TITTI RODLING. Personporträtt. Skid- & kommunikationskänsla styr SLAO TORGNY SVENSSON REGIONMÖTEN & UPPTAKTSTRÄFFAR LÄR KÄNNA VÅR NYA VD

Transkript

1 nr 2 december säsongen Personporträtt TORGNY SVENSSON REGIONMÖTEN & UPPTAKTSTRÄFFAR Skid- & kommunikationskänsla styr SLAO TITTI RODLING LÄR KÄNNA VÅR NYA VD SLAO SAMVERKAR FÖR ROLIGA OCH TRYGGA SKIDUPPLEVELSER

2 54 varianter av äkta hantverk. I slutet av 90-talet träffade Hestras ägare Claes och Svante chefen för en av Canadas största Heli Ski-operatörer. De började diskutera skidåkning, extrema förhållanden, slitstyrka och säkerhet. Så föddes idén till det som idag har blivit en av världens mest välkända handsk modeller Army Leather Heli Ski. Varje par består av 109 delar och går igenom 46 olika moment innan de är klara. Idag finns handsken i 54 varianter. Se dem alla på hestragloves.com

3 Grattis till jobbet! Ledare Först och främst hälsar jag välkommen till Titti Rodling som blir vår nye vd för SLAO. Grattis till jobbet! Vi skall ta hand om dig när du börjar den 1 februari och hjälpa dig in i verksamheten. DET HAR VARIT en intensiv höst med många möten med medlemmar och kursdeltagare. Härlig stämning vart man än kommit och positiva till att mötas vid våra regionmöten. Det finns kompetens ute i landet, vill jag lova. Som jag tidigare har påpekat så är man väldigt kunnig och allert när det gäller att tillverka snö och vara på hugget. Även den kyla som kom i slutet av november var det många som hann tillverka många kubik snö, och kunde öppna både utför och på längden. Allt för att bygga inför säsongen så vi kan leverera trygga och roliga snöupplevelser runt om i landet. UNDER HÖSTEN har det varit mycket i media angående klimatfrågan, och Sveriges Radio och SVT samt tidningar har haft olika artiklar om framförallt den rapport som SMHI s forskare har skickat ut i början av november. Klart är att vi går mot varmare klimat, men vi vet inte riktigt hur fort och hur mycket. Därför följer vi experternas uttalanden och forskningsrapporter noggrant och skidanläggningar runt om i Sverige och Europa bidrar idag och framöver med insatser för att minska utsläppen av koldioxid på olika sätt Men det är inget nytt att vi behöver tillverka snö idag och framöver. Det har vi gjort i 40 år snart. Och vi har inte kunnat driva 90% av landets skidanläggningar, om vi inte har haft snösystem, som vi har idag. Titti Rodling, ny vd Personporträtt: Torgny Svensson SLAO informerar Innehåll Och mycket mer: Med tigrar och vargar under skidorna 4 Optimismen spirar i Hammarstrand 6 Raggarstuk i Tivedspisten 7 Han tog Whistler till Järvsö! 8 Regionmöten 10 Personporträtt: Titti Rodling 12 PG lämnar över till Fredrik 14 Stöten i Sälen, investerar vidare 16 Bjursås SkiCenter får professionell hjälp till driften 16 Upptaktsträff 18 Nyheter från Svensk Turism 20 Skibar Brukarråd 21 Personporträtt: Torgny Svensson 22 Branäs bygger Aspen Terrassen & Mountain Lodge 24 Bergshotellet i Järvsö 25 Gå Liftskötareutbildning 27 Livräddande utrustning som håller för bra 28 Almåsabacken återuppstår 29 Livräddande utrustning som håller för bra 28 Daniel Roos, en snowboardinstruktör 32 Utbildningstruktur 34 SLAO informerar 36 Norsk Snörapporten 38 Namn & nytt 39 Agenda 39 GLAD ATT SE att några av de anläggningar som har haft en oviss tid, inte på grund av snö, utan på grund av driftförhållanden, får nya ägare och kan gå in och drifta några anläggningar igen. LÅT MIG SÄGA Låt säsongen börja, nu när det blir jul, och välkomna alla sugna skidåkare till våra anläggningar runt om i landet!. Tillsammans med våra medarbetare på SLAO och alla instruktörer och olika funktionärer som hjälper till att driva verksamheten framåt önskar vi er alla en riktigt... God Jul & Gott Nytt År! Årgång 30. Tidningen utges 3 gånger per år i en upplaga på exemplar och distribueras till SLAO:s samtliga medlemmar, media, myndigheter, organisationer och övriga som berörs av svensk utförsåkning. Utgivningsdatum 15 oktober ( ) 21 december 10 mars Prenumeration 250 kr inkl moms (3 nr) Hans Gerremo tf VD, SLAO Redaktion Pedagogens väg Östersund Tel info@slao.se Ansvarig utgivare & annonser Hans Gerremo hans.gerremo@slao.se Produktion Omslag Foto Humble Giant humblegiant.se Titti Rodling Sandra Lee Pettersson

4 Med tigrar och vargar under skidorna Ramla inte ur Grönklitts nya stolslift Bergstationens lifthus får samma stenklädsel som den intilliggande toppstugan. I Kolmården finns det en gondolbana som bjuder på en rundtur ovanför safariparken, men inget mer. I Orsa Grönklitt handlar det om en fyrstolslift där vargar, berguv och sibiriska tigrar kan springa under skidorna på resan upp till toppstugan. DET BLIR EN unik skidupplevelse och det är ingen risk att falla ner till tigrarna, stolsliften kommer att gå mellan det yttre och det inre staketen så inte våra djur ska riskera att få en tappad stav inne i hägnet. Men det kommer att gå att se gott om djur från stolsliften, säger Grönklittsgruppens VD Mark Baljeu. 50 års väntan FÖR FEMTIO ÅR sedan bygdens den första skidliften i Grönklitt, men först nu kommer den första bekväma stolsliften. En fast 4-stolslift som är 600 meter lång med 100 meters höjdskillnad och en kapacitet på personer i timmen. Efter att ha lagt energi på en del av våra andra anläggningar fjol är nu turen kommen till Grönklitt. Det är helt klart att en bekväm stolslift är vad som efterfrågats i våra kundenkäter. När det gäller den nya stolsliften har det gått snabbt. Efter vintern stod det klart vad som stod överst på önskelistan. Visserligen ingår Tomten i Grönklittsgruppens laguppställning, men den nya fyrstolen är nog snarare kombinationen av behov och att det fanns ekonomiska muskler att göra satsningen. Men utan tvekan kommer den som en perfekt julklapp, klar i början av december och officiell invigning i mellandagarna. Vi bygger den i vår Söderbacke som är den backe som möter våra besökare och lyfter skidåkarna över en del av djurhägnen och upp till toppstugan, berättar Mark. Turen från dalstation, över tigrar och vargar till bergstationen tar fyra minuter. På tur står sedan en stollift från andra sidan som ska betjäna Mellanbacken. Där ser vi också ett behov av bättre kapacitet, men där finns också möjlighet att förlänga den nuvarande backen. Likaså äger vi där mark och kan skapa nya nedfarter. Nytt pistmaskinsgarage NÄR NU SYDSIDAN verkligen hamnar i fokus med den nya stolsliften, inte minst för möjligheten att uppleva vargarna och de vackra sibiriska tigrarna från luften, så snyggas också hela sydområdet upp. Vi bygger ett nytt pistmaskingarage och kan då riva det gamla barackerna som fungerat som bas för pistmaskinerna. De har länge stått och bara sett skräpiga ut. Vi får nu ordentliga garage och även personalutrymmen, samt en lokal för pistörer och sjukvård på en central, men ändå mer undanskymd yta. Vad vi ska göra på den tomma ytan har vi inte funderat över, men det kan bli allt från aktiviteter till bara en ren yta eller kanske tomter på sikt, funderar Mark. 4 SLAO XPRESS nr

