Minnesanteckningar - Samråd Ålder

Transkript

1 Minnesanteckningar - Samråd Ålder 6 december Koncernkontoret, Södra Hamngatan, Göteborg Deltagare: Marianne Hagman, SPF seniorerna Mikaela Nissen, Tjejjouren Väst Sandra Stene, Göteborgs Räddningsmission Camilla Nygren, Rädda Barnen (via Skype under punkten Fullföljda studier) Lars Åke Carlsson, kommittén för mänskliga rättigheter Bosse Parbring, kommittén för mänskliga rättigheter Viveca Reimers, avdelning mänskliga rättigheter (Fm) Magnus Persson, avdelning mänskliga rättigheter (praktikant) Liselott Johansson, avdelning mänskliga rättigheter Ej närvarande: Elisabeth Valinder, Bris Nadja Ana-Garystone, Fryshuset Ingela Ekholm, PRO Inledning och incheckning Bosse som är ordförande idag hälsar oss välkomna till dagens samrådsmöte. Incheckning med en presentationsrunda. Föregående anteckningar Anteckningar från föregående samrådsmöte 3 oktober 2017 finns på vgregion.se Föreläsningen med Barbro Johansson kring ålder, makt och normer lyfts fram som ett positivt inslag där medelåldersnormen som är rådande i samhället är väldigt intressant att fundera kring i samrådet. Information från Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter Processen kring dialog med civilsamhället Kortfattad information från dialogforumet 28 november. Samråd ålder var representerat. Totalt deltog ett 60-tal personer vid dialogforumet. Samtliga samråd presenterades kortfattat, därefter tog samtalsledarna vid. Diskussion i en stor cirkel kring vad och hur samråd ska se ut från och med

2 Många tankar lyftes och dokumenterades. Därefter uppmanades deltagarna att sätta sig i smågrupper och diskutera hur dialogerna ska gå till och med vem. En tidsplan finns för hur framtagandet av nya riktlinjer för samrådet planeras gå till. Näste samrådsmöte är ett bra tillfälle för föreningarna att komma med inspel på hur den framtida dialogen kan se ut. Rapport om uppföljning av mänskliga rättigheter Avdelningen har gjort en rapport utifrån FN:s rekommendationer till Sverige vad gäller mänskliga rättigheter. Den är i det närmsta färdigställd, det är endast några tillägg som kommittén önskade som behöver läggas till. Liselott skickar en länk till samrådsdeltagarna när rapporten är klar. Det är den första regionala uppföljningen i sitt slag och det är en systematisering över hur regionen arbetar med rekommendationerna. VGR har åtgärder på gång inom alla områden. Sverige får återkommande samma kritik. Exempelvis kritik för att psykiatrin bältar barn. VGR tar detta på största allvar och arbetar tillsammans med psykosvården i regionen för att gå ifrån bältning. Andra exempel på vad regionen gör är webbutbildning, referensgrupp med barn och kraftsamling fullföljda studier. Viktigt med insatser i tidig ålder. VGR ska också säkerställa att barn inte används som tolkar. Vad är det som gör att barnen tolkar? Det finns nu ett bildstöd som heter KomHit flykting, vilket bland annat kan vara ett komplement till tolk i akuta situationer. Uppföljning av verksamhetsbidrag 7 december Alla organisationer som fått verksamhetsbidrag ska träffas under morgondagen. Det är beslut på tre år under förutsättning att överenskommelsen följs och uppföljning sker varje år. Morgondagens möte ska vara en dialog mellan VGR och organisationerna och även ett tillfälle för organisationerna att mötas och få information om varandras arbete. Fler organisationer i samrådet? Maximalt antal organisationer som kan delta i ett samråd är för närvarande tolv. I samråd ålder finns just nu sju organisationer. Samrådet var positiva till att ha med fler organisationer då det kan bli lite för få när några har förhinder. Diskussion om möjlighet att ha ersättare. Samrådsdeltagarna kan bidra med förslag på lämpliga organisationer. En av samrådets deltagare lyfter att det kan vara svårt för mindre organisationer att delta i samråd då det kan vara tillräckligt med arbete i de nätverk de redan är med i. Information om utvärderingsenkät samråd ålder Årets samrådsarbete ska följas upp genom att samrådsorganisationernas representanter får besvara en enkät. Frågan ställs om någon behöver en pappersenkät eller kan alla svara via en digital länk? Samtliga har möjlighet att besvara enkäten digitalt. Mail med länk till enkäten kommer därför att skickas ut den 8 december. Samtidigt får politikerna också en enkät via mail. 2

