förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Transkript

1 Dnr /2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg Enligt sändlista Kompletterande remiss: Förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsen reviderar bestämmelserna om läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Arbetet påbörjades under hösten 2012 och syftar till att stärka förutsättningarna för ST av hög och jämn kvalitet. Den 19 juni 2014 skickades ett förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST inklusive målbeskrivningar ut på remiss (vårt dnr /2014). Efter remissbearbetning föreslår nu Socialstyrelsen nya bestämmelser om kvalitetsgranskning. Den tidigare konsekvensutredningen har därför kompletterats. Vidare har konsekvensutredningen kompletterats med anledning av de nya krav på innehållet i en konsekvensutredning som trädde i kraft den 1 augusti 2014, dvs. krav på att myndigheten ska ange vilka bemyndiganden förslaget stödjer sig på samt en proportionalitetsbedömning enligt 14 kap. 3 RF. Ni har tidigare fått möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) samt reviderade bestämmelser om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (målbeskrivningar). Ni behöver därför inte yttra er över det tidigare remitterade förslaget. Ni bereds nu tillfälle att lämna synpunkter på förslag till nya bestämmelser om kvalitetsgranskning i ST samt de kompletteringar i den tidigare konsekvensutredningen som gjorts. Kompletteringarna i konsekvensutredningen finns i ett separat bifogat dokument. Den tidigare konsekvensutredningen bifogas endast för kännedom. Ni ombeds att lämna era synpunkter skriftligt i en separat svarsskrivelse i word-format. Ert svar ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 30 januari Skicka svaret med e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Ange Socialstyrelsens diarienummer /2014. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(2) Frågor under remisstiden besvaras av följande kontaktpersoner: Febe Westberg, jurist, projektledare, avdelningen för regler och behörighet, enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik. Ragnhild Mogren, utredare, avdelningen för kunskapsstöd, enheten för kunskapstillämpning 1. Bitte Fritzson, enhetschef, avdelningen för regler och behörighet, enheten för hälso- och sjukvårdsjuridik. Erik Höglund Febe Westberg Bilagor Sändlista Förslag till nya bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:X) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Komplettering av konsekvensutredning gällande förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Tidigare remitterad konsekvensutredning med bilagor (för kännedom)

3 Dnr /2014 1(14) Avdelning för regler och behörighet Febe Westberg Konsekvensutredning gällande förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Ni får härmed möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) samt reviderade bestämmelser om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (målbeskrivningar). Remissvaret ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 30 september Sammanfattning De föreslagna bestämmelserna ska tillämpas vid legitimerade läkares vidareutbildning för att uppnå specialistkompetens enligt 4 kap. 8 patientsäkerhetslagen (2010:659). Målbeskrivningarna utgörs av kompetensbeskrivningar för de reglerade specialiteterna och omfattar kompetenskrav som ska uppfyllas för att uppnå specialistkompetens inom varje specialitet. I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som den legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring (ST-läkaren) ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). I samband med att de föreslagna bestämmelserna träder i kraft kommer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring med tillhörande målbeskrivningar att upphöra att gälla. De föreslagna bestämmelserna innehåller dock en övergångsbestämmelse som innebär att ansökan om bevis om specialistkompetens enligt 2008 års författning kan göras till och med år SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(14) Problembeskrivning och syfte Regleringen av läkarnas specialiteter ska utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet och garantera en viss kunskapsnivå som gör den specialistkompetenta läkaren förtjänt av medborgarnas förtroende. Socialstyrelsen har enligt förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen i uppgift att bl.a. dela in och benämna de specialiteter inom vilka specialistkompetens kan uppnås, att avgöra vad som ska krävas för att få bevis om specialistkompetens, att utarbeta målbeskrivningar samt att följa upp kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen. Enligt förordningen har Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring till uppgift att bistå Socialstyrelsen i detta arbete. Översyn av specialitetsindelning och kvalitetsuppföljning Under genomförde Socialstyrelsen dels en översyn av specialitetsindelningen dels en uppföljning av kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen. Resultaten publicerades i de två rapporterna Översyn av läkarnas specialitetsindelning och ST i teori och praktik. Översyn av läkarnas specialitetsindelning Ett syfte med översynen var att föreslå förändringar för specialiteter som fått funktionalitetsproblem på grund av sin placering i specialitetsstrukturen. Syftet var även att föreslå en ny modell av gemensam kunskapsbas som bättre tillvaratar befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov. I översynen uppmärksammades ett antal problem med föreliggande specialitetsindelning som kan ha negativa effekter på hälso- och sjukvården samt på patientsäkerheten. Bl.a. uppmärksammades att rekryteringen av ST-läkare har försvårats, att kunskaper och kompetens inte kommer till användning i den kommande yrkesutövningen, att forskning nedprioriteras på grund av utbildningslängden samt att för lite tid ägnas åt det egna kompetensområdet. Rapporten visar även två utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården, fler äldre med ökade vårdbehov och fler barn och unga med psykisk ohälsa. Den professionella utvecklingen av läkarnas arbetsuppgifter och yrkesroll ställer också andra krav än tidigare. En viktig del av läkarnas yrkesroll i dagens hälso- och sjukvård är kunskapsinhämtning och kommunikation. Det spelar en allt större roll hur kommunikation mellan läkare och medarbetare, studenter och patienter sker. Den förändrade yrkesrollen gör bl.a. att målbeskrivningarna för respektive specialitet behöver ha ett innehåll som motsvarar även denna del av kompetensbehovet.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(14) ST i teori och praktik Socialstyrelsen genomförde även en uppföljning av kvaliteten i läkarnas ST såtillvida att målgrupperna tillfrågades om hur nuvarande föreskrifter (2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring efterlevdes i praktiken. Syftet var att uppmärksamma eventuella behov av förändringar i föreskrifterna genom att identifiera behov av att förbättra kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen. Av rapporten framgår att det finns flera problemområden där efterlevnaden av föreskrifterna försvåras i praktiken, bland annat vad gäller handledning och dokumentation. De problemområden som lyfts fram i rapporten är bl.a. att vårdgivarens planering och organisering av ST leder till stora variationer nationellt som kan ha effekter på utbildning och därmed jämlik vård, det uppstår problem med balansen mellan produktion och utbildning i ST, målbeskrivningarna är alltför generella och svårtolkade, framförallt delmål 13-21, syftet med dokumentationen är oklart, dokumentationen är alltför tidskrävande, det är svårt att få tid till handledning, och det behövs förtydliganden av regeltillämpningen för läkare från tredjeland. Regeringsuppdrag hösten 2013 Under hösten 2013 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utreda om beroendemedicin skulle inrättas som en ny reglerad specialitet. Utredningen visade att det fanns ett sådant behov bl.a. för att stärka läkarnas kompetens på området och för att öka förutsättningarna för en jämlik vård för dessa patienter. Specialistläkare från annat EES-land än Sverige och tredjeland Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG (yrkeskvalifikationsdirektivet) reglerar erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt direktivet ska yrkesutövare ges samma rättigheter som det mottagande medlemslandets egna medborgare att utöva det yrke som personen i fråga är kvalificerad för i ursprungslandet samt att utöva det på samma villkor som det mottagande medlemslandets egna medborgare. För specialistläkare från annat EES-land har Socialstyrelsen meddelat föreskrifter (2007:23) om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. För specialistläkare från tredjeland saknas motsvarande bestämmelser.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 4(14) Specialistkompetens i lag och förordning samt Socialstyrelsens bemyndiganden att meddela föreskrifter De nya bestämmelserna grundar sig både på normgivningsbemyndigande och på verkställighetsbemyndigande. Ett exempel på normgivningsbemyndigande är att Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om indelning och benämning av de specialiteter där specialistkompetens kan uppnås. Ett exempel som grundas på verkställighetsbemyndigande till 4 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen är 2 kap. 5 i de föreslagna föreskrifterna där det anges att specialiseringstjänstgöringen ska motsvara heltid under minst fem år. Specialistkompetens Patientsäkerhetslagen (2010:659) Av 4 kap. 8 första stycket framgår att en legitimerad läkare som har gått igenom viss vidareutbildning efter ansökan ska få bevis om specialistkompetens. Av andra stycket framgår att en läkare får ange att han eller hon har specialistkompetens inom specialiteten i sitt yrke endast om han eller hon har sådan kompetens. Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) 4 kap. 1 har följande lydelse: För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst fem år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. Meriter från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen har följande lydelse: Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. indelning och benämning av de specialiteter där specialistkompetens enligt 1 kan uppnås, 2. tillgodoräknande av meriter från utbildning på forskarnivå enligt 1, 3. vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens enligt 1 och 2 (målbeskrivningar),

