Remissvar Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Remissvar Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden. KS Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Översända tjänsteskrivelsen till Finansdepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar. Beslutsunderlag Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen, tjänsteskrivelse, Socialnämnden , 134 Barn- och utbildningsnämnden , 143 Finansdepartementet, Kvalitet i välfärden, Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Finansdepartementets betänkande Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38). Syftet med utredningen är att säkerställa dels att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Utredningen ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. De nya reglerna ska bland annat omfatta verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen samt sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen. Utredningen ska också utreda hur aktörer utan vinstintresse ska kunna utvecklas och få en mer framskjuten roll som utförare inom välfärden. Utredningen redovisade i sitt delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) förslag avseende huvuddelen av de uppdrag som ingick i direktiven. I detta betänkande redovisar utredningen de frågor som återstår i direktiven. Det rör hur bättre kvalitetskrav och system för uppföljning kan utformas för välfärdstjänster. Vidare rör det hur Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) register kan förbättras samt vissa andra statistikfrågor. Ekonomiavdelningen vid kommunstyrelseförvaltningen har för kommunstyrelsen ombetts att sammanfatta Falkenbergs kommuns synpunkter på remissen i ett yttrande. Utöver ekonomiavdelningens egna synpunkter beaktas även barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens utlåtanden över remissen i tjänsteskrivelsen. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts 212 Ekonomi Eventuella lagändringar som följer av utredningens förslag kan tänkas innebära en ekonomisk påverkan på den kommunala ekonomin, exempelvis i form av kostnader för tillstånd, tillsyn och andra administrativa åtaganden. Övervägande I barn- och utbildningsnämndens remissvar står Genom en vinstreglering kommer dock resurser som annars skulle ha gått till övervinster att användas i verksamheten, detta ställer sig Falkenbergs kommun positiv till. Ekonomiavdelningen har i föreslaget remissvar valt att stryka denna del i barn- och utbildningsförvaltningens yttrande då definitionen av övervinster inte överensstämmer med vad trovärdiga bedömare på området anser. Läs vidare ekonomiavdelningens yttrande i tjänsteskrivelsen, avsnittet; Utredarens utgångspunkt och PwC:s oberoende analys på uppdrag av Svenskt näringsliv. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att yttrandet ska översändas till Finansdepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar. Yrkande Filip Bertilsson (M) och Tore Holmefalk (C) yrkar bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag. Per Svensson (S) yrkar, med instämmande av Marcelle Farjallah (S), på eget förslag. Se bilaga 3. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på kommunstyrelseförvaltningens förslag mot Per Svenssons (S) med fleras ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts 212 Votering Votering begärs och verkställs. Ja-röst för kommunstyrelseförvaltningens förslag. Nej-röst för Per Svenssons (S) yrkande. Ledamot JA NEJ Avstår Per Svensson (S) Claës-L Ljung (M) Dahn Persson (S) Tore Holmefalk (C) Marcelle Farjallah (S) Filip Bertilsson (M) Stig Agnåker (C) Lars Fagerström (L) Rebecka Kristensson (S) Susan Pettersson (KD) Lennart Torstensson (S) Jan Berge (MP) Mari-Louise Wernersson (C) Med ett utfall om åtta ja-röster mot fem nej-röster beslutar kommunstyrelsen i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. Reservation Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Marcelle Farjallah (S), Rebecka Kristensson (S) och Lennart Torstensson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Per Svenssons (S) yrkande. Avvikande mening Anna Andersson (S) och Per-Gunnar Andersson (S) anmäler avvikande mening mot beslutet till förmån för Per Svenssons (S) yrkande. Kristina Hallberg (V) anmäler avvikande mening mot beslutet till förmån för egen skrivning. Se bilaga 4. Anteckning Jan Berge (MP) antecknar till protokollet att utredningen ska avstyrkas, men ser dock behov av regleringar av den offentligt finansierade tjänstemarknaden. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts 212 Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Finansdepartementet Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

5 Bilaga 3 till kommunstyrelsen Stryk stycke i foreslagen tjansteskrivelse 3-14 och ersatt med: Kommunen staller sig positiv till utredningens forslag om en vinstbegransning for privata bolag som utfor uppdrag i den offentligt finansierade valfarden. Det finns en inneboende problematik nar vinstintresse stalls mot invanarnas behov av en god valfard. Valfarden ar offentligt finansierad just for att skydda alia invanares rattighet till grundlaggande service i utsatta situationer i livet. Nar invanares behov stalls mot det vinstmaximerande foretagets behov finns en problematik som blir an varre av att invanaren varken innehar betalningsmakten eller en mojlighet att gora ett rationellt kundval som pa en ideal marknad. Darfor ar det positivt att vinstintresset begransas. Utover det ska ovanstaende kompletteras med barn- och utbildningsnamndens synpunkter pa remissen. Per Svensson (S)