3 Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor Sara Eriksson från Kollektivtrafik och Infrastruktur och Maria Coulianos från Västtrafik Sara och Maria presenterar strategin för kollektivtrafik på jämlika villkor som är en del av det regionala trafikförsörjningsprogrammet och ett långsiktigt måldokument. Tidigare strategier har haft fokus funktionshinder. Nu har detta breddats till att innefatta samtliga sju diskrimineringsgrunder samt barnrättsfrågor. Strategin omfattar det som Västtrafik råder över, vilket innebär att till exempel vägen till hållplatsen inte omfattas. För närvarande träffar Sara och Maria kommuner och samråd och genomför dessutom djupintervjuer för att få mer perspektiv på strategin. Därutöver finns det en referensgrupp med barn som diskuterar trygghet och kollektivtrafik. När remissförslaget är klart kommer samrådet att få komma med synpunkter. Strategin har det övergripande målet: Kollektivtrafiken ska utformas så att den inte är diskriminerande, utan stöder en inkluderande samhällsutveckling. Fem åtgärdsområden har tagits fram och samrådet får möjlighet att kommentera dessa. Fullt tillgängligt prioriterat nät (prioriterat nät innebär hållplats med 85 eller flerpåstigande per dygn) Svåröverstigligt för de som är äldre. Viktigt med tydlighet och att samma information finns på alla ställen. Detaljer är jätteviktigt, färger, former och text behöver vara enhetliga. Saknas tydlighet avstår människor från att resa. Läge på hållplatser borde kunna vara tydligare redan i reseplaneraren. Redan i reseplaneraren vill jag veta vart jag ska gå. Det finns låga plattformar idag i förhållande till visa tåg, vilket medför att resande får hoppa ner på plattformen. Finns det någon mer informativ skylt än gubben med käppen? Skylten observeras inte. Kan vara jobbigt att påpeka om en behöver sitta och någon använder sig av platsen. Prioriterad sittplats är en variant på gubben med käpp. Vidare syns inte alla funktionshinder. Något annat som är påfrestande är att det rycker mycket i fordonen, det vore bättre om fler kunde sitta. Bra med förarna men kanske kunde de vara mer aktiva. När det är mycket folk kanske förarna kan påminna om att vissa behöver sitta. Utveckla ett gott bemötande till alla resenärer och kunskap om MR Väldigt viktigt med bemötande. Det behöver inte vara så svårt, kostar inget extra att vara trevlig. Barn ska vilja åka resten av livet, ibland är kontrollanter hårda när de borde vara mer förlåtande mot barn. Hur ska en utbildning i mänskliga rättigheter se ut? Diskussion kring när skolkort gäller samt att olika kommuner har olika system för busskort till äldre. I några kommuner får långtidssjukskrivna åka till ungdomspris. Märkligt att det är olika regler i olika kommuner menar en samrådsdeltagare. Hur jobbar ni med kontrollanterna och bemötande? Vad har de för krav när det gäller barn? Vuxna medresenärer har lite ansvar för barn. Barn ska få sittplatser. 3

