Bräcke 3:1. Antikvarisk förundersökning, Åre kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Bräcke 3:1 Antikvarisk förundersökning, 2017 Åre kommun, Jämtlands län JAMTLI, 2017

2 Utgivning och distribution: Jamtli Box Östersund Tel Fax Jamtli 2017 Omslagsbild: Vy över Bräcke från norr. Foto: Henrik Ylikoski, Jamtli

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...3 KULTURHISTORISK KLASSIFICERING MM....5 ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING...7 HISTORIK...7 NULÄGESBESKRIVNING...8 SAMMANFATTNING KONSEKVENSBESKRIVNING TÄNKTA ÅTGÄRDER KONSEKVENSER BILDER... 13

4 Inledning Jamtli har fått i uppdrag att ta fram en antikvarisk förundersökning rörande gårdsbebyggelse på fastigheten Bräcke 3:1 i Åre kommun. En antikvarisk förundersökning skall tydliggöra byggnadernas kulturvärden, kvaliteter och karaktärsegenskaper, samt identifiera vilka företeelser som är värdebärare. Vid besök på plats synades byggnaderna utvändigt. Invändigt besågs endast kornladan (II). Övriga byggnader nyttjades av hyresgäster vid besöket. Till förundersökningen har anteckningar och foton från besök på plats, kompletterats med material från Jamtlis arkiv, Åre kommunarkiv och Lantmäteriets historiska kartor. Östersund den Henrik Ylikoski Sakkunnig avseende kulturvärden Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 3

5 Fastighetsuppgifter m.m. Objekt Fastighet Bräckegården Bräcke 3:1, Åre kommun Uppdragsgivare Bräckegården i Åre AB Box Åre Kontaktperson: Jon Davidsson Konsult Jamtli Box Östersund Kontaktperson: Henrik Ylikoski Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 4

6 Kulturhistorisk klassificering mm. Byggnadsinventering Jämtlands läns museum genomförde en byggnadsinventering i Åre kommun åren 1972, 1975 och Inventeringen presenteras i Jämtlands läns museum kulturhistorisk utredning 14, Åre kommun (1978). Två av byggnaderna på fastigheten Bräcke 3:1, kornlada (II) och ladugård (III), pekades ut som kulturhistoriskt värdefulla. Översiktsplan En ny kommuntäckande översiktsplan antogs i juni 2017 av Åre kommuns fullmäktige. Gällande utveckling av sammanhållen bebyggelse står att: Behovet av att förtäta de centrala delarna av Duved, Åre, Undersåker, Järpen och Mörsil bör väga tungt i förhållande till bevarandet av befintlig bebyggelse utan betydande kulturhistoriska värden. Förtätningar bör dock alltid göras med hänsyn till landskapsbilden och ortens identitet och karaktär. Kring den byggda miljöns användning säger man att: Byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får enligt plan- och bygglagen inte förvanskas. Kulturhistoriskt intressanta byggnader bör främst värderas utifrån sina möjligheter att åskådliggöra samhällets och landskapets historia samt dess funktioner. Kommunen betonar möjligheterna att aktivt använda byggda strukturer med kulturhistoriskt värde. Användningen av den bebyggda miljön ska, så långt möjligt, anpassas efter dess kulturhistoriska värde. Detaljplan Fastigheten omfattas idag inte av någon detaljplan. Riksintresse Fastigheten ligger inom riksintresset Z 32 Åredalen, 3 kap. 6 miljöbalken MB (1998:808). Motivering, uttryck och beskrivning av riksintresset redovisas nedan. Motivering A) Älvdalsbygd på Åresjöns norra sida med bebyggelsekontinuitet från järnåldern. B) Turistorten Åre samhälle med medeltidskyrka. Uttryck A) Det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med 1800-talsbebyggelse på många gårdar och i odlingsmarken. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 5

