JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Dina Cereberg
|
|
- Lisa Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Dina Cereberg Mål C-6/16 Eqiom and Enkas betydelse i EUdomstolens utveckling avseende nationella regler mot skattebasförflyttningar och rättfärdigandebedömningar Internationell beskattning Handledare: Mats Tjernberg Antal ord: 3924
2 Innehåll Förkortningar Inledning Syfte Metod och material Avgränsningar Rättsläget före mål C-6/16 Eqiom and Enka Skatteflykt som rättfärdigandegrund Säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrund Samlad bedömning De svenska ränteavdragsreglernas EU-förenlighet Mål C- 6/16 Eqiom and Enka och dess konsekvenser C -6/16 Eqiom and Enka Sammanfattande slutsatser Käll- och litteraturförteckning Rättsfallsförteckning... 16
3 Förkortningar EU EUD EUF-fördraget GA OECD prop. SN SvSkT Europeiska unionen Europeiska unionens domstol Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Generaladvokat Organisation for Economic Cooperation and Development proposition Skattenytt Svensk Skattetidning 1
4 1 Inledning 1.1 Syfte Framställningens syfte är att utreda hur tidigare rättspraxis från EU-domstolen (hädanefter EUD) förhåller sig till mål C-6/16 Eqiom and Enka med särskilt fokus på nationella regler mot skattebasförflyttningar och rättfärdigandebedömningarna i dessa mål, samt vilken betydelse domen har för svensk rätts vidkommande. För att uppnå detta syfte har jag för avsikt att svara på nedanstående frågeställningar: Hur förhåller sig mål C-6/16 till tidigare praxis från EUD? Vilken betydelse har mål C-6/16 för svensk rätts vidkommande? 1.2 Metod och material I framställningen har en rättsdogmatisk metod använts för att fastställa rättsläget före och efter mål Eqiom and Enka. Lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin har således beaktats i denna framställning. Genom tolkning och systematisering av dessa rättskällor har gällande rätt fastställts. 1 I syfte att få en ökad förståelse om EU-rättens tillämplighet har praxis fått ett stort fokus i denna framställning. 2 Antalet mål som behandlas av domstolen på området är stort och därför har ett urval fått göras med utgångspunkt i uppsatsens syfte. I syfte att få en fördjupad förståelse av EU-praxisen har även generaladvokaternas (hädanefter GA) förslag till avgörande studerats för att utläsa möjliga tolkningsalternativ. Dessa förslag till avgörande utgör inte en dom och har således inte rättskällevärde på samma sätt. Däremot kan tolkningen av förslaget anses ha ett direkt rättskällevärde om domstolen tydligt följt GA:s argument och grunder. GA:s förslag kan även i den del som inte kommenteras av domstolen få ett stort värde i praktiken genom att argumentationen kan användas av andra. 3 I framställningen har doktrin i form av artiklar och litteratur använts. Även om EU-domarna inte hänvisar till doktrin, betyder det inte att författarnas arbeten saknar betydelse Avgränsningar Då fokus legat på nationella regler har inte skatteavtalsbestämmelser diskuterats. Vidare har inte heller moder- och dotterbolagsdirektivet beaktats i större utsträckning då fokus legat på primärrätten. Uppsatsen fokuserar på rättfärdigandegrunderna, således har jämförbarhetsbedömningen inte beaktats. Proportionalitetsbedömningen som är en del av rättfärdigandebedömningen har givits ett 1 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015, s. 43 f. 2 Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s. 68 ff. 4 Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s
5 begränsat utrymme och har diskuterats endast i den mån det är nödvändigt för att diskutera rättfärdigandegrunderna. Vidare har framställningen baserats på två rättfärdigandegrunder som har utvecklats i EUD:s praxis; behovet att motverka skatteflykt samt behovet att bevara fördelningen av beskattningsrätten. Vad gäller för svensk rätts vidkommande har fokus legat på ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kapitel 10 a- 10 f inkomstskatteslagen. 5 5 Inkomstskattelagen (1999:1229). 3
6 2 Rättsläget före mål C-6/16 Eqiom and Enka 2.1 Skatteflykt som rättfärdigandegrund En förutsättning för att skatteflykt ska godtas som separat rättfärdigandegrund är att den nationella regeln är riktad mot konstlade upplägg som saknar förankring i etableringsstaten och har syfte att kringgå nationell skattelagstiftning. 6 För att reglernas utformning ska anses inriktade på rent konstlade upplägg krävs att upplägget i sig inte har någon ekonomisk förankring utan har arrangerats endast i syfte att undgå skatt. Detta ska alltså inte förväxlas med en verklig etablering som gjorts av skattemässiga skäl. 7 Detta bekräftas av bland annat målen Cadbury Schweppes och Thin Cap Group Litigation. 8 För att uppfylla kravet på konstlat upplägg krävs förekomsten av ett subjektivt element i form av en avsikt att uppnå en skattemässig fördel. Samt att det av objektiva omständigheter framgår att det ändamål som eftersträvas genom etableringsfriheten inte har uppnåtts trots att kraven i unionsrätten formellt har iakttagits Säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrund EUD har vid ett flertal tillfällen förklarat att eftersom unionsrätten inte innehåller några allmänna kriterier för fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna, är det rimligt att länderna använder de kriterier som praktiseras i den internationella skatterätten. 10 Hilling menar till följd härav att de kriterier som ligger till grund för OECD:s modellavtal ska anses ge uttryck för den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten. 11 Hilling menar vidare att det centrala i fördelningsgrunden är att om medlemsstaten har en rimlig anknytning till skattesubjektet och/eller skatteobjektet har staten rätt att ha skatteregler som skyddar detta beskattningsanspråk. 12 Fördelningsgrunden innebär således en rätt för medlemsstaterna att hindra att beskattningsunderlag fritt kan förflyttas ut ur deras beskattningssfär Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011, s Se även mål C-196/04 Cadbury Schweppes, p Mål C-524/04 Thin Cap Group Litigation, p. 81. För mer om detta, Ståhl, Kristina, EG-rätt och skatteflykt, Skattenytt, 10/2007, s Se Mål C-196/04 Cadbury Schweppes, mål C-524/04 Thin Cap Group Litigation. 9 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler?, Svensk skattetidning 2013 s Se även mål C-196/04 Cadbury Schweppes, p Se mål C-336/96 Gilly, p. 24 och 30, mål C-513/04 Kerkhaert & Morres p. 22 och 23 samt mål C-524/04 Thin Cap Group Litigation, p. 49 och Terra & Wattel, European Tax Law, 6 uppl., 2012, s. 884 ff. 11 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s För mer om detta, se Ståhl, Persson Österman, Hilling & Öberg, EU-skatterätt, 3 uppl., 2011, s. 165 f. 12 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler?, Svensk skattetidning 2013 s. 763 f. Se även mål C-337/08 X Holding. 13 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s. 765 f. Se t.ex. mål C-311/08 SGI, p. 64. I t.ex. mål C-311/08 SIG p. 64 framkommer att en medlemsstat har en skyddsvärd rätt att beskatta verksamhet som bedrivs i landet (artikel 7 i OECD:s modellavtal). För samma uppfattning, se Poulsen, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax 2012 s
