Utbildningsve tensk apliga fakulte ten UFN. Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

Transkript

1 Utbildningsve tensk apliga fakulte ten UFN Strategiskt dokument Vägval och viljeinriktning Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

2

3 Innehåll En förändrad omvärld 5 Övergripande målsättning och strategiska vägval 6 Forskning 7 Grundutbildning 9 Forskarutbildning 10 Samverkan 11 Personal 12 Fakultetens organisation 13 Faktauppgifter 14 Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

4 Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

5 En förändrad omvärld Verksamheten vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten handlar om utbildningsfrågor i olika skepnader. Utbildning är en av samhällets mest omfattande och arbetsintensiva verksamheter, som liksom arbetslivet omstruktureras i snabb takt. Arbetsmarknadens omstrukturering och teknikutveckling kräver kontinuerlig uppgradering av kunskaper. En angelägen fråga är då vilken kunskap som nu finns vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, UFN, och vilken som behövs för att möta de förändrade behoven. Idag finns inom de flesta samhällsområden ett starkt intresse för lärande, undervisning och utbildning. Det ställer krav på ökat samarbete över fakultetsgränserna, vilket får konsekvenser för hur verksamheten vid UFN utformas. Undervisning, ansökningar om forskningsmedel och genomförande av forskningsprojekt sker i ökande grad i samspel mellan flera discipliner. En strategisk fråga är hur detta bör hanteras. Förändring av universitets- och högskolesektorns styrning pågår. Inom Göteborgs universitet, GU, utmanas gällande fakultetsstruktur. Dagens uppdelning på olika verksamheter forskning, forskarutbildning, grundutbildning, samverkan kommer att förändras. Förändringar sker också av det vetenskapliga arbetet. Mång- och tvärvetenskapliga projekt blir vanligare och om fakulteten skall förbli en aktiv partner i detta skeende behövs genomtänkta strategier. Utvecklingen får konsekvenser för både fakultetens inre organisation och formerna för utbildnings- och forskningssamarbete med olika aktörer inom och utom GU. Förändringarna öppnar för en dynamisk process som kommer att beröra fakultetens organisation, men också forskningen och utbildningen kommer att beröras. Hur fördelarna av Pedagogens flytt till centrala Göteborg bäst skall brukas och hur den förestående generationsväxlingen skall hanteras är ytterligare frågor av strategisk betydelse. Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

6 Under de kommande tre åren kommer UFN aktivt arbeta med Ë att följa samhällsutvecklingen och identifiera behov av fakultetens verksamhet (genom ökad bevakning av politiska beslut, ekonomiska förändringar, ändrat söktryck m m). Ë att göra analyser av det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet för att få en klarare bild av vad som bör förstärkas, bevaras eller överges. Ë att göra en översyn av fakultetens institutionsorganisation, för att optimera forsknings- och utbildningsmiljöerna. Ë att förbättra uppföljning och utvärdering av grundutbildning, forskarutbildning och forskning för att säkra kvaliten. Ë att uppdra åt institutionerna att göra en översyn av studentinflytande, forskningsanknytning och internationalisering i grundutbildningen. Övergripande målsättning och strategiska vägval Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens målsättning är att: aktivt bidra till att fakultetens institutioner är kreativa forsknings- och studiemiljöer och attraktiva arbetsplatser som tar tillvara och synliggör kompetensen inom fakulteten och därigenom utgör en viktig del av Göteborgs universitet. Därför skall UFN framöver, utifrån analyser av befintlig och planerad utbildning och forskning göra ett antal vägval. Vägvalen ska bevara och skapa miljöer som möjliggör forskning och utbildning med hög kvalitet. Det förutsätter en initierad samverkan såväl inom Göteborgs universitet som med andra nationella och internationella akademiska miljöer och skilda samhälleliga verksamheter. Det ställer också krav på arbete för ökade anslag till forskning och forskarutbildning samt förbättrad kvalitetssäkring av grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Göteborgs universitets strategiska plan har varit utgångspunkt för fakultetens strategiarbete. De tre institutionerna vid fakulteten har tagit fram egna strategiplaner, som också haft betydelse i fakultetens arbete med det strategiska dokumentet. Detta dokument skall vara vägledande för verksamheten vid fakulteten och en bas för dialogen med institutionerna. Det skall vara ett stöd för prioriteringar, för uppdragen till institutionerna och vid uppföljning och utvärdering. Andra styrdokument är delegationsordning samt olika policydokument, som redan finns eller är under utarbetande. Utifrån det strategiska dokumentet kommer åtgärds- och handlingsplaner att upprättas, ett arbete som påbörjas hösten Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