5 Grönklittsgruppens VD Mark Baljeu på toppen av Sydbacken där den nya bergsstationen nu görs klar. Grönklitt har heller inte bestämt ödet för de äldre släpliftarna som nu får stå kvar trots den nya expressliften. Vi behåller dem i vinter och studerar hur flödena blir innan vi gör något, säger Mark. Men ska vi vara helt ärliga så har det gått ganska fort och vi har heller inte hunnit fundera riktig hur det ska bli med dem. Så de blir kvar, åtminstone i vinter. Tomtförsäljning med bra fart EN NY FYRSTOLSLIFT är utan tvekan den stora nyheten i Grönklitt, men bortsett från den och det nya pistmaskinsgaraget, så fortsätter Grönklitt att växa. Vi säljer tomter och det går riktigt bra med det nya tomtområdet vid Råtjärnsberget där etapp ett nu i princip är färdigsålt. Vi går nu vidare med etapp två. Det nya tomtområdet har fått ett väldigt fint läge, både liftnära och med skidspåren strax intill. I vinter är det Grönklitts tur att få en ordentlig uppgradering och vi ska fortsätta att utveckla den alpina skidåkningen. Det är ändå den som är allra viktigast i vårt koncept som en barn- och familjeanläggning. Den kompletteras perfekt med längdspår och Björnparken. Det här blir den första stolslliften i Orsa Grönklitt, säger Mark, men sedan 12 år finns ju också Orsa Maggiore i Trentino, men där finns det inga Sibiriska Tigrar under gondolen. Text & foto: Nisse Schmidt SLAO XPRESS nr

6 Optimismen spirar i Hammarstrand Bosse Paulsson och Roger Säll har köpt sig ett toppenjobb med stöd från en hel bygd. Nu laddas det för vinter i Hammarstrand. Kullstadbacken har genomgått en uppsnyggning under hösten, men framförallt har två lokala företagare duon Roger Säll och Bosse Paulsson fått med sig hela bygden i satsningen på skidanläggningen. STÖDET FRÅN ANDRA företager värmer och vi är djupt tacksamma för det stöd vi fått, säger Roger Säll, i en paus med arbetet att få ordning på de gamla snökanonrören, medan kollegan Bosse Paulsson jobbar med att göra i ordning i skidshopen. Vi börjar i princip med det viktigaste, allt ska bara fungera när vi drar igång, berättar Roger. För duon har det inneburit att i stort sett börja från början med att röja sly, fixa trasiga detaljer och få ordning på helheten. Men det ryms också en rad investeringar och förbättringar. En stor insats vi gjort är att förbättra liftspåret. Det gamla liftspåret var smalt och mycket ojämnt och det gick inte att pista ordentligt. Det innebar att många upplevde släpliften som besvärlig att åka i och det blev mycket ryck som slet på utrustningen. Nu har vi ett bra underlag, som ett salsgolv, och nu ska det bli lättare att åka lift, även för längdskidåkare som vill nyttja de fina spåren på toppen av backen, berättar Roger. Snökanonerna igång HUSVAGNSPARKERINGEN som ligger i direkt anslutning till backen, har över 30 platser med elluttag har också genomgått en upprustning. Mycket av det vi gjort hör till vanligt underhåll, men det har varit eftersatt sedan många år och det har vi tagit tag i. Likaså har all sly i backen och i området i övrigt rensats bort. Vi har höjt ribban och fräschat till anläggningen. Exempelvis har lokaler för skiduthyrning fått en total upprustning. Mycket av de jobb som gjorts ska förhoppningsvis snart döljas av nysnö, men i väntan på den så har snökanonerna startats. Snökanonerna är igång, vi körde en del i november och kommer att komplettera med högtryckskanonerna när kylan kommer på riktigt. När anläggningen öppnas finns också ett nytt skipassystem på plats. Många små insatser, men nu kan vi erbjuda en bra skidbacke. ARTA BOSSE OCH ROGER äger Kullstabacken AB genom det nystartade bolaget A.R.T.A., Aktiebolaget Ragunda TuristAnläggningar, Vi har återtagit det gamla bolagsnamnet ARTA då det på tidigt 60 talet bildade bolaget ARTA byggde och drev fritidsområdet inkl rodelbanan och även drev Hotell Wildhussen. Kommunen övertog på sent 70 tal fritidsområdet och senare arrenderade kommunen ut området och 2010 såldes fritidsområdet vidare. Men nu har vi köpt tillbaka backen och ser positivt på framtiden, säger Roger. Lokalt stöd EN ORSAK till framtidsoptimismen är det stöd som Roger och Bosse känner att de fått från bygden och det lokala näringslivet. Vi får mycket hjälp av företagare och privatpersoner med både maskiner, mankraft och kunskap. Sedan har vi ett mycket bra samarbete med den alpina klubben, Ragunda Alpina som kommer att arrangera tävlingar här i vinter. Sveriges enda rodelbana ligger i backområdet och där erbjuds varierande former av rodel och snowracerbanor. I direkt anslutning till backen ligger Hotell Hammarstrand med erkänt bra mat och genuint trevlig atmosfär. I framtidsplanerna finns också en utveckling av sommaraktiviteterna med satsningar på cykel och vandringsleder. Nu är vi på gång och vi tror på det vi gör och är tacksamma för det lokala stöd vi känner att vi har, säger Roger Säll. Text: Nisse Schmidt 6 SLAO XPRESS nr

