Bilaga 1 Begrepp och förklaringar

Transkript

1 10. BILAGOR KÄLLOR Bilaga 1 Begrepp och förklaringar ALARP. betyder As Low As Reasonably Practicable (så lågt som det är praktiskt rimligt) och indikerar förhöjda risker som dock värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Arbetsplan. Planarbete som ingick i den senare delen av Trafikverkets gamla planeringsprocess, vilken reglerades i Väglagen och i miljöbalken. I arbetsplaneskedet gjordes avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Kallades i den nya lagstiftningen för vägplan. Barriäreffekt. Inskränkning i rörelsefrihet för människor och djurliv som orsakas av till exempel trafik eller en trafikanläggning. Betydande miljöpåverkan. Sådan miljöpåverkan som man inte uppenbart med lätthet kan överblicka och åtgärda eller där osäkerheten om en plans miljöeffekter är stora och komplexa. I inledningen av planläggningsprocessen ska länsstyrelsen bedöma om ett projekt kan tänkas innebära betydande påverkan för miljön. Om ett projekt bedöms innebära betydande miljöpåverkan krävs att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs. Betydande miljöpåverkan förkortas ofta BMP. Biologisk mångfald. En sammanfattande term som omfattar artrikedom, genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem. Bevakningsobjekt. Bevakningsobjekt innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller inte. Fornlämning med denna bedömning måste därför alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp. Exempelvis kan det röra sig om boplatser där fyndmaterialet är så knappt att inventeraren inte varit övertygad om att platsen ska bedömas som boplats. Biotop. En ekologisk term för ett område eller utrymme som karakteriseras av vissa yttre faktorer. Buller. Störande, skadligt eller på annat sätt oönskat ljud. db(a). Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, db(a). Indexet A anger att ljudets olika frekvenser har viktats för att motsvara hur människans öra uppfattar ljud. Dagvatten. En gemensam term för regn-, smältoch dräneringsvatten. Detaljplan. Dokument som juridiskt fastställer markanvändning. Ekvivalent ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett mått på medelljudnivån under en tidsperiod, till exempel ett dygn. Emission. Utsläpp och substanser som lämnar en sluten verksamhet och går ut i miljön. Termen förknippas oftast med utsläpp av miljöfarliga ämnen. EPD. En miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration) är ett verifierat dokument som beskriver miljöprestanda hos en vara eller eller tjänst baserat på en livscykelanalys (LCA). Erosion. Den nedbrytning och transport av jord och berg som orsakas av vind, vatten, is, gravitationsrörelser eller av levande organismer. Farligt gods. Ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som, om de inte hanteras rätt under en transport, har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Fornlämning. Lämningar som vid registreringstillfället bedömts omfattas av skydd enligt Kulturmiljölagen. För att en lämning ska kunna bedömas som fornlämning krävs att den är från forna tider, att den tillkommit genom äldre tiders bruk och att den är varaktigt övergiven. Förorening. Ämne, vanligen restprodukt, som spritts så mycket i ett annat ämne eller system att användbarheten förändrats i oönskad riktning. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 1

2 10. BILAGOR KÄLLOR Förstudie. Första skedet i Trafikverkets gamla planeringsprocess, vilken reglerades i Väglagen, Lagen om byggande av järnväg och i miljöbalken. I förstudien gjordes avvägningar mellan olika allmänna intressen och tänkbara lösningar prövas i syfte att kunna dra slutsatser om vilka som är genomförbara. Förstudien innehöll en översiktlig beskrivning av miljöpåverkan för de olika förslagen. GC-bro. Gång- och cykelbro. Grundvatten. Grundvatten kallas det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen. Havsnivåhöjning. En ökning av den globala havsnivån, mestadels till följd av smältande glaciärer. Hushållningsbestämmelserna. Kallas även för hushållningsreglerna. Regleras i 4 kapitlet miljöbalken. Hållbar utveckling. En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hänsynsreglerna. Regleras i 2 kapitlet i miljöbalken. Koldioxid (CO2). En färg- och luktfri gas som bildas vid förbränning av alla kolhaltiga ämnen. Koldioxid frigörs i utandningsluften hos djur och tas upp i växternas fotosyntes i ett naturligt kretslopp. Koldioxid från förbränning av fossila bränslen ger däremot upphov till ett överskott av koldioxid i atmosfären. Kulturlandskap. Natur som människor påverkat genom jord-, skogsbruk eller annan markanvändning. Känslig Markanvändning (KM). Anger ett av Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Används som underlag vid plan- och tillståndsärenden. MKB:n identifierar och beskriver de direkta och indirekta effekter som en planerad åtgärd eller verksamhet kan ha på människor och miljö samt på hushållning med den fysiska miljön och naturresurser. Den grundläggande regleringen av vilka verksamheter eller åtgärder som omfattas finns i 6 kap. miljöbalken med kompletterande bestämmelser i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Miljökvalitetsmål. Av riksdagen antagna mål för att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Miljökvalitetsnormer (MKN). Föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Regleras av 5 kap. miljöbalken. Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Anger ett av Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark Naturreservat. Skyddsform för ett område med betydelse för människan, flora, fauna. Nyckelbiotop. Skogsområde med en samlad bedömning av struktur, artinnehåll. PAH. Polycykliska aromatiska kolväten. En grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum samt bildas vid förbränning av organiskt material. PCB. Polyklorerade bifenyler, en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier. PCB är stabilt, bioackumuleras i miljön, mycket giftigt för vattenlevande organismer och stör fortplantningsförmågan hos organismaer. PCB är antaget som POPs-ämne. Pelouse. Är franska och betyder gräsmatta eller gräsplan. Pelouser är vanligt förekommande i så kallade engelska parker. Pelousen utgör en kontrast till trädbeväxta och mer slutna partierna. Planläggning. Benämning på Trafikverkets nya planeringsprocess. PM10. Luftburna partiklar med en diameter mindre än 10 μm. Höga partikelhalter är skadliga för människors hälsa. POPs-ämne. Persistent Organic Pollutant dvs Långlivad organisk förorening. Användningen av POPs ämnen i EU och Sverige är förbjuden eller begränsad genom POPs-förordningen (Förordning (EG) nr 850/ långlivade organiska föroreningar). Riksintresse. Mark- eller vattenområde som staten med stöd av bestämmelser i miljölagstiftningen angett vara av nationellt intresse för en viss använd- 2 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