7 Forskning Utbildningsvetenskapliga fakultetens tre institutioner har skilda förutsättningar för forskning och forskarutbildning. Institutionen för pedagogik och didaktik, IPD, är en stor miljö med lång forskningstradition, ett betydande antal forskningsledare och projekt samt en väl utvecklad internationell kontaktyta. Inom Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté är IPD en av de största anslagsmottagarna och den externfinansierade verksamheten på IPD är även i övrigt omfattande. Disputationsfrekvensen hör till de högsta i landet. Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM, är en liten mångvetenskaplig miljö med begränsad forskning och utan rimliga fakultetsresurser. Den mångvetenskapliga miljön innebär också att den forskning som byggts upp måste bli mer fokuserad. Arbetsvetenskapliga institutionen, AV, är även den en jämförelsevis liten miljö med begränsad volym inom såväl forskning som utbildning är beroende av externa medel. Forskningsstrategiskt innebär den nuvarande uppbyggnaden av fakulteten att det är svårt att driva en för institutionerna i alla led gemensam linje. Det är dock viktigt att det finns en fakultetsnivå dit institutionerna kan vända sig och pröva sina strategier. I fakultetens strategiarbete måste därför formerna för samspelet mellan institutions- och fakultetsnivå särskilt uppmärksammas. För IPD gäller att stärka starka områden och säkerställa återväxt och förnyelse av forskarkompetens. För MHM och AV gäller att arbeta fram forskningsteman som kan nå storlek och internationell konkurrenskraft. För samtliga institutioner gäller dessutom att möjliggöra en bred forskning som svarar mot fakultetens olika kunskapsbehov inom utbildningsuppdragen. Det nationella forskningssystemet är under omvandling avseende såväl organisation och finansiering som samspel med omvärlden. Exempel på detta är att forskning allt mer bygger på samarbete i forskargrupper och att forskningsmedel, nationella och internationella, i fortsättningen kommer att delas ut i större potter. En tidigare vanlig strategi med små projekt blir inte längre möjlig. Mycket talar för att också fakultetsmedel kommer att Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

8 UFN kommer under perioden att: > Identifi era och beskriva forskningsområden som kan vara nationellt och internationellt starka och betydelsefulla. > Utveckla former för att möjliggöra för samtliga lärare att ha aktiv kontakt med forskningen. > Utveckla modeller för såväl intern prioritering av forskningsområden som för hur olika forskningsområden kan förstärkas. konkurrensutsättas. nationella initiativ, som forskarskolor och sammanhållna forskningsprogram, blir också vanligare inslag. Fakultetens forskningsstrategi måste ge verktyg för att med framgång hantera denna situation. Fakultetens forskning spänner över mycket breda fält, vilket är både en tillgång och ett problem då områdenas styrka varierar kraftigt. i en forskningsstrategi måste därför innehållsliga bedömningar göras av vilka forskningsmiljöer vid fakulteten som är nationellt och internationellt starka. ufn kommer att arbeta med tre nivåer: internationellt starka miljöer, nationellt starka miljöer med internationell position samt nationella forskningsmiljöer. av tradition är områdena lärande (inklusive teknikanvändning) och analyser av förutsättningar och utfall av utbildning starka områden. utmärkande för en internationellt stark forskningsmiljö är dessutom att man har flera professors- och docentkompetenta forskningsledare, ett antal post-docs och många doktorander. Fur- (Förutsättningar, utbildning och resultat), lincs-grupperna (lärande, interaktion och medierad kommunikaiton i det moderna samhället) samt det barnpedagogiska fältet (early childhood education) har i dagsläget denna karaktär. Strävan är att dessa gruppers stora externfi nansiering skall matchas av fakultetsresurser för forskningstid och forskarstudier. det fi nns också forskningsgrupper med internationell position och stark nationell ställning: det specialpedagogiska fältet, forskningen om främmande språkinlärning, idrottspedagogisk forskning, forskning om kön, jämställdhet och genus samt ämnesdidaktisk forskning. dessa grupper bör utveckla egna strategier och ufn skall arbeta för att de stärks och får en struktur som säkrar framtida forskning. För mhm är en förutsättning för framtida utveckling att man genom en intern process kommer fram till en prioritering av ett forskningsfält som fakulteten kan stödja så att det når en internationell nivå. För av gäller motsvarande om att ett forskningsområde måste preciseras. grundutbildningens forskningsanknytning är avgörande för dess kvalitet och ufn kommer att arbeta med att ge samtliga lärare möjlighet att upprätthålla och utveckla sin forskningskompetens och hålla sig a jour med forskningsfronten inom sina undervisningsområden. 8 Str ategiskt dokument VägVal och Viljeriktning