7 Raggarstuk i Tivedspisten Det började med en kiosk år senare är Stenkällegården en framgångsrik åretrunt anläggning. Vi var väl inne ett tag att tona ner vinterdelen, men övertalades att satsa på ett nytt snökanonsystem av Jens Eide på Toppteknik, berättar Roger Widhage som driver Stenkällegården tillsammans med hustrun Inga-Lill VAR SNÖDJUPET 130 cm och snökanoner behövdes inte. Men anläggningen växte med en ny släplift och den första pistmaskinen, en Kässbohrer Pb 60 införskaffades. Snökanonsystem byggdes och en pistmaskin med fräs, en Pb 170 införskaffades. Den rullar ännu efter 34 år i originalskick och band efter 1750 timmars arbete, berättar Roger, men glömmer en detalj. Original är inte den raggar- och tivedsinspirerade inredningen med leopardmönstrad klädsel VAR VI i en brytningspunkt och beredda att då låta sommaren få bli den viktigaste säsongen, men Jens Eide fick oss att satsa på ett nytt snökanonsystem, så vintern lever vidare, berättar Roger. Innan snökanonernas era på Stenkällegården var vintrarna bra men också mindre bra, ja till och med dåliga. Vintern 1970/71 såldes det liftkort för 320 kronor. Nu gör den moderna snökanonanläggningen att snöläggningsproceduren under gynnsammaste förhållanden kan klaras av på ett par dygn. Problemet är att så länge Vättern är öppen är det ganska fuktigt och lite besvärligt, men får vi kyla så kör vi för fullt. Filosofin är att lägga den snö som behövs för att klara alla nedfarter innan skidåkarna får ta över backen. Hellre väntar vi med att öppna så allt är bra och alla nedfarter klara när vi väl öppnar. Vi ska inte vara först utan det ska vara bra och fina förhållanden, säger Roger. PRECIS SOM MÅNGA anläggningar och framförallt i södra Sverige krävs det snö i städerna för att folk ska ta sig ut till backarna. Är det grönt i städerna är det ingen som tänker på att åka skidor även om vi har snö här. Men är det tio centimeter snö i städerna, då är det fullt här i backen. Den första snön är redan lagd, men än behövs det några dagars kyla för att få ihop de högar som behövs så den 34 år gamla Pb 170 med leopardklädsen kan få träda i tjänst, tillsammans med en yngre Pb 300. Text: Nisse Schmidt Foto: Roger Widhage Stenkällegårdens trotjänare, en Pb 160 med leopardklädsel. SLAO XPRESS nr

8 Järvsö Bergcykel-Park Han tog Whistler till Järvsö! Vid ett SLAO-möte i augusti där vi bjudit in intresserade medlemmar för att lära sig mer och låta sig inspireras av Järvsö Bergcykel-Park, berättade Lars Lööv, vd för JBP, om hur det hela kom till med downhillcykling i Järvsö. DET BÖRJADE med ett besök i Whistler Mountain, Canada, som är den bäst utvecklade downhillparken i världen, med över en miljon cykeldagar under den gröna perioden. Detta var år Senare vid hemkomst skulle han hälsa på Jörgen Lindman, Scott i Åre och cykla downhill. Där träffade han två Ljusdalsbor, som genast sade; Lars, det här skulle vi ha i Järvsö! Först vintern 2009 började de bearbeta Peter Augustsson, som är vd för Järvsöbacken. Det gick vägen, och ett bolag bildades med flera delägare och naturligtvis är Järvsöbacken, en viktig part i det hela. Hur skulle vi göra det här? Klart man måste ta dom bästa banbyggarna i världen, sade Sven Sandal till Lars. Sagt och gjort, så tog man kontakt med Gravity i Whistler, där Tom Prozchska, kom över på besök för att se på banan. Han var här i två dagar. Vad kostar det hela? Vi fick ett pris för 15 dagars arbete till 21 dagars arbete. Den 1 september 2009 började vi bygga ROB KOM HIT först som skulle designa och visa hur banorna skulle byggas och Jörgen var med och styrde upp det hela. Vi byggde och grävde. Vi ville ha fyra leder men Rob ville bara ha två i det första skedet. Nåväl, det blev fyra banor, och man beslöt att man skulle öppna den 6 juni 2010, och så skedde. Det kom 200 personer första dagen och man hade 12 cyklar att hyra ut. Lill-Babs invigde det hela genom att cykla genom mållinjen där bandet gick av. Vi bjöd alla på piroger som vi köpt på Statoil! VI ÄR NU sex st i bolaget och jag är vd. Det är 30 st på lönelistan, som jobbar säsong eller några timmar. Vi har allt under ett tak; Verkstad, cykeluthyrning, restaurang och så sköter vi liften. Jag tror det är en stor del av succén att vi har helheten i bolaget. År ett hade vi besökare och nu år 2015 ser vi ut att komma upp i besökare. En ökning från ifjol med besökare. Varför kommer folk? VI HAR LEDER som gör cyklisterna bättre än dom är. Det är viktigt. Vi försöker att vara så bra som möjligt, vad gäller variation på banor och hopp. Vi gör så rätt det går. Jörgen Lindman inflikar. Jämför med att det finns 500 st downhillcyklister mot 2 miljoner utförsåkare i Sverige, så är sporten inte så stor. När det gäller Cross Country, så finns det fler. Det är bättre att konvertera dessa. DET HANDLAR MYCKET om att skapa nya gäster till anläggningen. Vi på Scott säljer ca cyklar per år och av dem är ca 200 crosscountry, och 220 är downhillcyklar. Vi försöker bygga vår egen marknad. På många ställen ser vi att cyklister bygger för cyklister. Då kan det bli för expert inriktat och man vänder sig inte till den breda publiken. När det gäller skidåkning så är det dom gröna och blåa nedfarterna som används mest. Så måste det även vara här när det gäller cyklingen. Vårt koncept, säger Lars; Att hela tiden ha gästfokus och att gästen möter samma person i vår verksamhet hela tiden. Flera gånger. Det är också en trygghet för besökarna. En annan del är att kunna ha en organisation som kan växa och krympa, och skapa möjligheter att driva det från ett nav. Hela tiden är det en utmaning förstås, då man måste anpassa sig efter volymförändringar. Vi har gått från 12 cyklar till 94 st i uthyrningen. Dom är nu uthyrda varje helg och under juli månad så har dom varit uthyrda till 100%. Skidåkare och cyklister har mer prylar idag. I WHISTLER går man ut med att man är Bike Friendly på hotellen t ex. Du kan till och med ta in en lerig cykel och dra den genom receptionen även på ett 5-stjärnigt hotell och det finns tvättmöjligheter och förvaring för cykeln. Cykelförvaring efterfrågas mycket, säger Lars. Man slipper då att dra cykeln fram och tillbaka. Frågan kom upp om det finns några bra förvaringsboxar att låsa in cyklarna i? Jörgen; Det finns en bur, likt en hundbur, som man kan använda för cykeln och ställa på varandra. Och på vintern kan man lägga in en hylla så att man får förvaring för skidor. Det blir då två förråd för skidor i en bur. De som kommer med egna cyklar tvättar dom innan man ställer in dom i förvaring. Viktigt att det då finns en bra tvättplats i närheten. Magnus på Skidata, berättar att man tagit fram en förvaringsbox för cyklar, som man testar först nästa år och det blir i Helsingfors. Det blir en Bike-Parkering. Hela konceptet blir kommersiellt nästa år. Som mest har man räknat till 405 cyklister en bra dag i somras! Händer det mycket olyckor? VI JOBBAR MYCKET med säkerhet, säger Lars. Vi förbättrar lederna hela tiden, ser till att det är bra genomtänkt det vi gör. Ju bättre det är desto mindre skador. Ca 2-3 omhändertaganden i veckan, som vi tar hand om i anläggningen. Dom flesta skadar nyckelbenet. Dom håller sig kvar i styret när dom tippar över. 16 ambulanstransporter har vi beordrat under denna säsong, hittills. Skadefrekvensen ligger mycket lågt i förhållanden till antalet utövare och hur mycket man åker. Varje dag kör en gäst cirka 10 åk/dag. Och det är 0,2% av de som är här, som skadar sig. Vår personal som tar hand om skadade har utbildning i Första hjälpen i terräng 8 SLAO XPRESS nr

