Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 26 mars 2014

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 26 mars 2014

2

3 Ärende 1

4

5 Utvecklingsstaben TJÄNSTESKRIVELSE Charlotta Kristiansson, Datum Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att utbilda fler lärare med specialutbildning för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd- återremitterat ärende. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Medborgarförslaget är besvarat med hänvisning till att arbetet med att stödja elever i behov av särskilt stöd är en viktig och prioriterad fråga. På skolorna i Upplands-Bro kommun pågår ett ständigt arbete med att utbilda och kompetensutveckla lärare så att de på bästa möjliga sätt kan möta alla elever, oavsett behov. Sammanfattning Upplands-Bro kommun har fått ett medborgarförslag där det föreslås att fler lärare ska få specialutbildning för att klara av elever i behov av särskilt stöd. På så sätt kan de klara av fler elever som har behov av särskilt stöd. Med en förbättrad grundskola får fler barn och ungdomar en bättre utbildning vilket är bra ur ett samhällsperspektiv. Att se till att alla elever i skolan utvecklas så långt som möjligt och att de elever som behöver särskilt stöd får det är ett viktigt och prioriterat område. Lärarna på kommunens skolor arbetar ständigt med att öka sina kunskaper och kompetensen för att kunna ta emot alla elevers individuella behov, inklusive de med behov av särskilt stöd. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 februari 2014 Kommunstyrelsens beslut den 6 november 2013, 146 Utbildningsnämndens beslut den 27 augusti 2013, 56 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 14 augusti 2013 Medborgarförslag om att utbilda fler lärare med specialistutbildning för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd som inkom den 14 mars 2013 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade vid sitt möte i november 2013 att skicka ärendet tillbaka till kommunledningskontoret för att skriva om svaret så att det blir lätt att förstå och mer empatiskt.

6 2(2) Kommunledningskontoret uppskattar medborgarförslaget och tycker att medborgarförslagsställaren tar upp viktiga och bra synpunkter om barn och ungas rättigheter till utbildning utifrån varje enskild persons behov. Kommunledningskontoret håller också med förslagsställaren om att en bra grundskola är en ekonomisk vinning för samhället. På skolorna är det varje rektor som är ansvarig för att se till att lärarna får tid för att utvecklas och utbildas inom de områden som behövs. Det är alla elevers rättighet att utvecklas så långt som möjlig. Skolan ska se till att eleverna får det stöd som behövs. Lärarna ska också uppmärksamma, hjälpa, handleda och stötta de elever som har behov av extra hjälp. I Upplands-Bro kommun pågår en hel del arbete för att se till att alla barn och ungdomar får det stöd som de behöver i skolan, bland annat genom kommunens resursteam. De håller utbildningar för lärare och hjälper dem med handledning kring elever eller grupper, för att hjälpa dem att se till att alla barn och ungdomar får det stöd som de behöver. Resursteamet träffar och hjälper också speciallärare och specialpedagoger som arbetar i Upplands-Bro kommun. Lärarna i Upplands-Bro kommun får också utbildning och utveckling inom olika områden. Under hösten 2013 har många lärare börjat på en utbildning i matematik som kallas för Matematiklyftet. Utbildningen ska hjälpa lärarna att utveckla undervisningen i matematik. Förutom Matematiklyftet har lärare under de senaste åren också utbildats inom IT-området och kring planering av undervisningen och bedömning av elevernas kunskaper. Att se till att alla elever i skolan utvecklas så långt som möjligt och att de elever som behöver särskilt stöd får det är ett viktigt och prioriterat område. Lärarna på kommunens skolor arbetar ständigt med att öka sina kunskaper och kompetensen för att kunna ta emot alla elevers individuella behov, inklusive de med behov av särskilt stöd. Barnperspektiv Kommunledningskontoret konstaterar att frågan om lärarnas kompetens kring att möta barn och unga med behov av särskilt stöd berör och påverkar barns livsvillkor. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren

7

8

9

10

11 Ärende 2

12

13 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Maria Elfström Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag tillstånd från politiker och ordningsmakt att få passera med häst längs gång- och cykelbana Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Medborgarförslaget anses besvarat i och med Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse. Sammanfattning Upplands-Bro rid- och körvägsförening inkom 19 juni 2013 med ett medborgarförslag gällande hästar/ryttare på gång- och cykelbana mellan Bro och Kungsängen. Förslaget innebär att man som ryttare ska beviljas att rida utmed gång- och cykelvägen för att förflytta sig och sin häst mellan de olika stallen utmed vägen eller Upplands-Bro ryttarförenings ridhus. Tillväxtkontoret bedömer att säkerheten för både gång- och cykeltrafikanter och hästar inte är tillräcklig på kommunens gång- och cykelbana om alla ska trafikera samma smala yta. En häst kan också bli skrämd av störande långtradartrafik längs Enköpingsvägen. Tillväxtkontorets förslag är att behovet av att förflytta sig med häst på ett säkert sätt mellan stallen behandlas genom uppdraget i 2014 års budget projektet ridstigar. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 19 juni Beslut i Kommunfullmäktige den 11 september 2013, 87 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 7 februari Ärendet Upplands-Bro kommun mottog den 19 juni 2013 ett medborgarförslag från styrelsen i Upplands-Bro rid- och körvägsförening om att ryttare ska få förflytta sig och sin häst på gång- och cykelvägen mellan Bro och Kungsängen. Längs Enköpingsvägen finns ganska många större och mindre stall samt ett ridhus som tillhör Upplands-Bro ryttarförenings verksamhet och det finns ett behov av att förflytta sig mellan dessa. Enköpingsvägen är så hårt trafikerad av bland annat långtradartrafik till och från COOP-lagret att det är förenat med livsfara att försöka rida, köra eller leda en häst där. Därför vill föreningen ansöka om tillstånd från politiker och ordningsmakt att kunna passera med häst längs gång- och cykelvägen, självklart med hänsyn till gång- och cykeltrafikanter. Föreningen informerar och utbildar sina medlemmar om hur man ska uppföra sig med häst i skog och mark för att visa hänsyn till de som ryttarna möter.

14 2(2) När man leder, kör eller rider en häst gäller i tillämpliga delar de bestämmelser som finns om fordon i Trafikförordningen (1998:1276) Därmed är det inte tillåtet att färdas till häst på gång- och cykelbanor. En häst med ryttare eller kusk räknas som ett fordon och är därför hänvisad till att använda väg vid förflyttning. Detta händer dock sällan då det upplevs som farligt. Det vanligaste sättet att förflytta hästar mellan olika stall eller ridhus är med hästsläp. Behovet att förflytta hästar kan exempelvis vara träning eller tävling. Tillväxtkontoret bedömer att säkerheten för både gång- och cykeltrafikanter och hästar inte är tillräcklig på kommunens gång- och cykelbana om alla ska trafikera samma smala yta. En häst kan också bli skrämd av störande långtradartrafik längs Enköpingsvägen. Tillväxtkontorets förslag är att behovet av att förflytta sig med häst på ett säkert sätt mellan stallen behandlas genom uppdraget i 2014 års budget projektet ridstigar. Kommunen kommer börja arbetet genom att ta fram en strategi och vision för ridvägar i Upplands-Bro kommun. Detta arbete kommer att genomföras i dialog med berörda parter. Separata ridvägar är mer trafiksäkra och kan möjliggöra en snabbare gångart än skritt om de utformas med rätt underlag och bredd. På så sätt kan också ryttaren eller kusken få en mer säker och trevligare upplevelse under sin förflyttning. Information Kommunen har ansökt om lokalt naturvårdsbidrag (LONA) från Länsstyrelsen för att ta fram en vision och strategi för ridstigar för allmänheten i Upplands- Bro. Barnperspektiv Många barn rider på sin fritid och genom tillskapande av ett separat ridvägsnät kan de på ett säkert sätt rida utomhus. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Maria Elfström Kommunekolog Bilagor:

15

16

17

18

19 Ärende 3

20

21 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson, Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om monumentalbyggnad över motorvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med hänvisning till Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse Sammanfattning Förslagsställaren föreslår i ett medborgarförslag en monumentalbyggnad tvärs över motorvägen vid Kungsvägen, (d.v.s. vid trafikplats Kungsängen) som exempelvis skulle kunna innehålla kaféer, restaurang och ett kommunmuséum. Som referens på en liknande anläggning nämns Nyköpingsbro. Platsen för förslaget är naturligt vald med tanke på dess exponerade läge och en bro av den föreslagna typen skulle mycket väl kunna bli det landmärke som förslagsställaren tänker sig. Kommunen uppskattar att medborgare som observerar sådant som kan förbättras förmedlar detta och därför är det mycket välkommet med medborgarförslag. Förslaget har tyvärr en rad förutsättningar emot sig där den viktigaste torde vara att den är tänkt att ligga vid en trafikplats som bara är till hälften utbyggd, vilket betydligt försvårar möjligheten att stanna till vid den typen av anläggning som föreslås. En annan förutsättning som gör förslaget komplicerat är att kommunen inte äger marken som den skulle landa på. Tillväxtkontoret anser att förslaget av ovan nämnda anledningar är olämpligt och har inte för avsikt att behandla det ytterligare Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom 22 augusti 2013 Beslut i Kommunfullmäktige 11 september 2013, Kf 89 Återremiss i Kommunstyrelsen 29 januari 2014, Ks 1 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Förslagsställaren föreslår i ett medborgarförslag en monumentalbyggnad tvärs över motorvägen vid Kungsvägen, (d.v.s. vid trafikplats Kungsängen) som exempelvis skulle kunna innehålla kaféer, restaurang och ett kommunmuséum. Som referens på en liknande anläggning nämns Nyköpingsbro. Platsen för förslaget är naturligt vald med tanke på dess exponerade läge och en bro av den föreslagna typen skulle mycket väl kunna bli det landmärke som

22 2(2) förslagsställaren tänker sig. Kommunen uppskattar att medborgare som observerar sådant som kan förbättras förmedlar detta och därför är det mycket välkommet med medborgarförslag. Förslaget har tyvärr en rad förutsättningar emot sig där den viktigaste torde vara att den är tänkt att ligga vid en trafikplats som bara är till hälften utbyggd, vilket betydligt försvårar möjligheten att stanna till vid den typen av anläggning som föreslås. Om man skulle vilja göra ett stopp vid den på en resa västerut längs E18 skulle man inte kunna fortsätta med mindre än att man körde igenom hela Kungsängens tätort och vid en resa österut skulle den inte vara möjlig att stanna till vid. En annan förutsättning som gör förslaget komplicerat är att kommunen inte äger marken som den skulle landa på. Det är också tveksamt om det finns tillräckligt stor yta på den föreslagna platsen för att få plats med en anläggning av den typen. Visserligen finns det planer på att bygga ut trafikplatsen i samband med en framtida utbyggnad av Rankhusområdet men en sådan utbyggnad ligger långt fram i tiden och den skulle behöva mark som ytterligare skulle minska möjligheterna med att få plats med den föreslagna byggnaden. Kommunen är mån om att det den bygger dels ska vara sådant som är till största nytta för alla medborgare (exempelvis kulturhuset i Kungsängen, renovering av Brohuset) och dels ha ett så stort arkitektoniskt värde att det skapar en positiv bild av Upplands-Bro. Tillväxtkontoret anser att förslaget av ovan nämnda anledningar är olämpligt och har inte för avsikt att behandla det ytterligare Ärendet återremitterades vid Kommunstyrelsen sammanträde 29 januari 2014 för att det skulle kompletteras med en positiv inledning och att det skulle framgå att medborgarförslag uppskattas. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Elisabeth Mårell Tf. plan- och exploateringschef Henric Carlson Planarkitekt Bilagor: 1. Medborgarförslag som inkom 22 augusti 2013

23

24

25 Ärende 4

26

27 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl Öhlander Dnr Tel Kommunstyrelsen Medborgarförslag rörande ny- och ombyggnation av Upplands-Bro ryttarförenings ridanläggning Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. 2. Kommunfullmäktige anser att en placering av ett nytt stall i enlighet med bygglovsansökan, bättre uppfyller de krav som Tillväxtkontoret i samråd med Upplands-Bro Ryttarförening redovisat, jämfört med en placering mellan Enköpingsvägen och järnvägen. Sammanfattning Olle Tunå inkom den 24 maj 2013 med ett medborgarförslag med synpunkter och förslag över ny- och ombyggnation av ryttarföreningens ridanläggning. Förslagsställaren föreslår att ridanläggningen flyttas till den södra sidan av Enköpingsvägen där anläggningen skulle ligga på mark som inte anses beröra andra markintressen. En flyttning av ridanläggningen skulle innebära att Ängsuddsvägens anslutning till Enköpingsvägen även ska omfatta en anslutning till den föreslagna ridanläggningen. En ny anslutning bör enligt medborgarförslaget delges de närboende för samråd/yttrande före beslut. Anledningen till den nuvarande ridanläggningens status är enligt förslagsskrivaren ett bristande underhåll. Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet den 4 mars 2014 och beslutade om att föreslå Kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Kommunledningskontoret instämmer i Kultur- och fritidsnämndens bedömning och föreslår att medborgarförslaget avslås till förmån för det förslag som kontoret tagit fram i samråd med Upplands-Bro Ryttarförening och som ligger till grund för den bygglovsansökan som Bygg- och miljönämnden beslutat om Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 6 mars 2014 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 4 mars Medborgarförslag från Olle Tunå den 24 maj 2013.

