KOMPLETTERING 2013, KULTURPLAN SÖRMLAND

Transkript

1

2

3

4 KOMPLETTERING 2013, KULTURPLAN SÖRMLAND Inledning Kulturverksamheterna inom Landstinget Sörmland tar sin huvudsakliga utgångspunkt i den kulturplan som fastställts av nämnd och landstingsfullmäktige i oktober Där redovisas de prioriterade områden som verksamheterna särskilt ska arbeta med, och de visioner, målbilder och intentioner för länets kulturliv som där lyfts fram. I enlighet med kultursamverkansmodellen ska en samordning mellan regionala, kommunala och statliga insatser ge en effekt på det framtida kulturlivet i länet, dels genom samordning mellan de olika insatserna, och dels då fler engageras och aktiveras i kulturutbudet. Den plan som antogs ska ses över, kunna redigeras och kompletteras kontinuerligt, och översynen ska läggas fram för beslut, och tillsammans med den gällande kulturplanen fungera som underlag för diskussioner med Kulturrådet avseende fördelning av den statliga medfinansieringen av kulturen. Inför 2013 görs alltså ingen ny kulturplan, utan den antagna kulturplanen kompletteras med en beskrivning av verksamhet som påbörjats, som ska förändras och/eller kompletteras under de närmaste åren. En närmare beskrivning av verksamheter och utvecklingsområden finns därför i kulturplanen för Sörmland Landstingets roll i kultursamverkansmodellen utgår ifrån det i lagstiftningen angivna ansvaret för den regionala kulturpolitiken, och explicit den del som är föremål för statlig medfinansiering. Den rollen innebär, utöver samordningsansvar för resursanvändning, uppföljnings- och utvecklingsansvar. Men även att arbeta med samverkan med kommuner som metod, samråd med det s k civilsamhället som verktyg och ett helhetsperspektiv på kulturlivet, dess förutsättningar och möjligheter. Centralt i denna samverkan är att alla parter ser sig själva som delaktiga och viktiga för att vitalisera kulturutbudet till medborgarna. Samverkan berör gemensamma behov av kompetensutveckling, metodutveckling och prioriteringsverktyg, allt för att leda till en bättre resursanvändning och bättre kvalitet. Mål med kulturplanen Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Denna portalformulering i de nationella kulturpolitiska målen ligger tillsammans med de regionala och i förekommande fall lokala kulturmålen till grund för den regionala kulturplanen i Sörmland. Med dessa mål som utgångspunkt vill Sörmland fortsätta med kulturarbetet i länet, i våra nio kommuner och vid kulturella mötesplatser som uppstår. Struktur för komplettering 2013, kulturplan Sörmland I de följande avsnitten beskrivs det enligt planen påbörjade arbetet i respektive verksamhetsområde, verksamhet som kommit till under året, förändringar eller omarbetningar av verksamheterna, samt planerade och prioriterade insatser för de kommande åren. De regionala utgångspunkterna och prioriteringarna Utifrån de kulturpolitiska målen, de regionala och lokala dialogerna, och den planering som ständigt pågår i Sörmland, har Sörmlands kulturplan lagt ett antal strategiska ståndpunkter att arbeta med och efter. I kulturplanen eftersträvas att kulturen ska finnas i hela länet med bred verksamhet på alla former av arenor, delta i samhällsdebatten bl a genom att spegla angelägna frågor som är nära såväl publik som deltagare. Även mångfald i utbud och deltagande är en angelägen utgångspunkt för verksamheterna, liksom ett genreöverskridande utbud och ett tydligt och mångfacetterat kulturarvsfokus i kulturlivet. Sedan tidigare har verksamheterna arbetat med jämställdhet i val av utbud, deltagande och målgruppsarbete. Arbetet med genus ska därför fortsätta i alla verksamheter utifrån varje områdes särskilda behov och förutsättningar. Det internationella perspektivet är viktigt att

5 lyfta fram, liksom förutsättningarna för ett professionellt kulturutbud, och goda möjligheter för konstnärlig utveckling och kulturskapare att verka i länet. Ett i Sörmland självklart prioriterat område och en strategisk utgångspunkt, är barn och unga som målgrupp och som delaktiga i utbudet. Inte minst genom ett historiskt långt och etablerat arbete med bl a Sörmlandsmodellen och dess mer än 30- åriga utbud till alla barn mellan 5-15 år med scenkonst två gånger per år, och aktiviteter kring barns och ungas läsande samt deras deltagande i kulturarvet i Sörmland. Med dessa utgångspunkter, i dialog med politik, kulturutövare och kulturverksamma lades fem regionala utvecklingsområden fast att arbeta med under perioden En samordning och samverkan mellan kulturområdena, och utveckling av verksamheterna ska prövas för att säkerställa barns och ungas rätt till kultur med kvalitet, delaktighet och inflytande Möjligheten att arbeta med mångfald som mål och perspektiv ska beaktas i all kulturverksamhet Gränsöverskridande verksamhet mellan konstformer, kulturyttringar och kulturverksamheter ska bedrivas i syfte att förnya och bredda Arbetet med att ta fram nya arenor som mötesplatser för kultur ska integreras i all planering och i all verksamhet Samverkan och samarbete ska, där detta är möjligt, sökas interregionalt, internationellt och interkulturellt I det fortsatta arbetet har dessa stått i fokus vid dialoger, planering och samverkans- /samrådsdiskussioner. Inte så att det varit den enda drivkraften, tvärtom, också andra frågor och perspektiv har starkt bidragit till de satsningar som görs och prioriteringar som valts. Inte minst har frågor kring vissa särskilda perspektiv i kulturplanen från ett samhällsperspektiv präglat diskussioner och samverkansfrågor. Men som plattform för utveckling av kulturverksamheter har dessa områden fyllt en angelägen strategisk roll. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Sörmlandsmodellen har, i sin nuvarande utformning, två gånger per år gett barn och unga mellan 5 och 15 år ett brett utbud av scenkonst, med olika former av delaktighet kopplat till föreställningarna. De senaste åren har försök gjorts att öka barnens delaktighet i valet av scenkonstutbud. Under 2012 har en utvärdering initierats och en grundläggande konsekvensanalys av modellen genomförs. Resultatet kan leda till ett förändringsarbete som, förutom att utveckla Scenkonst Sörmland, kan gynna aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt i form av tex kunskaps- och metodöverföring. Det är angeläget att arbetet med kultur för barn och unga ständigt utvecklas samt att den professionella scenkonsten skaffar sig större kunskap om skolans förutsättningar och tvärtom. Under 2013 kommer kontakter tas för att fördjupa analysen genom forskning på Sörmlandsmodellens mer än 30-åriga närvaro i länets skolor. I arbetet för att stödja ungdomars eget utövande har Scenkonst Sörmland sedan många år arbetat med musiktävlingen Musik Direkt och arrangerat regionala uttagningar. På nationell nivå samverkar landets länsmusikorganisationer och det arbetet har vidareutvecklats med internationell prägel genom att bli en del av Jeunesses Musicales International. Under 2012 har projekt med interkulturellt perspektiv inletts, såsom t ex ett uppsökande arbete tillsammans med Ale Möller band. Syftet är att identifiera professionella musiker med annan kulturell bakgrund boende i länet samt skapa förutsättningar för medmusicerande och kulturutbyte. Det arbetet fortsätter Fortsatt arbete med mångfald i olika former bör prioriteras. Stöd, samarbeten, olika former av dialog samt kompetensutveckling behöver vidareutvecklas Även i valet av skolutbud speglas den alltmer globala värld som vi rör oss i, genom att erbjuda ett mångfaldsperspektiv av kultur. En målgrupp som särskilt ska lyftas fram är arbetet mot länets finska