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 5(14) 4. vilka övriga krav som ska gälla för bevis om specialistkompetens enligt 1 eller 2. Utbildning från tredjeland 6 kap. 1 har följande lydelse: Den som har genomgått någon annan utbildning utomlands än som avses i 5 kap ska efter ansökan få behörighetsbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser om legitimation eller annan behörighet i Sverige, om han eller hon 1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven, 2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och 3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. 6 kap. 4 har följande lydelse: Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1. 8 kap. 5 andra stycket har följande lydelse: Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av patientsäkerhetslagen och av denna förordning. Socialstyrelsen har mot bakgrund av ovanstående reviderat gällande föreskrifter och allmänna råd (2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring samt målbeskrivningarna för de reglerade specialiteterna. Avsikten är att de föreslagna bestämmelserna ska säkerställa att vårdgivaren organiserar och planerar för en specialiseringstjänstgöring av hög och jämn kvalitet, att utbildningen leder till jämlik vård, en tydligare ansvarsfördelning för verksamhetschef, handledare och studierektor,

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 6(14) att kvaliteten i handledningen säkras bl.a. genom tydliga kompetenskrav för handledare och andra som ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling, tydligare dokumentationskrav, att kompetenskraven i målbeskrivningarna för specialiteterna är tydliga och lätta att tillämpa i utbildningen, att målbeskrivningarna omfattar sådana kompetenskrav som motsvarar de förändrade krav som ställs på läkare i deras yrkesroll, att specialitetsindelningen motsvarar hälso- och sjukvårdens behov, att specialiteterna motsvarar befolkningens sjukdomspanorama, en dynamisk specialitetsstruktur som kan möta den snabba medicinska utvecklingen, att utbildningen motsvarar kompetenskraven i den kommande yrkesutövningen, att rekryteringen av ST-läkare underlättas, att det finns tydligare bestämmelser för hur utlandstjänstgöring får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen, och en likformig prövning av ansökningar om bevis om specialistkompetens för specialistläkare från tredjeland. Alternativa lösningar och effekter om inte några nya bestämmelser kommer till stånd Regleringen av läkarnas specialiteter ska utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet och garantera en viss kunskapsnivå som gör den specialistkompetenta läkaren förtjänt av medborgarnas förtroende. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdssystemet motsvarar både det nuvarande och framtida sjukdomspanoramat. Därför måste föreskrifter och allmänna råd som reglerar delar av detta system ses över regelbundet. Regleringen av läkarnas specialiseringstjänstgöring har som syfte att säkra kvaliteten i vården och leda till en jämn kunskapsnivå över hela

