Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Vansbro kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vansbro kommun

2 2 (20) Tillsyn i Vansbro kommun har genomfört tillsyn av Vansbro kommun under Hösten Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik över de nationella ämnesproven i årskurs 3 för läsåret 2015/16 uppnådde mellan 61,5 och 96,9 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik. Detta resultat kan jämföras med motsvarande värde i riket som var mellan 80,3 och 94,9 procent. I svenska uppnådde mellan 85,2 och 100 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven, vilket kan jämföras med värdet för riket som uppgick till mellan 91,3 och 98,9 procent. I svenska som andraspråk deltog för få elever för att nationell statistik ska presenteras. Årskurs 6 Enligt Skolverkets statistik för år 2016 gällande betyg per ämne i årskurs 6 uppnådde mellan 84,2 och 100 procent av eleverna de kunskapskrav som minst ska uppnås. Resultaten visar en påtaglig skillnad mellan flickors och pojkars resultat i flera ämnen. Störst är skillnaden i ämnena musik (genomsnittlig betygspoäng 15,5 för flickor jämfört med 12,1 för pojkar), bild (14,1 jämfört med 11,1) och religionskunskap (13,3 jämfört med 10,4). Flickors genomsnittliga betygspoäng var detta år högre än pojkars i 15 av 16 ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen i ämnena varierar mellan 10,1 i ämnet hem- och konsumentkunskap till 13,7 i ämnet slöjd. Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2015/16 var det genomsnittliga meritvärdet för elever i Vansbros kommunala grundskolor 225,6 jämfört med 224,1 i övriga riket. Värdet ökade jämfört med föregående läsår. Under åren var det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i kommunens skolor lägre än genomsnittet i riket samtliga år utom Andelen elever som nått de

3 3 (20) kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen var enligt Skolverkets statistik 77,4 procent år 2016 vilket är i nivå med andelen i riket. Andelen elever som var behöriga till yrkesförberedande program var 82,3 procent år 2016 jämfört med 83,1 procent i övriga riket. Den genomsnittliga betygspoängen för slutbetygen i årskurs 9 våren 2016 varierar mellan 11,6 och 16,1 poäng, vilket i stort sett ligger i paritet med resultaten för övriga riket. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat har ökat i Vansbro kommun under de tre senaste åren. År 2016 hade flickor i genomsnitt meritvärdet 252,4 (17 ämnen) och pojkar 195,2 (17 ämnen). Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga betygspoäng var i engelska 4,5 poäng, i biologi och i svenska 4,3 poäng. Flickor hade högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen och samtliga nådde minst betyget E i 11 av 17 ämnen. Endast i tre ämnen, bild, historia och slöjd nådde samtliga pojkar minst betyget E. Trygghet och studiero s enkät till elever i årskurs 5 i Vansbro kommun visar ett högre värde på de frågor som mäter både trygghet och studiero i jämförelse med samtliga deltagande skolenheter med elever i årskurs 5 i enkätomgången. Enkäten till vårdnadshavare till elever i kommunens grundskolor visar på en mycket stor variation i hur tryggheten och studieron av vårdnadshavare med elever i olika skolor. Värdena för området Trygghet är för ett par av kommunens skolor bland de tio skolenheter i enkätomgången med lägst resultat. För området Studiero är också värdet för två av kommunens grundskolor bland de tio skolenheter i enkätomgången som har lägst resultat. På grund av för få svarande saknas enkätresultat från den pedagogiska personalen i kommunens grundskolor och från elever i årskurs 9. Vansbro kommun har inte presenterat någon övergripande sammanställning av mätningar av trygghet och studiero i förskoleklass och grundskola.

4 Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 4 (20) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Utveckling av utbildningen vid skolenheterna I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att det finns omfattande brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för den verksamhet som bedrivs i förskoleklass och grundskola. Huvudmannen följer inte upp verksamheten utifrån de nationella mål och de krav som finns uppsatta i de styrdokumenten. Huvudmannen har heller inte i tillräcklig utsträckning analyserat verksamheternas arbete mot de nationella målen. Huvudmannen måste vidta åtgärder så att det systematiska kvalitetsarbetet uppfyller författningarnas krav och fungerar som en process där huvudmannens uppföljning, analys av resultat, planering och genomförande av utvecklingsåtgärder har ett tydligt samband och leder till att verksamheten för förskoleklass och grundskola utvecklas. Utvecklingsarbetet måste bedrivas utifrån de lokala förutsättningarna på respektive skolenhet och ligga till grund för huvudmannens uppföljning och utveckling av utbildningen. Det är alltså avgörande att huvudmannen ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på samtliga skolenheter som kan ligga till grund för detta arbete. Samtliga delar i det systematiska kvalitetsarbetet måste även dokumenteras. Ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå är även en förutsättning för att kunna fatta väl grundade beslut om resursfördelning. Tillsynen visar också att Vansbro kommun brister i att fördela resurser till förskoleklass och grundskola utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Utredningen visar att det saknas ett resursfördelningssystem som visar hur förhållandena i de olika skolorna i kommunen påverkar resursfördelningen och hur kommunen vägt in elevers olika förutsättningar och behov.

