Kvinnors upplevelse av stöd då de drabbats av bröstcancer

Transkript

1 Kvinnors upplevelse av stöd då de drabbats av bröstcancer En litteraturöversikt HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Hanna Josefsson & Lisa Widén HANDLEDARE: Margareta Ankarberg JÖNKÖPING 2019 januari

2 Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligast förekommande tumörsjukdom hos kvinnor. Risken att drabbas ökar efter 40-års åldern. Majoriteten behandlas med bröstbevarande kirurgi, vissa kvinnor genomgår mastektomi och vissa kvinnor väljer därefter att göra en rekonstruktion. Att drabbas av bröstcancer kan leda till känslor av uppgivenhet, rädsla samt ångest. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av stöd under sjukdomsförloppet. Metod: En induktiv litteraturöversikt utifrån elva kvalitativa artiklar genomfördes. Resultat: Att alltid ha någon form av tillgängligt stöd kändes viktigt för att bevara hoppet hos kvinnan. Att erhålla informativt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera situationen och önskades primärt fås från sjukvårdspersonal. Stödgrupper kunde upplevas positivt men de kunde också ha en negativ inverkan på kvinnans välmående. Stöd från omgivande familj var viktigt. Kvinnor upplevde även att de erhöll ett gott stöd från olika trosuppfattningar. Ibland kunde stödet framkalla en viss sårbarhet samt vara svårt att acceptera för kvinnan. Slutsatser: Genom att förhålla sig till kärnkompetenser kan sjuksköterskan bidra till att kvinnan med bröstcancer uppfyller det eventuella behov av stöd som finns under sjukdomsförloppet. Nyckelord: Personcentrerad vård, informatik, sjuksköterska, förståelse, kvalitativ metod

3 Women's experience of support during breast cancer Summary Background: Breast cancer is today the most common tumor disease in women. The risk increases after 40 years of age. The majority are treated with breast-preserving surgery, some undergo mastectomy and some women choose to do a reconstruction. Breast cancer can lead to feelings of fear and anxiety. Purpose: to describe breast cancer victims' experiences of support during the course of the disease. Method: A inductive literature review based on qualitative articles was conducted. Eleven articles have been used for the result. Results: Always having some kind of available support felt important to preserve the hope for the woman. Obtaining informative support felt important in order to be able to handle the situation and was mainly preferred by healthcare professionals. Support groups could be experienced positively but they could also have a negative impact on the woman's well-being. Support from the surrounding family was important, women also felt that they received good support from different beliefs. Sometimes the support could cause some vulnerability and be difficult to accept for the woman. Conclusions: By relating to core competencies, the nurse can help the woman with breast cancer fulfilling the possible need for support. Keywords: Person-centered care, Information, Nurse, Understanding, Qualitative method

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Bröstcancer... 1 Att leva med bröstcancer... 2 Omvårdnad och kärnkompetenser... 2 Stöd... 3 Syfte... 4 Material och metod... 4 Design... 4 Urval och datainsamling... 4 Dataanalys... 5 Etiska överväganden... 5 Resultat... 6 Att sträva mot trygghet... 6 Stöd från sjuksköterskan samt omgivande familj... 6 Erhålla tillgänglig information... 7 Sociala nätverk samt trosuppfattning... 8 Att sträva mot normalitet... 8 Att bli sedd och acceptera kroppsliga förändringar... 8 Att återgå till vardagen... 9 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Förväntade kliniska implikationer Referenser Bilagor... 1 Bilaga Bilaga Bilaga

5 Inledning Sedan 1970-talet har prognosen för kvinnor med bröstcancer utvecklats i en positiv riktning. Den relativa femårsöverlevnaden skattades samma år till 48% för kvinnor (Socialstyrelsen, 2013). Idag har siffran för andelen femårsöverlevnad stigit till 92%, vilket innebär en markant ökning av antalet överlevande. Den relativa 10- årsöverlevnaden skattas idag till 86,1%, dock ökar siffran för antalet kvinnor som diagnostiseras för bröstcancer (Socialstyrelsen, 2018). Forskning visar att de kvinnor som har överlevt bröstcancer många gånger är i behov av stöd för att främja det emotionella välbefinnandet under sjukdomsförloppet. I takt med en ökad andel överlevande, samtidigt som antalet insjuknande ökar, innebär det även att andelen överlevande som är i behov av stöd efter sjukdomen också ökar (Fong, Scarapicchia, McDonough, Wrosch & Sabiston, 2017). Enligt forskning upplever en del kvinnor som diagnostiserats med- eller behandlats för bröstcancer att vissa behov ibland ej blir uppfyllda i den mån de önskar, då främst psykologiska behov. Exempel på dessa ouppfyllda behov är stöd från medicinsk personal samt tillhandahållen information. Forskning visar då att sjuksköterskan kan bidra positivt till kvinnans egna förmåga att hantera situationen samt vara ett viktigt stöd under hela sjukdomsförloppet (Ahern, Gardner & Courtney, 2016). Genom att sjuksköterskan ökar sin kunskap samt sin förståelse för vilka känslor som kan uppkomma hos en kvinna med bröstcancer kan hen ge kvinnan ett individuellt anpassat stöd under sjukdomsförloppet. Denna studie ger kunskap om hur sjuksköterskan kan gå tillväga för att möta en bröstcancerdrabbad kvinna och ge henne det stöd hon behöver. Bakgrund Bröstcancer Bröstcancer utgör idag den vanligast förekommande cancerformen att drabbas av som kvinna. Globalt sett är bröstcancer även den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. I Sverige orsakar bröstcancern näst flest dödsfall och utgör cirka 30% av alla cancerfall bland kvinnor. Under 2016 avled 1952 kvinnor i Sverige till följd av bröstcancern vilket utgör 47 dödsfall per kvinnor. Däremot minskar dödligheten succesivt och från och med 2006 till och med 2016 minskade den med 10% (Folkhälsomyndigheten, 2018). Diagnosen för bröstcancer ställs med hjälp av palpation följt av mammografi, därefter bröstpunktion. Vid misstanke om metastaser undersöks även levern med hjälp av prover samt en lungröntgen (Ericson & Ericson, 2012). Vid insjuknande är medianåldern cirka 60 år (Zedenius & Andersson Torslander, 2018). Risken för att drabbas av en bröstcancertumör ökar efter 40-års åldern. Risken ökar även om fler i familjen, till exempel mor eller syster, har drabbats av bröstcancer. Andra riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen är övervikt, användande av p-piller sedan tidig ålder, graviditet sent i livet samt tidig menarche eller sen menopaus (Ericson & Ericson, 2012). I Sverige diagnostiseras bröstcancer numera mycket tidigt 1

