En hållbar berättelse. Verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning 2010

Transkript

1 En hållbar berättelse Verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning 2010

2 Hemma Annonsbyrå och JLP! Foto: Bertil Höders, Kari Kohvakka, Eric Lundquist, Malms, Jan Olsson, Kristian Pohl och Sune Sundahl. Repro: Mosebacke Repro.

3 Riksbyggens verksamhet 2010 Riksbyggen i korthet Vision, verksamhetsidé och nyckelfakta 2 Vd ord: 70 år som samhällsbyggare 70 år som samhällsbyggare med människan i centrum 6 Intressentanalys 13 Riksbyggen 1940 Rum för hela livet sedan Riksbyggen 2010 Hållbarhet är en naturlig del av vardagen 23 Affärsområde Bostad 31 Affärsområde Fastighetsförvaltning 34 Medarbetare 40, Energianvändning 41 Förenings- och biståndsverksamhet 46 Riksbyggen 2040 Gott om utrymme för människors idéer och behov 50 Styrelse 58 Företagsledning 60 Bolagsstyrningsrapport 63 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 68 Koncernen 75 Moderföreningen 81 Noter 86 Revisionsberättelse 118 Korsreferens GRI Information kopplad till hållbarhetsredovisning 120 1

4 Riksbyggen i korthet Riksbyggens vision och verksamhetsidé Vår vision är att utifrån den kooperativa värdegrunden vara den ledande samhällsutvecklaren för hållbara och attraktiva boendemiljöer med bostadsrätt. Vår verksamhetsidé är att utveckla och förvalta boendemiljöer med bostadsrätt som ska vara attraktiva för människor att leva i. Vi ser till helhet och agerar långsiktigt. Vi sätter medlemmen i centrum. Vi skapar ett boende som är hållbart över tiden. Vi bygger långsiktiga relationer. Som samhällsbyggare kan vi utveckla en unik samverkan med såväl kommuner som offentliga och privata fastighetsägare. Vår kooperativa värdegrund Kooperation betyder samarbete och kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande. Det unika med den kooperativa organisationsformen är att varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har satsat. De kooperativa värderingarna om delaktighet, inflytande och gemenskap är Riksbyggens grundfundament och har följt oss hela vägen sedan starten Det innebär att vi inte bara bygger nytt utan också deltar i bostadsrättsföreningarnas vardag med förvaltning och föreningsliv. Vi har även ett stort engagemang i miljöfrågor och värdigt boende i andra länder bland annat i samarbete med Kooperation Utan Gränser. Under 2010 gav Riksbyggen kronor i bistånd till Kooperation Utan Gränser. Sedan 2005 tillämpar Riksbyggen en klassisk kooperativ princip återbäring om verksamheten gett ett tillräckligt stort ekonomiskt överskott delades 10 procent ut på insatt andelskapital, motsvarande kronor. 2

5 Fakta koncernen Medlemsorganisation Nettoomsättning: Årets resultat: Eget kapital: Soliditet: Likvida medel: Utdelning till andelsägare: Medelantal årsanställda: mkr 199 mkr mkr 36% mkr 50 kr per andel st Bostadsrättsföreningar Intresseföreningar Riksorganisationer Fullmäktige Styrelse Lokala fackliga och andra folkrörelseorganisationer Lokalföreningar Affärsorganisation Ägare, andelsinnehav Affärsområde Bostad Vd Koncerngemensamt Affärsområde Fastighetsförvaltning LO-förbund 43,1 % Byggnads 22,5 % Kommunal 12,4 % Målareförbundet 4,8 % Elektrikerförbundet 2,5 % Övriga 0,7 % LO 0,2 % Swedbank 0,2 % Folksam 0,7 % Den goda staden 1 % KF 2,5 % Lokalföreningar 5,9 % Regioner Regioner Intresseföreningar 46,6 % Marknadsområden Marknadsområden 3