7 Terra och Wattel är av uppfattningen att rättfärdigandegrunden är baserad på territorialitetsprincipen och en stats rätt att beskatta verksamhet som bedrivits inom landets territorium. 14 Fördelningsgrunden utgår från att verksamhetsstaten har rätt att beskatta och betydelsen av fördelningsprinciperna i OECD:s modellavtal tonas ner. 15 Mot bakgrund av detta menar de att EUD:s domslut i Marks & Spencer var felaktigt eftersom att det går emot fördelningsgrunden. Innebörden av proportionalitetsbedömningen i Marks & Spencer var att slutliga förluster i utländska dotterbolag måste beaktas i vissa fall. Detta innebär att jurisdiktionen för den stat där moderbolaget har sitt säte sträcks ut med avseende på de utländska förlusterna och att rätten att beskatta verksamhet i det egna landet inskränks (skatteunderlaget minskas genom import av utländska förluster). 16 Poulsens är av uppfattningen att innebörden av fördelningsgrunden är att medlemsstaterna har en rätt att förhindra att inkomster flyttas mellan medlemsstaterna utan beaktande av var inkomsterna verkligen intjänats. 17 Poulsen menar vidare att fördelningsgrunden kan baseras på armlängdsprincipen såsom den uttrycks i OECD:s modellavtal. Armlängdsprincipen innebär att företag inom samma koncern ska beskattas utifrån de inkomster de haft under förutsättning att affärerna dem emellan skett på samma villkor som skulle ha gällt mellan oberoende parter. Armlängdsprincipen försäkrar en objektiv standard för i vilket land inkomster ska beskattas. 18 Eftersom EUD i sin praxis låter sig inspireras av OECD:s modellavtal avseende frågor om vad som utgör en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten, menar Poulsen att nationell lagstiftning som har till syfte att förhindra otillåtna skatteundandraganden kan rättfärdigas om den bygger på armlängdsprincipen. 19 I Marks & Spencer som handlade om koncernavdragsregler förenlighet med etableringsfriheten, ansågs fördelningsgrunden kunna motivera en inskränkning av etableringsfriheten med argumentet att bolagsvinster och förluster ska behandlas inom ramen för samma skattesystem eftersom symmetrin annars bryts. 20 Om de nationella koncernavdragsreglerna skulle omfatta utländska dotterbolag skulle dotterbolagens förluster, men inte dess vinster, beaktas i det nationella skattesystemet och detta skulle alltså orsaka asymmetri. Ytterligare ett argument för rättfärdigande på denna grund var att om bolag skulle ges valmöjlighet beträffande var deras förluster skulle beaktas skulle fördelningen av beskattningsrätten äventyras eftersom den ena statens beskattningsunderlag minskar medan den andra statens beskattningsunderlag ökar. 21 I SGI, som handlade om en korrigeringsregels förenlighet med etableringsfriheten, ansågs fördelningsgrunden tillämplig med argumentet att en medlemsstat har rätt att förebygga förfaranden som äventyrar statens rätt att beskatta verksamhet som bedrivs i landet. Ytterligare ett argument var att om ett bolag ges rätt att välja var dess vinster respektive förluster ska beskattas kan detta äventyra en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten. 22 Hade inte korrigeringsregeln funnits hade bolag 14 Terra, Ben J.M., Wattel, Peter J, European Tax Law, 5 uppl., 2008, s Terra, Ben J.M., Wattel, Peter J, European Tax Law, 5 uppl., 2008, s. 764 f. 16 Terra, Ben J.M., Wattel, Peter J, European Tax Law, femte upplagan, 2008, s. 653 ff. 17 Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3, 2012, s Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3, 2012, s Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3, 2012, s Mål C-466/03 Marks & Spencer, p. 43 och Mål C-446/03 Marks & Spencer, p Mål C-311/08 SGI, p
8 genom vederlagsfria förmåner kunnat överföra vinster från ett bolag i en medlemsstat till ett bolag i en annan medlemsstat. Därmed skulle bolaget kunna välja var vinsterna beskattas. I Oy AA behandlades koncernbidragsreglers förenlighet med etableringsfriheten. Avseende fördelningsgrunden konstaterade domstolen att en medlemsstat har en rätt att förebygga ageranden som äventyrar medlemsstatens rätt att beskatta verksamhet som bedrivs inom dess territorium. Om rätt till avdragsgillt koncernbidrag förelåg skulle ett bolag kunna välja i vilken stat dess vinst skulle beskattas, vilket äventyrar fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. 23 Mål X Holding handlade om regler som innebar att ett nederländskt moderbolag och dess nederländska dotterbolag hade möjlighet att beskattas som en enda skattemässig enhet, medan samma möjlighet inte förelåg när moderbolaget hade utländska dotterbolag. EUD anförde att upprätthållandet av fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna kunde göra det nödvändigt att tillämpa endast en stats skatteregler på såväl vinster som förluster. I det fall utländska dotterbolag skulle omfattas av förmånen i fråga skulle bolagen kunna välja vilken beskattningsmetod som skulle tillämpas på eventuella underskott samt om de skulle beaktas i Nederländerna eller i dotterbolagets hemviststat. Detta skulle enligt domstolen äventyra fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna Samlad bedömning I målet Marks & Spencer tillämpade EUD för första gången en samlad bedömning av fler än en rättfärdigandegrund. 25 Här tillämpades bland annat skatteflyktsgrunden med fördelningsgrunden, men till skillnad från tidigare praxis fördes här inget resonemang om verklig etablering. Tvärtom så menade domstolen att möjligheten till förlustutjämning genom koncernavdragsreglerna innebär en risk för skatteflykt eftersom en koncern då kan överföra förluster till de bolag som är belägna i stater med hög skattesats. Domstolen menade att genom att inte tillåta sådan förlustutjämning hindras denna typ av förfaranden som kan vara föranledd av de väsentliga skillnader som föreligger mellan de skattesatser som tillämpas i de olika medlemsstaterna. 