Titel: Naturvärdesinventering och insektsinventering i Ryssbergen, Nacka kommun,

Transkript

1 Naturvärdesinventering och insektsinventering i Ryssbergen Nacka kommun,

2 Titel: Naturvärdesinventering och insektsinventering i Ryssbergen, Nacka kommun, Version/datum: Rapporten bör citeras: Nilsson H., Le Moine R., Andersson P. (2017). Naturvärdesinventering och insektsinventering i Ryssbergen, Nacka kommun, alluna AB. Omslag: Bilden till vänster föreställer en berghäll med blåmossa och de övriga två bilderna visar gamla tallar och torrakor (Foto: Hanna Nilsson) Foton i rapporten: alluna AB där inget annat anges. På uppdrag av: Nacka kommun via ework Group AB (Adress: Klarabergsgatan 60, 3tr Stockholm) Kontaktperson: Finn ederberg (Nacka kommun), arolina Hall (ework Group AB) Utfört av: alluna AB Huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Tel: , Org.nr: Projektledare: Mova Hebert naturvärdesinventering, Petter Andersson insektsinventering (alluna AB) Rapportförfattare: Hanna Nilsson, Rebecka Le Moine och Petter Andersson (alluna AB) Ansvarig utredare: Mova Hebert (alluna AB) Naturvärdesinventering: Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson (alluna AB) Fältarbete insektsinventering: Petter Andersson, Hanna Nilsson och laes Vernerback (alluna AB) Artbestämning insekter: skalbaggar, fjärilar, tvåvingar, klokrypare Petter Andersson (alluna AB), gaddsteklar Lars Norén (Gnesta) Kartor: Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson (alluna AB) GIS-ansvarig: Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson (alluna AB) Kvalitetssäkring: Mova Hebert (alluna AB) Intern projektkod: MHT0122 (naturvärdesinventering), PAN0037 (insektsinventering)

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning och bakgrund 5 Inventeringsmetod och utförande 6 Naturvärdesinventering 6 Underlag 6 Insektsinventering 6 Resultat 8 Övergripande beskrivning av skogen inom inventeringsområdet 8 Naturvärdesobjekt, Natura-2000-område och landskapsobjekt 8 Naturvårdsarter 10 Resultat från insektsinventeringen 12 Ekologiska landskapssamband 15 Rekommendation 16 Referenser 17 Skriftliga referenser 17 Databaser och digitala källor 18 Bilaga 1. Metodbeskrivning naturvärdesinventering (NVI) 19 Syftet med NVI 19 Bedömningsgrund biotop 19 Bedömningsgrund art 19 Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt 19 Nivå och detaljeringsgrad 20 Bilaga 2. Naturvårdsarter 22 Definition av naturvårdsarter 22 Bilaga 3. Artlista från insektsinventeringen 32 Bilaga 4. Objektskatalog med naturvärdesobjekt 36 3

4 Sammanfattning alluna AB har på uppdrag av Nacka kommun gjort en naturvärdesinventering och en insektsinventering i det ca 30 hektar stora skogsområdet Ryssbergen beläget på Sicklaön i Nacka. Naturvärdesinventeringen har gjorts enligt SIS Standard (SIS ) och genomfördes den 13 juli och 14 oktober 2016 av Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson. Insektsinventeringen genomfördes under 2017 och omfattade sju fönsterfällor och en mulmfallfälla. Totalt avgränsades 20 naturvärdesobjekt. Tre av dessa bedömdes ha högsta naturvärde (naturvärdesklass 1) och omfattar totalt drygt 13,5 hektar. Åtta objekt bedömdes ha högt naturvärde (naturvärdesklass 2), se objekt bedömdes ha påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och tre objekt bedömdes ha visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Utmärkande för Ryssbergen är den stora mängden riktigt gamla tallar samt den rikliga mängden och variationen av död ved. Totalt har sammanlagt 58 naturvårdsarter noterats i området (28 vid naturvärdesinventeringen) varav 20 är rödlistade och majoriteten är beroende av gammal tall och död tallved. Flera arter är också knutna till gammal ek och död lövträdsved som också förekommer. Den rödlistade svampen och signalarten tallticka förekommer rikligt inom hela inventeringsområdet tillsammans med signalarten blåmossa. Vid insektsinventeringen bestämdes 878 insektsindivider av 160 taa. Av dessa var 114 arter skalbaggar, 36 gaddsteklar, se tvåvingar, två halvvingar, en fjäril och dessutom en klokrypare. Se rödlistade insekter påträffades: tiofläckig vedsvampbagge Mycetophagus decempunctatus, timmertickgnagare Stagetus borealis, trädsvampbaggen Tripla rufipes, matt blombagge Ischnomera cinerascens, plattad lövvedborre Xyleborus monographus samt jättesvampmal Scardia boletella (noterad som färska gnagspår med kvarsittande puppskal). Samtliga är rödlistade i kategorin. Utöver de rödlistade arterna påträffades även 17 arter som har varit upptagna på någon av de tidigare rödlistorna eller som är intressanta av andra skäl, eempelvis på grund av de är sällsynta eller har ett signalvärde). De flesta rödlistade och naturvårdsintressanta insekterna indikerar lång kontinuitet och höga naturvärden knutna till tall-, triviallöv- och ädellövskog. Hela skogsområdet Ryssbergen bör betraktas som en värdekärna med högt bevarandevärde på grund av det generellt mycket höga naturvärdet, kontinuitet, orördhet, det stora antalet naturvårdsoch rödlistade arter och den stora sammanhängande arealen som förstärker naturvärdena. Hela inventeringsområdet bedöms vara ett landskapsobjekt för arealkrävande arter och bör skyddas i sin helhet. 4

5 Inledning och bakgrund Ryssbergen ligger på den nordvästra delen av Sicklaön i Nacka kommun och omfattar ett skogsområde på cirka 30 hektar som angränsar till Svindersviken i norr och Värmdöleden i söder. Ryssbergen är ett av de större oeploaterade områdena på Sicklaön och utgörs till stor del av hällmarkstallskog med sedan tidigare kända höga naturvärden i form av nyckelbiotoper och objekt med naturvärde. alluna fick i maj 2016 i uppdrag av Nacka kommun via ework Group AB att utföra en naturvärdesinventering (NVI) i Ryssbergen. Som tillägg till naturvärdesinventeringen genomförde alluna under 2017 en insektsinventering i området. Nacka kommun har för avsikt att bilda ett naturreservat i Ryssbergen. Resultatet av naturvärdes- och insektsinventeringen kommer att användas som underlag till reservatets skötselplan. Registrering och inmätning av värdefulla träd har utförts tidigare i andra inventeringar och har inte ingått i detta uppdrag. Inventeringsområdets avgränsning samt placeringen av insektsfällorna visas i kartan i figur 1 nedan. NVI och insektsinventering i Ryssbergen Fälla 2!( Fälla 1 Fälla 7!(!( Fälla 3!( Fälla 6!( Fälla A Fälla 5!( Fälla 4!( Teckenförklaring Inventeringsområde!( Insektsfällor m opyright: 2013 Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom; Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User ommunity Figur 1. Ortofoto som visar skogsområdet i Ryssbergen, inventeringsområdets avgränsning samt lokaliseringen av de åtta insektsfällorna. 5

6 Inventeringsmetod och utförande Naturvärdesinventering Naturvärdesinventeringen har utförts av Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson, ekologer på alluna AB, den 13 juli Ett kompletterande fältbesök gjordes den 14 oktober Naturvärdesinventeringen genomfördes enligt SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (inventeringsmetodiken beskrivs i bilaga 1). Inventeringen har utförts på fältnivå med detaljeringsgrad medel. Det innebär att området har besökts i fält och att naturvärdesobjekt större än 0,1 hektar har registrerats och avgränsats. Uppdraget omfattade även tillägget naturvärdesklass 4, visst naturvärde, vilket innefattar objekt med enstaka biotopkvaliteter eller naturvårdsarter. Underlag alluna har tagit del av observationer av naturvårdsarter inrapporterade till Artportalen från inventeringsområdet mellan år 2000 och Dessa redovisas i bilaga 2. Utdrag av skyddsklassade arter har också beställts från ArtDatabanken mellan åren 2000 och Tidigare kända naturvärden i form av skyddade områden har laddats ner från länsstyrelsens geodatabas. Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering har också beaktats. alluna har även tagit del av tidigare inventeringsrapporter från Ryssbergen utförda av bland annat ÅF och Pro Natura. Insektsinventering I syfte att undersöka insektsfaunan i området användes fönster- och mulmfallfällor (figur 2). Principen för fönsterfällor är att insekter som kommer flygande krockar med en skiva av pleiglas och sedan ramlar ner i en aluminiumbehållare. Behållaren är fylld med glykol (till 50 % utspädd med vatten), i vilken insekterna konserveras. En mulmfallfälla utgörs av en plastburk som placeras i mulm i trädhåligheter och där insekter ramlar ner (figur 2). Även denna fälltyp innehåller glykol (50 %). Totalt användes 7 fönsterfällor och en mulmfallfälla under inventeringen. Kartan i figur 1 visar fällornas placering i området och i tabell 1 ges en kortfattad beskrivning över de träd vari fällorna placerades. Samtliga insektsfällor sattes ut i området den 23 maj Under sommaren tömdes sedan fällorna med cirka en månads intervall: 30 juni, 25 juli samt 22 augusti. Vid det sista tömningstillfället togs även alla fällor ner. Fällmaterialet förvarades i glykol (50 %) tills sortering och artbestämning inleddes under hösten