28 2(2) Ärendet På fastigheten Aspvik 1:4 bedrivs sedan 1985 ridskoleverksamhet av Upplands-Bro Ryttarförening. Fastigheten är bebyggd och anpassad som en ridsportsanläggning och ska inte bedömas som en gårdsmiljö. En nybyggnation på fastigheten behöver i första hand stödja verksamheten, värna om en säker miljö för barn, besökare och hästar samt fungera långsiktigt. Det förslag till placering av en ny stallbyggnad som redovisats i tillväxtkontorets bygglovsansökan, har tagits fram i nära samarbete med Upplands-Bro Ryttarförening och med stöd av hushållningssällskapet. Innan tillväxtkontoret kom fram till den bästa placeringen av det nya stallet utreddes att anlägga en ny anläggning på annan plats i kommunen. Förslaget förkastades då det saknas ekonomiska resurser för att genomföra ett så stort projekt. Efter att ha utvärderat olika förslag kom tillväxtkontoret fram till att fördelarna överväger nackdelarna med att placera det nya stallet parallellt med ridhuset. De övervägande fördelarna är elevernas säkerhet, investeringskostnaden och anläggningens långsiktiga drift. Förslagsställaren föreslår att ridanläggningen flyttas till den södra sidan av Enköpingsvägen. Tillväxtkontorets bedömning är att en placering av ett nytt stall i enlighet med bygglovsansökan, bättre uppfyller de krav som tillväxtkontoret i samråd med Upplands-Bro Ryttarförening redovisat, jämfört med en placering mellan Enköpingsvägen och järnvägen. Barnperspektiv En ny stallbyggnad ger en möjlighet för Upplands-Bro Ryttarförening att ytterligare utveckla verksamheten för barn och ungdomar. Förvaltningens förslag till placering av stallet är med tanke på barnens säkerhet att föredra. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

29

30

31

32

33

34

35 Ärende 5

36

37 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Inrättande av social investeringsfond Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. Upplands-Bro kommun inrättar social investeringsfond inom ramen för balanskravsutredningen. 2. Av kommunens resultat för 2013 reserveras 10 miljoner kronor inom eget kapital till fonden. 3. Kommunstyrelsen beviljar projektansökningar och medel ur fonden. 4. Riktlinje för Upplands-Bro kommuns sociala investeringsfond fastställs. Sammanfattning Flera kommuner har under senare år avsatt särskilda medel för sociala investeringar eller sociala investeringsfonder. Exempel på kommuner som gjort detta är Norrköping, Tomelilla, Enköping, Göteborg och Umeå. Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. I balanskravsutredning finns möjlighet att öronmärka en del av ett överskott i ett bokslut till sociala satsningar. Avsättningen för sociala investeringar görs inom ramen för balanskravsutredningen och genom att i eget kapital reservera ett avsatt belopp. Kommunledningskontoret föreslår att 10 miljoner kronor öronmärks inom balanskravsutredningen i årsbokslutet Medlen avsätts i en fond för sociala investeringar och hanteras enligt den utformade riktlinjen för fonden. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 10 februari Riktlinje för hantering av social investeringsfond daterad den 10 februari Ärendet Flera kommuner har under senare år avsatt särskilda medel för sociala investeringar eller sociala investeringsfonder. Exempel på kommuner som gjort detta är Norrköping, Tomelilla, Enköping, Göteborg och Umeå. Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten

38 2(2) ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Ju tidigare insatser sätts in desto mindre blir kostnaderna för samhället och då kan mer omfattande ingripande undvikas. För att användandet av offentliga resurser ska bli så effektivt som möjligt måste arbetet präglas av långsiktighet och helhetssyn. Ärendehanteringen av ett socialt investeringsprojekt ska följa samma flöde som andra ärenden. Initiativ till att ansöka om medel ur den sociala investeringsfonden kan göras av nämnder eller kontor i Upplands-Bro kommun. Beslut om projektansökan ska ske i berörd nämnd innan ärendet går vidare till Kommunstyrelsen för beslut. Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. I varje projektansökan ska därför anges tidsplan, ekonomisk kalkyl över investeringskostnaden. I balanskravsutredning finns möjlighet att öronmärka en del av ett överskott i ett bokslut till sociala satsningar. Det tillhör den interna ekonomistyrningen och avstämningen av balanskravet. Avsättningen för sociala investeringar görs inom ramen för balanskravsutredningen och genom att i eget kapital reservera ett avsatt belopp. Beslut om reservering/disposition till den sociala fonden tas upp i bokslutsberedningen för aktuellt år och beslutas av Kommunfullmäktige. För inspiration och komplement till riktlinjerna bör berörda kontor utarbeta beskrivningar av hur arbetet kan gå till i verksamheten samt utforma ytterligare stöd och anvisningar till projekten. Ett internt stöd för projektledning som är behjälplig med projektansökan, beslutunderlag, uppföljning och utvärdering rekommenderas. Kommunledningskontoret föreslår att 10 miljoner kronor öronmärks inom balanskravsutredningen i årsbokslutet Medlen avsätts i en fond för sociala investeringar och hanteras enligt den utformade riktlinjen för fonden. Den sociala investeringsfonden kommer att redovisas och hanteras på liknande sätt som resultatutjämningsreserven, RUR, som kommunen infört Barnperspektiv Målet med inrättandet av sociala investeringsfonden är att även barn och unga i kommunen ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbetsmarknaden samt högre livskvalité. Tanken är att garantera trygg och utvecklande uppväxt för alla barn, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar. Insatserna ska stärka och förbättra livsvillkoren för den enskilde, och ge god livskvalité och möjligheter att lyckas i livet. Genom minskat utanförskapet ökas de ungas möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilaga: Riktlinje för hantering av social investeringsfond

39 1 Kommunledningskontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Riktlinje för hantering av social investeringsfond Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Ju tidigare insatser sätts in desto mindre blir kostnaderna för samhället och då kan mer omfattande ingripande undvikas. För att användandet av offentliga resurser ska bli så effektivt som möjligt måste arbetet präglas av långsiktighet och helhetssyn. Att förebygga utanförskap och minska risken för varaktig arbetslöshet kostar mindre än att behandla dess effekter. Det förebyggande arbetet kräver dock tidiga samordnade insatser och ett långsiktigt agerande som är verksamhetsöverskridande. Mål Målet med den sociala investeringsfonden är att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Målet är också att minska risken för varaktig arbetslöshet och utanförskap för kommunens invånare oavsett ålder. Barn och unga ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbetsmarknaden samt högre livskvalité. Inom ramen för den sociala investeringsfonden ska det arbetas fram former för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Detta kan ge vinster i form av exempelvis att placeringar av barn och ungdomar undviks. De förebyggande insatserna genomförs utifrån ett kommunövergripande perspektiv som på sikt ska minska de kommunala kostnaderna och vara positiva för den enskilda medborgaren. Målområden I arbetet med den sociala investeringsfonden har Upplands-Bro kommun prioriterade följande områden: Måluppfyllelse i skolan Att förebygga placeringar Förebygga utanförskap och arbetslöshet Insatserna ska förebygga utanförskap och öka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning.

40 2(5) Målgrupp Insatser som finansieras med medel ur den sociala investeringsfonden ska stärka och förbättra livsvillkoren för kommuninvånarna och ge god livskvalité och möjligheter att lyckas i livet. Den sociala investeringsfonden ska stimulera till att utveckla verksamhetsöverskridande samverkan som kommer målgruppen till nytta. Samverkan kan utöver de kommunala verksamheterna även omfatta externa myndigheter och andra aktörer. Initialt kan enbart de kommunala verksamheterna stå som sökande till projekt som finansieras av den sociala investeringsfonden. Syfte Syftet med den sociala investeringsfonden är att ge den enskilde en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att öka dennes möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning. Barn och unga ska ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbetsmarknaden samt högre livskvalité. På längre sikt ska den sociala investeringsfonden bidra till att minska kommunens kostnader för insatser till långtidsarbetslösa och människor med annan social problematik. Kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs. Upplägg sociala investeringsfonden Den sociala investeringsfonden är ett komplement till befintliga övergripande satsningar på det sociala området i Upplands-Bro kommun. Den kan också ses som ett sätt att stimulera till nytänkande, att arbeta gränsöverskridande samt att utveckla nya arbetssätt och metoder. Det aktuella projektet ska korrespondera med befintliga satsningar och kommunens övergripande mål. Medel ur den sociala investeringsfonden ska inte finansiera befintlig ordinarie verksamhet. Fonden kan finansiera enskilda satsningar och projekt som i normala fall är svåra att finansiera. Det kan här handla om nya metoder och arbetssätt eller satsningar där resultatet först kan avläsas på längre sikt. Insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som är till nytta för barn och unga i kommunen välkomnas. Sociala investeringar kan innebära följande: - Förstärkning och utveckling av redan pågående verksamhet och ska ha ett mer långsiktigt perspektiv och särskilt syfta till att påverka befintliga strukturer kring hur vi tillsammans arbetar med barn, unga och vuxna. - Ny verksamhet inom en verksamhet eller mellan verksamheter - Nydanande verksamhet/projekt. Där syftet är att utveckla generell eller någon form av spetskomptens. Det kan handla om att pröva nya metoder inom något område. De satsningar i verksamhet eller metodutveckling som görs ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Satsningarna ska utvärderas och i den mån de indikerar långsiktigt hållbara resultat ska det finnas en strävan att implementera dem i ordinarie verksamhet.

41 3(5) Ärendehanteringen Ärendehanteringen av ett socialt investeringsprojekt ska följa samma flöde som andra ärenden. Initiativ till att ansöka om medel ur den sociala investeringsfonden kan göras av nämnder eller kontor i Upplands-Bro kommun. Beslut om projektansökan ska ske i berörd nämnd innan ärendet går vidare till Kommunstyrelsen för beslut. Kommunstyrelsen prioriterar och beviljar eller avslår projektansökan. Ansökningar till fonden handläggs av Kommunledningskontoret. Vad projektansökan ska innehålla framgår under rubriken Projektansökan. Nämndprotokoll ska bifogas. Externt regelverk Lagen om kommunal redovisning är tydlig med att det inte möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som det här blir fråga om. Kostnader för sociala projekt består troligtvis av årliga insatser avseende löner, köp av tjänster, materialkostnader o.d. Här skiljer sig inte sociala investeringar från annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och landar i den budgeterade och redovisade resultaträkningen det år då insatsen planeras och genomförs. I balanskravsutredning finns möjlighet att öronmärka en del av ett överskott i ett bokslut till sådana satsningar. Det tillhör den interna ekonomistyrningen och avstämningen av balanskravet. Avsättningen för sociala investeringar görs inom ramen för balanskravsutredningen och genom att i eget kapital reservera ett avsatt belopp. Som exempel visas nedan hur balanskravsutredningen i kommunens förvaltningsberättelse kan se ut: Balanskravsutredning 2013 Balanskravsutredning 2014 Årets resultat enl resultaträkning +30 Årets resultat enl resultaträkning -23 Medel till RUR - 10 Medel från RUR +20 Insättning till investeringsfond - 10 Uttag från investeringsfond +3 Årets balanskravsresultat +10 Årets balanskravsresultat 0 Ackumulerad RUR 78 Ackumulerad RUR 58 Ackumulerad investeringsfond 10 Ackumulerad investeringsfond 7 Ekonomi Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger minskade kommunala kostnader. I varje projektansökan ska därför anges tidsplan, ekonomisk kalkyl över investeringskostnaden. Beslut om reservering/disposition till den sociala fonden tas upp i bokslutsberedningen för aktuellt år och beslutas av Kommunfullmäktige. Ramen för uttag ur den sociala fonden ingår som en del av budgetbeslutet för kommande år och för planperioden. Beslut om avsättning och uttag kopplas till kommunens finansiella mål.

42 4(5) Uppföljning Alla satsningar som görs ska följas upp och redovisas tillbaka till Kommunstyrelsen. Uppföljningar sker löpande under åren. Uppföljningarna ska ske i samband med delårsbokslut per den sista april och augusti samt vid bokslutet. I uppföljningen ska det framgå vad man gjort, vilken omfattning verksamheten haft, en beskrivning av hur man gjort och vilka reflektioner personal och brukare eller elever gjort kring nyttan. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning. Resultatet bör kunna mätas enligt förutbestämda nyckeltal. Kommunstyrelsen kan beroende på resultat vid uppföljningar avsluta ett projekt. Kontering av kostnader för insatser som finansieras ur fonden bokförs under eget ansvar, baskonto och verksamhetskod i enlighet med gällande kontoplan, varje projekt får ett unikt projektnummer. Uppföljningar ska göras av projektledare och efter avslutat projekt skickas till Kommunstyrelsen. Utvärdering Utvärdering görs löpande under projekttiden och när projektet är avslutat. Utvärdering skickas till Kommunstyrelsen i samband med uppföljningen av avslutat projekt. Ekonomiska och mänskliga vinster ska utvärderas i samtliga investeringar. Om externa kostnader för utvärdering kan uppstå ska dessa vara med i beräkningarna för totalkostnad. Projektansökan Ansökan sker av den verksamhet/nämnd som ansvarar för projektet och projektets kostnader. Ansökan kan även formuleras gemensamt med andra berörda verksamheter/nämnder. För att kunna förutsäga att en viss social investering kommer att betala sig på sikt, bör det undersökas om det finns dokumenterat vetenskapligt stöd på förväntade socioekonomiska effekter. Metoderna som kan komma att användas i projektet bör också så långt det är möjligt stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet. Följande frågor besvaras i projektansökan och kan med fördel utgöra rubrikrader i ansökningen: 1. Projektnamn 2. Bakgrund, sammanfattning på idé, d v s beskrivning av investeringens innehåll 3. Syfte och en redogörelse för vilka olika effekter investeringen kommer att ge för de personer som ingår i målgruppen 4. Mål och målgrupp 5. Arbetssätt/metod baserad på erfarenhet, d v s beskrivning av metod för investeringen och referenser till forskning eller evidensbaserad praktik 6. Ekonomiska effekter: På vilket sätt bidrar investeringen till att kommunens totala kostnader minskar, beräknad kostnadsminskning samt inom vilken verksamhet? När förväntas effekterna att synas? 7. Projektorganisation Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Referensgrupp 8. Projektägare

43 5(5) 9. Finansiering från sociala investeringsfonden 10. Resursbehov; total kostnad för projektet per år 11. Projekttid 12. Rapportering; uppföljning - mätbara nyckeltal, utvärdering - på vilket sätt det ska ske. Hur ska effekterna på målgruppen mätas? 13. Kort riskanalys 14. Samband och kopplingar till andra projekt och eventuella samarbetspartners 15. Implementering efter projektets avslut, hur verksamheten tas in i den ordinarie strukturen och hur den kan leva vidare 16. Information 17. Samverkan med fackliga organisationer Komplement till riktlinjerna För inspiration och komplement till riktlinjerna bör berörda kontor utarbeta beskrivningar av hur arbetet kan gå till i verksamheten samt utforma ytterligare stöd och anvisningar till projekten. Ett internt stöd för projektledning som är behjälplig med projektansökan, beslutunderlag, uppföljning och utvärdering rekommenderas.

44

45 Ärende 6

46

47 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ulrika Gyllenberg, Elin Borglund, Kommunstyrelsen Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 godkännande av avtal samt antagande av detaljplan Förslag till beslut 1. Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, upprättat februari 2014, godkänns. 2. Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, den 21 februari 2014 godkänns. 3. Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, den 21 februari 2014, antas i enlighet med 5 kapitlet 27 Planoch bygglagen (PBL 2010:900). Sammanfattning Tillväxtchefen fick den 23 maj 2012 av KS SBU 18 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. genom normalt planförfarande. Syftet med detaljplanen är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Antagandehandlingarna grundar sig på ett detaljplaneförslag som har reviderats något efter granskningstiden som var från 25 november 2013 till och med 7 januari Ett utlåtande med inkomna granskningssynpunkter och plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa har upprättats 21 februari Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som har gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning igen. Området är cirka 1,5 ha och ligger i gamla Bro. Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Kommunens behovsbedömning visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande delas av Länsstyrelsen.

48 2(4) Beslutsunderlag Översiktsplan 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om planuppdrag den 23 maj Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om samråd den 15 april Samrådsredogörelse tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, daterad den 16 oktober 2013, godkänt av kommunstyrelsen den 6 november Kommunstyrelsens beslut om granskning den 6 november Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, upprättat februari Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, plankarta, antagandehandling den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, planbeskrivning, antagandehandling den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, illustration, antagandehandling den 21 februari Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 21 februari Ärendet Bakgrund Tillväxtchefen fick den 23 maj 2012 av KS SBU 18 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. genom normalt planförfarande. Området är ca 1,5 ha och ligger i gamla Bro drygt en halv kilometer öster om tågstationen. Idag är området bebyggt med fyra hyresfastigheter i tre våningar som ägs och förvaltas av Upplands-Brohus. För planområdet med omgivande fastigheter gäller byggnadsplan Den befintliga bebyggelsen är från 1966 och består av fyra lamellhus i tre våningar med 95 hyreslägenheter. Tre av byggnaderna är placerade längs Bagarvägen som har en höjdskillnad från lägsta till högsta del på ca sju meter. Ett hus ligger vid Målarvägen. Byggnaderna har inbyggda problem med radon. Trots olika försök har man inte lyckats sänka becquerelvärdena till acceptabla nivåer. Av den anledningen vill fastighetsägaren nu istället riva husen och bygga nya och därför är det aktuellt med en ny detaljplan. Syftet med förslaget till detaljplan är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse.