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 7(14) landet samt bidra till en jämlik vård. De brister som har identifierats i SOSFS 2008:17 och i målbeskrivningarna gör därför revideringen nödvändig. Mot denna bakgrund bedömer myndigheten att det inte finns någon alternativ lösning. De förändringar som föreslås bygger på den översyn och den kvalitetsuppföljning som genomförts och har arbetats fram tillsammans med sakkunniga i nära samarbete med specialitetsföreningarna. Vilka som berörs av de nya bestämmelserna Direkt påverkade ST-läkare och blivande ST-läkare Verksamhetschefer Handledare Studierektorer Landsting Privata vårdgivare Socialstyrelsen Indirekt påverkade Universitet Utbildningsföretag Patienter Inspektionen för vård och omsorg Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av de nya bestämmelserna Positiva konsekvenser Socialstyrelsen bedömer att det förslag som presenteras kommer att utveckla den befintliga specialitetsstrukturen samt att förslaget uppfyller kriterierna för en målstyrd utbildning. Med förslaget skulle en förbättrad funktionalitet hos specialiteterna uppnås. Det skulle också ge en flexiblare specialitetsstruktur med större anpassningsförmåga. En ny gemensam kunskapsbas enligt den modell som föreslås i den översyn som gjorts bedöms bättre kunna anpassas till förändringar i till exempel den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen. Genom målbeskrivningarnas nya struktur blir det tydligt vilka delmål som är specialitetsövergripande och gemensamma.

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 8(14) Socialstyrelsen föreslår även att definitionen av kurs blir vidare. Detta innebär en ökad flexibilitet i specialiseringstjänstgöringen genom att STläkaren kan uppfylla kurskrav i målbeskrivningarna genom fler former av utbildningsaktiviteter. Gemensam kunskapsbas med förbättrad funktionalitet Den nya specialitetsstrukturen innefattar en tydligare definierad gemensam kunskapsbas för vissa grupper av specialiteter. Detta torde medföra en förbättrad funktionalitet genom att specialiteternas gemensamma kunskapsområden integreras och på så sätt kan samordnas. Kunskapsutbytet mellan specialiteterna kan öka och därmed kan bättre förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig utbildning ges. En väl avgränsad och tydlig gemensam kunskapsbas kan även underlätta för den ST-läkare som vill uppnå specialistkompetens i flera specialiteter eller vid byte av specialitet. De delmål som ingår i den gemensamma kunskapsbasen formuleras lika för den grupp av specialiteter som delar gemensam kunskapsbas. Det blir därmed tydligt att de delmål som ingår i den gemensamma kunskapsbasen är uppfyllda inom ramen för den första specialiteten. Rekryteringen av ST-läkare Den gemensamma kunskapsbasen förväntas underlätta rekryteringen av ST-läkare till vissa specialiteter eftersom utbildningen görs mer ändamålsenlig och utbildningslängden anpassas utifrån identifierade kompetensbehov. På sikt ökar också tillgången till specialistkompetenta läkare. Vårdgivare och verksamheter De nya bestämmelserna riktar sig till vårdgivare, såväl till landsting eller regioner, som privata vårdgivare och till de verksamheter som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring, såsom vårdcentraler och kliniker. Därför kommer följande analys att lägga stor vikt vid vilka kostnader som uppkommer för dem. Informationen om hur många verksamheter som tar emot ST-läkare är dock bristfällig. Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården (Lipus) uppskattar att det finns vårdcentraler och kliniker som utbildar ST-läkare. Reviderade bestämmelser som gör att studierektorer, verksamhetschefer, handledare och ST-läkare behöver avsätta mer tid för specialiseringstjänstgöringen och därmed får mindre tid för hälso- och sjukvårdsarbete medför kostnader för dessa verksamheter. Förändringar tas upp i tabell 1. Kostnaderna delas in i engångskostnader som uppstår vid implementeringen av de nya bestämmelserna, och årliga kostnader samt administrativa kostnader. En administrativ kostnad definieras som kostnad för att upprätta, lagra och överföra uppgifter. Överlag kommer de nya bestämmelserna dock att förenkla ad-

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 9(14) ministrationen. Engångskostnader som redovisas i tabell 1 uppkommer till följd av att berörda måste läsa in sig och lära sig om de nya bestämmelserna. Administrativa engångskostnader anses inte signifikanta eller har i vissa fall inte kunnat kvantifieras. För mer detaljerade beräkningar och antaganden, se bilaga 1. En förändring som riskerar att utgöra en kostnad är att bedömningen av ST-läkarens uppnådda specialistkompetens ska göras i samråd med studierektor, vilket kan innebära att studierektorn behöver avsätta tid för detta. En annan förändring är att handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman vilket kan ta tid ifrån handledare och ST-läkare. Båda dessa förändringar är av mindre betydelse kostnadsmässigt eftersom detta sannolikt redan görs idag på de flesta utbildande enheter, men de tas ändå upp i tabell 1. Enligt de nya bestämmelserna bör studierektorn samordna den kontinuerliga fortbildningen av handledare vilket kommer att leda till en kostnad. Den nya indelningen av specialiteterna kommer att göra specialiseringstjänstgöringen mer kostnadseffektiv. Utbildningen finansieras av landsting, regioner och statliga anslag. Indelningen kan dock inledningsvis medföra en inlärningskostnad för berörda aktörer. Den nya strukturen på målbeskrivningarna innefattar fler kurskrav vilket innebär en kostnad för vårdcentralerna och klinikerna. När ST-läkarna går fler dagar på kurs förlorar verksamheterna tid för hälso- och sjukvårdsarbete. En positiv effekt av att a-delmålen i princip är lika formulerade för alla specialiteter blir att utbildningsaktiviteter, t.ex. kurser, lättare kan samordnas mellan specialiteterna. Det blir även en anpassningskostnad eller inlärningskostnad till följd av de reviderade föreskrifterna och allmänna råden. Studierektorerna kommer att behöva läsa in sig på de nya bestämmelserna, lägga upp nya kursplaner och ha möten tillsammans med verksamhetschefer och handledare. Verksamhetschefer och handledare behöver också tid för att läsa in sig på det nya. Konsekvenser för Socialstyrelsen De nya bestämmelserna kräver för bästa möjliga genomförande och funktionalitet att Socialstyrelsen utvecklar sina handläggningsrutiner och processer. Det krävs en långsiktig planering och kompetensutveckling av den personal som handlägger ansökningar om bevis om specialistkompetens. På Socialstyrelsen kommer både en handläggare och en medicinskt sakkunnig att behöva lägga 10 dagars arbetstid vardera på att revidera myndighetens anvisningar samt frågor och svar kring de nya bestämmelserna. De nya bestämmelserna för ansökan om bevis om specialistkompe-