3 10. BILAGOR KÄLLOR ning. Exempelvis för kommunikationer (flygplatser, väg, järnvägar och så vidare), naturvården, kulturmiljövården eller för mineralutvinning. Rödlistad art. En art som finns med på rödlistan som är en förteckning över de arter vars framtida överlevnad i landet inte är säker. Det är ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet som bedömer vilka arter som ska förtecknas på röd-listan. Strandskydd. Bestämmelser i miljölagstiftningen som skyddar områden närmast strandlinjen. Vanligtvis gäller skyddet 100 m (åt båda håll) från strandlinjen. Tennorganiska föreningar. Är cancerframkallande och mycket giftiga för den marina miljön. Vägplan. Planarbete som ingår i den senare delen av Trafikverkets planeringsprocess, vilken regleras i väglagen och i miljöbalken. I vägplanenarbetsplaneskedet görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Kallades i den gamla lagstiftningen för arbetsplan. Vägutredning. Andra steget i Trafikverkets gamla planeringsprocess, vilken reglerades i Väglagen och i miljöbalken. I vägutredningen görs avvägningar mellan olika allmänna intressen och de från förstudien återstående lösningarna utreds med syfte att ta fram underlag för val av ett alternativ. Till vägutredningen hörde en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som skulle godkännas av länsstyrelsen. Växthuseffekten. Vissa gaser i atmosfären, till exempel koldioxid, vattenånga, dikväveoxid (lustgas) och ozon, absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sänder den tillbaka mot markytan. Tack vara växthuseffekten har jorden en betydligt högre och jämnare medeltemperatur än vad som annars varit fallet. Effekten är därmed en förutsättning för allt högre stående liv på jorden. Växthusgaser. Hit hör bland annat koldioxid, freoner och metan. Utsläpp av dessa gaser leder till ökade koncentrationer i atmosfären som i sin tur leder till en förhöjd växthuseffekt. Ytvatten. Det vatten som finns på Jordens yta i sjöar, vattendrag och våtmarker. Årsdygnstrafik (ÅDT). Är det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som fordon per dygn, axelpar per dygn eller gående och cyklister per dygn. Översiktsplan. Obligatorisk kommunal plan som ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 3

4 10. BILAGOR KÄLLOR Bilaga 2 - Bedömningsgrunder Denna bilaga sammanfattar de aspektspecifika bedömningsgrunderna som använts i miljökonsekvensbeskrivningen. Aspektspecifika bedömningsgrunder har tagits fram för följande aspekter: Landskapets karaktär Kulturmiljö Naturmiljö Vatten Förorenade mark Buller Luftkvalitet Rekreation, friluftsliv och barriäreffekter Hälsa och boendemiljö Risk Klimat Hushållning med naturresurser Konsekvenserna för respektive aspekt är indelade i följande kategorier: Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Ringa/inga negativa konsekvenser För buller, luftkvalitet och risk finns redan riktvärden, miljökvalitetsnormer respektive vedertagna värdeskalor. Bedömningsgrunderna för dessa tre aspekter är därför inte indelade i ovanstående kategorier, utan skiljer sig från de övriga. Landskapets karaktär Stora negativa konsekvenser Projektet blir dominerande över eller står i stor kontrast med omgivande landskap. Projektet medför fysiska förändringar som i stor utsträckning påverkar upplevelsen av omgivningen, karaktär, utblickar, avgränsningar, landmärken etcetera. Måttliga negativa konsekvenser Projektets dominans över eller kontrast mot omgivande landskap förändras måttligt. Projektet medför fysiska förändringar som i mindre utsträckning (endast korta avsnitt) förändrar skala, topografi, rumsavgränsning, landmärken etcetera. Små negativa konsekvenser Projektets fysiska förändringar medför liten förändring av vägens skala eller karaktär. Projektet medför fysiska förändringar som i liten utsträckning påverkar terrängformer avgränsningar, inramande växtlighet/bryn etcetera. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet medför inga fysiska förändringar. Kulturmiljö Stora negativa konsekvenser Projektet utsläcker ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla objekt eller områden av kommunalt värde. Projektet ger en betydande påverkan på värdekärnor inom riksintresseområden eller inom områden med regionalt kulturmiljövärde. Måttliga negativa konsekvenser Projektet ger en betydande påverkan på flera objekt eller områden med lokalt/kommunalt värde. Projektet ger en viss påverkan på riksintressen eller områden med regionalt kulturmiljövärde. Projektet ger ett dominant intryck i ett värdefullt kulturlandskap eller får en betydande påverkan på kulturhistoriskt intressanta strukturer och samband. 4 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

