Husdjursbyggnader, byggnader för mjölkboskap C 1.2.1

Transkript

1 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 2 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (1/1) JSM-BBA C1.2.1 Husdjursbyggnader, byggnader för mjölkboskap C ALLMÄNT Byggnadsbestämmelse- och anvisningssamlingens del C1.2.1 innehåller planeringsanvisningar för byggnader jämte specialutrymmen för mjölkboskap. Allmänna djurskyddskrav för nötkreatur ges i JSM:s veterinärs- och livsmedelsavdelnings beslut nr 14/EEO/97. Direktiven baserar sig på praktiska erfarenheter och forskning, vad gäller sambandet mellan djurens hälsa och miljön. Stallklimat, belysning, miljövård och brandsäkerhet för mjölkboskapsbyggnader behandlas noggrannare i BBA C2.. C5. Bestämmelserna anges med fet stil, liksom hänvisningar till krav som ställs i andra bestämmelser (nr på stadgan nämnd). 2 DJURSTALLAR 2.1 Allmänt Mjölkboskapsladugårdens djurstallsutrymme bestäms av mjölkko-, kvig- och kalvplatsernas utrymmeskrav samt foderbordens och gångarnas utrymmesbehov. Båsbredden för mjölkko eller annat fullvuxet nötkreatur är minst 12 mm. Båslängden är mm, beroende på båstyp. Bås- och boxfördelningen för nötkreatur skall tydligt utmärkas i planritningen, och en båsplats motsvarar en djurplats. I gruppboxar skall djurens ålderskategori och antal utmärkas. Båsbredden för ungdjur över 6 mån. skall vara mm. Kvigbåset kan göras bredare än 1 mm, motsvarande utrymmesbehovet för fullvuxet nötkreatur, om detta anses ändamålsenligt med tanke på konstruktionssystem och fördelning av båsinredning. Dräktiga kvigors ( mån.) båsantal kan vara högst omkring en tredjedel av antalet mjölkkor. Noggrannare bås- och boxmått fås från måttabellerna i detta direktiv. Reserverande av ungdjursplatser i funktions- och ekonomiplaneringsstadiet, bör basera sig på det enligt tillstånd berättigade antalet fullvuxna djur samt på bestämmelser rörande självförsörjningsgraden av foder. I båsladugård bör finnas en och vid lösdrift två sjukplatser för varje påbörjat 2-tal mjölkkor. Sjukplatsen som antingen är bås eller box skall uppfylla utrymmeskravet för fullvuxet nötkreatur. Sjukplatsen skall tydligt utmärkas i planritningen. ör djur som hämtas till gården bör ett tillräckligt stort karantänutrymme reserveras. Utrymmet skall inte ligga i direkt kontakt med gårdens egentliga djurstall. Vid dimensionering av karantänutrymme rekommenderas ca 6 m² per fullvuxet nötkreatur, eller normal båsplats jämte foderbordsoch gångutrymmen. Då när alla kalvar lämnar på gården, dvs kokalvarna för mjölkproduktion och tjurkalvarna för köttproduktion kan djurplatserna fördelas enligt tabell 1b. Tabell 1a. Mjölkboskapsgårdens riktgivande rekryteringsdjur- och sjukplatsfördelning (tolerans ca ±1 %). Antal Kvigor Sjuk-el. mjölkkor, st mån mån mån. < 8 veckor behandl.plats Tabell 1b. Mjölkboskapsgårdens riktgivande rekryteringsdjur- och sjukplatsfördelning när alla kalvar föds upp på gården (tolerans ca. ±1 %). Antal Hiehot ja mullit Sjuk- el. mjölkkor, st mån mån 2..6 mån < 8 veckor behandl. plats ör spädkalvarna skall finnas tillräcklig boxyta. Boxarna skall vara lätta att rengöra. Spädkalvarna kan hållas i ensambox upp till åtta veckors ålder. (14/ EEO/97) Nötkreatur yngre än sex månader får inte uppbindas i bås. (14/ EEO/97) 2.2 Uppbundna djur, båsladugård ör uppbundna djur skall båsets längd och bredd anpassas till djurets storlek, uppbindningssätt och båsfrontens svängrum och ställbarhet. Bindslen och låsanordningar skall vara så konstruerade, att djuren utan svårighet kan äta, stå upp, lägga sig och inta naturlig ställning. Bindslen skall fästas så, att de inte förorsakar olycksfallsrisk för djuren. Båspallsytan för uppbundna djur och golvytan för lösgående djur skall vara jämn men inte hal. ör uppbundna ungdjur och fullvuxna tjurar kan båspallen förutom främre halvan göras som spaltgolv.