5 5 (20) Vidare brister huvudmannen i att säkerställa att samtliga signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Även om rutiner för detta finns, är de ofullständigt implementerade och samtliga signaler om kränkande behandling anmäls inte till huvudmannen. Kommunen saknar därmed ett underlag för att uppmärksamma och rikta resurser till skolenheter där det finns problem med kränkande behandling. Vansbro kommun brister också i att erbjuda modersmålsundervisning till elever som har rätt till det. Detta riskerar att försvåra flerspråkiga elevers lärande och utveckling mot målen. Kommunen ser inte heller till att alla elever i grundskolan som behöver studiehandledning på modersmål får det. Bristen riskerar att försvåra förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen.

6 6 (20) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vansbro kommun att senast den 2 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brister konstaterar att Vansbro kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. (10 kap. 7 skollagen; 5 kap. 10 skolförordningen) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Huvudmannen tar emot anmälningar från rektorer om angivna kränkningar mot elever, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta.

7 7 (20) Se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Se till att samtliga signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Motivering till bedömning av brister Erbjud och anordna modersmålsundervisning bedömer att Vansbro kommun brister i att erbjuda och anordna modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till det. Utredningen visar att kommunen visserligen har ett pågående arbete med att rekrytera modersmålslärare eller erbjuda detta genom fjärrundervisning, men att kommunen ännu inte erbjuder eller ger modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till det. Detta riskerar att allvarligt försvåra flerspråkiga elevers lärande och utveckling mot målen. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det vid grundskoleenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning för de elever som har rätt till detta. Av intervjuer och dokumentation framgår att Vansbro kommun, trots ett påbörjat arbete med rekrytering, inte erbjuder och anordnar modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till detta. Kommunens skolchef uppger i februari 2017 att inga elever i årskurs 7-9 erbjuds eller ges modersmålsundervisning. För elever i förskoleklass till årskurs 6 ges modersmålsundervisning i arabiska, men omkring 10 elever erbjuds eller ges inte undervisning i modersmålet. Av intervju med skolchefen och dokumentation framgår att kommunen under hösten 2016 har genomfört ett arbete med att rekrytera lärare som kan ge modersmålsundervisning. Bland annat har ett samarbete med kommunens integrationsenhet inletts och det har resulterat i rekryteringar, men man har inte lyckats rekrytera modersmålslärare i bland annat finska. Kommunen undersöker möjligheter att anordna fjärrundervisning för dessa elever, men några avtal om detta finns ännu inte. Skolchefen uppger också att ett avtal med Skolverket om att ingå i en skolutvecklingssatsning för nyanländas lärande ska tecknas vilket kommer innebära stöd med kartläggning av behov och stöd i den fortsatta utvecklingen. Ge elever studiehandledning på modersmålet bedömer att Vansbro kommun inte ser till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål får det i grundskolan. Utredningen visar att det finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet, men