6 minoritet. Ett tidigare samarbete med Ussi Teattri har lett till återkommande gästspel i skolutbudet. Men arbetet med denna stora minoritetsgrupp behöver vidareutvecklas och fördjupas. Vår avsikt är att under 2014, då vi flyttar hela verksamheten till Eskilstuna, utveckla former med Eskilstuna som är förvaltningsområde för denna grupp. Under hösten 2012, under det romska kulturåret, turnerar Mahala Rai Banda, en grupp på musiker från Rumänien i länet. Scenkonst Sörmland har 2012 beviljats särskilda utvecklingsmedel av Kulturrådet för att över tre år arbeta med två internationella projekt inom musik och dans. Hösten 2012 inleds ett av projekten i samarbete med Baxter Theatre i Sydafrika, i vilket en sydafrikansk koreograf och en svensk kompositör får möta olika marginaliserade grupper från båda länderna i intensiva workshops och i pågående dialog under verkets uppkomst. Mötet och dialogen kommer att generera material och vara underlag till upphovsmakarnas verk. Frågor som ställs är; hur definierar eller omdefinierar vi tillväxt i ett samhälle under förändring? Kan underprivilegierade grupper inkluderas i en vidare definition av begreppet? Samarbetsprojektet med Baxter Theatre och de lokala/internationella dansresidensen är satsningar avsedda att spänna över flera av kulturplanens utvecklingsområden. Projekten kommer även att ge möjlighet för Scenkonst Sörmland att utveckla arbetsmetoder för delaktighet, samverkan, konstnärlig förnyelse och internationella gästspel. Sörmlands första dansresidens inleds under 2012 i Oxelösund. Det sker genom den danska dansduon Don & Gnu som de senaste två åren har utforskat manlighet. Inför den kommande föreställningen Kvinde, kenn dit skab möter de människor i det offentliga rummet och på mansdominerade arbetsplatser/miljöer: SSAB, skrotåtervinningsföretaget Kuusakoskis, Hamnen AB och Föreningen Sörmlands veteranjärnväg, för att genom rörelse och samtal samla föreställningsmaterial kring identitet, kommunikation och manlighet. Ytterligare minst sex kommuner i Sörmland kommer att erbjudas vara värd för platsspecifika internationella dansresidens. Residensen är en matchning av platsens identitet/tema/problematik/trend med en koreografs eller ett danskompanis konstnärliga profil. Genreöverskridande verksamhet och samarbeten är angelägna, och kommer att utvecklas vidare. Ett exempel på sådant samarbete är 2012 års genustolkning av Fröken Julie på Nynäs slott, i samarbete med Stockholms dramatiska högskola samt Sörmlands museum och deras tematiska utställningar. Länsbibliotek Sörmland fortsätter under hösten att utforska Strindbergs författarskap och Fröken Julie turnerar runt om i Sörmland på små spelställen på framför allt mindre orter. Detta Strindbergssamarbete uppfyller kulturplanens intentioner på många områden som exempelvis genreöverskridande produktion på en ny arena. Den tillgängliggörs i hela länet samtidigt som angelägna och aktuella frågeställningar blir belysta och uppmärksammade. Föreställningen har även erbjudits syntolkad och ambitionen är att fortsätta utveckla möjligheter för medborgare med funktionsnedsättningar att ta del av scenkonstutbudet. Arbetet med jämställdhet i verksamheten kommer att fortsätta, där genusperspektivet lyfts i repertoarval, artister och upphovskvinnor/män. Men också genom att i utbudet spegla frågor kring attityder, förväntningar och förutfattade meningar. Genusperspektivet är en utgångspunkt som genomsyrar verksamheten, oavsett utrycksform, utbud eller målgrupp. I satsning på nyskrivet material pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att lyfta fram verk från vår samtid av dramatiker och kompositörer. Inom musikområdet är en målsättning att utveckla projekt med Artist in Residence och tonsättarprojekt. Det treåriga samarbetsprojektet med Baxter Theatre, Sydafrika är ett första steg mot detta mål då nyskriven musik komponeras i en utveckling med samma kompositör under tre år. Ett område som lyfts fram i kulturplanen är kulturens betydelse för människors hälsa. Här har arbetet med musik i äldreomsorgen visat på det angelägna behov och de positiva effekter som kan uppnås för människor med vårdbehov. Hälsan påverkas av kulturupplevelser och det är därför angeläget att fortsätta utveckla verksamhet som kan tillgängliggöras även för de som inte vanligen nås av

