Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Transkript

1

2

3 Utkast Jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadstekniska och funktionella krav för svinstallsbyggande som understöds I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 12 4 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011) samt 13 4 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007): 1 Tillämpningsområde Utöver vad som annars stadgats eller bestäms om planering, uppförande av byggnader och byggnadernas brandsäkerhet samt djurskydd ska denna förordning tillämpas vid nybyggande, med nybyggande jämförbara utvidgningar eller omfattande grundlig renovering av svinstallar i enlighet med lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) eller lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011). 2 Definitioner I denna förordning avses med: 1) suggstall, husdjursstall som används för hållande av grisande suggor och sinsuggor samt eventuella gyltor, galtar och grisar i avvänjning 2) gödsvinsstall, husdjursstall som används för hållande av gödsvin 3) svinstall med integrerad produktion, sugg- och gödsvinsstall i samma produktionshelhet 4) isoleringsutrymme ett utrymme isolerat från övriga djurstallsutrymmen 5) karantänutrymme en separat byggnad där djuren kan skötas utan risk för spridning av djursjukdomar 6) tätt golv, enhetligt jämnt och operforerat golv 7) spaltgolv/ gallergolv, perforerat golv, som släpper igenom gödsel på grund av djurens trampande 8) dränerat golv, antingen ett spalt- eller gallergolv med gles perforering, eller en kombination av ett tätt golv och ett spalt- eller gallergolv i vilka högst 10 procent utgör dräneringsöppningar 9) golv med fast underlag antingen ett tätt golv eller dränerat golv 10) grisningsbox, en box till vilken suggan hämtas för grisning och i vilken det finns utrymme för sugga med griskull 11) grisningshäck, en bur för grisande sugga i vilken suggan inte kan vända sig men kan lägga sig, stiga upp och dia 12) utfodrings- och liggbox, en box till vilken svinet går för att äta eller vila och var det kan innestängas temporärt under tiden för utfodring eller behandlingsåtgärder 13) insemineringsbox, en box i vilken svinet i samband med inseminering från och med avvänjningen kan hållas instängt högst 4 veckor efter betäckning eller inseminering som lett till dräktighet. 14) lastningsplats, ett ställe avsedd för flyttande av svin, såsom ett lastningsutrymme eller - rum, -vagn, -gång, -ramp eller en kombination av dessa. Definitioner för svin, galt, gylta, sugga, grisande sugga, sinsugga, smågris, gris i avvänjning, gödsvin och slaktsvin finns i statsrådets förordning om skyddande av svin 629/2012.

4 3 Allmänna krav På svinstallarnas brandsäkerhet tillämpas jord- och skogsbruksministeriets förordning om brandtekniska krav för byggnader som understöds (474/2014). Vid elavbrott ska produktionen och djurens välbefinnande kunna upprätthållas med hjälp av ett reservkraftsystem och vattentillgången säkerställas. Om ventilationen i djurstallet är elberoende ska det finnas ett alarmsystem som varnar djurskötaren om elavbrott. Måtten på svinboxar, lösdrift för svin, grisningshäck och sjukbox samt utfodringsrännor och -anordningar, antalet svin per box samt svinens maximivikter ska märkas ut i planritningen. I nybyggnad ska djurstallets rumshöjd i medeltal vara minst 2,7 meter, dock minst 2,5 meter i samband med diffusionstak. Vid grundliga renoveringar och vid sådana utvidgningar där djurstallets utvidgning utgör mindre än 50 procent av det befintliga djurstallets yta och högst 500 kvadratmeter, kan de befintliga inrednings- och gångbredderna användas om inte annat följer av djur- och arbetarskyddsbestämmelserna eller andra bestämmelser. 4 Placering av köttdjursstall och transportrutter Svingårdens interna och till gården inkommande och utgående trafik samt utrymmesreservering för framtida driftsutvidgning med byggnader ska framgå av situationsplanen. Gårdsplansområden som byggs för produktionen, områdenas areal, konstruktionslager och avledning av ytvatten ska framgå i ritningarna. 5 Fönster och andra ljusöppningar För att få in dagsljus i djurstallet ska det finnas fönster eller andra motsvarande ljusöppningar som utgör minst fem procent av djurstallets golvyta. 6 Golv i djurstall Boxutrymmet och dess golvandelar ska planeras så att svinen har möjlighet att dela in det i ligg-, utfodrings- och gödselområden. Svinen ska ha en torr, ren och till ytan jämn liggplats. Svinens liggområde ska ha fast underlag. Golv med fast underlag ska vara sådant, att strö kan användas på ett ändamålsenligt sätt och att urin och andra vätskor avlägsnas på ett lämpligt sätt eller sugs upp väl i ströet. Då spaltgolvskonstruktion används ska balkens och spaltens bredd anpassas i enlighet med svinets ålder. Balk- och spaltbredd för spaltgolv och dränerande golv liksom andra öppningars dimensioner ska utmärkas på ritningen. Dimensioneringen av spaltgolv ska uppfylla de krav som ges i tabell 1 i bilagan. 2

