna är integrerade i kurserna under utbildningens gång. Ansvar för att handleda och betygssätta studenternas examinationsuppgifter har som tidigare nämnts undervisande universitetslärare på Specialpedagogiska institutionen. Det innebär att de verksamhetsförlagda 5

40 studierna (VFU) på speciallärarprogrammet har en annan karaktär än den VFU som lärarprogrammet har. Bakgrund till projektansökan I Samverkansavtalet som tecknats mellan kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet ingår speciallärarutbildningen. Med kommuner utanför Stockholms län tecknas särskilda överenskommelser. Att kvalitetssäkra studenternas verksamhetsförlagda studier ingår som en viktig del i institutionens övriga kvalitetsarbete. I samband med att Lärarhögskolan övergick till Stockholms Universitet beslutades att ansvar för studenternas verksamhetsförlagda studier till specialpedagog och nu även till speciallärare, organiseras av Specialpedagogiska institutionen. Projektmål Första projektmålet är att utifrån avtal och övriga styrdokument utreda ansvarsfördelningen mellan de VFU-ansvariga i kommunen, skolor/lärare samt Specialpedagogiska institutionen vilka samtliga har i uppdrag att samverka när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen för studenter. Det andra projektmålet är, som ett led i institutionens kvalitetsarbete, att inleda ett nära samarbete med studenter, lärare och VFU-ansvariga för i kommuner samt Specialpedagogiska institutionen. Genom att regelbundet träffas i samverkansmöten ska gemensamma riktlinjer, samverkansformer och rutiner utarbetas för att prövas och därefter utvärderas. Ett tredje projektmål är även att utarbeta en VFU-guide för studenter, lärare, kommunansvariga och övriga som arbetar med studenternas verksamhetsförlagda studier. (En liknande guide ska utarbetas för lärarprogrammets studenter) Förhoppningen är att utvecklingsprojektet ska kvalitetssäkra studenternas VFU-placeringar och bidra till ökad studentrekrytering till Speciallärarutbildningen. Tillvägagångssätt För att uppnå ovanstående projektmål kommer utvecklingsarbetet i huvudsak delas in i två moment: I första momentet studeras gällande styrdokument och avtal för att tydliggöra olika verksamheters ansvarsområden skillnad mellan verksamhetsförlagd utbildning i speciallärarutbildningen och lärarutbildningen klargörs med utgångspunkt från aktuell utbildningsplan och kursplaner en första kartläggning över problemområden och kommande satsningar görs. Institutionens programstudenter samt Alumni bjuds in för att delta studenter som avslutar sin utbildning, lärare och medarbetare från övriga verksamheter intervjuas för att mer grundligt kartlägga problemområden studenter och lärare bildar en arbetsgrupp för att tillsammans med institutionens samordnare för VFU, Alumni och ansvariga i kommuner arbeta fram riktlinjer för rutiner och samverkan för VFU-placeringar. Genom att även involvera Alumni kan deras erfarenheter av VFU tas tillvara samtidigt som Specialpedagogiska institutionen har möjlighet att väcka intresse för att ta emot speciallärarstudenter som ska VFU-placeras. 6