7 kulturutbudet. Men också att preventivt använda den kultur som produceras för att öka hälsa och välbefinnande för alla medborgare i länet. Det finns många verksamheter som sker i samverkan med kommunerna och civilsamhället. Sörmlandsmodellens föreställningar, dansföreställningar i skolan och i skiftande offentliga miljöer visar på bredd och engagemang. Scenkonstverksamheten har ett utvecklingsmål inom detta område, och det arbete som genomförs visar på ytterligare behov av samarbeten och samverkan. Det handlar om att professionella och amatörer möts, att nya arenor används, att utbudet görs tillgängligt och skapar delaktighet samt att kulturaktörer får en bred plattform att jobba med. I länet finns flertalet verksamma fria teatergrupper som stöds med bland annat teknik och årligt återkommande kompetensutveckling. Kulturaktörer i länet anställs i produktioner, deltar med egna produktioner i skolutbudet och turnerar i äldreomsorgen. Framöver förväntas möjligheterna till samarbeten öka, då Scenkonst Sörmlands nya lokaler i Eskilstuna skapar möjlighet till en gemensam fysisk mötesplats, vilket ger bättre möjlighet till inkluderande produktioner och utveckling av scener för fler konstformer. Arbetet med att utveckla den uppsökande verksamheten och skapa en större delaktighet har inletts. Genom detta sätt att arbeta kan nya arenor skapas och utbudet göras tillgängligt. En målsättning är att inventera kulturaktörer i länet. Det är ett omfattande arbete som bör göras i nära samverkan med kommuner och bör ligga på regional nivå. Med en sådan kartläggning skapas bättre förutsättningar för en bra samverkan för hela det regionala kulturlivet. För 2013 vill scenkonstverksamheten i Sörmland dessutom särskilt peka på följande planerade insatser och utvecklingsområden: Sörmlandsmodellens fortsatta utvecklingsarbete utifrån genomförd analys, och om det är möjligt en satsning på forskningsprojekt kring dess effekter Ett interregionalt samarbete har inletts med Västmanlands länsteater för att i ett projekt knutet till Brechts pjäs Den goda människan i Sezuan arbeta med begrepp som etik och moral. Eskilstuna Kulturförvaltning är även involverade för att kopplat till projektet utveckla produktioner och arbetssätt inom skolutbudet. Förhoppningen är att engagera fler kommuner för såväl skolprojektet som att spela föreställningen offentligt. Under 2012 har ett arbete med att stärka länets teaterarrangörer inletts genom att bjuda in till en gemensam arrangörsträff och ge kunskap och praktiskt stöd avseende marknadsföring. Detta arbete vill Scenkonst Sörmland fortsätta utveckla för att nå och engagera fler. Liknande arbete har tidigare gjorts och görs inom musikområdet. Också möjligheterna att arbeta interregionalt med arrangörsstöd ska prövas. Genom de internationella samarbetena läggs ett fokus på gränsöverskridande verksamhet och konstnärlig förnyelse. Men även i skolutbudet prioriteras nyskrivet material i t ex kommande produktioner Flickor & Pojkar höst 2012 och Vilse vår Att lyfta fram verk från vår samtid är ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Med etableringen i nya lokaler får Scenkonst Sörmland en bas för verksamheten och en lokal förankring i Eskilstuna vilket möjliggör en utveckling av modeller för samarbete och interaktion med civilsamhälle och kommuner. De nya lokalerna möjliggör även en koncentration på olika former av gränsöverskridande samarbeten i olika konstformer/genre och mellan professionella/amatörer, vilket i sin tur kan ge en positiv utveckling. Arbetet med att utveckla nya arenor fortgår, och fortsätter med bl a med den uppsökande verksamheten med Ale Möller band, på mindre spelplatser på mindre orter, föreningslokaler och mångkulturella mötesplatser. Genom bl a dansresidensen söks publiken på okonventionella platser. Regional museiverksamhet Historia och kulturarv Sörmlands kulturarvsscen engagerar många och är en bra grund för fortsatta satsningar, såväl på regional som på lokal nivå. Också Sörmlands rika och aktiva föreningsliv bidrar till den lokala

8 förankringen av kulturarvsfrågorna i samhället. Uppdraget att den regionala museiverksamheten ska vara hela länets verksamhet, finnas i varje buske, manifesteras också i de många samarbeten som finns och genomförs med kommuner, länsstyrelse, föreningsliv och andra aktörer och kulturskapare. Den regionala museiverksamheten med fokus på historia och kulturarv, företräds av Sörmlands museum, med en varierad verksamhet i hela länet och breda samarbeten med länets kommuner, skolor, länsstyrelsen, föreningsliv och skilda nätverksgrupper samt enskilda. Inom området finns också samverkan med andra kulturområden, som scenkonst, arkiv och konst. Länets hemslöjdskonsulenter är en del av Sörmlands museum och är en viktig och helt integrerad del av verksamheten. Övergripande prioriteringar inom området kulturarv och historia är: Fördjupad samverkan Nya arenor Historia och kulturarv för och med alla och betoning på mångfald och interkulturell verksamhet Samlingarnas och kulturmiljöernas användning Historiska perspektiv på samtids- och framtidsfrågor Genre- och verksamhetsöverskridande Dessa prioriteringar ska prägla samtliga utvecklingsområden. Stor vikt läggs på att alla områden sätter människan i centrum och bjuder in till delaktighet samt tar särskild hänsyn till mångfaldsaspekter, jämställdhet och tillgänglighet. Samtliga utvecklingsområden inkluderar flera aktörer och parter och särskild vikt läggs vid såväl bred samverkan som specifika samarbeten kring skilda projekt. Inom Fördjupad samverkan Kulturarvsforum planeras ett forum under hösten 2012 med tema Samlingar och ett flertal nya samverkansprojekt har eller är på väg att etableras, särskilt kring pedagogik för och med barn och unga, kring byggnadsvård och kring Historien i Sörmland. I Historien i Sörmland berättas historia på plats utifrån olika teman på varje ort med skyltar, pedagogik mm. Verksamheten sker i nära samverkan med kommuner och lokalt föreningsliv, inte minst hembygdsföreningar, och med stöd av länsstyrelsen och utvecklas löpande. Under 2012 invigs ett nytt projekt i Oxelösund med tema Sjöfart och kustliv. Delvis sammanhängande är områdena Nya arenor nya utställningar nya former och Mötesplats Sörmlands museums nya hus. Under 2012 har en särskild satsning gjort i samverkan med Sörmlands Naturbruk, Scenkonst Sörmland och länsbiblioteket kring Strindbergsommar med teater, program och utställningar inne och ute på Nynäs slott. Satsningen är ett exempel på genreöverskridande, samverkan och arbete med olika typer av utställningsformer. Under hösten 2012 och under 2013 fortsätter och utvecklas arbetet kring att visa samlingar i skiftande miljöer och former med start i Nyköping i samverkan med lokalt näringsliv/affärer/gallerior, i projektet Ut med grejerna samt i ett särskilt projekt kring fotosamlingar och ett kring flyktingar. Projektet Älskas ätas utvecklas kontinuerligt och får en allt större publik. Samproduktion av utställningar sker med t ex Strängnäs museum och Eskilstuna stadsmuseum och kommer att under perioden att vara en del av arbetet med t ex ett projekt kring funktionsnedsattas historia och ett projekt kring kläder och konsumtion. Arbetet med område Mötesplats Sörmlands museums nya hus fortgår och planeras mer i detalj efter beslut i landstinget under hösten I det nya huset ska också skapas arbetslokaler som underlättar produktionen av varierade utställningar i nya former för hela länet. Särskilt prioriterat och väl sammanhängande med ovanstående område liksom område Webben är utvecklingsområde Använd samlingarna där ett intensivt arbete pågår att tillgängliggöra samlingarna i magasinen, på webben och i olika utställningsformer och då inte minst i projekten Ut med grejerna och Sätt spår som sätts igång under hösten 2012 och pågår under hela perioden. Arbetet med att analysera samlingarnas berättarpotential (och brister) har inletts bland annat genom ett antal för båda parter mycket givande besök av forskare från olika discipliner i samlingarna. Projektet Gårdagens