6 i sjukdomsförloppet vilket gör att majoriteten behandlas med bröstbevarande kirurgi då tumören vanligtvis endast är 3 4 cm i diameter (Ingvar, 2012). I de flesta fall behandlas bröstbevarande kirurgi, så kallad kirurgisk partiell mastektomi med postoperativ strålbehandling (Ericson & Ericson, 2012). Bröstets storlek har betydelse då det undviks att avlägsna mer än ¼ av bröstet för att få ett postoperativt kosmetiskt resultat (Ingvar, 2012). Är tumören större än 4 cm avlägsnas bröstet inklusive lymfkörtelvävnad i axillen (Ericson & Ericson, 2012). Om hela bröstet tas bort vid en mastektomi kan kirurgen rekonstruera detta med hjälp av ett implantat. Detta kan göras direkt efter borttagningen om det är bestämt att vårdtagaren inte behöver strålas. Då går det, i de flesta fall, även bevara bröstvårtan. Om vårdtagaren behöver strålas får en rekonstruktion vänta tills strålningsbehandlingen är avslutad (Rayter & Wilson, 2016). Att leva med bröstcancer Att som kvinna få diagnosen och behandlas för bröstcancer drabbar både kvinnan själv, hennes familj samt hennes vänner. Behandlingstiden kan ha en signifikant påverkan på kvinnans fysiska samt psyko-sociala välmående (Harandy et al., 2010). Sjukdomen kan till en början vara svår att acceptera då den inte alltid ger tydligt uttalade symtom vilket kan leda till en djup förtvivlan hos den drabbade kvinnan (Sandberg, 2012). En nyligen diagnostiserad bröstcancer kan ge upphov till känslor av chock, ångest, rädslor samt ett förlorat hopp om framtiden (Halkett, Arbon, Scutter & Borg, 2006). Kvinnans upplevelser under sjukdomsförloppet handlar till stor del om en tuff period för den drabbade kvinnan med en stark sårbarhet under vissa perioder, inte minst i början av sjukdomsförloppet då kvinnan genomgår en stor livsomställning (Sandberg, 2012). En del kvinnor upplever att kroppen har svikit dem när de har drabbats av en bröstcancertumör (Sandberg, 2012; Ahern et al., 2016) och att kroppen plötsligt blivit ett fängelse utan någon möjlighet för dem att fly (Sandberg, 2012). En del kvinnor upplever även att de helt och hållet har förlorat hoppet, både för sig själv och för livet i allmänhet (Ahern et al., 2016). Att få bröstcancer kan även innebära en förändring för sin livsroll som människa. Sjukdomen kan då drabba både den funktionella rollen, vilken innebär bland annat kvinnans arbetsroll men också den sociala rollen omkring familj och vänner (Mogal, Howard-McNatt, Dodson, Fino & Clark, 2017). Forskning visar att kvinnor som har drabbats av bröstcancer kan uppleva behandlingstiden som en period som kräver anpassning psykosocialt. Bröstcancerdrabbade kvinnor kan känna att de under behandlingen fick god medicinsk behandling men till viss del saknade mentalt stöd och social rådgivning från sjukvårdspersonalen (Lee Mortensen, Madsen, Krogsgaard & Ejlertsen, 2018). En viktig aspekt för att kunna upprätthålla en god livskvalitet under hela behandlingstiden är att erhålla ett bra stöd från olika källor. Stöd kan då förekomma i olika former och kan bland annat vara i form av emotionellt, informativt eller socialt stöd (Cheng et al., 2013). Omvårdnad och kärnkompetenser Sjuksköterskan utgör en viktig resurs för kvinnan som drabbats av bröstcancer, både i den pre- samt den postoperativa fasen. Väntetiden mellan diagnos och behandling kan 2

7 vara en omtumlande tid för den drabbade kvinnan, sjuksköterskan utgör då en viktig roll i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan är inte bara kontaktperson åt den vårdsökande - utan även samordnare och utgör en trygghet för kvinnan veckorna innan behandling. Att som sjuksköterska skapa en god relation med den vårdsökande personen redan vid inskrivningssamtalet skapar goda förutsättningar för att kunna ge en bra omvårdnad. Detta kan även bidra positivt till den vårdsökandes upplevelse om hen erhåller tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen (Sandberg, 2012; Hayward & Taylor, 2011). Den vårdsökande personen behöver ges möjlighet att uttrycka sina känslor. Utifrån detta kan sjuksköterskan stödja, trösta samt uppmuntra (Sandberg, 2012). Då sjuksköterskan tillämpar vård ska hen alltid förhålla sig till kärnkompetenserna för god vård (Sherwood, 2013). Personcentrerad vård och vårdinformatik är två av de sex kärnkompetenserna vilka båda två är väsentliga för att kunna ge en bröstcancerdrabbad kvinna rätt stöd (Fridfinnsdottir, 1997). Personcentrerad vård har som mål att uppnå god följsamhet med den vårdsökande personen. Vårdpersonalen ska vara lyhörd för den vårdsökandes enskilda värderingar och personens behov styr de kliniska besluten (Walton, 2013). Personcentrerad vård utgör en väsentlig del i det emotionella stödet som en bröstcancerdrabbad kvinna kan vara i behov av (Fridfinnsdottir, 1997). Sjuksköterskan kan fungera som en vägledare till den bröstcancerdrabbade kvinnan genom att fånga upp varje enskild kvinnas behov. Det är även viktigt att ställa frågor om den vårdsökande personens rädslor och tankar och att då även anpassa informationen till en nivå där den drabbade kvinnan befinner sig (Sandberg, 2012). Vårdinformatik är en strategisk uppgift i alla vårdens processer för att kunna kommunicera och hantera kunskap (Warren, 2013). Vissa vårdtagare önskar mer detaljerad information och andra kanske endast vill ha precis den information de behöver. Informationen en sjuksköterska ger behöver följas upp, upprepas, förtydligas samt förklaras. Med fördel ges både skriftlig och muntlig information till vårdtagaren (Sandberg, 2012). Vårdinformatik kan ses som ett stöd vid till exempel beslut om olika vårdinsatser eller behandlingsalternativ. Genom att kunna samla vårdtagarens sjukdomshistoria och önskemål blir det möjligt att bedriva en personcentrerad omvårdnad (Warren, 2013). Stöd Under hela sjukdomsförloppet är det av stor vikt att kvinnan har någon form av tillgängligt stöd att tillhandahålla. Stöd kan erhållas från bland annat familjemedlemmar, vänner, grannar, religion, hälso- och sjukvårdspersonal (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017) samt från stödorganisationer (Landmark, Strandmark & Wahl, 2002). Under tiden kvinnan genomgår medicinsk behandling kan rätt stöd hjälpa henne att behålla en positiv attityd angående hennes hälsotillstånd, samt hjälpa henne att hantera diagnosen och dess tuffa moment (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). Stöd kan erhållas i olika former, bland annat som emotionellt, informativt samt praktiskt stöd (Landmark et al., 2002). Sjuksköterskan utgör då en väsentlig resurs i det informativa samt i det emotionella stödet (Fridfinnsdottir, 1997). Det emotionella stödet fokuserar bland annat på uttryck för empati och tillit (Coreil, 2010) och kan bidra till att kvinnan känner sig säkrare och känner sig bättre förstådd (Chantler, Podbilewicz-Schuller & Mortimer, 2005). Definitionen av informativt stöd avser kunskapsutbyte som är relevant för den specifika situationen som individen upplever (Bloom, Stewart, Johnston, Banks & Fobair, 2001). 3