5 10. BILAGOR KÄLLOR Små negativa konsekvenser Projektet berör ett litet antal objekt med begränsat värde. Projektet ger en begränsad påverkan på kommunalt skyddsvärda kulturmiljöer eller objekt alternativt mycket begränsad påverkan på objekt med högre värden. Projektet ger en begränsad påverkan på ett värdefullt kulturlandskap. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet ger en begränsad påverkan på kommunalt, skyddsvärda kulturmiljöer men deras huvudsakliga värden består. Naturmiljö Stora negativa konsekvenser Projektet utgör en betydande påverkan på värdekärnor inom riksintresseområden eller områden av regionalt naturmiljövärde. Projektet utplånar en eller flera särskilt utpekade naturvärdesobjekt av kommunalt intresse. Projektet påverkar den biologiska mångfalden i en stor utsträckning. Måttliga negativa konsekvenser Projektet utgör en viss påverkan på riksintresseområden eller områden av regionalt naturmiljövärde. Projektet utgör en betydande påverkan på ett eller flera naturvärdesobjekt av kommunalt intresse som biotoper eller rödlistade arter. Projektet har en påtaglig och mätbar påverkan på den biologiska mångfalden. Små negativa konsekvenser Projektet ger en viss påverkan på ett eller flera naturvärdesobjekt av kommunalt intresse som biotoper eller rödlistade arter. Projektet ger en liten men mätbar påverkan på den biologiska mångfalden. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet ger ringa eller inget ingrepp i regionalt/kommunalt/lokalt skyddsvärt objekt/art. Värdena kan snabbt återställas vid avslutad drift av vägen. Projektet har ingen mätbar påverkan på den biologiska mångfalden. Vatten Stora negativa konsekvenser Projektet innebär att risken för att en enskild eller kommunal vattentäkt skadas är stor. Projektet innebär att risken för att miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster inte kan följas är stor. Projektet innebär att risken för att flora och fauna i Skurusundet påverkas negativt under byggtiden är stor. Projektet innebär att risken för att grundvattennivåer påverkas är stor. Projektet innebär att risken för föroreningar av yt- och/eller grundvatten är stor. Måttliga negativa konsekvenser Projektet innebär att risken för att en enskild eller kommunal vattentäkt skadas är måttlig. Projektet innebär att risken för att miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster inte kan följas är måttlig. Projektet innebär att risken för att flora och fauna i Skurusundet påverkas negativt under byggtiden är måttlig. Projektet innebär att risken för att grundvattennivåer påverkas är måttlig. Projektet innebär att risken för föroreningar av yt- och/eller grundvatten är måttlig. Små negativa konsekvenser Projektet innebär att risken för att en enskild eller kommunal vattentäkt skadas är liten. Projektet innebär att risken för att miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster inte kan följas är liten. Projektet innebär att risken för att flora och fauna i Skurusundet påverkas negativt under byggtiden är liten. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 5

6 10. BILAGOR KÄLLOR Projektet innebär att risken för att grundvattennivåer påverkas är liten. Projektet innebär att risken för föroreningar av yt- och/eller grundvatten är liten. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet innebär ingen risk för att en enskild eller kommunal vattentäkt skadas. Projektet innebär ingen risk för att miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster inte kan följas. Projektet innebär ingen risk för att flora och fauna i Skurusundet påverkas negativt under byggtiden. Projektet innebär ingen risk för att grundvattennivåer påverkas. Projektet innebär ingen risk för föroreningar av yt- och/eller grundvatten. Förorenade områden Stora negativa konsekvenser Omfattande mängder markföroreningar påträffas i samband med schaktning, vilket kan medföra förseningar av anläggningsarbetet och stora oförberedda kostnader. Ur arbetsmiljösynpunkt finns även risk för ohälsosam exponering av entreprenörens personal samt risk för spridning till omgivande miljö. Arbeten i vattenområden medför risk för spridning av förorenade bottensediment. Måttliga negativa konsekvenser Mindre mängder okända markföroreningar påträffas i samband med schaktning. Detta kan medföra förseningar av anläggningsarbetet och oförberedda kostnader. Ur arbetsmiljösynpunkt finns även risk för ohälsosam exponering av entreprenören personal samt risk för spridning till omgivande miljö. Arbeten i vattenområden medför risk för spridning av förorenade bottensediment. Små negativa konsekvenser Inga kända/misstänkta markföroreningar berörs. Arbeten i vattenområden medför risk för spridning av förorenade bottensediment. Ringa/inga negativa konsekvenser Inga kända/misstänkta markföroreningar berörs. Det finns ingen risk för ökad spridning av förorenade bottensediment. Buller Riktvärden gällande trafikbuller utomhus återfinns bland annat i propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. De riktvärden som finns angivna i denna proposition, och som är avser trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikleder, återfinns i Tabell B1 nedan. I propositionen 1996/97:53 finns även följande skrivelse: Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Tabell B1. Riksdagens riktvärden för buller. Plats Dygnsekvivalent Ljudnivå i db(a) Maximal Inomhus Utomhus vid fasad (frifältsvärde) 55 Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 70 Tillämpningsföreskrifter återfinns vidare i Boverkets skrift Allmänna råd Buller i planeringen 2008:1. Krav återfinns även i Nacka kommuns gällande översiktsplan. Fritidshus, oavsett om de används året runt eller endast säsongsvis, har samma riktvärden som permanentboenden. Skolor och barnomsorgslokaler bedöms inomhus som bostäder med undantag från maximal ljudnivå nattetid. I lokaler som matsal och gymastiksal kan högre ljudnivåer accepteras. På skolgårdar ska det finnas områden med maximalt 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. 6 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

