Näs by. Planbestämmelser.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näs by. Planbestämmelser."

Transkript

1 Näs by Planbestämmelser

2 Uppdragsnamn Planunderlag Näs by Grödinge socken, Botkyrka kommun Uppdragsgivare Aquab AB Patrick Harlaut Vår handläggare Annika Andersson Johan Dellbeck Maria Ros Aquab AV Patrick Harlaut Gröndalsvägen Tumba Datum Uppdrag Uppdragsbeskrivning har fått i uppdrag av Aquab AB att skapa ett planunderlag för Näs by, Grödinge socken, Botkyrka kommun. Rapporten planbestämmelser omfattar skede 2 av 3 och är baserat på skede 1, som bland annat bestod av en kulturhistorisk inventering. Denna finns redovisad i separat dokument. Omfattning Uppdraget avser: Kulturhistorisk karaktärisering och värdering av bebyggelse redovisad i tidigare gjord inventering. Förslag till planbestämmelser för bebyggelse redovisad i tidigare gjord inventering. Innebärande: - Förslag till förtätning/komplettering av bebyggelse. - Förslag på q- och k-bestämmelser med tillhörande a-bestämmelser. - Förslag på f-bestämmelser med tillhörande motiveringstext för gestaltning av ny bebyggelse. Förslag på principer för avstyckning, ur landskaps- och kulturvärdesperspektiv. Översiktligt förslag på placering av ny bebyggelse, ur landskaps och kulturvärdesperspektiv. Avgränsning Objekt 10, 14, 19 och 27 listas i översikten över området men berörs inte närmare i denna rapport. Detta med anledning av att dessa är rivna eller nyare byggnader. Annika Andersson Telefon Annika.andersson@bjerking.se Granskad av Maria Ros

3 3 INNEHÅLL UPPDRAG... 2 ÖVERSIKT OMRÅDET... 4 OBJEKT... 5 HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR. 20 A HUS NR. 21 A HUS NR. 21 B HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR HUS NR FÖRHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER AVSTYCKNING NY BEBYGGELSE EXEMPEL/FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV NY BEBYGGELSE... 36

4 Översikt området Fogården 1. Manbyggnad 2. Tvättstuga 3. Vedbod 4. Bod 5. Lagerlokal, fd. ladugård, hönshus m.m. 6. Ekonomibyggnad 7. Fogårdens kammare 8. Fogårdens källare Mellangården/Antons 9. Antons stuga 10. Läge för svinhuset, rivet sedan Bodar 12. Manbyggnad 13. Källare 14. Läge för ladugård, riven sedan Drängstuga Villebo 16. Källare 17. Manbyggnad 18. Parloge 19. Nyare loge 20. Stall, fd. ladugård 20 a. Liten bod 21 a. Villebo kammare 21 b. Villebo drängstuga Petter Anders stuga 22. Manbyggnad 23. Bod 24. Ladugård m.m. 29. Källare Storgården 25. Manbyggnad 26. Magasin 27. Vedbod 28. F.d. drängstuga, snickarbod m.m.

5 5 Objekt Populärbeteckning: Fogården manbyggnad Hus nr. 1 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym som ger intryck av en framkammarstuga. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den är kraftigt ombyggd. Den utgör dock ett väsentligt tillskott till förståelsen av hela bymiljön genom sin placering och utformning.

6 6 Populärbeteckning: Fogården, magasin Hus nr. 2 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k5: Nya fönster och dörrar ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är dess volym samt fasader med oprofilerad locklistpanel som målats faluröd och sadeltaket beklätt med Byggnaden, som är relativt välbevarad, speglar på ett tydligt sätt en äldre magasinsbyggnad, med sin slutna bottenvåning och de små fönstren. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett miljöskapande värde och ett samhällshistoriskt värde då den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Vidare är byggnaden placerad med en långsida ut mot det öppna landskapet vilket medför att det miljöskapande värdet är stort då det påverkar upplevelsen av byn.

7 7 Populärbeteckning: Fogården, vedbod Hus nr. 3 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket.

8 8 Populärbeteckning: Fogården, ekonomibyggnad Hus nr. 4 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket med beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Taket är i dagsläget belagt med svart papp. När pappens livslängd gått ut ska nytt taktäckningsmaterial vara

9 9 Populärbeteckning: Fogården, ladugård Hus nr. 5 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Även de små, högt sittande fönstren är karaktäristiska. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Vidare har byggnaden ett stort miljöskapande värde eftersom en långsida ut mot det öppna landskapet vilket medför att det miljöskapande värdet är stort då det påverkar upplevelsen av byn.