2 2.3 Djur i lösdrift I lösdriftsladugård med liggbås får djurantalet inte överstiga det befintliga antalet liggbås. (14/ EEO/97) Av djurskyddsskäl rekommenderas att det till djurens förfogande finns ett antal extra liggbås, som dock får utgöra högst 2 % av mjölkkvotsenliga djurantalet. I lösdriftsladugård skall tillgänglig foderbordslängd vara minst 7 mm per ko och minst 4 mm per ungdjur. Ifall djuren kontinuerligt ges grovfoder, kan foderbordets kantlängd per fullvuxet nötkreatur 4 mm och 3 mm per ungnöt anses tillräckligt. I lösdriftsladugårdar där kvigor och kor rör sig om varandra och använder gemensamma liggbås, är det nödvändigt av funktionella skäl, att båsen har samma mått. Sådana bås skall i planritningen tydligt utmärkas som kvigbås Speciella krav för kalla lösdriftsladugårdar Oisolerade byggnader för mjölkboskap eller sk. kall lösdrift är av ekonomiska skäl att rekommendera. Om de är väl planerade är de också funktionella. Typiska problem som bör beaktas vid planering av dessa, är regn och snö intrång i djurstallet samt drag och nedfrysning, som samtliga äventyrar både arbetsmiljö och djurens livsmiljö. Ventilationen sköts i dessa utan fläktar och luftens evakuering sker normalt via taköppningar medan friskluft fås genom öppna ytterväggar eller intag i ytterväggarnas övre kant. Öppningarna skall planeras så att möjligast lite snö och regn slipper in i djurstallet. På samma sätt skall problemet med drag beaktas, bl.a. på så vis att väggar invid djurens liggplatser görs vindtäta. JSM-BBA C (8) När utetemperaturen understiger -2 C, fryser gödselgången igen. Gödselgångens djup bör av denna orsak vara minst 15 mm. Att gödseln fryser är i och för sig inget större problem, eftersom under -2 C :s köldperioder i allmänhet inte är långa. Vattenkopparna skall vara uppvärmda. Gödselgångens sluttning emot gödselstad underlättar utgödslingen. Djurens trampande i gödselgångarna åstadkommer även att gödseln förflyttas nedåt om lutningen är mer än 4 %. Gödselgångens maximala lutning med beaktande av nötkreaturens gångrörelser och benbelastningar är ca 8 %. Kondens på vattentaktäckningens undersida skall skötas med tillräcklig ventilation samt genom att använda riktigt takmaterial eller undertak. Taklutningen har också inverkan på kondens i taket. Stomkonstruktionen, och båskonstruktionerna, borde göras av trä. Båsavskiljare av grovt virke är hållbara och djurvänliga samtidigt som de är lätta att reparera och anpassa för djuren. Man bör dock beakta träets rötrisk i felaktiga konstruktionslösningar. På platser som kan vara utsatta för rötrisk finns det orsak att undvika träets användning eller använda tryckimpregnerat eller på annat sätt skyddat virke eller träslag som bättre tål fukt, som t.ex. lärkträd. När korna skall vaccineras eller i övrigt skall undersökas av veterinären, rekommenderas att alla korna samtidigt kan bindas upp, t.ex. i utfodringsstaket. Mjölkstation och mjölkhanteringsutrymmen vid kall lösdrift skall vara värmeisolerade. 2.4 Mjölkstation Mjölkningsstationen skall ha sådan konstruktion eller sådant ytmaterial, att den lätt kan hållas ren. Gödsel och avfallsvatten skall effektivt kunna avlägsnas från mjölkstation och tillhörande uppsamlingsutrymme. Mjölkningsstationen dimensioneras enligt kornas antal. En grov dimensionering när det gäller snedbås- eller sk. fiskbensstation är 2 mjölkningsplatser per 1 mjölkande kor. ramför mjölkstationen skall finnas ett vänteutrymme eller uppsamlingsfålla, ca m² per ko som kommer till mjölkning. Området kan utgöra del av djurstallets gångutrymmen eller för detta ändamål separat utrymme. Det skall finnas fungerande utgödsling i uppsamlingsfållan parallellstation Tabell 2. Dimensionering av mjölkstation Antalet mjölkkor iskbensstation tandemstation, Uppsamlingsutrymme, m² Spaltgolv Vid användning av spaltgolv skall balk- och springbredd anpassas till djurens storlek och ålder, tab.3. Spaltgolvets yta skall vara jämn. Nivåskillnaden mellan överytan av intilliggande spaltgolvsplank får ej överstiga 5 mm. Avvikelsen i såväl balkens som springans bredd är högst 5 mm. Kanterna på balkens övre sida bör vara rundade med 5 mm:s radie. ör kvigor, som har mindre än 2 månader till kalvning, rekommenderas ej spaltgolv som ligg-yta. Tabell 3. Riktgivande mått för spaltgolv, mm Nötkreaturens ålder, Balkens bredd Springans bredd mån ullvuxna >22 mån mån mån mån 9 35 < 6 mån 7 3