7 10. BILAGOR KÄLLOR För stadsparker finns det flera olika förslag på riktvärden och mätetal. I skriften Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning (Dnr ) samt i rapporten Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer: God ljudmiljö mer än bara frihet från buller (Rapport 5709) anger naturvårdsverket exempelvis 45 db(a) som ett riktvärde. Det trafikbuller som uppstår i och med transporter till och från byggarbetsplatsen bedöms enligt de riktvärden som gäller för trafikbuller (Tabell B1). Trafik inom byggarbetsplatsen samt annat buller som uppstår i samband med byggande, bedöms som byggbuller enligt Tabell B2. Tabell B2. Naturvårdsverkets riktvärden för bullernivåer under byggtiden. Område Helgfri måndag-fredag Lördag, söndag, helgdag Samtliga dagar Permanentbostäder och fritidsbostäder Dag Kväll Dag Kväll Natt LAeq db(a) LAeq db(a) LAeq db(a) LAeq db(a) LAeq db(a) LAmax db(a) Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) Vårdlokaler Luftföroreningar Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras enligt 5 kap. MB. Enligt MB ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer för luft regleras i Luftkvalitetsförordning 2010:477. Eftersom MKN för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) är svårast att klara, omfattar bedömningsgrunderna i denna MKB endast MKN för dessa två. Förordning 2010:477 anger följande: Utomhus (vid fasad) Inomhus Kvävedioxid och kväveoxider 10 För att skydda människors hälsa får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår. 11 För att skydda växtligheten får kväveoxider, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg, i stället för det som sägs i 10, inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 7

8 10. BILAGOR KÄLLOR Partiklar (PM10) 18 För att skydda människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Byggskede Specifika riktvärden eller regler för påverkan på utomhusluftens kvalitet under byggskedet saknas. I enlighet med praxis brukar dock de fastställda miljökvalitetsnormer som gäller för driftskedet även tillämpas för byggskedet. Rekreation och friluftsliv Stora negativa konsekvenser Projektet tar bort några av de värden som utgör värdegrunden för objektets klassning som riksintresse för friluftsliv eller som regionalt utpekat friluftsområde. Projektet medför störningar inom regionalt utpekade, tysta områden. Projektet tar bort viktiga värden inom rekreations- och friluftsområde av kommunalt intresse. Måttliga negativa konsekvenser Projektet ger ingrepp i regionalt skyddsvärt rekreations- och friluftsområde, där endast delar av objektets värden försvinner. Projektet minskar värdet på rekreations- och friluftsområde av kommunalt intresse. Projektet skapar en barriäreffekt mellan bostadsområden och friluftsområden av regionalt eller högre värde. Projektet ger en obetydlig störning inom regionalt utpekade tysta områden. Små negativa konsekvenser Projektet ger ett begränsat ingrepp i kommunalt skyddsvärt rekreations- och friluftsområde eller ger mycket liten påverkan på objekt med högre värden. Projektet ger små förändringar i barriärverkan mellan bostadsområden och friluftsområden. Projektet medför inga störningar i tysta områden. Ringa/inga negativa konsekvenser Objektets funktion som rekreations- och friluftsområde bevaras med endast ringa eller ingen försämring. Hälsa och boendemiljö Hälsokonsekvenserna bedöms utifrån miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) (kapitel Konsekvenser). Miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö har tio preciseringar. Av dessa har följande fem använts som utgångspunkt för bedömningsgrunden för hälsa och boendemiljö: Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. 8 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

9 10. BILAGOR KÄLLOR Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Stora negativa konsekvenser Projektet medför att trafikbullernivåerna överskrider gällande riktvärden i sådan grad att de leder till stor otrivsel, störd koncentrationsförmåga, omöjliggör uppfattning av tal, leder till förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom och negativ påverkan på puls och blodtryck samt riskerar att ge uttröttningseffekter i nervsystemet. Projektet medför att miljökvalitetsnormerna för PM10 och/eller NO2 överskrids i sådan grad att risken för hjärt-kärlsjukdom och försämring av luftvägssjukdom ökar. Projektet bidrar inte alls till att förbättra kollektivtrafik, gång och cykel. Projektet medför stor negativ påverkan på tillgängligheten till och kvaliteten på natur-och grönområeden och grönstråk i närhet till bebyggelsen. Projektet medför stor negativ påverkan på det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i bebyggd miljö. Projektet bidrar inte alla till att stötta människans behov av en god vardagsmiljö. Måttliga negativa konsekvenser Projektet medför att bullernivåernas riktlinjer överskrids måttligt och leder till otrivsel, försvårar uppfattbarheten av tal, orsakar uttröttningseffekter i nervsystemet samt ger koncentrationssvårigheter. Projektet medför att miljökvalitetsnormerna för PM10 och/eller NO2överskrids måttligt och når upp i nivåer som kan leda till luftvägsbesvär. Projektet bidrar mycket lite till att förbättra kollektivtrafik, gång och cykel. Projektet medför stor påverkar negativt på tillgängligheten till och kvaliteten på natur-och grönområeden och grönstråk i närhet till bebyggelsen. Projektet medför negativ inverkan på det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i bebyggd miljö. Projektet bidrar mycket lite till att stötta människans behov av en god vardagsmiljö. Små negativa konsekvenser Projektet medför ett litet överskridande av bullernivåernas riktlinjer, skapar lokal otrivsel och påverkar uppfattbarheten av tal. Projektet medför ett litet överskridande av miljökvalitetsnormerna för PM10 och/eller NO2 och påverkar luftvägarna i en liten utsträckning. Projektet bidrar till att förbättra kollektivtrafik, gång och cykel men det återstår ett behov av ytterligare åtgärder för att målet ska kunna uppfyllas. Projektet har en viss påverkan på tillgängligheten till och kvaliteten på natur-och grönområeden och grönstråk i närhet till bebyggelsen. Projektet medför en viss påverkan på det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i bebyggd miljö. Projektet bidrar till att stötta människans behov av en god vardagsmiljö men det återstår ett behov av ytterligare åtgärder för att målet ska kunna uppfyllas. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet medför att bullernivåernas riktlinjer samt miljökvalitetsnormerna för PM10 och/ eller NO2 uppfylls. Projektet bidrar till att uppnå flera av preciseringarna av miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö men det återstår ett behov av ytterligare åtgärder för att målet ska kunna uppfyllas. Risk Vid uppskattning av negativ påverkan på människors hälsa har riskmåtten individ- och samhällsrisk använts. Riskmåttet individrisk används för att beskriva hur ofta (frekvensen) enskilda individer kan uppskattas omkomma på en specifik plats i närheten av vägen. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 9