10 10 Populärbeteckning: Fogården, lada Hus nr. 6 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Även de små, högt sittande fönstren är karaktäristiska. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden har genom åren byggts om flera gånger men har fortfarande ett miljöskapande värde som en del av bymiljön.

11 11 Populärbeteckning: Fogården, kammare Hus nr. 7 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita q3: Upptagning av nya fönster och dörrar får ej eller svarta. göras. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med Byggnaden är en ytterst karaktäristisk enkammarstuga med sin småskaliga volym, placering av fönster, dörrar och skorsten samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har ett stort samhällshistoriskt värde då den på ett tydligt sätt speglar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Drängstugor eller undantagsstugor rivs i många fall, det är därför ovanligt att denna stuga är kvar och att gårdsstrukturen därmed är intakt. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse.

12 12 Populärbeteckning: Fogården, källare Hus nr. 8 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.

13 13 Populärbeteckning: Antons stuga Hus nr. 9 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en undantagsstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord runt Karaktäristiskt är småskaligheten och glasverandan, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en undantagsstuga har den ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur och hur äldre generationer i den tiden behandlades. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.

14 14 Populärbeteckning: Antons, bod Hus nr. 11 Klassning: - k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är senare tillkommen och har ersatt en bod som tidigare stått på platsen. Byggnaden har således endast ett ringa miljöskapande värde. Byggnaden får rivas och ersättas av ny byggnad.

15 15 Populärbeteckning: Antons, även kallad Mellangården Hus nr. 12 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym och intrycket av en parstuga tillbyggd med framkammare. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den till viss del är ombyggd. Med sin placering utefter bygatan är det miljöskapande värdet dock betydande.

16 16 Populärbeteckning: Antons källare Hus nr. 13 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.

17 17 Populärbeteckning: Antons drängstuga Hus nr. 15 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk komplementbyggnad med sin småskaliga volym, samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har ett stort samhällshistoriskt värde då den på ett tydligt sätt speglar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Drängstugor eller undantagsstugor rivs i många fall, det är därför ovanligt att denna stuga är kvar och att gårdsstrukturen därmed är intakt. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en del av bebyggelsen längst med bygatan.

18 18 Populärbeteckning: Villebo källare Hus nr. 16 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.

19 19 Populärbeteckning: Villebo mangårdsbyggnad Hus nr. 17 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym och intrycket av en parstuga tillbyggd med framkammare. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den till viss del är ombyggd. Med sin placering utefter bygatan är det miljöskapande värdet dock betydande.

20 20 Populärbeteckning: Villebo, parloge Hus nr. 18 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårds- och logesbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett stort miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse. För att behålla byggnadens funktionalitet kan mindre tillägg och ändringar tillåtas.

21 21 Populärbeteckning: Villebo, stall Hus nr. 20 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårds- och logesbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett stort miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse. För att behålla byggnadens funktionalitet kan mindre tillägg och ändringar tillåtas.

22 22 Populärbeteckning: Villebo förråd Hus nr. 20 a Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller Byggnaden är en karaktäristisk komplementbyggnad med sin småskaliga volym, samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har tidigare använts som mjölkrum men bär även spår av att ha använts som hönshus. Kvarvarande ekonomibyggnader av detta slag är mycket sällsynta, vilket motiverar byggnadens samhällshistoriska värde då den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden har även ett visst miljöskapande värde som en del av bymiljön.

23 23 Populärbeteckning: Villebo kammare Hus nr. 21 a Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en undantagsstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord i modern tid. Karaktäristiskt är småskaligheten, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en undantagsstuga, och är kraftigt ombyggd, har den ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur och hur äldre generationer i den tiden behandlades. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.

24 24 Populärbeteckning: Villebo drängstuga Hus nr. 21 b Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en drängstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord i modern tid. Karaktäristiskt är småskaligheten, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en drängstuga, och är kraftigt ombyggd, har den ett samhällshistoriskt genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.

25 25 Populärbeteckning: Petter Anders stuga Hus nr. 22 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym som ger intryck av en framkammarstuga. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en medelstor gård, med sina med röda träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadstypen är karaktäristisk för mangårdsbyggnader från 1800-talets slut. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den är kraftigt ombyggd. Den utgör dock ett väsentligt tillskott till förståelsen av hela bymiljön genom sin placering och utformning.