9 hantverk blir dagens design där konstnärer, hantverkare, slöjdare och designers bjuds in till samlingarna har mötts av stort gensvar och inleds på allvar under hösten Även inom utvecklingsområde Webben följs planerna bland annat genom att länsmuseets samlingar av föremål och foto nu är sökbara på nätet och att museet finns med i flera kanaler. Arbetet med webbutställningar fortgår och under kommande år ska särskilda satsningar göras på samverkan kring dessa, inom ramen för utställningsverksamheten. Inte minst på webben är ambitionen att försöka utveckla formerna för dokumentation och interaktionen med publik och deltagare. Utvecklingsområdet Barn och unga kretsar i huvudsak kring arbetet med att genom projektet Närkontakt med historien - med tillägget konsten och hantverket - etablera en ökad samverkan mellan länets olika aktörer kring pedagogik för och med barn och unga. Arbetet har inletts och utökade medel söks nu för arbetet. Särskilda satsningar görs också på att utveckla möjligheterna och formerna för barns och ungas aktiva deltagande, t ex i ett flertal verksamheter med fokus på Do it Yourself och bloggar, liksom i arbetet med skapande skola projekt och i planeringen av det nya huset. Arbetet inom utvecklingsområdet Målgrupp Äldre intensifieras under hösten 2012 och våren Under hösten 2012 inleds arbete med utvecklingsområde Personer med funktionsnedsättning deras historia och delaktighet. Inledande kontakter är tagna och ett stort intresse finns från såväl handikapprörelsen som institutioner och några kommuner. Detta utvecklingsområde kommer även att märkas inom utvecklingsområde Människors egna berättelser som blir tema för 2013 års kulturarvsforum och inom vilket Sörmlands museum under 2012 publicerar två böcker, en kring flyktingars minnen och en självbiografi av en bosnisk kvinna (på såväl svenska som bosniska), och under 2013 en utställning. Under 2013 inleds även försök med gästbloggare och en insamling av funktionsnedsattas minnen. Med anledning av landstingens jubileum kommer också en särskild satsning göras under 2013 på minnesinsamling från vården och landstingets övriga verksamheter, kombinerad med utställningar mm kring temat välfärden och dess aktörer. Inom utvecklingsområdet Offensiv kulturmiljövård sker ett antal projekt särskilt kring hållbar utveckling med fokus på byggnadsvård, hantverk och slöjd och i samverkan med målgruppen och deltagargruppen ungdomar och unga vuxna. Att integrera berättande kring kulturmiljöer med övrig museiverksamhet, som kurser, pedagogik och utställningar är en självklarhet och här finns möjligheter att koppla an till tidigare nämnda utvecklingsområden. Det kommer att ske under kommande år. Ambitionen är också att tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna under 2013 inleda arbetet med att utarbeta nya strategier och arbetsformer för kulturmiljövården i länet. Under 2013 satsar vi således särskilt på: Sörmlands museums nya hus och verksamheten i det och för hela länet Museipedagogik och program kring Historien i Sörmland samt ett nytt projekt med ett nytt tema och en ny ort (troligen i Flen på tema Kulturmöten) Fortsatt utveckling av Älskas ätas och temautställning/program kring får och ull Projekt kring fotosamlingar och utställningar i offentlig miljö och webb av foton ur Sörmlands museum och andras samlingar i Sörmland, och projekten Kläder och konsumtion, Funktionsnedsattas historia även på webb. Användningen av samlingarna med projekt som Ut med grejerna, Sätt spår, webbutställningar, analys av samlingarna t ex genom projektet Nya berättelser samt planering för samlingarna i museets nya hus och Gårdagens hantverk blir dagens design Särskilt stort utvecklingsprojekt kring pedagogik för barn och unga i Närkontakt med historien, konsten och hantverket Verksamhet kring DIY-Do it Yourself fortsätter med bl a ungdomar och unga vuxna i projektet Unga bygger grönt Utveckling av kulturarvsverksamheten för äldre