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (14) tens för specialistläkare från tredjeland kommer att underlätta handläggningen på Socialstyrelsen. Tabell 1: Totala engångskostnader, årliga kostnader och årliga administrativa kostnader för att införa föreslagna bestämmelser om läkarnas specialiseringstjänstgöring, för samtliga berörda verksamheter. Kapitel/paragraf Planerad handledning (3 kap. 1 ) Kliniker & Vårdcentraler (VC) Engångskostnad (kronor) Årlig kostnad/ vinst (-) (kronor/år) Bedömning i samråd med studierektor (bilaga 2) Kliniker & VC Studierektor samordnar fortbildning av handledare (4 kap. 5 ) Studierektorer Indelning av specialiteter (5 kap.) Landsting & statliga anslag Årlig administrativ kostnad (kronor/år) Kliniker & VC Bifogade dokument av specialistläkare från tredjeland (7 kap. 5 ) Socialstyrelsen Ny struktur i målbeskrivningarna Landstingen 0 Kliniker & VC Anpassningskostnader Kliniker & VC Socialstyrelsen SUMMA

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (14) Konsekvenser för företag och småföretag Det finns ingen statistik över vilka kliniker och vårdcentraler som har tjänstgörande ST-läkare. Bland de kliniker och vårdcentraler som berörs enligt tabell 1 ingår privata företag. För att få fram en uppgift på hur många som berörs har Socialstyrelsen utgått från att landstingen köper in sju procent av den specialiserade vården från privata företag (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 2012). Det finns inte heller någon statistik över hur många privata specialistvårdföretag som finns. För att få fram denna uppgift har myndigheten utgått från att Vårdföretagarna har 537 medlemsföretag inom vårdbranschen. Enligt SKL (2012) utgjorde landstingens inköpta specialistvård 64 procent av den totala inköpta vården. Om denna procentsats tillämpas på privata företag inom vården, får man att 537 0,64 = 343 privata företag erbjuder specialistvård. Vidare antas att samtliga privata företag inom specialistvården tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring. Enligt dessa antaganden kommer då 343 företag att bli berörda av förslaget. Statistik saknas även vad gäller storleken på både de privata vårdföretagen och specialistvårdföretagen. Enligt Vårdföretagarna utgör de minsta företagen, som har 0-19 anställda, 93 procent av de privata företagen inom vård- och omsorgsbranschen. Om det antas att storleken på de privata specialistvårdföretagen följer samma fördelning, då är % = 318 företag små företag i bemärkelsen att de är de minsta inom sektorn. Eftersom landstingen köper in sju procent av specialistvården från privata företag, kan det antas att sju procent av de listade kostnaderna för vårdcentraler och kliniker i tabell 1 kommer att drabba de privata företagen. I tabell 2 redovisas de antagna kostnader som de 343 privata företagen kommer att möta.

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (14) Tabell 2: Totala engångskostnader, årliga kostnader och årliga administrativa kostnader för att införa föreslagna bestämmelser om läkarnas specialiseringstjänstgöring, för privata företag. Kapitel/paragraf Engångskostnad, till följd av tid för inlärning (kronor) Årlig kostnad/ vinst (-) (kronor/år) Planerad handledning (3 kap. 1 ) Bedömning i samråd med studierektor (bilaga 2) Studierektor samordnar fortbildning av handledare (4 kap. 5 ) Indelning av specialiteter (5 kap.) Ny struktur i målbeskrivningarna Anpassningskostnader SUMMA Årlig administrativ kostnad För att se hur ett företag kan påverkas av de nya bestämmelserna kan man tänka sig en klinik som beslutar att utannonsera en ST-tjänst inom en av de nya tilläggsspecialiteterna. Ingen i personalen är studierektor. Kliniken har inte tidigare planerat in handledning i tjänstgöringsschemat. Det här betyder att kliniken möter den högsta möjliga kostnaden per ST-läkare, dels för att det är en av de nya tilläggsspecialiteterna och dels för att kliniken inte tidigare haft inplanerad handledning. Den totala kostnaden för företaget som uppkommer till följd av de nya bestämmelserna blir kronor första året, varav kronor är engångskostnader, kronor är årliga kostnader och kronor är årliga administrativa kostnader. Mer troligt är att kliniken redan har för vana att planera in handledning i tjänstgöringsschemat. Då blir kostnaden kronor, varav kr är en engångskostnad, kr i årlig kostnad och 244 kr i årlig administrativ kostnad. För beräkningar, se bilaga 2. Ett fåtal stora privata kliniker och vårdcentraler antas ha en studierektor bland sina anställda specialistläkare och överläkare. Kostnaden för ett