26 26 Populärbeteckning: Petter Anders visthusbod Hus nr. 23 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket med beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del av bebyggelsen längst med bygatan.

27 27 Populärbeteckning: Petter Anders loge Hus nr. 24 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden är den bäst bevarade större ekonomibyggnaden i byn och har mycket stora byggnadstekniska värden.

28 28 Populärbeteckning: Storgården Hus nr. 25 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk mangårdsbyggnad typisk för ett större jordbruk vid 1900-talets början. Fasaden speglar på ett tydligt sätt att byggnaden ursprungligen haft en sexdelad plan. Karaktäristiskt är fasaduppbyggnaden med frontespiser, fönstersättning samt skorstenarnas placering. Byggnaden har ett stort miljöskapande värde som en viktig komponent i bymiljön. Vidare har byggnaden ett stort byggnadshistoriskt värde genom att det speglar den typiska sexdelade planen samt ett samhällshistoriskt värde genom att den speglar gångna tiders samhällsstruktur. Taket är i dagsläget belagt med svart plåt. När plåtens livslängd gått ut och taket byts ska nytt taktäckningsmaterial vara

29 29 Populärbeteckning: Storgårdens bod Hus nr. 26 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Karaktäristiskt för boden är de opanelerade, faluröda fasaderna, det lertegelklädda sadeltaket, byggnadens volym och avsaknaden av fönster. Boden är en av de äldsta byggnaderna i byn och besitter ett mycket stort byggnadstekniskt värde genom att visa äldre tiders byggndssätt. Boden har också ett stort miljöskapande värde som en del a bymiljön och som den del av Storgårdens gårdsrum.

30 30 Populärbeteckning: Storgårdens stuga Hus nr. 28 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess uttryck som parstuga sant placering av fönster, dörrar och skorsten. Ytterligare karaktäristiska drag är den opanelerade fasaden och sadeltaket med Byggnaden har ett mycket stort miljöskapande värde genom att den är en av de första byggnaderna som möter besökare till byn. Vidare har byggnaden ett samhällshistoriskt värde genom att den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet.

31 31 Populärbeteckning: Petter Anders källare Hus nr. 29 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker. Eftersom källaren till viss del är ombyggd har den ett något mindre värde än övriga jordkällare i byn.

32 32 Förhållningsföreskrifter Förslag till administrativa bestämmelser. a 1 Förhöjd lovplikt gäller för hela området för exteriöra åtgärder såsom omfärgning av fasad samt dörr- och fönsteromfattningar, fönsterbyte, förstoring/förminskning av fönster, upptagning av nya fönster, samt byte av fasad- och taktäckningsmaterial. a 2 a 3 Bygglov krävs för alla tillbyggnader. Bygglov krävs för ekonomibyggnader för jordbruk och skogsbruk. Förslag till bestämmelser för markens anordnande: n 1 Befintliga träd i byns kärna bibehålls. Avstyckning Förslag på principer för avstyckning, ur landskaps- och kulturvärdesperspektiv. Områden som styckas av till mindre enheter följer de naturliga äldre gårdsindelningarna. Avstyckning till många små enheter undviks.

33 33 Ny bebyggelse De topografiska förutsättningarna leder till att byn är väl syndlig i landskapet, den ligger som en solitär på sin ås. Bebyggelse utanför det avgränsade området bedöms inte påverka byns kulturhistoriska värde men stor restriktion bör gälla för åtgärder inom det markerade området (se bild nedan). Generellt för hela området så ska nya tillägg anpassas till byggnadernas karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. I följande stycken föreslås placering av ny bebyggelse, samt områden som inte bör bebyggas, ur landskaps och kulturvärdesperspektiv. T.v. Åtgärder inom det markerade området påverkar upplevelsen av bymiljön. T.h. området i flygfoto hämtat Ny bebyggelse bör placeras och utformas sådant att den förstärker byns karaktärsdrag av: Småskalighet Klungby d.v.s. en grupp av byggnader kring några vägkorsningar i ett annars öppet landskap. Byggnaderna är belägna tätt men placerade oregelbundet i förhållande till varandra, dock med det gemensamma draget att bostadshusen ligger vända mot byns centrum. Enhetligt utseende Samtliga byggnader är timrade, har sadeltak, är målade i faluröd kulör och har knutar, dörr- och fönsteromfattningar i vit eller svart kulör med undantag på ett hus som har blåa dörr- och fönsteromfattningar. Bostadshusen har vanligtvis vita knutar och dörr- och fönsteromfattningar. Dörrarna är vanliga i grönt men förekommer även i vitt, blått och gult. Ekonomibyggnaderna har vanligtvis dörrar, knutar, dörr- och fönsteromfattningar i svart. Ett fåtal ekonomibyggnaders knutar samt några byggnader med framträdande knuttimrade hörn har samma kulör som fasaderna.

