Barn och anhörig Sjukhusbiblioteket April 2017

Transkript

1 Barn och anhörig Sjukhusbiblioteket April 2017

2 Böcker för barn och ungdomar Alphonce, Elisabet: Annas pappa får rättspsykiatrisk vård. Landstinget i Uppsala län, 2011 Anna går i första klass. Hon bor med sin mamma och pappa. En dag när hon kommer hem ser pappas arbetsrum konstigt ut och pappa är konstig. Den natten kommer hennes pappa hem, skadad. Han har hamnat i bråk och polisen kommer och hämtar honom. Alphonce, Elisabet: Emmas pappa får mani. Landstinget i Uppsala län, 2009 Emmas pappa ska bygga en lekplats åt sitt barn. Men lekplatsen blir bara större och större. Han är manisk. Emmas mamma tar med sig sin man till sjukhuset. Alphonce, Elisabet: Hannahs mamma får en fobi. Landstinget i Uppsala län, 2011 En dag när Hannas familj är ute i skogen så råkar hennes mamma trampa på ett jordgetingbo. Efter den här händelsen så blir Hannas mamma mer och mer rädd tills det blir en fobi. Alphonce, Elisabet: Jonas pappa har tvångssyndrom. Landstinget i Uppsala län, 2011 Jonas bor med sin pappa. Det tar alltid lång tid att komma till förskolan för Jonas pappa tvångssyndrom. Alphonce, Elisabet: Kalles mamma får en psykos. Landstinget i Uppsala län, 2009 Kalle är 6 år. En dag när han kommer hem från fotbollsträningen så är hans mamma inte som vanligt. I slutet av boken finns faktasidor. Alphonce, Elisabet: Lenas mamma får en depression. Landstinget i Uppsala län, 2009 Lenas mamma får en depression och Lena och hennes lillebror får smärtsamt uppleva konsekvenserna av den. Författaren lyfter med enkla ord fram vad som kan hjälpa den som har en depression. För ett barn som kanske känner skuldkänslor för att en förälder är ledsen, kan detta lilla häfte kännas befriande. Alphonce, Elisabet: Maria får en psykos. Landstinget i Uppsala län, 2011 Maria är 19 år och läser på folkhögskola. Studierna är intensiva. Hon tycker att läxorna blir allt svårare att förstå och ägnar mer och mer tid åt böckerna. Det enda hon hinner med är att sitta och plugga. Maria börjar få för sig att läraren och hennes klasskamrater iakttar henne, hon känner sig isolerad. Plötsligt börjar hon höra röster. Anclair, Malin: Ibland regnar det Opal Bilderbok Fias kompis Klara tycker att Fias mamma är konstigt. Fia tycker att det är som att ha två mammor, en som är sprallig och hittar på en massa saker och en som är dötrist och inte vill någonting. Anderberg Strollo, Åsa: Bryta om. Alfabeta, 2007 När Minna börjar gymnasiet berättar om sig själv och säger att hon är helt normal, hon bor hos sin pappa och syskon. Men Minna bor ensam med sin mamma och mamman mår inte bra. Nästan ingen vet hur pank och hungrig hon varit under sommarlovet. Helst av allt vill hon bryta med allt det krångliga som blir när mamman blir utskriven från psyket trots att hon fortfarande är sjuk men vem ska då ta hand om mamma? Dahle, Gro: Mammas hår. Daidalos, 2012 Emmas mamma känner sig förvirrad och ledsen. Hon orkar inte med att vara mamma längre. Hon orkar inte med sig själv. Och hennes stora vackra hår har blivit ett enda tovigt trassel. Men Emma vill hjälpa sin mamma. Mammas hår handlar om mod och uthållighet och tillit. Och om att hjälpen ibland uppenbarar sig när man minst av allt förväntar sig det.