9 grundutbildning inom fakulteten bedrivs idag grundutbildning inom elva huvudområden: arbetsvetenskap, hushållsvetenskap, kostvetenskap, kostekonomi, Slöjd, idrottsvetenskap, Pedagogik, allmändidaktik, Specialpedagogik, ämnesdidaktik och Barn- och ungdomsvetenskap. Fakulteten ansvarar för fem egna program; Specialpedagogiskt program, idrottsvetenskapligt program, kost- och friskvårdsprogrammet, kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap samt restaurangmanagerprogrammet. Fakulteten deltar därutöver i ett tiotal andra program, flera med anknytning till lärarutbildningarna. Sammanlagt har ufn ansvar för ca 175 kurser. ufns målsättning är en grundutbildning med hög kvalitet, som är anpassad till individens och samhällets behov och lägger en god grund för studenternas framtida yrkesverksamheter. genom vår utbildningsvetenskapliga kompetens är det särskilt angeläget att vår undervisning håller hög kvalitet. alla program och kurser ska ha en tydligare anknytning till svensk och internationell forskning med bl a inslag på engelska. uppsats- och examensarbeten bör i ökad grad kopplas till fakultetens forskningsmiljöer. För att höja kvaliteten skall vi därför öka studentinflytandet i kursutveckling, stärka forskningsanknytning och internationalisering samt vidareutveckla formerna för uppföljning och utvärdering. ufn ska stödja institutionerna så att de på bästa sätt kan ta tillvara, utveckla och synliggöra personalens kompetens. det innebär bl a att skapa förutsättningar för samverkan inom fakulteten mellan grundutbildning, forskning och forskarutbildning. UFN kommer under perioden att: > Verka för att en översyn av kursutbudet görs med utgångspunkt i fakultetens kunskapsområden och samhällets behov. > Bidra till utveckling av undervisning, bedömning och kursutveckling i samverkan både inom fakulteten och med andra enheter inom GU. > Förbättra förutsättningar för forskare och doktorander att i ökad grad medverka i grundutbildningens undervisning och kursutveckling. > Skapa en fakultetsenhet för internationellt student och lärarutbyte inom kurser och program. > Se över formerna för stöd till studenter med funktionshinder. > Undersöka vilka former för breddad rekrytering som är möjliga att använda inom fakulteten. Str ategiskt dokument VägVal och Viljeriktning 9