6 4 En hållbar berättelse

7 5

8 70 år som samhällsbyggare Sten-Åke Karlsson, vd Under 2010 firade vi i Riksbyggen vårt 70-årsjubileum. Vi ägnade oss åt en hel del tillbakablickar, åt dagens verksamhet men samtidigt också åt att blicka framåt och använda jubileumsåret till ett brett samtal om de möjligheter och utmaningar vi ser för framtiden. Jag kan i det här sammanhanget inte beskriva allt spännande som ägde rum i Riksbyggenfamiljen under 2010, men några händelser bör ändå omnämnas; mötesverksamheten hade en tydlig koppling till 70-årscelebreringen. I bostadsrättsföreningar, intresseföreningar, lokalföreningar, vid fullmäktiges möte och vid den stora rikskonferensen med över 200 deltagare stod jubileet i centrum. Vi arrangerade också ett särskilt bostadspolitiskt seminarium på Beckomberga, där framtidens boendemiljöer i Stockholmsregionen stod i centrum. En annan händelse som jag vill nämna ägde rum den 26 november på Kistamässan, strax norr om Stockholm. Då samlade vi hela Riksbyggens personal till en hejdundrande jubileumsfest. Den gav också deltagarna möjlighet att i trivsam samvaro känna styrkan i ett sammanhållet landsomfattande företag och den kraft man utgör tillsammans. Givetvis knöt vi samman arrange manget med företagets 70-åriga gärning. För Riksbyggen är samhällsbyggarrollen på allvar. Det var den redan under 1940-talet, när 6 Sten-Åke Karlsson, vd

9 Riksbyggens 70-års jubileum firades med ett stort arrangemang för alla medarbetare.

10 Utvecklingen av stadsdelen Årsta i Stockholm, på 1940-talet. Förvandlingen av Hermodshuset i Malmö. företaget hade en ledande roll i utvecklingen av bland annat stadsdelen Årsta i Stockholm. Så har det fortsatt under hela vår 70-åriga historia, men det grundläggande förhållningssättet att inte bara se till bostaden som en fysisk företeelse utan som en del i ett socialt sammanhang har alltid funnits med som en central och naturlig drivkraft. I år har vi valt att redovisa Riksbyggens verksamhet på ett sätt så att våra prestationer tydliggörs mycket vidare än tidigare. Där har vi vägt samman ekologi, ekonomi och sociala aspekter i ett sammanhang, med ett tydligt hållbarhetsperspektiv. Därför har vi också valt att kalla årets verksamhetsberättelse för En hållbar berättelse. I Riksbyggens projektportfölj finns ett antal spännande utmaningar som vi under kommande år ska förverkliga. Ett av dessa är omdaningen av Beckomberga sjukhus i Bromma, som har förvärvats med ambitionen att skapa en levande miljö med goda bostäder där hållbarhet, social samvaro, kommuni kationer och service ska stå i centrum. Precis som det måste vara när ett företag med uppdraget att vara samhällsbyggare agerar! Under hela 2010 har vi också arbetat med att förvandla det anrika Hermodshuset i Malmö, till vilket generationer av svenskar haft en stark relation tack vare den korrespondensutbildning som organiserades därifrån. Projektet, som inte varit helt okomplicerat, kommer när det är färdigt att inrymma 49 spännande lägenheter. Såväl Beckomberga som Hermodshuset är bra exempel på Riksbyggens samhällsbyggarroll. Att förändra fastigheter, som spelat ut sin ursprungliga roll, till moderna bostäder är ett ansvar som innefattar både ett hållbarhetstänkande och ett ansvar för gammal fin arkitektur som förtjänar att bevaras till eftervärlden. Riksbyggens två affärsområden, Bostad och Fastighetsförvaltning, har utvecklats väl. I Bostad har vi under 2010 kunnat se en uppgång av antalet byggstartade lägenheter och vi ser en klar potential att öka volymen ytterligare. Efterfrågan på bra lägenheter tilltar, särskilt i de tre storstadsregionerna. Men vi ser också att det finns goda förutsättningar för nyproduktion i andra delar av landet, när vi förmår att leverera bra och spännande bostadsrätter 8