49 3(4) Detaljplanens syfte och huvuddrag Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Planområdet avgränsas av parkmark, andra flerbostadshus samt radhus och villatomter. Anpassningen till läget i gamla Bro är viktigt för att nå ett bra resultat i projektet. Byggnaderna ska utformas med god arkitektur och hänsyn till omgivande stadsbild. Karaktären i området är småskaligt med en blandning av olika hustyper som står nära varandra. Även privata villatomter i området har en ganska stor offentlig exponering av sina trädgårdar. Med en varsam behandling av gatumiljön och en väl avvägd anpassning av skalan kan de nya husen bli ett välkommet tillskott till bebyggelsen i gamla Bro. I en tidig analys såg Upplands-Brohus den dåliga kontakten med den intilliggande parken som en svaghet i utformningen av de befintliga husen. För att bättre ta tillvara platsens förutsättningar föreslås nio punkthus i fyra våningar med suterrängvåning i en struktur med fler öppningar mellan gata och park. Antalet bostäder avses öka till ca 125 hyreslägenheter. Byggnadernas placering i nordsydlig riktning ger förutsättningar för en attraktiv och småskalig utemiljö där kontakten mellan gårdarna och mot natur och park förstärks. Ambitionen med förslaget är också att låta hela gaturummet bli en grönare utemiljö där gårdarna får en bättre kontakt med parken. I förslaget omges även parkeringsytor med blommande träd och låga buskplanteringar. Ny bebyggelse ansluts till befintligt dagvattennät. Likaså el-, tele, vatten och avlopp samt fjärrvärme kommer att följa befintliga strukturer. Kommunens behovsbedömning visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande delas av Länsstyrelsen. Förslaget till detaljplan för Bagarvägen har enligt beslut i KS SBU den 15 april 2013, 22, varit utsänt och utställt för samråd. Förvaltningen fick också med sig ett tillägg till beslutet som innebar att berörda sakägare skulle få frågan hur de ser på att bygga något eller några höghus inom detaljplanen. I det brev som skickades med samrådshandlingarna formulerades detta som en konkret fråga med inbjudan till dialog. Efter samrådet utvecklades planbeskrivningen något med avseende på bland annat miljö- och riskhänsyn och planbestämmelserna kompletterades angående lov vid bland annat trädfällning. Granskningsskedet Förslaget i sin helhet var ute på granskning från till och med enligt Kommunstyrelsens beslut den 6 november Detta annonserades i lokalpressen samt Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet. Förslaget ställdes också ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och brev skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Med anledning av förslaget till detaljplan har femton yttranden inkommit till kommunen. Resultat av granskningen Yttranden i form av synpunkter samt plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa är sammanställda i ett Granskningsutlåtande. Efter granskningen har detaljplaneförslaget reviderats och kompletterats något.

50 4(4) Bland annat har bestämmelsen om x-område lagts så att placeringen kan anpassas till lämpligt ställe inom en större zon. Möjligheten till att ordna bullerskyddade uteplatser där så behövs redovisas nu också i illustrationsplanen. Mindre redaktionella ändringar har också tillkommit. Förändringarna av planförslaget framgår i sin helhet av Granskningsutlåtandet. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter granskning är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning igen. Förslag till Exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och Upplands- Brohus. Avtalet avses godkännas i samband med detaljplanens antagande. Barnperspektiv Programförslaget ger goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service. En bebyggelse med en bättre kontakt med befintlig park kan också skapa möjligheter för lek i husens närområde. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef David Lanthén Plan- och exploateringschef Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Elin Borglund Projektledare exploatering Bilagor: Förslag till exploateringsavtal tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, upprättat februari Granskningsutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, plankarta, antagandehandling den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, planbeskrivning, antagandehandling den 21 februari Förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, illustration, antagandehandling den 21 februari 2014.

51 Ärende 7

52

53 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ylva Hedin, Kristofer Sundqvist, Dnr (4) Kommunstyrelsen Detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård) godkännande av exploateringsavtal samt antagande av detaljplan Förslag till beslut Förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. Avtal angående partsbyte Östra Jursta med bilagor A-H gällande exploatering inom Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård)upprättat februari 2014, med avtalspart Skanska Boklok Housing (org.nr ), godkänns. 2. Särskilt utlåtande efter samråd tillhörande detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, upprättat den 21 februari 2014, godkänns. 3. Förslag till detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, upprättat den 21 februari 2014, antas i enlighet med 5 kap. 27 Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att skapa ett attraktivt bostadsområde med en måttlig höjdskala och en småskalig prägel som passar väl in i omgivande landskap och kulturmiljö. Bebyggelsen har goda förutsättningar att harmoniera både med de friliggande villor som föreslås västerut kring Jursta gård och den småskaliga stadsbebyggelse som föreslås österut i Trädgårdsstaden i Bro. Den norra delen av planområdet planläggs som kommunalt naturområde, bland annat därför att området rymmer många fornlämningar. Planförslaget möjliggör en utbyggnad av cirka 130 bostäder varav cirka 20 friliggande småhus. Planen är tänkt att ersätta gällande detaljplan som anger cirka 45 friliggande småhus. Detaljplaneförslaget var under tiden 26 mars 24 april 2013 utsänt för samråd enligt enkelt planförfarande. Ett särskilt utlåtande efter samråd med inkomna synpunkter och plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa, daterat den 21 februari 2014, har upprättats. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter samråd är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning. Efter samrådstiden har förslag avtal angående partsbyte Östra Jursta med bilagor A-H gällande exploatering inom Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård) upprättats mellan kommunen och exploatör.

54 2(4) Beslutsunderlag Översiktsplan 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162. Detaljplan för del av Jursta (Jursta Gård), nr Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 7 november , planuppdrag. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 27 februari , samrådsbeslut. Avtal angående partsbyte Östra Jursta med bilagor A-H gällande exploatering inom Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), upprättat februari 2014, med avtalspart Skanska Boklok Housing (org.nr ). Särskilt utlåtande efter samråd tillhörande detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, planbeskrivning, antagandehandling upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, plankarta, antagandehandling upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, illustration, antagandehandling upprättat den 21 februari Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse, daterad den 21 februari 2014 Ärendet Bakgrund Området omfattar fastigheten Jursta 3:14 samt viss kringliggande gatumark. Fastigheten Jursta 3:14, som ägs av Skanska Nya Hem, är idag obebyggd, och omges av väg på tre sidor. I nordöst gränsar fastigheten mot Enköpingsvägen och Ginnlögs väg, i söder och sydväst gränsar fastigheten mot Jurstagårdsvägen, och i nordväst och öster gränsar fastigheten mot fastigheten Jursta 3:5 som ägs av Stena Fastigheter. Planområdet ligger 1,3 km väster om Bro station och gångavståndet till Bro centrum är cirka 2 km. Planområdets totala area är 14,5 hektar och är sedan tidigare planlagd för bostadsändamål. Kommunstyrelsens Samhällsutbyggnadsutskott beslutade den 7 november att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta gård) genom enkelt planförfarande enligt planoch bygglagen (PBL), SFS 2010:900. Detta motiveras med att området har planlagts för bostäder relativt nyligen och därmed anses vara lämpligt för den markanvändning som föreslås. Den avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark som anges i gällande detaljplan efterföljs i den nya detaljplanen, med undantag för mindre gränsjusteringar. De närmaste omgivningarna är obebodda och sakägarkretsen är därmed ytterst begränsad. I gällande översiktsplan, ÖP 2010, ingår planområdet i tätortsavgränsningen och betecknas som planerad/föreslagen bostadsbebyggelse. Planförslaget bedöms stämma väl överens med översiktsplanens intentioner.

55 3(4) En behovsbedömning har upprättats, där det bedöms att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen anses därför inte vara nödvändig. Kommunstyrelsens Samhällsutbyggnadsutskott beslutade den 27 februari att sända ut förslag till detaljplan för Jursta 3:14 m.fl.(östra Jursta Gård), nr 1204, på samråd. Detaljplaneförslagets syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa ett attraktivt bostadsområde med en måttlig höjdskala och en småskalig prägel som passar väl in i omgivande landskap och kulturmiljö. Bebyggelsen har goda förutsättningar att harmoniera både med de friliggande villor som föreslås västerut kring Jursta gård och den småskaliga stadsbebyggelse som föreslås österut i Trädgårdsstaden i Bro. Den norra delen av planområdet planläggs som kommunalt naturområde, bland annat därför att området rymmer många fornlämningar. En ambition är att området ska präglas av småskaliga, intima gaturum. Gatorna samt gång- och cykelvägarna i planområdet kommer också att kopplas samman med de framtida omgivande stadsdelarna genom enkla och tydliga stråk. Bostadsområdet kommer inledningsvis att vara en bostadsenklav i en lantlig omgivning men kommer under de kommande årtiondena att hamna i ett allt mer urbant sammanhang när de nya stadsdelarna söder om Bro byggs ut. Planförslaget möjliggör en utbyggnad av cirka 130 bostäder varav cirka 20 friliggande småhus. Planen är tänkt att ersätta gällande detaljplan som anger cirka 45 friliggande småhus. Samrådsskedet Förslaget i sin helhet var ute på samråd från den 26 mars till och med den 24 april 2013 och detta annonserades i lokalpressen. Det ställdes också ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och brev skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Med anledning av förslaget till detaljplan har tolv yttranden inkommit till kommunen. Resultat av samrådet Efter samråd har detaljplaneförslaget reviderats och kompletterats något. I planförslaget har väganslutning (gc-väg av gata) österut utgått och förskoletomt utökats till ca 6000 kvm. Planen har även kompletterats med skyddsbestämmelse för befintliga träd och fem meter prickmark runt transformatorstation. Utöver ovan nämnda revideringar har mindre redaktionella ändringar tillkommit. Förändringarna av planförslaget framgår i sin helhet av det särskilda utlåtandet. Yttranden i form av synpunkter samt plan- och exploateringsavdelningens kommentarer till dessa framgår också av det särskilda utlåtandet. Plan- och exploateringsavdelningen bedömer att de kompletteringar och revideringar som gjorts efter samråd är av begränsad omfattning och anser inte att detaljplanen behöver ställas ut för granskning.

56 4(4) Förslag till Exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och Skanska BoKlok Housing AB. Avtalet avses godkännas i samband med och är en förutsättning för detaljplanens antagande. Barnperspektiv Planförslaget ger goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kollektivtrafik och framtida kommersiell service i Trädgårdsstaden i Bro. En förbättrad, genare koppling mellan planområdet och järnvägsstationen samt centrala Bro kommer att underlätta vardagen för barn och ungdomar som växer upp i området. En förskola planeras i områdets mitt, omgiven av en park och med nära gångavstånd till skogsområden och ängsmark. Förskolan kommer att ligga inom nära gångavstånd för samtliga boende i planområdet. Hållplats för busstrafik mot järnvägsstationen samt centrala Bro kommer att finnas inom gångavstånd från planområdet, men turtätheten blir åtminstone inledningsvis bristfällig. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ylva Hedin Planarkitekt David Lanthén Plan- och exploateringschef Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering Bilagor: Avtal angående partsbyte Östra Jursta med bilagor A-H gällande exploatering inom Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), upprättat februari 2014, med avtalspart Skanska Boklok Housing (org.nr ). Särskilt utlåtande efter samråd tillhörande detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, planbeskrivning, antagandehandling upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, plankarta, antagandehandling upprättat den 21 februari Förslag detaljplan för Jursta 3:14 m.fl. (Östra Jursta Gård), nr 1204, illustration, antagandehandling upprättat den 21 februari 2014.

57 Ärende 8

58

59 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Kommunstyrelsen Plan för äldreomsorgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar socialnämndens förslag till plan för äldreomsorgen Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 29 augusti 2013 att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta en ny plan för äldreomsorgen för perioden Arbetsgruppen har sammanträtt vid fyra tillfällen. De kommunala pensionärsorganisationerna har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till äldreplan. Arbetsgruppen har tagit del av synpunkterna vilket har resulterat i att vissa korrigeringar och förtydliganden gjorts. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 20 februari 2014 Socialnämndens beslut den 6 februari, 7 Socialkontorets tjänsteskrivelse den 17 januari 2014 Äldreplan Ärendet Kommunfullmäktige fastställde i december 2007 en plan för äldreomsorgen för perioden Planen skulle enligt beslut följas upp och revideras vartannat år och har därför reviderats vid två tillfällen: 2010 och Vid Socialnämndens sammanträde den 29 augusti 2013 beslutades att inleda arbetet med att ta fram en ny plan för perioden Syftet är att skapa en strategisk plan för äldreomsorgen, som anger mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter samt belyser åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom hemtjänst. Planen ska vara en ramplan och ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg. Planen har under hösten 2013 arbetats fram av en politisk tillsatt arbetsgrupp med representanter från de politiska partierna som är representerade i Socialnämnden. Arbetsgruppen har träffats vid fyra tillfällen. Vid sitt första möte fick gruppen ta del av och processa ett arbetsmaterial i form av utkast till äldreplan. Därefter fick gruppen ta del av det omarbetade arbetsmaterialet som processades ytterligare under mötet, varefter arbetsgruppen enades om ett förslag till plan

60 2(2) för äldreomsorgen. Förslaget skickades till berörda pensionärsorganisationer för synpunkter. Vid det tredje mötet gick arbetsgruppen igenom det kommunala pensionärsrådets synpunkter på förslaget till plan för äldreomsorgen vilket resulterade i att vissa korrigeringar och förtydligande av förslaget gjordes. Vid det sista mötet gick arbetsgruppen igenom det slutliga förslaget som sedan behandlades av Socialnämnden. Även pensionärsorganisationerna i Upplands-Bro har fått möjlighet att lämna synpunkterna på förslaget Synpunkter har kommit in från PRO Kungsängen, PRO Bro, SPF Vikingarna och Kaleva seniorer. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 februari att föreslå Kommunfullmäktige att anta Socialnämndens förslag till plan för äldreomsorgen Kommunledningskontoret har ingenting övrigt att tillägga i ärendet. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

61 1 ÄLDREPLAN Antagen av Socialnämnden Diarienummer

62 2 Innehållsförteckning Socialnämndens mål... 3 En plan för trygghet, rättighet och möjlighet... 3 Övergripande... 5 Brukarinflytande... 5 Anhöriga/närstående... 5 Samverkan... 6 Befolkningsutveckling... 7 Stöd och hjälp i ordinärt boende... 8 Hemtjänst... 8 Tekniska hjälpmedel... 9 Dagverksamhet... 9 Korttidsplatser... 9 Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Särskilt boende med heldygnsomsorg Servicehus Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning Rehabilitering Förebyggande insatser Samhällsplanering Mötesplatser och aktiviteter för äldre Uppsökande verksamhet Fixar-Lasse Information Sammanfattning Strategier för framtiden Uppföljning... 18

63 3 Socialnämndens mål Ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att själv välja Ett system med fritt val som skapar mångfald, tillgänglighet och kvalitet där individen står i centrum Samverkan med andra myndigheter, organisationer och föreningar för ett effektivt resursnyttjande Säkerställa en god kvalitet inom samtliga verksamheter Äldreplanen skall vara en strategisk plan för äldreomsorgen och ange mål och inriktning för äldreomsorgens verksamheter. Äldreplanen ska belysa åldersutveckling, behov av bostäder samt utvecklingen av behovet av insatser inom äldreomsorgen. Planen skall vara ett instrument för att styra, förändra och förbättra kommunens äldreomsorg.