7 B) Den tidiga turismens byggnader med hotell och villor i nationalromantisk stil, de flesta kring det tidigt stadsplanelagda området som sträcker sig från järnvägsstationen och parken upp till bergbanan från 1910-talet med dalstationen vid Åre torg och toppstationen vid hotellet Fjällgården. I samhället ligger Åre medeltida kyrka och ovanför centrum ligger Tottens by med flera tätt sammanträngda gårdar på en smal hylla i fjällsluttningen. Närmare beskrivning Odlingslandskapet väster och sydost om Åre visar ett kulturlandskap huvudsakligen format av och 1900-talens jordbruk men med kontinuitet från järnåldern. Mötet mellan odlingsbygden och Åreskutans branta fjällsluttningar är på många ställen anslående. Den äldsta bebyggelsen ligger på terrasser och platåer i sydvästsluttningarna ned mot Åresjön. En gammal vägsträckning slingrar mellan de gamla gårdslägena högst upp i dalgången. Efter skiftena spreds den tidigare täta bebyggelsen på bytomterna till nya gårdslägen nere i dalgången talsbebyggelsen är väl representerad på både de gamla och nya gårdslägena och många lador står kvar i odlingsmarken. Figur 1 Foto från början av 1900-talet. I bakgrunden syns ladugård, kornlada och mangårdsbyggnad. På bilden syns även några idag försvunna byggnader såsom stallbyggnad, äldre bostadshus. Bakom kornladan, kan man också ana ett härbre. (Bild nr: NTh8438 Nils Thomasson) Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 6

8 Antikvarisk förundersökning Historik Bland Lantmäteriets historiska kartor återfinns några blad som rör Bräckegården. Den äldsta kartan gäller storskifte på inägor På kartan finns en hussymbol som visar gårdsplatsen. Det går därmed inte att säga något närmare om hur gården var bebyggd vid den tiden. Från år 1843 finns en karta gällande lagaskifte av Bräcke, Berge, England och Högen (Åre socken Bräcke nr 1 Lagaskifte 1843). På kartan får man en uppfattning om hur gården var bebyggd vid tiden för skiftet. Det kom att dröja ända till 1854 innan skiftet fastställdes av Undersåkers tingslag (23- ÅRE-72 Lagaskifte Registrering 1854). I samband med Lagaskifte, delades Bräcke i två delar. Bonden Jonas Andersson fick bo kvar på den gamla gårdsplatsen, dagens Bräckegården, medan Erik Jönsson flyttade ut till en ny plats. Huruvida några av byggnaderna från Jonas Anderssons tid finns kvar idag är svårt att uttyda utifrån kartan. Möjligen kan kornladan (II) höra dit. Det finns i alla fall en byggnad på ungefär samma plats som dagens byggnad. Figur 2 Utsnitt av karta från Den röda pilen markerar kornladans (II) ungefärliga placering. (Lantmäterimyndigheternas arkiv, 23-ÅRE-72 Laga skifte, Registrering 1854). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 7

9 I Jamtlis bildarkiv finns flera fotografier som visar gården under 1900-talets första hälft. Utifrån dessa kan man skapa sig en bild över hur gården var bebyggd. Norr om det äldre bostadshuset (I) stod tidigare ett mindre bostadshus i 1 ½ våning. I Gods och gårdar (1939) omnämns att En äldre manbyggnad, i vilken tidigare drivits gästgiveri, har nedrivits. Det bör handla om denna byggnad som på senare bilder är försvunnen. Under 1940-talet tillkom ett nytt hus på samma plats, den så kallade sommarstugan. Den utgjordes av ett mindre hus under brutet tak. Även denna byggnad är borta idag. Mitt emot mangårdsbyggnaden (I), på andra sidan av gårdsplanen, låg tidigare en stallbyggnad med gödselstad på baksidan. Mellan stallet och ladugården (III), stod två härbren. Dessa flyttades från gården under 1900-talets andra hälft. Figur 3 Beskuret flygfoto från 1930-talet(?) På bilden syns ladugård, kornlada och jordkällare som finns kvar idag. Mellan ladugården och jordkällaren, syns det rivna stallet och de båda härbrena (Bild nr: BCla838 Lennart Nilsson/Jamtli). Nulägesbeskrivning Bräckegården ligger på gränsen mellan det tätbebyggda Åre och ett landskapsavsnitt av mer lantlig karaktär. Nedanför gården ligger fastigheten BRÄCKE 1:101, med fyra större flerbostadshus tillkomna under 2000-talet (Miljö-, bygg- och räddningsnämnden /234 Nybyggnad av fyra flerbostadshus (24 turistlägenheter) och uthus, Kallströmslägda). Norr om Bräckegården passerar E14, tätt inpå husen. Rakt genom gården går den gamla byvägen, idag delvis övervuxen, som fortsätter vidare bort mot gårdarna i Berge och England. Byggnadsbeståndet på fastigheten utgörs Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 8