3 Dahle, Gro: Den arge. Daidalos, 2009 Boj lyssnar när pappa kommer hem. Är han glad och lugn? Allt är bra. Bojs pappa är snäll. Men snabbt kan pappan ändra sitt humör. Först blir han tyst. Sedan känner Boj på stämningen att allt inte alls är som det ska. Pappa förvandlas till den arge. Eriksson, Jenny: Du är inte ensam. Demensförbundet, 2014 Jenny var 10 år när hennes pappa fick en demenssjukdom. När hon ville läsa om demenssjukdomar upptäckte hon att alla handlade om gamla människor, hennes pappa var ju ung. Hon har tillsammans med Demensförbundet skrivit detta häfte. Fristorp, Lotta: Överlevnadshandbok för dig som verkligen behöver en. Rädda barnen, 2001 I boken möter vi ungdomar som lever i en verklighet som är full av smärta, långt borta från den bild som vi har av hur det ska vara att vara barn och ungdom i Sverige. Ungdomarna delar med sig av sina erfarenheter och insikter. De berättar hur det verkligen är. I boken möter vi också vuxna som genom sitt arbete kommit i kontakt med ungdomar i kris. Hagborg, Elisabeth: Gabriellas resa i skuggan gömmer sig solkatterna. Vilda förlag, 2009 Flickan Gabriella som kommer tillbaka till lägenheten där hon bott med sin missbrukande mamma. Hon och Eva, som tagit hand om Gabriella sedan mamman dött, städar ur lägenheten. När de städar återupplever Gabriella hemska och fina stunder som hon upplevt tillsammans med mamman. Hjert, Jessica: Anna oroliga mamma en berättelse om ångestsyndrom. Nestor förlag, 2014 Boken förklarar och diskuterar rädsla, oro och ångest. Lind, Sara: När mamma har druckit vin lagar hon inte mat. Förlagshuset Siljans måsar, 2015 Joel tror att han är anledningen till att hans mamma dricker. Han bär en ständig klump i magen. Tack och lov är han inte ensam. När mamma inte räcker till så finns det andra som bryr sig. Olsson-Hultgren, Solveig: Bara vara Jennie. Opal, 2010 Jennie, 9 år, bor med sin mamma och halvbror Jonatan. Redan från första kapitlet framgår det klart och tydligt vad det handlar om - Jennie har en mamma som är alkoholist. Både Jennie och Jonatan far väldigt illa av hur det är hemma och av att ingen förstår hur de har det. Personer runt omkring familjen, t.ex. Jennies mormor och Jonatans pappa anar nog hur det står till, men väljer att inte ingripa. Även i skolan väljer man att inte se de tydliga signaler som Jennie trots allt sänder ut, även om hon gör allt för att behålla familjens hemlighet. Osten, Suzanne: Flickan, mamman och demonerna. Bromberg, 2016 Flickan Ti bor med sin mamma. Ibland leker Ti att hon är en alldeles vanlig flicka. Men hennes vardag är att leva tillsammans med mamman och en lägenhet full av sopor. Mamman måste bära hem och sortera sopor för det har herr Polter bestämt. Sedan bestämmer herr Geist att vad mamman ska tänka. Pipping, Lisbeth: Nova och demonerna en bok om att längta efter en mamma man inte kan bo hos. Vulkan, 2016 Nova är 12 år. Hennes mamma har schizofreni. Novas mamma älskar henne men Nova kan inte bo hos sin mamma utan bor i ett familjehem. Stoltz, Lina: I morgon är allt som vanligt. Rabén & Sjögren, 2014 Lilian dör hellre än berättar för bästa kompisen att hennes mamma dricker.

4 Söderberg, Jenny: Farsan. Norrbottens läns landsting, 2011 Farsan" är 15-årige Williams dagboksprojekt som han gör på uppdrag av sin skolkurator. Han har inte tidigare bearbetat att fadern insjuknade i en psykos, begick ett allvarligt våldsbrott och försvann ur deras liv för en lång tid framåt. William är storebror till Filippa i efterföljande bok. Information om rättspsykiatrisk vård varvas med en tonårings resa mot förståelse och försoning. Söderberg, Jenny: Min pappa. Norrbottens läns landsting, 2011 Min pappa" handlar om 7-åriga Filippas första besök hos sin pappa, som är dömd till rättspsykiatrisk vård för ett allvarligt brott. Lättläst information om rättspsykiatri och psykisk ohälsa blandas med ett barns tankar och känslor. Wilson, Jacqueline: Den tatuerade mamman. Alfabeta, 2003 Författaren berättar med värme, humor och allvar om systrarna Dol och Star och hur det är att leva med deras mamma Marigold som ibland är rolig, påhittig och äventyrlig men som lika ofta knappt gör någonting. Böcker för vuxna Arnell, Ami: Och han sparkade mamma möte med barn som bevittnar våld i sina familjer. Rädda barnen, 1999 En handbok för socialarbetare, psykologer, kuratorer och andra som möter dessa barn i sitt arbete. Barn till psykiskt sjuka föräldrar. Socialstyrelsen, 1999 Rapporten redovisar en akt- och journalstudie från socialtjänst, vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri samt intervjuer med personal inom socialtjänst och vuxenpsykiatri. Christensen, Rita: Att leva i en utsatt situation med barnet i fokus. Studentlitteratur, 2009 Syftet är att visa hur man inom de juridiska ramarna kan utveckla ett utrednings- och behandlingsarbete med barnet i centrum. Ellneby, Ylva: Att samtala med barn genom att lyssna med fyra öron. Natur och kultur, 2010 Boken ger vägledning i hur ett samtal kan startas, utvecklas och fördjupas samt hur viktigt det är med småprat i vardagen. Eriksson, Therése: Vi har ju hemligheter i den här familjen. ICA, 2009 Therése Eriksson berättar med utgångspunkt från sina dagböcker om hur det är att växa upp med en missbrukande och psykiskt sjuk förälder. Författaren är verksamhetsansvarig för den ideella föreningen Maskrosbarn. Hon har också fått en lag uppkallad efter sig: lex Therése som är en lag som finns till för att ge barn och ungdomar med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar mer stöd, information och kunskap ifrån vuxna. Fristorp, Lotta: Överlevnadshandbok för dig som har en psykiskt sjuk förälder OBS! också för vuxna. Rädda barnen, 1999 I boken blandas personliga livsöden med klargörande kunskaper. Johan Cullberg, professor i psykiatri svarar på frågor om psykisk sjukdom. Furman, Ben: Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom. Natur och kultur, 1998 I boken ger författaren många exempel hur man kan använda det förflutna som en resurs i stället för att fastna i livslång bitterhet.