11 Omdaning av Beckomberga sjukhusområde till en levande miljö med goda bostäder och gott om utrymme för mänskliga möten. i efterfrågade lägen. Därför är förvärv av mark en högt prioriterad fråga. Under 2010 har Riksbyggen gått in som delägare i det nystartade fastighetsbolaget Tornet Bostadsproduktion AB. Genom engagemanget i detta företag är vi delaktiga i byggandet av hyresrätter på olika platser i landet. Engagemanget i Tornet ger också möjligheter till nya uppdrag för Riksbyggens förvaltningsverksamhet. När det gäller ombyggnadsverksamheten ökar också efterfrågan. I Riksbyggens förvaltade bostadsrättsföreningar finns det gott om årgångar där det börjar bli aktuellt med takomläggningar, stambyten, fönsterbyten, fasadrenoveringar och allt annat som krävs för att fastigheterna ska vårdas på ett förnuftigt sätt. Det finns också stora behov av att öka tillgängligheten och göra klimatåtgärder i dessa hus. Behovet av finansiellt stöd för denna nödvändiga omställning har vi påtalat under flera år. Vi har opinionsbildat för att politikerna ska mobilisera resurser till Klimat- och tillgänglighetsanpassning (det vi kallar KLOT). Affärsområde Fastighetsförvaltning har också en gynnsam utveckling. Stabiliteten i verksamheten är god, och vi hävdar oss väl i den hårda konkurrens som finns på såväl bostadsrättssidan som övriga förvaltningsmarknaden. Det segment som haft den största volymtillväxten finns inom offentliga och kommersiella fastigheter. Vi är optimistiska till att denna verksamhetsgren ska fortsätta att expandera, utan att för den skull tappa fokus på Riksbyggens kärnverksamhet som är och förblir bostadsrätten. Men breddningen av kundstocken bidrar till att effektivt utnyttja våra samlade resurser. Vi ser också att vunna kunskaper och erfarenheter från den totala förvaltningsverksamheten är berikande för helheten. Riksbyggen har även en omfattande finansverksamhet. Också inom detta område noterar vi stabilitet; kundtrohet och marginaler som innebär tillfredsställande resultat samtidigt som kunderna får en god avkastning på sina inlånade medel. Grunden för den samlade verksamheten under 2010 är vår strategiska plan. Genom att den har fått en så djup förankring bland medarbetare, ledning och styrelse blir den också en röd tråd för alla våra 9