41 I moment två nya riktlinjer och rutiner för VFU-placeringar implementeras samverkansmöten anordnas för utvärdering av implementeringsprocessen eventuella behov av fortbildningssatsningar kartläggs. Resurser De resurser som behövs är främst kostnader för att medverka (se nedan) då extra tid för utredningsarbete, intervjuer och samverkansmöten samt dokumentation av dessa behöver avsättas. Kostnader för resor har inräknats för eventuella besök hos VFU-ansvariga i landet. Vidare behövs resurser för att söka och köpa in relevant litteratur. Kostnader för lokaler tillkommer. Medverkande Projektansvarig: Kristina Rabell, samordnare för VFU på Specialpedagogiska institutionen. 1 representant som undervisar i speciallärarprogrammet 1 representant för samordning av Alumni Utöver universitetsanställda deltar också VFU-samornare, VFU-kontaktpersoner i kommunverksamheter samt studenter under utbildning och Alumni. Kostnadsberäkning Kostnader beräknat på 50% månadslön kronor = Årslön kr Kostnader LKP OH kostnader Totala kostnader kr Totalt antal arbetstimmar är 194 (65 timmar x 3 person) Projekt nr 5: Ansökan från Specialpedagogiska institutionen Utveckling av utbildningsplan och kursplaner Projektmål Målet med projektet är att problematisera speciallärarutbildningens upplägg för att förbättra dess form som akademisk professionsinriktad utbildning. Avsikten är en revidering av rådande utbildningsplan och kursplaner för att tillgodose såväl kraven på den specifika yrkeskompetensen som kraven på vetenskaplighet enligt Högskoleverket. Tillvägagångssätt Vi kommer inom arbetsgruppen att fördjupa oss i den professionsforskning som bedrivs för att utifrån dess resultat diskutera hur speciallärarutbildningen skulle kunna förankras i såväl teori som praktik. De olika kurserna, som idag uppfattas av studenterna som osammanhängande, borde kunna läggas samman i block där ämnesdidaktik och specialpedagogik tydligare förenades. Samtidigt finns en 7

42 intention om en samverkan med specialpedagogprogrammet dels för de samordningsvinster som kan göras och dels för att skapa ett sådant utbyte mellan studenterna som kan främja samarbete i deras framtida yrkesroller. Inom projektet kommer därför de olika kurserna att ses över avseende hur kvalitativa vinster avseende såväl den vetenskapliga som professionsinriktade kompetensen kan skapas genom en samverkan mellan programmen hur kurser och delkurser kan utformas och organiseras för att integrera vetenskaplig, professions- och ämnesdidaktisk kompetens hur vetenskapsteori och metod kan explicitgöras i anknytning till studenternas uppsatsarbete hur betygskriterierna för uppsatserna kan utformas för att knytas närmre den professionella rollen Speciell tyngd kommer att läggas på att utveckla nya kriterier för det självständiga arbetet. Många studenter har önskemål om att skriva uppsatser som grundar sig i en intervention, en utgångspunkt som kommer att bli en del av deras framtida yrkesroll. Det aktualiserar en översyn av de möjligheter studenterna har att genomföra och utvärdera ett sådant projekt innanför kursens ramar och i form av en vetenskapligt baserad uppsats. Vidare kommer vi att i ett Alumniprojekt inhämta kunskaper omkring de förhållanden och villkor som har mött de nyutexaminerade speciallärarna. Den 7 maj 2010 kommer den första träffen att ske. Översynen av programmet kommer att starta under senvåren och pågå över höstterminen. Den kommer att ske i samverkan mellan de olika kompetenserna som ingår i utbildningen. Det krävs en viss samordning för att kunna träffas över institutionsgränserna men också för att skapa gemensamma referensramar i synen på speciallärarutbildningen som akademisk professionsutbildning. Personal: Projektansvarig samt en representant vardera för de specialpedagogiska och ämnesdidaktiska kurserna inom speciallärarprogrammet Kostnad: kr Projekt nr 6: Ansökan från Specialpedagogiska institutionen Utveckling av en utvärderingsmodell av Speciallärarutbildningen steg 1 PROJEKTMÅL Utvecklingsprojektets specifika målsättning är att utvärdera speciallärarprogrammet utifrån alumners (första årskullen studenter) och universitetslärares erfarenheter och synpunkter på framför allt följande aspekter av utbildningen: programmet som helhet, progressionen, forskningsanknytningen, barnperspektivet samt utbildningsinnehållets relevans för yrkesutövningen. Det bör påpekas att denna utvärdering är begränsad, så t ex saknas avnämarperspektivet och den ger inte en detaljerad och heltäckande bild av utbildningen. Dessutom är alumnerna få till antalet. Samtidigt antas det aktuella projektet kunna ge värdefull information om centrala innehållsliga delar i utbildningen liksom en del andra frågor, t ex anställningsbarhet. Utvärderingsprojektet bedöms kunna betraktas som ett första steg i utarbetandet av mer generell utvärderingsmodell av speciallärarutbildningen och ett värdefullt komplement till de separata kurs- respektive delkursutvärderingar som görs under utbildningen. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I projektet ingår följande två undersökningsgrupper, vilka ska utvärdera speciallärarprogrammet och delge sina erfarenheter av och synpunkter på utbildningen, nämligen: I Alumner. Samtliga 15 alumner, vilka tillhörde den första årskullen studenter från speciallärarprogrammets start hösten 2008 och fram till i början av 2010 när de avslutade sin 8