4 Kommentarer från Kollektivtrafik & infrastruktur och Västtrafik: Vad gäller utbildning är den inte utarbetad i detta nu och kommer inte heller vara det i strategin. Den utarbetas därefter. Kontrollanter har ett mer informerande uppdrag idag än tidigare. Vet inte hur det ser ut kring bemötandeutbildning kopplat till barn för kontrollanterna. Dock kommer bemötandefrågor bli än mer viktiga i förarutbildningar. Alla ska känna sig trygga i kollektivtrafiken Viktigt att snabbt reparera busshållplatser eller andra saker kopplat till kollektivtrafiken. Det behöver även vara tydligt vart resenären kan vända sig för att anmäla skador på busshållplatser. Punktlighet är viktigt. Viktigt med realtidsinformation. Andra resenärer kan vara störande. Tågvärdar som hjälper till. Kanske kan de hjälpa till att lyfta väskor och annat. Skulle kunna vara ett instegsjobb. Hur skapa möjlighet för resenärer att agera vid kränkningar? Vad innebär det att folk inte sitter två och två utan nu kan sitta fyra ihop. Vad är tanken? Kanske kan det hjälpa till att folk vågar ingripa. Stå upp i bussar samtidigt som det finns bälteskrav, hur är tanken här? Kommentarer från Kollektivtrafik & infrastruktur och Västtrafik: Tidigare har det diskuterats skyltar som beskriver - hur vara en god medresenär. I Stockholm fanns en period skyltar som exempelvis påminde om att folk går av först innan folk går på. Även tidigare fått förslag på att fler personal borde röra sig ute i kollektivtrafiken med uppgift att hjälpa till. Vad gäller stående så är regeln att i stadstrafik går det bra men utanför tätorter ska resenärer sitta och ha bälte. Inkluderande kommunikation: Viktigt att personalen använder sig av dialog. Strategisk planering. Finns samarbete med Stockholm och Skåne? Hela upplägget andas förbättring. Placering av hållplatser, Ändring av hållplatser måste analyseras. Kommentarer från Kollektivtrafik & infrastruktur och Västtrafik: Vi har pratat med Stockholm och Skåne. Stockholm har arbetat längst med dessa frågor. Övrigt Kollektivtrafik är ett viktigt verktyg för arbeta med mänskliga rättigheter. Kollektivtrafiken är en bärare av ett inkluderande samhälle. Möter alla människor. Kommentarer från Kollektivtrafik & infrastruktur och Västtrafik: Vi i samrådet kan gärna höra av oss om vi kommer på något mer. 4

5 Fullföljda studier Gunnel Adler Folkhälsokommitténs ordförande och Elisabeth Ramberg Folkhälsochef Vi börjar med en presentationsrunda och därefter presenterar Gunnel och Elisabeth regionens stora folkhälsomål kring fullföljda studier. Varför är fullföljda studier så viktigt? Exempelvis hänger hälsan ihop med utbildningsnivå. Vi vet att människor som inte klarar av skolan har svårt att få arbete. Det är viktigt att någonting görs nu, annars skapas än mer utanförskap. Varför ska då regionen arbeta med denna fråga? Det är en samhällsfråga, bland annat har regionen uppdrag kopplat till psykisk ohälsa, BVC och MVC. Därutöver har regionen egna skolor. Det har skett en ökning av icke gymnasiebehörighet 3473 elever i Västra Götaland lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Handlingsplan fullföljda studier är antagen av regionfullmäktige och det övergripande målet är Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Handlingsplanen innehåller fem delområden och ligger till grund för samverkan både internt och med andra aktörer. En kort tid i det svenska skolsystemet försvårar för eleven att klara behörigheten. Förutom handlingsplanen finns en aktivitetsplan och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Ofta är organisationen i centrum istället för eleven, därför måste förändringar diskuteras och våga genomföras. Exempelvis kanske barn, elev- och ungdomshälsovården vara sammanhållen. Psykiska hälsan är viktig. Paradoxalt skiljer det sig stort på hembesök som görs av BVC i olika delar i regionen. VG drar sig tillbaka där det egentligen behövs, utsatta områden har mindre hembesök. Barn- och unga särskilt flickor rör sig mindre. Hjärnans utveckling är kopplad med fysisk aktivitet. Idag läggs stora resurser på psykiatriutredningar vilket medför att övrigt arbete kommer i andra hand. Många ungdomar lider av sömnbrist. Vårdcentraler ska egentligen ta hand om barn men de får söka sig till BUP istället. Just nu genomförs därför pilotprojekt på tre vårdcentraler där fokus är på barn. Utökat antal kuratorer och psykologer anställs så att hjälp snabbt ska påbörjas, vidare utförs inga psykiatriska utredningar på pilotvårdcentralerna. Stimulera intresse för studier är viktigt. Folkhögskolor är viktiga i att ge en andra chans för någon som vill läsa upp sina betyg. Migration och utbildning - säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter. 5