8 Lee Mortensen et al. (2018) beskriver att en viss brist finns då det kommer till den vårdsökande personens upplevelse av att de får tillräckligt med psykiskt stöd från sjukvårdspersonalen under sjukdomsprocessen. Syfte Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av stöd under sjukdomsförloppet. Material och metod Design En litteraturöversikt med stöd från kvalitativa artiklar genomfördes då syftet var att beskriva kvinnors egna upplevelser av stöd. Vad som studeras i kvalitativa studier är kvinnors egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet, viktigt att belysa är att det ej finns något som är fel eller sant i en erfarenhet (Henricson & Billhult, 2012). Metoder som har använts av artiklarnas författare är intervjuer, berättelser samt observationer. Dessa metoder har använts för att fånga upp det upplevda fenomenet vilket är vad som studeras vid kvalitativ forskning (Dahlborg Lyckhage, 2017). Induktiv ansats användes i arbetet vilket innebär att arbetets teoretiska referensram användes först som en avslutande reflektion i diskussionen (Henricson, 2012a). Urval och datainsamling Datainsamlingen utfördes genomgripande utifrån Fribergs (2017a) metod för allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen inleddes med en artikelsökning med hjälp av sökord utformade efter vårt avgränsade syfte, se bilaga 2. Datainsamlingen gjordes i de tre databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. CINAHL är en databas som inriktar sig på forskning kring omvårdnad, även Medline har en forskningsinriktning på omvårdnad men också på medicin (Östlundh, 2017). PsycINFO är en databas som har sin inriktning på psykologi med dess angränsande ämnesområden (American Psychological Association, u.å.). Följande sökord har använts till litteratursökningen: Breast cancer, metastatic, support, social support, qualitative, interview, surviv, care, women, care, nurs, experience, exploration och living. Trunkering användes på ämnesorden support*, nurs*, surviv* samt experience* för att kunna möjliggöra fler träffar på dokument som innehöll ordens olika böjningsformer. Så kallad boolesk söklogik användes för att markera hur de utvalda ämnesorden skulle kombineras. Operatorerna OR och AND användes under vår datainsamling (Östlundh, 2017). Under datainsamlingen av de vetenskapliga artiklarna som redovisas i resultatet genomfördes en litteraturavgränsning med hjälp av inklusionskriterier samt exklusionskriterier. En litteraturavgränsning görs för att spegla syfte samt problemformulering. Inklusionskriterier i datainsamlingen var att artiklarna fokuserade på kvinnor över 18 år samt att artiklarna var peer reviewed vilket innebär att artiklarna tidigare har blivit granskade av forskare (Segesten, 2017). Inklusionskriterier var även att artiklarna hade en kvalitativ ansats samt att de var skrivna på engelska. Exklusionskriterier var artiklar där även män var med i 4

9 forskningen eller artiklar som var publicerade tidigare än januari 2009, detta för att endast få med aktuell forskning (Friberg, 2017b). Efter sökningen granskades artiklarna individuellt utifrån ett helikopterperspektiv för att få en översiktsbild över artiklarna innan de analyserades, detta gjorde genom att läsa sammanfattningarna (eng. abstracts). Efter att ha granskat artiklarna utifrån ett helikopterperspektiv valdes ett urval av studier ut till att kvalitetsgranskas med hjälp av protokollet för kvalitetsgranskning framtaget av vid avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 1. Wallengren & Henricsons (2012) metod för kvalitetsgranskning var under hela sökningen en riktlinje för att hålla god kvalitet på de kvalitativa artiklarna som skulle utforma ett resultat. En kvalitetsgranskning är nödvändig för att för att det ej ska bli oklart var analysen grundas på samt för att få fram viktig information om flertalet olika aspekter. Efter kvalitetsgranskningen valdes elva relevanta artiklar ut, se bilaga 3, som alla uppnådde kriterierna i kvalitetsprotokollet. Sedan användes artiklarna för att sammanställa ett resultat (Friberg, 2017b). Dataanalys Analysen av datainsamlingen genomfördes utifrån Fribergs (2017a) 5-stegsmodell för att analysera kvalitativa studier. Denna process inleddes med att de utvalda artiklarna lästes flera gånger i sin helhet med öppenhet samt följsamhet av båda författarna, detta att få en ökad förståelse för vad artiklarna handlar om. Artiklarna lästes individuellt för att sedan diskuteras mellan författarna. Syftet hölls i minnet under hela analysarbetet. Nästa steg var att identifiera nyckelfynden i studiernas resultat vilket gjordes genom att artiklarnas teman och subteman identifierades. Det som var relevant för litteraturöversiktens syfte i resultatens teman och subteman ströks under med färgkoder efter att ha lästs igenom ytterligare en gång. Det som ströks under från samtliga artiklar sammanfattades sedan på ett nytt pappersark som en schematisk översikt. Nyckelfyndens likheter och olikheter analyserades sedan av båda författarna, tillsammans. Efter noggrann analys av artiklarnas resultat kunde två nya teman samt fem subteman utformas. De nya teman blev att sträva mot trygghet med dess subteman stöd från sjuksköterskan samt omgivande familj, erhålla tillgänglig information och sociala nätverk samt trosuppfattning, det andra temat blev att sträva mot normalitet med dess subteman att bli sedd och acceptera kroppsliga förändringar och att återgå till vardagen. Det femte och sista steget i Fribergs (2017a) modell för att analysera kvalitativa studier var att formulera en beskrivning med grunden i de nya utformade, övergripande temana. En ny text skapades utifrån de elva analyserade artiklarna för att läsaren ska kunna få en djupare förståelse av studiernas innebörd. Texten lästes igenom flertalet gånger för att säkerställa att textens helhet ej innehåller motsägelser eller upprepningar (Friberg, 2017a). Etiska överväganden De elva artiklarna som finns med i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans riktlinjer, se bilaga 1. Artiklar som har tillstånd från en etisk kommitté inkluderades endast i resultatet, detta säkerställer att de har genomgått noggranna etiska överväganden och gör att det vetenskapliga värdet ökar (Wallengren & Henricson, 2012). Helsingforsdeklarationen (The World Medical Association, 2018) har använts som forskningsetisk riktlinje under litteraturöversikten. Deklarationens etiska principer är särskilt riktade till medicinsk forskning, bland annat att individen 5