7 Figur 2. De fälltyper som användes under insektsinventeringen i Ryssbergen Till vänster syns en fönsterfälla och till höger en mulmfallfälla. Foto: Petter Andersson, alluna AB Tabell 1. Kortfattade beskrivningar av träd i Ryssbergen där insektsfällor placerades. Fälla Naturvärdesobjekt Trädslag, egenskaper Fönsterfälla 1 16 Stående nydöd tall i soleponerat läge Fönsterfälla 2 10 Grov död tall, till stora delar barkfallen Fönsterfälla 3 10 Barkfallen tallåga i soleponerat läge på hällmark Fönsterfälla 4 14 Grov björkhögstubbe med fnösktickor Fönsterfälla 5 13 Tvåstammig grov tall, ena stammen död och delvis barkfallen Fönsterfälla 6 11 Ihålig grov ek Fönsterfälla 7 10 Klenare död tall, helt barkfallen Mulmfallfälla A 11 I mulm/förna i botten på grov ihålig ek (samma som FF 6) De flesta insekter från inventeringen har artbestämts av Petter Andersson, alluna AB. Vid artbestämning har fokus legat på vedlevande skalbaggar, men vissa insekter från andra artgrupper har även artbestämts (eempelvis dagfjärilar, blomflugor, vedharkrankar, barkskinnbaggar samt en klokrypare). Tidskrävande och/eller svårbestämda grupper, eempelvis små kortvingar och skalbaggar av släktet ryptophagus och yphon, har prioriterats ner vid artbestämningen. Alla gaddsteklar har artbestämts av Lars Norén, Gnesta. 7

8 Resultat Övergripande beskrivning av skogen inom inventeringsområdet Skogen i Ryssbergen är mycket gammal, komple och varierad och trädslagen består främst av tall, men det finns även inslag av ek, björk och asp samt ett mindre inslag av klibbal, lind, rönn, lönn, sälg och gran. Skogen är varierad och rymmer både torra och karga hällar, branter samt bördiga och fuktiga partier. I sprickdalarna dominerar grova tallar tillsammans med lövträd av ek, lind och björk samt ett tätt buskskikt av hassel. En mindre sumpskog med klibbal, björk och tall förekommer i den östra delen av området. En liknande sumpskog finns även i söder, den har dikats, troligtvis i samband med att motorvägen byggdes i början av 1970-talet. Även ett ädellövskogsområde med ädellövträd av ek, lönn, ask, alm och bok finns i den västra delen närmast Svindersviks herrgård. Utmärkande för området är dels den goda tillgången på död ved och död ved med lång kontinuitet samt den stora mängden gamla träd. Området hyser många riktigt gamla tallar äldre än 300 år och skogen bedöms ha en kontinuitet på flera hundra år. Det finns enstaka spår av plockhuggning, men skogen har i övrigt inte påverkats av skogsbruk. Området visar generellt få spår av mänsklig påverkan, men militär aktivitet har förekommit och spår finns i form av sprängsten och skyttevärn på höjden centralt i området. Det finns även spår av gammal spik i en del träd i dess närhet. En stor mängd naturvårdsarter knutna till bl.a. gammal tall och död ved har observerats vid de här inventeringarna och tidigare inventeringar (se bilaga 2). Många av dessa arter är rödlistade bl.a. den frekvent förekommande svampen tallticka som har en stabil population i området. Områdets totala areal med sammanhängande skog med höga naturvärden gör området som helhet mycket intressant och området bör betraktas som ett landskapsobjekt med högt bevarandevärde. Naturvärdesobjekt, Natura-2000-område och landskapsobjekt Vid naturvärdesinventeringen avgränsades sammanlagt 20 naturvärdesobjekt. Tre objekt bedömdes uppfylla kriterierna för att klassas som naturvärdesobjekt med högsta naturvärde (naturvärdesklass 1), åtta objekt bedömdes uppfylla kriterierna för att klassas som naturvärdesobjekt med högt naturvärde (naturvärdesklass 2), se objekt bedömdes uppfylla kriterierna för att klassas som naturvärdesobjekt med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och tre objekt bedömdes uppfylla kriterierna för att klassas som naturvärdesobjekt med visst naturvärde (naturvärdesklass 4), se tabell 2 och figur 3. Två områden bedömdes sakna naturvärde på grund av att skogen där har tagits ner i samband med byggandet av Kvarnholmsförbindelsen. Dessa ligger vid brofästet och vid tunnelmynningen. En småbåtshamn och en marina med tillhörande parkering och bilväg saknar också naturvärde. En stor del av inventeringsområdet (naturvärdesobjekt som klassats som naturvärdesklass 1 och vissa naturvärdesobjekt som klassats som naturvärdesklass 2) bedöms ha så pass höga biotopkvaliteter och har en lång skoglig kontinuitet i kombination med orördhet att områdena bedöms uppfylla kraven för att klassas som Natura-2000-naturtypen västlig taiga. Hela skogsområdet Ryssbergen bör betraktas som en värdekärna för biologisk mångfald med högt bevarandevärde på grund av de höga biotopkvaliteterna, orördheten samt att den stora sammanhängande arealen förstärker naturvärdena. Området är också väldigt varierat på grund av den naturliga och varierande topografin med stora höjdskillnader inom området som har gett förutsättningar för olika biotoper att utvecklas och många olika arter att etablera sig. Området innehåller både karga, torra och ljusöppna berghällar med gles hällmarkstallskog, bördiga sluttningar och svackor med grova tallar och ett stort ädellövträdsinslag samt fuktigare områden 8

9 med rik förekomst av triviallövträd. Detta är betydelsefullt för de arter som är beroende av flera olika biotoper för sin överlevnad, eempelvis vissa fågelarter som är beroende av en biotop för häckning och en annan för födosök. Därför bedöms inventeringsområdet i sin helhet vara ett landskapsobjekt för arealkrävande arter. Detaljerade beskrivningar av naturvärdesobjekten samt deras klassningar med motivering finns sammanställda i objektskatalogen i bilaga 4. Tabell 2. Tabellen visar antal naturvärdesobjekt samt den totala arealen per naturvärdesklass. Naturvärdesklass Antal Areal (hektar) 1 Högsta naturvärde 3 13,6 2 Högt naturvärde Påtagligt naturvärde 6 6,7 4 Visst naturvärde 3 0,7 NVI i Ryssbergen Teckenförklaring Inventeringsområde Naturvärdesobjekt 1 Högsta naturvärde 2 Högt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Ej naturvärde m opyright: 2013 Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom; Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User ommunity Figur 3. Kartan visar resultatet av naturvärdesinventeringen med de 20 registrerade naturvärdesobjekten samt två områden som saknar naturvärde där skogen tagits ner i samband med byggandet av Svindersviksbron samt tunneln genom berget. Hela inventeringsområdet har bedömts vara ett landskapsobjekt. 9

10 Naturvårdsarter Totalt har sammanlagt 58 naturvårdsarter registrerats inom inventeringsområdet vid naturvärdesinventeringen, insektsinventeringen och från tidigare inventeringar samt i Artportalen. 20 av dessa är rödlistade. Alla dessa naturvårdsarter finns sammanställda och redovisas i bilaga 2. Inga skyddsklassade arter finns inrapporterade till ArtDatabanken från inventeringsområdet mellan år 2000 till Vid naturvärdesinventeringen och kompletterande fältbesök registrerades 28 naturvårdsarter varav 8 rödlistade. Några av arterna visas på bilder i figur 4, 6 och 7 och arternas lokalisering redovisas på kartan i figur 5. Flera av områdets naturvårdsarter och deras ekologi beskrivs kortfattat nedan. Naturvårdsarterna från insektsinventeringen redovisas separat i nästa avsnitt. Flera av de observerade naturvårdsarterna i Ryssbergen är beroende av gammal tall för sin överlevnad (tallticka, grovticka, vintertagging, blomkålssvamp, motaggsvamp, reliktbock) och död ved av tall (barrpraktbagge, mindre märgborre, åttafläckig praktbagge, spillkråka, vintertagging, kortskaftad ärgspik, vedtrappmossa och flagellkvastmossa). Blåmossa och vågig sidenmossa signalerar kontinuitet, orördhet och stabila förhållande. Flera arter är beroende av en komple skogsstruktur av hög biotopkvalitet och storlek, eempelvis tofsmes. Skogsduvan och kattugglan häckar i hålträd och är beroende av en god tillgång på håligheter i träd. Flera arter är beroende av gammal levande ek (ekticka, gulpudrad spiklav, svavelticka och mindre hackspett) och död ekved (brödmärgsticka och skeppsvarvsfluga). Hasseltickan är beroende av gammal hassel med inslag av död ved. Flera arter är beroende av inslag av triviallövträd och främst av den döda veden av triviallövträden (jättesvampmal, myskbock, aspvedgnagare, rävticka och valkticka). Den rödlistade svampen och signalarten tallticka förekommer frekvent inom hela inventeringsområdet och även signalarten blåmossa. Båda dessa bedöms ha en stabil population i området. Ett antal ekar med ekticka finns spridda i området. Flagellkvastmossa förekommer på flera tallågor och kläckhål av jättesvampmal har observerats på fnösktickor på grova björklågor på tre ställen i området. Dessa arter bedöms ha en livskraftig förekomst i området. Figur 4. Bilden till vänster visar en rävticka, bilden i mitten visar vågig sidenmossa och bilden till höger visar en motaggsvamp. 10