6 2, ?»'W/2 J 7rz Vansterpartiets forslag till yttrande over betankandet Kvalitet i valfarden Vansterpartiet foreslar att texten i tjansteskrivelsen fran byts ut fran "Nedan foljer Falkenbergs kommuns synpunkter pa delar av de forslag som presenteras i betankandet" till "Forbattrad tillsyn och uppfoljning (5.4). I stallet for tjansteskrivelsens text ska det sta: Falkenbergs kommun valkomnar en begransning av mojligheterna att ta ut vinster i valfarden, utifran bl a foljande argument: Valfriheten Saval valfrihet mellan olika offentliga som privata utforare kan finnas aven utan vinstjakt. Sa ar det i manga lander. Det finns inget land som har sa generosa regler for vinstuttag inom hela valfarden som Sverige har. Den utredning som tagit fram forslag pa hur vinstjakten ska hanteras foreslar inte heller att valfriheten ska forsvinna. Fragan ar alltsa inte om valfriheten ska vara kvar utan om det ska vara medborgarnas eller foretagens valfrihet som varnas. Smaforetagen Vinstregleringen kommer att starka seriosa foretag - stora som sma - som satter verksamheten fore vinstjakten, vilka idag riskerar att konkurreras ut av stora vinstmaximerande bolag. I dag star tre sadana for cirka 50 procent av den privata vardmarknaden och laget ar liknande pa andra valfardsomraden.sa lange de mindre foretagen tar ut skaliga vinster och loner sa drabbas de inte av en vinstreglering utan kan fortsatta sin verksamhet med mindre mordande konkurrens fran stora vinstdrivna jattar. De senare daremot - och andra som taljer guld med taljkniv i valfarden - kommer att tvingas aterinvestera mycket mer vid en vinstreglering. Det kommer att starka och forbattra de foretag som finns kvar.

7 Skatterna Skatteverket har visat att 1 9 av de stora valfardskoncernerna skatteplanerar och betalar ingen eller obetydligt med skatt. Det finns olika metoder for skatteplanering. Koncernbidrag kan lamnas till ett moderbolag utanfor valfardssektorn. Dessa bidrag kan bland annat anvandas for att betala rantor och kopa nya bolag. Personalens villkor Vinstdrivna bolag inom skola och aldreomsorg har generellt tydligt lagre loner (utom vad galler sjukskoterskor), personaltathet och andel fast och ratt utbildad personal, jamfort med offentlig sektor. Effektiv anvandning av skattepengar Valfardsbolagen gor stora vinster. Medianavkastningen pa operativt kapital - det vill saga det kapital som agarna bidragit med och som faktiskt arbetar i foretaget - ligger pa 47% per ar. Attjamfora med kring 10% for naringslivet i ovrigt. Vinstlobbyn pastar ofta att foretagare i valfarden inte gor storre vinster an foretagare i ovriga naringslivet, ofta till och med mindre. De syftar da ofta pa vinsten jamfort med foretagets omsattning, och efter att eventuella rantor betalats till agaren eller motsvarande. Men det ar inte sa investerare tanker nar de valjer var de ska investera sina pengar. De raknar pa hur mycket pengar de kan ta tillbaka per satsad krona. Och dar finns det fa branscher som kan mata sig med valfardsbranschen. Nar man bara ser till ett enskilt ars rorelseresultat sa missar man ocksa hur stor vinsten blir nar hela eller delar av bolaget saljs langre fram. Ar forsaljning syftet med agandet sa gor man inte arliga vinstutdelningar. Man satsar istallet pa tillvaxt av bolaget for att inkassera den stora vinsten senare. Det viktiga for agarna - ar vad de tjanar - inte vilket rorelseresultat som bolagen redovisar. Verksamhetsutveckling Att flera miljarder per ar gar till aktieutdelningar, uppkop av andra verksamheter och VDloner visar att visar att vinsten overordnas verksamheten istallet for att bidra till den. Det ar sant att det finns manga seriosa valfardsforetag vars agare startat sin verksamhet for att de brinner for och vill utveckla valfarden. Men det ar ocksa sant att lonsamheten ar extremt hog i stora delar av valfarden. Varken skattefusk eller hoga vinster - som plockas ut ur verksamheten - ar nodvandiga for att privat valfard ska kunna utveckla verksamheten. Tvartom sa kommer privat verksamhet att bli annu battre om dess agare aterinvesterar det mesta av overskotten i verksamheten. Ar de inte beredda att gora det sa visar de sjalva att de ar mer intresserade av vinsten an av att leverera en bra valfard.