9 Cyklister tar mer hänsyn till varandra och hjälper gärna till om det är något som hänt i cykelleden. Till skillnad från skidåkarna som inte stannar i första taget. EN FRÅGA SOM kom upp under seminariet, var den här; Vilket ansvar har vi utanför leden och hur långt, isåfall, bör vi se till att det är fritt ett antal meter ut från leden och att ingenting kan rulla in i leden. Vad säger försäkringsbolaget, angående liftägarens ansvar när det gäller downhill? Var går gränsen för vårt ansvar i lederna? Svar; Tänk vinter så löser det sig också. Bra om man klarar ut vem som gör vad vid tecknande av kontrakt mellan den som driver verksamheten och den som äger mark och lift t.ex. Speciellt när det gäller försäkringar, om det händer något. Vem betalar självrisk t.ex? Rådet är också att göra en säkerhetsplan, där man inkluderar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder. Vilken nivå skall man ha på räddningen? Gör en riskanalys för transporten i liften och vad som kan hända i downhillbanorna. Till sist; Shaping? DVS UNDERHÅLLET av ytan av downhillbanorna; Hur jobbar ni där? Det är 2 st heltidsanställda över sommaren. Dom går om varandra, så att det alltid är en här. Varje eftermiddag går dom över banorna och lägger på nytt material om det behövs. Verktygen dom använder är en fyllhammare, kratta och spade. Ett 40-tal SLAO medlemmar både från anläggningar och leverantörer tackade för en mycket lärorik och intressant dag, där vi fick en grundlig genomgång om JBP uppbyggnad, filosofi och utveckling. Tack! Vid anteckningarna Hans Gerremo Succén för vår skidlift fortsätter! Mer än 50 sålda! Senaste liftar Järvsö Falköping 1st Branäs 1st ( har 4st ) Vallåsen 2st Jølster 1st Førde 1st JL Toppteknik AB är totalleverantör av material för skidanläggningar. Vi projekterar, dimensionerar och levererar kompletta snösystem och skidliftar. JL Toppteknik AB är certifierade enligt ISO 9001 och ISO JL Toppteknik AB Rönna väg SUNNE SVERIGE Tfn: +46 (0) jens.eide@toppteknik.se SLAO XPRESS nr

10 Regionmöten Åtta regionmöten genomförda i höst! Från Dundret i norr till Falköping i söder har alla möten mottagits väldigt positivt och jag ser att det är viktigt med det personliga mötet mellan medlemmar och leverantörer, samt SLAO. Cirka 45 anläggningar har deltagit och ett 15 tal leverantörer. Totalt har vi varit ca 250 st deltagare på alla möten. SAMTIDIGT SOM det är viktigt att komma samman och diskutera olika frågor och inte minst att den anläggning som är värd får visa upp sin skidanläggning och berätta om den. Det är mycket öppna diskussioner och man bjuder på sig själva. Höstens tema har varit Riskanalys och Fallskydd, och vad det kan få för konsekvenser om man inte följer Arbetsmiljöverkets regler när det gäller att göra riskbedömningar vid arbete >2 meter, samt arbete i master och på tak. Arbetsmiljöverket har infört sanktionsavgifter om man inte följer de regler som man tagit fram. Dessa gäller sedan 1 januari Man kan få böta mellan kr, beroende på antalet anställda. Allt detta för att på ett tydligt sätt försöka få ner antalet olyckor på våra arbetsplatser. Platser och anläggningar som vi varit på i höst; Dundret, Tjamstanbacken i Malå, Sidsjöbacken i Sundsvall, Tandådalen, Funäsdalen, Väsjöbacken i Sollentuna, Båsenbergabacken i Vingåker samt Falköpings Alpina backe. 10 SLAO XPRESS nr

11 SLAO XPRESS nr

12 Personporträtt Skid- & kommunikationskänsla styr SLAO Inte spikrakt, men väl en målmedveten väg har slalomtjejen Titti Rodling bakom sig när hon i februari tar över som VD för SLAO. SLAO BEHÖVDE INTE leta lång bort för att finna sin nya VD, hon fanns redan i Östersund. Men som en sann slalomtjej har det varit rejäla svängar hon tagit under sin karriär. Jag minns inte säkert närt jag började åka skidor, men jag var nog sju-åtta år när jag började, tror Titti. Efter att ha kontrollerat det hela med pappa och mamma rättar hon det till att hon började åka skidor som femåring hemma i Mickelbacken. Har du något tidigt minne av någon liftskötare? Nej inte speciellt, medger Titti, men blev sedan påmind att det var hennes pappa som då arrenderade liften i Gällö tillsammans med sin kusin. Så lite liftkänsla finns allt i blodet, även om Titti inte själv kom ihåg just det. Vi åkte också en hel del i Edsåsdalen och tolkade då till Vita Renen där det fanns en lift. 12 SLAO XPRESS nr