8 8 (20) kommunen ger inte eleverna det stödet. vill betona att syftet med studiehandledning på modersmålet är att stödja kunskapsutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska så att de kan nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. bedömer att bristen riskerar att försvåra förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Av skolförordningen framgår att en elev ska erbjudas studiehandledning på modersmålet, om eleven behöver det. Av huvudmannens svar på s frågor i samband med tillsynen och av intervjuer med kommunens skolchef samt kommunstyrelsen framgår att kommunen inte ser till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål får det i grundskolan. Kommunens skolchef uppger i februari 2017 att det saknas personal som kan ge studiehandledning i språken dari, pashto, persiska, ryska samt tai, där det finns elever i behov av sådant stöd. Skolchefen uppger också att "större delen av eleverna" får studiehandledning men "inte i alla lägen i sitt eget språk" Enligt skolchefen har kommunens grundskolor "ca 5-6 tjänster språkstödjare". De så kallade språkstödjarna ger, enligt skolchefen, studiehandledning till grundskoleelever i äldre åldrar, men används främst till undervisning i modersmålet för eleverna i grundskolans tidigare år. De eleverna ges inte studiehandledning på modersmålet. Av intervjuer med kommunstyrelsen och skolchefen samt av dokumentation framgår att det finns ett pågående arbete med att försöka rekrytera personal för att kunna ge studiehandledning i de språk som det finns behov i. Bland annat har detta skett i samarbete med kommunens nyinrättade integrationsenhet och ett samarbete med Skolverket om nyanländas lärande inletts, som tidigare nämnts. Kommunen har också undersökt möjligheter med studiehandledning genom fjärrundervisning, men sådan kommer inte att kunna komma till stånd förrän tidigast under läsåret 2017/18. Slutligen framgår att kommunen har ett pågående arbete med att erbjuda elever tillgång till läromedel på deras språk genom inläsningstjänst. Bristande rutiner för anmälan av signaler om kränkande behandling bedömer att Vansbro kommun brister i att säkerställa att samtliga signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Utredningen visar att även om huvudmannen infört rutiner för att säkerställa att samtliga signaler anmäls till huvudmannen är dessa rutiner inte implementerade på alla skolenheter. Alla rektorer anmäler därför inte samtliga signaler om kränkande behandling till huvudmannen. Huvudmannen kan därför inte fullgöra sitt ansvar att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och att i förekommande fall vidta de åtgärder som

9 9 (20) skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Kommunen saknar därför också ett fullständigt underlag för att uppmärksamma och rikta resurser till skolenheter där det finns problem med kränkande behandling. Enligt skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) med kommentarer om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling framgår bland annat följande. Huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om kränkande behandling ska göras så att den kommer huvudmannen till del. Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn eller förskolechefen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls. Utredningen visar att inte samtliga signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Av dokumentation från huvudmannen inför s tillsyn samt av intervju med kommunens skolchef framgår att huvudmannen utarbetat nya rutiner vid fall av uppmärksammad kränkande behandling under våren Av huvudmannens dokumentation framgår att rutinerna gäller från och med höstterminen Men skolchefen uppger i januari 2017 att rutinerna inte är helt implementerade inom förskoleklass och grundskola i kommunen. Detta har framkommit i uppföljande samtal med ansvariga rektorer. De samtalen har bland annat visat att det är svårt att få personalen att följa de nya rutinerna på några skolenheter. Från ett rektorsområde med två grundskoleenheter kommer endast ett fåtal anmälningar till skolchefens kännedom. Skolchefen har därefter fört samtal med ansvarig rektor som genomför åtgärder för att få rutinerna implementerade på skolenheten. Skolchefen uppger att om rutinen följs, blir hon informerad om samtliga signaler om kränkningar och informerar i sin tur ansvariga politiker i kommunstyrelsen. Anmälda signaler om kränkningar är en stående punkt på

10 10 (20) mötena i kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete och politikerna efterfrågar, enligt skolchefen, numera aktivt sammanställningar av detta. Skolchefen uppger i januari 2017 att hon, tillsammans med ansvariga rektorer, har gått igenom de signaler som anmälts till huvudmannen, sammanställt och analyserat dessa samt redovisat sammanställningen för ansvariga politiker. Analysen har bland annat visat att det framför allt är på raster, på skolgården eller i samband med övergångar som kränkningar sker. En analys av bemanningen på de olika skolenheterna har också genomförts inom ramen för ett nytt system för resursfördelning som har påbörjats av skolchefen och kommunens ekonomer. Analysen har bland annat visat att det funnits underbemanning på vissa skolor. Detta har lett till åtgärder i form av att ytterligare tjänster inrättats, bland annat för att kunna aktivt förebygga kränkande behandling på de skolor där analysen av signaler om kränkande behandling visat att behovet varit störst. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Vansbro kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. 1 detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. 1 arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.

11 Bedömning av brister konstaterar att Vansbro kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Beslut 11(20) Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, det vill säga; a) följa upp resultat och måluppfyllelse inom förskoleklass och grundskola, b) utifrån uppföljningen av resultaten analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, c) utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsåtgärder som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas, d) planera och genomföra de beslutade utvecklingsåtgärderna, e) följa upp om de beslutade utvecklingsåtgärderna lett till avsett resultat, det vill säga ökad måluppfyllelse samt f) dokumentera kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning.