34 34 Byn har en tät småskalig bebyggelse med ett enhetligt utseende som centrerats kring några vägkorsningar. Ny bebyggelse mindre lämplig i lägen Som skymmer topografin som idag gör att byn är väl syndlig i landskapet. Det innebär att marken kring och nedanför åsen som byn är förlagd på är direkt olämplig att bebygga. Där kopplingen mellan byn och vatten försämras. Kopplingen mellan byn och vatten är historiskt viktig eftersom äldre bosättningar placerades med utblick över just vatten. Det innebär att marken mellan byn och sjön är direkt olämplig att bebygga. Bebyggelse i lägen mellan vattnet och byn är olämplig då den bryter byns närhet till vatten. Bebyggelse som skymmer byns synliga läge i landskapet från längre avstånd är olämplig då den förminskar uppfattningen av byns klungbykaraktär, historiskt sett strategiska läge och småskalighet.

35 Ny bebyggelse lämplig i lägen Som tidigare varit bebyggda. T.ex. inventerade hus nr 10, 14 och 27. Som omgärdar befintlig bebyggelse, då byn tidigare var omgärdad av fler ekonomibyggnader med diverse funktioner. 35 Utsnitt ur översiktsskiss fråntidigare gjord inventering. Streckade byggnader visar tidigare bebyggda platser. Röd linje visar detaljplanens planerade utsträckning. Gula linjer visar sträckning kraftledningar.

36 36 Förslag till hänsynsbestämmelser för ny bebyggelse: f 1 f 2 f 3 f 4 f 5 f 6 f 7 f 8 Bebyggelse skall vara vänd mot bycentrum alternativt mot gata. Bebyggelse ska storleksmässigt inordna sig med befintlig bebyggelses skala och ej ha sådant uttryck att det dominerar över befintlig bebyggelse, om det inte är mycket väl motiverat samt inte i stort påverkar uppfattningen av en småskalig bystruktur. Bebyggelse skall ha fasader av trä och målas med vit, svart eller faluröd kulör. Bebyggelse skall ha tak skall av tegel, plåt eller papp och vara i tegelröd eller svart kulör. Fönster eller dörrar med stora partier av glas får inte anordnas sammanhängande så att det upptar mer än halva fasadytan. Glaspartier får inte anordnas så att den totala ytan glas upptar mer än halva fasadytan. Bebyggelse i ytterkant av byn ska ha utseende av ekonomibyggnader. Kompletterande bebyggelse i byn som ej ligger i ytterkant av byn ska utformas så att de ger intryck av att vara bostadshus. Exempel/förslag på utformning av ny bebyggelse Nedan redovisas ett antal förslag på kompletterande bebyggelse som är anpassade till den studerade miljön ur ett landskaps och kulturvärdesperspektiv. Förslagen överrensstämmer med ovan givna riktlinjer och förslag till planbestämmelser. För de bifogade förslagen har Ida Jonsson Copyright. Förslagen är indelade i tre delar som visar - Förslag till infill bebyggelse Förslagen visar väl anpassade byggnadstyper och arkitektoniska drag som är lämpliga på ny bebyggelse mitt bland och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. - Förslag till ny randbebyggelse - radhus/parhus Förslaget visar byggnadstyper och arkitektoniska drag som är möjliga i lägen i nära anslutning till befintlig bebyggelse. - Förslag till ny randbebyggelse - villor Förslaget visar byggnadstyper arkitektoniska drag som är möjliga i lägen som inte har direkt koppling till den befintliga bykärnan.

37 37

38 38

39 39

Inventering av Näs by

Inventering av Näs by Uppdrag nr. 12u20536 Inventering av Näs by www.bjerking.se Innehåll Bakgrund... 4 Uppdragets omfattning... 4 Tidigare inventeringar... 4 Inventering av byggnaderna... 4 Inventeringens upplägg... 4 Hus

Läs mer

Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan

Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan Antikvarisk karaktärisering och värdering inför ändring av detaljplan Pahl 7, Stockholms stad www.bjerking.se Uppdrag nr. 1220841 Sida 2 (7) Innehåll 1. INLEDNING... 3 Vad är en antikvarisk karaktärisering

Läs mer

Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun

Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun 1 [5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun Bakgrund Näs by är en kulturmiljö

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1

INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT

DOKUMENTATIONSRAPPORT DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65 Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun

UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 25 maj 2005 39 215 104 37 216 438

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg

Bygga på landet. Avesta - Fagersta - Norberg Bygga på landet Avesta - Fagersta - Norberg Denna skrift vänder sig till dig som planerar att bygga på landet i Avesta, Fagersta eller Norbergs kommun. Den innehåller information och rekommendationer som

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter.

Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter. 0776/05 Detaljplan för BOSTÄDER NORR OM BROTTKÄRRSVÄGEN (II) inom stadsdelen Askim i Göteborg Beskrivning av byggnader och miljöer med kulturkvaliteter. Stadsbyggnadskontoret 2011-12-13 Banvaktstugan på

Läs mer

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING 2013-11-28 HANDLÄGGARE:EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län Samråds-

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Bönan 4:6, Strandgården

Bönan 4:6, Strandgården PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2011-02-03 Antagen av BMN: 2011-03-23 Dnr: 10BMN273 Laga kraft: 2011-04-21 Handläggare: Henry Grew Bönan 4:6, Strandgården Detaljplan för bostadsändamål Gävle kommun,

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. 2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 Lyckebyåns vägar: Slingrande grusväg med äldre sträckning. Skogslandets jordbruk: Faluröd traditionell träbebyggelse. Äldre mindre ladugård. Källarbyggnad.

Läs mer

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande

Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands

Läs mer

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S

REGNER 1 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. REGNER 1 från S fastighet: REGNER 1. adress: Liregatan 9. ålder: 1880. Ombyggt 1936, 1989. arkitekt / byggm: S. Persson (1936), Roger Stigsson (1989). Gråmålad puts. Ljusgrå puts. Valmat sadeltak, rött 1-kupigt tegel.

Läs mer

Södra Sand Malexanders hembygdsgård

Södra Sand Malexanders hembygdsgård Rapport 2012:206 Antikvarisk medverkan Södra Sand Malexanders hembygdsgård Malexander 1:1 Malexanders socken Boxholms kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Smedja på Nyhyttan 2:1

Smedja på Nyhyttan 2:1 Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2012:B25 Smedja på Nyhyttan 2:1 Färdigställande av byte av yttertak inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Nyhyttan 2:1

Läs mer

Smedja och jordkällare i Österbo

Smedja och jordkällare i Österbo Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2013:B12 Smedja och jordkällare i Österbo Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Möklinta-Österbo

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20

OMRÅDESBESTÄMMELSER. for. Leksands kommun, Kopparbergs län. Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20 OMRÅDESBESTÄMMELSER for Leksands kommun, Kopparbergs län Upprättade av Stadsarkitektkontoret 1995-06-20 KARTA OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning

Läs mer

HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2

HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2 Kartan justeras HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2 Lyckebyåns vägar: Utpekad värdefull vägmiljö. Skogslandets jordbruk: Gårdsnära öppet odlingslandskap med stenmurar och odlingsrösen,

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.

K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut. fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.

Läs mer

Förslag till planbestämmelser för

Förslag till planbestämmelser för Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången

Läs mer

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (skola)

Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen (skola) Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2017-12-01 Handläggare Louice Persson Telefon 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

FINSPÅNG. Risinge. Byggnadsinventering 1971-1979

FINSPÅNG. Risinge. Byggnadsinventering 1971-1979 FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 1 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 1 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 ME-post: post@finspang.se

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2010

Miljö- och byggförvaltningen 2010 Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,

Läs mer

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.

Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 2018-12-04 Dnr2018-181 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande plan: Detaljplan för del av kvarteret Eldaren 1 (1497-P85, D154)

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

BILAGA 5 BYGGNADSINVENTERING AV ÄLDRE VILLABESTÅND PÅ OMRÅDET FÖR UTVIDGNING AV VIKARHOLMEN DETALJPLAN.