26 Här gällde alltså inte kravet på konstlat upplägg. Och det faktum att det förelåg en risk för att reglerna kunde utnyttjas genom fiktiva upplägg, genom att förluster respektive inkomster överförs till andra länder i syfte att vinna skattefördelar var tillräckligt. 27 När det gäller skatteflyktsgrunden kan det noteras att den inte nämndes i GA:s förslag till avgörande. 28 I Oy AA som behandlade koncernbidragsregler ansåg EUD att det fanns en risk för skatteflykt och det räckte således med en risk för fiktiva upplägg det vill säga risken för att bolag genom fiktiva upplägg skulle överföra vinster till koncernbolag i lågskatteländer, för regelns rättfärdigande. 29 I SGI behandlades en korrigeringsregel. EUD anförde att utgångspunkten var att det förelåg ett krav på att regeln skulle rikta sig mot fiktiva upplägg. 30 Men en avsaknad av korrigeringsregeln vid oriktig prissättning kunde enligt EUD riskera att resultera i fiktiva upplägg där inkomster överförs till 23 Mål C-231/05 Oy AA, p Mål C-337/08 X Holding, p. 28, Lang, Michael, Direct Taxation: Is the ECJ Heading in a New Direction?, European Taxation, september 2006, s Mål C-446/03 Marks & Spencer, p Mål C- 446/03 Marks & Spencer p Förslag till avgörande av GA M. Poiares Maduro i mål C-446/03 Marks & Spencer. 29 Mål C-231/05 Oy AA, p Mål C-311/08 SGI, p
9 länder med de lägsta skattesatserna. 31 Mot bakgrund av detta klargjorde EUD att även om lagstiftningen inte har som ändamål att undanta fiktiva upplägg som inte är affärsmässiga och vilka skapats i syfte att undvika skatt, kunde behovet att förhindra skatteflykt och behovet att bevara fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstater tillsammans rättfärdiga hindret. Till skillnad från domstolen tittade GA på om det var fråga om ett fiktivt upplägg, vilket hon menade var en förutsättning för rättfärdigande på grund av skatteflyktsskäl. 32 I samtliga mål tillämpades skatteflyktsgrunden tillsammans med fördelningsgrunden. I doktrinen är det flera som har anfört att det är förståeligt att dessa två rättfärdigandegrunder bedömts ihop, eftersom ageranden som klassificeras som skatteflykt i många fall innebär att beskattningsunderlag flyttas från en medlemsstat till en annan, vilket medför att den väl avvägda fördelningen inte upprätthålls. 33 Därmed är uppfattningen att domstolen har gjort ett avsteg från tidigare praxis om att reglerna måste rikta sig mot rent konstlade upplägg för att godtas. 34 Lang och Helminen är dock av uppfattningen att EUD bortser från kravet på konstlade upplägg endast i exceptionella situationer. 35 Hilling håller inte med om detta och menar att vid den samlade bedömningen, när skatteflyktsgrunden ingår som en grund av flera, i jämförelse med den separata prövningen av behovet att motverka skatteflykt, upprätthåller EUD inte kravet på konstlade upplägg. 36 Som stöd hänvisar Hilling till ovan presenterade rättspraxis från EUD. 37 I vissa fall har EUD, när den nationella regeln har innefattat en bedömning huruvida transaktion utgör ett fiktivt upplägg, hänvisat till de krav som ställs avseenden konstlade upplägg när en samlad bedömning har gjorts. 38 Detta ska enligt Hilling inte förstås såsom att det föreligger ett krav på att enbart rent konstlade upplägg får omfattas av regeln för att en samlad rättfärdigandebedömning avseende behovet att motverka skatteflykt och upprätthålla fördelningen av beskattningsrätten ska vara aktuell De svenska ränteavdragsreglernas EU-förenlighet Avseende de svenska ränteavdragsreglerna i kapitel 24 inkomstskattelagen och dess EU-förenlighet anför Hilling att reglerna syftar till att undvika skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. 40 Eftersom avdrag för ränta minskar den beskattningsbara vinsten är det således fråga om att flytta beskattningsunderlag mellan stater. Enligt Hillings uppfattning är det just detta som EUD, genom 31 Mål C-311/08 SGI, p. 67 och 68. Domstolen hänvisar till mål C-231/05 Oy AA, p. 58 och Förslag till avgörande av GA Juliane Kokott i mål C-311/08 SGI, p Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011, s. 164, Helminen, ET november 2007 s. 496, Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3, s. 204 ff. och Hilling, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på rättfärdigandegrunden att upprätthålla den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten, SvSkT 2012:X s. 34 Ståhl m.fl., s. 155 och 167, Poulsen, Intertax 2012 nr 3 s. 206 och Karimeri, Intertax 2011 nr 6/7 s. 35 Lang, The Marks & Spencer Case the Open Issues Following the ECJ s Final Word, European Taxation 2006, s. 66 och Helminen, Marjaana EU Tax Law Direct Taxation, 2011, s Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s. 767 f. Se även t.ex. mål C-231/05 Oy AA. 37 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s Se t.ex. mål C-446/03 Marks & Spencer, mål C-231/05 Oy AA och mål C-311/08 SGI. 38 Se t.ex. mål C-311/08 SGI, p Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s Se även prop. 2008/09:65 s. 68 och prop. 2012/13:1 s
10 fördelningsgrunden, accepterar att medlemsstaterna motverkar. 41 Mot bakgrund av det ovan anförda om att kravet på konstlade upplägg inte längre upprätthålls av EUD vid en samlad bedömning menar Hilling att detta skulle möjliggöra ett godkännande av de svenska reglerna. 42 I likhet med Ståhl har Hilling anfört att hur rättfärdigandeprövningen utförs beror på hur den nationella domstolen beskriver reglerna inför EUD. Presenteras nationella regler som rena skatteflyktsbestämmelser kommer prövningen troligtvis ske utifrån de strikta kraven om konstlade upplägg. Om de nationella reglerna däremot presenteras som ett mer allmänt skydd för den nationella skattebasen, där motverkande av skatteflykt är ett av flera syften, är det mer troligt att EUD gör en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder och således upprätthålls inte kravet på rent konstlade upplägg, vilket innebär en större möjlighet för medlemsstater att rättfärdiga hindrande skatteregler. 43 Ohlsson är dock inte av samma uppfattning som Hilling och menar följaktligen att EUD:s praxis ska förstås som så att konstlade upplägg och den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten i princip är två sidor av samma mynt, de hänger alltså ihop. 44 Poulsen menar att det i och för sig är möjligt att motivera en hindrande nationell regel med dels att det föreligger ett konstlat upplägg, dels fördelningsgrunden. Förutsättningen för detta är dock att regeln är proportionerlig. Av EUD:s praxis framgår att så endast är fallet om armlängdsprincipen har överträtts i det enskilda fallet. 