5 7 Sjukutrymme I svinstall ska minst 5 procent av ytbehovet för det totala djurantalet reserveras som behandlingsutrymme för sjuka djur. Av den fria golvytan i behandlingsboxen ska minst två tredjedelar utgöra golv med fast underlag och behandlingsboxens sidomått ska vara sådant att svinet lätt kan svänga omkring. Minimiarealen för behandlingsbox och erforderlig fodertrågslängd vid trågutfodring har bestämts i tabell 2 i bilagan. 8 Ät- och drickplatser Svinen ska ha kontinuerlig tillgång till vatten och obehindrat enligt eget behov och i normal kroppsställning kunna inta vatten och foder. I lösdrift eller gruppbox, ska finnas en drickplats eller en vattennippel per 10 svin och för varje svingrupp alltid minst två dricksplatser. Antalet drickplatser i gruppgrisningsbox ska vara ett drickskärl eller en dricksanordning per tio digivande suggor. I gruppgrisningsbox ska det för diande grisar finnas ett drickskärl eller -anordning per tjugo grisar. Vid automatutfodring ska anordningens kapacitet vara dimensionerat enligt antalet utfodringsplatser. 9 Isolerings- och karantänutrymmen Isoleringsutrymme får inte ligga i direkt kontakt med gårdens övriga egentliga djurstall. Boxar och utrustning i isoleringsutrymmet ska dimensioneras enligt de krav som ställs utgående från svinens storlek. Utrymmets innerytor ska vara lätta att desinficera. Isoleringsutrymmet ska från andra utrymmen ha separat ventilation och utgödsling. Isoleringsutrymmet ska märkas ut i ritningarna. Karantänutrymme ska vara en separat byggnad med i övrigt samma krav som för isoleringsutrymme. 10 Lastningsutrymmen I svinstall ska finnas en från det övriga djurstallet klart avskild lastningsplats. I stället för ett rum för lastning eller en lastningsvagn kan man använda en lastningsgång eller lastningsbrygga. Lastningsbryggan ska vara konstruerad så, att svinen inte kan ta sig tillbaka till svinstallet. Lastningsplatsen ska planeras med tanke på en enkel och smidig lastning som åsamkar svinen så litet stress och skador som möjligt. Det ställe där djurtransportbilen placeras får inte finnas i närheten av svinstallets luftintag. Lastningsutrymmets, -vagnens eller -gångens innerytor ska vara lätta att desinficera och lastningsutrymmet ska ha separat ventilation och utgödsling. Tvättvatten och gödsel som avlägsnas från lastningsutrymme får inte ledas till svinstallets gödselränna, utan ska ledas direkt till gödselkanal utanför svinstallet eller till gödselbehållaren. Det ska finnas skilda tvättlinjer och -slangar för högtryckstvätt i lastningsplatserna samt en förvaringsplats för tvätt- och desinficeringsmedel. 3