13 Titti Rodling var PR- och informationschef för VM i Åre. På bilden tillsammans med Niklas Carlsson, Olle Rohlén, Nalle Hansson och Anders Sundqvist. Jag kommer också ihåg den gamla stolliften i Hammarstrand, en enkelstol som var lite otäck, liksom knappliften i Kälarne. Den flög man i luften med när man var liten, skrattar Titti åt de gamla minnena från den tidiga skidåkningen. HEMMA I MICKELBACKEN blev det friåkning, ofta i skogen vid sidan om pisten. Det kanske man inte ska lyfta fram, men det var roligt, skrattar Titti. Det har sedan blivit mer skidliftar och få inom SLAO kan matcha antalet backar och liftar hon hunnit med under först sin barndom och sedan under den aktiva karriären som landslagsåkerska. Under åren hann Titti med två VM, ett OS och 28 starter i världscupen. Bästa resultat sexa i VM i Morioka, sjua i världscupen i St Anton och 13:e i OS i Lillehammer. Idag är det dottern Stella som gör att Titti fortsätter att vistats i alpina tävlingsbackar. I helgen var vi i Björnrike och hade väldigt bra träning, säger Titti, som under vintern är på skidor ett par gånger i veckan. Skidbackar och skidanläggningar är onekligen en bekant miljö som jag trivs i, säger Titti. Kommunikation TÄVLINGSSVÄNGARNA TOG SLUT och det blev utbildning i San Diego med inriktning mot marknadsföring och kommunikation. Jobb i eget företag med olika uppdrag inom turism och destinationsutveckling. Men också jobb som kommunikationschef på Milko. Närmast kommer Titti från en tjänst som senior konsult på kommunikationsbyrån Trampolin PR i Östersund. ETT ANAT UPPDRAG som gav Titti en unik chans, var att hon var med på hela resan från ansökan till målgång som PR- och informationschef för alpina VM i Åre. Efter VM kom Titti också att få en plats i internationella skidförbundet FIS kommitté för PR och massmediakommunikation. Tillträder 1 februari NU VÄNTAR EN NY UTMANING för Titti, i februari tillträder hon som VD för SLAO. Jag är glad för förtroendet. Det känns otroligt spännande att tillsammans med anställda, medlemsanläggningar och styrelse få arbeta med att hållbart utveckla branschen. De svenska skidanläggningarna spelar en central roll i den växande besöksnäringen, säger Titti. Hans Gerremo har gjort ett jättejobb. Han kommer att ge mig en bra grund att stå på när jag börjar. Givetvis är det för tidigt att dra upp nya riktlinjer. Viktigt för min del blir att träffa medlemmar, så många som möjligt så fort det går. Det är medlemmarna jag ska jobba för och lyssna på. Det är för dem jag ska jobba. Sedan är det självklar viktigt med att få fler att upptäcka snö och skidor. Ett jobb som redan pågår och där jag vill att fler ska få samma magiska känsla för snö och skidåkning som jag fick som barn, säger Titti. Vi är mycket glada över att ha rekryterat Titti. Hennes bakgrund och yrkeskunskaper gör henne väl lämpad att leda och utveckla såväl arbetet i vår bransch som vår roll i svensk besöksnäring, säger Mikael Santoft, styrelseordförande i SLAO. Text: Nisse Schmidt SLAO XPRESS nr

14 Nu lämnar PG Nilsson över ansvaret för Fjätervålen till Fredrik Litzén. PG lämnar över till Fredrik 1983 bildades bolaget Fjätervålen Skidlift AB, när tillstånd att åka skidor i naturreservatet bildades. Den första liften till toppen byggdes och PG Nilsson blev då VD. Nu lämnar PG över VD rollen till Fredrik Litzén, men fortsätter att göra snö. FJÄTERVÅLENS AB växte fram ur den stugby som PGs pappa Per tillsammans med andra ortsbor i den lilla fjällbyn Lillfjäten var med och grundlade på 60-talet började det byggas och 1976 kom den första repliften. Den liften finns nu i Tällberg, men när vi fick tillståndet att bygga till toppen så bygdens den första släpliften. Sedan dess har lifthjulen snurrat i Fjätervålen. Något har vi väl gjort rätt som klarat av att växa under alla år, men samtidigt lyckats behålla vildmarks- och fjällkänslan Det säger PG, när han går in på sin sista månad, men VD posten och kontorsstolen har han lämnat över till Fredrik Litzén från Idre. En kontorsstol som han inte slitit alltför mycket på. Istället för VD passar titeln diversearbetare bättre för PG, som gör snö, kör pistmaskin och rycker in där det behövs. När SLAO X-press besöker Fjätervålen är PG ute och kör längdskidspår och hinner in och heja innan han drar ut igen. Det får bli telefon i stället. Klockan är strax före åtta på kvällen och PG är på väg att lägga sig. Jag ska ut på snökanonerna klockan tre i natt, ursäktar sig PG. Jag är med och hjälper Fredrik igång och fortsätter med snöläggningen, men nästa år får han klara det själv. Att behöva gå upp mitt i natten ser jag fram emot att slippa. Naturreservat PGS FAMILJ är markägare i området, men skidåkningen ligger till stor del inom naturreservat och i Natura område. Det har väl sina fördelar, men det innebär också stora svårigheter att få utveckla anläggningen, suckar PG. Trots nattjobb lägger han hellre snö än pennfäktar med byråkrater på Länsstyrelse och Naturvårdsverk. Ett bygglov för en toppstuga finns, men liften dit får nej. En lift skulle störa det rörliga friluftslovet och även påverka renskötseln. Det trots att det inte finns något annat friluftsliv på Fjätervålens topp än de som tar sig upp på det över meter höga fjället med hjälp av skidlift. 14 SLAO XPRESS nr

15 En toppstuga och en stollift liksom ett hotell står på önskelistan, men nu får Fredrik lotsa de projekten vidare. Jag får väl sitta bredvid och kommentera hur det går skrattar PG. När det gäller det rörliga friluftslivet så får väl de björnar som finns i området räknas in. Ett år fanns det flera björniden strax intill längdspåren, med sovande björnar. Under jakten sköt vi också en björn här i backen, skrattar PG. Frihet lägga lovdagar UNDER NÅGRA ÅR var också PG med i SLAOs styrelse. Det var kanske inte riktigt min grej. Det är bra att det finns en intresseorganisation som SLAO, vi är med men det har inte alltid varit självklart. PG ser fördelar med säkerhetsarbete och kurser. Men vi samarbetar också med ambulansen i Särna när det gäller vissa utbildningar. En annan käpphäst jag har är att SLAO borde arbeta än mer på att ge föräldrar möjlighet att styra sportlov och påsklov bättre. Som det är nu har vi helt fullt under några få veckor och gott om plats övriga veckor. Det innebär att vi måste ta in mer personal och det innebär att det svårt att ge den service vi önskar. Samtidigt blir det dyrare för besökarna. Det vore bättre för alla parter om det gick att sprida ut besökarna över fler veckor. Golfpro ny VD NU LÄMNAR PG ÖVER rollen som VD till Fredrik Litzen, 47 år, en smålänning som flyttat till Idre för skidåkningens skull. Sedan har han blivit kvar som golfpro på Idrefjällens golfklubb. Idag är Fredrik också en av skidförbundets utbildningsansvariga. Så det är en VD som brinner för både skidsport och golf. Med entusiasm ser han till att PG och hans mannar lägger snö och pistar ut den. En viktig del för blir att jobba för att än fler ska inse hur bra Fjätervålen är och få fler gäster. Sedan är ett fortsatt samarbete med Idre Fjäll väldigt viktigt, säger Fredrik. Därför var det med stolthet som den nye VDn kunde öppna anläggningen redan i november på den snö som PG och hans gäng lagt ut och piskat till. Men mer snö ska läggas och PG ska dra slang under natten. Vi har stängt av automatiken. Vi kör fast det just nu är på gränsen och hoppas det går över natten i barnbackarna, säger PG Nilsson. Utöver att utse ny VD beslöt Fjätervålens styrelse också att införliva både skidskola och mataffärer när nuvarande arrendeavtal löper ut, precis som anläggningen tidigare tagit över skidshop och skidhyra. Text & Foto: Nisse Schmidt SLAO XPRESS nr