8 Kvinnliga chefer Saval lonerna som anstallningsvillkoren och andelen kvinnliga chefer ar battre i offentlig an i privat valfard. I den offentliga varden och omsorgen finns fler kvinnliga chefer an i den privata. Dar finns 75,8 procent privata kvinnliga chefer mot 64,5 procent i de privata. Dessutom finns de fiesta kvinnliga chefer i privat valfard i mindre foretag medan det i stora foretag med flest anstallda ar vanligare med man som chefer. Agarna till de storsta bolagen, som gor stora vinster pa vardpersonalens arbete, ar nastan bara man. Sa vill man starka kvinnors ledarskap ar det battre att behalla verksamhet i offentlig regi och att starka mindre, icke vinstdrivna alternativ i valfarden, pa bekostnad av de stora valfardskoncernerna. Aven om man ser till arbetsvillkor och loner sa ligger det offentliga battre till an de privata i de fiesta fall Kvalitet i valfarden Generellt kan man saga att kvalitet inom valfarden ar svart att mata men att det finns flera viktiga faktorer som visar hur vinstjakten hela tiden riskerar att undergrava kvaliteten - i saval den privata som den offentliga valfarden. Eftersom vinstjakten satter vinsten - inte omsorgen om brukarna eller samhallet - i centrum for verksamheten sa tenderar den att prioritera och forsoka dra till sig de patienter eller elever som ar lattast att ta hand om, och darmed lattast att tjana pengar pa. Detta pa bekostnad av verksamheten i omraden dar det finns fler sjuka, fattiga och lagutbildade. Pa sa satt flyttas resurserna fran de senare omradena till de mer valbestallda, och det offentliga far - berovade de resurser som gatt till de privata - ta storre ansvar for de som blir over. Det undergraver kvaliten hos det offentliga, samtidigt som det gor att vinsterna kan pressas upp och att kvaliten hos de privata - i basta fall - kan bibehallas pa rimlig niva. Men i bade privat och offentlig sektor leder alltsa vinstjakten till att resurser forsvinner - som om de hade aterinvesterats eller fordelats mer jamlikt - hade kunnat forbattra kvaliten i hela valfarden.

9 aoi7-oq.fi BESLUT FATTADE MED STOD AV DELEGATION Beslutsfattare: Janna Andersson aug 2017 Beslutsdatum Berord fastighet Motpart Beslut Okome-Slatten 1:8 Atrafors Bollklubb Nyttjanderatt Knolaberget 1 Marie Lonnblom Overlatelse arrenderatt Knolaberget 1 Rolf o Mariann Mansson Overlatelse arrenderatt Innerstaden 3:1 Ormen 9 Yttrande bygglov Vessige 6:17 Vessige 6:4 Yttrande bygglov Skrea 5:2 Dacksbaten 1 Yttrande bygglov Herting 2:1 Vastra Gardet 2:1 Yttrande bygglov Skrea 23:3 Skrea 3:47 Yttrande bygglov Knolaberget 1 Stefan Nilsson Overlatelse arrenderatt Skogstorp 4:148 Skogstorp 4:187 Yttrande bygglov Hjortsberg 4:1 Klamparen 6 Yttrande bygglov

10 i. son-o \-1a. BESLUT FATTADE MED STOD AV DELEGATION Beslutsfattare: Anna Persson 2017 Beslutsdatum Berord fastighet Motpart Beslut Skrea 9:81 Thomas Tilbertson Smahustomt Skogstorp 4:189 Josefine Augustsson och Emil Forster Smahustomt Sanddynerna 13 Harith Alhilfi Bygglovsyttrande Galtas 2:209 Christer Widsen Bygglovsyttrande