10 alltid ska gå före intresset för resultatet. Forskningen får endast fortsätta om en etisk kommitté har godkänt projektet (The World Medical Association, 2018). Resultat Av de elva kvalitativa artiklar som har analyserats framkom det att kvinnor uppskattar att få någon form av stöd under sjukdomstiden. Totalt ingick 402 kvinnor i resultatet, vissa kvinnor genomgick pågående behandling och vissa hade avslutat behandlingen. Två teman samt fem subteman identifierades utifrån artiklarnas resultat, likheter samt olikheter under dataanalysen vilka redovisas i figuren nedan (Friberg, 2017a): Att sträva mot trygghet Stöd från sjuksköterska samt omgivande familj Erhålla tillgänglig information Sociala nätverk samt trosuppfattning Att sträva mot normalitet Att bli sedd och acceptera kroppsliga förändringar Att återgå till vardagen Figur I. Redovisning av de två teman samt de fem subteman som identifierades under analys av artiklarna. Att sträva mot trygghet Stöd från sjuksköterskan samt omgivande familj Att alltid ha någon form av stöd tillgängligt efter att ha fått en bröstcancerdiagnos var viktigt oavsett om stödet utnyttjades eller ej, stödet inkluderade både telefonsamtal samt stöd i form av fysiska möten (Drageset, Lindstrøm, Giske & Underlid, 2012; Snyder & Pearse, 2010). Stödet kvinnorna erhöll under sjukdomsförloppet var i första hand från familjen (Drageset, et al., 2012; Dickerson, Alqaissi, Underhill & Lally, 2011; Williams & Jeanetta, 2014). Gifta kvinnor erhöll främst emotionellt stöd från deras makar (Dickerson et al, 2011). Kvinnor vars respektive som avsatte regelbunden tid till att hälsa på dem på sjukhuset samt uppmuntra dem till att hantera sjukdomstillståndet ökade kvinnornas emotionella hopp och styrka. Detta motiverade även kvinnorna till att fortsätta kämpa för att överleva sjukdomen (Suwankhong & Liamputtong, 2016). Att ha familjen omkring sig kunde även bidra till att kvinnan fick mer styrka till att klara av behandlingstiden. Även om familjen ej fanns tillgänglig fysiskt så var dem ett viktigt stöd genom att de fanns där om det skulle behövas (Drageset et al., 2012). Ibland tog kvinnorna även med sig en familjemedlem till sjukhusbesöken för att hjälpa till att dokumentera vad som blev sagt då det kunde vara svårt för kvinnan att minnas allt själv (Snyder & Pearse, 2010). Det framkom även att vissa kvinnor kunde känna en viss rädsla över att berätta detaljerad information om deras sjukdom för sin familj, detta på grund av att sjukdomen kunde vara dödlig vilket kunde väcka en oro hos familjemedlemmarna (Remmers, Holtgräwe & Pinkert, 2010; Dickerson et al., 2011). Det kunde ibland vara en svår balansgång att hantera och acceptera det stöd som gavs under behandlingstiden (Dickerson et al., 2011; Lewis et al., 2015). Kvinnor kunde ibland uppleva att deras familjer behandlade dem som om de var döende eller 6

11 ömtåliga, bland annat när de frågade om hur de mådde eller när de hade nästa behandling (Drageset et al., 2012; Lewis et al., 2015; Dickerson et al., 2011). Hälso- och sjukvårdspersonal utgjorde också en grupp där stöd uppskattades av kvinnor med bröstcancer (Drageset et al., 2012). Kvinnorna som genomgick behandling önskade ha en sjuksköterska tillgänglig som kontaktperson som de kunde vända sig till för att tala om sin cancer, sina rädslor samt de olika behandlingsalternativ som fanns, detta ingav en trygghet och var betydelsefullt (Remmers et al., 2010; Snyder & Pearse, 2010; Drageset et al., 2012). Kvinnor förväntade sig inte bara ett professionellt, korrekt bemötande från sjuksköterskan under behandlingstiden, de önskade ett mer personligt möte där även sjuksköterskan förväntades visa sina känslor (Jørgensen, Garne, Søgaard & Laursen, 2015; Remmers et al., 2010). Att sjuksköterskan var personcentrerad, hade en öppen dialog och inte endast pratade om sjukdomen i sig utan även om livet i allmänhet, kunde hjälpa kvinnan att känna sig förstådd och finna styrka under sjukdomsperioden (Jørgensen et al., 2015). Primärt önskade även kvinnorna i studien att de blev behandlade med respekt och som en individuell människa av sjuksköterskan. De önskade att sjuksköterskan skulle ha ett öga för olikheter för att på så sätt kunna ge ett individuellt anpassat stöd. Även de små gesterna som att få en hand på axeln, en uppmuntrande kommentar eller bara närvaron av en sjuksköterska uppskattades. Kvinnorna önskade även att deras egna copingstrategier blev tagna på allvar samt blev accepterade av sjuksköterskan (Remmers et al., 2010). Erhålla tillgänglig information Att erhålla informativt stöd om sjukdomen var en viktig aspekt som gav kvinnor möjlighet till en ökad förståelse och kunskap kring sjukdomssituationen och de möjliga behandlingsalternativ som fanns (Dickerson et al., 2011; Suwankhong & Liamputtong, 2016). Att inneha god kunskap kring bröstcancer kunde även hjälpa kvinnorna med att upptäcka tidiga förändringar i brösten för att på så sätt ha möjlighet till att söka vård så fort som möjligt (Williams & Jeanetta, 2016). Hälso- och sjukvårdspersonal var uppskattade av personer med bröstcancer och utgjorde i de flesta fall den primära informationskällan. Sjukvårdspersonalen upplevdes vara intresserade av att svara på de frågorna som kvinnorna hade om sin sjukdom (Dickerson et al., 2011; Snyder & Pearse, 2010). Det framkom att kvinnor uppskattade när de uppmuntrades till att ställa frågor av sjuksköterskan, detta ingav en känsla av att inga frågor var olämpliga. Kvinnorna uppskattade även när de fick upprepad information av sjuksköterskan (Remmers et al., 2010). Mängden information kvinnorna erhöll varierade beroende på vilket behov de hade, vissa önskade få väl detaljerad information om sjukdomen samtidigt som vissa endast ville ha den information de behövde för att överleva nästkommande dag (Dickerson et al., 2011). Att ha bra och förstående läkare och sjuksköterskor som gav kvinnorna all den information som de behövde var betydelsefullt (Davis, Nyamathi, Abuatiq, Fike & Wilson, 2016; Drageset et al., 2012). Att få veta vikten av att mediciner varje dag kunde även underlätta behandlingstiden (Davis et al., 2016). Förutom från hälso- och sjukvårdspersonal sökte kvinnor information från andra källor såsom familj, böcker, vänner, internet samt från kvinnor som hade genomgått liknande behandlingar (Snyder & Pearse, 2010; Dickerson et al., 2011). Vissa kvinnor valde att skriva ner informationen detaljerat i en anteckningsbok vilket kunde göra att informationen försvann från tankarna och på så sätt kunde de känna sig friskare. Vissa kvinnor hade andra strategier, bland annat att de bad någon annan person än dem 7