11 NVI i Ryssbergen ") Teckenförklaring Inventeringsområde Naturvärdesobjekt 1 Högsta naturvärde 2 Högt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Ej naturvärde Naturvårdsarter #* Aspvedgnagare!( Blåmossa #* Bävergnag #* Ekticka ") Flagellkvastmossa ") Grovticka #* Gulmåra #* Hasselticka ") Jungfru Marie nycklar ") Jättesvampmal ") Lind ") Liten blåklocka #* Mindre märgborre #* Motaggsvamp #* Reliktbock #* 1 ") #* 2 ")!( 3!(#*!(!(!( 4!( #*!( 5!(!(!( 6!(!(!(!(!( 20 ")")!( #*!(!(!(!(!(!( #*!(!( ") ") 10!(!( ")!(#* ")!(!(!( #*!( 12 #* ") #* ")!(!(!( 13!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( ") #*!(!( ")!(!(!( 11!(!( #*!( #*!(!( ")!(!(!(!(#*!(!(!( #*!(!(!(!(!( ") ") 14 ")!(!(!(!( 9!( ")")!(!(!( 19!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( 17!(!(!( 18!(!(!(!( #* 19!( #* 15 ") Rävticka ") Skeppsvarvsfluga ") Skogsduva!( Spillkråka ") Styvmorsviol ") Svavelticka!( Tallticka #* Valkticka ") Vågig sidenmossa ") Åttafläckig praktbagge m opyright: 2013 Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom; Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User ommunity Figur 5. Kartan visar många av de naturvårdsarter som observerats vid allunas naturvärdesinventering och var de är lokaliserade. Några arter har dock observerats efter det första fältbesöket och finns inte med på kartan liksom de arter som registrerades vid insektsinventeringen. Figur 6. Bilden till vänster visar en tallticka och bilden till höger visar en grovticka. 11

12 Figur 7. Bilden till vänster visar en björklåga med fnöskticka med ett kläckhål av fjärilen jättesvampmal och bilden till höger visar blåmossa. Resultat från insektsinventeringen Totalt har 878 insektsindivider av 160 taa bestämts. Av dessa var 114 skalbaggar, 36 gaddsteklar, se tvåvingar, två halvvingar, en fjäril, och dessutom en klokrypare. Vissa djur har endast bestämts till släkte (för artlista, se tabell i bilaga 3). Se rödlistade arter påträffades under inventeringen (enligt senaste rödlistan, ArtDatabanken 2015). Dessa var tiofläckig vedsvampbagge Mycetophagus decempunctatus (figur 8), timmertickgnagare Stagetus borealis, trädsvampbaggen Tripla rufipes, matt blombagge Ischnomera cinerascens (figur 8), plattad lövvedborre Xyleborus monographus samt jättesvampmal Scardia boletella (endast noterad som gnagspår med färska kvarsittande puppskal). Samtliga är rödlistade i kategorin. Figur 8. Några av de intressanta insektsfynd som gjordes under allunas insektsinventering i Ryssbergen Från vänster till höger: tiofläckig vedsvampbagge Mycetophagus decempunctatus, rödhalsad svartbagge Neomida haemorrhoidalis, glansbaggen Ipidia binotata och matt blombagge Ischnomera cinerascens. Foto: Petter Andersson, alluna AB. 12

13 Utöver de rödlistade arterna påträffades även 17 arter som har varit upptagna på någon av de tidigare rödlistorna eller som är intressanta av andra skäl (två av arterna, Neomida haemorrhoidalis och Ipidia binotata, kan ses i figur 8). Flertalet av dessa är mer eller mindre ovanliga och är i många fall intressanta ur ett naturvårdsperspektiv. Dessa arter, samt de rödlistade arterna, beskrivs mer utförligt i tabell 3 nedan. Tabell 3. Intressanta arter som påträffades vid allunas inventering av insekter i Ryssbergen Art Kategori Fälla Beskrivning Mycetophagus decempunctatus (tiofläckig vedsvampbagge) Stagetus borealis (timmertickgnagare) Tripla rufipes (en trädsvampbagge) Ischnomera cinerascens (matt blombagge) NT NT , 7 NT NT Ovanlig art som förekommer med luckor från Skåne till Lule lappmark. Larvutvecklingen sker i trädsvampar på olika lövträd, främst sprängticka på björk och alticka på gråal. Har även påträffats på bok (Ehnström 1999). Förekommer sällsynt från Skåne till Torne lappmark. Lever huvudsakligen i rötad tallved som är angripen av timmerticka, ibland även i granved som är angripen av samma svamp (Ljungberg 2015). Förekommer från Skåne till Hälsingland. Arten är knuten till trädsvampar av släktet Pleurotus (musslingar) som väer på grova skadade lövträd, eempelvis björk, asp, lind och bok (Ehnström 2002). Förekommer i södra Sverige från Skåne till Uppland och Västmanland. Larven lever i vitrötad ved i stamhåligheter och kvistsår på ädellövträd. Den fullbildade skalbaggen besöker gärna blommor (Lundberg 1997). Xyleborus monographus (plattad lövvedborre) Scardia boletella (jättesvampmal) Ipidia binotata (en glansbagge) rossocerus congener (en rovstekel) Neomida haemorrhoidalis (rödhalsad svartbagge) NT NT L (NT 2010) L (NT 2010) L (NT 2000) Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Uppland. Arten är sällsynt, men inventeringar under senare år har visat att arten förekommer på flera lokaler i Stockholmsområdet. Larverna lever i nyligen döda stående eller liggande stammar av framförallt ek, men är även funnen i bok, alm och ask (Lindelöw 2007). En ovanlig och lokal art som förekommer från Skåne till Härjedalen. Larven lever i björk- och bokved som är angripen av fnösktickor. Den vuna fjärilen är mindre benägen att sprida sig långa avstånd och förekomst av arten indikerar kontinuitet av dess substrat (Svensson 1997). Förekommer i naturskogar från Skåne till Medelpad. Larven lever i svampangripen död ved. I Sverige har den oftast påträffats i granstubbar och lågor med klibbticka, men den har även påträffats i björk, asp, bok och tall (Ehnström 1999). En ganska sällsynt rovstekel som har påträffats i enstaka landskap upp till Ångermanland. Arten verkar vara bunden till urskogsartade områden och har oftast påträffats i lövskogar med mycket död ved. Arten föder upp sina larver på larver av svampmyggor och dansflugor (Nilsson 1991). En ganska ovanlig art som har påträffats i södra Sverige upp till Hälsingland. Larven lever i döda fnösktickor tillsammans med sin betydligt vanligare släkting vanlig svampsvartbagge Bolitophagus reticulatus (Ehnström & Bjelkefelt 2013). Mycetophagus quadripustulatus (stor vedsvampbagge) L (NT 2000) 4, 5 Arten förekommer huvudsakligen i gamla ädellövskogsbestånd från Skåne till Värmland och Uppland. Arten är knuten till vedsvampars fruktkroppar och svampangripen lövträdsved (Ehnström 1999). 13

14 Art Kategori Fälla Beskrivning Mycetophagus piceus (ljusfläckig vedsvampbagge) L (NT 2000) 2 En relativt ovanlig art som ofta påträffas på fina lokaler med gamla träd. Arten lever under bark och inne i ved och håligheter i gamla, rötskadade ekar med angrepp av svavelticka (Ehnström 1999). Rhizophagus cribratus (trubbhornad gråbagge) L (Hk ) 4 En art som förekommer sparsamt över en stor del av Sverige. Arten lever under bark på löv- och barrträd, men även på vedsvampar och i gångar av barkborrar (Andersson 2006). Mycetina cruciata (korstecknad svampbagge) L (NT 2000) 5 Förekommer i landets södra halva. Lever på fuktig, liggande död ved som är angripen av olika svampar, både lövträds- och barrträdsved (Artfakta, ArtDatabanken). Ptilinus fuscus (aspvedgnagare) L (Hk ) 2, 4 En art som med lokala förekomster är utbredd över en stor del av landet. Larven utvecklas i stående, död aspved med hård yta som helst ska vara soleponerad (Ehnström & Bjelkefelt 2013). Dorcatoma robusta (robust tickgnagare) L (Hk ) 4 En relativt ovanlig art som har påträffats upp till Lule lappmark. Larven utvecklas i fnösktickor (Ehnström & Aelsson 2002). Trichoceble memnonia (en borstbagge) L (NT 2000) 2, 7 En relativt ovanlig skalbagge som förekommer i södra Sverige upp till Uppland och Västmanland. Larven utvecklas i död ved av olika trädslag, främst lövträd men även tall (Ehnström 2002). Prionychus ater (kolsvart kamklobagge) L (Hk ) 5 Arten förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Den lever under bark och i håligheter på olika lövträd. Larven är rovdjur (Lindroth 1993). Pseudocistela ceramboides (orangevingad kamklobagge) L (Hk ) 5, 6, A Arten förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Larverna utvecklas främst i murken ved i ihåliga lövträd (Lindroth 1993). Euglenes oculatus (mörk ögonbagge) L (NT 2000) 1, 5 Larvutvecklingen sker i brunrötad lövträdsved, främst ek. De flesta larvfynden har gjorts i anslutning till gamla, ihåliga ekar (Lundberg 1997). hrysis equestris (en guldstekel) L (ovanlig art) 1 En ganska ovanlig art som främst har påträffats i de östra delarna av landet. Arten är parasit på tapetserargetingar (Discoelius spp.) och påträffas i skogsmarker och trädgårdar med gott om soleponerad död ved (Paukkunen et al. 2015). Brachypalpus laphriformes (brun mulmblomfluga) L (NV-art) 2 Mindre vanlig art som förekommer i lövskogar och hagmarker från Skåne till Uppland. Larven lever i fuktiga röthål på gamla träd (Bartsch 2009). Tanyptera atrata (en vedharkrank) L (NV-art) 5 Förekommer sparsamt i lövskogar med gamla träd och död ved. Larverna lever i vitrötad ved av olika lövträd. Fullbildade individer flyger under juni-juli (Ehnström & Aelsson 2002). Hipparchia semele (sandgräsfjäril) L (NV-art) 1, 3 Arten förekommer främst södra Sveriges kusttrakter, men påträffas även lokalt på inlandslokaler Knuten till strandängar, strandbeten, alvar, sandfält, enbuskmarker. Arten har föreslagits som en indikatorart för biologisk mångfald i ängsoch betesmarker (Jordbruksverket 2003). 14