12 12 (20) Motivering till bedömning av brister Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete är bristfälligt bedömer att Vansbro kommuns systematiska kvalitetsarbete för verksamhetsformen förskoleklass och grundskola är bristfälligt. Utredningen visar att huvudmannens uppföljning av resultat och måluppfyllelse inom utbildningen är bristfällig och mycket bristfälligt dokumenterad. Huvudmannen har därför ett bristfälligt underlag för analys av det som framkommer i uppföljningen och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt dokumentera detta. Kommunen brister därför dessutom i att planera för och genomföra sådana relevanta utvecklingsåtgärder och dokumentera detta. Huvudmannen måste vidta åtgärder för att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete som ger underlag för att besluta om adekvata utvecklingsinsatser i syfte att utbildningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet samt dokumenteras. Tillsynen visar att huvudmannen har ett pågående arbete som syftar till att skapa former och rutiner för ett sådant kvalitetsarbete. Det är avgörande att huvudmannen säkerställer att de former och rutiner som ett sådant kvalitetsarbete omfattar också verkligen implementeras. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I förarbetena till skollagen anges bland annat följande. Alla som deltar i en utbildning ska erbjudas en verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet. Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete måste därför bedrivas i varje skola och verksamhet och av varje huvudman. Utveckling och utvärdering av skolenhetens arbete med värdegrundsfrågorna är en självklar del i detta. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där en analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring (prop. 2009/10:165 s. 304). Huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet på

13 13 (20) huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, till exempel betygsstatistik och resultat av nationella prov. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolornas resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 306). Huvudmannens nuvarande systematiska kvalitetsarbete Utredningen visar att Vansbro kommun har en struktur för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras. Bland annat finns ett årshjul framtaget för detta och en dokumentation som omfattar resultat och analys på huvudmannanivå för bland annat grundskola finns för år Dock framkommer det i intervjuer med kommunens skolchef och kommunstyrelsen att den framtagna strukturen för kvalitetsarbetet inte följts under år 2015 och 2016 och någon systematisk uppföljning av mål och resultat inom utbildningen inte bedrivits. I intervju i januari 2017 uppger skolchefen att just nu följs inga mål alls upp. Skolchefen har dock diskuterat med politikerna i kommunstyrelsen att kommunen behöver få upp måluppfyllelsen, särskilt för pojkar då deras resultat är betydligt lägre än flickors. Av intervjuer med skolchef och kommunstyrelse samt dokumentation framgår att det saknas ett sammanhållet system att följa upp resultat och måluppfyllelse på skolenhetsnivå och att dokumentera detta. Enligt skolchefen gör detta att dokumentationen av måluppfyllelsen aldrig kommer till huvudmannanivån. Skolchefen uppger vidare att huvudmannen i nuläget förlitar sig på den nationella offentliga statistik som finns rörande kunskapsresultaten. Exempelvis utgår kommunens strategiska plan för åren från uppgifter om måluppfyllelsen inom grundskolan under åren Dokumentation av uppföljning av resultat och måluppfyllelse på huvudmannanivå saknas helt för år 2015 och för år 2016 finns endast en mycket begränsad uppföljning av verksamheten dokumenterad. Av dokumentet Delårsrapport augusti 2016 Utbildning och arbete framgår att en viss, i huvudsak ekonomisk, uppföljning av verksamheten genomförts. Men de enda resultat som följs upp för förskoleklass och grundskola är andel godkända elever i ämnet svenska i årskurs 6 samt att meritvärden i slutbetygen i årskurs 9 och andelen godkända elever ökat mellan år 2015 och Vissa värden från en enkät till eleverna i årskurs 8 presenteras också i starkt sammanfattad form. Andelen behöriga lärare följs också upp. Någon egentlig analys framgår inte av