5 Glistrup, Karen: Det barn inte vet har de ont av. Runa förlag, 2005 Boken beskriver hur man genomför det svåra samtalet mellan barn, föräldrar och personal inom vuxenpsykiatrin. Många fruktar den sortens samtal. Men barnens behov är att bli respekterade och informerade att få vara delaktiga. Häggström, Lars: När kroppen är gravid och själen sjuk aktuell kunskap och praktisk handledning. Affecta, 2009 Temat för denna bok är behandling och klinisk handläggning vid psykisk sjukdom under och direkt efter graviditet. Iwarsson, Petter: Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet med BRIS. Gothia, 2007 Författaren ger konkreta verktyg för samtal med barn om svåra och viktiga saker i livet. Boken riktar sig till alla som sammanhang där man möter barn och ungdomar. Lindqvist, Kajsa: Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete. Pfizer, 2000 Kajsa blev sjuk som 12-åring. Tankar om smuts styrde hennes liv. Hon plågades av stark inre oro och ångest. Sjukdomen, som för Kajsas del framför allt innebar ett tvångsmässigt tvättande, kunde ta många, många timmar. Idag är hon symptomfri genom kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling. Martinell Barfoed, Elisabeth: Visst är man rädd att själv bli sjuk en konferens om preventivt arbete för barn till psykiskt sjuka. Allmänna barnhuset, 2002 Barn till psykiskt sjuka eller allvarligt psykiskt störda föräldrar är en av de viktigaste riskgrupperna inom området psykisk hälsa. En tredjedel av dessa barn utvecklar själva psykiska och sociala problem under sin uppväxt. Under denna konferens presenterades forskning som visar att preventivt arbete med barn till psykiskt sjuka har stor effekt både på individ- och samhällsnivå. Mod och mandat ny lagstiftning stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem? Stiftelsen Allmänna barnhuset, 2011 I boken ges konkreta förslag på vad som behöver förändras och innehåller också förslag på konkreta verktyg. Moore, Cecilia: Råd till föräldrar när den psykiska hälsan vacklar. Rädda Barnen, 2001 Vad är friskt? Sjukt? Normalt? Onormalt? Vad tänker barnen? Har de märkt något? Vad ska vi säga? Hur mycket förstår de? Tar de skada? Sådana här frågor brottas många föräldrar med när den psykiska hälsan börjar vackla hos någon av dem. I fem längre intervjuer berättar vuxna om vad en psykisk ohälsa inneburit för dem själva och deras barn. Orrenius, Ann Mari: Om föräldrars anknytning hur barns problem kan förstås i ljuset av föräldrarnas förflutna. Mareld, 2002 Vad härstammar från obearbetade problem som finns kvar hos föräldrarna från deras tidigare liv och upplevelser som förts vidare genom generationer? Pipping, Lisbeth: Kärlek och stålull att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Gothia, 2004 I boken skildrar författaren på ett personligt och levande sätt sin uppväxt. En uppväxt som präglades av misär, bristande omsorg och kärlekslöshet. Raundalen, Magne: Kan vi prata med barn om allt? - de svåra samtalen Studentlitteratur, 2010 När det verkligen gäller vill barn ha tydlig information från omsorgsfulla vuxna. Författarna ger läsaren redskap att göra det.