BILAGA 5 BYGGNADSINVENTERING AV ÄLDRE VILLABESTÅND PÅ OMRÅDET FÖR UTVIDGNING AV VIKARHOLMEN DETALJPLAN. BILAGA 5 BYGGNADSINVENTERING AV ÄLDRE VILLABESTÅND PÅ OMRÅDET FÖR UTVIDGNING AV VIKARHOLMEN DETALJPLAN. STRANDVÄGEN 68 (RNr 7:116) Sommarstugan är byggd i slutet av 1930-talet, troligtvis år 1937. Timrad

Läs mer

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund

Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund 2017 Inventering av den kulturhistoriska miljön i kvarter 28 i Lillsandsund Anna-Karin Pensar Pedersöre kommun 2017-10-13 1. INLEDNING Detta är en inventering av den kulturhistoriskt värdefulla miljön

Läs mer

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 2019-02-26 Dnr2018-181 D154 a Antagen av byggnadsnämnden 2019-03-05 Laga kraft 2019-04-04 Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1 Gällande

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4.

Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster. Dörromfattning av grå puts. Yttertrappa med gul klinker. ALEMADEN 2 A från NV K = 4, M = 4. fastighet: ALEMADEN 2, hus A. adress: Björklidsgatan 14. ålder: 1944. Ombyggt 1977. arkitekt / byggm: Karl Erikson. Gustaf Lindskog (1977). Rött tegel. Lågt sadeltak, 1-kupigt gult tegel. Bruna hela fönster.

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

KUNGSBERGA BY. Kulturmiljöanalys

KUNGSBERGA BY. Kulturmiljöanalys KUNGSBERGA BY ekerö Kulturmiljöanalys Kungsberga by, Ekerö Kulturmiljöanalys Omslagsbild: Flygfoto, Kungsberga by, 1947, Upplandsmuseet, www.digitalt museum.se Tengbom 2016 Utförare Tengbomgruppen ab genom

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö

Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö Nr Område Riktlinjer 1 Palmtorp/Cedertorp - Palmtorps gård och Cedertorps ladugård bevaras och underhålls med traditionella Palmtorps gårdskaraktär bör bibehållas.

Läs mer

Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ

Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen Rapport B 2013:B23 Visthusbod Restaureringsåtgärder inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bidrag till ekonomibyggnader av enklare typ Antikvarisk medverkan

Läs mer

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32 Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

Planenheten Dnr ONS 1/ PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Planenheten Dnr ONS 1/ PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Miljö & Stadsbyggnad Dnr ONS 1/2002 214 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Sicklaön 151:4 och en del av Sicklaön 40:14 (Värmdövägen 199), Nacka kommun Enkelt planförfarande. Upprättad på

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Detaljplan för Lyngsåsa, Dalarö 6:30 m.fl. Dalarö, Haninge kommun Dnr PLAN.2011.62

Detaljplan för Lyngsåsa, Dalarö 6:30 m.fl. Dalarö, Haninge kommun Dnr PLAN.2011.62 1 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Lyngsåsa, Dalarö 6:30 m.fl. Dalarö, Haninge kommun Dnr PLAN.2011.62 av Nätverket Dalarös Vänner Innehållsförteckning: Sida Bakgrund 1 Ansökan om detaljplaneförändring

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas

Brunn 2:4, Västergårds-Ollas PLANBESKRIVNING 2012-03-26 Antagen av BMN: 2012-05-24 Dnr: 12BMN13 Laga kraft: 2012-06-25 Handläggare: Sari Svedjeholm Brunn 2:4, Västergårds-Ollas Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Välkomna till fastigheten Oppvreta 1:8 i Dingtuna

Välkomna till fastigheten Oppvreta 1:8 i Dingtuna UPPSALA AKADEMIFÖRVALTNING Uppsala Akademiförvaltning förvaltar till Uppsala Universitet anknutna stiftelser och deras förmögenhet, som består av likvida medel, värdepapper, fastigheter m.m. Förvaltningsuppdraget

Läs mer

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad.

Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Lokal byggnadsordning för Solvarbo by. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig bebyggelse och vid nybyggnad. Bilaga till Områdesbestämmelser för Solvarbo by, upprättade

Läs mer

Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.

Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta. LILLA Raksta Omgivning Området Raksta är relativt kuperat och bebyggt med fritidshusbebyggelse som uppkommit efter styckningen av området på 1950-talet. Fritidshusen i området är under omvandling till

Läs mer

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus

Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M 2 0 0 6-0 4-0 3 2 0 0 6-0 4-0 3 Villor i 2 plan Material och form Fasad: Slätputs eller släta träfasader med lig gande eller stående panel Tak: Pulpettak, bekläds med bandtäkt slät plåt Flacka sadeltak alternativt delade

Läs mer

Gäller inom markerat område Den inritade gränsen på kartan (hämtad från bevarandeplanen) avser fysisk bebyggelse och är inte en plangräns. Tillägg till detaljplan gäller angivna fastigheter.

Läs mer