12 Årets miljöförening utses varje år för att lyfta fram hållbarhetsperspektivet i bostadsrättsföreningarna. I år fick Stockholm 25 i Spånga-Tensta utmärkelsen. aktiviteter. De områden som planen lyfter fram kan enkelt sammanfattas i fyra punkter: Hållbar tillväxt Alla våra verksamhetsgrenar ska genomsyras av ett hållbarhetstänkande. Som en bra och god partner till våra bostadsrättsföreningar och övriga kunder vill vi så aktivt som det bara är möjligt bidra med konstruktiva idéer och förslag som innebär att vi gemensamt bidrar till ett ekologiskt hållbart boende. Under året har vi utvecklat Riksbyggens Klimatskola så att den nu finns i en digital version. Vi tror att den genom detta kan nå ännu fler enskilda boende och styrelser i bostadsrättsföreningarna. Den första lanseringen av Klimatskolan, som skedde för drygt två år sedan, blev tyvärr inte den framgång vi hoppades på. Nu när vi kan erbjuda klimatskolan, både som mer traditionellt studiehäfte och i ett digitalt format ser vi också redan ett ökat användande. Kunskaper och insikter om hållbarhets frågorna bland anställda, förtroendevalda och boende är viktiga och nödvändiga för genomförandet av åtgärder på det här högt prioriterade området. Genom att vi arbetat aktivt med klimatkunskap och miljöfrågor i fem-sex år, har vi kunnat notera ett antal framgångar. I centrum för våra ansträngningar har funnits ett åtgärdsprogram i 40 punkter, där vi nu har bockat av merparten. Inte så att vi lagt dessa frågor bakom oss, men vi kan konstatera att våra insatser gjort så att vi på olika sätt minskat miljöbelastningen. De återstående punkterna har nu förts in i vår nya hållbarhetsplan. I den har vi graderat upp våra ambitioner ytterligare. En av punkterna i hållbarhetsplanen är koldioxidmålet. Vi har förutsatt oss att fram till 2014 minska de utsläpp som Riksbyggen orsakar till med 30 procent. Jag tror att det är fullt möjligt, men det kräver verkligen ansträngningar på alla håll och kanter. Sedan vi satte upp målet 2008 har vi lyckats minskat utsläppen av koldioxid med 12 procent. Utvecklingen går således i rätt riktning. För att tydligt och symboliskt lyfta fram hållbarhetsperspektivet i förvaltningen av bostadsrättsföreningar utser vi, i samråd med förtroendevalda från olika delar av landet, årets miljöförening i Riksbyggen. Denna utmärkelse bidrar till att goda 10

13 Satsningarna på att kontinuerligt utveckla medarbetarna fortsätter. exempel uppmärksammas och kan stimulera andra att gå samma väg. Vi vill se och kan i växande grad konstatera att frågor som rör ekonomisk och social hållbarhet tas alltmer på allvar. Många av Riksbyggens förvaltade fastigheter har ägare bostadsrättsföreningar, privata och offentliga som har mycket goda insikter om vår tids utmaningar och därför sätter hållbarhetsfrågorna högt på dagordningen. Och för ett kooperativt företag är frågor om ekonomisk och solid hållbarhet självklara värderingsfrågor att jobba med. Människan i centrum Riksbyggens varumärkeslöfte finns sammanfattat i devisen Rum för hela livet. Formuleringen markerar att vår verksamhet inte enbart handlar om att bygga hus, utan lika mycket om det som ska ske när huset är färdigt: förvalta, skapa trivsel och gemenskap samt utveckla bostadsrättsföreningarnas demokratiska uppbyggnad. Liksom att både tänka och handla i ett livscykelperspektiv. Med människan i centrum betonar vi vikten av att se människor, lyssna, föra dialog och skapa förtroende. Det gäller såväl boende som förtroendevalda, olika kund kategorier och naturligtvis våra medarbetare. När det gäller Riksbyggens medarbetare så fortsätter det ambitiösa arbetet med kompetensutveckling på alla fronter och för alla kategorier medarbetare. Det är också väldigt glädjande att vi 2010, för andra året i rad, blev rankade som den mest attraktiva arbets givaren inom fastighetsbranschen bland ekonomer och högskoleingenjörer. Samhällsbyggare Riksbyggen har alltsedan starten 1940 varit en samhällsbyggare i verklig mening. Givetvis behöver rollen utvecklas i takt med att samhället förändras. Den grundläggande synen är dock densamma som för 70 år sedan, nämligen att vi vill se till helheten när vi bedriver vår verksamhet. Vi vill ha ett nära samarbete med alla aktörer som bidrar till att vi kan skapa goda och hållbara samhällen. Vi vill även tänka och handla i ett livscykelperspektiv. För oss är planering, byggande och förvaltning framför allt ett sätt att utgå från människans behov och önskningar. För att bygga hållbara stadsmiljöer är det några handfasta principer som 11