12 själva söka upp information om behandlingsalternativ och biverkningar åt dem, på så sätt kunde de kontrollera informationsflödet och sin ångest bättre (Dickerson et al., 2011). I Thailand visade det sig att kvinnor i många fall kunde åka hem från sjukhusbesöken med oförklarade begrepp samt avsaknad av information kring deras sjukdomstillstånd, detta kunde leda till en ökad känsla av oro och ångest hos kvinnorna (Suwankhong & Liamputtong, 2016). Sociala nätverk samt trosuppfattning Stödet kvinnorna erhöll var i många fall från deras vänner eller kollegor (Drageset, et al., 2012; Dickerson, Alqaissi, Underhill & Lally, 2011; Williams & Jeanetta, 2014). Vänner till kvinnorna utgjorde ett viktigt stöd när det kom till att prata om behandlingen samt om sina rädslor och om sin oro (Snyder & Pearse, 2010). Vänner benämndes som änglar och som ett viktigt stöd under hela sjukdomsförloppet (Lewis, Willis, Lee & Killbreath, 2016). Att leva ensam utan familj med en metastatisk bröstcancersjukdom kunde vara svårt och utmanande. Stöd kunde då erhållas från andra personer i kvinnans omgivning, bland annat hos kollegor samt hos andra kvinnor som hade genomgått liknande behandling för bröstcancer (Lewis et al., 2016; Snyder & Pearse, 2010). Vissa kvinnor som levde ensamma med sjukdomen hade däremot en önskan om att de hade någon som fanns där hos dem under de svåra stunderna (Drageset et al., 2012). Vissa önskade däremot vara helt utan stöd eller vänner omkring sig under sjukdomsförloppet (Lewis et al., 2016). Kvinnor kunde även söka stöd från olika stödgrupper där kvinnor med bröstcancer träffades samtidigt för att samtala och stödja varandra. Stödgrupper kunde dock upplevas både positivt och negativt för kvinnorna (Williams & Jeanetta, 2016; Snyder & Pearse, 2010). Kvinnorna i studierna benämnde de formella stödgrupperna som viktiga men inte nödvändiga för just dem själva, de föredrog då istället det stöd som de fick utav familj och vänner. Vissa upplevde till och med att dessa stödgrupper kunde vara deprimerande (Williams & Jeanetta, 2016). Yngre kvinnor med bröstcancer kände sig inte bekväma med att delta i stödgrupper. De kunde uppleva att de flesta som deltog i mötena befann sig i ett helt annat stadie i livet än dem själva på grund av att de var betydligt äldre. De yngre kvinnorna kunde även uppleva att de äldre kvinnornas behandlingsprocess hade sett annorlunda ut än deras, detta på grund av den forskning och utveckling som tillkommit då det var många år sedan de äldre kvinnorna hade behandlats för bröstcancer (Snyder & Pearse, 2010). Forskning från Thailand visar att kvinnor ibland sökte emotionellt stöd från trosuppfattningar. Kvinnor kunde då utföra meditation varje dag efter att de hade fått sin behandling vilket gav dem ett inre lugn samt hjälpte dem till att hantera deras sjukdomstillstånd. Många thailändska kvinnor hade även en tro på merit-making vilket innebär att om människan gör goda gärningar leder det till positiva resultat i livet vilket i detta fall kunde det vara att cancerns spridning stoppades (Suwankhong & Liamputtong, 2016). I andra länder var tron på Gud viktigt, även en tro på att Gud skulle hjälpa dem att överleva bröstcancern kunde vara betydelsefullt för kvinnor (Davis et al., 2016; Dickerson et al., 2011). Närvaro i kyrkan, att be böner samt att få Guds nåd var ett signifikant stöd för vissa kvinnor för att klara av att leva med bröstcancern (Davis et al., 2016). Att sträva mot normalitet Att bli sedd och acceptera kroppsliga förändringar 8