10 av äldre och nyare hus blandat. Benämning och numrering av byggnaderna nedan har hämtats ur länsmuseets inventering av fastigheten från 1970-talet. I Mangårdsbyggnad Mangårdsbyggnaden har i inventeringen 1972 bedömts vara från perioden Den består av en långsträckt byggnad i 1 ½ våning, under sadeltak täckt med svart plåt. Fasaden utgörs av rödfärgad, stående lockpanel. På nedre våningen sitter spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Den övre halvvåningen har låga tvåluftsfönster. På husets baksida sitter fönstren på olika höjder. Möjligen har byggnaden kommit till i två omgångar? Huset renoverades på 1930-talet och återigen på 1980-talet. Det mesta man ser idag i form av panel, ytskikt och entréparti, har tillkommit vid dessa tillfällen. Kvar finns stommen, huset proportioner och fönstersättning. Ett ålderdomligt drag är att de båda skorstenarna inte går upp vid taknocken, utan skjutits något bakåt. Vid den södra kortsidan finns en källarnedgång. Nedgången till källaren har förändrats i jämförelse med äldre bilder. Tidigare var här en mycket nättare utbyggnad än dagens. Ny förstukvist har tillkommit, möjligen vid 1980-talets renovering. Vid inventeringen 1972 fanns en utbyggd farstu. Längre tillbaka har huset dock haft en öppen veranda. På äldre bilder finns en mindre utbyggnad på husets norra gavel, den saknas idag. II Kornlada Kornladan eller logen har i inventeringen 1972 bedömts vara från perioden Kornladan i timmer, har senare försetts med två mindre tillbyggnader i plankkonstruktion under pulpettak. Tillbyggnaden åt väster syns på äldre bilder av gården. Den östra är tillkommen senare men fanns redan vid inventeringen På taken ligger pannplåt. In till byggnaden leder en delad dörr, typisk för denna typ av byggnad. På entréplan finns rester av fackindelning. Byggnaden verkar ha genomgått renoveringsåtgärder, då trappa och ovanvåningens golv ser ut att vara senare. III Ladugård Ladugården har i inventeringen bedömts vara från perioden Byggnaden är uppförd i timmer. Det talar för att stommen är gammal. Möjligen har den genomgått en ombyggnad någon gång under talen. I artikeln om Bräckegården i Gods och gårdar från 1939 står Ekonomibyggn. Uppf o Årtalet 1937 passar in på dagens utformning av ladugården med liggande fönster, den tillbyggda gödselstaden och gjuten sockel i betong. Taket är täckt med pannplåt. På den södra och östra fasaden sitter locklistpanel. På övriga sidor är timmerstommen synlig. IV Bostadshus Bostadshuset är enligt 1970-talets inventering uppfört 1969 (Åre kommunarkiv, MBR Uppförande av bostadshus). Byggnaden har kvar samma Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 9

11 färgsättning som i inventeringen, med ljus fasad och mörka gavelfält, en tidstypisk färgsättning. Fönstren är av senare datum, även entrédörren är utbytt. V Bakstuga Kombinerad bak- och tvättstuga uppförd på 1960-talet, på samma plats som en tidigare byggnad som då revs. Huset har ett sadeltak täckt med pannplåt. Fasaden utgörs av rödfärgad locklistpanel. Spröjsade tvåluftsfönster med sex rutor i varje båge. VI Bostadshus Bostadshuset på fastigheten Bräcke 3:2 har troligen tillkommit omkring 1961(Åre kommunarkiv, MBR Nybyggnad bostadshus). Byggnadens nuvarande utseende stämmer bra med bilden i 1970-talets inventering. VIII Jordkällare Jordkällare med svale. Idag är muren putsad med cement och taket är belagt med plåt. På äldre fotografier över gården återfinns en jordkällare på samma plats och med samma form som dagens. Garage Intill E14 ligger en garagebyggnad med plats för fyra bilar. Den täcks av ett pulpettak. Garagebyggnaden finns inte med i inventeringen av fastigheten som Jämtlands läns museum genomförde år Byggnaden bör vara tillkommen under 1970-talet. Figur 4 Schematisk bild över byggnadernas placering. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 10