45 Ohlsson ansluter sig till Poulsens uppfattning och menar att om en oberoende part skulle ha lämnat motsvarande lån, på motsvarande villkor, så är det svårt att förstå hur den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten länder emellan alls skulle ha överträtts, bara för att lånet kommer från en närstående part. Armlängdsregeln har då inte överträtts och då finns det heller inget grund för att hävda att någon otillbörlig flytt av beskattningsunderlag från Sverige har skett. Avdrag kan bara vägras om motsvarande lån antingen inte skulle ha lämnats alls, eller med annat belopp eller andra villkor, av en oberoende part. Om nationella regler går utöver detta, så är de inte proportionerliga och får inte tillämpas. 46 Mot bakgrund av det anförda menar Ohlsson att de svenska reglerna uppenbart går utöver ett sådant synsätt, och får därför inte tillämpas. 47 Ohlsson menar vidare att det med visst fog kan göras gällande att EUD redan prövat frågan i målet Thin Cap Group Litigation. Här fann EUD att lagstiftningen kunde motiveras, men bara om den skattskyldige hade deltagit i ett konstlat upplägg. Vad gäller proportionalitetsprövningen ansåg EUD att det bara kunde föreligga ett konstlat upplägg om det gick att klarlägga att lånet antingen inte 41 Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? Svensk skattetidning 2013 s Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011, s. 155 och Hilling, Är det möjligt att utforma EUförenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på rättfärdigandegrunden att upprätthålla den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten, SvSkT 2012:X s. X-X. 44 Ohlsson, Fredrik, Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningar?, Skattenytt 2014 s Ohlsson, Fredrik, Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningar?, Skattenytt 2014 s Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3, f. 46 Ohlsson, Fredrik, Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningar?, Skattenytt 2014 s Ohlsson, Fredrik, Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningar?, Skattenytt 2014 s. 658 f. 8
11 skulle ha lämnats mellan oberoende parter, eller om det skulle ha lämnats till ett annat belopp eller till en annan räntesats C-524/04 Thin Cap Group Litigation p. 81 och 92. 9
12 3 Mål C- 6/16 Eqiom and Enka och dess konsekvenser 3.1 C -6/16 Eqiom and Enka Eqiom, tidigare Holcim France, som trätt istället för Euro Stockage, ett bolag bildat enligt fransk rätt, var ett dotterbolag till Enka, ett bolag bildat enligt luxemburgsk rätt, som ägde 100 procent av andelarna i Eqiom. Enka ägdes i sin tur till mer än 99 procent av Waverley Star Investments Ltd, ett bolag bildat enligt cypriotisk rätt, vilket i sin tur helt kontrollerades av Campsores Holding SA, ett bolag med hemvist i Schweiz. 49 Till följd av att Euro Stockage lämnade utdelningar till sitt moderbolag Enka, fann den franska skattemyndigheten att bolaget var skyldig att betala källskatt enligt en fransk regel som föreskrev att undantaget från källskatt inte var tillämpligt när den som tar emot utdelningen är en juridisk person som direkt eller indirekt kontrolleras av en eller flera personer som har hemvist i stater som inte är medlemsstater i EU, såvida inte den juridiska personen visar att ägarkedjan inte har som huvudsakligt syfte, eller som ett av sina huvudsakliga syften, att dra fördel av undantaget från källskatt. 50 Avseende rättfärdigandegrunden gjorde Frankrike gällande att den nationella lagstiftning som är aktuell i det nationella målet syftar till att förhindra så kallad treaty shopping vilken består i att skapa upplägg genom vilka bolag med hemvist i tredjeländer kringgår tillämpningen av den källskatt på utdelningar med ursprung i Frankrike vilken föreskrivs i fransk rätt eller det avtal som ingåtts mellan tredjelandet och Republiken Frankrike i syfte att omfattas av en lägre skattesats som föreskrivs i avtalet mellan en annan medlemsstat och samma tredjeland, genom undantaget från källskatt på utdelning mellan medlemsstater som föreskrivs i moder- och dotterbolagsdirektivet 51 EUD började med att anföra att syftet att förhindra skatteundandragagande och skatteflykt och syftet att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna var sammanlänkade. 52 I detta sammanhang hänvisade EUD till några tidigare rättsfall. 53 I mål Timac Agro Deutschland skrev EUD att det finns en koppling mellan skatteflyktsgrunden och fördelningsgrunden. Även i Oy AA konstaterade EUD att grunderna hänger ihop, vidare anfördes att ageranden som består i att skapa fiktiva upplägg, som inte är affärsmässiga, i syfte att undvika skatt som normalt skulle ha erlagts på vinst som genererats i verksamhet som bedrivs inom det nationella territoriet kan äventyra den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EUD anför vidare att för att den franska regeln ska anses syfta till förebyggande av skatteundandragande och skatteflykt måste dess specifika ändamål vara att hindra beteenden som består i att iscensätta rent konstlade upplägg utan förankring i den ekonomiska verkligheten i syfte 49 Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p. 63. Se även mål Timac Agro Deutschland, C-388/14, EU:C:2015:829, punkt 47 och där angiven rättspraxis. 10
13 att på ett otillbörligt sätt komma i åtnjutande av en skattefördel. 54 För att kontrollera en transaktions syfte måste det göras en individuell prövning av den aktuella transaktionen i dess helhet, en allmän presumtion räcker således inte. 55 Mot bakgrund av det anförda konstaterade EUD att regelns specifika ändamål inte var inriktad på rent konstlade upplägg, utan generellt avsåg alla situationer där ett moderbolag som direkt eller indirekt kontrollerades av personer med hemvist i tredjeländer, oavsett anledningen till detta, hade sitt säte utanför Frankrike. 56 Följaktligen kunde det syfte att förhindra skatteundandragande och skatteflykt som Frankrike åberopade i det nationella målet inte motivera en inskränkning av etableringsfriheten. 57 I likhet med domen anförde GA i sitt förslag till avgörande att enligt fast rättspraxis kan en hindrande regel vara motiverad om den specifikt avser rent konstlade upplägg som inte har någon ekonomisk förankring och vars enda syfte är att uppnå en skattelättnad. 58 Det måste vidare av objektiva omständigheter framgå att det ändamål som eftersträvas med etableringsfriheten inte har uppnåtts, trots att kraven för att medge undantag från skattskyldighet formellt sett har iakttagits. 59 GA kom fram till samma slutsats som i domen, nämligen att den nationella regeln utgjorde ett hinder Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p. 30. För ett liknande resonemang se mål C-196/04 Cadbury Schweppes, p. 55. Samt mål C-318/10 SIAT, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p För ett liknande resonemang se C-14/16 Euro Park Service, p. 55 och Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p Mål C -6/16 Eqiom and Enka, p GA Kokotts förslag till avgörande av C-6/16 Eqiom and Enka, p GA Kokotts förslag till avgörande av C-6/16 Eqiom and Enka, p GA Kokotts förslag till avgörande av C-6/16 Eqiom and Enka p