64 4 En plan för trygghet, rättighet och möjlighet I socialtjänstlagens 5 kapitel 4-6 finns kommunens särskilda ansvar för äldre människor beskrivet. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ingår i förvaltningsområdet för finska och ska därför verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor.

65 5 Övergripande Enligt den senaste omvärldsanalysen från Kairos Future, När man blir gammal på riktigt en studie om de riktigt gamla i framtiden, pressrapport 11 juni 2013, vill framtidens äldre gärna uppnå en hög ålder men de vill inte bli så gamla att de inte klarar sig själva. Den äldre generationen oroar sig för att bli beroende av någon annan, inte få den vård man behöver och att förlora sin värdighet. Socialnämndens utmaning ligger i att skapa fungerande nätverk kring den äldre samt att säkerställa att det finns tillräckliga resurser för att kunna erbjuda de äldre ett värdigt liv. Brukarinflytande Socialnämndens insatser för den enskilde ska vara av god kvalitet och ska utformas och genomföras tillsammans med denne och vid behov i samverkan med anhöriga/närstående, god man eller förvaltare. Det individuella arbetet med enskilda individer ska präglas av ett gott bemötande, stor lyhördhet och respekt för självbestämmande och personlig integritet. Med ett rehabiliterande förhållningssätt, hjälp till självhjälp, arbetar samtlig personal för att fördröja en ökad vårdtyngd. Under planperioden Socialnämnden antog i november 2012 lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna utgår från brukarens rätt till integritet, självbestämmande och delaktighet samt känsla av trygghet och meningsfullhet. Personalen ska ge ett gott bemötande och insatserna ska vara av god kvalitet. Under planperioden ska värdighetsgarantierna implementeras i det dagliga arbetet och följas upp kontinuerligt. Anhöriga/närstående Anhöriga och närstående är kanske den viktigaste resursen för de äldre. Deras insatser är ovärderliga. Det är angeläget att det finns tillgång till avlösning för att anhöriga skall orka med. Anhöriga skall alltid ses som en resurs, känna sig välkomna när de besöker sina närstående eller kommer med synpunkter. Kommunen har ett väl fungerande och utvecklat anhörigstöd. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad. Under planperioden Stödet till anhöriga/närstående ska fortsätta att utvecklas. Stödet ska, så långt det är möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. De stödformer som erbjuds ska öka möjligheten för både den vårdande och den vårdade att leva självständigt med bevarad integritet och självbestämmande. Förutom de avlastningsinsatser som erbjuds i form av dagverksamhet, avlösning i hemmet, växelvård och korttidsvård, finns möjligheten att få råd och stöd via anhörigkonsulenten. Begreppet anhöriga kommer på sikt att utökas från att idag i första hand bestå av make/maka till att också inkludera barn till de riktigt gamla, samt närstående vänner.

66 6 Samverkan En bra samverkan mellan kommunen och landstinget är nödvändig för att tillförsäkra den äldre en god vård och omsorg. Därutöver bidrar frivilligorganisationer med viktiga insatser i form av stöd och stimulans till många äldre. Genom föreningsbidrag ger socialnämnden stöd till föreningarna och deras förebyggande arbete. Under planperioden Samverkan med landsting och andra samhällsorgan är viktig för utformning och utveckling av äldreomsorgen och behöver utvecklas vidare. Dels genom FOU nu, som är en självständig forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av Stockholms läns landsting, och dels genom olika samverkansavtal. En strävan ska vara att öka samverkan med närliggande kommuner för ökad effektivitet och lärande. En aktiv samverkan med de olika pensionärsorganisationerna, Svenska kyrkan samt andra samfund och organisationer måste vidareutvecklas för att förebygga och bryta isolering hos äldre. Verksamheter med sociala aktiviteter kan med fördel bedrivas av, eller i samverkan med, frivillig- och pensionärsorganisationer. Foto: Marco Gustafsson

67 7 Befolkningsutveckling Den demografiska utvecklingen med fler äldre medborgare i Upplands-Bro är tydlig. Både antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. År 1990 var Upplands-Bro en ovanligt ung kommun med enbart 7,5 % av kommunens befolkning 65 år och äldre, personer. Sedan dess har såväl befolkningen som andelen äldre i kommunen ökat. År 2012 var cirka 15 % av befolkningen 65 år och äldre, personer. Prognosen visar att andelen äldre sakta ökar under planperioden och år 2020 beräknas cirka 17 % av befolkningen vara 65 år och äldre, personer. En ökning med 910 personer jämfört med Befolkningsutvecklingen visar även att andelen 80 år och äldre ökar på sikt. Mellan åren 2012 till 2020 sker ökningen från 705 personer till 979, vilket kommer att ställa ökade krav på en utbyggd äldreomsorg. En viss skillnad i befolkningsutvecklingen finns mellan församlingarna/områdena i kommunen; enligt tillgänglig statistik ökar antalet 65 år och äldre fram till år 2017 på nedanstående sätt: Förändring Bro och Låssa Håbo-Tibble och Håtuna Kungsängen Brunna

68 8 Stöd och hjälp i ordinärt boende Behov av stöd och hjälp under hela dygnet skall tillgodoses i det egna hemmet så länge som möjligt. Dagens äldre är friskare än tidigare generationers äldre och klarar sig ofta utan vård eller omsorg högt upp i åldrarna. Med stöd av hemtjänsten är det möjligt att bo kvar i ordinärt boende till dess man eventuellt behöver heldygnsomsorg. Hemtjänst Hjälp i hemmet/hemtjänst innefattar serviceinsatser och/eller personlig omvårdnad. För många innebär det ett omfattande och kvalificerat behov av medicinsk och social omsorg, även i livets slutskede. Sedan våren 2013 har kommunen ett valfrihetssystem inom hemtjänst som innebär att brukaren själv får välja utförare av insatserna bland de utförare kommunen har godkänt. I riket hade 11,5 % av åldersgruppen 65 år eller äldre hemtjänst år I Upplands-Bro var motsvarande andel 9,1 % medan snittet bland nordvästkommunerna var 11 % enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser för Under planperioden Behovet av stöd och omsorg i ordinärt boende ökar under planperioden då åldersgruppen 65 år och äldre ökar. Under 2012 hade 440 personer över 65 år hemtjänst vilket motsvarar 11,7 %. (Därutöver har ytterligare 56 personer som är under 65 år insatser från hemtjänsten.) Behoven av insatser från hemtjänsten kommer att öka framöver då gruppen äldre äldre, som har de största behoven, ökar mer än tidigare. Genom att utgå från dagens servicegrad i olika åldersintervallen, och ställa det i relation till den ökade befolkningen i dessa åldrar, ser man att även servicegraden kommer att öka. År 2020 beräknas 13,2 % av kommuninvånarna över 65 år behöva insatser från hemtjänsten vilket motsvarar en ökning med 176 personer. Mellan åren kommer ökningen ligga på ca 20 brukare per år, för att därefter öka med ca 30 brukare per år. Trenden de senaste åren är att fler bor kvar hemma med insatser från hemtjänsten istället för att flytta in i särskilt boende, även när vård- och omsorgsbehoven blir omfattande.

69 9 Detta förutsätter att hemtjänsten är mångsidig, har en flexibel organisation och välutbildade medarbetare. För att kunna tillgodose de ökade kraven krävs en breddad kompetens, att arbetsformerna utvecklas och att det finns ett nära samarbete med landstinget. Möjligheten till social samvaro för de som önskar, och som inte kan eller vill nyttja de öppna verksamheterna, behöver också utvecklas. Social gemenskap är en viktig förebyggande insats. Tekniska hjälpmedel Olika tekniska hjälpmedel innebär för många äldre en avsevärt ökad trygghetskänsla och är därför en viktig faktor för att kunna bo kvar i den egna bostaden. Under planperioden Verksamheten skall ta del av den tekniska utvecklingen med IT-stöd som möjliggör trygghet i ordinärt boende och stöder ett kvarboende. Nyckelfri hemtjänst kommer att införas under planperioden. Därutöver kommer kommunen beakta olika IT -och andra tekniska lösningar som kan underlätta för såväl biståndshandläggare som omsorgspersonal att ge en effektiv och kvalitetssäkrad service till brukarna. Dagverksamhet Dagverksamhet är en förebyggande insats och utgör tillsammans med andra förebyggande insatser en viktig del av möjligheten till kvarboende i ordinärt boende. Plats i dagverksamheten beviljas som bistånd. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar inom dagverksamheterna. Den befintliga dagverksamheten i Bro stöder människor med demenssjukdomar. Under planperioden I dagsläget finns endast en dagverksamhet med inriktning mot personer med demenssjukdom. Insatsen dagverksamhet att ses över och utvecklas för att nå en bredare målgrupp, och därmed öka möjligheterna för kvarboende i ordinärt boende. Korttidsplatser Tillräckligt antal platser för korttidsboende är en viktig trygghet för anhöriga och fördröjer behov av permanentboende med heldygnsomsorg. Korttidsplatser används i första hand som växelvård för att avlasta anhöriga. Korttidsplatserna måste fungera på det sätt som är avsikten dvs. korta boendetider och hög omsättning.

70 10 Under planperioden Flexibla lösningar ska undersökas för att skapa fler korttidsplatser utifrån behoven. Trygghetsboende, seniorboende och andra boendealternativ Trygghetsboende och seniorboende är lägenheter som erbjuds av privata eller kommunala bostadsbolag och därmed ligger utanför socialnämndens ansvarsområde. Det krävs inget biståndsbeslut för att flytta till ett trygghetsboende eller ett seniorboende. Servicehuset i Kungsängen är under omvandling till trygghetsboende. Sommaren 2013 finns det 38 servicelägenheter kvar medan 36 har omvandlats till trygghetsboende. I Bro finns 34 servicelägenheter. Socialnämnden uppmuntrar byggande av dessa boendealternativ då ett tillgängligt boende i gemenskap med andra skapar goda förutsättningar för att skjuta upp behovet av permanentboende med heldygnsomsorg. Socialnämnden uppmuntrar även skapande av andra boendealternativ som främjar trygghet och gemenskap. Ett exempel kan vara så kallade generationsboenden. Tanken med ett generationsboende är att barnfamiljer och äldre ska kunna bo tillsammans och hjälpa varandra på olika sätt i vardagen.

71 11 Särskilt boende med heldygnsomsorg Servicehus Servicehusens inriktning har sedan start varit att minska och fördröja vårdbehov för dem som har svårigheter att bo kvar i den egna bostaden. Lägenhet beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen, vilket innebär att den enskilde inte kan anmäla intresse eller ställa sig i kö för bostad i servicehusen. Hjälpbehovet tillgodoses genom hemtjänsten. Alla boende har inte behov av hemtjänstinsatser. I servicehusen finns inte fast nattbemanning (SoL) utan stöd och hjälp nattetid ges av den kommunövergripande nattpatrullen. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar t.o.m. sjuksköterskenivå samt ansvar för rehabiliteringen inom servicehusen. Under planperioden Fortsatt utveckling av trygghetsboenden. Äldreboende med omvårdnads- och/eller demensinriktning För att beviljas plats i särskilt boende med heldygnsomsorg skall den sökande ha varaktiga och omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det egna hemmet. De som främst behöver heldygnsomsorg är personer med demenssjukdom samt de med omfattande fysiska funktionsnedsättningar och multidiagnoser. Andelen med demenssjukdomar ökar med ålder men sjukdomen kan uppträda även i relativt tidig ålder. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvården t.o.m. sjuksköterskenivå vid de särskilda boendena. Sjuksköterska finns på plats dagtid och finns därutöver att tillgå när behov föreligger. Enligt lag har kommunen även ansvar för rehabiliteringen vid de särskilda boendena, vilket arbetsterapeuter och sjukgymnaster svarar för. I dag finns fyra särskilda boende med heldygnsomsorg. Allégården har 16 platser och Kungsgården 32 platser. Norrgården har 23 platser var av 1 är en korttidsplats och Hagtorp har 36 platser, var av 8 platser är korttidsplatser. Totalt finns det 98 permanentplatser och 9 korttidsplatser i kommunen. Därtill tillkommer platserna på kommunens servicehus och de enstaka platser som köps utanför kommunen vid särskilda skäl. Andelen kommuninvånare över 65 år som bor på särskilt boende ligger ungefär på samma nivå som i riket och övriga nordvästkommuner. Eftersom gruppen äldre kommer att öka framöver är det viktigt att ta hänsyn till servicegraden i de olika åldersgrupperna. Enligt socialkontorets beräkningar kommer såväl andelen som antalet äldre i behov av äldreboende att öka markant. Den faktiska servicegraden var 5,7 % år 2012 och beräknas hamna på 6,5 % år Det innebär en ökning av 90 personer. Eftersom prognosen inte tar hänsyn till hur länge varje person bor på särskilt boende är det svårt att uppskatta exakt hur många platser kommunen behöver. Personer med en demenssjukdom bor ofta en längre tid på äldreboende medan de som bor på en

72 12 omvårdnadsavdelning och är multisjuka oftast bor kortare tid. Behoven av omvårdnadsplatser respektive demensplatser varierar över tid och försvårar möjligheten till en tillförlitlig prognos. Sommaren 2013 hade kommunen ca sex personer i kö till omvårdnadsplats och ca fem personer i kö till platser med demensinriktning. Därutöver köade ett par till parboende på särskilt boende. Under planperioden I maj 2014 kommer utbyggnaden av Norrgården att stå färdig med ytterligare 20 platser i Bro. Om utbudet av platser skall vara i proportion till befolkningsstrukturen i Upplands-Bro behövs till år 2020 ytterligare ca 30 platser. Beräkningen utgår från utfallet för år 2012 gällande servicegraden i de olika åldergrupperna, samt utfallet gällande omsättning för första halvåret Behovet av platser kan bli lägre om trenden fortsätter att fler väljer att bo kvar hemma med hemtjänst trots stora och omfattande omvårdnadsbehov. Särskilt boende (säbo) w Summa Antal personer i behov av säbo Omsättning 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49 0,49 Befintliga platser Förändring i utbudet 20 Differens mot utbud (kö) Eftersom Upplands-Bro kommun ingår i det finska förvaltningsområdet behöver kommunen se över behovet av att nischa ett äldreboende med personal som också är finsktalande, för att tillgodose behoven hos de finsktalande äldre. En kommun av Upplands-Bros storlek måste även planera för behov av att köpa enstaka externa vårdplatser beroende på att ett fåtal personer med mycket speciella omvårdnadsbehov inte kan få sina behov tillgodosedda på ett godtagbart sätt i kommunens egna boenden. Det kan till exempel gälla äldre med psykogeriatriska behov. Det kan vara förödande för såväl andra boende och anhöriga som för den enskilde om det uppstår konfliktsituationer med inslag av hot och våld. Rehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid hälso- och sjukvårdsenheten i Upplands-Bro bedömer och provar ut tekniska hjälpmedel för att underlätta för den enskilde och bidra till dennes självständighet. Sjukgymnasterna bedriver funktionsbevarande rehabilitering.