43 utbildning. Vid programmets start var det 17 studenter registrerade, vilket innebär att två studenter avbröt sina programstudier. II Universitetslärare. Kursansvariga samt samtliga universitetslärare som medverkade i undervisningen i speciallärarprogrammet under den tid alumnerna var studenter. Personal: två personer (arbete under sju veckor) Kostnad: kr 9

44 Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 16 Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Ny ordförande i programrådet för de Specialpedagogiska programmen samt specialpedagogiken i lärarutbildningen. Programråd för de specialpedagogiska programmen samt med särskilt ansvar för frågor som rör särskolan och specialskolan i lärarutbildningen har sedan 2008 haft lektor Ingrid Hårsman som ordförande. Ingrid går i pension varför LUN bör utse ny ordförande från och med 1 juli Förslag som inkommit från Specialpedagogiska institutionen är att lektor Diana Berthén efterträder Ingrid Hårsman som ordförande i rådet. Lärarutbildningsnämnden beslutar Förslag till beslut: - Lärarutbildningsnämnden utser Diana Berthén till ordförande i Programrådet för de specialpedagogiska programmen med ansvar även för frågor som rör särskolan och specialskolan i lärarutbildningen från och med 1 juli 2010.

45 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt Uppföljnings- och utvecklingsarbete av modellen för VFU-bedömning Bakgrund LUN tog 11 juni 2009 två beslut, i vilka Lärarutbildningskansliet/RUC fick ansvar att lämna förslag till hantering av frågorna. Sedan dess har LUN inrättat ett VFU-utskott, som av Lärarutbildningsnämnden, LUN, , bl a fått följande uppdrag: - att vara ett beredande organ till LUN med uppgift att ta upp VFU-relaterade frågor av övergripande natur bl.a. utvecklings- och fortbildningsfrågor kopplade till VFU - att, i samråd med kursplaneutskottet, följa upp förankring och verkställande av VFU-beslut fattade av Lärarutbildningsnämnden. I den organisation som nu ligger har därför RUC inkommit till VFU-utskottet med förslag på hur besluten från juni 2009 kan hanteras. Det ena beslutet har behandlats på utskottets möte i april, det andra på utskottets möte i maj. Förslag på hantering Utskottet har nedanstående förslag på hantering av LUN:s beslut att det genomförs ett uppföljningsarbete av beslutad modell för VFUbedömning genom att följa ett antal studenter som läser olika profilområden, under hela deras utbildning och studera effekterna av modellen och dess bedömning, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras. Följande föreslås: Att hänskjuta till ledningen för den kommande lärarutbildningen att hantera frågan om uppföljningsarbete av modellen för VFU-bedömning enligt ovan. LUN:s beslut om att fr.o.m. vt 2010 genomföra ett utvecklingsarbete med syfte att komplettera professionsutvecklingsmatrisen med konkreta exemplifieringar av de olika kvalitetsnivåerna i matrisen, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras diskuterades med följande resultat: Den samlade erfarenheten i utskottet talar för att behovet av utbildning i VFU-bedömning i dagsläget är större än att ett utvecklingsarbete på ovanstående sätt tar sin början under Därför föreslår utskottet att även detta LUN:s beslut hänskjuts till kommande ledning för lärarutbildningen att hantera.