13 Under den postoperativa fasen kunde känslor av ångest uppkomma då borttagande av en del eller hela bröstet blev tvunget (Remmers et al., 2010; Jørgensen et al., 2015). Att komma hem från sjukhuset nyopererad kunde medföra känslan av att kvinnan hade fått en ny identitet (Jørgensen et al., 2015). Att brösten och håret hade försvunnit kunde leda till att kvinnorna inte kände sig lika feminina och attraktiva längre, denna upplevelse av förlorad identitet kunde leda till osäkerhet samt sorg (Remmers et al., 2010). Några kvinnor kände att andra kvinnor numera var mer attraktiva än dem själva, eftersom de kvinnorna inte saknade sina bröst. Det kunde vara sårbart för kvinnorna när deras makar roade sig med att gå ut på strippklubb vilket kunde då leda till att kvinnan kände sig otillräcklig för sin make. Känslan grundade sig då inte i att maken tittade på andra kvinnor, utan istället i att kvinnorna på klubbarna faktiskt hade bröst (Archer, Holland & Montauge, 2018). Det var inte bara det yttre som förändrades för kvinnornas kroppar, även fysiken förändrades och biverkningar som gav illamående och orkeslöshet uppkom. Biverkningarna gav begränsningar i det sociala livet och kunde även leda till känslor av stress då kvinnorna inte längre orkade göra de saker som de brukade göra innan de fick diagnosen (Lewis et al., 2015; Jørgensen et al., 2015). Att livet fick fortsätta likadant som det hade gjort innan sjukdomen trots den förändrade kroppen var viktigt för kvinnorna (Lewis et al., 2015). Att finna självacceptans i sjukdomen kunde vara svårt, men med tiden, med rätt stöd och med desto fler uppleva erfarenheter blev det lättare att acceptera tillståndet och den nya kroppen (Archer et al., 2018). Kvinnorna upplevde att stöd från sina partners, familj samt nära vänner var viktigt under tiden då kroppen förändrades. För de kvinnorna som valt att inte rekonstruera sina bröst var respekt från vänner och familj extra viktigt, respekten gav dem vidare självförtroende till att känna att de inte behövde göra en rekonstruktion för att duga. Anhöriga till kvinnor som opererat sig för bröstcancer uttryckte att de kommer älska kvinnan oavsett om kroppen är förändrad och att huvudsaken var att kvinnorna faktiskt hade överlevt. Att brösten var bortopererade, att kroppen var förändrad eller att ärr hade uppstått brydde sig makarna till de drabbade kvinnorna inte om (Archer et al., 2018). Att ha andra kvinnor omkring som hade genomgått samma kroppsliga förändring som de själva var betydelsefullt och kunde leda till att kvinnorna kände sig som mer än bara kvinnor med bröstcancer (Archer et al., 2018; Williams & Jeanetta, 2014). Att sjuksköterskan hjälpte och stöttade kvinnorna postoperativt med att konfrontera de kroppsliga förändringarna samt de känslor som kirurgin kunde medföra var viktigt för kvinnorna (Jørgensen et al., 2015; Remmers et al., 2010). Kvinnor kunde ibland se sina ärr på bröstkorgen som en symbol för cancerhistorian och som ett bevis på att allt faktiskt hade gått bra (Archer et al., 2018). Att återgå till vardagen Att komma hem från sjukhuset efter behandling kunde medföra att kvinnan upplevde att livet hade förändrat för henne samtidigt som allt annat i grannskapet hade fortsatt som vanligt (Jørgensen et al., 2015). Att kvinnor skulle få leva ett så pass normalt liv som möjligt och bli behandlade som vanliga, friska människor var viktigt för att de skulle kunna bibehålla en hög livskvalitet i vardagen (Lewis et al., 2015). Personer med bröstcancer kunde även känna sig som en börda för sin familj vissa stunder, detta på grund av vad sjukdomen orsakade dem och de begränsningar som sjukdomen medförde (Remmers et al., 2010; Jørgensen et al., 2015). Vissa kvinnor uttryckte att de var mer oroliga över sina familjemedlemmar än vad de var över sig själva och en 9

14 paradoxal situation kunde uppstå då kvinnor blev tvungna att trösta andra personer på grund av att dem själva hade drabbats av en sjukdom (Remmers et al., 2010). Det kunde även kännas jobbigt för kvinnorna att plötsligt bli den personen som upplevde störst behov av stöd och tröst efter att de själva hade varit den starka, tröstande kvinnan i familjen eller i syskonskaran tidigare. Stödet kunde då upplevas som främmande och svårt att acceptera för kvinnorna (Drageset et al., 2012). En annan paradox som kunde uppstå var att viss hjälp som kvinnorna fick kunde leda till sårbarhet, speciellt när det blev en oförmåga för kvinnan att ta hand om sin familj och sköta ansvarsområden som bland annat matlagning, barnomsorg, transport och shopping. (Coyne, Wollin & Creedy, 2012). Att fortsätta utföra sina dagliga rutinenliga uppgifter som bland annat ta hand om hushållssysslor, laga mat samt ta hand om sina barn kunde hjälpa kvinnorna till att känna sig som vanligt. Det kunde även överföra kvinnornas fokus på sjukdomen till annat (Lewis et al., 2015). Vissa kvinnor accepterade inte stödet eller den hjälp som de fick. Det var mer vanligt förekommande bland mindre familjer att avstå erbjuden hjälp samtidigt som större familjer hade lättare för att acceptera hjälp (Coyne et al., 2012). I Suwankhong och Liamputtongs (2016) studie framkom att kvinnors makar var villiga att hjälpa till med hushållssysslor då de var oroliga över deras fruars sjukdomstillstånd. Makarna önskade att deras fruar skulle få tillräckligt med vila och inte spendera tiden på rigorösa sysslor. Fruarna upplevde detta som hjälpsamt, accepterade stödet och ansåg sig själva vara lyckligt lottade. Diskussion Metoddiskussion Design En litteraturöversikt valdes då forskning kring bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser var vad som skulle studeras (Rosén, 2012). Kvalitativ metod var mest lämplig eftersom det stämde överens med syftet vilket som var att beskriva kvinnans upplevelser. Egna erfarenheter inom ämnet bröstcancer diskuterades tillsammans innan datainsamlingen började, slutsatsen blev att båda två känner någon som har drabbats av bröstcancer. Att tidigare erfarenheter kring ämnet diskuterats ökar pålitligheten samt bekräftelsebarheten (Wallengren & Henricson, 2012), det kan däremot påverka resultatet då en förförståelse kring bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av stöd fanns sedan tidigare (Henricson & Billhult, 2012; Priebe &Landström, 2012). En induktiv ansats användes då fenomenet skulle studeras så förutsättningslöst som möjligt, utan några antaganden om att vissa förhållanden förelåg (Henricson, 2012a). Urval och datainsamling Fribergs (2017b) metod för allmän litteraturöversikt följdes för att få en uppfattning om vad tidigare forskning visat kring litteraturöversiktens syfte. Datainsamlingen gjordes i form av artikelsökningar i de tre databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. Dessa databaser valdes eftersom de innehöll material inom omvårdnad och hade ett litteratururval som stämde väl ihop med syftet (Östlundh, 2017). Flera databaser kunde använts, till exempel PubMed som också innehåller material inom omvårdnad (Karlsson, 2012), men valdes att exkluderas på grund av begränsad tid. Sökorden valdes ut för att stämma väl ihop med syftet och varierades något i de olika 10