14 måste finnas med under hela processen: hållbarhet, liv, säkerhet, hälsa och attraktivitet. Genom att följa dessa ledord kan man skapa bra levnadsmiljöer. Ett Riksbyggen Riksbyggen har en företagsform som ger möjlighet till enhetlighet, effektivitet och ett sammanhållet arbetssätt, kort sagt att jobba som ett Riksbyggen. Vi har nu kraftsamlat för att verkligen se till att Riksbyggen i alla lägen agerar som en samlad kraft. Och vi känner att den viljan och ambitionen nu är så stark bland alla medarbetare att den utgör en god plattform för ännu framgångsrikare verksamhet. Riksbyggen står verksamhetsmässigt och ekonomiskt väldigt starkt. Vår marknadsposition är en faktor. Den starka kapitalbasen en annan. En tredje är alla våra duktiga medarbetare. En fjärde faktor som är till Riksbyggens fördel är vår kooperativa ägarstruktur. Genom den har vi omkring förtroendevalda i bostadsrättsföreningar och andra andelsägande organisationer runt om i landet som med sitt engagemang sätter Riksbyggen på kartan, på bostadsmarknaden och i samhället. Det är naturligt och självklart att Riksbyggen ska vårda de ekonomiska värden som finns i företaget och att vi måste leverera ekonomiska resultat. Däremot är vi inte jagade av kvartalsrapporter och börskursens utveckling. Därför har vi i en del sammanhang spetsat till det lite och pratar om att Riksbyggen står för decenniumekonomi. Något förenklat är det ett annat sätt att beskriva våra tre kärnvärden: långsiktighet, trygghet och samverkan. När vi sammanfattar Riksbyggens verksamhet för 2010 framgår det tydligt att vi haft en positiv utveckling. Ett resultat på 274 mkr före skatt känns i hög grad tillfredsställande. Vi står fortsatt på en stabil ekonomisk grund med ett starkt eget kapital, en soliditet på 36 procent, och har förutsättningar att ha en bra markreserv. Vi är väl rustade när det gäller organisation och kompetens. Utan att ta till överdrifter kan vi påstå att Riksbyggen har intressanta och konkurrenskraftiga produkter och tjänster att erbjuda marknaden. I denna gynnsamma situation känns det bra att våra andelsägare, enligt styrelsens förslag, får en god utdelning tio procent på insatt andelskapital. Och i god kooperativ anda kan vi återigen ge återbäring till våra andelsägande förvaltningskunder på köpta tjänster. Kort sagt, Riksbyggen står på en solid grund och vi har värderingar som bär också i framtiden. Eller som vi sammanfattar det i strategiska planen: Unik vision ger affärsmässig fördel. 12

15 Intressentanalys Riksbyggen för kontinuerlig dialog med omvärlden. Vi har många olika sätt att föra dialog med våra viktigaste intressenter, till exempel på vår årliga ord förandekonferens samt på våra lokala intresseföreningsmöten och kundträffar. För att ta reda på vilka våra viktigaste intressenter är har vi gjort en intern analys med nyckelpersoner inom organisationen. En intressentdialog utfördes sedan med våra nyckel intressenter. 236 enkäter delades ut varav 40 procent (93 st) svarade. Det kom fram att våra nyckelintressenter tycker att: Energi, klimat och avfall är de viktigaste miljöfrågorna. Anställdas arbetsmiljö och säkerhet, korruption/ affärsetik samt kompetens var de viktigaste frågorna inom området social hållbarhet. Styrning och ledning inom företaget samt ledningens kunskap om hållbar utveckling var de viktigaste frågorna inom ekonomisk hållbarhet. Utifrån svaren framkom dessutom att: Intressenterna tycker att hållbarhetsfrågor är viktiga. Kunskapen är hög om vårt hållbarhetsarbete internt och bland ägare/kunder, men externt är kunskapen låg. Informationen från Riksbyggen behöver vara mer konkret genom till exempel mätetal, mål och jämförelser. Hållbarhetsredovisningen bör vara separat digital eller integrerad i verksamhetsberättelsen. Svaren i intressentdialogen tillsammans med Riksbyggens strategiska arbete har legat till grund för vad som är rapporterat i hållbarhetsredovisningen. Lokalföreningar Markägare Styrelsen PÅVERKAS PÅVERKAR Ideell verksamhet MYCKET MEDEL LITE Leverantörer Potentiella medarbetare Konkurrenter Chefer Hyresgäster Potentiella bostadsköpare Media Banker Facket Samhälle Försäkringsbolag Entreprenörer/ byggherrar Medarbetare Branschorganisationer Intresseföreningar Tjänsteköpare Bosparare PÅVERKAR & PÅVERKAS Utifrån viktningen påverkar/ påverkas har Riksbyggen bedömt att våra nyckelintressenter är intresseföreningar, lokalföreningar, medarbetare, chefer, bosparare och kommuner. 13