15 Ekologiska landskapssamband Ryssbergen ingår i det gröna sambandet Nacka-Värmdö-kilen. Ryssbergens lokalisering mellan skogsområdena på Kvarnholmen i väster och Nyckelviken i öster samt Djurgården i norr och Nackareservatet i söder (figur 9) i kombination med dess höga naturvärden och funktion som kärnområde både för arter beroende av gammal tall, död ved, en flerskiktad och komple barrskogsstruktur samt arter beroende av gamla ekar med död ved och mulm gör att området inte bara fyller en mycket viktig funktion som livsmiljöområde i sig självt utan också är viktig i den regionala grönstrukturen på Sicklaön med omnejd genom att möjliggöra spridning av arter till andra liknande och närliggande skogsområden. Figur 9. Kartan visar hur Ryssbergen förhåller sig till andra grönområden och skyddade områden i Nacka med omnejd. Naturreservat (grönrandiga områden), nyckelbiotoper (rödrandiga områden), objekt med naturvärde (orangerandiga områden) och fågelskyddsområden är markerade på kartan. 15

16 Rekommendation Naturvärdesinventeringen och insektsinventeringen har visat att stora delar av inventeringsområdet har höga eller mycket höga naturvärden och enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering är cirka hälften av inventeringsområdet klassad som nyckelbiotop eller objekt med naturvärde (figur 10). Hela inventeringsområdet är ett landskapsobjekt med högt bevarandevärde och en viktig värdekärna i den regionala grönstrukturen som möjliggör spridning mellan olika skogsområden. Skogen har en lång kontinuitet, rik mängd gamla träd och död ved och hyser en stor mängd naturvårdsarter. Området hyser även en rik insektsfauna med ett flertal rödlistade och naturvårdsintressanta arter, vilka sammantaget indikerar lång kontinuitet och att inventeringsområdet hyser höga naturvärden knutna till framförallt tall-, triviallöv- och ädellövskog. Skogen är stor nog att kunna leverera en rad ekosystemtjänster med hög kvalitet, inte minst vad gäller rekreation och biologisk mångfald. Tätortsnära skogar är särskilt viktiga för att motverka stress, samtidigt som de hyser ett pedagogiskt värde för barn och ungdomar. Området bör skyddas i sin helhet. Även de områden som i nuläget har påtagligt naturvärde har potential att utveckla högre naturvärden i framtiden. Dessutom är det viktigt med buffertzoner kring värdekärnorna som tar upp ljud, ljus, partiklar med mera. Figur 10. Karta över skogsområdet i Ryssbergen med Skogsstyrelsens avgränsningar för nyckelbiotoper i rött och objekt med naturvärde i gult. Kartan visar att en stor del av Ryssbergen utgörs av nyckelbiotoper. 16

17 Referenser Skriftliga referenser Andersson H (2006) Vedlevande insekter på asp i eklandskapet, Linköpings kommun, alluna AB Bartsch H (2009) Artfaktablad för brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformes. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Ehnström B (1999) Artfaktablad för Ipidia binotata. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström B (1999) Artfaktablad för ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström B (1999) Artfaktablad för stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus. Artdatabanken, SLU, Uppsala Ehnström B (1999) Artfaktablad för tiofläckig vedsvampbagge Mycetophagus decempunctatus. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Ehnström B (2002) Artfaktablad för Trichoceble memnonia. Artdatabanken, SLU, Uppsala Ehnström B (2002) Artfaktablad för Tripla rufipes. Artdatabanken, SLU, Uppsala Ehnström B, Aelsson R (2002) Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Ehnström B, Bjelkefelt M (2013) Signalarter bland bark- och vedlevande insekter i norra Sverige. Fältbiologernas förlag Gärdenfors U (2015) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala Jordbruksverket (2003) Indikatorarter metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald I ängs- och betesmarker. Jordbruksverket 2003:1 Lindelöw Å (2007) Artfaktablad för plattad lövvedborre Xyleborus monographus. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Lindroth H (1993) Våra skalbaggar och hur man känner igen dem. Fältbiologerna, Stockholm Ljungberg H (2015) Artfaktablad för timmertickgnagare Stagetus borealis. Artdatabanken, SLU, Uppsala Lundberg S (1997) Artfaktablad för matt blombagge Ischnomera cinerascens. Artdatabanken, SLU, Uppsala Lundberg S (1997) Artfaktablad för mörk ögonbagge Euglenes oculatus. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Nilsson G (1991) Artfaktablad för rossocerus congener. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Nitare J (2005) Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen Paukkunen J, Berg A, Soon V, Ødegaard F, Rosa P (2015) An illustrated key to the cuckoo wasps (Hymenoptera, hrysididae) of the Nordic and Baltic countries, with description of a new species. ZooKeys 548: Pro Natura (2008) Ryssbergens naturvärdesträd detaljerad naturvärdesinventering SIS SS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Version SIS SS Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Version: Svensson I (1997) Artfaktablad för jättesvampmal Scardia boletella. ArtDatabanken, SLU, Uppsala ÅF (2015) Naturinventering med fokus på värdefulla träd, tillhörande del av detaljplan på Ryssbergen, Nacka kommun 17

18 Databaser och digitala källor Artfakta ( Artportalen ( utdrag av naturvårdsarter ( ) Bilagor Bilaga 1. Metodbeskrivning naturvärdesinventering (NVI) Bilaga 2. Naturvårdsarter Bilaga 3. Artlista från insektsinventeringen Bilaga 4. Objektskatalog med naturvärdesobjekt 18

19 Bilaga 1. Metodbeskrivning naturvärdesinventering (NVI) Syftet med NVI Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden och naturvärdesklassning, objektsbeskrivningar, samt en övergripande rapport. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot. Biotopvärde bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.e. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp, ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet olika naturvårdsarter, men också arternas livskraft, samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt en viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter. Bedömning av att ekologiska förutsättningar finns hör till bedömningsgrund biotop, inte till art. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser finns (SIS standard SS :2014): högsta naturvärde naturvärdesklass 1, vilket innebär störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2, vilket innebär stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3, vilket innebär påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 19

20 visst naturvärde naturvärdesklass 4, vilket innebär viss positiv betydelse för biologisk mångfald Om inventeraren inte kan ge en säker naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större, eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse, kan även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Vid naturvärdesinventeringen används klasserna 1-4 (klass 4 är tillägg) där klass 1 är högsta klass. Objekt med klass 1 bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Objekt med naturvärdesklass 2 bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Objekt med naturvärdesklass 3 behöver inte vara av särskild betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Klass 4, behöver inte vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej), som kan utföras på olika detaljeringsgrad (tabell 1). Naturvärdesobjekt identifieras utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid NVI på förstudienivå är det tillåtet att inte klassa till naturvärdesklass utan det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden, eempelvis fördjupad artinventering, inmätning av värdeelement, samt kartläggning av generellt biotopskydd. Tabell 1. Detaljeringsgrader för NVI-metoden. Detaljeringsgrad är den minsta storleken på det naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras. Detaljeringsgrad Storlek på minst objekt som ska identifieras Fält översikt Fält medel En yta av 1 ha eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 100 m eller mer och en bredd på 2 m eller mer. En yta av 0,1 ha eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Fält detalj En yta av 25 m 2 eller mer. Alternativt linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras avseende förarbete och utförande, samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. 20

21 Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 21

22 Bilaga 2. Naturvårdsarter Definition av naturvårdsarter Begreppet naturvårdsarter inbegriper följande kategorier av arter: Rödlistan 2010 och 2015: Listan presenterar en prognos över risken för enskilda arter att dö ut i Sverige. I prognosen används tillgänglig information både från allmänhet och t.e. forskning. Utifrån prognosen finns olika rödlistningskategorier. NT är den lägsta nivån där minskningen innebär att arten är nära. Sedan följer sårbar (VU), (EN), starkt (R) och till sist RE som betyder att arten är nationellt utdöd. TUVA signalarter: Arter utvalda av Jordbruksverket som använts som positiva eller negativa indikatorarter i ängs- och betesmarksinventeringen. Endast positiva indikatorarter används som naturvårdsarter d.v.s. arter som eempelvis indikerar hävd och frånvaro av gödselpåverkan. Skogsstyrelsens signalarter: Arter av mossor, lavar, svampar, kärlväter och insekter som indikerar miljöer med höga naturvärden, främst i skog, då de har särskilda krav på sin livsmiljö. De är ganska lätta att identifiera i fält och visar ofta på miljöer där rödlistade och ovanliga arter kan förekomma. De är indikatorer på hög biologisk mångfald. Natura 2000-arter: Innehåller typiska arter för de 85 förekommande naturtyperna i Sverige för vilka typiska arter finns angivna. Fridlysta arter: Arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningens bilaga 1-2, paragraf 4-9. Arter i Art- och habitatdirektivet: Innehåller arterna i EU:s art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. Arter i Fågeldirektivet: Innehåller de fågelarter som ingår i EU:s fågeldirektiv 2009/14. allunas egna naturvårdsarter: Inbegriper arter som eempelvis tidigare var rödlistade eller arter som man genom erfarenhet vet är knutna till strukturer och biotopkvaliteter viktiga för den biologiska mångfalden. 22