10 UFN kommer under perioden att: > Verka för att fakultetsanslaget till UFN ökas samt bidra till en miljö som genererar externa medel till bl a doktorandtjänster. > Förstärka resurserna för den vetenskapliga kompetens som behövs för att upprätthålla forskarutbildningens kvalitet och stabilitet. > Utveckla kvalitetsindikatorer anpassade till de olika forskarutbildningsämnenas specifika villkor och utvärdera forskarutbildningens organisation. > Svara för gemensam obligatorisk utbildning för fakultetens doktorandhandledare. > Skapa förutsättningar för kurssamverkan mellan master- och forskarutbildningsnivå. > Stödja doktorander att genomföra delar av sin utbildning vid andra lärosäten, företrädesvis i andra länder samt utveckla principer för att underlätta antagningen av doktorander från andra länder. Forskarutbildning Forskarutbildning är ett av fakulteternas huvuduppdrag och har avgörande betydelse för fakultetens framtid. Den är den viktigaste enskilda faktorn för återväxt och förnyelse inom forskningen och därmed oundgänglig för bevarande av kvalitet i grundutbildningen. Det är därför av största vikt att forskarutbildningen värnas och ges möjligheter att utvecklas. Fakulteten har för närvarande fem forskarutbildningsämnen: Arbetsvetenskap, Hushållsvetenskap, Pedagogik, Pedagogiskt arbete och Ämnesdidaktik med olika inriktningar. Både på institutions- och fakultetsnivå förs en diskussion angående det optimala antalet ämnen utifrån behovet av profilering av forskningsområden kontra effektivt resursutnyttjande genom samverkan. Problematiskt är att fakultetsanslaget, jämfört med andra fakulteters tilldelning, är mycket lågt. Under senare år har allt fler doktorander finansierats med olika former av externa medel. Forskarutbildningens styrning är för närvarande så långt möjligt delegerad till institutionsnivå. För att kunna upprätthålla den volym som krävs för god kvalitet är det angeläget att öka forskarutbildningarnas ekonomiska resurser och effektivisera uppföljning och utvärdering. Ett sätt att höja utbildningarnas kvalitet är ett utvecklat samarbete mellan fakultetens institutioner, andra enheter inom GU och andra universitet inom och utom landet. UFN kommer att noga följa den nationella och internationella utvecklingen av forskarutbildningens former, särskilt effekterna av Bolognaprocessen. Den högre utbildningens förändrade struktur ger nya villkor och möjligheter för utveckling av samverkan mellan masterutbildning och forskarutbildning. Doktorander skall vid antagning integreras i en forskningsgrupp. Formerna för finansiering av doktorandanställningar måste kontinuerligt omprövas. Nya forskarutbildningsämnen skall bara inrättas när garanterad finansiering finns. 10 Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

11 samverkan Fakultetens forskning och utbildning ska under de kommande åren bli mera synlig och tillgänglig för såväl den breda allmänheten som för myndigheter, offentlig sektor, näringsliv och andra verksamheter och organisationer. med stöd av fakultetens informatör ska information om vår verksamhet nå ut, bl a genom samarbete med Sveriges television och utbildningsradion. aktivt deltagande i den offentliga debatten är en del av vårt uppdrag som bör vidareutvecklas. därför kommer ufn att fördjupa dialogen med samhället och dess behov och efterfrågan, samt bättre ta vara på idéer och samverkansmöjligheter från omvärlden. uppdragsverksamhet och övrig samverkan ska utgöra naturliga och reguljära delar av arbetet för samtliga anställda vid fakulteten. genom att tillvarata läget mitt i staden kan fakulteten aktivt bidra till folkbildning, t ex genom att svara för återkommande öppna föreläsningar/seminarier i samarbete med närsamhället. UFN kommer under perioden att: > Tillskapa ett samverkansforum på fakultetsnivå med företrädare för allmänheten, myndigheter, offentlig sektor och näringsliv mm. > Uppdra åt institutionerna att avsätta medel för kompetensutveckling avseende medverkan i media och allmän debatt. > Utveckla alumniverksamheten vid fakulteten för att stärka relationer mellan alumner, studenter, fakulteten och omvärlden. Str ategiskt dokument VägVal och Viljeriktning 11