11 Bilaga 3 till kommunstyrelsen Stryk stycke i foreslagen tjansteskrivelse 3-14 och ersatt med: Kommunen staller sig positiv till utredningens forslag om en vinstbegransning for privata bolag som utfor uppdrag i den offentligt finansierade valfarden. Det finns en inneboende problematik nar vinstintresse stalls mot invanarnas behov av en god valfard. Valfarden ar offentligt finansierad just for att skydda alia invanares rattighet till grundlaggande service i utsatta situationer i livet. Nar invanares behov stalls mot det vinstmaximerande foretagets behov finns en problematik som blir an varre av att invanaren varken innehar betalningsmakten eller en mojlighet att gora ett rationellt kundval som pa en ideal marknad. Darfor ar det positivt att vinstintresset begransas. Utover det ska ovanstaende kompletteras med barn- och utbildningsnamndens synpunkter pa remissen. Per Svensson (S)

12 2, ?»'W/2 J 7rz Vansterpartiets forslag till yttrande over betankandet Kvalitet i valfarden Vansterpartiet foreslar att texten i tjansteskrivelsen fran byts ut fran "Nedan foljer Falkenbergs kommuns synpunkter pa delar av de forslag som presenteras i betankandet" till "Forbattrad tillsyn och uppfoljning (5.4). I stallet for tjansteskrivelsens text ska det sta: Falkenbergs kommun valkomnar en begransning av mojligheterna att ta ut vinster i valfarden, utifran bl a foljande argument: Valfriheten Saval valfrihet mellan olika offentliga som privata utforare kan finnas aven utan vinstjakt. Sa ar det i manga lander. Det finns inget land som har sa generosa regler for vinstuttag inom hela valfarden som Sverige har. Den utredning som tagit fram forslag pa hur vinstjakten ska hanteras foreslar inte heller att valfriheten ska forsvinna. Fragan ar alltsa inte om valfriheten ska vara kvar utan om det ska vara medborgarnas eller foretagens valfrihet som varnas. Smaforetagen Vinstregleringen kommer att starka seriosa foretag - stora som sma - som satter verksamheten fore vinstjakten, vilka idag riskerar att konkurreras ut av stora vinstmaximerande bolag. I dag star tre sadana for cirka 50 procent av den privata vardmarknaden och laget ar liknande pa andra valfardsomraden.sa lange de mindre foretagen tar ut skaliga vinster och loner sa drabbas de inte av en vinstreglering utan kan fortsatta sin verksamhet med mindre mordande konkurrens fran stora vinstdrivna jattar. De senare daremot - och andra som taljer guld med taljkniv i valfarden - kommer att tvingas aterinvestera mycket mer vid en vinstreglering. Det kommer att starka och forbattra de foretag som finns kvar.

13 Skatterna Skatteverket har visat att 1 9 av de stora valfardskoncernerna skatteplanerar och betalar ingen eller obetydligt med skatt. Det finns olika metoder for skatteplanering. Koncernbidrag kan lamnas till ett moderbolag utanfor valfardssektorn. Dessa bidrag kan bland annat anvandas for att betala rantor och kopa nya bolag. Personalens villkor Vinstdrivna bolag inom skola och aldreomsorg har generellt tydligt lagre loner (utom vad galler sjukskoterskor), personaltathet och andel fast och ratt utbildad personal, jamfort med offentlig sektor. Effektiv anvandning av skattepengar Valfardsbolagen gor stora vinster. Medianavkastningen pa operativt kapital - det vill saga det kapital som agarna bidragit med och som faktiskt arbetar i foretaget - ligger pa 47% per ar. Attjamfora med kring 10% for naringslivet i ovrigt. Vinstlobbyn pastar ofta att foretagare i valfarden inte gor storre vinster an foretagare i ovriga naringslivet, ofta till och med mindre. De syftar da ofta pa vinsten jamfort med foretagets omsattning, och efter att eventuella rantor betalats till agaren eller motsvarande. Men det ar inte sa investerare tanker nar de valjer var de ska investera sina pengar. De raknar pa hur mycket pengar de kan ta tillbaka per satsad krona. Och dar finns det fa branscher som kan mata sig med valfardsbranschen. Nar man bara ser till ett enskilt ars rorelseresultat sa missar man ocksa hur stor vinsten blir nar hela eller delar av bolaget saljs langre fram. Ar forsaljning syftet med agandet sa gor man inte arliga vinstutdelningar. Man satsar istallet pa tillvaxt av bolaget for att inkassera den stora vinsten senare. Det viktiga for agarna - ar vad de tjanar - inte vilket rorelseresultat som bolagen redovisar. Verksamhetsutveckling Att flera miljarder per ar gar till aktieutdelningar, uppkop av andra verksamheter och VDloner visar att visar att vinsten overordnas verksamheten istallet for att bidra till den. Det ar sant att det finns manga seriosa valfardsforetag vars agare startat sin verksamhet for att de brinner for och vill utveckla valfarden. Men det ar ocksa sant att lonsamheten ar extremt hog i stora delar av valfarden. Varken skattefusk eller hoga vinster - som plockas ut ur verksamheten - ar nodvandiga for att privat valfard ska kunna utveckla verksamheten. Tvartom sa kommer privat verksamhet att bli annu battre om dess agare aterinvesterar det mesta av overskotten i verksamheten. Ar de inte beredda att gora det sa visar de sjalva att de ar mer intresserade av vinsten an av att leverera en bra valfard.