6 Sigling, Inga-Lill: Att möta barn till psykiskt sjuka föräldrar - en vägledning för vuxna i deras närhet. Schizofreniförbundet, 2002 Avsikten med boken är att den ska kunna inspirera till och underlätta starten för samtalsgrupper med de osynliga barnen. Silfving, Thomas: Farliga relationer? om borderline. Cura, 2001 Hur är det att leva med en person som har personlighets- och relationsstörningen borderline? I boken presenteras strategier som professionella kan använda i arbetet med borderlinepersonligheter och deras anhöriga. Skerfving, Annemi: Att synliggöra de osynliga barnen. Gothia, 2005 Boken kan användas som lärobok av alla som kommer i kontakt med barn vars föräldrar lider av svåra och långvariga psykiska problem. Skervfing, Annemi: Vad är en kameliont? förebyggande arbete med barn till människor med psykiska problem i Rinkeby. FOU-enheten/ psykiatri Västra Stockholm, 2000 Detta är en rapport om arbetet med Barnprojektets barngrupp, för barn till psykiskt sjuka föräldrar, i Rinkeby. Den handlar om arbetet med barngruppen men också om förberedelser, program, metoder, svårigheter och möjligheter i samband med detta. Solantaus, Tytti: Hur hjälper jag mitt barn? handbok för föräldrar med psykiska problem. ALMA, 2007 Boken vänder sig till psykiskt sjuka föräldrar och försöker förklara de känslor och reaktioner barnet kan ha inför föräldrarnas svårigheter. Man tar upp skuldkänslor och skam samt uppmuntrar till att söka hjälp från någon annan vuxen eller t ex barnavårdscentralen. Straarup, Per: Självmordsförsök hos unga vad ligger bakom och vad kan hjälpa? Gothia, 2009 Boken innehåller intervjuer med nio ungdomar som berättar om bakgrunden till sina självmordsförsök. De berättar också vad de gjort för att bryta den spiral av negativa tankar och destruktiva handlingsmönster som de har varit fast i. Sundström, Elina: Jag är också viktig att vara ung anhörig till en familjemedlem som är sjuk eller har ett funktionshinder. MBM, 2012 Boken innehåller intervjuer med professionella, unga anhörigas berättelser, några berätta själva andra har blivit intervjuade samt diskussionsunderlag och frågor för vidare arbete. Söderblom, Bitta: Skapa förståelse tillsammans stödgrupper för barn och föräldrar med psykisk ohälsa. Mareld, 2009 Detta är en handbok för gruppledare i stödgrupper för barn och ungdomar då föräldern har en psykisk ohälsa. Wahlström, Gunilla O.: Julie om att växa upp med en förälder som inte räcker till. Runa, 2006 Efter att författaren hade skrivit böckerna om Kirre så fick hon ett brev från en kvinna som bad henne skriva en liknande bok om ett barn som växer upp med en psykiskt sjuk förälder. Detta är resultatet.

7 Wahlström, Gunilla O.: Kirre en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Runa, 1997 I boken möter vi Kirre och de professionella människor inom socialtjänsten, förskolan och skolan som involveras i hans liv och även hans fosterföräldrar. Wahlström, Gunilla O.: Andra boken om Kirre om ensamhet, kamp och försoning. Runa, 2000 Detta är en fortsättning på boken Kirre. I boken får vi följa Kirre under några år då han brottas med sitt stora problem, sin totala ensamhet när det gäller biologisk familj. Han har ingen har villkorslöst hör ihop med. Weinold, Sussie: Det gör ont när pappa slår mamma. Gothia, 2009 Boken handlar om barn som upplevt våld i hemmet. Den är tänkt som ett stöd i samtal. Ögren, Kerstin: Vem är du som bedömer mig? personalens värderingar i arbetet med psykisk ohälsa. Recito, 2009 Utgångspunkten i boken är att personer med diagnosen schizofreni oftast inte får den förståelse och hjälp som de verkligen skulle behöva. Ögren talar framför allt om bristen på primär gemensam kommunikation som saknas för barn som växer upp i mycket dysfunktionella familjer. DVD Flickan, mamman och demonerna. TriaArt Film, 2016 Suzanne Osten tar avstamp i sin egen uppväxt och berättar en lika färgstark som gripande film om ett barns kärlek och lojalitet till sin förälder. I skuggan våldet. Måsen film & Rädda barnen, 2004 En film om kvinnomisshandel ur ett barns perspektiv.