23 Samtliga naturvårdsarter som hittats i inventeringsområdet redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. De identifierade naturvårdsarterna i inventeringsområdet med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. Förklaringar till alla förkortningar i rubrikerna: RL 10 = rödlistan från år 2010 AD = art- och habitatdirektivet RL 15 = rödlistan från år 2015 FD = fågeldirektivet Tu = Tuva (ängs- och betesmarksinv.) signalarter Frid = fridlysning Si = signalarter Skogsstyrelsen 50% = fåglar 50 % minskning N2 = typiska arter Natura 2000 a = allunas naturvårdsart Kä = källa, = alluna, A = Artportalen, Ö = Övrig Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information Däggdjur Bäver astor fiber 5 Skapar död ved, viktig för många andra djur och väter. Fjärilar Jättesvampmal Scardia boletella Jättesvampmalens larv lever i döda trädstammar av bok och björk (m.fl. lövträd) med angrepp av vedsvamp (oftast fnöskticka). Den stora fjärilen har visat sig vara mycket obenägen att sprida sig och arten förekommer därför mycket lokalt i äldre skogsbestånd med lång kontinuitet på lämpligt substrat. Sandgräsfjäril Hipparchia semele Knuten till strandängar, strandbeten, alvar, sandfält, enbuskmarker. Fåglar Duvhök Accipiter gentilis A Knuten till äldre sammanhängande skog med grovstammiga träd. I den typ av skog som arten föredrar kan en lång rad andra krävande skogsarter förväntas. Kattuggla Stri aluco Ö Är beroende av hålträd för sin häckning. 23

24 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information Kungsfågel Regulus regulus Sårbar (VU) A Kungsfågeln är i stort sett helt bunden barrskog, och främst granskog och granblandad skog. Den förekommer också i lägre tätheter i tallskog och i granblandad lövskog, Mindre hackspett Dendrocopos minor A Mindre hackspetten lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd, i södra Sverige särskilt ädellövträd. För häckning krävs döda lövträd, men boträd är sannolikt sällan en begränsande faktor. I stället tycks födotillgången under senvinter och vår vara en begränsande faktor. Taiga (9010) Skogsduva olumba oenas Förekommer i olika typer av skog. Häcker i trädhål och kräver därför ofta äldre skog. Spillkråka Dryocopus martius 4 A Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet, vilket innebär att arten har ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses.taiga (9010) Tofsmes Parus cristatus Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Förekommer i fuktig barrskog med rik förekomst av död ved. Visar på god tillgång på död ved, bl.a. I olika typer av produktionsskog.taiga (9010) Kärlväter 24

25 Art RL 10 RL 15 Averonika Veronica spicata Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata subsp. maculata Lind Tilia cordata Styvmorsviol Viola tricolor Lavar Gulpudrad spiklav alicium adspersum Kortskaftad ärgspik Microcalicium ahlneri Mossor Blåmossa Leucobryum glaucum Flagellkvastmossa Dicranum flagellare T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a 8 K ä A Ö A Information Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och ypripediaceae utom de som anges i bilaga 1) är fridlysta enligt 8 i hela landet. Hällmarkstorräng (8230) Gulpudrad spiklav väer främst på barken av gamla jätteekar. Den har högt signalvärde och visar på jätteekar som ofta har en rik flora av andra sällsynta eklavar. Väer på högstubbar och torrakor, främst av tall, men ibland även på gran. Förekommer framförallt i håligheter på brunrötad ved. Artens population minskar, dels på grund av att substrat nybildas i mindre omfattning än de försvinner beroende t.e. på ålder eller vid avverkning, gallring och markberedning. När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga naturvärden där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. Taiga (9010) Flagellkvastmossa väer på humusrika substrat såsom murket 25

26 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information trä, humusrik jord och torv. Den finns vanligen i fuktiga miljöer; ofta hittar man den i anslutning till sumpskog. Taiga (9010) Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum A Vedtrappmossa väer på murken ved som börjat spricka upp men inte blivit för mjuk. Den föredrar lågor av framför allt gran och tall. Arten förekommer rikligast i gamla väl slutna skogar med god tillgång på död ved.taiga (9010) Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa signalerar skog som har en lång kontinuitet och slutenhet och ett fuktigt mikroklimat. Skalbaggar Aspvedgnagare Ptilinus fuscus Lever på barkfallen död aspved. Barrpraktbagge Dicerca moesta Ö Lever på gamla döda barrträd, främst tall. Angriper äldre död och barkfallen ved på sakta väande träd, främst grova, döda grenar och toppdelar av tallar vilka väer på hällmarker. Taiga (9010) en glansbagge Ipidia binotata Förekommer i naturskogar från Skåne till Medelpad. Larven lever i svampangripen död ved. I Sverige har den oftast påträffats i granstubbar och lågor med klibbticka, men den har även påträffats i björk, asp, bok och tall. Kolsvart kamklobagge Prionychus ater Arten förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Den lever under bark och i håligheter på olika lövträd. Larven är 26

27 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information rovdjur. Korstecknad svampbagge Mycetina cruciata Förekommer i landets södra halva. Lever på fuktig, liggande död ved som är angripen av olika svampar, både lövträds- och barrträdsved. Ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus Död ekved med svavelticka. Tidigare rödlistad art. Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Matt blombagge Ischnomera cinerascens Förekommer i södra Sverige från Skåne till Uppland och Västmanland. Larven lever i vitrötad ved i stamhåligheter och kvistsår på ädellövträd. Den fullbildade skalbaggen besöker gärna blommor. Mindre märgborre Tomicus minor Arten förekommer mest i gamla tallbestånd med viss självgallring. Myskbock Aromia moschata Myskbock är beroende av döende och döda sälgar. Mörk ögonbagge Euglenes oculatus Död ekved. Tidigare rödlistad art. Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Orangevingad kamklobagge Pseudocistela ceramboides Murken ved av främst ek. Tidigare rödlistad art. Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Plattad lövvedborre Xyleborus monographus Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Uppland. Arten är sällsynt, men inventeringar under senare år har visat att arten förekommer på flera lokaler i 27

28 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information Stockholmsområdet. Larverna lever i nyligen döda stående eller liggande stammar av framförallt ek, men är även funnen i bok, alm och ask. Reliktbock Nothorhina punctata Reliktbock är sällsynt och lever i innerbarken på solbelysta, levande tallar. Taiga (9010) Robust tickgnagare Dorcatoma robusta En relativt ovanlig art som har påträffats upp till Lule lappmark. Larven utvecklas i fnösktickor. Rödhalsad svartbagge Neomida haemorrhoidalis Knuten till gammal björk och bok med fnöskticka. Skeppsvarvsfluga Lymeylon navale Sällsynt skalbagge som är knuten till hård, död och barkfallen ekved. Värmekrävande. Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Gamla lövträd med svampar, främst fjällticka och svavelticka. Tidigare rödlistad art. Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Timmertickgnagare Stagetus borealis Förekommer sällsynt från Skåne till Torne lappmark. Lever huvudsakligen i rötad tallved som är angripen av timmerticka, ibland även i granved som är angripen av samma svamp. Tiofläckig vedsvampbagge Mycetophagus decempunctatus Sårbar (VU) Ovanlig art som förekommer med luckor från Skåne till Lule lappmark. Larvutvecklingen sker i trädsvampar på olika lövträd, främst sprängticka på björk och alticka på gråal. Har även påträffats på 28

29 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information bok. en trädsvampbagge Tripla rufipes Förekommer från Skåne till Hälsingland. Arten är knuten till trädsvampar av släktet Pleurotus (musslingar) som väer på grova skadade lövträd, eempelvis björk, asp, lind och bok. en borstbagge Trichoceble memnonia Död lövträdsved. Tidigare rödlistad art. Arten är fortfarande sällsynt eller mindre vanlig samt knuten till specifika, ofta ovanliga substrat. Trubbhornad gråbagge Rhizophagus cribratus En sparsam art som förekommer över en stor del av Sverige. Arten lever under bark på löv- och barrträd, men även på vedsvampar och i gångar av barkborrar. Åttafläckig praktbagge Buprestis octoguttata Lever i döda rötter och stamdelar av tall på hällmarker och sandiga eller grusiga marker. Taiga (9010) Steklar en guldstekel hrysis equestris En ganska ovanlig art som främst har påträffats i de östra delarna av landet. Arten är parasit på tapetserargetingar (Discoelius spp.) och påträffas i skogsmarker och trädgårdar med gott om soleponerad död ved. en rovstekel rossocerus congener En ganska sällsynt rovstekel som har påträffats i enstaka landskap upp till Ångermanland. Arten verkar vara bunden till urskogsartade områden och har oftast påträffats i lövskogar med mycket död ved. Arten föder upp sina larver på 29