6 Några orsaker till skolresultatsvariation bland regionens kommuner är skattetryck, brukssamhällen, nyanlända, socioekonomiska skillnader, föräldrars utbildningsnivå. Det behöver finnas en plan, har vi den rätta beredskapen för de som inte klarar skolan? Viktigaste faktorer för skolresultat är när eleven kom till Sverige och föräldrars utbildningsnivå. Skolan klarar inte av sitt kompenserande uppdrag som det ser ut nu. Psykisk ohälsa är utbrett och påverkar såklart skolresultat. Vad händer med alla förväntansfulla barn som visar sådan entusiasm de första åren för att därefter förändras i sin syn på skolan? Förändringen sker ofta innan tonåren. Fysisk aktivitet, skolhälsovården behöver vara mer närvarande. Glädjande att ni lyfter frågan och höjer ribban barns rätt till likvärdig utbildning är viktigt. Titta på vilka insatser som kan designas på ett kompensatoriskt sätt. Brett engagemang, måste vara på ett strategisk och operativt plan. En skola i centrum är ett exempel på att arbeta med mer områden än endast skola. Läxhjälpare blir förebilder. Föräldrar söker sig också dit och en gemenskap skapas. Ett annat exempel är Innovationslabb - Lövgärdesskolan. Sök lösningar tillsammans med barn och aktörer i närområdet. Vad göra för att rusta? Stort men uppnåbart. Det finns många pensionärer, hur kan de bidra? Det finns en strukturell diskriminering som också behöver uppmärksammas och arbetas med. Fantastiskt att ni lyfter frågan. När det gäller innovationslabb är det en bra möjlighet till inflytande, mycket bra. Föreningarna är gärna med och samverkar. Social mobilisering både bland föräldrar och barn organisatoriska utmaningar. Psykisk ohälsa och suicid ökar sett en stor ökning detta år. Positiva till sammanhållen hälsovård. Hur mår ungdomarna egentligen? En förening har tagit emot 1000 stödsamtal från ungdomar detta år. Hur bemöter vi barn o unga perspektiv när vi möter dem. Resurser saknas det handlar om allt från att en del kommuner stänger ner ungdomsgårdar vid lov till att skolsköterskan inte är tillgänglig. Tillit för vuxenvärlden saknas mycket. Våga fråga om våld och även hantera det. IOP Idéburet offentligt partnerskap, jobbar med en grupp ungdomar tillsammans med Ljungskile folkhögskola, Göteborgs folkhögskola och St Lukas. Viktigt med trygga vuxna och samverkan! 6