14 4 Sammanfattande slutsatser Mot bakgrund av ovan anförda praxis framgår att förutsättningen för att tillämpa skatteflyktsgrunden som ensam grund, är att den nationella skatteregeln riktar in sig på fiktiva upplägg som är ägnade att kringgå nationell skattelagstiftning, generellt tillämpliga regler godtas således inte. Det krävs en avsikt att uppnå en skattemässig fördel samtidigt som målsättningen med fördragsfriheterna inte uppnåtts, det vill säga en avsaknad av en verklig etablering och faktisk ekonomisk verksamhet i värdstaten. I den samlade bedömningen har EUD inte upprätthållit samma strikta krav på konstlade upplägg. I målen Marks & Spencer, Oy AA, SGI har rättfärdigandegrunden behovet att bevara fördelningen av beskattningsrätten bedömts ihop med skatteflyktsgrunden. EUD har ansett att dessa två rättfärdigandegrunder hör ihop. I målet Marks & Spencer har EUD till och med uttryckligen anfört att det strikta kravet på konstlade upplägg inte gäller vid en samlad bedömning. Jag är av uppfattningen att domstolen godtar generellt verkande regler, vilka inte är inriktade på att motverka rent konstlade upplägg utan mer allmänt syftar till att skydda den nationella skattebasen. Sådana regler godtas när det finns en risk för skatteflykt, det vill säga när det föreligger en risk för att nationella regler utnyttjas och ger skattefördel, i exempelvis situationer där skatteupplägget ger upphov till att beskattningsbara inkomster överförs till länder med lägre skattesats. Det verkar även som att domstolen vad gäller resultatutjämning inom en koncern, i sin bedömning tar hänsyn till det faktum att vinster och förluster ska behandlas inom ramen för skattesystem. Dessutom tyder praxisen på att den situation då skattskyldiga ges valmöjlighet beträffande var deras vinster respektive förluster ska beaktas, är en viktig faktor som anses äventyra den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten. Detta skulle nämligen leda till att skatteunderlaget riskerar att minska i en stat och öka i en annan stat. Denna utveckling tyder på att EUD faktiskt har lättat på kravet om att nationella regler strikt ska rikta sig mot rent konstlade upplägg när det gäller skatteregler med ett vidare syfte än att enbart hindra skatteflykt. I doktrin har det dessutom uttryckts att det är förståeligt att dessa två rättfärdigandegrunder bedömts ihop eftersom ageranden som klassificeras som skatteflykt i många fall innebär att beskattningsunderlag flyttas från en medlemsstat till en annan, vilket medför att den välavvägda fördelningen inte upprätthålls. I det aktuella målet Eqiom and Enka har den nationella regeln gått ut på att förhindra så kallad treaty shopping vilken består i att skapa upplägg genom vilka bolag med hemvist i tredjeländer kringgår tillämpningen av den källskatt på utdelningar med ursprung i Frankrike vilken föreskrivs i fransk rätt eller det avtal som ingåtts mellan tredjelandet och Republiken Frankrike i syfte att omfattas av en lägre skattesats som föreskrivs i avtalet mellan en annan medlemsstat och samma tredjeland, genom undantaget från källskatt på utdelning mellan medlemsstater som föreskrivs i moder- och dotterbolagsdirektivet. I det här fallet har det alltså enligt min uppfattning inte varit fråga om en risk att beskattningsbar inkomst skulle ha flyttats mellan medlemsstaterna. Detta skulle kunna vara en anledning till domstolens strikta bedömning avseende kravet på konstlat upplägg. Dessutom håller jag med Ståhl och Hilling att sättet den nationella domstolen väljer att presentera den nationella skatteregeln inför EU-domstolen också har en betydelse. I det fall regeln presenteras som en ren skatteflyktsbestämmelse kommer prövningen troligtvis ske utifrån de strikta krav om konstlade upplägg, till skillnad från om regeln presenteras som ett mer allmänt skydd för den nationella skattebasen, i det fallet är det mer troligt att EUD gör en samlad bedömning och bortser 12
15 från kravet på konstlat upplägg. I och för sig så åberopar Frankrike uttryckligen fördelningsgrunden, men sättet som den nationella regeln presenteras ger enligt mig indikationen att det är en ren skatteflyktsbestämmelse snarare än en bestämmelse som fungerar mer som ett allmänt skydd för den nationella skattebasen, för att förhindra att beskattningsbar inkomst förflyttas. Detta kan vara en anledning till varför varken domstolen eller GA bortser från kravet på konstlat upplägg. Ytterligare en faktor är att det verkar råda en stor osäkerhet och oenighet om hur grunderna ska tolkas samt deras förhållande till varandra. I vissa domar har GA diskuterat ett krav på konstlade upplägg när domstolen ansett att det inte förelegat ett sådant krav. Avseende påverkan på svensk rätts vidkommande så kan sägas att de svårigheter som tolkningen av EUD:s domar för med sig när domarna ska tillämpas på nationell lagstiftning gör att de ofta finns anledning att ifrågasätta de avvägningar den svenska lagstiftaren gjort för att uppnå förenlighet med unionsrätten. Det leder också till att det ofta är svårt att ge raka svar på huruvida en viss bestämmelse kan rättfärdigas. Hilling har uttryckt att EUD numera har tagit ett avsteg från det strikta kravet på konstlat upplägg vid en samlad bedömning. Ohlsson menar att han inte är av samma uppfattning och anför följaktligen att EUD:s praxis ska förstås som så att konstlade upplägg och den väl avvägda fördelningen av beskattningsrätten i princip är två sidor av samma mynt. Jag är av uppfattningen att grunderna ska ses som två sidor av samma mynt men som Hilling anför är det av betydelse vad den nationella skatteregeln har för syfte. I det fall regeln har ett vidare syfte än att vara rent skatteflyktshindrande, exempelvis för att förhindra att beskattningsbar inkomst flyttas från den medlemsstat som har rätt att beskatta till en annan medlemsstat, skulle den kunna motiveras av behovet att bevara den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten och därmed upprätthålls inte kravet på konstlat upplägg. Detta resonemang är i linje med vad Ohlsson anför om att grunderna skulle vara två sidor av samma mynt. På det sättet kan jag inte se hur Hilling och Ohlsson inte skulle vara av samma uppfattning avseende den punkten. Diskussionen om armlängdsprincipen som ett led inom proportionalitetsbedömningen är dock en annan sak. Mot bakgrund av det anförda menar jag att EUD inte har bytt riktning eller har börjat tillämpa grunderna på ett annat sätt än förut. Därför är min slutsats att deras eventuella bedömning av de svenska ränteavdragsreglerna skulle vara densamma före som efter målets avgörande. 13