30 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information larver av svampmyggor och dansflugor. Svampar Blomkålssvamp Sparassis crispa Blomkålssvamp väer vanligtvis på rötter och basala stamdelar på främst gamla tallar, gärna år eller äldre och signalerar skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Brödmärgsticka Perenniporia medulla-panis Ö Nedbrytare i barklösa stubbar och lågor av ek, mer sällan levande träd i löv- och blandskog samt hagmark. Ekticka Phellinus robustus Arten är knuten till gamla och senvuna ekar som ofta väer i biotoper med höga naturvärden. Ekar som ekticka väer på har ofta håligheter som gynnar insektslivet och bark där det kan förekomma intressanta mossor och lavar. Grovticka Phaeolus schweinitzii Grovticka väer vanligtvis på rötter och basala stamdelar på främst gamla tallar, gärna 200 år eller äldre och signalerar skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Hasselticka Dichomitus campestris Hasselticka är en skoglig signalart som främst hittas på döda, stående stammar av hassel. Arten indikerar kontinuitet av hassel och är en god indikator på värdefulla hasselbestånd. Den hittas ofta tillsammans med andra sällsynta och rödlistade arter. Motaggsvamp Sarcodon Bildar mykorrhiza med tall i tallskog. Huvudsakligen i äldre, 30

31 Art RL 10 RL 15 T u Si N 2 A D F D Frid 50 % a K ä Information squamosus glesare skogsbestånd och hällmarksimpediment. Den påträffas oftast i anslutning till gamla träd. Taiga (9010) Rävticka Inonotus rheades Svavelticka Laetiporus sulphureus Tallticka Phellinus pini Valkticka Phellinus laevigatus Vintertagging Irpicodon pendulus Tvåvingar Brun mulmblomfluga Brachypalpus laphriformis en vedharkrank Tanyptera atrata A Ö Rävticka är en vedsvamp som orsakar vitröta och nästan uteslutande väer på asp. Den påträffas mest på stående, ganska klena, döende eller nyligen döda stammar. Taiga (9010) Svaveltickan är viktig för skapandet av ihåliga ekar. Tallticka visar på skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Där den väer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter. Taiga (9010) Är beroende av död ved av björk. Nedbrytare i bark och naken ved, på torrakor eller döda grenar på levande gamla tallar i gammal talldominerad barrskog. Tallar den väer på är i huvudsak mer än 250 år gamla. Arten används som signalart för höga naturvärden i skog. Lövskogar med gamla träd. Lövskogar med gamla träd och död ved. 31

32 Bilaga 3. Artlista från insektsinventeringen Tabellen nedan redovisar de insekter som har artbestämts vid allunas insektsinventering i Ryssbergen 2017 (FF=fönsterfälla, MF=mulmfallfälla). Art Svenskt namn Rödlista 2015 oleoptera - skalbaggar arabidae - jordlöpare FF1 FF2 FF3 Fälla FF4 FF5 FF6 FF7 MF1 alodromius spilotus liten trädlöpare 1 1 ychrus caraboides snäcklöpare 1 1 Dromius quadrimaculatus fyrfläckig trädlöpare 1 1 Histeridae - stumpbaggar Gnathoncus buyssoni Silphidae - asbaggar Nicrophorus vespilloides 2 2 Buprestidae - praktbaggar Phaenops cyanea blå praktbagge 2 2 Leiodidae - mycelbaggar Anisotoma aillaris 1 1 Anisotoma humeralis Scydmaenidae - glattbaggar Microscydmus minimus 1 1 Scydmaenus hellwigi 1 1 Ptiliidae - fjädervingar Acrotrichis sp. 1 1 Staphylinidae - kortvingar Bibloporus minutus 1 1 Euplectus sp. 1 1 Scaphisoma agaricinum 1 1 Dasytidae - borstbaggar Trichoceble memnonia Dasytes plumbeus antharidae - flugbaggar antharis obscura 4 4 Malthinus biguttatus Malthinus frontalis 1 1 Malthinus flaveolus 4 4 Malthodes minimus 1 1 Rhagonycha lignosa Elateridae - knäppare Ampedus balteatus halvsvart rödrock Ampedus nigrinus svart rödrock 2 2 Ampedus pomorum vanlig rödrock 1 1 Athous haemorrhoidalis hasselknäppare Athous subfuscus liten buskknäppare ardiophorus ruficollis rödkragad hjärtknäppare 1 1 Dalopius marginatus blåbärsknäppare Melanotus castanipes vanlig vedknäppare Melanotus villosus sydlig vedknäppare Paraphotistus impressus skogsängsknäppare Pheletes aeneoniger svart skogsknäppare 1 1 Prosternon tesselatum virvelhårig tallknäppare 1 1 Selatosomus aeneus vanlig ängsknäppare 1 1 Sericus brunneus fältknäppare Throscidae - småknäppare Triagus dermestoides Summa 32

33 Art Svenskt namn Rödlista 2015 FF1 FF2 FF3 Fälla FF4 FF5 FF6 FF7 MF1 Triagus carinifrons Scirtidae - mjukbaggar yphon sp Dermestidae - ängrar Anthrenus museorum museiänger tesias serra Anobidae - trägnagare Anobium punctatum strimmig trägnagare 1 1 Dorcatoma dresdensis 1 1 Dorcatoma robusta robust tickgnagare 7 7 Ernobius mollis mjuk trägnagare Hadrobregmus pertina envis trägnagare Ptilinus fuscus aspvedgnagare Ptinus fur vanlig tjuvbagge 1 1 Ptinus rufipes 2 2 Ptinus subpilosus Stagetus borealis timmertickgnagare NT Xestobium rufovillosum skäckig trägnagare erylonidae - gångbaggar erylon ferrugineum 1 1 erylon histeroides 1 1 Nitidulidae - glansbaggar ychramus luteus 1 1 Ipidia binotata 1 1 Endomychidae - svampbaggar Mycetina cruciata korstecknad svampbagge 1 1 Monotomidae - gråbaggar Rhizophagus cribratus trubbhornad gråbagge 2 2 Rhizophagus ferrugineus Rhizophagus nitidulus 1 1 ryptophagidae - fuktbaggar Atomaria sp. 1 1 ryptophagus sp Erotylidae - trädsvampbaggar Dacne bipustulata Tripla rufipes NT 2 2 Tripla russica Latridiidae - mögelbaggar artodere nodifer 2 2 Enicmus rugosus Enicmus testaceus 3 3 Enicmus transversus 1 1 ortinicara gibbosa Latridius hirtus Latridius minutus 1 1 Mycetophagidae- vedsvampbaggar Mycetophagus piceus ljusfläckig vedsvampbagge 2 2 Mycetophagus decempunctatus tiofläckig vedsvampbagge NT 1 1 Mycetophagus quadripustulatus stor vedsvampbagge Zopheridae - barkbaggar Synchita humeralis 2 2 Oedemeridae - blombaggar Ischnomera cinerascens matt blombagge NT Salpingidae - trädbasbaggar Salpingus planirostris vanlig trädbasbagge Sphaeriestes castaneus kastanjebrun trädbasbagge Scraptiidae - ristbaggar Summa 33

34 Art Svenskt namn Rödlista 2015 FF1 FF2 FF3 Fälla FF4 FF5 FF6 FF7 MF1 Anaspis thoracica rödgul ristbagge Anaspis marginicollis brungul ristbagge Anaspis rufilabris vanlig ristbagge 1 1 Anaspis flava gul ristbagge 1 1 Aderidae - ögonbaggar Euglenes oculatus mörk ögonbagge Euglenes sp. 1 1 iidae - trädsvampborrare is castaneus 2 2 is festivus 1 1 Ennearthron cornutum 2 2 Ropalodontus perforatus 6 6 Tenebrionidae - svartbaggar Bolitophagus reticulatus vanlig svampsvartbagge 2 2 Diaperis boleti brokig svampsvartbagge Isomira murina vanlig kamklobagge Neomida haemorrhoidalis rödhalsad svartbagge 1 1 Prionychus ater kolsvart kamklobagge 1 1 Pseudocistela ceramboides orangevingad kamklobagge Melandryidae - brunbaggar Hallomenus binotatus halsfläckig brunbagge Orchesia undulata vågbandad brunbagge 1 1 erambycidae - långhorningar Alosterna tabacicolor smalblombock 4 4 Pogonocherus hispidus svarthårig kvistbock 1 1 Leptura quadrifasciata fyrbandad blombock 1 1 Spondylis buprestoides bitbock 1 1 Stenurella melanura ängsblombock 1 1 Stictoleptura maculicornis fläckhornad blombock 1 1 urculionidae - vivlar Anthonomus phyllicola tallblomvivel 1 1 Brachyderes incanus gråvivel 1 1 urculio villosus 2 2 Eomias pellucidus 1 1 Hylastes brunneus Svart tallbastborre 1 1 Hylobius abietis vanlig snytbagge 1 1 Rhyncolus ater 1 1 Rhyncolus sculpturatus Pityogenes quadridens fyrtandad barkborre Pityogenes chalcographus setandad barkborre Strophosoma melanogrammum Xyleborus monographus plattad lövvedborre NT 3 3 Hymenoptera - steklar Andrenidae - grävbin Andrena carantonica hagtornssandbi 1 1 Apidae - långtungebin Apis mellifera honungsbi 2 2 Bombus hypnorum hushumla Bombus lucorum coll. jordhumlor 1 1 Bombus norvegicus hussnylthumla Bombus pratorum ängshumla 1 1 olletidae - korttungebin Hylaeus communis gårdcitronbi Megachilidae - buksamlarbin Heriades truncorum väggbi 1 1 hrysididae - guldsteklar hrysis angustula Summa 34