16 Stöten i Sälen, investerar vidare! Ett nytt helmodernt pistmaskinsgarage byggs på Skidtorget. Det gamla garaget vid Stötentorget rivs till förmån för nybyggnation av 72 stycken lägenheter. BYGGET ÄR på 510 m 2 + en utbyggnad med olje- och teknikdel. Uppvärmningen sker med vattenburen värme i golvet. 15 st borrade hål med en värmepump, förser garaget med tillräcklig värme. Med denna uppvärmning gör man en miljö/energieffektivisering som ger en besparing på ca kr/år i energikostnader. DET FINNS PLATS för 3 st pistmaskiner och ett extra fack för underhåll och reparationer, svetsning m m. Man har tagit in några underleverantörer för gjutning av plattan och själva hallen. Utbyggnaden för olja och teknik bygger man själva. Totalt är det en investering på cirka 9,3 miljoner kronor. Ett välbehövligt pistmaskinsgarage, då det gamla ligger mitt i den attraktiva delen där man vill bygga boende med ski-in och ski-out, samt att det hade tjänat ut sin roll efter ca 30 år, säger fastighetschefen Erik Blank. Bygget står färdigt i slutet av januari. I övrigt fortsätter vi med att satsa på utbyggnad av snösystemet och för tredje året på raken satsar vi på optimering och utveckling av Stötens snösystem, säger driftchefen Peter Myrvang. DEN STÖRSTA DELEN innefattar ett helautomatiskt system i backen Losvängen med bland annat 31 stycken lågenergikanoner. Under toppen av World Cup backen, Parallellen, Älvan och Näcken monteras 2 fasta fläktkanoner med 9 meters svängarmar, så man få snön dit man vill ha den. På tre år har Stöten investerat 20 miljoner i sitt snösystem som innebär att anläggningen blir både snösäkrare och mer miljövänlig på grund av energibesparingar. MND med Sufag är leverantörer av snösystemet. Dessutom renoverar man sitt Best Western Ski Hotell, där det sker en helrenovering av alla hotellrum. Det blir en mysig och fjällinspirerad inredning samt nya badrum som välkomnar gästen. Bjursås SkiCenter får professionell hjälp till driften! NU SKALL DET bli full fart i Bjursås igen. Det har varit lite stiltje och knapphändig information om vad som händer med anläggningen senaste året. Konkursförvaltaren och banken ger anläggningen en rejäl chans att satsa på nytt. Så sent som slutet oktober fattade konkursförvaltaren och banken beslut att satsa framåt och tillfrågade Per Kempe, Kläppen, om möjlighet ta uppdrag som VD för denna säsong. Han lånas nu ut under kommande vinter för driften, i samförstånd med Kläppens ägare Per och Gustav Eriksson. Allt för att man tycker att det är en fin anläggning och man kan väl säga att det är hedersamt att man hjälper en kollega med denna kompletta anläggning i Dalarna. PER KEMPE, som tidigare varit bla VD Kläppen, har nu fokus på att få liftarna att snurra och att få igång säljet. Det är nya utmaningar varje dag, men det skall vi också fixa vartefter. Trots korta tiden håller man på och färdigställer en rad förbättringar inför vintern; nya konferenslokaler och lekrum i wärdshuset vid dalstationen, nyrenoverad shop/hyra och fixar till relaxen m.m. En allmän uppfräschning kan man säga, men viktigast är ansträngningarna att tillsammans med Doppelmayr få bägge stolliftarna att snurra till säsongen. Vi är ödmjuka inför utmaningen men tror att vi ska lyckas. När det gäller säljarbetet, så lanserar man snart en ny webb för att gästerna, som lättare kan få information och kunna boka boende m.m. Per Kempe jobbar naturligtvis kvar även för Kläppen men är endast där en dag i veckan under uppdragstiden. 16 SLAO XPRESS nr

17 PASSION for SNOW- MAKING ETT STARKT ÅTAGANDE FÖR DEN SKANDINAVISKA MARKNADEN Lasse Nordström +46 (0) Erik Reinholdsson +46 (0) Tommy Åsell +46 (0) Jan Mangborg +46 (0) Martin Bergström +46 (0) Magnus Hedlund +46 (0) Sebastian Jalkmar +46 (0) Caroline Johansson +46 (0565) TechnoAlpin Nordic AB är din tillförlitliga partner för allt som gäller snötillverkning. Vi erbjuder skräddarsydda lösningar, effektiv service efter försäljning och högeffektiva snökanoner från manuella till helautomatiska. Vi ser fram emot att berätta mer om våra lösningar. Ditt team hos TechnoAlpin Nordic AB Sundgatan 11 SE Sunne +46 (0565) we move. you smile. Alpinpoolen AB - Fredrik Biehl Mobil: info@alpinpoolen.se sunkidworld.com SLAO XPRESS nr