10 Satsning på människors egna berättelser genom dels projekt kring flyktingfrågan och flyktingars minnen, funktionsnedsattas historia och kring välfärdens historia genom landstingspersonals minnen Regional arkivverksamhet I kulturplanen har den regionala arkivverksamheten fått en vid definition, för att kunna inrymma inte bara de enskilda arkiven utan också andra arkiv som finns för medborgarna. Arkivverksamheten i Sörmland rymmer fyra regionalt verksamma arkiv: Föreningsarkivet i Sörmland, Företagens arkiv i Sörmland, Sörmlands museums arkiv samt Landstingsarkivet. De två förstnämnda är regionala enskilda arkiv med särskilda statliga medel. Därutöver finns kommunala arkiv i varje kommun och ett stort antal lokala och privata arkiv. Ambitionen är att öka samverkan mellan dels arkiven och dels mellan arkiven och museerna och därmed skapa förutsättningar för en bredare och publik användning av materialet. I enlighet med den regionala kulturplanen har arbetet med att stärka den regionala arkivverksamheten varit en fråga som kunnat lyftas fram. Det har också varit ett prioriterat område att starta upp under 2012, allt i samverkan med bl a kommunerna. Detta faktum och det uttalade behovet av att utveckla och stärka länets samlade arkivverksamhet, har medfört att Sörmland under 2012 genomfört en regional arkivkonferens. I samband med denna har ett flertal arbetsområden lyfts fram och ska arbetas med under hösten 2012 samt 2013 och framåt. Under 2012 sätts därför en arbetsgrupp ihop att arbeta med bl a former för strukturer, samverkan och arbetssätt för den regionala arkivverksamheten. Genom att fördjupa samverkan mellan olika aktörer kring såväl tillgängliggörande och användning av materialet som kring insamling och metodutveckling samt kring kompetensutveckling ska under perioden en starkare plattform skapas för arkivverksamheten. I detta ingår även att se över organisation och uppdrag. I arbetet inkluderas även ett större publikt projekt. För utvecklingsområdet Barn, unga och äldre är de regionala arkiven viktiga aktörer i det för kulturarvssektorn större gemensamma utvecklingsprojektet Närkontakt med historien, konsten och hantverket som leds av Sörmlands museum. Arkiven kan också komma att vara delaktiga i länsmuseets arbete med att vidareutveckla verksamheten för äldre. Utvecklingsområde Kända och använda rymmer dels framtagande av en strategi för den regionala arkivverksamheten samt ökad samverkan mellan olika aktörer inom den breda kulturarvssektorn bland annat genom några konkreta publika projekt. Dessa projekt kan också rymma fördjupat samarbete med forskare och högskolor, men att i övrigt vidareutveckla formerna för samarbete med dessa läggs till senare delen av perioden. När det gäller utvecklingsområde Särskilt riktade områden kring att fånga upp yngre föreningsrörelser och mer informella nätverk inriktas insatserna under 2013 och 2014 särskilt mot invandrarorganisationer och föreningar och nätverk för funktionsnedsatta. Inom utvecklingsområde Tillgänglighet görs särskilda satsningar på utställningar, såväl i fysisk form med utomhusutställningar som i form av webbutställningar. Under 2013 satsar vi särskilt på: En strategi för länets samlade arkivväsende Att få till stånd en ökad samverkan mellan arkiven och mellan arkiven och museerna kring tillgängliggörande av samlingarna samt kring metodutveckling, kompetensutveckling och insamling Deltagande och delaktighet i utvecklingsprojekt Närkontakt med historien

11 I samverkan göra särskilda satsningar på minnesinsamlingar och insamling av material från föreningar, institutioner och företag med anknytning till funktionsnedsattas historia Ett samverkansprojekt kring utställningar m m av arkivens och museernas fotosamlingar Regional verksamhet samtidskonst Ansvaret för den regionala verksamheten kring samtidskonst ligger hos Eskilstuna konstmuseum på uppdrag av Sörmlands museum. Där finns även länets konstkonsulent och museets verksamhet är bred med utställningar, insamling, program och pedagogik, liksom medverkan i kulturtriennalen. Några av länets kommuner har satsat särskilt på konst - Katrineholm, Gnesta och Flen på samtidskonst och Vingåker på lite äldre konst. I Strängnäs kommun finns Grafikens hus med verksamhet som stöds av såväl kommunen och stat, som landsting. Ambitionen inför framtiden är att stärka konstområdet genom ökad samverkan och skapa en både större och mer varierad verksamhet med hög kvalitet, och inkluderande såväl utställningar som pedagogik och program samt stöd till konstutövare. Genomgående läggs även inom konstområdet stor vikt vid genreöverskridande och ökad samverkan mellan konstområdet och andra kulturområden som teater, dans, film, kulturarv och slöjd. Av högsta prioritet är utvecklingsområdet Förnyad strategi som kommer att genomföras under 2012/2013. Denna strategi kommer att vara utgångspunkten för utvecklingsområdet Ökat utbud, nya arenor och samarbeten och frågan kring det konstpedagogiska arbetet. Inför 2013 planeras en länsövergripande utställning av samtidskonst där nya arenor och samarbeten samtidigt prövas och där ambitionen också är att arbeta genreöverskridande. En del av båda dessa utvecklingsområden är ett stödjande samarbete med Grafikens Hus, Mariefred, som också kommer att vara en aktör i arbetet med utvecklingsområdet Barn och unga. Samverkan mellan Grafikens Hus, landstinget och Strängnäs kommun kring Grafikens hus framtid har inletts under 2012 bl a genom två utredningar kring verksamhet och framtid. Arbetet fortsätter från 2013 och då med särskild inriktning mot att utveckla arbetet kring och med målgruppen barn och unga. Utvecklingsområde Barn och unga delar konstområdet med museiverksamheten kring historia och kulturarv liksom med arkivområdet och hemslöjdsområdet. Alla delarna ingår i ett länsövergripande och genreöverskridande utvecklingsarbete kalla Närkontakt med historien, konsten och hantverket. Inom utvecklingsområdet Stöd till konstnärer och konsten som näring fortsätter konstkonsulentens arbete med utbildningar och stöd till verksamheters satsningar på t ex artist in residence, verksamhet inom Kreativa och Kulturella Näringar etc. Inom området ryms även projektet Gårdagens hantverk blir dagens design där flera kulturområden, och KKN samverkar, och där målet är nyskapande utifrån Sörmlands museums samlingar och samtidigt hållbara avsättningsmöjligheter för konstnärer, designer, hantverkare och slöjdare. Det projektet kan även rymma utställningar och är en del av utvecklingsområdet Genreöverskridande samtidskonst och kulturarv/historia, film, dans och scenkonst, där flera större och mindre projekt också genomförs under kommande år, bl a INBLICK! med konstkonsulent och Film i Sörmland i samverkan kring rörlig bild. Under 2013 satsar vi särskilt på: Att ta fram en strategi för länets satsningar på och verksamhet kring samtidskonst I samråd med länsaktörerna se över möjligheterna till en större länsövergripande utställning präglad av samarbete och genreöverskridande Deltagande i utvecklingsprojektet Närkontakt med historien, konsten och hantverket och projektet Gårdagens hantverk blir dagens design Stöd till Grafikens Hus att utveckla sitt utåtriktade arbete