16 Riksbyggen

17 15

18 På 1980-talet fick alla boende i Göteborgshus 1, byggt på 1940-talet, balkonger. Rum för hela livet sedan 1940 Året är Större delen av Europa är i krig. I Sverige införs allmän mobilisering. Trångboddheten är stor, miljöerna torftiga och arbetslösheten hög. Ingen vågar satsa på att bygga nya bostäder. Då går byggfacken ihop och startar Riksbyggen. Beslutet visar sig vara långsiktigt hållbart 70 år senare är Riksbyggen en respekterad samhällsbyggare. Och i det allra första huset på Kobergsgatan i Göteborg finns det fortfarande rum för hela livet. 16

19 Margot Ljungberg, här med sonen Gert och fastighetsskötaren Ulf Johansson, har bott på Kobergsgatan 4 i 68 år. Den 6 december 1940 bildade byggfacken Svenska Riksbyggen ekonomisk förening. Året efter registrerades den första bostadsrättsföreningen i Göteborg, och på våren 1942 var de 142 lägenheterna i Göteborgshus 1 klara för inflyttning. Bland de första som flyttade in på Kobergsgatan var Margot Ljungberg tillsammans med maken Ture och 5-årige sonen Gert. Det var den 21 mars Ett par år senare föddes lillebror Roland. Vi kom från ett rum och kök där vi bodde trångt och omodernt. Här på Kobergsgatan 4 var det så modernt och fint. Bad och dusch var visserligen i källaren på den tiden, men det gjorde ingenting. Vi hade ju två rum och kök och toalett, berättar Margot som fortfarande bor kvar i lägenheten. Jag minns dagen då vi flyttade in. Jag bodde hos mormor under själva flytten. När mormor och jag kom dit kunde vi inte gå in genom porten, den var inte färdigbyggd. Vi fick gå genom källaren och mormor var så rädd, berättar Margots son Gert med ett leende. 65 kronor i månaden Lägenheten på fjärde våningen var på 39,5 kvm och insatsen var kronor. Avgiften var 65 kronor i månaden plus 10,35 kronor för värmen. 2,50 kronor per månad sattes av i en reparationsfond. Idag är avgiften kronor och liknande lägenheter säljs för uppåt en miljon kronor kronor var ganska mycket pengar på den tiden. Jag tror att en industriarbetare tjänade omkring 50 kronor i veckan då, säger Gert. Ture, min man, var finmekaniker och företaget han arbetade på gav de anställda vinstdelning i julklapp. En del av pengarna gick direkt till insatsen. Det var bra, vi hade det inte så gott ställt, fortsätter Margot. Granne med bondgården 1940 var området Strömmensborg i stadsdelen Bagaregården helt obebyggt. Närmaste granne till Göteborgshus 1 var en bondgård. Under åren som följde byggde Riksbyggen fler fastigheter intill den första föreningen, och idag betraktas området som centralt i Göteborg. Det var ett bra ställe att växa upp på. Jag och min bror hade många kompisar, och eftersom området länge var en enda stor byggarbetsplats fanns det alltid något spännande att hitta på. Mangelrummet 17