35 Art Svenskt namn Rödlista 2015 FF1 FF2 FF3 Fälla FF4 FF5 FF6 FF7 MF1 hrysis equestris 1 1 hrysis ignita-gr. 2 2 rabronidae - rovsteklar rossocerus barbipes 1 1 rossocerus cetratus 2 2 rossocerus congener 1 1 rossocerus megacephalus rossocerus ovalis 1 1 rossocerus varus 1 1 Ectemnius cavifrons 1 1 Nitela spinolae Passaloecus corniger Passaloecus eremita 1 1 Psenulus fuscipennis Rhopalum clavipes 1 1 Stigmus pendulus 1 1 Trypoylon clavicerum 1 1 Pompilidae - vägsteklar Agenioides cinctellus bergvägstekel 1 1 Anoplius nigerrimus skogsvägstekel Dipogon subintermedius ekvägstekel Sphecidae - grävsteklar Ammophila sabulosa 1 1 Podalonia hirsuta 1 1 Vespidae - sociala getingar Dolichovespula saonica takgeting 2 2 Eumenidae - solitära getingar Ancistrocerus nigricornis vårmurargeting 1 1 Ancistrocerus parietinus väggmurargeting 1 1 Ancistrocerus trifasciatus trebandad murargeting 1 1 Symmorphus bifasciatus husvedgeting Symmorphus crassicornis ekvedgeting 1 1 Lepidoptera - fjärilar Nymphalidae - praktfjärilar Hipparchia semele sandgräsfjäril Diptera - tvåvingar Syrphidae - blomflugor Brachypalpus laphriformis brun mulmblomfluga 1 1 Ferdinandea cuprea savguldblomfluga 1 1 Myathropa florea dödskallefluga 1 1 Volucella pellucens fönsterblomfluga 1 1 Tipulidae - storharkrankar Tanyptera atrata 1 1 Dictenidia bimaculata 1 1 Hemiptera - halvvingar Aradidae - barkskinnbaggar Aradus betulae 2 2 Rhyparochromidae Gastrodes grossipes 1 1 Pseudoscorpiones - klokrypare heliferidae - tvåögonklokrypare helifer cancroides bokskorpion 1 1 SUMMA Summa 35

36 Bilaga 4. Objektskatalog med naturvärdesobjekt NVI i Ryssbergen Teckenförklaring Inventeringsområde Naturvärdesobjekt 1 Högsta naturvärde 2 Högt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Ej naturvärde m opyright: 2013 Esri, DeLorme, NAVTEQ, TomTom; Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User ommunity 36

37 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 1 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Obestämd ädellövskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Påtagligt artvärde 2 Högt naturvärde Ja Naturvårdsarter alluna: ekticka, hasselticka, svavelticka Områdesbeskrivning Område närmast herrgården med ädellövträd av ek, ask, lönn, bok och alm samt inslag av enstaka tallar. Ekarna är gamla och grova, almarna är unga och ask, lönn och bok medelålders. I den norra kanten väer rikligt med hassel och närmast vattnet klibbal. Trädgårdsbuskar och lövsly förekommer bitvis. Fältskiktet är gräsdominerat och visst inslag av död ved finns bl.a. en högstubbe av tall och låga av ädellövträd. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av flera olika sorters ädellövträd, gammal grov ek, gammal hassel och död ved i varierad form.

38 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 2 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Triviallövskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna. Områdesbeskrivning Område med unga lövträd av asp, sälg, lönn samt någon enstaka ek och ask. Fältskiktet domineras av gräs. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av ädellövträd och sälg.

39 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 3 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Hällmarkstallskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, spillkråka Områdesbeskrivning Ömsom öppen och ömsom trädbevuen hällmark med tall i olika ålder, en del gamla tallar och senvuna ekar och en mulmek förekommer. Ung rönn, enbuskar, ljung, raggmossa och renlavar väer på hällarna samt fläckvis även gräs och örter. Visst inslag av gammal död tallved i form av lågor och torrakor finns samt klen död ek. Motiv för naturvärdesklassning Delvis öppen hällmark med inslag av gamla tallar och ekar och död ved i olika former. Tallticka väer i området och spår av spillkråka finns.

40 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 4 Inventerare Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Blandskog 9010 Västlig taiga Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Högt biotopvärde Påtagligt artvärde 1 Högsta naturvärde Ja Naturvårdsarter alluna: tallticka, ekticka, spillkråka Områdesbeskrivning Bördigt område i svacka med många grova gamla tallar med 50 cm i diameter i brösthöjd eller mer. Området har inslag av senvuen ek, grov björk, asp och sälg. Hassel förekommer rikligt. Allmänt till rikligt med gammal död ved av främst tall, men även lövträd, finns både som torrakor och mossbevuna lågor. Flera lövträd fällda av bäver förekommer. En mossbevuen brant bergvägg finns i öster. Motiv för naturvärdesklassning Riklig förekomst av gamla grova tallar, senvuen ek samt rikligt med död ved i olika former och nedbrytningsgrad. Bergväggen och svackan skapar ett skuggigt och skyddande mikroklimat gynnsamt för mossor.

41 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 5 Inventerare Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Hällmarkstallskog 9010 Västlig taiga Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Högt biotopvärde Visst artvärde 2 Högt naturvärde Ja Naturvårdsarter alluna: tallticka Områdesbeskrivning Område med dels öppen ljung- och gräsbevuen hällmark och dels tät flerskiktad hällmarkstallskog med flera riktigt gamla tallar och gamla torrakor av tall samt lågor. En mindre fuktsänka förekommer i objektet. I fältskiktet väer främst blåbär. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av riktigt gamla tallar och gammal död ved av tall på hällmark.

42 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 6 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Blandskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna. Områdesbeskrivning Litet påverkat område med unga till medelålders och någon enstaka äldre tall, ung ek och lönn, lövsly av asp och lönn och lite klen död ved samt ett öppet gräsbevuet plant område med vitklöver, tistlar, trädgårdsväter, lövsly, hallon och fläder. Motiv för naturvärdesklassning Inslag av äldre tall, död ved och stor örtrikedom.

43 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 7 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Hällmarkstallskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka Områdesbeskrivning Hällmark med tall i olika ålder, enstaka äldre tallar samt senvuen ek och ung rönn. Fältskiktet består av gräs och ljung. Allmänt med död tallved både liggande och stående gammal grånad ved. Motiv för naturvärdesklassning Äldre tall och ek, död ved och hällmark. Tallticka finns i området.

44 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 8 Inventerare Rebecka Le Moine Naturtyp Biotop Skog och träd Gles hällmarksskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Ja Naturvårdsarter alluna: averonika Områdesbeskrivning Området består av en mager berghäll med mestadels ung tall, asp, ek, rönn och björk. I fältskiktet väer en blomrik flora med johannesört, rödven, röllika, harklöver, ljung, averonika, gråfibbla, blodrot med flera. Mycket aktivitet av humlor och fjärilar observerades vid fältbesöket. Motiv för naturvärdesklassning Området har en blomrik flora på öppen, ljuseponerad och torr hällmark. Miljön är viktig för humlor, bin och fjärilar. Averonika och gråfibbla väer i området. Glest trädskikt av tall i varierande ålder och inslag av rönn.

45 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 9 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Hällmarkstallskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, åttafläckig praktbagge Områdesbeskrivning En relativt öppen hällmark med ett trädskikt bestående av främst tall, men även förekomst av ek. På de öppna hällarna väer tuschlav och renlav samt enbuskar och ljung och blåbär förekommer där det är rikare. Enstaka tallar har döda grenar med vedblottor, vilket är särskilt värdefullt för insekter och lavar. Det finns flera gamla tallar. Naturtypen är naturligt artfattig, men hyser en lång kontinuitet vilket är viktigt för många arter. Motiv för naturvärdesklassning Områdets naturvärden är knutna till orördhet och tallarna. Här finns gamla tallar och en naturlig föryngring av tall. Död stående och liggande ved finns också, varav en del är soleponerad till gagn för en del insekter. Tallticka finns i området samt kläckhål av åttafläckig praktbagge på döda ljuseponerade tallrötter.

46 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 10 Inventerare Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Tallskog 9010 Västlig taiga Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Högt biotopvärde Högt artvärde 1 Högsta naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, ekticka, grovticka, rävticka, valkticka, svavelticka, motaggsvamp, blåmossa, skeppsvarvsfluga, reliktbock, jättesvampmal, aspvedgnagare, mindre märgborre, spillkråka, skogsduva, lind, timmertickgnagare, matt blombagge, en rovstekel (rossocerus congener), ljusfläckig vedsvampbagge, en borstbagge (Trichoceble memnonia), brun mulmblomfluga, sandgräsfjäril. Artportalen: vedtrappmossa, duvhök, mindre hackspett. Övrig källa: kortskaftad ärgspik, kattuggla. Områdesbeskrivning Ett stort sammanhängande område med flerskiktad tallskog som i huvudsak ligger i en nordvänd sluttning. Skogen har en stor mängd riktigt gamla tallar (300 år och äldre) och mycket död ved av gamla torrakor och lågor. Mängden död ved är uppskattningsvis runt 20 procent i vissa delar. Det finns inslag av både torra och fuktiga partier. Trädskiktet består främst av tall men det finns inslag av senvuen gammal ek och yngre träd av lind, asp, björk och rönn. Tallticka och blåmossa förekommer rikligt i området samt flera andra rödlistade arter och signalarter. Området är kuperat och variabelt med bergsprickor och block samt partier med bördiga sprickdalar med ett större inslag av lövträd av ek, björk och lind samt rikligt med hassel. Det finns många väl upptrampade stigar och det är tydligt att området är viktig för rekreation. Motiv för naturvärdesklassning Riklig förekomst av riktigt gamla tallar äldre än 300 år och vissa säkerligen betydligt äldre än så d.v.s. uppåt 400 år och äldre. Ett betydande inslag av gammal ek med död ved och mulm finns också. Området präglas av en lång kontinuitet och orördhet och rik tillgång på död ved främst av tall, men även ek, som förekommer i olika former och nedbrytningsstadier samt med varierad soleponering och fuktighetsgrad. I dagsläget har åtminstone 22 naturvårdsarter observerats i området varav flera är rödlistade. Talltickan förekommer frekvent och har en stabil population i området. Dessutom är området stort, vilket ytterligare stärker dess naturvärde bl.a. för de arter som är beroende av skogar med både hög kvalitet och stor areal t.e. barrskogsmesar och duvhök.