3 3 MJÖLKHANTERINGSUTRYMMEN 3.1 Mjölkrum Mjölkrummet får inte ha direkt förbindelse med djurstall eller andra utrymmen, varifrån gödsel eller annan smuts kan dras in i mjölkrummet. Mjölkrummets väggar och golv skall vara lätta att hålla ren. Bortledande av avfall och smutsvatten från mjölkrummet skall ordnas effektivt. Mjölkhanteringsutrymmena kan ligga i direktförbindelse med mjölkstationen, om mjölkstationen är helt avskild från djurstallet Hjälputrymmen i förbindelse till mjölkrum Till avdelningen för mjölkhantering kan förutom mjölktanksrummet (mjölkrum) och tambur även ingå ett särskilt tekniskt utrymme, sk motorrum, för stationära maskiner och apparater, för att dessa vanligen föranleder buller, lukt, oljespill o.a. olägenheter. I anslutning till mjölkrum kan även finnas kontor och sociala utrymmen, såsom wc, dusch, omklädnings- och pausrum, som bör byggas som enskilda utrymmen. Vid ombyggnad av gammal ladugård kan ett traditionellt foderkök med eldstad och gryta fortfarande utnyttjas. ör nya lösdriftsladugårdar där man använder sig av datoriserad mjölknings- och utfodringsautomatik behövs ett kontor och övervakningsrum. 3.2 Motorrum och elcentral Motorrum är som namnet säger, ämnat för motorer och anordningar, som i allmänhet är fast installerade. I motorrummet placeras mjölkningsmaskinens vakuumpump med elmotor samt vakuumbehållare, gärna också elcentralen, eventuell vattenpump och hydrofor. Om mjölkmaskinens vakuumpump är vattenringspump skall utrymme reserveras för vattentank o.a. behövliga komponenter. Vid behov placeras hit också varmvattenberedare, stationär högtryckstvätt och andra eventuella tillbehör såsom t.ex. mjölktankens kylaggregat. Eftersom vakuumpumpen för oljud med sig, bör utrymmet ha god ljudisolering. Utblåsningsröret skall vara så kort som möjlig och mynna ut nära marken men inte intill mjölktankens luftintag. Om vakuumpumpen placeras på golvet i stället för på väggen minskas bullret. Om kylaggregatet placeras i motorrummet eller något annat enskilt utrymme skall det i rummet finnas den ventilation som behövs. Motorrummet förses med golvbrunn för eventuellt vattenspill. Elcentralen placeras i enlighet med föreskrifter för elinstallationer på tryggt avstånd från fuktiga anordningar. Motorrummets storlek står i relation till antalet maskiner och anordningar. Man skall också beakta att utrymmet bör medge plats för olika servicearbeten (reparationer, smörjning, byte av säkringar o.a. delar), det fria utrymmet bör inte användas för upplagring. JSM-BBA C (8) 3.3 Kontor/övervakningsrum Kontor/ övervakningsrum dimensioneras enligt de behov som finns och kan utelämnas som separat rum ifall uppenbara behov inte finns. I ladugårdar där man har datorstyrd automatik för utfodring av kraftfoder och automatisk mjölkning och mjölkningsuppföljning behövs ändå utrymme för en uppföljningsdator. Rummet bör vara väl avgränsat från damm och fukt. I det här torra och dammfria rummet kan UPS-apparatur för datoranläggningen även placeras. Kontorets möblemang består t.ex. av skrivbord med lådhurts eller hyllor. Telefonanslutning är bra att ha ordnat i det här rummet också. Om möjligt placeras rummet så att man via fönster kan överblicka djurstall och/eller mjölkstation. I kontoret bör också finnas väggyta reserverad för anslagstavla eller för djurens uppföljningskalender, möjligen också för medicinskåp. Övervakningsrummet kan även förses med soffa för vila i samband med dejourering vid kalvning och andra speciella situationer. I medicinskåpet förvaras behövliga veterinärmediciner. Det är att rekommendera att medicinskåpet är ett kylskåp. I medicinkylskåpet skall inte livsmedel förvaras. 3.4 Tambur/korridor Tamburen utgör i allmänhet den sluss som krävs mellan mjölkrum och djurstall. Om möjligt lönar det sig att placera ett fönster i tamburen för att erhålla dagsljus. Här bör reserveras utrymme klädhylla och -krokar samt utrymme för stövlar och annan skodon. I entrén ordnas plats för desinfektion av skodon. Desinficeringsunderlag kräver för användning kontinuerlig översyn. ör att undvika smutsspridning skall för stöveltvättning finnas vattenkran och golvbrunn inne i djurstall eller i tambur. 3.5 Socialutrymmen Av kostnadsskäl kan man i vissa fall utnyttja t.ex. bostadens befintliga omklädningsrum och tvättutrymmen. Minst wc med lavoar är dock alltid motiverad i ladugård, speciellt om bostaden wc är svårtillgängligt. Om gården anlitar betald arbetskraft finns även behov för dusch, omklädningsrum och personalrum. I omklädningsrummet eller tambur kan en omklädningsbänk placeras tvärs över gånglinjen. Vardagskläderna förvaras på ingångssidan och ladugårdskläderna på djurstallssidan. ör heltidsanställd arbetskraft görs socialutrymmen i enlighet med de allmänna krav som ställs på sådana. Tvättoch omklädningsmöjlighet bör ordnas för seminörens, veterinärens och lantbruksavbytarens och andra eventuella besökares behov. 3.6 Utrymme för veterinär I större ladugårdar kan det ses som behövligt att särskilt rum för veterinären reserveras i samband med serviceutrymmena. ör det ändamålet fungerar dock kontor och övervakningsrum väl. Här kan i så fall loggbok för djurens medicinering och medicinkylskåp förvaras.