6 11 Områden för utevistelse Området för utevistelse ska ha ett tätt underlag och smutsvattnet ska ledas till en uppsamlingsbrunn eller gödselstad. Utevistelseområdets ingärdning ska vara av hållbart material som inte skadar svinen och hindrar dem att rymma. Från utevistelseområdet ska finnas fri passage till ett väderskydd. Arealen, konstruktionslager och avledning av ytvatten för områden för utevistelse ska framgå i ritningarna. 12 Dimensioneringskrav för boxar och andra platser för svinhållning Vid dimensioneringen av boxar och andra utrymmen ska följande krav iakttas: 1) Av den fria golvytan i box för gödsvin, växande svin och grisar i avvänjning ska minst två tredjedelar utgöra golv med fast underlag. Minimiarealen per djurplats i boxar och för behövlig fodertrågslängd vid trågutfodring i gödsvinsstallar och stallar för växande svin, smågrisar och grisar i avvänjning har bestämts i tabell 2 i bilagan. 2) Grisningsbox för sugga med smågriskull där den grisande suggan är inne i en häck, ska ha en boxyta på minst 4,5 kvadratmeter. Av golvets bottenyta ska minst 50 procent vara tätt golv. 3) Grisningsbox för sugga med smågriskull där en grisande sugga kan röra sig fritt, ska ha en boxyta på minst 6,0 kvadratmeter. Av golvets bottenyta ska minst 50 procent vara tätt golv. 4) Gruppgrisningsbox för lösdrift med ströbädd ska ha en boxyta på minst 6,0 kvadratmeter per digivande sugga och smågriskull. 5) Grisningshäck som hindrar suggan från att vända sig ska ha en längd på minst millimeter. Bakom häcken i en grisningsbox ska finnas minst 300 millimeter fritt utrymme för grisning. Till spaltgolvet bakom häcken ska finnas en lucka eller täckningsbar öppning genom vilken efterbörd, smutsat bomaterial och strö kan avlägsnas via gödselkanalen. Grisningshäckens bredd nedtill minst 200 millimeter från golvytan ska vara minst 850 millimeter och öppen för att ge diande grisar fritt tillträde och häckens höjd minst 900 millimeter. 6) Minimiytan för lösdriftsstall eller gruppbox för sinsuggor och gyltor finns bestämd i tabell 3 i bilagan. 7) En utfodringshäck till vilken suggan har fri tillgång ska utrustas med stängbar grind på baksidan. För sinsuggor ska utfodringshäckens bredd vara minst 500 millimeter och för gyltor minst 450 millimeter och längden för båda minst millimeter. Fodertråget inkluderas inte i måtten. 8) Om för sinsuggor eller gyltor används fodertråg utan för respektive djur avgränsad utrymmesandel ska fodertrågets längd vara minst 500 millimeter per sugga. 9) Kortväggen på en box eller ett gångavsnitt för en grupp av suggor eller gyltor ska vara minst 2,8 meter. 10) Boxytan för avelsgalt ska vara minst 6 kvadratmeter av vilket minst 4 kvadratmeter ska vara golv med fast underlag. 11) Insemineringsavdelningen med boxar ska planeras så att individuell brunstkontroll med hjälp av galt är möjlig. 4

7 13 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den xx xxx Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadstekniska och funktionella krav för svinstallsbyggande som understöds (243/2010). Helsingfors den xx xxx 2017 Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä Planerare Kjell Brännäs 5