15 databaserna, detta gav sedan ett bredare urval och fler relevanta artiklar (Henricson, 2012b). Trunkering av vissa sökord gav fler resultat i sökningen. Till exempel ordet nurs* böjdes och gav även resultat på orden nurses och nursing. Med hjälp av boolesk söklogik kunde även olika sökord kombineras (Östlundh, 2017) och gjorde att sökningarna blev mer specifika. Sökningar med MESH-termer hade kunnat precisera sökningen ytterligare. Om det hade påverkat sökresultatet är svårt att avgöra (Karlsson, 2012). Med hjälp av inklusionskriterier och exklusionskriterier i sökningen underlättade det att få fram relevanta artiklar (Wallengren & Henricson, 2012). Peer-reviewed artiklar analyserades endast, detta för att säkerställa att artiklarna tidigare blivit granskade av forskare och på så sätt öka kvaliteten i artiklarna (Segesten, 2017). Eftersom syftet med studien var att kunna använda resultatet i praktiken (Rosén, 2012) var det viktigt att artiklarna inte var äldre än 10 år och därför användes endast artiklar publicerade från och med januari 2009 vilket gjorde att resultatet blev mer aktuellt (Östlundh, 2017). Artiklar skrivna på engelska lästes endast, detta på grund av begränsade språkkunskaper. Detta kan ha gjort att andra relevanta artiklar, på andra språk, exkluderades. Artiklarna härrör från olika delar av världen vilket kan ses som en styrka i arbetet samt öka dess trovärdighet. Artiklarna kommer från Australien, Danmark, Norge, Storbritannien, Thailand, Tyskland och USA och speglade därför ett brett perspektiv av kvinnors upplevelser vilket även gav en möjlighet att jämföra dem i resultatet och därmed höja överförbarheten (Wallengren & Henricson, 2012). Det krävs dock vidare forskning om resultatet kan tillämpas i svensk sjukvård då det saknades svenska artiklar i resultatet (Henricson, 2012b). När sökningarna var gjorda lästes abstracts vilket var det mest tidskrävande då artiklarna var skrivna på engelska och en del behövdes översättas med hjälp av översättningsverktyg, vissa ord översattes i Google translate. Artiklarnas kvalitet granskades av båda författarna med hjälp av granskningsmallen som var framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 2. Denna användes då det var rekommenderat av lärosätet (Friberg, 2017a). Alla artiklar hade ett etiskt godkännande från en etisk kommitté. I vissa artiklar beskrevs det etiska övervägandet mer ingående än i andra. Det enda kravet under datainsamlingen gällande etik var att det fanns ett godkännande från en etisk kommitté vilket kan ha resulterat i att vissa artiklar i resultatet inte hade lika stort etiskt övervägande (Wallengren & Henricson, 2012). Dataanalys Slutligen valdes 11 artiklar ut vilka fokuserade på bröstcancerdrabbade kvinnor över 18 år som beskrev sin upplevelse kring någon form av stöd. Kvinnorna befann sig någonstans i stadiet från och med diagnostisering till avslutad behandling. Fribergs (2017a) 5-stegsmodell följdes för att analysera de artiklar som valts ut till att sammanställa ett resultat. Modellen användes för att få en tydlig struktur på hur resultatet skulle formas. Analysen bidrog till att få en bild av artiklarnas likheter samt hur artiklarna ställde sig till syftet. Artiklarna skrevs ut i pappersform och granskades av båda författare, var och en för sig och diskuterades sedan ihop. För att kunna fånga teman och subteman till resultatet ströks stycken och meningar under med olika färgkoder som var inriktade på olika teman gällande stöd. Sedan utformades två teman samt fem subteman. Handledare och kurskamrater granskade kritiskt arbetet kontinuerligt under skrivprocessen med hjälp av gruppträffar på Hälsohögskolan 11

16 vilket ökade trovärdigheten samt bekräftelsebarheten (Wallengren & Henricson, 2012). En artikelmatris, se bilaga 1, utformades för att vara ett redskap genom hela analysen. Tabellen innehöll information om vem eller vilka som skrivit artikeln, artikelns syfte, vilken design som använts, antalet deltagande kvinnor i studien, resultat samt vilken kvalitetsnivå den fått i granskningen. Detta gav en tydlig bild om artiklarna följde syftet (Friberg, 2017b). Resultatdiskussion Stöd från sjuksköterskan samt omgivande familj I resultatet framkom att det är viktigt för kvinnor med bröstcancer att alltid ha någon form av tillgängligt stöd. Familjen samt sjuksköterskan utgör i de flesta fall ett primärt stöd för kvinnan. För gifta kvinnor är det primära stödet främst deras make. Stödet kan bland annat erhållas i form av fysiska möten eller i form av telefonkontakt. Stödet kvinnan erhåller behöver inte utnyttjas för att det ska vara av stor vikt, endast vetskapen om att stödet finns tillgängligt är betydelsefullt för en kvinna med bröstcancer. Kvinnan önskar ha en personlig kontakt med sin sjuksköterska och förväntar sig att sjuksköterskan även ska visa sina känslor. Sjuksköterskan förväntas även respektera den vårdsökande personens copingstrategier, ge en individuellt anpassad vård samt behandla de vårdsökande personerna med respekt. Tidigare forskning redovisar att kvinnor uppskattar att ha någon form av tillgängligt stöd som de kan kontakta vid behov (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). Att maken främst utgör det primära stödet hos gifta kvinnor framkommer även i Chengs et al., (2013) samt i Alqaissi och Dickersons (2010) studie. Alqaissi och Dickerson (2010) redovisar då att maken utgör ett värdefullt stöd för kvinnorna genom att finnas där för dem på sjukhuset, under behandling samt att ständigt finnas tillgängliga vid behov. Sjuksköterskan utgör ett viktigt stöd genom att finnas tillgänglig för en person med bröstcancer via telefon, dels när det gäller att ta beslut om behandling men också som ett stöd under själva behandlingen (Halkett et al., 2006). Sjuksköterskan kan bidra positivt till kvinnans egen förmåga att hantera situationen genom att vara ett viktigt stöd under hela sjukdomsförloppet (Ahern et al., 2016) vilket även stärks av Alqaissi och Dickersons (2010) studie. Detta då fyndet kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan kan tillämpa en god, personcentrerad omvårdnad vilket görs genom att den vårdsökande personens enskilda värderingar samt behov fångas upp av sjuksköterskan (Walton, 2013). Erhålla tillgänglig information Det framkom i resultatet att kvinnor anser det vara viktigt att få information om sin sjukdom och om sitt sjukdomstillstånd, den primära källan är främst vårdpersonal. Det framkom även att kvinnor önskar bli uppmuntrade till att ställa frågor av sjuksköterskan samt att de i många fall önskar få informationen upprepad för sig. Det kan dock skilja sig mellan olika kvinnor när det gäller vilken mängd information de önskar få. En del kvinnor önskar få detaljerad information om sitt sjukdomstillstånd och sjukdomen samtidigt som vissa kvinnor endast önskar få den information som de behöver för att överleva nästkommande dag. Tidigare forskning redovisar att sjukvårdspersonal i de flesta fall utgör den primära informationskällan för personer med bröstcancer (Shea-Budgell, Kostaras, Myhill & Hagen, 2014). Shea-Budgell et al. 12