15 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (14) sådant företag till följd av de reviderade bestämmelserna blir till kronor per studierektor, varav kronor är en engångskostnad och kronor är årliga kostnader. För beräkningar, se bilaga 2, tabell 4. Konkurrensförhållanden De kostnadsmässiga konsekvenserna kan inte anses som betungande för företagen. De föreslagna bestämmelserna gäller alla, oavsett vem som är huvudman. Bestämmelserna bör alltså inte komma att påverka konkurrensförhållandena. Konsekvenser för små företag Små företag kan ha en högre marginell kostnad av att förlora produktionstid när ST-läkaren går på utbildning. Små kliniker och vårdcentraler har färre läkare, så när en eller flera inte är i tjänst blir det svårare att möta efterfrågan på vård från patienterna. Med tanke på den ökade flexibilitet som den vidgade kursdefinitionen medför borde de ökade kurskraven inte orsaka problem för små företag eller andra, eftersom de till exempel kan välja att ge webbkurser under kvällstid. Indirekta konsekvenser Även om de föreslagna bestämmelserna inte riktar sig mot kursproducenter, vilket inkluderar kliniker, vårdcentraler, universitet och utbildningsföretag, kan dessa komma att bli indirekt berörda av förslaget. Eftersom det endast är en indirekt påverkan tas inte dessa företag med i analysen ovan. Det bör ändå nämnas, att för att underlätta för kursproducenterna att anpassa kursernas innehåll till den nya delmålsstrukturen har Socialstyrelsen tagit fram så kallade kursämnen som är ett utbildningsstöd för utveckling av kurser under ST. Överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap i EU De föreslagna bestämmelserna som rör krav för behörighet för den med yrkeskvalifikationer från ett annat EES-land har tagits fram mot bakgrund av uppställda krav i yrkeskvalifikationsdirektivet. Bestämmelserna påverkar inte bestämmelserna om erkännande av bevis om specialistkompetens från annat EES-land. För att den nya specialitetsindelningen inte ska få en negativ inverkan på möjligheten för en specialistläkare i annat EES-land att få sina yrkeskvalifikationer erkända och få bevis om specialistkompetens i Sverige måste dock en översyn göras, av de specialiteter som är anmälda i bilaga V till direktivet, inför att de föreslagna bestämmelserna träder i kraft. Förslaget innefattar en övergångsbestämmelse som innebär att en läkare som fått legitimation i Sverige, eller motsvarande bevis om

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (14) behörighet i annat EES-land vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande, kan få sin ansökan om bevis om specialistkompetens prövad enligt SOSFS 2008:17 t.o.m. år Vidare innefattar förslaget bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstgöring i annat EES-land än Sverige. De föreslagna bestämmelserna bedöms därför inte hindra den fria rörligheten och bedöms vara i överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Särskilda hänsyn angående ikraftträdande och informationsinsatser De nya bestämmelserna kommer att träda i kraft under våren Socialstyrelsen kommer att informera om detta på myndighetens webbplats, Kontaktpersoner: Febe Westberg febe.westberg@socialstyrelsen.se Ragnhild Mogren ragnhild.mogren@socialstyrelsen.se

17 Dnr /2014 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg Enligt sändlista Komplettering av konsekvensutredning gällande förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring s. 5-6 Nytt avsnitt: Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Socialstyrelsen har bemyndiganden att utfärda föreskrifter om läkarnas specialiseringstjänstgöring i 4 kap , 6 kap. 4 och 8 kap. 5 andra stycket i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Bemyndigandet i 4 kap. 5 5 träder i kraft den 1 januari SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

18 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(5) s. 12 Ny tabell 1 Tabell 1: Totala engångskostnader, årliga kostnader och årliga administrativa kostnader för att införa föreslagna bestämmelser om läkarnas specialiseringstjänstgöring, för samtliga berörda verksamheter. Kapitel/paragraf Planerad handledning (3 kap. 1 ) Kliniker & Vårdcentraler (VC) Engångskostnad (kronor) Årlig kostnad/ vinst (-) (kronor/år) Bedömning i samråd med studierektor (bilaga 2) Kliniker & VC Ansvarsfördelning (4 kap. 2 ) Kliniker & VC extern granskning Årlig administrativ kostnad (kronor/år) Kliniker & VC Studierektor samordnar fortbildning av handledare (4 kap. 5 ) Studierektorer Indelning av specialiteter (5 kap.) Landsting & statliga anslag Kliniker & VC Bifogade dokument av specialistläkare från tredjeland (7 kap. 5 ) Socialstyrelsen Ny struktur i målbeskrivningarna Landstingen 0 Kliniker & VC Anpassningskostnader Kliniker & VC Socialstyrelsen SUMMA Beräkning om totalt antalet ST-läkare som granskas per år

19 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(5) s. 14 Ny tabell 2 Tabell 2: Totala engångskostnader, årliga kostnader och årliga administrativa kostnader för att införa föreslagna bestämmelser om läkarnas specialiseringstjänstgöring, för privata företag. Kapitel/paragraf Engångskostnad, till följd av tid för inlärning Årlig kostnad/ vinst (-) (kronor/år) Årlig administrativ kostnad (kronor) Planerad handledning (3 kap. 1 ) Bedömning i samråd med studierektor (bilaga 2) Ansvarsfördelning (4 kap. 2 ) Kliniker & VC - extern granskning Kliniker & VC Studierektor samordnar fortbildning av handledare (4 kap. 5 ) Indelning av specialiteter (5 kap.) Ny struktur i målbe skrivningarna Anpassningskostnader SUMMA s. 16 Nytt avsnitt Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. 2 Lönekostnad per inspektion