4 3.7 Rum för kalvfoderberedning o.a. service Mjölkrum skall inte användas för beredning av kalvfoder utan för det ändamålet bör plats reserveras nära kalvboxarna. Om gamla foderköket fortfarande är i gott skick kan det utnyttjas för beredning av kalvfoder eller för t.ex. servicearbeten. JSM-BBA C (8)

5 JSM-BBA C Båsladugårdar Kortbås, fastgödsel Djurens ålder Vikt, kg A L,mm B L,mm Mjölkko Kviga Ungdjur mån mån mån Långbås, fastgödsel Mellanbås, fastgödsel Djurens ålder Vikt, kg A P,mm B P,mm Mjölkko Kviga Ungdjur mån mån mån Kort-/mellanbås, flytgödsel 5(8)

6 JSM-BBA C 1.21 Djurens ålder Vikt, kg A, mm B, mm Mjölkko Kviga Ungdjur mån mån mån Kombiladugårdar Utfodringsbås 212 Lösdriftsladugårdar Liggbås, en rad 214 Nötkreatur i lösdrift på ströbädd Storbox med sluttande golv Liggbås, två rader, båsen mot varandra, skilda rader Storbox med djupströbädd Djurens Djurens A B ålder, mån. vikt, kg > (8)

7 JSM-BBA C Ungdjursboxar Spädkalvsbox, kalvens ålder < 8 veckor iskbensstall, tvåradig Ungdjursbox, grupp Riktgivande mått C 2x2 2x4 2x6 2x8 2x Genomgångsstall, tvåradig Boxens areal Djurens Ålder, mån. Box med Box med vikt,kg Ungnöt Köttboskap spaltgolv m 2 / djur tätt underlag, m 2 /djur < > > 5 > 2 > Antal mjölkningsplatser C 2 x x x Parallellstall, mjölkning bakifrån 214 Mjölkstationer iskbensstall, enradig Riktgivande mått C (8)

8 JSM-BBA C Sidogångsstall 21 RIKTGIVANDE UTRYMMESREKOMMEN- DATIONER ÖR MJÖLKBOSKAP Byggnad m 2 21 BYGGNADER ÖR MJÖLKBOSKAP 211 BÅSLADUGÅRDAR - Gavelgångarnas standardareal - Koplats (inkl. sjukplats) - Kvig- och kalvplats - Mjölkrum + sociala utrymmen - Mellanlager för ensilage Antal mjölkningsplatser C 2 x x x LÖSDRI TSLADUGÅRDAR - Standardareal - Koplats (inkl. sjukplats) inkl. mjölkstation+uppsamlingsfålla - Ungdjur - Mjölkrum + sociala utrymmen - Mellanlager för ensilage 222 SYSTEM MED STRÖBÄDD - Standardareal - Koplats inkl. mjölkstation+uppsamlingsfålla - Ungdjur - Mjölkrum + sociala utrymmen - Mellanlager för ensilage ³ (8)