8 Tabell 1. Dimensionering av spaltgolv Grupp av svin Spaltbredd eller håldiameter högst (mm) Bilaga Betongbalkbredd minst (mm) Smågris Avvand gris Göd- och slaktsvin Sugga och gylta Tabell 2. Minimiyta för svinplats (göd- eller slaktsvin eller avvand gris) och minimiutrymme vid fodertråg per svin i svinboxar med portionerad utfodring. Svinets vikt Svin- och sjukboxens minsta fria golvareal / svin 1) Helströbäddbox eller lösdrift, minsta areal / svin Fodertrågets minimi längd/ svin, portionerad utfodring kg m² m² mm < 10 0,15 0, ,17 + (vikt kg/130) 0,25 + (vikt kg/90) (vikt kg x 1,5) ,00 1, > 110 1,20 1, ) Av den fria golvytan ska minst två tredjedelar vara golv med fast underlag. Tabell 3. Minimidimensioner för gruppbox för sinsuggor och gyltor, per sugga eller gylta Fri golvyta minst 2) m 2 Minimikrav på sammanhängande golv med fast underlag i fritt område, m 2 Minsta längd på boxens eller mellangångens kortaste sida, mm Sugga < 6 st 6-40 st > 40 st Gylta < 6 st 6-40 st > 40 st 2,50 2,25 2,03 1,80 1,64 1,48 6 1,45 1,30 1,17 1,05 0,95 0, ) I den fria golvytan inräknas inte golvytan under fodertråg eller -hoar eller motsvarande liksom inte heller individuella utfodrings- eller liggboxar.

9 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET livsmedelsavdelningen, enheten för utveckling på landsbygden, Kjell Brännäs Promemoria, utkast Dnr 1735/01.03/2017 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om byggnadstekniska och funktionella krav för svinstallsbyggande som understöds förnyas. 1. Allmänt Jord- och skogsbruksministeriet förnyar i rubriken omnämnda förordning (243/2010) som trädde ikraft den I förordningen stadgas om måttsättningskrav för svinstallar och svinens hållningsplatser. Den nya förordningen som ges ersätter den nuvarande förordningen. Som en del av regeringens spetsprogram för avveckling av normer eftersträvar jordoch skogsbruksministeriet en förenkling av förordningarna för husdjursbyggnader som stöds. Svinens boxars och andra hållningsplatsers samt utrustnings- och måttsättningskrav har justerats i linje med den allmänna djurskyddslagstiftningen och med beaktande av ekonomiska förutsättningar och forskningsresultat. Dessutom har eftersträvats att få förordningens innehåll att motsvara de av JSM tidigare förnyade förordningarna för husdjursbyggnader som stöds. Svinköttsproduktionen har under lång tid lidit med lönsamhetsproblem, varför byggande av nya svinstallar tillsvidare under 2000-talet har varit litet. För att upprätthålla svinköttsproduktionen finns det behov för mer renovering och nybyggande av svinstallar. Målsättningen har varit att den nya förordningen inte skulle föranleda merkostnader och tilläggsbyråkrati för svingårdarna, utan tvärtom. Förordningen kompletterar statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012). Det är meningen att förordningen ska fås ikraft i början av år Förordningsförnyandets färdigställning Förslaget har färdigställts som tjänstearbete i samarbete med fackkunniga från JSM:s enhet för djurhälsa och växtskydd, NTM-centralerna, MTK och köttindustrin. 3. Enskilda motiveringar i förordningen 1. Tillämpningsområde Till paragrafen föreslås som tillägg till vad som i övrigt stagats eller bestämts även byggnadernas brandsäkerhet och djurskydd även bör tillämpas utöver lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) samt lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011). 2. Definitioner Till paragrafen föreslås följande tillägg och ändringar: I punkt 3) ordet husdjursbyggnad i nuvarande förordning föreslås ändring till produktionshelhet, eftersom svingårdens svinproduktion ofta fungerar i flera byggnader: svinstall med integrerad produktion, sugg- och gödsvinsstall i samma produktionshelhet.