16 Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Proposition 2008/09:65, Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag. Proposition 2012/13:1, Budgetproposition för Litteratur Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, Terra, Ben J.M., Wattel, Peter J, European Tax Law, femte upplagan, Artiklar Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler?, Svensk skattetidning 2013 s Hilling, Maria, Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler?, Svensk skattetidning 2013 s Hultqvist, Anders, Affärsmässigt motiverad, SvSkT 2012 s Johansson, Jesper, Ränteavdragsbegränsningar- med anledning av att kapital är fungibelt, Skattenytt 2011 s Lang, Michael, Direct Taxation: Is the ECJ Heading in a New Direction?, European Taxation, september 2006, s Lang, Michael, The Marks & Spencer Case The Open Issues Following the ECJ s Final Word, European Taxation, februari 2006, s Ohlsson, Fredrik, Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningar?, Skattenytt 2014 s Ståhl, Kristina, EG-rätt och skatteflykt, Skattenytt, 10/2007, s Marres, Otto, The Principle of Territoriality and Cross-Border Loss Compensation, Intertax, Volym 39, nummer 3, Poulsen, Martin, Freedom of Establishment and the Balanced Allocation of Tax Jurisdiction, Intertax, Volym 40, nummer 3,
17 Baker, Philip, Transfer Pricing and Community Law: The SGI Case, Intertax, Volym 38, 2010 nr 4 s. 195 f. 15
18 Rättsfallsförteckning Rättsfall från EUD C-336/96 Gilly C-446/03 Marks & Spencer C-196/04 Cadbury Schweppes C-513/04 Kerkhaert & Morres C-524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation C-231/05 Oy AA C-311/08 SGI C-337/08 X Holding C-318/10 SIAT C-388/14 Timac Agro Deutschland C-6/16 - Eqiom and Enka Förslag till avgörande Generaladvokat M. Poiares Maduros förslag till avgörande av mål C-446/03 Marks & Spencers. Generaladvokat Juliane Kokotts förslag till avgörande av mål C-337/08 X Holding. Generaladvokat Juliane Kokotts förslag till avgörande av mål C-311/08 SGI. Generaladvokat Juliane Kokotts förslag till avgörande av mål av C-6/16 Eqiom and Enka. 16
Lund University Faculty of Law. From the SelectedWorks of Maria Hilling. Maria Hilling, Lund University. November 1, 2012
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Maria Hilling November 1, 2012 Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på rättfärdigandegrunden
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 oktober 2017 KLAGANDE AA Ombud: Martin Oster Kendris Ltd Mühlemattstrasse 56 5001 Aarau Schweiz MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT
Läs merEU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING. Maria Hilling ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR
EU-INKOMSTSKATTERÄTT - INOM RAMEN FÖR KURSEN ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING ÖVERSIKT MED FOKUS PÅ FÖRETAGSBESKATTNINGSFRÅGOR Maria Hilling 1 EU-RÄTTENS INVERKAN PÅ INKOMSTBESKATTNINGEN (positiv integration)
Läs merThis is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
Läs merMål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue
Mål 0524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue (begäran om förhandsavgörande från High Court of Justice (England & Wales), Chancery Division) "Etableringsfrihet
Läs merFRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL. Maria Hilling
FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL Maria Hilling EU-RÄTTENS INVERKAN 1. Skillnader mellan interna skatteregler och skatteavtal 2. Bedömning av en skatteavtalsregels förenlighet med den fria rörligheten 3. Utvidgning
Läs merAktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
k at i a ce j i e & maria hilling Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på om - rådet för den direkta beskattningen.
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Läs merEU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING 1 KOPPLINGEN MELLAN HINDER & RÄTTFÄRDIGANDE HINDER
Läs merSVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Läs merDOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *
A OCH B DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-102/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Regeringsrätten (Sverige) genom beslut av
Läs merTYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II
TYPSVAR HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Omtentamen 2017-10-27, höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt
Läs merAnalys av tillämpningsområdena för skatteflykt och fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrunder för svenska regler i strid mot FEUF
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Maria Holme Analys av tillämpningsområdena för skatteflykt och fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrunder för svenska regler i strid mot FEUF
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 15
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 15 Målnummer: 1650-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Läs mer42 kap. 15 a inkomstskattelagen (1999:1229), artikel 63 och 65 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2017 ref. 57 Kravet i 42 kap. 15 a inkomstskattelagen på att ett utländskt företag ska vara föremål för en inkomstbeskattning som är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt företag för att
Läs merTreaty Shopping missbruk eller en legal rättighet?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Simon Bärnevåg Åhlin Treaty Shopping missbruk eller en legal rättighet? En studie av EU-domstolens rättfärdigandebedömningar i mål rörande nationella skatteflyktsbestämmelser.