14 14 (20) dokumentet men svårigheter att rekrytera personal nämns och en utvecklingsåtgärd kopplat till detta formuleras också. Utöver det mycket begränsade kvalitetsarbete på huvudmannanivå som finns dokumenterat genomförs också en muntlig uppföljning av verksamheten, resultat och måluppfyllelse på skolenheterna. Detta sker i samtal mellan skolchef och ansvariga rektorer och ska bygga på det systematiska kvalitetsarbete som genomförts på skolenhetsnivå. Det framgår av intervjuer med kommunens skolchef och kommunstyrelsen samt uppgifter lämnade till inför tillsynen. Skolchefen uppger att de flesta delarna i läroplanen har följts upp och man har tittat på betyg och resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. Dessa resultat har sedan skolchef och rektorer analyserat och jämfört över tid för att se samband. Efter den analysen skedde en dialog med politikerna i kommunstyrelsen. Det ledde till att man kom fram till att fokus ska ligga på attityder till skolan. Det har således förekommit viss uppföljning och analys av måluppfyllelsen men skokhefen uppger att det inte har varit någon systematik i det arbetet. Intervjuer med skolchef och kommunstyrelse visar också att detta arbete inte är dokumenterat. Vidare visar s tillsyn av skolenheten Parkskolan (dnr :4818) att något systematiskt kvalitetsarbete, som har kunnat ligga till grund för en sådan muntlig uppföljning, analys och utvecklingsarbete, inte bedrivits på skolenheten under senare år. Eftersom utredningen visar att uppföljningen av nationella mål och krav som anges i styrdokumenten och av resultat inom utbildningen för förskoleklass och grundskola är bristfällig, brister Vansbro kommun också i att analysera det som framkommer i uppföljningen och besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt dokumentera detta. Kommunen brister därför även i att planera för och genomföra sådana relevanta utvecklingsåtgärder och dokumentera detta. Att sådan uppföljning, analys, identifiering av utvecklingsåtgärder som planeras och genomförs samt dokumenteras saknas, ges en samstämmig bild av i intervjuer med politiker, förvaltning och rektorer. Uppgifter från skolchefen i januari 2017 visar att huvudmannen under hösten 2016 dock påbörjat ett arbete med att följa upp, analysera och utveckla och genomföra utvecklingsåtgärder inom vissa centrala områden i verksamheten. Bland annat gäller detta närvaron och rutinerna för att bevaka skolplikten och förekomsten av kränkande behandling inom förskoleklass och grundskola samt huvudmannens kompetens för analys och utvecklingsarbete. Vidare har ett systematiskt kvalitetsarbete för elevhälsans arbete i kommunen inletts. Pågående arbete med att utveckla former och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå

15 15 (20) Intervjuer med kommunstyrelsen och kommunens skolchef visar att huvudmannen identifierat att utveckling av rutiner och former för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskoleklass och grundskola är ett utvecklingsområde. Kommunstyrelsens ledamöter uppger att något fullständigt årshjul för ett systematiskt kvalitetsarbete aldrig genomförts, men att de hoppas att det ska genomföras under Av uppgifter från kommunens skolchef i januari 2017 samt dokumentation framgår att det finns ett pågående utvecklingsarbete syftande till att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Kommunstyrelsen har fattat beslut om mål för utbildningsverksamheten. Skolchefen har därefter fört in olika nationella mål under dessa, mer generella, verksamhetsmålen. Skolchefen uppger att ett arbete med att ta fram kvalitetsredovisnings dokument för skolenheterna som ska syfta till att underlätta skolenheternas systematiska kvalitetsarbete och samtidigt generera ett underlag som ska garantera att huvudmannen kan följa upp utbildningens måluppfyllelse och resultat. har tagit del av flera utkast till dokument som syftar till att få till stånd ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som ska uppfylla lagstiftningens krav. Beslut om att införa dessa har dock inte fattats ännu. Skolchefen uppger i januari 2017 att avsikten är att rutinerna ska vara helt implementerade under året. Brister i kommunens resursfördelningssystem bedömer Vansbro kommun brister i att fördela resurser till förskoleklass och grundskola utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Utredningen visar att det saknas ett resursfördelningssystem som visar hur förhållandena i de olika skolorna i kommunen påverkar resursfördelningen och hur kommunen vägt in elevers olika förutsättningar och behov. Huvudmannen kan därför inte heller i sitt resursfördelningssystem redogöra för på vilket sätt resursfördelningen förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Utredningen visar också att det på förvaltningsnivå finns ett pågående utvecklingsarbete som syftar till att skapa ett resursfördelningssystem samt tillämpat ett utkast till ett sådant system i en analys av nuvarande resursfördelning och identifierat brister i denna. bedömer att trots det pågående utvecklingsarbetet riskerar bristen att allvarligt försvåra förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Av förarbetena till skollagen framgår att varje kommun måste ha ett resursfördelningssystem där resurser viktas utifrån hur det ser ut i kommunen och kunna redogöra för på vilket sätt detta förväntas bidra till att eleverna når utbildningens mål. Det måste framgå hur förhållandena på skolor, förskolor