10 10. BILAGOR KÄLLOR Samhällsrisk avser risken för att en grupp människor inom ett visst område ska omkomma. Samhällsrisken redovisas med en F/N-kurva, som visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna på grund av en eller flera olyckor. Samhällsrisken ger ett mått på riskens allvarlighet ur ett samhällsperspektiv. De värderingskriterier gällande individ- och samhällsrisk som använts i bedömningen är de kriterier som DNV tagit fram på uppdrag av Räddningsverket (8). För individrisken gäller: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisken gäller: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område betraktas som förhöjda, men värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, tolereras endast om samhällsnyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. I bedömning av miljöeffekter och miljökonsekvenser används begreppet förhöjda respektive oacceptabla risknivåer. Förhöjda risknivåer utgör risknivåer inom (eller över) ALARP-området, medan risknivåer över ALARP-området är det som avses med benämningen oacceptabla risknivåer, se Figur B1. Figur B1. Förhöjda risker, eller risker som endast i vissa fall kan accepteras, avser risker inom (eller över) ALARPområdet medan oacceptabla risker representerar risker i området ovanför ALARP-området. Naturmiljöbedömning Vid bedömning av vilken riskexponering som de identifierade vattnen och naturmiljön kan utsättas för till följd av den planerade verksamheten har följande riskklasser använts: 1 Låg risk Låg sannolikhet för skadehändelser och/eller nödvändiga saneringsinsatser. Vid utsläpp tas små resurser i anspråk. Förebyggande åtgärder är inte motiverade. 2 Förhöjd risk Konsekvenserna av en skadehändelse är inte försumbara, för de flesta tänkbara händelser är dock förutsättningarna för lyckad sanering mycket goda. Mindre riskreducerande förebyggande åtgärder kan vara motiverade. 3 Måttlig risk Olyckshändelser inom skyddsobjektet har förekommit, konsekvenser av utsläpp är betydande. Riskreducerande förebyggande åtgärder bör vidtas, omfattande åtgärder kan i vissa fall vara motiverade. 4 Hög risk Olyckshändelser inträffar återkommande och konsekvenserna om ett utsläpp skulle nå och påverka skyddsobjektet är mycket stora. Långtgående riskreducerande åtgärder är motiverade, reglering av trafiken bör övervägas. 5 Mycket hög risk Olyckshändelser inklusive skadehändelser inträffar återkommande, konsek venserna om ett utsläpp skulle nå skyddsobjekt är katastrofala. Långtgående riskreducerande åtgärder behöver vidtas, nedstängning och flyttning av riskobjektet kan vara motiverad. 10 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

11 10. BILAGOR KÄLLOR Klimat Påverkan från vägtrafik på klimatet Bedömningsgrunderna för klimat i denna miljökonsekvensbeskrivning baseras på samma utgångspunkter som i miljökonsekvensbeskrivningen för arbetsplanen för Förbifart Stockholm. Internationell klimatpolitik Det finns en internationell enighet bakom det så kallade tvågraders-målet som definierats av FN:s klimatpanel, IPPC. Tvågraders-målet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen ska begränsas till högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Detta har dock ännu inte resulterat i några mer operativa mål. Inom EU har länderna enats om att utsläppen av koldioxid inom unionen ska minskas med 30 procent till år 2020 förutsatt att en ny, global klimatöverenskommelse kommer till stånd (Tabell B3). Utan beslut om ett nytt internationellt klimatavtal åtar sig EU att ensidigt minska utsläppen med 20 procent till år I båda fallen med 1990 som basår. Tabell B3. Internationella, nationella och regionala mål och förslag på mål (Källa: MKB för Arbetsplan Förbifart Stockholm). Instans Målnivå för reduktion av växthusgaser Ska uppnås år Mål inom EU Grundpelare i Köpenhamnsöverenskommelsen EU 30 % % Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan-delmål för 2020 Begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader Celsius jämfört med förindustriell temperaturnivå. För att klara detta krävs att den industrialiserade delen av världen minskar sina utsläpp av växthusgaser med: 40 % 80 % Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel av utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med Två tredjedelar av minskningen ska genomföras inom Sverige, det vill säga 27 procent Klimatpolitisk proposition Inga nettosutsläpp av växthusgaser 2050 Stockholmsöverenskommelsen Transportpolitiskt hänsynsmål 30 % (för vägtrafiken i Stockholms län) Nationellt klimatmål Regeringen presenterade i februari år 2009 en proposition om klimat. Propositionen föreslår ett mål för Sverige med en utsläppsminskning på 40 procent av växthusgaser till år 2020, jämfört med 1990 års nivå inom den icke handlande sektorn. Propositionen har antagits av riksdagen och det föreslagna målet utgör ett nytt delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Två tredjedelar av minskningen ska ske inom Sverige, det vill säga en minskning med cirka 27 procent. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet begränsas klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. Stockholmsöverenskommelsens klimatmål Stockholmsöverenskommelsen redovisar ett mål om att utsläppen från vägtrafiken i Stockholms län ska minska med 30 procent till år 2030 jämfört med år Trafiköverslagsgripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan Trafikverkets publikation 2010:095 Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för Begränsad klimatpåverkan anger bland annat: Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 11