20 var också väldigt intressant. Det fungerade som skyddsrum under kriget och vid övningarna smällde styrelsen smällare utanför så att det skulle bli så realistiskt som möjligt, berättar Gert. Gert flyttade hemifrån 1959, när han vid 23 års ålder gifte sig med Mari-Ann. Några år senare flyttade lillebrodern. Nu bor Margot ensam på Kobergsgatan 4 sedan hennes man gick bort. Hon är 95 år och har inga planer på att lämna lägenheten som varit hennes hem i 68 år. Värt att vårda Fastigheten har renoverats och byggts om i omgångar under dessa 70 år. Först installerades dusch och bad i varje lägenhet. Sedan, på 80-talet, gjordes en helreno vering både inne och ute. Alla lägenheter blåstes ur och man bytte allt som har med el, vatten, kök och badrum att göra. Trapphusen byggdes om och hissar installerades. Två uppgångar försvann när små lägenheter slogs ihop till större. Fasaderna isolerades och putsades, taken byttes och alla lägenheter fick balkong mot den stora öppna gården på baksidan. Fastigheten klarar, trots sina 70 år, dagens krav på isolering och är dessutom självförsörjande på varmvatten. All frånluft från lägenheterna tas tillvara och värmen lagras till varmvattnet. Det innebär att även om fjärrvärmen slutar fungera så kan Margot och de andra boende ta en varm dusch eller ett bad. Den här fastigheten är värd att vårda. Huset är bra byggt från början, även om det märks att det var kristider. Man tog verkligen vara på allt material, berättar Ulf Johansson som har varit fastighetsskötare i föreningen i 28 år. I den änden där man började bygga har brädorna full längd och tegelstenarna är hela, men ju längre bygget varade desto mindre blev bräderna och tegelstenarna. Det såg vi när vi byggde om och rev en del väggar. Men det har inte påverkat kvaliteten, fortsätter han. Personlig service Jag har jobbat här länge och Margot har bott här ännu längre, det är klart att man får en personlig relation. Det bor ganska många äldre här och jag försöker hjälpa till så gott jag kan när det behövs, säger Ulf. Det är en mycket aktiv förening med bra sammanhållning, vilket gör det trevligt att arbeta här. Det kommer till exempel alltid mycket folk på gårdsfesterna. Och vädret är inget problem, om det regnar tar vi fram partytälten som styrelsen har investerat i, fortsätter han. Bostadsrättsbeviset från 1940 visar att insatsen för familjen Ljungbergs 2:a var kr. Mangelrummet på Kobergsgatan fungerade som skyddsrum under kriget. 18

21 19

22 Riksbyggen 2010

23

24 22

25 Hållbarhet är en naturlig del av vardagen Året är För Riksbyggen är hållbarhet en naturlig del av vardagsarbetet och framtidsstrategierna. Runt om i landet byggs det nytt, byggs om och förvaltas med fokus på människa, miljö och ekonomi. Ny kunskap och kompetens på olika områden sprids snabbt till medarbetare och boende. Samtidigt stödjer och samverkar Riksbyggen med olika forskare och institutioner för att utveckla framtidens ännu mer hållbara boende. De gotländska bostadsrättsföreningarna Norderport, Österport, Soljungfrun, Ljusbäraren, Visbyhus 11 och Visbyhus 12 är alla bra exempel på det hållbarhetstänkande som präglar Riksbyggen. På Gotland är Riksbyggen den största aktören när det gäller bostadsrätter och fastighetsförvaltning. Soljungfrun och Ljusbäraren, som ligger ett stenkast utanför Visby Ringmur, byggs helt enligt de högt ställda kraven i Riksbyggenbostaden företagets egen kravspecifikation för en god bostad. Den tar hänsyn till både de boendes önskemål och samhällets krav på bland annat energieffektivitet, funktionalitet och hållbarhet. Höga miljökrav Många av kraven i Riksbyggenbostaden är högre ställda än myndigheternas. Alla nybyggda hus ska till exempel använda 30 procent mindre energi för uppvärmning än vad normerna kräver. Andra krav handlar om tillgänglighet, funktionalitet och utemiljö. Gotland är speciellt på flera sätt. Här är det till exempel hårda regler för sopsortering och avfallshantering. Myndigheterna har också höga krav när det gäller utformningen av nya hus. Men hittills har inte Riksbyggen haft några problem att leva upp till de krav som ställs på bostadsproducenter och fastighetsförvaltare. Djupa fönsternischer med gotländsk kalksten ger lägenheterna karaktär. Extra tjock isolering skyddar mot höst- och vinterstormarna.