14 Kvinnliga chefer Saval lonerna som anstallningsvillkoren och andelen kvinnliga chefer ar battre i offentlig an i privat valfard. I den offentliga varden och omsorgen finns fler kvinnliga chefer an i den privata. Dar finns 75,8 procent privata kvinnliga chefer mot 64,5 procent i de privata. Dessutom finns de fiesta kvinnliga chefer i privat valfard i mindre foretag medan det i stora foretag med flest anstallda ar vanligare med man som chefer. Agarna till de storsta bolagen, som gor stora vinster pa vardpersonalens arbete, ar nastan bara man. Sa vill man starka kvinnors ledarskap ar det battre att behalla verksamhet i offentlig regi och att starka mindre, icke vinstdrivna alternativ i valfarden, pa bekostnad av de stora valfardskoncernerna. Aven om man ser till arbetsvillkor och loner sa ligger det offentliga battre till an de privata i de fiesta fall Kvalitet i valfarden Generellt kan man saga att kvalitet inom valfarden ar svart att mata men att det finns flera viktiga faktorer som visar hur vinstjakten hela tiden riskerar att undergrava kvaliteten - i saval den privata som den offentliga valfarden. Eftersom vinstjakten satter vinsten - inte omsorgen om brukarna eller samhallet - i centrum for verksamheten sa tenderar den att prioritera och forsoka dra till sig de patienter eller elever som ar lattast att ta hand om, och darmed lattast att tjana pengar pa. Detta pa bekostnad av verksamheten i omraden dar det finns fler sjuka, fattiga och lagutbildade. Pa sa satt flyttas resurserna fran de senare omradena till de mer valbestallda, och det offentliga far - berovade de resurser som gatt till de privata - ta storre ansvar for de som blir over. Det undergraver kvaliten hos det offentliga, samtidigt som det gor att vinsterna kan pressas upp och att kvaliten hos de privata - i basta fall - kan bibehallas pa rimlig niva. Men i bade privat och offentlig sektor leder alltsa vinstjakten till att resurser forsvinner - som om de hade aterinvesterats eller fordelats mer jamlikt - hade kunnat forbattra kvaliten i hela valfarden.

15 Tjänsteskrivelse Datum Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomiavdelningen Jan Fritz Yttrande över av Välfärdsutredningens slutbetänkande -Kvalitet i välfärden, bättre upphandling och uppföljning. KS Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden, bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38). Utgångspunkterna i betänkandet är att det föreligger behov av att upprätta ett nytt regelverk beträffande välfärdstjänster som finansieras av skattemedel, bland annat genom öppenhet och insyn i hur offentliga medel används, samt att se över regelverk i syfte att förenkla och förbättrar förutsättningarna för idéburna aktörer inom välfärdssektorn. Betänkandets föreslagna åtgärder ska säkerställa att offentliga skattemedel används till just det som de är avsedda till, vilket följaktligen innebär att eventuella ekonomiska överskott i verksamheten ska som huvudregel återinvesteras i berörd verksamhet. Nedan följer Falkenbergs kommuns synpunkter på delar av de förslag som presenteras i betänkandet. Falkenbergs kommun vänder sig mot att utredaren uttrycker ett misstroende mot privata alternativ i kommunalt bedriven verksamhet. Det finns flera exempel på att kommuner mått bra av att alternativ till den traditionella formen av utförande av välfärdstjänster finns att tillgå. Alternativ innebär att jämförelser mellan olika alternativ blir en naturlig del från såväl kommun som kund/brukare, vilket innebär att alla utförare ständigt måste förbättra sin verksamhet. Ökat fokus på kundperspektivet innebär att kvaliteten i verksamheten måste säkerställas för att klara konkurrensen. Utredningen tar effektivt bort alla drivkrafter till alternativt utförda offentliga välfärdstjänster. Med tanke på de utmaningar Sveriges kommuner står inför med allt fler unga och äldre borde alternativ vilka innebär ökad effektivitet och kvalitet uppmuntras. Utredningens utgångspunkt Utredaren menar att det finns stora övervinster hos välfärdsaktiebolagen vilkas avkastning på så kallat operativt kapital (insatt eget kapital från ägare) enligt utredningen uppgår till 47 % jämfört med 10 % i tjänstesektorn som helhet. Om man istället studerar den vanligt förekommande rörelsemarginalen som indikator på förekomsten av övervinster i välfärdssektorn framkommer en helt annan bild. Enligt rapport från Docent Henrik Jordahl och Ek doktor David Sundén på uppdrag av Svenskt näringsliv, är välfärdsföretagens rörelsemarginal i nivå med tjänstesektorns som helhet, det vill säga 5,8 % för perioden Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