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 4(5) Föreskrifter för läkarnas specialiseringstjänstgöring finns redan i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring I förslaget till revidering föreslås en kodifiering av gällande praxis vad gäller specialistläkare från tredje land. Vidare föreslås att vårdgivare ska åtgärda de brister som visas vid granskning och utvärdering av kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen. Författningsförslaget innebär därmed vissa nya åligganden för vårdgivare och utgör därmed en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Socialstyrelsen bedömer att de föreslagna reglerna leder till att en förbättrad funktionalitet hos specialiteterna uppnås. Det skulle också ge en flexiblare specialitetsstruktur med större anpassningsförmåga. En ny gemensam kunskapsbas enligt den modell som föreslås i den översyn som gjorts bedöms bättre kunna anpassas till förändringar i till exempel den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen. Målbeskrivningarnas nya struktur tydliggör vilka delmål som är specialitetsövergripande och gemensamma. Ett ökat kunskapsutbyte mellan specialiteterna ökar förutsättningarna för en effektiv och ändamålsenlig utbildning. Det innebär även ökade förutsättningar för samverkan vid planering och genomförande av olika utbildningsaktiviteter. Med hänsyn till vad som nu anförts bedömer Socialstyrelsen att den inskränkning i den kommunala självstyrelsen som författningsförslaget innebär, inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Bilaga 1 Nytt avsnitt 4 kap. 2 Ansvarsfördelning Enligt 2 ska vårdgivaren ansvara för att kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen säkerställs genom att systematiskt granska och utvärdera att verksamheten uppfyller de krav som finns i 3-4 kap. Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör. Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister ska vårdgivaren åtgärda dessa. Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år. Enligt de nya bestämmelserna ska vårdgivarna systematiskt arbeta med granskning och utvärdering av verksamheten samt se till att de utbildande enheterna har rutiner för att följa upp ST-utbildningen. Dessa rutiner behöver dokumenteras av verksamheten och kostnaden blir lönekostnaden för den personal som utför detta.

21 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 5(5) Enligt det nya allmänna rådet bör vårdgivaren se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år. Extern granskning görs redan idag och för varje berörd verksamhet kommer det att innebära förberedelse inför besöket, tiden som inspektionen tar i anspråk samt efterarbete. I dag genomför Lipus inspektioner och kostnaden för en sådan inspektion är, enligt Lipus hemsida samt telefonsamtal med kanslichefen vid Lipus, omkring kr. De inspektioner som genomförs av Lipus vid stora universitetskliniker medför kostnader på omkring kr. Det är kliniken och vårdcentralen som är beställare av inspektionen och som bär kostnaden. Enligt uppgift tar en inspektion som regel 1,5 dag att genomföra och handledare, verksamhetschef, studierektor och ST-läkare deltar. För kliniken och vårdcentralen som behöver avsätta tid till ett sådant inspektionstillfälle blir påverkan produktionsbortfall för de inblandade i verksamheten. Enligt den arbetsmodell som Lipus tagit fram sammanställs efter inspektionen en rapport där eventuella åtgärdsförslag presenteras. Verksamheten får sedan tre månader på sig för att återkomma med en plan för hur åtgärderna kommer att vidtas. För verksamheter där det krävs stora åtgärder blir kostnadspåverkan den tidsåtgång och timkostnad för den som dokumenterar åtgärden.

22 SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap , 6 kap. 4 samt 8 kap. 5 andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd kap. Ansvarsfördelning Vårdgivaren ska ansvara för att kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen säkerställs genom att systematiskt granska och utvärdera att verksamheten uppfyller de krav som finns i 3-4 kap. Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren. Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister ska vårdgivaren åtgärda dessa. Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år

23 Bilaga 1 Till avsnitt Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen I den här bilagan redovisas antaganden och beräkningar bakom kostnaderna i tabell 1. I tabellen redovisas vilka punkter i de föreslagna bestämmelserna som kan ha kostnadsmässiga konsekvenser för berörda organisationer, myndigheter och företag. Analysen kommer att gå igenom varje punkt och slutligen sammanställa kostnader och vinster i en tabell för varje typ av verksamhet som berörs. Under varje punkt kommer följande kostnader att tas upp: engångskostnader som uppstår vid implementeringen av de reviderade bestämmelserna och den årliga kostnaden samt årliga administrativa kostnader som följer. En administrativ kostnad definieras som kostnad för att upprätta, lagra och överföra uppgifter. I beräkningarna utgår Socialstyrelsen från följande siffror. Tjänst Antal Timlön 1 ST-läkare totalt, per årskurs 253 Handledare Studierektor Verksamhetschef Handläggare, SoS 200 Medicinskt sakkunnig, SoS kap. 1, allmänt råd: Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema Enligt 3 kap. 1 bör handledningen planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman. Det kan t.ex. vara en timme i veckan eller en förmiddag i månaden som handledare och ST-läkare träffas för handledning. I praktiken sker det här redan 1 Timlöner baseras på lönestatistik från Seco och uppgifter från Socialstyrelsen och intervjuade källor. Siffrorna representerar den mottagna bruttolönen för de olika grupperna, inte den utbetalda summan för arbetsgivaren. Arbetsgivaravgifter är alltså inte inräknade. 2 Det finns ingen statistik på hur många ST-läkare som finns i Sverige. Enligt Socialstyrelsen (2014) utfärdades specialistbevis år Myndigheten antar att det går ST-läkare i varje årskurs. I teorin pågår ST-utbildningen i fem år, men i praktiken blir de flesta klara inom tre år. För att uppskatta hur många ST-läkare som påverkas av föreskriften räknar myndigheten med att de genomför specialiseringstjänstgöring i fyra år, aaaaa SSSäkkre = = stycken. 3 Baserat på antal ST-studierektorer som är registrerade i Nätverket för AT- och STstudierektorer 4 Av de kliniska verksamhetscheferna antas hälften vara överläkare och hälften sjuksköterskor.