Läs merDOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 juli 2007 *
OY AA DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 18 juli 2007 * I mål C-231/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Korkein hallinto-oikeus (Finland) genom beslut
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merPrincipen om slutlig förlust
Juridiska institutionen Vårterminen 2018 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Principen om slutlig förlust The Principle of Final Losses Författare: Emma Eriksson Handledare: Katia Cejie 2 Innehållsförteckning
Läs merAktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
859 KATIA CEJIE & MARIA HILLING Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på området för den direkta beskattningen. 1 I
Läs merProposition 2009/10:194 Koncernavdrag
Proposition 2009/10:194 Koncernavdrag i vissa fall Analys av de föreslagna reglernas förenlighet med gällande EU-rätt Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Henrik Jansson
Läs merTillämpliga unionsrättsliga bestämmelser
1 (17) Protokollsbilaga Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF angående tolkningen av artikel 49 FEUF Inledning 1. Denna begäran om förhandsavgörande gäller frågan om det är förenligt med
Läs merKoncernavdrag i vissa fall, m.m.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Koncernavdrag i vissa fall, m.m. september 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Läs merFörslag till obligatorisk skatteflyktsklausul i moder- /dotterbolagsdirektivet
Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i EU- skatterätt 30 högskolepoäng Förslag till obligatorisk skatteflyktsklausul i moder- /dotterbolagsdirektivet Författare: David Westlund Handledare:
Läs merGränsöverskridande koncernbidrag
Gränsöverskridande koncernbidrag En analys av hur de svenska koncernbidragsreglerna står sig i förhållande till EG-rätten och Regeringsrättens domar från den 11 mars 2009 Kamilla Burman Kamilla Burman
Läs merFöreläsning i intern internationell skatterätt
Professor Mattias Dahlberg Uppsala universitet Juridiska institutionen Terminskurs 5 Föreläsning i intern internationell skatterätt 1. Ämnesområdet internationell skatterätt Internationell skatterätt:
Läs merPMT- målets plats i EU- domstolens utveckling avseende källskatt på utdelning för pensionsbolag
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Oskar Holmgren Ivarsson PMT- målets plats i EU- domstolens utveckling avseende källskatt på utdelning för pensionsbolag Internationell beskattning Handledare:
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merÄven solen har sina fläckar
f r e d r i k ohlsson Även solen har sina fläckar EU-rättsliga frågetecken kring flera svenska skatteregler EU-rätten har under det senaste dryga decenniet lett till många förändringar av den svenska skattelagstiftningen.
Läs merIndirekt ägande vid gränsöverskridande resultatutjämning inom EES
Martin Thurne Indirekt ägande vid gränsöverskridande resultatutjämning inom EES Cross-border relief with indirect controlled subsidiary companies within the EEA Skatterätt Magisteruppsats Termin: VT 2013
Läs merKoncernavdragsreglerna Ett säkerställande av fördelningen av beskattningsrätten eller ett skydd mot minskade skatteintäkter
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Edvard Jarlert Koncernavdragsreglerna Ett säkerställande av fördelningen av beskattningsrätten eller ett skydd mot minskade skatteintäkter Examensarbete 30 högskolepoäng
Läs mer2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
Läs merSkatteflyktsbestämmelser i EU En studie av EU- rättens påverkan på medlemsstaternas skatteflyktsbestämmelser genom positiv och negativ harmonisering
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofie Nilsson Skatteflyktsbestämmelser i EU En studie av EU- rättens påverkan på medlemsstaternas skatteflyktsbestämmelser genom positiv och negativ harmonisering
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Er referens: Fi2013/4570 Stockholm 2014-01-31 Remissvar Europeiska kommissionens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Ombud: AA Deloitte AB 113 79 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
DOM 2018-04-13 Meddelad i Stockholm Sida 1 (18) Mål nr 1770 1771-17 KLAGANDE Husqvarna Holding AB, 556037-1964 Ombud: Magnus Larsén och Henrik Kjellgren Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag april 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merThis is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2011) "Skattenytt internationellt: direkt beskattning" Skattenytt, 61(7/8):
Läs merCCCTB:s betydelse för gränsöverskridande
CCCTB:s betydelse för gränsöverskridande förlustavdrag -Resultat av ett genomförande ur svenskt och EU rättsligt perspektiv Kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Christofer
Läs merHEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II
HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Ordinarie tentamen 2017-09-26, höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm
Läs merEU-kommissionens formella underrättelse: De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna
200 SKATTENYTT 2015 CAROLINE VÄLJEMARK EU-kommissionens formella underrättelse: De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna och EU-rätten var står vi nu?* Den 26 november 2014 lämnade EU-kommissionen en
Läs merÄr det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på EU-domstolens proportionalitetsbedömning
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Maria Hilling December 1, 2012 Är det möjligt att utforma EU-förenliga skatteflyktsregler? En analys med särskilt fokus på EU-domstolens proportionalitetsbedömning
Läs merBegreppet affärsmässigt motiverat i ventilen
655 COEN DEIJ Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen För att avdrag för ränteutgifter ska medges under den s.k. ventilen i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler krävs bl.a. att det skuldförhållande
Läs merDOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005 *
DOM AV DEN 13.12.2005 MÅL C-446/03 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 december 2005 * I mål C-446/03, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 23,4 EG, som framställts av High Court
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 december 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Andreas Bråthe Deloitte AB 113 79 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs mer---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien
---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående
Läs merDOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 *
DOM AV DEN 12.12.2002 MÅL C-324/00 DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 * I mål C-324/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Finanzgericht Münster (Tyskland), att domstolen
Läs merGränsöverskridande underprisöverlåtelser
Gränsöverskridande underprisöverlåtelser Är villkoret om skattskyldighet i Sverige förenligt med EU-rätten? Kandidatuppsats inom Affärsjuridik (Skatterätt) Författare: Handledare: Framläggningsdatum Jönköping
Läs merLagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
Läs merResultatutjämning En jämförande studie mellan de svenska och danska reglerna i ett EU-rättsligt perspektiv
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sandra Dahl Resultatutjämning En jämförande studie mellan de svenska och danska reglerna i ett EU-rättsligt perspektiv Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare
Läs merThis is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Access to the published version may require subscription.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Svensk Skattetidning. Citation for the published paper: Cejie, K. (2008) "Ändrade regler vid utflyttning?" Svensk Skattetidning, (10):
Läs merSkatterättsligt Forum
Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor
Läs merDOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004*
DOM AV DEN 7.9.2004 - MÅL C-319/02 DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 7 september 2004* I mål C-319/02, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Korkein hallinto-oikeus
Läs merLagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.