73 13 Under planperioden Äldreomsorgens rehabiliterande arbetssätt ska fortsätta att utvecklas med fokus på det hälsoorienterade synsättet, även kallat det salutogena synsättet. Det hälsoorienterade (salutogena) synsättet ställer frågan hur det kommer sig att vissa människor kan bevara hälsan trots att de utsätts för stora påfrestningar. Man ser till friskfaktorer - vad gör en människa hälsosam? Man anser att varje människa befinner sig på en skala mellan hälsa och ohälsa, och att man hela tiden rör sig mellan de två yttre gränserna. Med det hälsoorienterade synsättet kan även en människa med kronisk sjukdom vara mer eller mindre frisk. Fokus för vård och omsorg blir att se till resurserna och det positiva i en människas liv och arbeta utifrån dem för att uppnå en så god hälsosituation som möjligt för var och en. Vad gör en människa frisk? Enligt det salutogena synsättet är känslan av sammanhang det viktigaste. Att man känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i sitt liv. En människa som har en hög känsla av sammanhang har bättre möjligheter att må bra. När hon utsätts för påfrestningar har hon både viljan och verktygen för att reda upp situationen och återskapa välbefinnande. En sådan person är inte beroende av gynnsamma förutsättningar i livet utan kan i alla sammanhang arbeta för att må så bra som möjligt. Inom vård och omsorg är det viktigt att arbeta utifrån detta synsätt för att äldre människor samt personer med demenssjukdom, funktionshinder och kronisk sjukdom ska kunna leva ett så gott liv som möjligt även om de enligt sjukvårdens synsätt inte är friska. Foto: Marco Gustafsson

74 14 Förebyggande insatser Samhällsplanering Bostadsanpassning är ett sätt att underlätta för äldre att bo kvar i sin ordinarie bostad. Tillgänglighet, kommunikationer och tillgång till service, social gemenskap, rekreation och naturupplevelser är andra faktorer av stor betydelse. Det är därför en viktig uppgift för socialnämnden att bevaka de äldres behov i all samhällsplanering. Mötesplatser och aktiviteter för äldre När allt fler äldre bor kvar i den egna bostaden ökar behovet av mötesplatser för samvaro och gemensamma aktiviteter. Social isolering och ensamhet kan innebära både fysisk och psykisk ohälsa, som kan påskynda behov av insatser. Uppsökande verksamhet Kommunen ska enligt socialtjänstlagen bedriva uppsökande verksamhet för att informera de äldre om de insatser kommunen kan erbjuda. Därutöver erbjuder landstingets primärvård hälsosamtal riktade till äldre för att förebygga ohälsa genom rådgivning kring kost, motion samt genom fallskadeprevention. Under planperioden En plan behöver utarbetas för att kommunens uppsökande verksamhet ska bli mer systematisk. Fixar-Lasse En resurs som erbjuder äldre personer hjälp med vardagliga sysslor som inte ingår i normalt bistånd inom hemtjänstens ram, t ex byta glödlampor och gardiner. Målet är att äldre personer inte skall behöva utföra sysslor som ökar risken för t ex fallolyckor. Information Det är viktigt att veta vilken hjälp man kan få och vart man ska vända sig. Tillgången till rätt information är en förutsättning för att äldre ska kunna fatta självständiga beslut och ta ansvar för sin livssituation. Informationen behöver förbättras och anpassas efter mottagarens behov och förutsättningar och även finnas tillgänglig på olika språk och för personer med olika funktionsnedsättningar. Kommunens skyldighet att informera på finska genom att kommunen är ett finskt förvaltningsområde måste bevakas. Olika informationsvägar behöver utvecklas.

75 Personal Nyrekrytering av personal inom äldreomsorgen behövs både inom särskilda boenden i samband med utbyggnad och inom hemtjänsten. Grundutbildningsnivån skall vara undersköterskor och vid nyrekrytering är detta ett krav. Inom äldreomsorgen finns idag personal med dubbel kulturkompetens och språkkunskaper. I stor utsträckning skall äldre med annan bakgrund ha möjlighet att få tala sitt ursprungsspråk, vilket kan vara särskilt angeläget i samband med demensproblematik. Antalet äldre kommer att öka i hela länet de närmaste åren, därav också behoven av omsorgsinsatser. Detta kommer att innebära en ökande konkurrens om duktig och kompetent personal. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att kommunen erbjuder en god arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter och goda förutsättningar för delaktighet, inflytande och kompetensutveckling för personalen. Med de nämnda insatserna kan kommunen framgångsrikt rekrytera och behålla den omsorgspersonal vi så väl behöver i framtiden Under planperioden Samtlig personal kommer att under perioden utbilda sig och delta i implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna utifrån den nationella värdegrunden. Dessutom har kommunen, genom yrkeshögskolan, skräddarsytt olika utbildningsprogram för omsorgspersonal. De som arbetar som samordnare inom hemtjänsten eller på äldreboenden ska till exempel få möjligheten att gå en särskild vidareutbildning för att höja sin kompetens. Utbildningen startade 2012 och ges på halvfart under två år. Specialistutbildningen är omfattande och tar bland annat upp etik, bemötande och förhållningssätt, etiska dilemman, ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljöansvar, ledningssystem för kvalitet, dokumentation med mera. Efter genomförd utbildning ska man kunna handleda och utbilda kollegor, och även kunna leda samtalsgrupper. 15 Foto: Marco Gustafsson

76 16 Kartläggning av äldres behov av finsktalande personal har genomförts. Resultat kommer att analyseras och användas i den fortsatta utvecklingen av verksamheterna. Även behov av rekrytering av personal med andra språkkompetenser kommer att ses över. Under år 2012 blev Kungsgårdens äldreboende först i världen med att hbt-certifiera sig. Hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Certifieringen gäller i två år och behöver därför förnyas kontinuerligt under planperioden. Hbt-certifieringen ger både kompetenshöjning och synliggörande. Fokus ligger på hbt-frågor, men personalen får även reflektera över normer och bemötande i ett bredare perspektiv. En hbt-certifiering handlar inte om att peka ut hbt-personer som speciella eller märkvärdiga, utan om att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser. Att genomföra en hbt-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att arbeta för den verksamhet som vill skapa förutsättningar för att ha ett respektfullt bemötande av alla anställda och brukare, oavsett deras bakgrund. All personal på Kungsgården deltar i utbildningen för att verksamheten ska bli certifierad och bemötandefrågorna diskuteras fortlöpande på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Under planperioden kommer även övriga äldreboenden i kommunen att få ta del av Kungsgårdens lärdomar gällande bemötande av hbt-personer.

77 17 Sammanfattning Den äldre befolkningen i Upplands-Bro ökar under planperioden både till antal och till andel. Behov av hjälp och stöd uppstår för flertalet först i 80-årsåldern och behoven ökar därefter i allmänhet med stigande ålder. Ökningen av gruppen äldre äldre kommer därför att påverka behov och efterfrågan på olika insatser inom äldreomsorgen avsevärt. Många äldre vill bo kvar i sin egen bostad och med en hemtjänst av hög kvalitet är detta möjligt. Hemtjänsten är därför grunden för kommunens äldreomsorg och en förutsättning för målet om kvarboende och trygghet. Hemtjänst ska kunna erbjudas alla tider på dygnet under årets alla dagar. En väl fungerande hemtjänst förhindrar onödiga sjukhusvistelser med eventuellt åtföljande kostnader för betalningsansvar. I många fall kan flytt till särskilt boende undvikas eller fördröjas genom hemtjänstens insatser. Hemtjänsten är en flexibel resurs som kan anpassas efter behoven utan större investeringar. För att behålla nuvarande servicenivå inom kommunens äldreomsorg krävs på sikt utbyggnad av antalet platser för särskilt boende med heldygnsomsorg. Brist på platser leder till kostnader för externa köp och kostnader för betalningsansvar för utskrivningsklara från landstingets slutenvård. Om kommunen inte själv har egna platser måste konkurrenskraftiga ramavtal med privata vårdgivare finnas att tillgå. Kommunen välkomnar att privata aktörer etablerar sig i kommunen. Vid nybyggnation ska man tänka på att par ska kunna erbjudas att bo tillsammans om de så önskar enligt kommunens parboendegaranti. Förebyggande insatser måste utvecklas för att minska framtida behov av vård och insatser, liksom stöd till anhöriga som vårdar och stöder sina närstående i hemmet. Den frivilliga anhörigvården är ett komplement till professionell omvårdnad. För anhöriga är korttidsvård/avlastning en viktig del av äldreomsorg. Goda avlastningsmöjligheter fördröjer behovet av särskilt boende. Samverkan med frivilligorganisationer och föreningar skall fortgå och utvecklas under planperioden. Innehållet i äldreomsorgen skall präglas av integritet och respekt för brukaren samt ett värdigt och empatiskt bemötande. Detta innebär behov av en utveckling av en mer individualiserad äldreomsorg. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Full insyn skall råda och möjlighet att kräva förändringar i verksamheten måste alltid finnas även då tjänster utförs av andra än kommunen.

78 18 Strategier för framtiden 1. Planera särskilt boende med heldygnsomsorg utifrån framtida behov 2. Utveckla trygghetsboende 3. Verka för skapande av seniorbostäder i olika upplåtelseformer 4. Utveckla stödet till anhöriga som vårdar och stöder sina närstående såsom avlösning, dagverksamheter och kompetensutveckling 5. Utveckla samarbetet med frivilligorganisationer 6. Utveckla förebyggande insatser för att minska framtida behov 7. Utveckla en mer individualiserad äldreomsorg, implementera de lokala värdighetsgarantierna 8. Utveckla kvalitetsbegreppet genom kontinuerlig utveckling av varje verksamhets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

79 19 Uppföljning Äldreplanen skall följas upp och revideras vartannat år. Handlingsplaner för de olika delarna inom äldreomsorgen skall ingå i den årliga internbudgeten. Kvalitetsuppföljning är en viktig del av verksamheten. Såväl verksamheten som brukarnas upplevelse av den följs upp systematiskt årligen enligt socialnämndens ledningssystem för systematsikt kvalitetsarbete.

80

81

82

83

84

85 Ärende 9

86

87 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Kommunstyrelsen Förslag om att förlänga giltighetstid på befintlig biblioteksplan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Giltighetstiden på befintlig biblioteksplan förlängs till den 31 december Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner och landsting ska godkänna planer för sin biblioteksverksamhet. Arbetet med att revidera Upplands-Bro kommuns biblioteksplan är påbörjat. Eftersom en ny bibliotekslag trädde i kraft den 1 januari 2014 finns det anledning att vänta med att avsluta revideringen av biblioteksplanen. Under 2014 kommer även arbetet med Upplands-Bro kommuns vision att avslutat. Resultatet av detta arbete bör inväntas, då det kommer att utgöra ett viktigt underlag i revideringsarbetet. Den befintliga biblioteksplanen är fortfarande aktuell och utgör ett fullgott dokument över kommunen biblioteksverksamhet samt strategiska och operativa satsningar fram till Kultur- och fritidsnämnden föreslår med anledning av detta att Kommunfullmäktige beslutar att giltighetstiden på den befintliga biblioteksplanen förlängs till den 31 december Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 19 februari 2014 Kultur- och fritidsnämndens beslut den 4 februari 2014, 1 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 december 2013 Ärendet Kommunens biblioteksplan beslutades den 17 december 2009 med giltighetstid fram till Kommunen hade tidigare inte haft någon biblioteksplan. Därför gjordes ett omfattande arbete, vilket bland annat innebar kartläggning och genomlysning av skolbiblioteken, omvärldsanalyser, befolkningsstatistik och förutsättningar för bibliotekens uppdrag och mål. En ny bibliotekschef började arbeta i maj 2012 och fick då i uppdrag att påbörja en revidering av kommunens biblioteksplan, eftersom det arbetet inte hade påbörjats tidigare. I arbetsgruppen som ska revidera planen ingår bibliotekschef, skolchef och skolutvecklare. Arbetet med revideringsarbetet påbörjades under 2012.

88 2(2) I april 2013 lämnades en proposition till riksdagen om förslag till en ny bibliotekslag för det allmänna biblioteksväsendet. Dit räknas bland annat de kommunala folkbiblioteken, skolbiblioteken, landstingens regionala biblioteksverksamhet och statliga bibliotek som Kungliga biblioteket. Förslaget innebär bland annat att en anpassning av lagen ska göras till de omvärldsförändringar som har skett sedan den nuvarande bibliotekslagens (1996: 1596) tillkom och att tillgodose behovet av uppföljning. Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari Detta togs upp som information i kultur- och fritidsnämnden vid nämndes sammanträde den 28 maj I samband med detta föreslogs att kommunen avvaktar med en revidering av biblioteksplanen till dess att den nya lagen antas och börjar gälla. Därefter kan kommunens plan formuleras. Under 2014 kommer arbetet med Upplands-Bro kommuns vision att avslutas och detta utgör ett viktigt underlag i arbetet med biblioteksplanen. Resultatet av visionsarbetet bör därför också inväntas. Med anledning av detta föreslår Kultur- och fritidsnämnden att Kommunfullmäktige beslutar att giltighetstiden på den befintliga biblioteksplanen förlängs till den 31 december Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet. Barnperspektiv Strategins mål och åtgärdsområden bidrar med positiva effekter på barns lärande och framtid. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

89

90

91

92

93 Ärende 10

94

95 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Kommunstyrelsen Förlängning av missbrukspolicyn och samt komplettering avseende frågor rörande dopning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner en förlängning av missbrukspolicyn enligt Kommunförbundet Stockholms län (KSL) rekommendation och översänder den till KSL. Sammanfattning 2008 godkände Upplands-Bro kommun tillsammans med övriga kommuner i Stockholms län en policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende i samverkan med landstinget. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) beslutade vid sitt sammanträde den 12 december 2013 att rekommendera länets kommuner att förlänga policyn till och med den 31 december Ett tillägg till policyn om att även frågor som rör dopning ska ingå föreslås också. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 20 februari 2014 Socialnämndens beslut den 6 februari 2014, 7 Socialkontorets tjänsteskrivelse den 17 januari 2014 Ärendet Upplands-Bro kommun beslutade år 2008 att tillsammans med Stockholms läns övriga kommuner att anta en gemensam policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende - Samverkan mellan kommuner och landstinget i Stockholms län. Policyn antogs för en tidsperiod om fem år, fram till och med våren Vid sammanträde den 12 december 2013 beslutade KSLs styrelse att rekommendera länets kommuner att förlänga den gemensamma policyn till och med den 31 december Med anledning av propositionen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruk- och beroendevården (2012/2013:77) föreslår KSL också att policyn ska likställas vid en överenskommelse samt att den ska kompletteras med ett tillägg kring frågor rörande dopning. Propositionen har nämligen inneburit att det gjorts tillägg i Socialtjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen(hsl) om att landsting och kommuner ska gemensamma överenskommelser i frågor som rör personer som missbrukar narkotika, alkohol, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