12 10. BILAGOR KÄLLOR Transportsektorn och samhället står inför en stor utmaning i att begränsa klimatpåverkan. Det transportpolitiska målet säger också att transportsektorn ska bidra till det nationella klimatmålet. Det är en nödvändighet med tanke på sektorns storlek och det faktum att utsläppen av klimatgaser från den inte minskar i tillräcklig takt. Det gäller både i Sverige och internationellt. För att målet ska nås behöver utsläppen i industriländerna minska med så mycket som 80 procent till De åtgärder och styrmedel som har beslutats fram till i dag är långtifrån tillräckliga för att åstadkomma nödvändiga utsläppsminskningar av klimatgaser. Inom till exempel vägtrafiken räcker åtgärderna och styrmedlen bara till att stabilisera utsläppen på dagens nivå. För att åstadkomma minskningar i storleksordningen 80 procent till 2030 kommer det inte räcka med effektivare fordon, fartyg och flygplan, ökad andel förnybar energi samt elektrifiering av vägtransporter. Det kommer även att krävas en förändrad inriktning i utvecklingen av samhälle och infrastruktur. Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel och tillgängligheten behöver i större grad lösas genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och cykla. Den största potentialen när det gäller att begränsa transportsektorns klimatpåverkan finns i minskade utsläpp från personbilar. Det kan ske genom såväl energieffektivisering och ökad andel förnybar energi som samhällsplanering och överflyttning från personbil till kollektiva färdmedel samt cykel- och gångtrafik. Genom att satsa på en kombination av olika åtgärder och styrmedel kan tillväxten av bilresor minska med 40 procent till Jämfört med 2004 innebär det 20 procents mindre personbilsresande. Potentialen till energieffektivisering är stor för alla trafikslagen. Störst potential finns för lätta vägfordon, där energianvändningen per kilometer kan mer än halveras till Potentialen för övriga fordon och trafikslag ligger runt procent. Vägtransporterna kommer inte vara fossilfria till Det är allt för kort tid till dess. Däremot är det möjligt att kraftigt minska användningen av fossil energi. Med energieffektivisering, förnybar energi samt samhällsplanering och överflyttning kan användningen av fossil energi minska med 80 procent till Det stämmer överens med vad som behövs enligt klimatmålen. Fortfarande kommer dock 45 procent av den energi som används att vara fossil. Anpassning av vägtransportsystemet till förväntade klimatförändringar Stora negativa konsekvenser En höjning av havsvattenståndet medför att vattenytan varaktigt hamnar ovan den lägsta delen av brostöd som står på land. Måttliga negativa konsekvenser En höjning av havsvattenståndet medför att vattenytan oregelbundet hamnar ovan den lägsta delen av brostöd som står på land. Små negativa konsekvenser En höjning av havsvattenståndet medför att vattenytan troligen aldrig hamnar ovan den lägsta delen av brostöd som står på land. Ringa/inga negativa konsekvenser En höjning av havsvattenståndet medför att vattenytan inte hamnar ovan den lägsta delen av brostöd som står på land. Hushållning med naturresurser Stora negativa konsekvenser Projektet ger en betydande påverkan på stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Projektet påverkar ett mark- eller vattenområde så att en areell närings bedrivande försvåras väsentligt. Projektet påverkar i betydande omfattning natur- eller kulturmiljöer eller -objekt med dokumenterade vetenskapliga värden eller med betydelse för friluftslivet. Projektet ger en betydande påverkan på ett eller flera riksintressen. 12 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

13 10. BILAGOR KÄLLOR Måttliga negativa konsekvenser Projektet ger en tydlig påverkan på stora markoch vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Projektet påverkar ett mark- eller vattenområde så att en areell närings bedrivande inte försvåras. Projektet påverkar i tydlig omfattning natureller kulturmiljöer eller -objekt med dokumenterade vetenskapliga värden eller med betydelse för friluftslivet. Projektet ger en tydlig påverkan på ett eller flera riksintressen. Ringa/inga negativa konsekvenser Projektet ger en försumbar påverkan på stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Projektet ger en försumbar påverkan ett markeller vattenområde så att en areell närings bedrivande obetydligt försvåras. Projektet påverkar endast i försumbar omfattning natur- eller kulturmiljöer eller -objekt med dokumenterade vetenskapliga värden eller med betydelse för friluftslivet. Projektet påverkar ett eller flera riksintressen obetydligt. Små negativa konsekvenser Projektet ger en viss negativ påverkan på stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Projektet ger en viss negativ påverkan på ett mark- eller vattenområde så att en areell närings bedrivande obetydligt försvåras. Projektet påverkar i viss negativ omfattning natur- eller kulturmiljöer eller -objekt med dokumenterade vetenskapliga värden eller med betydelse för friluftslivet. Projektet ger en viss påverkan på ett eller flera riksintressen. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 13