16 Utifrån välfärdsutredningens direktiv och mål borde rörelsemarginalen vara ett mer relevant mått på vinstnivån i företagen, eftersom det mäter företagets förmåga att generera överskott från intäkterna. Det anger därmed, till skillnad från avkastning på operativt kapital, en övre gräns för hur stor andel av företagets skattefinansierade intäkter som skulle kunna försvinna ur verksamheten i form av vinst till ägarna. Vidare har Joachim Landström, vid Uppsala universitet, som utarbetat den underlagsrapport som ligger till grund för utredningens förslag till vinstreglering, i efterhand ifrågasatt hur utredningen har använt de kalkyler och beräkningsmodeller som han överlämnat till den. Särskilt kritiserar han att utredningens förslag inte tar hänsyn till så kallade värdeskapande investeringar och att en beräkning av avkastningen som baseras enbart på operativt bokfört kapital gör att lönsamheten i välfärdsföretagen framstår som orimligt hög. I bokfört kapital ingår inte mjuka tillgångar som kundrelationer, duktig personal, bra varumärke, antal lärotimmar, välutvecklade processer etcetera, vilket är tillgångar som betingar ett stort värde, särskilt i tjänsteproducerande verksamheter. Om avkastningen enbart beräknas som en andel av fasta tillgångar, vilket välfärdsföretagen ofta har väldigt lite av, framstår avkastningen på det insatta kapitalet per definition som orimligt hög. För tjänsteföretag i allmänhet och välfärdsföretag i synnerhet finns stora värden i tillgångar som inte redovisas i balansräkningen. I slutbetänkandet slår utredaren fast att det krävs begränsningar av vinstuttag utan att konkretisera vidare. Vad utredaren missar är att försöka hitta sambandet mellan vinster och kvalitet. Ett negativt samband framkommer vilket inte ger en objektiv bild. Olika tolkning av möjligheterna till vinstmarginaler i välfärdsföretagen? Givet att kvaliteten på utförda tjänster är definierad och mäts på ett korrekt sätt mellan olika utförare ger höga rörelsemarginaler fler signaler. Om en alternativ utförare visar på en god rörelsemarginal kan det vara en indikation på att det finns kostnadsbesparande effektiviseringsmöjligheter inom den egna offentliga verksamheten då ersättningsnivåerna ofta baseras på egenregins kostnader för samma verksamhet. Vinstnivåerna kan alltså till viss del sägas värdera skillnader i effektivitet mellan offentlig och privat sektor. Vinster i välfärden måste kopplas till kvalitetsfrågorna I stället för att främja kvalitetsutvecklingen och stärka kvalitetskontrollen både för privata och offentliga utförare, väljer utredningen en helt annan väg. I betänkandet beskrivs kvalitetsområdet som komplext och svårt men i stället för att ge sig i kast med att avgränsa och definiera begreppet kvalitet i sammanhanget och därifrån bygga grunden för en bättre styrning, lämnar betänkandet kvalitetsområdet helt utanför i delbetänkande och meddelar att man i ett slutbetänkande kommer att återkomma till hur befintliga kvalitetskrav kan utvecklas. I slutbetänkandet görs en ansats att diskutera kvalitet men fokus ligger på hur svårt det är att hantera kvalitet och utredningen vill inte se kvalitet som en möjlighet till komma fram till en lösning av situationen, vilket är en slarvig slutsats. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