10 Punkterna 4) och 5) föreslås som tillägg, eftersom en paragraf för dessa har kompletterats: 4) isoleringsutrymme ett utrymme isolerat från övriga djurstallsutrymmen; 5) karantänutrymme en separat byggnad där djuren kan skötas utan risk för spridning av djursjukdomar. Från punkt 8) föreslås att det i obehövliga ordet i den finska upplagan keskimäärin tas, bort. I svenskspråkiga versionen ingen ändring: dränerat golv, antingen ett spalteller gallergolv med gles perforering, eller en kombination av ett tätt golv och ett spalteller gallergolv i vilka högst 10 procent utgör dräneringsöppningar. Hänvisningen i paragrafens sista moment är nu en hänvisning till statsrådets förordning om skydd av svin 629/ Allmänna krav I paragrafen föreslås preciserande hänvisningar till annan allmän lagstiftning. I nuvarande förordning omnämnda bestämmelser i Finlands Byggbestämmelsesamling lämnas år 2018 till historien då alla allmänna byggbestämmelser blir ersatta med miljöministeriets förordningar. Till paragrafen har liksom till de övriga husdjursbyggnadsförordningarna för understött byggande lagts till: Allmänna krav beträffande svinstallets brandsäkerhet, ordnande av reservsystem för elberoende verksamhet med hänsyn till djurskydd, utmärkning i planritningen av måttoch viktuppgifter för svinens hållningsplatser, svinstallets minimikrav på rumshöjd samt underlättnader på kraven för stödberättigade renoveringar och smärre tillbyggnader. De nyssnämnda sakerna är av stor betydelse med tanke på granskning av byggnadsplanerna och vid uppgörande beslut om stöd. 4. Placering av köttdjursstall och transportrutter I paragrafen föreslås följande preciseringar: Svingårdens interna och till gården inkommande och utgående trafik samt utrymmesreservering för framtida driftsutvidgning med byggnader ska framgå av situationsplanen. Gårdsplansområden som byggs för produktionen, områdenas areal, konstruktionslager och avledning av ytvatten ska framgå i ritningarna. Kommande byggnadsbehov och möjlig utvidgning av verksamheten ska alltid tas i beaktande då man gör stora investeringar. Svingårdens produktionsgårdsplaner och trafikområden stöds också och därför stadgas om placering och konstruktionsförklaringar för dessa. 5 Fönster och andra ljusöppningar Inga ändringar i denna paragraf. 6 Golv i djurstall I paragrafen föreslås smärre preciseringar och strykning av text som upprepas i förordningsbilagans tabell. 7 Sjukutrymme I paragrafen föreslås ett tillägg med hänsyn till djurens välbefinnande, att av den fria golvytan i behandlingsboxen ska minst två tredjedelar utgöra golv med fast underlag och behandlingsboxens sidomått ska vara sådant att svinet lätt kan svänga omkring.