12 Sammanfattning Dagens Bräcke utgör rester av en gårdsmiljö där flera delar (stall, härbre, bostadshus) försvunnit. Av äldre byggnader kvarstår en mangårdsbyggnad, kornlada, ladugård och jordkällare. Av dessa har flera genomgått mer eller mindre omfattande ombyggnader under 1900-talet. Gårdsmiljön har under 1900-talets senare del kompletterats med två nya bostadshus och en garagelänga. Det handlar idag därför inte om någon fullständigt bevarad kulturmiljö, utan om en gård där vissa byggnader är kulturhistoriskt värdefulla. De sedan tidigare utpekade byggnaderna kornlada (II) och ladugård (III) samt mangårdsbyggnad (I) som, trots flera renoveringar, fortfarande har mycket av sitt äldre utseende i behåll. Värdebärande element för mangårdsbyggnaden är byggnadens volym, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning samt skorstenarnas placering. För kornladan handlar det om den synliga timmerstommen och den delade dörren. För ladugården är det främst timmerstommen som är värdebärande. Dessa tre byggnader står som representanter för äldre tiders lantbruk i Åredalen. De innehar även ett visst miljöskapande värde. Figur 5 Figur 2 Vy över Bräcke 3:1 och Bräcke 3:2. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 11

13 Konsekvensbeskrivning Tänkta åtgärder En situationsplan framtagen av Øverbygg Norge AS, daterad visar en tänkt exploatering av fastigheten. Gårdsbebyggelsen är på planen ersatt av ny bebyggelse i form av fyra eller fem byggnader om fyra våningar + souterrainvåning. På planen finns en tänkt ny plats för mangårdsbyggnaden (I) väster om dagens gårdscentrum. Även kornladan (II) är planerad att flytttas några hundra meter till en grannfastighet. Konsekvenser Gårdsmiljön som den ser ut idag kommer att försvinna helt genom föreslagen nybyggnad. Bebyggelsen stämmer in på uttrycket för riksintresset Z 32 Åredalen Det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med 1800-talsbebyggelse på många gårdar och i odlingsmarken. Åtgärder skulle därför kunna vara skada på riksintresset. Den planerade exploateringen skulle innebära en mer storskalig bebyggelse i en idag småskalig miljö. En miljö som dock redan naggats i kanten genom den mer storskaliga bebyggelsen på grannfastigheten BRÄCKE 1:101. I den kommuntäckande översiktsplanen som antogs 2017, skriver man kring den byggda miljön att: Förtätningar bör dock alltid göras med hänsyn till landskapsbilden och ortens identitet och karaktär. Användningen av den bebyggda miljön ska, så långt möjligt, anpassas efter dess kulturhistoriska värde. Även om en översiktsplan inte är juridiskt bindande, är den vägledande för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är därför något att ta hänsyn till vid tillexempel utformning av ny bebyggelse, eller förändring av befintlig bebyggelse. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 12

14 Bilder Figur 6 Mangårdsbyggnad (I) 1920-tal (?)bilden är beskuren (Bild nr: Ejneg3137 Okänd/Jamtli) Figur 7 Mangårdsbyggnad (I) Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 13

15 Figur 8 Mangårdsbyggnad (I). Notera skorstenarna och fönstrens placering. Figur 9 Kornlada (II), ladugård (III) och jordkällare (VIII) på 1930-talet (?) Bilden är beskuren (Bild nr: BCla838 Lennart Nilsson/Jamtli). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 14

16 Figur 10 Kornlada (II). Figur 11 Kornlada (II). Dörren delad på mitten. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 15

17 Figur 12 Kornlada (II). Rester av inredning. Figur 13 Ladugård (III). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 16

18 Figur 14 Ladugård (III). Figur 15 Ladugård (III). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 17

19 Figur 16 Bostadshus (IV). Figur 17 Bostadshus (IV). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 18

20 Figur 18 Bakstuga (V). Figur 19 Bostadshus (VI). Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 19

21 Figur 20 Jordkällare (VIII). Figur 21 Garage. Antikvarisk förundersökning/bräcke 3:1 20