18 Upptaktsträff Instruktörer redo att instruera Nu kan vintern komma för nu finns kunskaperna på plats. Åtminstone hos de som ska förmedla kunskaperna om skid- och brädåkning till de blivande skidlärarna i de svenska skidanläggningarna. DET VAR MAGISKT vackert i Ramundberget när solen letade sig över lansarnas snödimma, lansar som innebar att Ramundberget var en av de första anläggningarna att öppna i landet i slutet av november. Riktigt skönt att vi har dem på plats, annars hade det inte gått att var så snabba med att öppna, säger Kalle Ljungberg på Ramundberget, som stolt kunde erbjuda riktigt fint underlag. SLAOs utbildarteam ALPINA GRUPPER och blivande alpina instruktörer fyllde backen med skidglädje. Ett fyrtiotal instruktörer fick en skolning av SLAOs utbildarteam med Micke Eriksson, från Stöten, i spetsen, tillsammans med Dic Matslova, Jonas Edlund och Carolina Jansson. Micke som sedan 2013 är utbildningsansvarig för SLAOs skid- och snowboardinstruktörer. Enkelt uttryckt så utbildar vi de instruktörer som sedan ska utbilda skidlärarna, förklarar Micke, om de utbildningar som sedan fortsätter i Idre, Vemdalen och Sälen. Under utbildningsdagarna i Ramis handlade det om utbildning för den traditionella skidåkningen, liksom för snowboard och funktionell skidåkning. Vi har under de här dagarna fokuserat på hur vi förmedlar skidteknik och yrkesrollen för en skidlärare. Många lockas, få tar examen HUR SER DÅ REKRYTERINGEN av blivande skidlärare ut? Det kryllar av folk som vill bli skidlärare, säger Micke Eriksson, med ett leende. Men tyvärr är det tunnare med de som vill och klarar av att gå hela vägen och ta skidlärarexamen. Branschen har där en utmaning så vi lyckas motivera fler att gå vidare och utbilda sig. Vi behöver fler skidlärare som tar licensen, summerar Micke. I backen står sig den traditionella skidskolan med inriktning mot barn fortsatt stark. Problemet är väl som under alla år, att locka tonåringarna till skidskolan, säger Micke. Trenden inom skidskolan går mot mer privata lektioner, men fortfarande är det den traditionella grupputbildningen som lockar. Barn och vuxna som vill ta skidåkningen ett steg till. För att utveckla skidskolan har skidrådet tillsatt ett projekt som ska titta på helheten. En detalj som vi har med här i Ramundberget är att vi ska prata samma språk när vi utbildar våra instruktörer som de ska ha med sig till skidlärarna och så till grupperna. Vi ska inte använda termer och uttryck för att imponera med kunskap utan vara tydliga så det blir lättare att första när vi ska förklara något, säger Micke. Skidglädje SKIDSKOLA HANDLAR inte om barnpassning utan om att förmedla skidglädje. Lyckas vi göra bra ifrån oss och kan behålla barnen lite längre i skidskolan så är det positivt. SLAOs utbildningar är inte nischanpassade utan ska svara för basprodukten men också lära ut säkerhet. Det kan handla om hur man transportera grupper i lifter och se till att hela tiden räkna barnen, säger Micke, medveten om hur snabbt en grupp kan bli ett barn kort. När skidlärarna, gamla som nya, nu strömmar till de svenska skidanläggningarna så finns det instruktörer som ska förmedla kunskap och trygghet. Det finns flera olika utbildningar vid sidan om SLAOs, men vi samverkar och har gemensamma mål, säger Micke Eriksson, innan det är dags för ett teoripass med instruktörsgruppen. Text & Foto: Nisse Schmidt 18 SLAO XPRESS nr

19 SLAO XPRESS nr

20 Nyheter från Svensk Turism Sverigeturné för Besöksnäringen UNDER HÖSTEN har besöksnäringen varit på Sverigeturné runt om i landet. Många regioner och destinationer har besökts och det har varit ett stort intresse. Genom turnén gjorde Arena för Tillväxt, Svensk Handel, Svensk Turism, Tillväxtverket, Visit och Visit Sweden tillsammans med regioner och kommuner en gemensam kraftsamling för att stimulera till ökat samarbete mellan näringsliv, kommuner och regioner. Ca 120 företagare, politiker, tjänstemän och offentliga aktörer har deltagit vid varje tillfälle. Besöksnäringens film finns nu i en uppdaterad version! FILMEN LIGGER på förstasidan på svenskturism. se och går även att ladda ner från Vimeo. Använd den gärna och sprid budskapet om besöksnäringens potential och betydelse. Den nationella strategin ses över! EN ARBETSGRUPP inom Svensk Turism analyserar nu den tidigare genomförda inventeringen av den Nationella Strategin för Besöksnäringen. Resultatet kommer att redovisas i vinter. Shoppingturism i Sverige SVENSK HANDELS rapport Shopping-Turism i Sverige 2015 visar att för många av de utländska turisterna som besöker Sverige är shopping ofta det huvudsakliga syftet med resan. Utländska gäster spenderar nästan halva reskassan i butikerna medan svenskarna lägger nästan en fjärdedel på shopping. Det betyder att 74 miljarder kronor motsvarande 11 procent av den totala detaljhandelns omsättning kommer från besökare. Stark tillväxtvilja bland turismföretagen I TILLVÄXTVERKETS undersökning Företagens villkor och verklighet uppger 5 procent av Sveriges små och medelstora företag att de har en stor försäljning till tillresta besökare. Omkring en tredjedel anger också att anställa ny personal är en mycket viktig åtgärd för att kunna växa. Nöjessparkernas betydelse för lokal turism NU VISAR EN NY STUDIE som presenterades under Euro Attractions Show i Göteborg hur nöjesparkerna påverkar den svenska ekonomin. Den nöjespark som påverkar den lokala turismen mest i landet är Liseberg, som genererar hela 2.8 miljarder kronor till turismen i Göteborgsregionen. Det inkluderar intäkter för shopping, kaféer, restauranger och andra utflyktsmål. För hela den Svenska Nöjesparksföreningens, SNPF:s medlemmar är summan 5.8 miljarder kronor. Svensk Turism LÄS HELA NYHETSBREVET: goo.gl/1lpqcx Pantamera i fjällen = hållbart Att samla in gästernas pant är hållbart! Nedskräpningen minskar samtidigt som vi spar på jordens energiresurser. Pantamera erbjuder kostnadsfria lösningar för en effektiv pantinsamling. Läs mer på 20 SLAO XPRESS nr

21 Skibar Brukarråd ett nytt spännande sätt för aktiv kundbehovsstyrd produktutveckling Skibar Skibar Systems erbjuder marknaden egenutvecklade butiksdatakassor och uthyrningssystem, webbokning och skidskoleprogram samt CRM (stödsystem för kundbearbetning). Skibar har inte minst profilerat sig genom att vara först på marknaden med integrerade kopplingar till exempelvis skipass system och bokningssystem. SKIBAR SYSTEMS har idag ett 30-tal anläggningar som kunder i Sverige och även några i Norge. Skibar Brukarråd bildades för två år sedan genom ett gemensamt initiativ från några av Skibars större kunder (bl.a Kläppen Resort och Ulricehamn Ski center) och Skibar och alla såg snabbt fördelen med en så bra och kreativ dialog som möjlig för kunna ta fram nya systemlösningar som är anpassade till de rutiner och arbetssätt som föredrar vi här i Sverige. Nu är det kundbehovsstyrd produktutveckling på riktigt, säger Folke Eriksson, Skibar. Vi ser det som en mycket lyckad samarbetsform där vi omgående kan omsätta kundernas synpunkter och önskemål i praktiskt handling genom att vi är trygga med vilka nya funktioner som värdesätts och efterfrågas. Vi kan därmed vidta förbättringsåtgärder och driva nya utvecklingsprojekt helt utifrån kundernas behov och önskemål. Kundträffar är ju inget nytt men det som är nydanade i detta är att våra kunder gemensamt till stor del direktstyr vilka produkter som vi skall ta fram. SKIBAR HAR TVÅ sammankomster per år. En på våren som sammanfattar intrycket från den gångna säsongen samt vad som önskas utvecklas inför nästa säsong samt en höstträff där det som tagits fram inför säsongen initieras. Träffarna har blivit mycket välbesökta och uppskattade med 20-tal deltagare varje gång och ses som ett tillfälle för att skapa nya branschkontakter och få ett värdefullt erfarenhetsutbyte med många användbara tips och idéer. Som kund skall man dessutom starkt kunna påverka hur exempelvis stödsystemen som skall hantera shopen, uthyrningen och skidskolan och därmed maximeras för deras behov och önskemål. SKOTER FÖRARBEVIS ONLINEBOKNING SkiBar System helt anpassade till era behov! Butiksdatasystem Uthyrningshantering Webbokning (för hyran och skidskolan) Nyhet! Program för skidskolehantering! CRM (kundbearbetningsverktyg) Utskrift av Skidata & laddning Axess skipasskort nordiac.se och personlig service alla dagar under säsong! Box Orsa Tel: info@skibar.se SLAO XPRESS nr