96 2(2) Policyn har sedan 2008 fungerat som grund för samverkan i det gemensamma arbetet med personer som missbrukar alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Kommunerna och landstinget har i och med policyn enats om ett antal gemensamma förutsättningar och riktlinjer att arbeta utifrån. Riktlinjerna fokuserar bland annat på vuxna samt ungdomar och unga vuxna, gravida med risk- och missbruk. Ett regionalt samråd för psykiatri och beroendefrågor finns kopplat till policyarbetet. I länet finns sedan 2010 ett regionalt brukarråd, Brukarrådet för beroendefrågor i Stockholms län. Upplands-Bro kommun har som ett led i policyarbetet slutit en lokal överenskommelse med bland annat vårdcentraler. Dopning har ökat markant i samhället parallellt med en ökad illegal import och ökad försäljning via internet. Det är idag ett samhällsproblem. Dopning är vanligast förekommande bland tränande på gym, särskilt hos män i åldrarna år, inte sällan förekommande med annat missbruk. Tillägget i SoL och HSL från 1 juli 2013 innebär att landstinget och kommunen ska ha gemensamma överenskommelser som även gäller personer med missbruk av dopningsmedel. Rekommendationen från KSL om att missbrukspolicyn ska likställas vid en rekommendation och kompletteras med frågor rörande dopning stämmer därför väl överensen med avsikterna i SoL och HSL. Socialnämnden beslutade vid sitt möte den 6 februari att rekommendera kommunfullmäktige att anta en förlängning av missbrukspolicyn enligt rekommendationen från KSL. Kommunledningskontoret har inga övriga synpunkter avseende överenskommelsen. Barnperspektiv Förslaget om att anta förlängning av missbrukspolicyn står inte i strid med barnets bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

97

98

99

100

101 Ärende 11

102

103 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Mats Kjellberg, säkerhetssamordnare Dnr Kommunstyrelsen Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) om att anta en avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att Kommunfullmäktige beslutar Avsiktsförklaringen En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan antas. Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har skickat en rekommendation till länets kommuner om att anta en avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region. Bakgrunden är den all mer komplexa situationen i Stockholmsregionen med stark expansion och därmed en ökande störningskänslighet. Målet med satsningen En trygg, säker och störningsfri region är att ska stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i Stockholmsregionen genom att samordna regionensresurser mer effektivt. Därigenom ska vi skapa trygghet, säkerhet och framkomlighet för regionens medborgare, både till vardags och i krissituationer. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Ett stort antal aktörer har under en tid arbetat för att skapa strukturer, arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan i Stockholmsregionen. Detta har resulterat i en avsiktförklaring som avser ett fortsatt samarbete för att leda fram till enöverenskommelse. Syftet med denna avsiktsförklaring är att med ett gemensamt förhållningssätt etablera en snabb och samordnad krisberedskap och informationshantering, använda befintliga resurser effektivt och ha ett proaktivt förhållningssätt. Detta gäller vid såväl förväntade stora händelser som vid plötsligt inträffade kriser. Deltagande parter är Länsstyrelsen Stockholms län, kommuner i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, SOS Alarm, Trafikverket, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms hamnar samt kommunalförbunden Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvar och Brandkåren Attunda. Sedan 2011 samverkar Upplands-Bro med de övriga aktörerna inom Program för samverkan Stockholmsregionen genom telefonkonferenser och fysiska möten. Genom att anta avsiktsförklaringen En

104 2(2) trygg, säker och störningsfri region bekräftar kommunen att vi avser att fortsätta med den samverkan som redan har inletts. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har för sin del rekommenderat kommunerna att anta avsiktförklaringen som börjar gälla den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Avsiktsförklaringen avses senast 2015 att följas av en överenskommelse. Ett antagande av avsiktsförklaringen innebär att Upplands-Bro kommun bekräftar ambitionen att delta i och aktivt arbeta enligt intentionerna i En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan. Ekonomisk innebär avsiktsförklaringen att varje part svarar för sina kostnader inom respektive budget. Kommunledningskontoret tillstyrker att kommunen antar avsiktsförklaringen. Redan i dagsläget kan vi konstatera att nyttan av bättre informationskanaler och den ökade samverkan som det inledanade samarbetet medfört. Barnperspektiv Varje form av samverkan som leder till snabbare och bättre insatser för ökad säkerhet har en positiv inverkan för barn och unga. En ökad trygghet i samhället bör också medverka till en bättre livsmiljö för såväl unga som äldre. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kanslichef Bilagor: En trygg, säker och störningsfri region modell för regionalsamverkan

105 REKOMMENDATION Dnr: KSL/13/0109 Anna Nerelius Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan Rekommendation Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 december 2013 att rekommendera länets kommuner att anta avsiktsförklaringen om en trygg, säker och störningsfri region. Ärendebeskrivning En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att stärka samverkan och samordna regionens resurser för att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor eller kriser. Syftet är att skapa en säker krisberedskap samt trygghet och framkomlighet för Stockholmsregionens medborgare. Arbetet sker i olika projekt inom ramen för Program för samverkan, Stockholmsregionen. En modell för samverkan har tagits fram som kommer att implementeras under Avsiktsförklaringen kommer att följas av en överenskommelse Dialog och förankring Kommunerna har hittills varit representerade i arbetet genom att KSLs förbundsdirektör samt några kommundirektörer har ingått i styrgruppen för projektet. Fyra säkerhetschefer/säkerhetssamordnare från kommuner finns med i samordningsgruppen. Programmet har varit och presenterat samverkansmodellen på kommundirektörsträff och kommunstyrelseordförandeträff på KSL. Tidsplan Under förutsättning att kommunen tagit beslut i frågan börjar avsiktsförklaringen att gälla från den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Hemsida Organisationsnummer

106 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/0109 Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande av avsiktsförklaringen är att likställas med undertecknande. Avsiktsförklaringen börjar gälla från den 1 april Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 31 mars 2014 med e-post till registrator@ksl.se alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Anna Nerelius, e-post anna.nerelius@ksl.se, Tel: Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby Ordförande Madeleine Sjöstrand Förbundsdirektör Bilaga: Avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan 2 (2)

107 Avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan Målsättning Den gemensamma satsningen En trygg, säker och störningsfri region ska stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i den starkt expansiva Stockholmsregionen. Det sker genom att samordna regionens resurser mer effektivt för att därmed kunna förebygga och minimiera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor och kriser. Målet är att skapa trygghet, säkerhet och framkomlighet för regionens medborgare, både till vardags och i krissituationer. Syfte Syftet med avsiktsförklaringen är att med ett gemensamt förhållningssätt etablera kända strukturer för en snabb och samordnad krisberedskap och informationshantering en effektiv användning av resurser ett proaktivt förhållningssätt hos de olika aktörerna Bakgrund Befolkningen i Stockholmsregionen ökar snabbt. Fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar, vilket medför att redan små störningar kan få stora konsekvenser. Globaliseringen och övergången till ett informationssamhälle skapar nya risker och sårbarhet, men också ökade behov av omvärldsbevakning samt krav på snabb och enhetlig kommunikation. För att klara utmaningarna behövs en utvecklad samverkan mellan regionens aktörer, där en effektiv samverkan i vardagen lägger grunden för en god beredskap att hantera större händelser och kriser. En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att upprätta strukturer, arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Detta har skett i flera olika projekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen. Arbetet startade år 2011 och har utmynnat i modellen En trygg, säker och störningsfri region, som fastställs genom denna avsiktsförklaring och som fortsätter att implementeras under Modellen tas i full drift 2015, för att därefter löpande ses över och utvecklas. Deltagande parter Länsstyrelsen Stockholm, kommuner i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, SOS Alarm, Trafikverket, Polismyndigheten i Stockholms län, Stockholms hamnar samt kommunalförbunden Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda. Fler parter kommer att medverka över tid. Gemensamma utgångspunkter Modellen bygger på ett samarbetsklimat baserat på öppenhet och respekt för den enskilda organisationens förutsättningar, parallellt med ett tydligt fokus på samhällsnyttan. Engagemanget har sin grund i förståelsen för att ingen enskild aktör ensam kan svara upp mot alla de utmaningar som ett komplext samhälle skapar. Samverkan mellan aktörer skapar effektivitet i det gemensamma arbetet, samtidigt som varje enskild aktör kan ta del av andras erfarenheter och kompetenser för att stödja den egna verksamheten.

108 Varje aktör har ett eget ansvar, men bidrar samtidigt till ett koordinerat beslutsfattande genom att, tillsammans med övriga aktörer, inrikta och samordna det gemensamma, regionala arbetet. I detta ingår bland annat att förankra och kontinuerligt utveckla gemensamma rutiner och processer representera i regionala samverkansforum identifiera och genomföra gemensamma utbildningsinsatser löpande pröva möjligheten att dela resurser och kompetens Organisation och styrning Regionala rådet, med Länsstyrelsen som ordförande, har det övergripande ansvaret för att samverkan sker utifrån avsiktsförklaringen. Modellen En trygg, säker och störningsfri region utgår från en struktur som bygger på tre olika samverkansnivåer, som var och en har sitt specifika fokus när det gäller den gemensamma hanteringen av regionala frågor: Regionalt inriktande Regionalt samordnande Verkställande Varje nivå innehåller flera olika forum. Gemensamt för dessa är att deltagarna kallas utifrån funktion och mandat snarare än person, vilket säkerställer att rätt frågor hanteras av rätt personer i det specifika forumet. Samtliga forum ansvarar även för att återföra information till hemorganisationen, vilket skapar kontinuitet och effektivitet. Varje forum arbetar i såväl löpande (ordinarie läge) som akuta/specifika situationer vilka kräver särskild hantering (aktiverat läge). Länsstyrelsen i Stockholm har ett övergripande ansvar för att sammankalla och inledningsvis leda arbetet i dessa forum. Uppföljning Parterna ansvarar för att driva, utveckla och löpande följa upp arbetet utifrån Regionala rådets intentioner. Ekonomiska förutsättningar Avsiktsförklaringen förutsätter att personella resurser och kostnader kan inrymmas inom deltagande organisations budget. Åtagande Denna underskrift bekräftar ambitionen att delta i och aktivt arbeta enligt intentionerna i En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan, väl medveten om att detta kräver ett långsiktigt engagemang och aktiv närvaro från den egna organisationen. Avsiktsförklaringen avses senast 2015 att följas av en överenskommelse. Avsiktsförklaringen undertecknas (År, månad, dag).. Namnförtydligande, titel, organisation Bilaga: En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan

109 Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan

110 Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas mest attraktiva och framgångsrika regioner. Men samtidigt ökar samhällets sårbarhet. År 2011 startades ett arbete med syfte att samordna regionens resurser för att mer effektivt förebygga och minimera störningar, olyckor och kriser. Stockholmsregionen står för en tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt. I länets 26 kommuner bor idag drygt två miljoner människor, en femtedel av landets befolkning. Regionens attraktivitet bidrar till fortsatt hög inflyttning. Fler personer än någonsin rör sig på länets vägar, järnvägar och i farvatten. Människors beroende av el, vatten, värme och elektroniska kommunikationer är mycket stort. Små störningar i infrastrukturen och andra samhällstjänster kan snabbt få stora konsekvenser och drabba en mängd människor. Stora utmaningar ställer krav på samverkan Det här innebär stora utmaningar för regionen och ställer krav på en effektiv, regional samverkan, både till vardags och i krissituationer. De samhällsaktörer, som ansvarar för att skapa trygghet och säkerhet i regionen, har dessutom många gånger olika organisationsstrukturer och arbetsspråk, vilket ökar behovet av en dialog dem emellan. En rad aktörer har sedan år 2011 arbetat med att upprätta rutiner, arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Detta har skett i flera olika projekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen och har mynnat ut i modellen En trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan. Modellen testas, förankras och införs löpande under 2014 och tas i full drift 2015, för att därefter löpande ses över och utvecklas. Målsättning Modellen En trygg, säker och störningsfri region ska stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i den starkt expansiva Stockholmsregionen. Det sker genom att samordna regionens resurser mer effektivt, för att på så sätt förebygga och minimiera oönskade effekter av kända eller plötsliga händelser, olyckor och kriser. Målet är att skapa trygghet, säkerhet och framkomlighet för regionens medborgare, både till vardags och i krissituationer. Syfte Syftet med avsiktsförklaringen är att med ett gemensamt förhållningssätt etablera en snabb och samordnad krisberedskap och informationshantering en effektiv användning av resurser ett proaktivt förhållningssätt hos de olika aktörerna

111 En modell för samverkan i vardag och kris Samverkansmodellen är utformad för att möta Stockholmsregionens specifika behov och förutsättningar. Men den ger även en grund för samverkansstrukturer i såväl enskilda kommuner och organisationer som i andra regioner. Regionala rådet, med Länsstyrelsen som ordförande, har det övergripande ansvaret för att samverkan sker utifrån överenskommelsen. I rådet ingår representanter för de berörda aktörernas högsta, politiska beslutsfattare. Rådet leder den långsiktiga utvecklingen genom att fastställa fleråriga planer och program samt fatta gemensamma överenskommelser. Några utgångspunkter: Ingen enskild aktör kan ensam svara upp mot alla de utmaningar som det komplexa samhället skapar och möter. Ett bra samarbetsklimat bygger på öppenhet och respekt för den enskilda organisationens förutsättningar, parallellt med ett tydligt fokus på samhällsnytta. Det behövs bra verktyg, rutiner och strukturer. Modellen förändrar inte aktörernas ansvar för ledning och beslutsfattande inom sina egna organisationer, men hjälper dem att koordinera sitt agerande när det behövs. Den kan även bidra till att stärka den lokala samverkan och skapa tydligare kontaktvägar till andra regioner och med aktörer på nationell nivå. Vinster med samverkan Tidigare sköttes många regionala frågor via informella nätverk eller lösa arbetsgrupper. Det innebar dels en risk för att samma fråga hanteras i flera olika forum, dels att tröskeln för att etablera samverkan blir onödigt hög. Ett exempel är regional planering av evenemang, där flera mindre forum har arbetat parallellt med snarlika frågor. Samverkan enligt En trygg, säker och störningsfri region betyder att resurserna används mer effektivt, vilket ger vinster för såväl den enskilda organisationen som hela regionen: Tydliga roller och en tydlig struktur för det gemensamma arbetet. Tydliga besluts- och kontaktvägar samt bättre förutsättningar att formulera gemensamma budskap. Enklare beslutsfattande i komplexa frågor som rör flera aktörer i regionen. Etablerade och kända rutiner för snabb hantering och uppföljning av regionala frågor. Samordnad kommunikation och bättre informationsdelning tack vare gemensamma rutiner, vilket underlättar ett proaktivt agerande. Färre samtidiga kontaktytor, vilket ger mer effektiva processer. Ansvaret för att förvalta och utveckla samverkansarbetet är gemensamt, och därför är ett aktivt deltagande en grundsten i samverkansmodellen. Strukturer, processer och rutiner är gemensamma, men det är genom att mötas i vardagen som parterna kan utveckla en ömsesidig förståelse och en vilja att arbeta mot samma mål.