24 på alla ST-utbildande enheter, men eftersom det förts in i de nya bestämmelserna utreder Socialstyrelsen hur mycket det kommer att kosta ifall en liten andel av enheterna inte skulle ha inplanerad handledning sedan tidigare. Den totala kostnaden under den här punkten beror helt på hur ST-utbildande enheter gör i dag beträffande schemalagd handledning. Om det antas att det blir en ny schemalagd aktivitet för en bråkdel av ST-läkarna, 2 procent, då kommer kostnaden att bli: årrrr kkkkkkk = (2% aaaaa SSSäkkkk aaaaa tttttt lön (SS läkkkk)) + (2% aaaaa SS läkkkk aaaaa tttttt lön(haaaaaaaaa)) = (0, ss 40h 253kk) + (0, ss 40h 343kk) = kk Kostnaden är dock med hög sannolikhet noll. Kostnadsspannet kronor införs i tabell 1 över väntade kostnader. Handledningen kommer också att dokumenteras vilket blir en administrativ kostnad. Låt säga att det tillkommer 15 minuter administration till varje timme av handledning, och att ST-läkaren utför det. Endast ett fåtal enheter har inte haft inplanerad handledning innan, vilket innebär att det blir en ny kostnad för endast några få enheter. I analysen antas det bli en ny kostnad för två procent av alla ST-läkare. Då blir den årliga administrativa kostnaden årrrr aaaaa kkkkkkk = 2% aaaaa SS läkaaa aaaaa tttttt lön(ss läkkkk) = (0,25 40) 253 = kronor. För de flesta enheter blir det ingen ny kostnad. Spannet kronor förs in i tabell 1. 4 kap. 5 : Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna I praktiken samordnar redan studierektor ST-läkarnas utbildning varför Socialstyrelsen inte har gjort en beräkning för detta. 4 kap. 5, allmänt råd: Studierektor bör samordna den kontinuerliga fortbildningen av handledare Enligt 4 kap. 5 bör studierektor samordna den kontinuerliga fortbildningen av handledare. Det här kan ta mellan 10 och 40 dagar per år av studierektors tid. Det skulle kunna uppkomma en administrativ kostnad för studierektorn, men denna anses inte betungande och har inte kunnat kvantifieras heller. Tid för administration ingår i det uppskattade tidsspannet. Beräkning: Årrrr kkkkkkk = aaaaa ssssssssssssss aaaaa tttttt lön = 600ss 80h 460kk = kronor Årrig kkkkkkk: tttt kkkkkk 2

25 Bedömningen av ST-läkarens uppnådda specialistkompetens ska göras i samråd med studierektor Enligt bilaga 2 ska bedömningen av ST-läkarens uppnådda specialistkompetens göras i samråd med studierektor. Detta innebär att det tas produktionstid ifrån studierektor. Om studierektor måste lägga ner 30 minuter per ST-läkare som ska ansöka om bevis om specialistkompetens (ca ST-läkare per år) blir kostnaden: årrrr kkkkkkk = läkkre mmm sssssssssssssssssss aaaaa tttttt lön(ssssssssssss) = ,5 460 = Det här är inget nytt på många enheter. Om utgångspunkten är att hälften av alla ST-utbildande enheter har det här i system sen tidigare kommer kostnaden av att införa de nya bestämmelserna bli = kronor. Om alla enheter 2 redan gör bedömningen i samråd med studierektorn blir kostnaden noll, vilket är troligt. Spannet kronor förs in i tabell 1. Ingen ytterligare administration anses uppstå för studierektorn, förutom en signatur under mötet. Denna kostnad är dock försumbar och förs inte in i tabell 1. 5 kap.: Indelning av de specialiteter i vilka specialistkompetens kan uppnås Den nya specialitetsindelningen kommer troligtvis att innebära en samhällsekonomisk vinst eftersom de delar av utbildningen som bedömts inte komma till användning har tagits bort. För att få en väldigt grov uppskattning av de kostnadsmässiga konsekvenserna ställer Socialstyrelsen upp följande resonemang: 13 grenspecialiteter kommer att bli basspecialiteter. dvs. förkortas med fem år 5. Sex nya tilläggsspecialiteter tillkommer, vilket betyder att ST-läkare som väljer dessa kommer att tjänstgöra fem år längre än vad de skulle ha gjort tidigare. Skillnad i tillagda och borttagna specialiteter blir en minskning med sju specialiteter, bortsett ifrån ifall de är tillägg- eller grenspecialiteter. Inom grenspecialiteterna som blir basspecialiteter går det ca 16 ST-läkare per årskurs. Om antagandet är att det kommer gå i genomsnitt lika många ST-läkare per årkurs inom var och en av de nya tilläggsspecialiteterna. Det betyder att det kommer bli 7 16 = 112 färre ST-läkare per år. Ungefärlig årlig kostnad för utbildning av en ST-läkare är kronor. Det blir alltså en årlig vinst på = kronor. Den här vinsten ligger främst hos landstingen som finansierar ST-utbildningen. Några kurser, de så kallade SK-kurserna, finansieras av statliga anslag, och innebär därför att det även blir en vinst för staten. Ingen särskild administrativ kostnad uppkommer i och med de nya tilläggsspecialiteterna. Det bli en initial kostnad första gången handledaren måste läsa in sig på vilka kompetenskrav som ska uppfyllas inom den nya specialiteten. Återigen, låt säga att det kommer att gå 16 ST-läkare inom varje ny tilläggsspecialitet, att handledaren måste lägga ner två timmar på att läsa in sig på kompetenskraven, 5 Utbildningen är i teorin fem år även om den i praktiken kan komprimeras till 2-3 år. 3