11 8 Ät- och drickplatser I paragrafen föreslås en ändring av texten i tredje momentet i nuvarande förordning för att få en bättre klarhet enligt följande: Vid automatutfodring ska anordningens kapacitet vara dimensionerat enligt antalet utfodringsplatser. 9 Isolerings- och karantänutrymmen I paragrafen i den nuvarande förordningen omnämns endast karantänutrymme. Det har ansetts att isoleringsutrymme bättre passar in på innehållet i paragrafen. Hindrande och begränsning av djursjukdomar är det viktigt och därför stödbart även om sådana utrymmen sällan byggs då produktionssättet så inte i allmänhet kräver. 10 Lastningsutrymmen Från paragrafen i nuvarande förordning föreslås att det andra momentet som obehövligt stryks: Om djurtransportbilens förare kommer in i lastningsutrymmet ska utrymmet vara så stort att samtliga djur som ska lastas ryms där samtidigt. 11 Områden för utevistelse I paragrafen föreslås som tillägg att områden som byggs för svinens utevistelse, områdenas areal, dess konstruktionslager och avledning av ytvatten ska framgå i ritningarna. Det beviljas stöd för byggande av utevistelseområden och för att bestämma de stödbara kostnaderna är det nödvändigt att veta, hurudana och hur stora dessa områden är. 12 Dimensioneringskrav för boxar och andra platser för svinhållning Det föreslås att paragraferna 11 och 12 i den nuvarande förordningen slås samman till papargraf 12. Utrymmeskraven i boxar för gödsvin och övriga växande svin samt grisar i avvänjning justeras och flyttas till den nya 12:e paragrafen. I paragrafens punkt 5) föreslås en precisering, att öppningen för avlägsnande av efterbörd utöver öppningsbar lucka kan vara en täckt öppning i spaltgolv. I samma punkt föreslår precisering av kravet på grisningshäckens bredd nedtill som skulle vara minst 850 mm från golvnivå 200 millimeter uppåt. Det här skulle ge mer flexibilitet och passar bättre för dagens inredningsdimensioner. I punkt 9) föreslås en minskning av minimilängen på kortväggen i gruppbox för suggor eller gyltor från nu gällande 3,0 meter till 2,8 meter. 2,8 meter anses inte för kort med hänsyn till djurens välbefinnande och är därför av kostandsskäl att rekommendera. Från punkt 10) föreslås att kravet på en 10 kvadratmeters betäckningsbox för galten tas bort, eftersom det här lätt till att betäckningsboxar på grund av den dyra byggnadsarealen inte har byggts. 13 Ikraftträdande Förordningen skulle träda ikraft i början av år Bilaga Tabell 1. Här föreslås en ändring av den nuvarande förordningens rubrik Dimensionering av betongspaltgolv till Dimensionering av spaltgolv, eftersom spaltgolv även kan göras av andra material än betong. Bredden på balk berör ändå enbart betongspaltgolv, därför föreslås också ändring till betongbalkbredd istället för balkbredd i den tredje kolumnens rubrik.

12 Tabell 2. I tabellen föreslås att viktklasserna ändras anpassade till den övriga lagstiftningen och till mer flexibla och jämna tabellvärden. I nuvarande förordning utgör utrymmeskravsskillnaden i 40 kilosklassen t.ex. 0,45 kvadratmeter mellan en 40 kilos och en 41 kilos gris. Det här skulle härefter dimensioneras med hjälp av en enkel beräkningsformel på samma sätt som i ändringen (154/2017) i statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012). Tabell 3. I tabellen skulle minimilängden på suggboxens eller mellangångens kortsida minskas från 3,0 meter till 2,4 meter om under 6 suggor i boxen och till 2,8 meter om fler än 6 suggor i boxen. Dessa mått anses inte vara för korta med hänsyn till djurens välbefinnande och är därför av kostandsskäl att rekommendera. 4. Utlåtanden Angående förordningsutkastet bes om utlåtanden från följande instanser: justitieministeriet miljöministeriet jord- och skogsbruksministeriet, livsmedelsavdelningens enhet för djurhälsa och växtskydd Livsmedelssäkerhetsverket, EVIRA Landsbygdsverket, MAVI Helsingfors universitets veterinärvetenskapliga fakultet Helsingfors universitet; centrum för djurvälfärd Naturresursinstitutet, Forskning- och utveckling, LUKE Arbetseffektivitetsföreningen rf, TTS Närings-, trafik- och miljöcentralerna, landsbygds och energienheterna, NTM Regionförvaltningsverken, AVI Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK r.f. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. ProAgria Lantbrukscentralernas förbund r.f. ProAgria Svenska Lantbrukssällskapens Förbund r.f. Atria Finland Oy Ab HKScan Finland Oy Ab Snellmans Köttförädling Ab Finlands veterinärförbund r.f. Djurskyddsförbundet Animalia r.f. Finlands Djurskyddsförening r.f. Agronomförbundet r.f. Ålands landskapsregering