Läs merinte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Läs merNya ränteavdragsbegränsningsregler gällande ränta på lån inom intressegemenskap En analys av förslagets förenlighet med EU-rätten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Rasmus Hjertqvist Nya ränteavdragsbegränsningsregler gällande ränta på lån inom intressegemenskap En analys av förslagets förenlighet med EU-rätten JURM02 Examensarbete
Läs merKoncernbidragets begränsning i. 35 kap 2 a IL
Koncernbidragets begränsning i 35 kap 2 a IL En inskränkning av den fria rörligheten för kapital inom EU? Filosofie kandidatuppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Sofia Nilsson
Läs mer48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juni 2016 KLAGANDE Nobel Biocare Holding AB, 556619-5565 Ombud: Skattejuristerna Lennart Staberg och Pär Magnus Wiséen PwC 113 97 Stockholm
Läs merPromemoria. Ändrade regler för CFC-beskattning. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Ändrade regler för CFC-beskattning Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att ytterligare en möjlighet till undantag från CFC-beskattning införs i 39 a kap. inkomstskattelagen
Läs merDe nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej?
SKATTENYTT 2008 605 Lena Lindström-Ihre och Robert Karlsson De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? Sedan 1 januari 2008 gäller den nya kompletteringsregel som infördes i de
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och av 65 i lagen om beskattningsförfarande PROPOSITIONENS
Läs merAnna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
Läs merGränsöverskridande underskottsavdrag En kritisk studie av koncernavdragsreglerna i ljuset av den senaste rättsutvecklingen
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Andreas Ödman Gränsöverskridande underskottsavdrag En kritisk studie av koncernavdragsreglerna i ljuset av den senaste rättsutvecklingen LAGM01 Examensarbete
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART SKF Polska S.A. Ombud: AA AB SKF 415 50 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merThis is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2011) "Skattenytt internationellt - direkt beskattning" Skattenytt, 61(10):
Läs merEU-skatterätt Termin 5 28 april Antag att. Då skulle. - direkt beskattning. Docent Katia Cejie
Termin 5 28 april 2014 EU-skatterätt - direkt beskattning Docent Katia Cejie Katia.cejie@jur.uu.se Antag att Du är en tysk student som arbetar 3 veckor en sommar i Sverige Som inte har någon annan skattepliktig
Läs mer48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.
Läs merEU-rätten och 2013 års ränteavdragsbegränsningar
701 FREDRIK OHLSSON EU-rätten och 2013 års ränteavdragsbegränsningar 2013 års ränteavdragbegränsningar och förenligheten med EU-rätten är fortfarande en omdiskuterad fråga. Högsta förvaltningsdomstolen
Läs merDOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg
DOM 2012-09-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 7193-11 Enhet 2:5 1 KLAGANDE Aktiebolaget SKF, 556007-3495 415 50 Göteborg MOTPART Skatteverket Storföretagsregionen 403 32 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets
Läs merNedan diskuteras varje föreslagen regel för sig i ett svenskt perspektiv och i ett EUperspektiv.
1 (5) 2016-03-04 Dnr SU FV-1.1.3-0483-16 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig
Läs merDOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 *
KOMMISSIONEN MOT SPANIEN DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 18 januari 2001 * I mål C-83/99, Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av M. Díaz-Llanos La Roche och C. Gómez de la Cruz, rättstjänsten,
Läs merPromemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser
Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna
Läs merSvenska ränteavdragsbegränsningsreglers
Svenska ränteavdragsbegränsningsreglers förenlighet med EUrätten En proportionalitetsfråga? Masteruppsats inom affärsjuridik (skatterätt) Författare: Emil Bertfelt Handledare: Maria Nelson Framläggningsdatum
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 5.9.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från Maltas parlamentet om förslaget
Läs merDubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11
Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings
Läs merI artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.
2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 april 2019 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART VindIn AB, 556713-5172 Ombud: Henrik Andersson Holmen AB Box 5407 114 84 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merKoncernavdrag - Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU- rätten
UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Koncernavdrag - Svenska koncernavdragsregler och deras förenlighet med EU- rätten Datum: 2012-01- 19 Kandidatuppsats HT 2011 Författare:
Läs merFinansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merDOM 2014-12-12 Meddelad i Götebors
KAMMARRATTEN I GÖTEBORG Avdelning l DOM 2014-12-12 Meddelad i Götebors Mål nr 7179-13 KLAGANDE AluFlex AB, 556367-4067 Lilla Garnisonsgatan 34 254 67 Helsingborg MOTPART Skatteverket Storföretagsskattekontoret
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm
Läs merDOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 mars 2007 *
TEST CLAIMANTS IN THE THIN CAP GROUP LITIGATION DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 13 mars 2007 * I mål 0524/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av High Court
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 mars 2009 KLAGANDE AA Ombud BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 30 mars 2005 i mål nr 5033-04,
Läs mer24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och
Läs merSkatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad
Läs merInkomstskatterättslig proportionalitetsbedömning
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Caroline Stoltz Inkomstskatterättslig proportionalitetsbedömning Proportionalitetsbedömningar av nationella inkomstskattereglers förenlighet med EU-rätten JURM02
Läs merUtvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning
Läs merDOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 *
LASERTEC DOMSTOLENS BESLUT (fjärde avdelningen) den 10 maj 2007 * I mål C-492/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Finanzgericht Baden-Württemberg (Tyskland)
Läs merDe svenska koncernavdragsreglerna i ljuset av EU-rätten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mushka Pistol De svenska koncernavdragsreglerna i ljuset av EU-rätten Examensarbete 30 högskolepoäng Mats Tjernberg Skatterätt Hösten 2010 Innehåll SUMMARY 1
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12
Läs merDOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 *
DOMSTOLENS DOM (första avdelningen) den 1juli 2004 * I mål C-169/03 angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Regeringsrätten (Sverige), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid
Läs merDet svenska koncernavdragets förenlighet med EU- rätten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ted Johnson Det svenska koncernavdragets förenlighet med EU- rätten LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare:
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box
Läs merRänteavdragsbegränsningsreglerna
Ränteavdragsbegränsningsreglerna Är reglerna förenliga med EU-rätten? Ted Johnson Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 VT15 Handledare Mats Tjernberg Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...
Läs merSAMMANFATTNING... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 FÖRKORTNINGAR... 6
2 Sammanfattning Arbetet syftar till att genom den rättsdogmatiska och EU-rättsliga metoden utreda innebörden av EU-domstolens symmetriargument. Därutöver utreder arbetet hur detta symmetriargument kan
Läs mer