26 och att varje handledare bara handleder en ST-läkare, då kommer den initiala kostnaden av de 6 nya tilläggsspecialiteterna att bli: aaaaa SS läkkkk tttttt lön(haaaaaaaaa) = (16 6)ss 2h 343kk = kronor. Den här siffran är med hög sannolikhet överdriven, dels eftersom antalet STläkare inom de nya specialiteterna kan vara lägre de första åren, dels för att en läkare kan vara handledare till flera ST-läkare på samma gång och därför behöver lägga ner mindre tid per ST-läkare. 7 kap. 5 : Specialistläkare från tredjeland ska bifoga ett intyg om uppfyllda kompetenskrav samt sitt individuella utbildningsprogram Det här kan innebära en administrativ kostnad för ST-läkarens handledare och verksamhetschef. Men troligen blir det ingen extra administrativ kostnad eftersom dessa redan i dag fyller i eller skriver intyg. Eftersom alla specialistläkare från tredjeland kommer att skicka in samma intyg samt bifoga det individuella utbildningsprogrammet kommer utredningen av ansökan på Socialstyrelsen att bli mer effektiv och öka möjligheterna till likformig hantering. Cirka 550 bevis om specialistkompetens utfärdas årligen till läkare som har gjort sin STtjänstgöring utomlands. Antag att hälften av dem är specialistläkare från tredjeland, dvs. 225 läkare per år, och att handläggningen på Socialstyrelsen går fem minuter snabbare tack vare det nya intyget. VVVVV = aaaaa aaaökkkkkkk tttttt lön(haaaaäggggg) = 225ss 0,08h 200kk = kronor. Målbeskrivningarnas nya struktur Målbeskrivningarnas nya struktur har olika slags kostnadsmässiga konsekvenser. Tidigare delmål (21), kommer att täckas in i a-delmålen. Troligtvis kommer fortfarande alla a-delmål att kunna täckas in i en kurs precis som delmål (21) har kunnat göras. Däremot, eftersom kompetenskraven har konkretiserats kommer det antagligen att behövas lägga till ytterligare en dag till kursen. Socialstyrelsen antar att en kurs kostar kronor per dag. Kostnaden av att förtydliga a-delmålen uppgår därför till kkkkkkk = aaaaa SS läkkkk kkkkkkk(kuuu) = 1 375ss kk = kronor. B-delmålen är nya, och två av tre ST-läkare kommer att behöva uppfylla kraven i dem. Delmål b2 till b5 kommer antagligen att bli fyra olika kurser. Myndigheten antar att varje kurs tar tre dagar, med en kostnad på kronor per STläkare och kurs. Grovt räknat går 2/3 av alla ST-läkare i en årskurs, dvs = 917 stycken ST-läkare kommer att gå fyra fler kurser under sin 3 specialiseringstjänstgöring. Kostnaden för att utbilda de berörda ST-läkarna i de kompetenser som anges i dessa delmål kommer alltså att bli bbbörrr SS läkkkk kkkkkkk(kkkk) = 917ss 3 000kk = kronor. För den tredjedel som inte behöver uppfylla kompetenskraven i delmålen b kommer däremot utbildningstiden att minska med ungefär en halv dag. En halvdags kurs antas kosta 850 kronor. VVVVV = ee bbbörrr SS läkkkk kkkkkkk(kkkk) = 458ss 850kk = kronor. 4

27 Kostnader till följd av omstruktureringen av delmål drabbar mest landstingen som finansierar utbildningen. Den totala kostnaden blir kk kk kk = kronor. Å andra sidan kommer, enligt de reviderade bestämmelserna, fler former av utbildningsaktiviteter att kunna definieras som kurs, till exempel lokalt utformade utbildningsaktiviteter eller webbaserade kurser. Det här innebär att de ökade kurskraven inte behöver utgöra någon kostnad för landstingen. Denna mer flexibla definition av kurser kan till och med innebära att utbildningskostnaden per ST-läkare sjunker. I den här analysen antar Socialstyrelsen att landstingen och de ST-utbildande enheterna agerar optimalt, dvs. utnyttjar den utökade flexibiliteten och utformar kurserna så att de på bästa sätt motsvarar utbildningsbehovet. Därmed kommer utbildningskostnaden inte att påverkas av utökade kurskrav. Vidare blir det en kostnad för kliniker och vårdcentraler när deras ST-läkare förlorar produktionstid på grund av mer utbildningstid. Myndigheten antar att ST-läkarnas lön är vad deras produktionstid är värd för respektive enhet. Det förloras totalt 1 ddddd läkkkk + 3 ddddd 916 läkkkk 0,5 ddddd 458 läkkkk = arbetsdagar, och en ST-läkares dagslön är kronor. Därmed blir den totala kostnaden kk = kronor som ST-utbildande enheter förlorar på att deras ST-läkares utbildningstid utökas. Fler kurser innebär viss ökad administration i och med att fler kursbevis måste administreras av ST-läkaren själv. Kursbevisen uppvisas för handledaren, och kan komma att begäras av handläggare på Socialstyrelsen i de fall handläggningen behöver kompletteras. Antag att det tar 30 minuter att administrera varje extra kurs, då kommer 916 ST-läkare att gå fyra fler kurser med en administrativ tid på 30 minuter, och deras tid är värd 253 kr/h. KKKKKKK = 916ss 4 0,5h 253kk = kronor Däremot kan gemensamma delmål ha negativa effekter på de totala administrativa kostnaderna associerade med specialiseringstjänstgöring. Eftersom STläkarna går samma basutbildning kan man tänka sig en slags stordriftsfördel, att administrationen blir enklare i och med att den blir mer lika för de olika specialiteterna. Socialstyrelsen antar att det underlättar det administrativa arbetet med totalt en timme för varje person som arbetar med ST-läkarnas utbildning och utfärdande av bevis. De personerna inkluderar handledaren, den kliniska verksamhetschefen, studierektorn och handläggaren på Socialstyrelsen. Vinsten för varje ST-läkare över hela utbildningen blir: VVVVV = 1h [lön(haaaaaaaaa) + lön(vvvvvvvheeeehee) + lön(ssssssssssss) + lön(haaaaäggggg)] = 1 [ ] = Då blir den årliga vinsten per ST-läkare Årrrr vvvvv = = 262 kronor. 5 Totalt för alla ST-läkare blir den årliga vinsten tack vare gemensamma delmål: 1 375ss 262kk = kronor. Den totala administrativa kostnaden till följd av delmålens nya struktur är dddddddddddd kkkkkkk = kk kk = kronor per år. 5