46 Regionalt utvecklingscentrum, RUC Gunnel Brolin E-post: Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt VFU-utskottet har i stället beslutat att i dagsläget genomföra en annan typ av uppföljningsarbete, se delegationsprotokoll, där nuvarande resurser, dvs regionsamordnare och profilområdeslärare, är involverade. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar följande om uppföljningsarbete kring VFUbedömningsmodellen: - att hänskjuta till ledningen för den kommande lärarutbildningen att hantera frågan om uppföljningsarbete av modellen för VFU-bedömning genom att följa ett antal studenter som läser olika profilområden under hela deras utbildning och studera effekterna av modellen och dess bedömning. - att hänskjuta till ledningen för den kommande lärarutbildningen att hantera frågan om utvecklingsarbete med konkretiseringar av professionsutvecklingsmatrisen.

47 1(2) Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt Åsa Cornelius Föreståndare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Till LUN 9 juni 2010 Utbetalning av medel till medverkande lärosäten för registrerade helårsstudenter under vårterminen 2010 i Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning (ULVprojektet), antagningsomgång Bakgrund Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, och Malmö högskola ska anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbildning. Stockholms universitet och RUC samordnar utbildningsinsatserna för de medverkande lärosätena. Utbildningen skulle ursprungligen anordnas för motsvarande 300 helårsstudenter per år under 2007 och År 2008 fick vi en förlängning av projektet tom 2011 och antalet helårsstudieplatser är 200/år under perioden för det nya projektet. I årets budgetproposition aviserades ett nytt ULV-projekt med start ht 2010 och antagningsarbetet inför hösten är i full gång. Det övergripande syftet med den kompletterande utbildningen är att deltagarna ska bli lättare anställningsbara som lärare i Sverige genom att få svensk lärarexamen alternativt behörighetsbevis som lärare. För projektet finns en nationell ledningsgrupp med deltagare från de medverkande lärosätena. Ledningsgruppen träffas regelbundet och rådgör med varandra kring projektets olika delar för att nå en samstämmighet i projektet. Vid gruppens möten har också representanter för Högskoleverket, Sveriges kommuner och landsting, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet möjlighet att delta. Marknadsföringen sker dels gemensamt genom hemsida, brev till presumtiva deltagare, annonsering, information om projektet via högskoleverkets hemsida mm, dels via lokala insatser. Utbildningen annonseras gemensamt, ansökningarna skickas centralt till det lärosäte som har det nationella samordningsansvaret (dvs. SU/RUC i detta fall) och fördelas därefter på respektive lärosäte. Under hela processen från tolkning av uppdraget, marknadsföring, annonsering till antagning och under utbildningen - sker ett nära samarbete mellan de medverkande lärosätena. Projektet har en nationell hemsida

48 2(2) Hittills har sex antagningsomgångar genomförts i projektet och medel för de fyra första antagningsomgångarna finns parkerade på Stockholms universitet. Medelsfördelningen utgår från antal registrerade helårsstudieplatser vid respektive lärosäte. För ULV 1-4 innebär det kr (67,88 hst) för vt-10. Medel för ULV 5 och 6 fördelas via Utbildningsdepartementet och kammarkollegiet till respektive lärosäte. För kännedom beräknas medlen för hst från samtliga lärosäten ht-10 uppgå till kr (35 hst.). För vt-11 och ht-11 blir beräkningarna kr (14 hst) respektive kr (1,75 hst), dvs. totalt kr för vt-10 till ht-11. Till detta beräknas kostnader för utvärdering, nationell konferens under vt-11 och antologi klar vt Fördelning av medel för vårterminen 2010/Förslag till beslut LUN beslutar fördela medel till Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola för verksamhet i ULV 1-4 vt-10 enligt nedan. Fördelningen utgår från antal registrerade helårsstudenter. Fördelning av helårsstudieplatser på de olika lärosätena och därmed underlag för resurstilldelning redovisas nedan, se även bilaga med redovisning av registrerade studenter vt- 10 för ULV 1-4. Lärosäte Antal hst Medel ( kr/hst) Göteborgs universitet 13, Umeå universitet 0,00 0 Linköpings universitet 3, Örebro universitet 0,00 0 Stockholms universitet 41, Malmö högskola 9, Totalt 67,