16 16 (20) och fritidshem påverkat resursfördelningen och hur kommunen vägt in barnens och elevernas förutsättningar och behov (prop. 2013/14:148 s ) s utredning visar att Vansbro kommun saknar ett resursfördelningssystem. I svaren på s fråga till huvudmannen inför tillsynen om vilka principer kommunen tillämpar för att fördela resurser mellan grundskoleenheterna uppger skolchefen kortfattat: "Samma budget som föregående år." I intervju uppger skolchefen att det inte finns något resursfördelningssystem i kommunen, men att det kan finnas anledning att ta hänsyn till olika socioekonomiska förhållanden, speciellt genom att väga in andelen nyanlända elever. Ansvariga politiker i kommunstyrelsen och dess utskott för utbildning och arbete uppger i intervju att det inte finns något resursfördelningssystem i kommunen. De beskriver också att det tidigare inte funnits ett fungerande budgetarbete, men att de har ändrat på det. De uppger dock att de inte riktigt vet vad de ger pengar till. Tidigare har de fördelat lika till alla kommunens områden och att det inte funnits några socioekonomiska skillnader i kommunen, men att de nu ser att de måste fördela olika bland annat eftersom andelen nyanlända elever är varierar mellan kommundelarna. Av uppgifter från skolchefen i januari 2017 framgår att huvudmannen har påbörjat ett arbete med att utveckla en resursfördelningsmodell för förskoleklass och grundskola. har tagit del av det embryo till resursfördelningsmodell som finns i dagsläget samt en beskrivning av principerna för denna. Skolchefen uppger att målet är att hitta en resursfördelningsmodell som bland annat baseras på elevantalet i förhållande till antal lärare. Vidare ska en del resurser för elever i behov av särskilt stöd fördelas ut till skolenheterna, där de lokala behoven av fördelning sker av rektorerna. Av underlaget tagit del av framgår att någon fördelning utifrån socioekonomiska faktorer i kommunen inte ingår i embryot till resursfördelningsmodell. Vidare framgår inte att någon hänsyn exempelvis till skillnader i antal nyanlända elever mellan olika skolor i modellen. Dock uppger skolchefen att det utöver fördelningen utifrån modellen ska det finnas ett tilläggsanslag för extraordinära insatser, som fördelas centralt efter elever med behov av särskilt stöd efter ansökan från rektorerna. Det framgår också att huvudmannen tillämpat embryot till resursfördelningsmodell i befintligt skick för att analysera den hittillsvarande fördelningen av resurser till verksamheterna inom förskoleklass och grundskola. Analyserna har enligt skolchefen visat på skevheter i den tidigare fördelningen av resurser till de olika skolenheterna som inte är grundade i de olika behov som finns. Exempelvis har stora skillnader i tilldelningen av

17 17(20) resurser till läromedel samt i resurser i form av assistenter identifierats. Av intervju med skolchefen samt av dokumentation framgår att analysen också lett till att åtgärder vidtagits av huvudmannen i form av att ytterligare tjänster inrättats vid skolenheter där underbemanning konstaterats. vill i sammanhanget framhålla att resursfördelningen är ett medel för att nå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. I arbetet för att nå en ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat är det viktigt att resurser styrs så att elevers behov tillgodoses samt att resurserna riktas till verksamheter samt elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Resursfördelningen ska alltså vara kompenserande mellan elever med olika behov. För att resurserna ska kunna fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt måste kommunen ha god kännedom om behov och förutsättningar samt följa upp hur resurserna används och vilken effekt de får för likvärdigheten Motivering till föreläggande som in gripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Vartsbro kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar Mårten r etersson Beslut altare yp Ian Porsfelt Föredragande

18 18 (20) Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Vansbro kommun

19 Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats under fliken Inspektion.

20 Bilaga 2: Fakta om Vansbro kommun Bilaga I Vansbro kommun är kommunstyrelsen är ansvarig för utbildningsverksamheterna som huvudmannen bedriver. Ett utskott för utbildning och arbete finns inom kommunstyrelsen. Kommunförvaltningen är verkställande organ under kommunstyrelsen och leds av en kommunchef. Förvaltningen är i sin tur indelad i fyra verksamhetsområden. Verksamhetsområdet utbildning, kultur och fritid leds av en verksamhetschef. Vid tidpunkten för tillsynen var kommunens skolchef även tillförordnad verksamhetschef. Vansbro kommun bedriver verksamhet i förskoleklass och grundskola. Verksamheten omfattar 55 elever i förskoleklass och 680 elever i grundskola. Sammanlagt är kommunen huvudman för sex skolenheter som är indelade i tre rektorsområden under tre rektorer och två biträdande rektorer. Kommunens enda skola med undervisning i årskurs 7-9 finns i centralorten Vansbro.