14 10. BILAGOR KÄLLOR Bilaga 3 - Avförda alternativ Denna bilaga sammanfattar de alternativ som utretts i förstudien och vägutredningen men som avförts från fortsatta studier i vägutredningen. Åtgärd Steg 1- Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Mobility Managementåtgärder - direktmarknadsföring mot hushåll Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Hastighetssänkning till 50 km/tim över bron Påfartssignal vid Björknäs trafikplats och variabel informationsskylt (VMS-skylt) på Värmdöleden Mainline meter Ett körfält över bron Avstängning av ramp för påfartstrafik Steg 3 - Vägförbättringsåtgärder Ny påfartsramp i trafikplats Skuru Ny påfartsramp i trafikplats Björknäs Tabell B4. Sammanfattning av avförda alternativ. Sammanfattande bedömning Genomförs av Trafikverket i ett annat projekt Kostnadseffektiv. Kan utföras på kort sikt med snabba resultat. Förskjuter tidpunkten för genomförande av kapacitetåtgärder. Problem med trafiksäkerhet och framkomlighet kvarstår. Åtgärden inte tillräcklig för att uppnå projektmålen. Marginell minskning av buller och utsläpp till luft. Ger på kort sikt bättre trafiksäkerhet och underlättar påfart för bussar vid Björknäs. Åtgärden bedöms inte ge tillräcklig uppfyllelse av projektmålen och har därför avförts. Marginell minskning av buller och utsläpp till luft. Förbättrar situationen vid Björknäspåfarten. Kapaciteten för den genomgående trafiken begränsas dock till i princip ett körfält på Värmdöleden, vilket inte bedöms som rimligt med tanke på nuvarande trafikbelastning och den ökning som förväntas i framtiden. Förslaget ger inte den långsiktiga kapacitetsökningen som behövs över Skurubron och delar heller inte upp regional och lokal trafik över Skurusundet. Ger förbättringar på kort sikt vid Björknäspåfarten. Förslaget försämrar tillgängligheten för genomfartstrafiken och leder inte till den kapacitetsförstärkning och uppdelning av lokal och regional trafik som bedöms som nödvändig på lång sikt. Ohållbart då kapaciteten för den genomgående trafiken begränsas till endast ett körfält förbi påfarten. Löser inte heller övriga problem vid Skurubron. Kortsiktig lösning som eliminerar problemen vid påfarterna, men leder istället till ökat trafikarbete och mer trafik på lokalvägnätet. Det är osäkert om den sammanlagda trafiksäkerhetseffekten blir positiv då trafiken omfördelas till lokalvägnätet. Avfört som enskild åtgärd. Förbättrar trafiksituationen vid påfartsrampen. Övriga kapacitets- och trafiksäkerhetsproblem på lång sikt vid Skurubron förbättras inte. Åtgärden bedöms inte ensam uppnå projektmålen och studeras därför inte vidare som en enskild åtgärd. Dock bör även trafikplats Skuru förbättras, som en del i en framtida helhetslösning för Skurubron. Genomförs av Trafikverket i annat projekt. Förbättrar trafiksituationen vid påfartsrampen. På lång sikt kvarstår däremot behovet att förbättra kapaciteten för den genomgående trafiken över Skurubron, dels den lokala och regionala trafiken och dels att minska sårbarheten i trafiksystemet. Övriga åtgärder behöver därför studeras vidare för att uppnå de lånsiktiga projektmålen. Om möjligt bör den nya påfartsrampen användas i en slutlösning för Skurubron och trafikplatser i Björknäs och Skuru. 14 Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan

15 10. BILAGOR KÄLLOR Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Tunnelbana Väg i bergtunnel Väg i sänktunnel Anslutning mot Saltsjöbadsleden Ny bro för regionaltrafik norr om befintlig bro Utökning av befintlig bro till sex körfält Två nya broar Öppningsbar bro med lägre segelfri höjd Bilfärja Ny bro för lokaltrafik Bro i våningar ( Akudukt ) Avfört som alternativ i detta projekt, men studeras vidare av kommunen. En ny tunnelbana till nacka centrum och vidare till Orminge är angeläget för att förstärka kollektivtrafiken i ostsektorn och möta det ökande resbehovet. Resandet flyttar dock i första hand från buss till tunnelbana och har liten betydelse för tillväxten av biltrafik över Skurubron. Tunnelen blir lång, cirka 5 kilometer. Kostnaden blir cirka 5 miljarder kronor jämfört med 0,8-0,9 miljarder kronor för en ny bro. Miljövinster och exploateringsvinster kan inte uppväga anläggningskostnaderna i en samhällsekonomisk analys. Dessutom ger en så lång tunnel sämre tillgänglighet och mycket trafik som ligger kvar på det lokalvägnätet. En cirka 3 kilometer lång tunnel till en kostnad av cirka 3 miljarder kronor. Kortare och billigare tunnel jämfört med en bergtunnel, men fortfarande samma motivering som ovan. Innebär en avsevärd vägförlängning, men kan beroende på utformning ses som ett komplement till Värmdöleden. Däremot kan det inte utgöra en fullständig ersättning. Bedöms ge en förhållandevis god måluppfyllelse, men vid konsekvensbedömningen i vägutredningen skissfas framkom att för en övervägande del av de aspekter som studerades, var alternativet sämre än en ny bro söder om befintliga broar. Att utöka med ett körfält i vardera riktningen, genom att utnyttja befintliga konsoler för gång- och cykelbanor, kan inte genomföras utan mycket stora ombyggnads- och förstärkningsåtgärder. Dessutom måste gång- och cykeltrafiken ges en ny förbindelse, vilket sannolikt innebär en nya gång- och cykelbro. Bedöms kunna uppnå projektmålen, men inte genomförbart då själva bron som symbol tas bort. Ger ingen vinst i jämförelse med en bro i ett högre läge. Landskapets topografi inbjuder till en hög bro och även om bron kan bli kortare och mindre kostsam om den ges en lägre höjd blir åtgärderna omfattande på marken väster och öster om bron för att nå ned till brons nivå och ansluta till trafikplatser och den högre lokalbron. Ger ytterligare möjligheter att passera Skurusundet, men tillför endast en mycket begränsad kapacitet. Åtgärder krävs fortsättningsvis vid Skurubron för att ge en god framkomlighet och trafiksäkerhet vid påfarterna och tillse en bra kapacitet över sundet för genomfartstrafiken. Kostnadsskillnaden bedöms bli marginel, jämfört med att bygga en ny bro för regionaltrafiken. Det är en bättre lösning att behålla en av de två befintliga broarna som håller låg standard för lokaltrafiken och instället bygga en ny motorvägsbro med god standard för den regionala trafiken. Befintliga broar måste rivas, vilket inte är önskvärt, då bron som symbol och kulturvärde önskas behållas. Tabell B4 forts. Sammanfattning av avförda alternativ. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 222 Skurubron Vägplan 15

16

17 Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling Objektnummer:

18 Bilaga 4 - Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Christina Borg, Fil. Dr. Växtekologi Genomförandet av projekt Väg 222 Skurubron innebär intrång i områden med höga naturvärden. Nedan ges förslag till åtgärder som kan förstärka de naturmiljöer som finns utmed aktuell sträcka av Värmdöleden. 1) Åtgärder i naturmarken invid de nya dagvattendammarna norr om Värmdöleden på Skurusidan Förslagen nedan hänvisar till illustration i appendix 1. a. Dammarna gynnar naturmiljön generellt. Grunda och solbelysta dammar gynnar bland annat groddjur men även insekter och fåglar nyttjar dammar. Gynnar främst: grod- och kräldjur. b. Våtmarksvegetation i de dagvattendammar som inte kommer att ha en permanent vattenspegel: Växter som renas vatten och växter som attraherar bin, fjärilar och andra pollinatörer bör planteras. Gynnar främst: pollination/pollinatörer. c. Grus på gångstigen intill dammarna: Grusbeläggning kan gynna många solitära bin och andra grävande insekter samt flertalet torrmarksälskande växter. Gynnar främst: insekter, torrmarksväxter. d. Ett par tre lågor lämnas kvar eller lyfts in i området intill dammarna där träd kommer att röjas fram: Död ved används som föda, växtplats eller gömsle. Ett stort antal arter är i sin tur beroende av de vedlevande arterna som födokälla eller för andra funktioner. Gynnar främst: kryptogamer, insekter, vedsvampar. e. Grova lövträd röjs fram: Företrädesvis ädellövträd såsom ek, lind, alm, ask, lönn. Med grova träd menas de som har en diameter om 30 centimeter eller mer. Viktigt att några hålträd sparas. Grova lövträd är viktiga som växtplats, gömsle och som föda. Till exempel lind och sälg är viktiga för pollinatörer men grova lövträd är även indirekt födokälla genom till exempel insektslarver som gömmer sig under barken. Gynnar främst: biologisk mångfald. f. Nyplantering av träd förslagsvis ek, lind, sälg, rönn, hassel: Vilka arter som är lämpliga att plantera beror framförallt på vilka befintliga trädarter som går att spara. Sälg är viktig för till exempel pollinatörer. Det är hansälgen som bildar pollen. Hansälgen är väldigt viktig för humlor och bin på våren eftersom den är tidigblommande. Flera vildbin kan bara föda upp sina larver på pollen av sälg. Sälg och vide är också viktiga nektarkällor. Gynnar främst: pollinatörer, småfåglar. g. Återplantering träd och annan växtlighet bör ske både utifrån det kulturhistoriska sammanhanget och utifrån att stärka den biologiska mångfalden. Val och placering av växter bör ske i samråd med landskapsarkitekt och biolog.

19 2. Åtgärder under den nya Skurubron a. Återställning av etableringsytor etc. till naturmark: Så ängsfrö med inslag av idag förekommande arter såsom morot, tulkört, blodnäva. Gynnar främst: biologisk mångfald. b. Återplantering av mindre träd såsom hassel, sälg och rönn om det är möjligt. Gynnar främst: biologisk mångfald, pollinatörer, småfåglar. c. Sätt upp holkar för svala, strömstare, fladdermus, falk: Se skiss nedan (hämtad från Trafikverket, Temablad SKAPA. Natur. Holkar för fåglar och fladdermöss.) 3. Åtgärder söder om Värmdöleden på Skurusidan, invid Skuruparkens naturreservat a. Alla grova ekar som tas ned bör lämnas kvar som lågor: Grenar etc. tas bort för att lågan inte ska bli ohanterlig. Den kan även kapas upp i kortare längder men de bör inte vara kortare än 2 meter. Gynnar främst: biologisk mångfald, vedlevande insekter. b. Återställning av etableringsytor etc. till naturmark: Så ängsfrö med inslag av idag förekommande arter såsom morot, tulkört, blodnäva. Gynnar främst: biologisk mångfald. c. Återplantering av träd: Företrädesvis ädellövträd såsom ek, lind, alm, ask, lönn men även sälg då denna är viktig för pollinatörer. Gynnar främst: biologisk mångfald. d. Återplantering träd och annan växtlighet bör ske både utifrån det kulturhistoriska sammanhanget och utifrån att stärka den biologiska mångfalden. Val och placering av växter bör ske i samråd med landskapsarkitekt och biolog. 4. Bullerskärmar som är tänkt som spalje/klädda med vidje a. Vid några av dessa bör man plantera vildkaprifol. Gynnar främst: nektarsökande insekter.

20 5. Generellt för naturmark där det finns träd kvar a. Skapa boplatser och övervintringsplatser för fåglar och insekter: Holkar för fåglar samt bihotell/insekthotell vilka kan tillverkas av bland annat ihopsatta bamburör och trä. Bihotellen/insekthotellen kan nyttjas av många vildbin, solitärbin och andra steklar. Även mulmholkar som fylls med organiskt material kan med fördel sättas upp i träd. Exempel på standardholkar finns nedan. Förslagsvis samarbetar Nacka kommun/trafikverket med den närliggande skolan och förskolan i skapandet av holkar och insektshotell etc. Rödstjärtholk: Passar även grå flugsnappare, rödhake och sädesärla. Placeras cirka 2 meter över marknivån. Mesholk: Passar mesar såsom talltita, entita, blåmes, talgoxe, svartmes, flugsnappare och pilfink. Placeras cirka 2 meter över marknivån.

21 Bibatteri: Häng upp holken 1 meter ovanför marken. Den ska helst placeras i närheten av blommande växter eller träd. Se till att holken är vänd mot söder för att möta morgonsol. Insektshotell modell större: Fylls med kottar, grenbitar, tunnare stamdelar, tegel med hålrum, krukskärvor, buntar med bamburör. Fjärilsholk: Kan monteras fristående eller hängas upp i träd. Eftersom stora träd med sprickor i barken, som är den naturliga platsen för fjärilar att övervintra på, blir allt färre i naturen behövs fjärilsholkar. Sätts upp på skyddade platser.