12 UFN kommer under perioden att: > Skapa förutsättningar för en väl fungerande generationsväxling bl a genom en utarbetad delpensionspolicy. > Utarbeta en ny likabehandlingsplan som är gemensam för fakultet och institutioner. > Fortsatt granska lönesättning, karriärmöjligheter, inflytande och arbetsförhållanden i övrigt ur jämställdhetsperspektiv. > Säkerställa att förebyggande hälsovård bedrivs med utgångspunkt från arbetsmiljöbarometern. > Förenkla rekryteringsprocessen så att den bli både snabbare och flexiblare inom ramen för de allmänna riktlinjer som finns om bl a öppenhet, transparens, rättssäkerhet och strävanden till ökad jämställdhet. Personal På Utbildningsvetenskapliga fakulteten arbetar ca 450 personer varav 350 tillhör lärar-/forskarkategorin och 100 personer teknisk/administrativ kategori. Under en tioårsperiod uppnår 40% av personalen en ålder av 65 år, vilket gör att vi nu går in i en mycket påtaglig generationsväxlingsfas. Fakulteten strävar efter att vara en kreativ och hälsosam arbetsplats, som präglas av samverkan och delaktighet. För att åstadkomma detta krävs förutom det systematiska arbetsmiljöarbetet att vi förbättrar kommunikationen samt tydliggör besluts- och ansvarsfördelning mellan olika nivåer inom organisationen. Alla medarbetare och studenter vid fakulteten har rätt att förvänta sig respekt och rättvis behandling. Könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder är några dimensioner där särskild uppmärksamhet krävs för att garantera likabehandling. En positiv verksamhetsutveckling ställer krav på långsiktig kompetensförsörjning. Det är avgörande för volym och kvalitet i verksamheten att utveckla, behålla och rekrytera den kompetens som behövs, men också att hantera den kompetens som inte längre efterfrågas. Den långsiktiga kompetensförsörjningen måste ta sin utgångspunkt i omvärlds- och verksamhetsanalyser. Tydliga karriärvägar ska utformas för alla personalkategorier i vår strävan att göra det attraktivt att arbeta på fakulteten. > Identifiera framtida ledare och utarbeta chefs- /ledarskapsprogram för att säkerställa den långsiktiga chefsförsörjningen. 12 Str ategiskt dokument Vägval och viljeriktning

13 fakultetens organisation Hög kvalitet i forskning, utbildning och samverkan kräver en väl fungerande organisation. en tydlig och effektiv organisationsstruktur och ledning är nödvändiga förutsättningar. effektiva administrativa och ekonomiska stödsystem är tillsammans med god infrastruktur grundläggande för hög kvalitet inom utbildning och forskning. Stabil ekonomi, aktivt miljöarbete och långsiktig planering är ett grundvillkor för vår verksamhet. UFN kommer under perioden att: > Göra en översyn av organisationen vid fakulteten avseende institutions indelning, lokalisering av verksamheter m m. > Förbättra den interna informationen och kommunikationen. > Undersöka möjlig heten att centralisera vissa funktioner till fakultetskansliet för att effektivisera bl. a. personal och ekonomi arbetet. > Minska miljöbelastningen genom systematiskt miljöarbete. Str ategiskt dokument VägVal och Viljeriktning 13

14 Fakta UFN Ca 450 anställda, varav 350 forskare/lärare Ca 4000 studenter Institutioner/motsvarande Institutionen för arbetsvetenskap Institutionen för mat, hälsa och miljö Institutionen för pedagogik och didaktik Rektorsutbildningen Grundutbildning Allmändidaktik Arbetsvetenskap Barn- och ungdomsvetenskap Hushållsvetenskap Idrottsvetenskap Kostekonomi Kostvetenskap Pedagogik Slöjd Specialpedagogik Ämnesdidaktik Ca 175 fristående kurser Program Idrottsvetenskapligt program Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap Kost- och friskvårdsprogrammet Magisterexamen i hushållsvetenskap och slöjd Magister/masterprogram i pedagogik, olika inriktningar Restaurangmanagerprogrammet Specialpedagogiskt program Lärarprogrammet, valda delar Forskarutbildning Arbetsvetenskap Hushållsvetenskap Pedagogik Pedagogiskt arbete Ämnesdidaktik 14

15

16 Utbildningsvetensk apliga fakulteten UFN