112 Ökad samhällsnytta Vinsten för regionens medborgare är bland annat bättre samhällsberedskap inför mer omfattande händelser, till exempel statsbesök, kraftiga oväder eller olika former av social oro och hot mot samhället. Andra fördelar är förbättrad framkomlighet i trafiken samt minskad risk för olyckor. Exempelvis kan stopp i trafiken åtgärdas snabbare och mer effektivt, samtidigt som framkomliga vägar och ökad samordning gör att polis, räddningstjänst och sjukvård snabbare når fram i händelse av sjukdom och olyckor. Forum på tre nivåer En trygg, säker och störningsfri region täcker in allt från vardaglig, löpande samverkan till planering och agerande före, under och efter större händelser och kriser. Modellen utgår från en struktur som bygger på tre olika samverkansnivåer, som var och en har sitt specifika fokus när det gäller den gemensamma hanteringen av regionala frågor: Regionalt inriktande Regionalt samordnande Verkställande På varje nivå finns ett antal forum som arbetar utifrån två perspektiv ordinarie läge respektive aktiverat läge. Ordinarie läge anger det löpande samverkansarbete som pågår före och/eller efter en händelse. Här sker sannolikt det mesta arbetet, som till stor del handlar om att planera, genomföra föreslagna förbättringar samt följa upp. Arbetet bidrar även till möjligheten att bygga upp en gemensam kompetens inom ett specifikt område. Aktiverat läge avser samverkansarbete som sker med koppling till direkt hantering av särskilda händelser. Ansvar och arbetsfördelning Regionalt inriktande nivå Sätter ramar och fastställer övergripande policy ur ett regionalt perspektiv. Arbetar långsiktigt och anger inriktningen för hur en händelse eller en fråga ska hanteras. Ordinarie läge: Regional chefsgrupp som hanterar frågor om exempelvis generell tilldelning av resurser, ramar för ambitionsnivåer och ekonomisk uppföljning. Aktiverat läge: Regionalt inriktande forum som tar hand om den övergripande, regionala hanteringen när något händer, prioriterar resurser och anger ramar för ambitionsnivåer i samband med specifika händelser. Kan vid behov ta in även andra aktörer. Regionalt samordnande nivå Här ligger fokus mer på att aktivera gemensamma åtgärder, till exempel att samordna resurser eller koordinera arbete som rör en specifik händelse eller fråga. På veckomöten

113 hanteras bland annat informationsdelning och lägesbilder samt behov av samverkan och planering. Ordinarie läge: En regional samordningsgrupp som arbetar med utveckling, implementering och uppföljning av ärenden. Exempel: uppföljning av resultat från projekt- och planeringsgrupper samt samordning av gemensamma projekt och aktiviteter. Aktiverat läge: Regionalt samordnande forum som, när något händer, tar fram en samlad lägesbild och analyserar behovet av att samordna resurser. Arbetar inom de ramar som fastsällts av inriktande forum. Forumet ska löpande pröva behovet av att ta in andra aktörer. Verkställande nivå Denna nivå beskriver all form av samverkan, både vardagshändelser och faktisk krishantering på såväl lokal som regional nivå. Det är med andra ord den nivå där en mycket stor del av samverkansarbetet sker. Här behöver inte perspektivet nödvändigtvis vara regionalt, utan kan också omfatta geografiskt eller ämnesmässigt avgränsade delar. Har mer karaktären av utförare, och hanterar vanligtvis händelser som inträffar under kortare tid. Ordinarie läge: På den här nivån finns forum som kan bestå av olika samverkansgrupper, som löpande eller under en begränsad tid arbetar med specifika frågor, projekt och aktiviteter. Aktiverat läge: Olika forum bildas vid behov och i samband med särskilda händelser, till exempel samverkan mellan ledningscentraler och lokala samverkansgrupper. Bild: Samverkansmodellen och dess tre samverkansnivåer. Varje nivå innehåller gemensamma forum för inriktning och samordning. Respektive aktör beslutar i egen organisation.

114 Representation utifrån mandat Varje organisation säkerställer att de egna representanterna har rätt mandat utifrån den aktuella samverkansnivån, så att de kan arbeta effektivt och med goda kunskaper om den egna organisationen. Det bidrar till snabb samordning och välgrundade prioriteringar och avsteg. De faktiska besluten måste alltid tas av respektive aktör, men rätt representation i rätt forum möjliggör koordinerade beslut. Så aktiveras olika forum Beslut om aktivering av ett forum kan initieras antingen av aktörerna var för sig eller av ett redan verksamt forum, varpå Länsstyrelsen i Stockholm kontaktas. Länsstyrelsen sammankallar i sin tur det berörda forumet Detta gäller även när en utomstående aktör påkallar behovet av aktivering. Länsstyrelsen leder normalt forumets första möte och dokumenterar arbetet och all information. Under det första mötet bestämmer man också det fortsatta ordförandeskapet, vilket kan skifta beroende på aktuellt behov och händelse. De regionalt inriktande och samordnande forumen behöver inte vara aktiverade samtidigt; det beror på situationen. Normalt sett aktiveras i första hand det samordnande forumet. Det är där den mesta informationsdelningen sker och det regionala arbetet samordnas. När en händelse uppstår är det viktigt att snabbt sammankalla berörda aktörer för att hantera den specifika situationen. Utifrån händelsens art och utveckling kan sammansättningen i olika forum växla och fler aktörer kallas in, och man får därmed en anpassad sammansättning. Vilka resurser som behövs beror på den aktuella situationen. Analys om behov av anpassad sammansättning görs löpande. Scener ur verkligheten tre exempel på samverkan 1. Löpande samverkan och samordning ordinarie läge Under samordningsgruppens månadsmöte lyfter en av parterna en diskussion om brister inom område X. Det framkommer att flera andra upplever samma problematik och att en av aktörerna tidigare har gjort ett arbete inom området. Forumet tar fram förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsprojekt och föreslår den regionala chefsgruppen att besluta om ett gemensamt projekt/utredning. Projektet resulterar i några konkreta förslag till förbättringar, bland annat en ny, gemensam rutin. Förslagen värderas av samordningsgruppen, som därefter rekommenderar att de genomförs. Beslutet tas av regionala chefsgruppen (inriktande nivå) och genomförandet följs upp av samordningsgruppen.

115 2. Planering inför demonstration regionalt samordnande nivå Polisen informerar på det veckovisa samverkansmötet om en kommande demonstration som har fått tillstånd. Man konstaterar att det finns risk för motdemonstrationer och fysisk konfrontation. Under diskussionen framkommer att Polisen, kollektivtrafiken, Trafikverket och ett antal kommuner kommer att vara direkt berörda av händelsen och att räddningstjänsten och sjukvården är indirekt berörda om något inträffar. De berörda aktörerna aktiverar ett planeringsforum och ger en rapport på extrainsatta samverkanskonferenser. Länsstyrelsen leder konferenserna och sammanställer den regionala lägesbilden. Under demonstrationen hålls en planerad samverkanskonferens som en del av uppföljningen av den regionala lägesbilden. 3. Koordinering av resurser och budskap i samband med oväder aktiverat läge SMHI sänder ut en vädervarning klass 3. Ett kraftigt snöoväder i kombination med hårda vindar väntas drabba regionen inom 24 timmar. Länsstyrelsen kallar det samordnande forumet till telefonkonferens för en första dialog och analys av informationen. Den gemensamma uppfattningen är att det sannolikt kommer att bli mycket svårt att upprätthålla ordinarie verksamhet i kommuner samt kollektivtrafik och fjärrtrafik. Flera flygplatser kan behöva stängas. Hur ska gemensamma resurser prioriteras? Mötet bedömer att det regionalt inriktande forumet behöver aktiveras för att koordinera en samlad inriktning och prioritering. Två timmar senare genomförs en telefonkonferens i det regionalt inriktande forumet. Utifrån en dialog mellan kommunrepresentanterna blir den gemensamma inriktningen att man ska hålla skolor och daghem stängda kommande dygn. Trafikaktörerna och kommunerna kommer överens om att prioritera snöröjning av spårbunden trafik samt huvudgator för stombusslinjer. Vissa busslinjer ska ställas in i förväg. Regionens bandvagnar prioriteras för att stödja akuta sjukvårdsbehov och räddningsinsatser. Budskapet till allmänheten är att informera om problemen och att rekommendera minsta möjliga privata resande samt en uppmaning att om möjligt stanna hemma. Allmänheten uppmanas också att ha ficklampor, batteriradio med mera till hands i händelse av elavbrott. Grundläggande förutsättningar för samverkan Regional samverkan bygger på att aktörerna ser värdet av samverkan och ansvarar för att arbeta enligt överenskomna strukturer och arbetssätt. Varje aktör bidrar aktivt med sitt engagemang, sina erfarenheter och sina kunskaper i det gemensamma arbetet.

116 Engagemang innebär att agera utifrån viljan att skapa ett förtroendefullt samarbetsklimat, baserat på öppenhet och respekt för varje enskild organisations förutsättningar. Det kräver dessutom flexibilitet och en vilja att delta i det löpande arbetet. Såväl gemensamma som egna interna rutiner för informationsdelning behövs för att hålla samverkansforumen och den egna organisationen uppdaterade. Med rätt kunskap om rapporteringsvägar, strukturer, beslutsfattande och kommunikation kan den egna organisationen lyfta frågor till rätt instans. Deltagande innebär att varje organisation sänder representanter med relevant mandat till de olika forumen och att de enskilda aktörernas åtaganden genomförs och följs upp. Ett aktivt deltagande är centralt, liksom en insikt om att gemensamma beslut kan kräva anpassning och flexibilitet från den egna organisationen. En detaljerad beskrivning av processer, rutiner och stödverktyg kommer att finnas i en handledning som publiceras inom kort. För mer information, kontakta programledare Ola Slettenmark. E-post: ola.slettenmark@stockholm.se, tfn

117 Ärende 12

118

119 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Susanna Huttunen, Dnr Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att underlätta för besökare och utövare att parkera i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Upplands-Bro kommuns Tillväxtkontor får uppdraget att i samarbete med Upplands-Bro kommunfastigheter och i dialog med skolor och idrottsanläggningar se över parkeringsbestämmelserna. Sammanfattning Socialdemokraterna i Upplands-Bro föreslår i en motion att en översyn av parkeringsmöjligheterna i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar ska genomföras. Idrottsanläggningarna ägs av Upplands-Bro kommunfastigheter, som i flera fall även har hand om tillhörande parkeringsplatser. Vad gäller anläggningar i anslutning till skolor har ofta skolorna i samarbete med Upplands-Bro kommunfastigheter beslutat om gällande parkeringsbestämmelser. I andra fall ligger parkeringsanläggningarna på kommunal mark, och Upplands-Bro kommun sköter då parkeringen samt beslutar om lokala trafikföreskrifter gällande parkering. Med anledning av detta föreslås Tillväxtkontoret få uppdraget att i samarbete med Upplands-Bro kommunfastigheter och i dialog med berörda skolor och idrottsanläggningar se över parkeringsmöjligheterna och utreda vilka behov av förändringar som finns. Beslutsunderlag Motion om att underlätta för besökare och utövare att parkera i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar, den 20 november 2013 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 februari 2014 Ärendet Socialdemokraterna i Upplands-Bro föreslår i en motion att en översyn av parkeringsmöjligheterna i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar ska genomföras. Syftet är att öka tillgängligheten för besökare och utövare till anläggningarna.

120 2(2) I kommunen finns flera idrottsplatser samt idrottshallar och gymnastiksalar i anslutning till skolor. Idrottsanläggningarna ägs av Upplands-Bro kommunfastigheter, som i flera fall även har hand om tillhörande parkeringsplatser. Vad gäller anläggningar i anslutning till skolor har ofta skolorna i samarbete med Upplands-Bro kommunfastigheter beslutat om gällande parkeringsbestämmelser. I andra fall ligger parkeringsanläggningarna på kommunal mark, och Upplands-Bro kommun sköter då parkeringen samt beslutar om lokala trafikföreskrifter gällande parkering. Med anledning av detta föreslås Tillväxtkontoret få uppdraget att i samarbete med Upplands-Bro kommunfastigheter och i dialog med berörda skolor och idrottsanläggningar se över parkeringsmöjligheterna och utreda vilka behov av förändringar som finns. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkar barns och ungdomars möjligheter att utöva motion och fritidsaktiviteter, vilket är viktigt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Susanna Huttunen Trafikingenjör Bilaga 1. Motion om Parkering i anslutning till idrottsplatser och gymnastikhallar

121 MOTION Kommunfullmäktige Underlätta för besökare och utövare att parkera i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar Socialdemokraterna i Upplands-Bro har genom samtal med ett antal kommuninnevånare blivit uppmärksamma på att det är problem för utövare och besökare till gymnastiksalar och idrottshallar i kommunen Därför vill vi att vill att Tillväxtkontoret genomföra en översyn av parkeringsmöjligheterna i anslutning till gymnastiksalar och idrottshallar i kommunen med syfte att öka tillgängligheten för besökare och utövare. T.ex. Lösa parkeringsproblemen vid Härneviskolan och Lillsjöskolans gymnastiksal där det behövs generösare P-tid för besökare på kvällstid och helger. Camilla Janson (S) Naser Vukovic (S) 2:e vice ordförande Kommunstyrelsen 2: e Vice ordförande Kultur- och Oppositionsråd fritidsnämnden

122

123 Ärende 13

124

125 Tillväxtkontoret Patrick Galera-Lindblom TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Kommunstyrelsen 1(3) Motion om Minska radikalt energianvändningen i kommunens bostäder Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen om att minska radikalt energianvändningen i kommunens bostäder anses vara besvarad med hänvisning till Tillväxtkontorets pågående arbeten inom Miljöplanen och Strategin för energieffektivisering. Sammanfattning Miljöpartiet föreslår att en systematisk 10-årsplan upprättas för kommunbolagens bostäder och fastigheter. Den ska ta till vara nyvunna tekniska erfarenheter. Planen ska ingå som en del av miljöplanen och redovisas för kommunfullmäktige. Att energieffektivisera det kommunala befintliga byggbeståndet kräver ett långsiktigt helhetsgrepp som omfattar tekniska, operativa och administrativa åtgärder. För närvarande har Upplands-Bro Kommunfastigheter AB tillsammans med kommunledningskontoret i uppdrag att se över hyressättningsmodellen där dessa frågor kan hanteras. Tillväxtkontoret ser mycket positivt på att energibesparingsåtgärder genomförs kontinuerligt i kommunala bostadsbeståndet och att eldningsoljan i kommunfastigheters lokaler ersatts med bergvärme. Arbetet med att energieffektivisera kommunens byggnader bör öka om vi ska uppnå målet i Miljöplanen och strategin för energieffektivisering. Tillväxtkontoret har idag uppdrag att utreda behovet och konsekvenserna av att ställa högre energikrav än gällande miljöplan vid nybyggnation. Utredningen kommer att genomföras under 2014 som en del av kommunens strategi för energieffektivisering. Denna utredning kan visa vilka möjligheter som finns att ytterligare arbeta med energieffektiviseringsåtgärder inom det kommunala byggbeståndet. Under 2014 ska Tillväxtkontoret utreda kostnader och nytta för installering av solceller i kommunens byggnader. Beslutsunderlag Upplands-Brohus yttrande den 29 januari 2014 Budget 2013 för Upplands-Bro kommun Strategi för energieffektivisering 2010 (2011) Miljöplan den 21 oktober 2010 Motion den 22 september 2009