7 Kommentar från Gunnel och Elisabeth: Det här är en process och inte ett projekt. Ingen Quick fix. Det skulle vara intressant att komma tillbaka. En genomförandeplan ska arbetas fram. Kommentar från samrådet: Jobbar ni med referensgrupper? Viktigt att prata med ungdomar också. Kommentar från Gunnel och Elisabeth: Vi kommer gärna tillbaka och diskuterar möjligheter. Kommentar från samrådet: Ni skulle kunna komma ut till några organisationers verksamhet. Få med idéburen sektor på ett bättre sätt. Efteråt diskuteras om det är möjligt att göra något konkret av detta med samrådet som bas. Organisationerna är intresserade av att delta mer. Information från samrådsorganisationerna Deltagande organisationer informerar om sitt arbete, vad som är på gång just nu, aktuella frågor och teman mm. Tjejjouren Väst Jul är en resurskrävande tid. Högt tryck på den nätbaserade stödverksamheten, chatten är vanligtvis igång två kvällar i veckan. Men perioden 18/12 1/1 varje kväll. Cirka 100 chattar under den tiden. Cirka 40 volontärer kommer arbeta denna period. Många kontakter handlar om våld och psykisk ohälsa. 42 % av samtalen 2017 handlar om psykisk ohälsa och därutöver 20 % suicid, ofta kopplat till våld. Vilken ålder? Brett. För de som identifierar sig som tjej år brukar föreningen säga till kommuner som frågar. Men det är i praktiken 8-30 år som hör av sig. Väntar på medel för att stötta upp grundverksamheten. Stödverksamhet tillgänglig, språk, funktionsvariationer. 12 samverkanskommuner, ser över möjligheter till IOP och regionövergripande samverkansavtal. Kommentar: kommunalförbund kan vara en ingång. Vi får medel från folkhälsokommittén. Treårsbeslut som är långsiktigt och en bas. Det är fyra anställda på Tjejjouren Väst. Märker ni nått på Metoo? Vi har inte hunnit titta på det men inte på rak arm. Snarare mer psykisk ohälsa. 7

8 Gbg räddningsmission Aktuella frågor som rör barn och barns rättigheter på Göteborgs Räddningsmission. Under december mycket fokus på insamling, julklappsinsamling på Gothia Svenska Mässan. Prioriterad fråga om hur vi kan stödja skolor i socio-ekonomiskt utsatta områden. Barn i Göteborg har inte samma möjligheter att lyckas med sin skolgång och det vill vi ändra på. Ett exempel på stödinsatser är läxhjälp i samverkan med Skola i Centrum på Sjumilaskolan. Med hjälp av medel från Vinnova startar vi ett innovationslabb på Lövgärdesskolan tillsammans med GU Ventures, Erikshjälpen och Göteborgs Stad Jämlikt Göteborg Fokusområde 2. Syftet är att labba på lösningar om hur vi kan skapa bättre samverkan och arbetssätt i skolan och i närområdet för att stärka skolan och lyfta elevers resultat. Arbetar med ett projekt e-skolan för att finna verktyg som stödjer lärandet hos barn som lever i mobilitet. Projektet är finansierat av Stenbeck stiftelsen. SPF seniorerna Aktuellt är att ett samarbetsprojekt med PRO och Apoteket- Koll på läkemedel- nu ger resultat. Fokus ligger på medicinering, ibland medicineras personer med flera läkemedel som inte alltid är optimalt att ta samtidigt. Med åldern nedsatt njur-och leverfunktion som sviktar och biverkningar följer. Apoteken har tillgång till en persons samlade läkemedelsuttag, något som sjukvården ännu inte har laglig rätt till. Koll på läkemedel är ett lyckat projekt och nu minskar utskrivningen av olämpliga läkemedel och kombinationer. Arbetar med fallprevention bland annat genom fallseminarier. Fallolyckor är vanligt förekommande bland äldre. Även på kollektivtrafikens fordon. Viktigt med statistik och att kartlägga fallolyckor Ett annat problem som identifierats är att bemötandet inom vård-och omsorg inte motsvarar berättigade krav. Detta drar ner betyget på en i övrigt högklassig vård och måste åtgärdas. Diskussion om att äldre inte representeras tillräckligt i politiken. Möten 2018 Nästa möte 21 februari på Koncernkontoret, Södra hamngatan Göteborg. Tvärsamråd 26 april. Övriga frågor Inga övriga frågor. 8

9 Är det någon fråga från dagens möte som ska lyftas till Kommittén för mänskliga rättigheter? Nej Utcheckning Hur var dagens möte? Reflektioner över dagens möte Bra möte, Spännande att få vara här, Bra möte och bra att vi fick ut så mycket material innan, Värdefullt med lite längre tid kring stora områden - fortsätta dialogen, Syftet med samrådet uppfyllt, Trafik och Fullföljda studier viktiga frågor. Bosse avslutar dagens möte. Antecknat av: Magnus och Liselott 9