12 Filmkulturell verksamhet Film i Sörmland Film i Sörmlands inriktning och uppdrag är att på olika sätt stödja aktörer inom området. Ett exempel är fortbildningar där lärarna får nya redskap att använda i undervisningen som i sin tur leder till att elevers egna berättelser kan gestaltas och visas. I Sörmland är det i dagsläget sex kommuner som valt att satsa på skolbio där den demokratiska urvalsprocessen av filmer är en del av skolarbetet. En annan viktig uppgift är att stötta ungdomar som vill arbeta professionellt. Genom att skapa mötesplatser, konferenser och seminarier där professionella filmare i länet delger sina kunskaper och erfarenheter sker en viktig växelverkan har mentorer blivit ett nytt sätt att stötta unga talanger i länet. Att ha tillgång till en biograf som en mötesplats i det kommunala kulturutbudet, är viktigt på både små och stora orter. En del av filmens arbete är att informera om de krav och möjligheter till statliga stöd som finns att tillgå vid en övergång från analog till digital teknik. Ett annat exempel är att stötta visningsverksamheten är Filmkedjan en komplett visningsutrustning som erbjuds till nya arrangörer på nya arenor. Utveckling av samarbeten på olika nivåer är en förutsättning för den filmkulturella främjande verksamheten och bygger på kontaktnät med allt från lärare, biografägare, andra konsulenter till kommunala företrädare och många fler. Det interregionala samarbetet är viktigt för att skapa större projekt som t ex Spectra, ett samarbete mellan fem län, eller Tjejsatsningen, ett samarbete med två andra resurscentra, men också för att föra en dialog om vidareutveckling av verksamheten. Behovet av pedagoger på fritiden, i kulturskolor, på fritidsgårdar och inom studieförbund är något Film i Sörmland avser att stötta utvecklingen av. Mångfald- och genusperspektivet finns med som ett övergripande mål och märks t ex i rekrytering av talanger, val av filmer till skolbio, pedagogiska projekt och deltagande med filmer i sammanhang som Pridefestivalen. För 2013 satsar vi särskilt på: Att tydliggöra det pedagogiska uppdraget Att främja talangutveckling genom mentorskap Att fortsätta verka som ett stöd för hela länets möjligheter att få digital bioverksamhet Dansfrämjande verksamhet Dans i Sörmland Danskonsulentens uppdrag är att synliggöra dansen som konstform och bredda intresset för danskonsten. Dans som konstform synliggörs bl a i länet genom årliga uppsättningar där konstformer blandas och såväl professionella som amatörer engageras. Intresset ökas på många sätt genom en förankring av danskonst inom skolan genom föreställningar, både professionella och elevernas egna i kombination med workshops, en form som också används i flera andra sammanhang. Det kan göras på alla stadier i grundskolan, särskolan och även i en del gymnasieklasser. Dansmatteprojektet i länet kommer att fortsätta utvecklas och spridas i länet, och flera skolor har satsat på estetiska lärprocesser med dans, med inriktning Hållbar utveckling, Stormaktstiden i Sörmland, Rymden m.m. Målet är att alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan. Lärare får fortbildning och redskap för att utveckla sin teoretiska undervisning, vilket i sin tur ger ett ökat inslag av demokrati och deltagande för eleverna. Samarbeten är en förutsättning för uppdraget och samverkan sker bl a med andra konsulenter, i olika nätverk och med andra kulturverksamheter inom och utom länet. Nytt för 2012 är att Dans i Sörmland medverkar i den rikstäckande koreografitävlingen Skapa Dans och arrangerar en regional deltävling, ett av många projekt som fötts ur regionala danskonsulenters samarbetsråd. Samarbeten finns inom länet med flera kommuner och arrangörer, men behöver stärkas så alla kommuner omfattas, liksom med den professionella dansverksamheten inom Scenkonst Sörmland för att utveckla evenemang och föreställningar. Att förmedla kontakter för olika projekt i länet, professionella och/eller pedagogiska är en viktig uppgift som kan utvecklas genom en utökad samverkan.

13 Danskonsulenten arbetar med uppsökande evenemang i mindre vanliga scensammanhang, t.ex. på bibliotek, konsthallar, sjukhus, torg m.fl. platser och genom skapande av olika minifestivaler. En utgångspunkt är generationsmöten t.ex. genom workshops på bibliotek. Under 2013 utvecklas arbetet med dans inom äldreomsorgen och dans och hälsa. Mångfald finns med som ett övergripande mål genom ett brett inkluderande arbete, t ex med projekt i särskola, deltagande i Pridefestival, kulturfestivaler med tillgänglighet och mångfaldsperspektiv och genom att skapa evenemang med olika kulturers dans, t.ex. indisk, egyptisk m fl. För 2013 satsar vi dessutom särskilt på: Att skapa ett läromedel för att utveckla dansen i förskolan. Att skapa ny arenor för dansen som konstform Att utveckla dans inom äldreomsorgen Hemslöjdsfrämjande verksamhet I Sörmland finns en relativt omfattande verksamhet inom området slöjd med såväl många professionella utövare som en stor amatörverksamhet som föreningsverksamhet och nätverk samt pedagogisk verksamhet. Inte minst genom de regionalt verksamma hemslöjdskonsulenterna, som sedan 2011 är en väl integrerad och aktiv del av länsmuseet Sörmlands museum, finns en betydande pedagogisk verksamhet med kurser och work-shops samt skiftande stöd till kulturskapare och näringsidkare inom området. En stark tonvikt läggs vid ungdomsverksamhet och vid arbete med slöjden som en väg in i det svenska samhället för invandrare. I fokus står också hållbar utveckling, delaktighet och eget skapande. En slöjdverksamhet mitt i samhället och med fokus på dagens angelägna frågor går som en röd tråd i den hemslöjdsfrämjande verksamheten i länet. Den hemslöjdsfrämjande verksamhetens tre fokus - kunskapsförmedling, kulturarv och näring finns alla väl företrädda genom olika projekt och aktiviteter, ofta i samarbete med andra aktörer. Prioriterade mål under perioden är att: Stimulera barn och ungdomars intresse för slöjdande Främja och förmedla kunskapen om hemslöjdens material, tekniker, formspråk, traditon och kvalitet Stärka hemslöjdsnäringens ekonomiska betydelse för hållbar regional utveckling och sysselsättning inom ramen för kulturella och kreativa näringar Stärka hemslöjdens forskningsanknytning utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, med speciell inriktning mot handlingsburen kunskap, samt att fördjupa kunskapen om den traditionella slöjden avseende material och teknik Genom hemslöjden sprida kunskap om det mångkulturella samhället Undersöka och utveckla hemslöjdens potential som folkhälsoresurs Som förtydliganden kan till dessa mål ytterligare läggas att Utnyttja och utveckla hemslöjdens roll för samhällets diskussion kring och utvecklande av hållbar utveckling Vidareutveckla arbetet med att etablera slöjden på nya arenor och i genreöverskridande samarbeten Främja människors eget skapande och medskapande med andra Utvecklingsområdet Slöjd för och med barn och unga har stor tyngd och betydelse i den hemslöjdsfrämjande verksamheten i länet. Här samarbetas intimt med länsmuseets byggnadsvårdare och pedagoger liksom med länets konstkonsulent. Efter framgångsrika år med ungdomsprojektet Do it Yourself Hantverksaktivism permanentas denna verksamhet samt vidareutvecklas i