17 (2014) redovisar att det är viktigt att som sjuksköterska fråga den vårdsökande personen om vilken information de önskar få samt hur pass detaljerad informationen ska vara. Som sjuksköterska är det därför av stor vikt att förhålla sig till vårdinformatik för att kunna hantera kunskapen på rätt sätt och därmed kommunicera med kvinnan (Warren, 2013). Att förhålla sig till en personcentread vård är även relevant för sjuksköterskan och därmed respektera den vårdsökande personens önskemål angående mängden erhållen information, detta för att uppnå en god följsamhet med kvinnan (Walton, 2013). Resultatet visar att det kan skilja sig mellan olika länder när det som bröstcancerdrabbad kvinna gäller att erhålla information från vården. I Thailand uppger kvinnor att de i många fall åker hem från läkarbesöken med bristande information och oförklarade fenomen. I en studie från Jordanien av Alqaissi och Dickerson (2010) framkom liknande fynd där kvinnorna berättar om hur de ibland kan få missledande eller ingen information alls om deras sjukdomstillstånd. Halketts et al. (2006) studie från Australien visar på att de allra flesta kvinnor är nöjda med mängden given information. Detta bekräftar att en markant skillnad finns mellan olika länder när det gäller att erhålla informativt stöd. Sociala nätverk samt trosuppfattning Att ha vänner, kollegor eller kvinnor som har genomgått behandling för bröstcancer tidigare som stöd för kvinnan var viktigt under sjukdomstiden. Under analysen framkom även att stödgrupper kan ha en både positivt och negativ effekt på kvinnans välmående. Stödgrupper kan i vissa fall verka deprimerande för kvinnan, främst hos yngre kvinnor som deltar då de kan känna sig obekväma på grund av att de flesta som deltar är äldre och befinner sig i ett helt annat stadie i livet än dem själva. Stödgrupper anses däremot som viktiga och passar vissa kvinnor bra, men inte alla. Att stödgrupper kunde ha en negativ effekt anses vara ett intressant fynd. Alqaissi och Dickerson (2010) redovisar i deras studie att vänner, kollegor eller personer som genomgått liknande behandling utgör ett viktigt stöd för en kvinna som drabbats av bröstcancer. Ett intressant fynd som framkom under dataanalysen var att kvinnor stundom söker stöd från trosuppfattningar. Tidigare forskning av Alqaissi och Dickerson (2012) beskriver även hur kvinnor kan använda sin tro på Gud till att acceptera att de har drabbats av bröstcancer. Kvinnorna i studien tror då att de har fått bröstcancern av Gud på grund av att deras tålamod eller tolerans ska sättas på prov. Att som sjuksköterska inneha kunskap om att kvinnor kan ha olika trosuppfattningar som resurser under sjukdomsförloppet är viktigt för att möjliggöra en personcentrerad omvårdnad som enligt Warren (2013) handlar om att uppfylla samt att respektera den vårdsökande personens önskemål. Att bli sedd och acceptera kroppsliga förändringar Att behandlas för bröstcancer kan vara en känslosam upplevelse för kvinnan. Dessa känslor kan bland annat beröra att brösten och håret avlägsnas och att kvinnan då inte känner sig lika attraktiv eller feminin längre. En kvinnas förlorade känsla av femininitet kan även leda till osäkerhet samt sorg. Kvinnor kan även känna sig otillräckliga för deras partner samt tycka att andra kvinnor är mer attraktiva än dem själva. Resultatet visar däremot att kvinnans makar sällan bryr sig om kvinnans förändrade kropp alls, vilket stärks av en studie av Cheng et al. (2013) som i sitt resultat beskriver hur männen inte alls brydde sig om att kvinnan numera saknade sina bröst. 13

18 En annan studie av Alqaissi och Dickerson (2012) skriver om kvinnornas förlust av hår, makarna i studien berättade om att de inte alls bryr sig om att kvinnornas hår faller av på grund av bröstcancern. För att bedriva en god, personcentrerad vård (Warren, 2013) kan det därför vara av stor vikt att fånga upp kvinnans behov genom att fråga om hennes rädslor och tankar kring de kroppsliga förändringarna. Resultatet visar även att sjuksköterskan postoperativt kan hjälpa kvinnan att konfrontera de kroppsliga förändringarna samt de känslor som kirurgin kan medföra. Det framkom även att det är viktigt att sjuksköterskan förhåller sig personcentrerat och inte endast pratar om sjukdomen, utan även om andra saker i allmänhet vilket kan hjälpa kvinnan med att känna sig förstådd. Halketts et al. (2006) studie beskriver hur sjuksköterskan kan reducera kvinnans rädslor för de kroppsliga förändringarna genom att ge information om det postoperativa resultatet redan innan operationen. Att återgå till vardagen En paradox som kan uppstå när en bröstcancerdrabbad kvinna blir erbjuden stöd eller hjälp kan vara att hon har svårt att ta emot hjälpen eller stödet. Detta på grund av den sårbarhet som kan uppkomma i samband med att kvinnan ej längre klarar av att utföra de dagliga sysslor som hon tidigare har klarat av att utföra. Dessa sysslor kan bland annat inkludera barnomsorg, matlagning och städning. Även Harandy et al. (2010) beskriver i deras studie hur det kan bli sårbart för kvinnan då hon ej längre klarar av att utföra vardagliga uppgifter som hon tidigare klarat av och då inte vill acceptera den erbjudna hjälpen eller stödet (Harandy et al., 2010). Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om att stöd även kan framkalla negativa känslor och sårbarhet hos kvinnan och därmed förhålla sig till en personcentrerad vård som enligt Walton (2013) handlar om att vara lyhörd för kvinnans värderingar och behov. En sårbarhet kan även uppstå då kvinnan upplever att hennes närstående behandlar henne som om hon vore ömtålig eller till och med döende. En studie av Alqaissi och Dickerson (2012) redovisar bland annat att kvinnan kan vägra äta i sängen då hon blir serverade mat, trots att hon är trött. Detta på grund av att hon inte vill visa sig svag för sina anhöriga. I samma studie beskrivs även hur kvinnor inte sällan undanhåller information för deras nära familjemedlemmar för att inte göra dem oroliga. Att i så stor mån som möjligt fortsätta leva det liv som kvinnan levde innan hon fick diagnosen var viktigt för kvinnorna i resultatet. Fyndet angående att sträva mot normalitet ansågs relevant då det kan bidra till en större förståelse för hur sjuksköterskan kan hjälpa en kvinna med att försöka bibehålla rutiner och resurser för att hon ska kunna fortleva ett så normalt liv som möjligt, trots sin bröstcancer. Slutsatser Kvinnors upplevelser av stöd under eller efter en bröstcancerdiagnos kunde se olika ut mellan olika individer. Kvinnor önskade få ett individuellt anpassat och personcentrerat stöd från sjukvården där sjuksköterskan även förväntades visade sina egna känslor. Informativt stöd hade i de flesta fall hälso- och sjukvårdspersonalen som primär källa. Det informativa stödet från sjukvårdspersonal kunde däremot se olika ut i olika länder, i Thailand var det inte alltid självklart att kvinnan fick någon information om sitt sjukdomstillstånd vilket då kunde bidra till att känslor av oro och ångest uppkom hos kvinnan. Emotionellt stöd erhölls för det mesta från kvinnans familj, 14