22 Personporträtt Torgny Svensson har fel Vaktskiftet för Skistar i Vemdalen har redan skett. Den första september tog Anders Lundqvist över som destinationschef i Vemdalen och han tog även plats i Skistars ledningsgrupp. Det är vad Torgny Svensson vill betona. FRAM TILL ÅRSSKIFTET är Torgny i tjänst hos Skistar, med uppdraget att slutföra de pågående investeringarna runt Hovde Express. Sedan kan järnvägsintresserade Torgny följa trafiken på Inlandsbanan eller på större banor, eller gräva diken med traktor, som pensionär. En ny traktor skulle vara kul, säger Torgny, men betonar att runt min person finns från nu inte något av större intresse att förmedla till läsare av SLAO X-press. För nu vill han smyga ut från sin roll som ledare för ett gäng brinnande alpinister och skidåkare på en av Sveriges bästa alpina destinationer och det utan stora ord. Lär av personalen SOM RADIONS expertkommentator är han duktig att kommentera åkarnas insatser, se deras brister och förmågor. De små detaljerna som betyder hundradelar och placeringar. På samma sätt berättar anställda om besök av chefen i liftkuren. Det var väl ingen av dem som kunde få för sig att komma in till mig på kontoret, men i liftkuren gick det att få tips om förbättringar och synpunkter att ta med sig. De anställdas kunskap är värdefull, förklarade Torgny för några år sedan. Vemdalen kommer att klara sig utan Torgny, där finns erfarenhet och kunskap att bygga vidare på för de stadigt växande skidanläggningarna i Björnrike, Vemdalen, Storhogna och Klövsjö. Torgny får nu lite lättare att smita ifrån och kommentera hundradelar i den sport han älskar eller gräva nya diken. Gerremopriset OM NU TORGNY inte vill prata om sig själv så går det alltid att citera motiveringen till Gerremo-priset 2015, som gick till just Torgny Svensson. Han är den uthålliga entreprenören i det stora skidföretaget som med egen kraft, vilja och envishet och lång erfarenhet, har fått igenom den första 6-stolsliften och nytt snösystem på Skalet och sedan fortsatt i den andan i Vemdalenområdet, med finurliga konstellationer att få fram en bred investerargrupp i varje projekt, och fortsatt med många andra upplevelser för gästen på destinationen. Detta är innovativt, framgångsrikt och utvecklande för hela skidbranschen. Torgny har fel Det är inte ofta det går att beslå en expertkommentator med att ha fel, men det finns många erfarenheter som Torgny kan förmedla. Så när Torgny inte tycker att det finns så mycket att skriva eller prata om honom har han fel. Det finns mycket att prata om och med Torgny om, hundradelar, åkpositioner, tåg, traktorer eller varför inte Klövsjö. När det gäller driften av Skistar i Vemdalen överlåter han det till Anders Lundqvist. Stenmarks tränare DET VAR PÅ VM i Garmisch Partenkirchen. Maria Pietilä Holmnér hade blivit trea i damernas avslutande slalom efter österrikiska duon Marlies Schild och Kathrin Zettel. På Haus Austria var stämning hög för de speciellt inbjudna gästerna. Österrikes cheffotograf ordnade så undertecknad kunde ta med sig radiosportens duo Mats Dahlberg och Torgny Svensson in i det av kändisar fullpackade huset. Plötsligt stoppas medaljfirandet och en generad Svensson kallas upp på scenen för att hyllas. Här har vi Stenmarks tränare!, utropade speakern och alla i Haus Austria ställde sig upp och hyllade Torgny Svensson med en applåd. Text & foto: Nisse Schmidt Toppstugor och en fika ligger Torgny varmt om hjärtat, som här på alpina VM i Garmisch Partenkirchen SLAO XPRESS nr

23 Vi bygger fjällvärldens kollektivtrafik DOPPEL MAYR erbjuder behovsanpassade liftsystem för skandinaviska turist- och skidanläggningar. Vi går i spetsen för lift- och transporttekniken och bygger långsiktiga relationer med dig som kund. Samarbeten där du alltid tryggt kan lita på punktliga leveranser, konstant tillgång till reservdelar och en service som garanterar säkerheten för passagerare, besökare och personal. Scandinavia Box 319, Sunne Tel

24 Branäs bygger Aspen Terrassen & Mountain Lodge! Aspen Terrassen BRANÄS BYGGER nu vidare i det mest populära läget på Branäsberget, Aspen Terrassen. I det absolut populäraste läget på Branäsberget och med ski in-/ski out-läge med fantastisk utsikt byggs tre hus på Aspen Terrassen. Varje hus har 12 lägenheter och en yta runt 870 kvm (6 st 10-bäddslägenheter och 6 st 6-bäddslägenheter). Området ligger ca m från restauranger, servicebutik och skidhyra. Balkonger i alla lägenheter i västerläge med milsvid utsikt över Klarälvsdalen och skidbackarna. Den natursköna utsikten och det fantastiska läget högt uppe på berget finns givetvis också under sommaren. Mountain Lodge LIGGER OCKSÅ på berget och dockas ihop med restaurang Ladan. Huset byggs på liknande modulsystem som Aspen Terrassen och innehåller 25 st 6-bäddslägenheter och 38 st 4-bäddsrum. Här har man närheten till restaurang Ladan, som också får ett lyft med en stor bufférestaurang på övervåningen och med en mysig lounge vid entrén. I direkt anslutning till Mountain Lodge går även fina längdspår. Det är nära till allt här. Tillsammans investeras ca 110 miljoner i dessa fastigheter som totalt rymmer 650 bäddar. I övrigt byggs det också många fritidsfastigheter på berget, och totalt räknar Branäs med att det blir ett tillskott på ca bäddar inför säsongen. EFTER 20 ÅR I VÄRLDSCUPEN SATSAR VI PÅ SÄKERHET TILL SKIDANLÄGGNINGAR SKYDDSNÄT, VARNINGSKÄPPAR OCH SKYLTAR SKYDDSMADRASSER SKIDSKOLEVÄSTAR SLALOMKÄPPAR OCH PORTFLAGGOR SIDOMARKERINGAR AVSPÄRRNINGSNÄT SPORT EQUIPMENT Kontakt: Björn Nyberg, Dalskidan i Sälen AB , bjorn@dalskidan.se 24 SLAO XPRESS nr