14 fortsättningsprojekt Unga bygger grönt och egnahemsslöjd. Inom ramen fyrlänssamarbetet mellan Sörmland, Örebro, Västmanland och Stockholm utvecklas hösten 2012 bl a formerna för slöjdares medverkan i skolverksamhet och i Skapande skola-projekt genom utvecklingsprojektet Slöjdkunskaper som säljer. Slöjden är också en självklar och aktiv del av arbetet med det större och genreöverskridande utvecklingsarbetet kring pedagogik med fokus på historia, kulturarv, konst och slöjd som inleds under 2012 under rubriken Närkontakt med historien, konsten och hantverket. Att aktivt stödja ungdomars egna verksamhet har också blivit en viktig del av området. Ett exempel är stöd till och samarbete med ungdomsnätverket Bergatrollen och deras kulturhus Magasinet, under 2012 bl a kring work-shops och DIY-festival. Slöjdklubbsverksamhet för barn har funnits länge men kommer att utökas bl a genom att utbilda fler handledare, vilket också bidrar till att utöka möjligheterna för slöjdarnas näringsverksamhet. Inom området Utveckla slöjden och kulturarvet som en del av de kulturella och kreativa näringarna ligger betoningen på stöd till kulturskapare inom området genom utbildningar och skapande av mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I projektet Gårdagens hantverk blir dagens design är ambitionen att skapa nya produkter med inspiration från Sörmlands museums samlingar samt skapa förutsättningar för avsättning för dem. I fyrlänssamarbetsprojektet ligger fokus på att genom utbildning och erfarenhetsutbyte utveckla tjänstedelen av de deltagande slöjdarnas och kultur- och konsthantverkarnas verksamhet, och öka deras möjligheter att leva på sitt kunnande genom att möta marknaden inom kultur- och upplevelsesektorn, skola och vård. Genom t ex projekt som Do It Yourself- Hantverksaktivism och genom att slöjden blivit en så självklar del av länsmuseets arbete verkar slöjden alltmer på varierade ställen och i olika sammanhang. Arbetet med utvecklingsområdet Utveckla nya arenor för slöjd har således inletts och kommer att fortsätta under kommande år, genom projektet Unga bygger grönt och i en satsning på ull under 2013 bl a genom en utställning på Nynäs inom ramen för Älskas ätas. Slöjden kommer också att vara mycket synlig i Sörmlands museums planerade nya hus och arbetet med att planera verkstäder och verksamheter där är en viktig uppgift under kommande år. Ett centralt utvecklingsområde är Slöjden i det mångkulturella samhället, och att aktivt arbeta med slöjden som integrationsverktyg och en inbjudande och jämlik mötesplats har länge varit en grundidé för den hemslöjdsfrämjande verksamheten i Sörmland. Det arbetet fortsätter med ett flertal projekt och är också en del av övriga utvecklingsområden. Exempel på projekt är Slöjd, dans och mångfald, Slöjden, - en väg in i det svenska språket/kulturarv och språk. Utvecklingsområdet Slöjdens material och teknik historiska ingångar och hållbar utveckling kommer att vara mer framträdande under 2013 och 2014 med bl a ett större projekt kring ull och ett kring trä. När det gäller trähantverk finns även ett tydligt historiskt perspektiv i ett projekt som inbegriper slöjdare, byggnadsvårdare och arkeologer, och forskare, kallat Människans spår i Guds hus kring äldre hantverk i kyrkorna. Under 2011 skapades två unika verksamheten i länets Stickakademi respektive Trätakademi, vilka kommer att vidareutvecklas. Kultur och hälsa kommer att lyftas fram kommande år. Idag har hemslöjdskonsulenterna främst rådgivande roll till andra, men i samarbete med bl a Sörmlands museums verksamheter ska denna del utvecklas ytterligare, som t ex i projektet Målgrupp Äldre och projekt kring funktionsnedsattas historia och verklighet. Inom de flesta utvecklingsområden ligger starkt fokus på att skapa nya arenor och bidra till människors aktiva deltagande och skapande. Att välja projekt och verksamheter utifrån att de ska inbegripa angelägna samhällsfrågor är också ett kännetecken för den hemslöjdsfrämjande verksamheten i Sörmland. Under 2012 inleds på Sörmlands museum ett flerårigt projekt kring Kläder och konsumtion där slöjden och dess perspektiv och grundvärderingar har en självklar roll. Under 2013 satsar vi särskilt på:

15 Ungdomsverksamheten Do It Yourself -Hantverksaktivism och projektet Unga bygger grönt och egnahemsslöjdar, samt stöd till ungdomars egna verksamheter Deltagande i utvecklingsområde/projekt Närkontakt med historien, konsten och hantverket Slöjdklubbar och handledarutbildningar Projekten Gårdagens hantverk blir dagens design, Slöjdkunskaper som säljer och Kläder och konsumtion Projekt kring ull med kunskapsutveckling, stöd till kulturskapare och näringsidkare, utställning mm Mångkulturella verksamheten som t ex Slöjden en väg in i det svenska språket/kutlurarv och språk och Slöjd, dans och mångfald Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sörmlands uppdrag är att tillsammans med kommunbiblioteken arbeta strategiskt med och driva verksamhetsutveckling och kompletterande medieförsörjning för att utveckla bra biblioteksverksamhet. Som anges i planen är barn och unga är en prioriterad målgrupp, liksom mångfalds- och tillgänglighetsarbete. Rätt kompetens för att kunna arbeta för och i framtidens bibliotek är mycket viktig. I samverkan med länsbiblioteken i Västmanland och Örebro drivs kompetensutvecklingsprojektet KompoBib2020. Syftet är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek. Projektet har genomförts sedan 2011 och avslutas i januari För Sörmlands del är alla nio kommunbiblioteken sedan våren 2012 med i projektet. För att säkerställa att effekter och kunskaper från projektet tas till vara samt att fortsätta kompetensutveckling, har Arbetsgruppen för projektets långsiktighet bildats. Den börjar sitt arbete under hösten En annan viktig grupp för långsiktigheten är politiker och beslutsfattare. Dessa bjuds in till ett Biblioteksting 2012, där nationella biblioteksfrågor av betydelse för kommunerna lyfts fram. Det är ett sätt för Länsbibliotek Sörmland att, för de sörmländska biblioteken, bevaka och också påverka de nationella biblioteksfrågorna och det nationella uppdrag inom folkbiblioteksområdet som KB numera har. Sedan tidigare finns ett samarbete mellan Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholm kring bl a biblioteksfrågor. Även om det inte finns ett politiskt beslut att fortsätta detta så avser de ingående länsoch regionbiblioteken att fortsätta, främst inom nyckeltal och kompetensfrågor. Utvärderingar från Kompobib2020 och Regionbibliotek Stockholms genomlysning av kompetensbehov är en god utgångspunkt. Förutom fyralänssamarbetet finns utvecklade samarbeten inom LIM Länsbiblioteken i Mellansverige, vilka fortsätter. Annan samverkan och samarbeten som finns är de med Länsbildningsförbundet Sörmland och studieförbunden. Också samarbeten med andra kulturinstitutioner är angeläget. Ett exempel är samarbetet med Scenkonst Sörmland och Sörmlands museum kring Strindbergsåret 2012, där flera kulturperspektiv och kulturyttringar med utgångspunkt i Strindberg blir belysta. Andra samarbetsformer inom kulturinstitutionerna är exempelvis nätverket Kultur- och funktionshinder. Bland de utvecklingsområden som identifierats för perioden finns läsandet, där arbetet pågår enligt plan med att bidra till barns och ungdomars språkutveckling genom att stimulera läsande i projekt och i löpande verksamhet. Inte minst har den uppsökande mobila verksamheten Bubblan berättelser på väg, i samarbete med Regionbibliotek Örebro-Västmanland uppmärksammats också internationellt. Också projekt kring lässtimulans för alla åldrar, genom att använda erfarenheterna från utvecklingsprojektet BOOK-worms fortsätter. Seminarieserien utan språk är du körd fortsätter i annan form i samarbete med flera aktörer.

16 Ett särskilt uppmärksammat område att arbeta med är att lyfta litteraturen som konstform. Det arbetet måste göras i samarbete med olika aktörer i länet för att samla kunskap och för att utveckla arbetssätt. I det sammanhanget finns naturligt den sörmländska litteraturen med. Diskussioner har förts hur arbetet bäst kan påbörjas. Villkoren för författare och förlag, barns och ungas intresse och möjlighet att skrivas är några områden som kan utgöra ett första underlag för en strategi för litteraturen i länet. Arbetet beräknas börja under Helt enligt plan går arbetet med Digidel, att tillgängliggöra Internet för alla. Här fortsätter länsbiblioteket samarbeta med Länsbildningsförbundet Sörmland, bibliotek och studieförbund i länet för att öka den digitala delaktigheten. Många utvecklingsområden och frågor i det regionala biblioteksarbetet har genomförts inom ramen för KompoBib Det rör kommunikationsfrågor för folkbiblioteken, analyshjälp och verktyg, bemötandefrågor, målgruppsarbeten och biblioteket som rum, mötesplats och demokratisk arena. En stor del av erfarenheterna inom projektet tas till vara av bibliotekskonsulenterna och kan framöver bidra till utveckling och strategiskt stöd i Sörmland och inom det interregionala samarbetet. Ett annat exempel är att en interaktiv webbplats är under uppbyggnad, delfinansierat av KompoBib2020. Webbplatsen, biblioteksrummet.se, ska fortsätta utvecklas även efter projektets slut. Andra områden att samverka kring och att bevaka är e-boksfrågan, övergången till en gemensam nationell bibliotekskatalog samt övergången till ett nytt gemensamt klassifikationssystem, Dewey. Samverkan och samråd avseende kulturplanen Kultursamverkansmodellen bygger på samverkan mellan regionala parter och kommuner, och på samråd med företrädare för kulturskapare och civilsamhället. Sörmlands kulturplan pekar också på nödvändigheten att få ett fungerande samspel mellan länets aktörer, och även mellan interregionala parter i kulturarbetet. Under 2012 genomfördes en interregional satsning, i och med att Sörmland gick in i samarbetet med Västmanland och Örebro kring Kulturtinget, kulturkonferens med tema Barn & unga. Kulturtinget genomförs i samarbete, och riktar sig till tjänstemän, politiker och engagerade i kulturarbetet i de tre länen. Även omkringliggande län kan delta i konferensen. Det fyralänssamarbete med länen ovan samt Stockholm, som sedan tidigare beslut pågått, och som formellt avslutas 2012, kommer att fortsätta med de samverkansprojekt som finns inom film, bibliotek och hemslöjd. Ytterligare områden att samverka kring och i ett utvecklingsarbete kan komma att tas fram under Ett prioriterat område har varit att få en fungerande struktur för samverkan mellan landsting och kommunerna. Sedan tidigare har arbetsmöten och träffar på både politisk och tjänstemannanivå genomförts, och även samordnande möten med båda nivåer. Under 2012 togs det inledningsvis fram ett underlag för det framtida arbetet, baserat på behov, ambitioner och önskad målbild för det regionala samarbetet. Detta ledde också till att det nu finns ett behov av en samordning mellan den kommunala och regionala nivån inom fler beslutande/verkställande nivåer och arbetsområden. För 2013 ska därför: En arbetsform och struktur tas fram för möten mellan länets politik och verkställande tjänstemän, som också inkluderar andra nivåer och områden än kulturpolitikens. Arbetet med detta kommer att genomföras med start under hösten 2012, och behandlas samordnat i länet, för att under 2013 verkställas. En möjlig synkronisering med andra regionala institutioner behöver också göras under kommande period. I det kulturpolitiska samarbetet som genomförts har också behovet av tematiska konferenser lyfts, och under 2012 prioriteras kulturens betydelse och roll för människors hälsa, där såväl vård- & omsorgsperspektivet som kulturutbudet ska belysas. Fler teman finns föreslagna som upplevs viktiga att skapa gemensamma forum för där effekter kan ses i hela samhället. Det är angeläget att samverkan