17 Detta angreppssätt är underligt. Att lämna det ur kundens synvinkel så viktiga området kvalitet helt utanför arbetet när grunden byggs upp, sätter människan som mottagare och huvudintressent på undantag. Att sänka vinsterna och ta bort eventuella övervinster för tjänsteleverantörerna prioriteras således i betänkandet före vikten att uppnå eventuella kvalitetsnivåer, indirekt satta av kunden. Att fokusera på vinstperspektivet är enögt. För att kunna skapa en bra helhet måste kundens perspektiv vägas in. Annars blir bilden platt och halverad. PwC:s oberoende analys på uppdrag av Svenskt näringsliv Utredningen Ordning och reda i välfärdens förslag är att välfärdsföretagens maximala avkastning begränsas till sju procent plus statslåneräntan på företagets bokförda operativa kapital. I utredningen görs gällande att detta är skäligt med hänsyn till att välfärdsbolagens avkastning på bokfört operativt kapital överstiger den avkastning som är rådande i tjänstesektorn som helhet. PwC har genom analyser presenterade i rapporten kommit fram till följande slutsatser. Avkastning på bokfört operativt kapital är ett avkastningsmått som framför allt är tillämpbart på kapitalintensiva bolag. När det tillämpas på tjänsteföretag med små bokförda tillgångar blir resultaten lätt orimliga/intetsägande med oändligt hög avkastning. Utredningens jämförelse mellan avkastningen på operativt bokfört kapital för välfärdsföretagen och tjänstesektorn saknar relevans. Detta beror på att tjänstesektorn som helhet innehåller branscher som till sin verksamhethet och tillgångsstruktur är olika välfärdssektorn. Förslaget om vinsttak för välfärdsbranschen från utredningen mynnar i praktiken ut i ett vinstförbud för de allra flesta företagen. Detta beror på att när vinsttaket sätts i relation till välfärdsföretagen låga bokförda operativa kapital blir den tillåtna rörelsemarginalen så låg att förslaget i praktiken kan betraktas som ett vinstförbud. Välfärdsföretagens möjligheter att bedriva sin verksamhet blir påtagligt begränsade om utredningens förslag blir verklighet. Företagen kommer att ha små möjligheter att bygga upp ekonomiska buffertar vilket gör dem mycket sårbara för ekonomiska störningar. PwC bedömer att en rörelsemarginal över tid under två procent som regel är otillräcklig i välfärdsbranschen för att driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet. Om förslaget till vinsttak skulle genomföras skulle nästan 80 procent av välfärdsföretagen tillåtas ha en rörelsemarginal som inte når upp till två procent. Inom delbranscherna förskola, grundskola och personlig assistans är andelen företag som får ha en rörelsemarginal som inte når upp till två procent ännu högre, 90, 88 respektive 94 procent. Det är bra att det ställs höga krav på utförare av offentligt finansierad verksamhet. En sådan prövning måste dock göras utifrån ett tydligt regelverk som inte innebär tveksamheter och onödig byråkrati. Det bör även omvänt ställas samma krav på offentliga utförare av välfärdstjänster. Det hade varit på sin plats om utredningen resonerat i dessa termer inom ramen för det demokratiska systemet. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