47 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 11 Inventerare Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Blandskog 9010 Västlig taiga Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Högt biotopvärde Högt artvärde Högsta naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, ekticka, vågig sidenmossa, spillkråka, hasselticka, timmertickgnagare, plattad lövvedborre, orangevingad kamklobagge. Artportalen: mindre hackspett. Övrig källa: vintertagging. Områdesbeskrivning Ett bördigt område i en naturlig svacka, omgiven av branta bergväggar, med rik förekomst av hassel och med flera gamla grova tallar. Rönn, björk och senvuen ek och en mulmek förekommer också. I fältskiktet dominerar ormbunkar, liljekonvalj och blåbär. Allmänt med död ved finns, både stående grånade torrakor och gamla tallågor samt död ekved. En del tallar uppskattas vara äldre än 300 år. Motiv för naturvärdesklassning Området har flera mycket gamla och grova tallar samt gammal ek. Flera stående döda silverfuror och lågor finns, vilka har stor betydelse för många vedlevande organismer knutna till tall. Vågig sidenmossa, som är beroende av det skyddade och fuktiga nordliga läget, förekommer i objektet liksom den ovanliga och rödlistade svampen vintertagging som är beroende av gamla döende och döda tallar.

48 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 12 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Gles hällmarksskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Påtagligt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, blåmossa Artportalen: spillkråka Områdesbeskrivning En mager och relativt ljusöppen och gles hällmarksskog dominerad av tall i olika ålder. En del mycket gamla tallar finns i området, och det finns allmänt med död ved och tallågor. På hällarna väer renlavar och ljung. Enbuskar och ek väer också här. Motiv för naturvärdesklassning Gamla tallar utgör de främsta naturvärdena, tillsammans med den döda veden i området. Kontinuitet gör området intressant för många arter som är beroende av en lång tids orördhet.

49 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 13 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Tallskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Högt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, ekticka, vintertagging, motaggsvamp, blomkålssvamp, blåmossa, flagellkvastmossa, jungfru Marie nycklar, tofsmes, en trädsvampbagge (Tripla rufipes), stor vedsvampbagge, korstecknad svampbagge, kolsvart kamklobagge, orangevingad kamklobagge, mörk ögonbagge, en vedharkrank (Tanyptera atrata). Artportalen: spillkråka. Områdesbeskrivning Varierat område med bördig mark med äldre tall samt ett blötare område dominerat av asp, björk och ek samt två områden med torr och öppen hällmark. Gamla tallar förekommer samt både torr soleponerad död ved samt fuktiga tallågor. Ett stort dike av sprängsten löper genom området. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av gamla tallar och allmänt med död ved, främst i form av grova fuktiga tallågor med varierad nedbrytningsgrad. Inslag av medelgrov asp och björk och död lövved.

50 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 14 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Blandsumpskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Högt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: jättesvampmal, spillkråka, tiofläckig vedsvampbagge, en glansbagge (Ipidia binotata), rödhalsad svartbagge, stor vedsvampbagge, trubbhornad gråbagge, aspvedgnagare, robust tickgnagare. Artportalen: tallticka, flagellkvastmossa. Områdesbeskrivning Ett bördigt och något fuktigt område i en sänka, omgivet av hällar och block i norr och i väst. Trädskiktet består av tall, björk, klibbal och lite asp i olika åldrar med inslag av torrakor. Det finns gott om tallågor i olika nedbrytningsstadier, vilket tyder på en lång kontinuitet. Även stående död ved av björk och björklågor med rik förekomst av fnöskticka förekommer. Området är flerskiktat med utpräglade stigar och förekomst av block. I fältskiktet väer ormbunkar, liljekonvalj och blåbär. Motiv för naturvärdesklassning Området har förekomst av död ved i olika former, nedbrytnignsstadier och av olika trädslag. Äldre tallar och björkar förekommer och skogen har både ett påtagligt lövinslag och ett fuktinslag.

51 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 15 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Tallskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Påtagligt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, aspvedgnagare Artportalen: flagellkvastmossa Områdesbeskrivning Områdets trädskikt består främst av äldre tall med inslag av björk, ek, asp och sälg. Brakved och vide väer i buskskiktet. En del torrakor och lågor finns av tall. Små fuktiga partier och hällar finns i området samt inslag av block. I fältskiktet väer ljung, blåbär, lingon och odon. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av äldre tall och en del död ved av främst tallågor med förekomst av flagellkvatmossa.

52 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 16 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Gles hällmarksskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Påtagligt artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: sandgräsfjäril, mörk ögonbagge, en guldstekel (hrysis equestris), styvmorsviol. Övrig källa: barrpraktbagge Områdesbeskrivning Området består utav en höjd med gles hällmarksskog med mestadels unga tallar och visst inslag av asp, ek och andra lövträd. Enstaka äldre tallar finns samt visst inslag av död ved. Området är även ljusöppet med rikt inslag av gräs och örter bl.a. förekommer gråfibbla rikligt samt styvmorsviol. Det finns spår av militär verksamhet och här finns en uppsamlingsplats för stenkross från sprängningar, skyttevärn och anlagda breda gångvägar, vilket har påverkat skogen och dess naturvärde negativt. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av äldre tall och död ved av tall i ljusöppen miljö, vilket utgör bra substrat för en mängd specialiserade arter som går på tall bl.a. barrpraktbaggen. Området har ett rikt örtinslag som är av betydelse för många humlor, bin och fjärilar. Förekomst av sprängsten skapar skrymslen som är av betydelse för reptiler och smådjur.

53 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 17 Inventerare Naturtyp Biotop Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Blandsumpskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Påtagligt biotopvärde Påtagligt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, jättesvampmal, spillkråka, myskbock Områdesbeskrivning En sumpskog, som vid fältbesöket var torrt, med klibbal på tydliga socklar, äldre tall och björk. Allmänt med död ved förekommer främst av tall och björk både som stående och liggande död ved. Även död ved av asp och sälg förekommer i kanterna. Området är näringsrikt med inslag av ormbunkar och hallon. Motiv för naturvärdesklassning Ett fuktigt och varierat område med rikt lövinslag samt allmän tillgång på död ved i olika former och av olika trädslag. Äldre träd av tall, björk och klibbal förekommer.

54 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 18 Inventerare Naturtyp Biotop Natura 2000-naturtyp Rebecka Le Moine och Hanna Nilsson Skog och träd Hällmarkstallskog 9010 Västlig taiga Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Högt biotopvärde Påtagligt artvärde 2 Högt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: tallticka, spillkråka Områdesbeskrivning Hällmark med stort inslag av gamla tallar och ett allmänt inslag av död tallved. Det finns ett torrare parti med ljusöppna berghällar som innehåller fuktsvackor där bl.a. tuvull väer. Litet inslag av gamla senvuna ekar, rönn, lönn, asp och björk finns i kanten samt ett bördigare parti med grova gamla tallar som ger området variation. Skogen är flerskiktad med en naturlig föryngring. Motiv för naturvärdesklassning Flera grova och mycket gamla tallar finns i området och det finns allmänt med död ved av grånad solbelyst tall. Tallticka förekommer frekvent och observerades på se tallar i objektet och det finns även spår av spillkråka.

55 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 19 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Skog och träd Blandskog Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Visst artvärde 3 Påtagligt naturvärde Nej Naturvårdsarter alluna: aspvedgnagare, myskbock Områdesbeskrivning Två mindre områden belägna norr och söder om blandsumpskogen. Områdena är varierande och domineras av lövträd av medelålders ek och relativt ung asp, björk, lönn och sälg med visst inslag av tall. Rikligt med klen död ved av asp, sälg och björk förekommer. Motiv för naturvärdesklassning Lövdominerat område med förekomst av ek och sälg samt rikligt med klen död lövved.

56 Bilaga 4. Objektskatalog för NVI Objekt ID 20 Inventerare Hanna Nilsson Naturtyp Biotop Igenväningsmark Övrig igenväningsmark Natura 2000-naturtyp Ingen identifierad Natura naturtyp Biotopvärde Artvärde Naturvärdesklass Preliminär bedömning Visst biotopvärde Obetydligt artvärde 4 Visst naturvärde Nej Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna. Områdesbeskrivning Påverkat område vid brofästet som är täckt av baldersbrå, tallplantor samt soleponerad död ved av tall som lämnats kvar/lagts dit efter arbetet med bron. Motiv för naturvärdesklassning Förekomst av riklig mängd av soleponerad död tallved.

57

58 Hemsida: E-post: Telefon väel: Huvudkontor: alluna AB, Linköpings slott, Linköping