126 Sida 2 Ärendet Miljöpartiet föreslår att en systematisk 10-årsplan upprättas för kommunbolagens bostäder och fastigheter. Den ska ta till vara nyvunna tekniska erfarenheter. Planen ska ingå som en del av miljöplanen och redovisas för kommunfullmäktige. Motionären föreslår följande åtgärder: skärpta systematiska och kontinuerliga driftsåtgärder, injusteringar av värmesystem och individuell energimätning. Förvandling av miljonprogramhus till passivhus genom tillägg av ett tjockt klimatskal (i fasader, fönster och dörrar) och effektiv ventilation som återvinner värmen från instrålning, människor och apparater. För behovet av varmvatten kan solfångare på taken kombineras med fjärrvärme (i möjligaste mån biobaserad) Övergång till solhus. Solfångare på taken värmer vattnet till lägenheterna. Ventilationen förvärms under större delen av året av solenergi. Fasaderna tilläggsisoleras och fönster byts till lågenergiglas. En modell är att låta en inomhustemperatur på 21grader ingå i hyran. Vill man ha varmare betalar man extra och sänker man temperaturen får man pengar tillbaks. Information och möjligheten till individuell avläsning och kontroll av energiförbrukningen bidrar till energiminskningen. Där man prövat detta har de samlade energiåtgärderna minskat fjärrvärmeanvändningen med 40% och elanvändningen med 30% Skärpta systematiska och kontinuerliga driftsåtgärder, injusteringar av värmesystem och individuell energimätning samt reglering av inomhustemperaturen Tillväxtkontoret instämmer att energieffektivisera det kommunala befintliga byggbeståndet kräver ett långsiktigt helhetsgrepp som omfattar tekniska, operativa och administrativa åtgärder. Tekniska lösningar riktar sig både mot att minska energikonsumtionen och möjligöra mikroproduktion av el- och värme. Lika viktigt är att hyressättnings- och förvaltnings modeller anpassas efter nya förutsättningar i syftet att åtgärderna betalas och underhålls på sikt. Samtidig ska riskerna för att hushållens ekonomi påverkas negativt minskas. För närvarande har Upplands-Bro Kommunfastigheter AB tillsammans med kommunledningskontoret i uppdrag att se över hyressättningsmodellen där dessa frågor kan hanteras. Förvandling av miljonprogramhus till passivhus Tillväxtkontoret ser mycket positivt på att energibesparingsåtgärder genomförs kontinuerligt i kommunala bostadsbeståndet (bland annat byte till treglasfönster och installation av frånluftlösningar) och att eldningsoljan i kommunfastigheters lokaler ersatts med bergvärme. Detta ger tydliga signaler på att utvecklingen i kommunens fastighetsbestånd går i rätt riktning. Energikonsumtionen i kommunens byggnader har minskat med ca 3% mellan 2009 och Arbetet med att energieffektivisera kommunens byggnader bör öka om vi ska uppnå målet i Miljöplanen (20% år 2015 för kommunens

127 Sida 3 verksamhetslokaler) och strategin för energieffektivisering (10% år 2014 för bostäder och verksamhetslokaler). Att energieffektivisera äldre byggnader däribland miljöprogramhus är en mer komplex uppgift än i vid nybyggnation. Det innebär att individuella lösningar väljs och anpassas efter specifika förutsättningar samtidigt som några åtgärder kräver svåra ingrepp på byggnaden. Det finns dock bra exempel på energieffektivisering av miljöprogrammet. Bland annat i Stockholms stad pågår ett projekt med namn Hållbar Järva där sju hus som ingår i programmet energieffektiviseras. Tillväxtkontoret har idag uppdrag att utreda behovet och konsekvenserna av att ställa högre energikrav än gällande miljöplan vid nybyggnation. Utredningen kommer att genomföras under 2014 som en del av kommunens strategi för energieffektivisering. Denna utredning kan visa vilka möjligheter som finns att ytterligare arbeta med energieffektiviseringsåtgärder inom det kommunala byggbeståndet. Övergång till solhus Att ta vara på solenergi genom solceller och solfångare är ekonomiskt gynnsamt. Utvecklingen av framförallt solceller har lett till att priset för soceller har avseddvärt minskat under de senaste åren. Tillväxtkontoret ska under 2014 utreda kostnader och nytta för installering av solceller i kommunens byggnader. Barnperspektiv Arbete för att energieffektivisera och minska kommunens utsläpp av växthusgaser har positiva effekter på barns framtid. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Patrick Galera Lindblom Miljöstrateg

128 Motion Minska radikalt energianvändningen i kommunens bostäder Miljöpartiet föreslår: en systematisk 10-årsplan upprättas för kommunbolagens bostäder och fastigheter. Den ska ta till vara nyvunna tekniska erfarenheter. Planen ska ingå som en del av miljöplanen och redovisas för kommunfullmäktige Flera oberoende bedömningar visar att det går att spara nästan hälften av all den energi som används till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler. Det krävs ingen komplicerad teknik för att bygga energieffektivt utan det handlar om en kombination av beprövade byggtekniska åtgärder och långsiktigt helhetstänkande. Ett växande antal lyckade renoveringsprojekt har till exempel visat att det är möjligt att uppnå en halvering av energianvändningen i de äldre bostadsbestånden det vill säga en stor potential att åstadkomma betydande energibesparingar (t.ex. Gårdstensbostäder och Alingsåsbostäder). Åtgärder som kan göras är bland annat skärpta systematiska och kontinuerliga driftsåtgärder, injusteringar av värmesystem och individuell energimätning. Förvandling av miljonprogramhus till passivhus genom tillägg av ett tjockt klimatskal (i fasader, fönster och dörrar) och effektiv ventilation som återvinner värmen från instrålning, människor och apparater. För behovet av varmvatten kan solfångare på taken kombineras med fjärrvärme (i möjligaste mån biobaserad) Övergång till solhus. Solfångare på taken värmer vattnet till lägenheterna. Ventilationen förvärms under större delen av året av solenergi. Fasaderna tilläggsisoleras och fönster byts till lågenergiglas. En modell är att låta en inomhustemperatur på 21grader ingå i hyran. Vill man ha varmare betalar man extra och sänker man temperaturen får man pengar tillbaks. Information och möjligheten till individuell avläsning och kontroll av energiförbrukningen bidrar till energiminskningen. Där man prövat detta har de samlade energiåtgärderna minskat fjärrvärmeanvändningen med 40% och elanvändningen med 30% För Miljöpartiet de Gröna Anna Norberg, Sven Örnsten, Tord Svengren med flera

129

130

131 Ärende 14

132

133 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Dnr Kommunstyrelsen Motion om att hålla ett kommunfullmäktige per verksamhetsår på Upplands-Bro gymnasiet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige 1. Ett kommunfullmäktige per år ska hållas på Upplands-Bro gymnasiet 2. Kommunfullmäktige den 7 maj 2014 hålls på Upplands-Bro gymnasiet. 3. Kommundirektören tillsammans med kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att ta fram ett förslag till program för kommunfullmäktige den 7 maj. Sammanfattning Vänsterpartiet har genom Kerstin Åkare skrivit en motion med ett förslag om att ett kommunfullmäktige per år ska hållas på Upplands-Bro gymnasiet. Kommunledningskontoret tycker att motionärens förslag om att hålla ett kommunfullmäktige på kommunens gymnasieskola per år är bra och håller med om att förslaget ger ökade möjligheter för ungdomar att få insyn i den politiska debatten. Kommunledningskontoret föreslår att fullmäktige den 7 maj 2014 hålls på Upplands-Bro gymnasiet samt att kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till program för dagen, som även inkluderar aktiviteter i anslutning till fullmäktiges sammanträde. Beslutsunderlag Vänsterpartiets motion som inkom den 23 november 2013 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 19 februari 2014 Ärendet Vänsterpartiet har genom Kerstin Åkare skrivit en motion med ett förslag om att ett kommunfullmäktige per år ska hållas på Upplands-Bro gymnasiet. Bakgrunden till förslaget är att alla politiker och partier vill nå ungdomar samt att ungdomar ska vara intresserade och engagera sig i de respektive partierna. Alla partier vill att ungdomar ska ha god insyn i den politiska debatten och i det politiska beslutsfattandet. De politiska partierna önskar nå de ungdomar som snart är eller just blivit myndiga, vilket stämmer in på de ungdomar som studerar på gymnasiet. Motionären föreslår därför att ett kommunfullmäktige varje år förläggs på Upplands-Bro gymnasiet på en tid som gör det möjligt för eleverna att komma och lyssna.

134 2(2) Kommunledningskontoret tycker att motionärens förslag om att ha ett kommunfullmäktige på kommunens gymnasieskola per år är bra och håller med om att förslaget ger ökade möjligheter för ungdomar att få insyn i den politiska debatten. Detta är särskilt aktuellt under 2014, då både val till Europaparlamentet den 25 maj samt val till de allmänna valen den 14 september kommer att hållas. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige den 7 maj 2014 hålls på Upplands-Bro gymnasiet. Tillsammans med utbildningskontoret och rektor för Upplands-Bro gymnasiet har kommunledningskontoret även diskuterat möjligheter för att arrangera aktiviteter i anknytning till kommunfullmäktige, där politiker och ungdomar kan mötas. Detta kan ge ytterligare möjligheter att skapa förståelse och intresse för den politis ka debatten och det politiska systemet. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommundirektören tillsammans med kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att ta fram ett förslag till program för kommunfullmäktige den 7 maj som inkluderar aktiviteter i anslutning till fullmäktiges sammanträde. Barnperspektivet Förslaget ger ungdomar möjlighet att få insyn i och möjlighet att ta del av kommunfullmäktiges arbete och den politiska debatten. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

135

136

137 Ärende 15

138

139 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Dnr Kommunstyrelsen Beslut om taxor för tillsyn enligt LSO, tillsyn enligt LBE, tillstånd enligt LBE, brandskyddskontroll och sotning (rengöring) gällande för Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Godkänna föreslagna taxor för Brandkåren Attunda för följande områden: Tillsyn enligt LSO och/eller LBE Tillstånd enligt LBE Taxa för rengöring och sotning enligt LSO Taxa för brandskyddskontroll enligt LSO Sammanfattning Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har kommit med ett förtydligande om vem som får fatta beslut om en taxa för livsmedelskontroll när verksamheten lämnats över till ett kommunalförbund. De har slagit fast att det är varje medlemskommuns uppgift att besluta om taxa för en verksamhet som grundas på bemyndigande till en kommun i en lag eller förordning. Med anledning av HFD:s förtydligande meddelar Brandkåren Attunda att samtliga medlemskommuner skyndsamt bör fatta beslut om taxor för följande verksamheter: Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och/eller Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillstånd enligt LBE (både brandfarliga och explosiva varor) Taxa för rengöring och sotning Taxa för brandskyddskontroll. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 februari 2014 Brandkåren Attundas tjänsteskrivelse den 21 februari 2014 Bilaga taxor för myndighetsutövning enligt LSO och LBE 2014 för samtliga kommuner Bilaga taxa för rengöring för Upplands-Bro kommun 2014 Bilaga taxa för brandskyddskontroll för Upplands-Bro kommun 2014 Ärendet Kommunalförbundet Brandkåren Attunda består av medlemskommunerna Knivsta, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby.

140 2(2) Ett kommunalförbund är en typ av samverkansform mellan kommuner (och även landsting), där kommuner kan gå samman och arbeta kring i princip vilken kommunal uppgift som helst. Kommunalförbundet tar då över dessa uppgifter från de kommuner som är medlemmar i förbundet. Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har kommit med ett förtydligande om vem som ska fatta beslut om en taxa för livsmedelskontroll när verksamheten har lämnats över till ett kommunalförbund. HFD har slagit fast att det är medlemskommunerna som ska besluta om taxa för en verksamhet som grundas på bemyndigande till en kommun i en lag eller en förordning. HFD tolkar lagstiftningen så att den föreskriftsrätt som en kommun har inte följer med över till ett kommunförbund om verksamhet bedrivs där. Med anledning av HFD:s förtydligande meddelar Brandkåren Attunda att samtliga kommunfullmäktige i medlemskommunerna skyndsamt bör fatta beslut om taxor för följande verksamheter: Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och/eller Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillstånd enligt LBE (både brandfarliga och explosiva varor) Taxa för rengöring och sotning Taxa för brandskyddskontroll. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Kommunalförbundet Brandkåren Attunda

141 Tjänsteskrivelse, Dnr Till Förbundsdirektionen för kommunalförbundet Brandkåren Attunda Sammanträdesdatum: 21 feb 2014 Taxor myndighetsutövning 2014 Förslag till beslut Att direktionen hemställer åt medlemskommunerna att fatta beslut om taxa för myndighetsutövning för verksamhetsåret Bakgrund Högsta förvaltningsdomstolen HFD har kommit med ett viktigt klargörande kring vilket organ som ska besluta om en taxa för livsmedelskontroll när verksamheten har överlämnats till ett kommunalförbund. HFD har genom beslutet slagit fast att det är de ingående medlemskommunerna inte kommunalförbundet som ska fatta beslut om taxan för verksamhet som grundas på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning. HFD konstaterar i sitt beslut att 8 kap. regeringsformen ska tolkas så att den föreskriftsrätt som delegerats till en kommun inte följer med över till kommunalförbundet om verksamheten bedrivs där. HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun i brandkåren Attunda - som med stor skyndsamhet - bör fatta beslut om taxor för tillsyn LSO, tillsyn LBE, tillstånd LBE, brandskyddskontroll och sotning (rengöring) gällande för Varje taxa ska då omfatta den egna kommunens kontrollsubjekt. Brandkåren Attunda Ida Texell, Förbundsdirektör BESÖK POSTADRESS TELEFON TELEFAX Org.nr Pommernvägen 1 Box mail@brandkaren-attunda-se Sollentuna Sollentuna

142 Bilaga 3 till Rambudget 2014, Dnr Tjänsteskrivelse, Dnr Till Förbundsdirektionen för kommunalförbundet Brandkåren Attunda Sammanträdesdatum: Taxor och avgifter myndighetsutövning Förbundsdirektionen gav i december förbundsdirektören i uppgift att ta fram en enhetlig konstruktion för beräkning av taxa för myndighetsutövning inom LSO samt LBE enligt tjänsteskrivelse dnr Tidigare revisioner har gett synpunkterna att taxor ska vara förutsägbara för den enskilde men samtidigt vara kostnadstäckande för Brandkåren. Kostnaden ska även gå att motivera. Förslag till beslut 1. Förbundsdirektionen föreslås anta det nya förslaget till enhetlig taxekonstruktion för tillsyn och tillstånd gällande f o m Taxan redovisas i sin helhet i bilaga Förbundsdirektionen föreslås delegera till förbundsdirektören att årsvis justera föreslagna taxorenligt gällande index AKI. Bakgrund Kostnader för tillsynsverksamheten avgiftsfinansieras med full täckningsgrad. Avgiften baseras utifrån andel årsarbetare och kostnaderna för denna. Taxekonstruktionen utgår från ett fast pris för en schabloniserad grundtillsyn eller tillstånd. Detta gör det möjligt för den enskilde att bedöma kostnaden samt att tydliggöra när tillkommande tid debiteras. Tillkommande tid debiteras per timme enligt specificerad taxa. I modellen ingående värden, både vad gäller tillsynsbehov samt kostnader är identifierbara och går att justera utifrån kostnadshöjningar eller förändringar i volym och/eller nedlagd tid. BESÖK POSTADRESS TELEFON TELEFAX Org.nr