18 Förbättrad tillsyn och uppföljning (5.4) Utredningen föreslår att Inspektionen för vård- och omsorgs (IVO) tillsyn ska övergå från frekvenstillsyn till vara mer fokuserad på risk- och väsentlighetsbaserad tillsyn. Falkenbergs kommun tycker det är bra att arbeta mer förebyggande. Dock bör det inte resultera i att kommunerna får ett ökat ansvar att bidra till uppföljning av verksamheterna istället för IVO. Utredningen föreslår att även kommunen ska anmäla ändringar i sin verksamhet till IVO. I dagsläget ställs inga krav på att kommunen ska anmäla ändringar till IVO, utan det räcker att anmäla verksamheten innan det påbörjas. Förslaget till tillägg i LSS samt SoL är Om en verksamhet helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas ska anmälan ske inom en månad efter genomförandet. Om verksamheten läggs ned ska detta anmälas snarast. Det kan ställas i kontrast till privata utförare där det ställs krav redan idag på att de ska anmäla ändringar i sin verksamhet. Falkenbergs kommun anser att det är bra samma krav ställs på privata utförare såväl som när kommunen utför verksamheten. Förslaget skulle kunna resultera i en kostnad för kommunen, eftersom anmälningsskyldigheten skulle leda till förändrade och ökade krav på administrationen. Utredningen föreslår att myndigheten för vård- och omsorgsanalys tillsammans med en rad andra aktörer ska kartlägga behovet av data inom socialtjänsten. Falkenbergs kommun välkomnar detta förslag då statistikbearbetning tar mycket tid i anspråk. Samtidigt bör utredningen också behandla hur en effektivisering av datainsamling kan ske. Likaså bör utredningen ta upp hur en kvalitetssäkring av data inom socialtjänsten kan ske, samt hur det säkerställs att kommunerna lämnar in data som är tillförlitlig. Detta är något som behöver tas med i en eventuell kartläggning. Sekretess påverkar möjligheten att följa upp (5.6) Ett annat förslag som lämnas är en förändring i offentlighet- och sekretesslagen. Denna förändring skulle möjliggöra undantag från tystnadsplikten för att personuppgifter ska kunna lämnas till den offentliga huvudmannen för bland annat uppföljning och utvärdering. I dagsläget är det inte möjligt. Utan sekretess råder för den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan den enskilde eller någon närstående till denna lider men. Falkenbergs kommun menar att detta skulle underlätta för uppföljningsarbetet av upphandlade utförare. Det är dock viktigt att säkerställa att den enskilde brukaren inte riskerar lida men eller att uppgifterna hamnar i orätta händer. Förutsättningar att följa offentliga medel (7.3.1) E-hälsomyndigheten ska ges i uppdrag att ta fram definitioner för en enhet inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Detta för att kunna möjliggöra att statistik presenteras på enhetsnivå. Men också att göra en utredning över förutsättningarna för att inrätta ett verksamhetsregister över utförare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Det är ett välkommet förslag eftersom det skulle kunna möjliggöra jämförelser mellan enheter inom fler områden och kunna bidra till verksamhetsutveckling. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

19 Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Bland annat så är det positivt att se över kvalitets- och statistiksystemen inom välfärd. Det finns idag flera olika informationskällor som tillhandahåller statistik inom exempelvis nationella prov och betyg. Dessa databaser kan dock förbättras och uppdateras snabbare. För att vara ett reellt stöd behöver aktuella, kvalitetssäkrade siffror finnas tillgängliga tidigt efter terminsslut, för att vara ett stöd för huvudmannen. Systemen måste också vara kompatibla med andra system, så att dubbeladministration undviks. Utgångspunkter för utvecklade kvalitetskrav De forskare som lyfts kring att mäta progressionsmått inom skolområdet i utredningen lyfter att fler prov behöver införas för att kvalitetssäkra detta mått. Falkenbergs kommun ställer sig mycket tveksamma till att detta är det enda sättet att ta fram value added-mått. Fler forskningsrapporter inom området bör användas. Om value added-måttet använts för snävt eller felaktigt tas det livslånga lärandet bort och det blir en skolkultur med fokus på teach to the test. Eftersom utredningen lyfter vikten av kvalitet inom välfärd, är detta en viktig aspekt att ta hänsyn till. Vinstbegränsning är viktigt ur kvalitetsynvinkel Skrivelsen som utredningen lyfter kring vinstreglering har förändrats sedan första delbetänkandet. Utredningens förslag är dock otydliga och förvaltningen har därför svårt att uttala sig kring detta. Förbättrad tillsyn och uppföljning Utredningen lyfter att insyn måste säkerställas även hos privata utförare. Idag är det stor skillnad i hur kommunen har insyn i de fristående förskolornas verksamhet där de har tillsynsansvar jämfört med fristående skolor i kommunen. Falkenbergs kommun ser positivt på att få en större insyn i även fristående skolor. JB-koncernens konkurs 2013 påverkade många elever negativt. Konkursen skapade tumultartade situationer där eleverna var väldigt beroende av den enskilda JB-skolans administration och välvilja. Kommunerna fick snabbt ställa om för att kunna möta elevernas utbildningsbehov. Med en bättre lokal insyn kan den kommunala huvudmannen vara bättre rustad för att ta emot elever då ett eventuellt behov uppstår. Här behöver kommunens roll jämfört med Skolinspektionens roll förtydligas. Sammanhållna insatser för individen Att huvudmän och andra aktörer tvingas arbeta med bättre fokus på individen i centrum är ett steg i rätt riktning för att på ett bättre sätt skapa goda förutsättningar för de elever som behöver extra stöd av samhället. För att lyckas med detta krävs en tydlighet kring sekretess samt krav på samverkan med mera. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se