26 När projekten vid Norderport och Österport skulle byggas hissade Riksbyggen upp en modell i naturlig storlek som visade hur höga gavlarna skulle bli. Sedan granskade myndigheterna modellen med kikare från en båt ute på havet. Det hela slutade med att projektet fick kapas med ett våningsplan för att inte konkurrera med höjden på ringmuren. Vädret på Gotland ställer också krav. Soljungfrun och Ljusbäraren, som just nu håller på att byggas på en klint alldeles intill havet, eller sjön som gotlänningarna säger, får extra tjock isolering i väggarna för att stå emot höst- och vinterstormarna. Fasaderna består av betongelement som har målad yta med putskaraktär. Energimässigt ligger fastigheterna nära ett noll-energihus tack vare värmeisolering och värmeåtervinning. När det regnar och blåser mycket kan vattnet tryckas uppåt och inåt vid till exempel fönsterblecken, så det gäller att isolera bra och göra alla infästningar på ett fackmannamässigt sätt. En bit söder om ringmuren ligger Visbyhus 11 och Visbyhus 12, två stora föreningar byggda på 1960-talet. Här är det dags att putsa om fasaderna och tilläggsisolera. Det är ett arbete som omfattar kvadratmeter fasader. Samtidigt renoveras cirka 250 balkonger. För föreningarnas medlemmar blir det ett jättelyft. Föreningarna hade tidigare problem med alger som växte på fasaderna. Genom att använda en puts som innehåller Lotusan, med egenskaper från lotusblommans blad, hindras nu algerna att få fäste. Ovan: Magnifik utsikt över ringmuren, från Norderport. Till höger: Roger Wessberg, byggprojektledare, leder ombyggnaden av Visbyhus 11 och Visbyhus 12. Motstående sida: Visbyhus 11 och Visbyhus 12 putsas om och tilläggsisoleras. 24

27 25

28 26

29 Funktionalitet och tillgänglighet Tillgänglighet är ett annat ledord vid nybyggnad och ombyggnad, inte bara på Gotland utan i hela landet. I nya hus finns det inga trappsteg in i porten, dörrarna är breda, och trapphusen och hissarna har gott om utrymme för rullstolar, rullatorer och barnvagnar. Inne i lägenheterna ska det inte finnas hindrande trösklar och planlösningen är genomtänkt för att fungera i alla livets situationer. I äldre hus installeras ofta hiss och annat som underlättar tillgängligheten. En av dem som har nytta av Riksbyggens till gänglighetstänkande är Linda Calderon. Hon bor i en trerummare på Nordenskiöldsgatan 23 i Göteborg, i en lägenhet byggd av Riksbyggen. Linda Calderon har en progressiv neurologisk sjukdom som gör att kroppen inte bildar några nya muskelceller. De första symptomen dök upp när hon var 17 år och gick på musikallinjen. Idag är Linda Calderon 31 år och jobbar med marknadsföring på assistansföretaget Livsanda. Hon kan gå ett par steg med stöd men använder för det mesta rullstol, och har assistans drygt sex timmar om dagen. Min förra lägenhet låg en halv trappa upp och jag var helt isolerad. Jag hade ingen assistans, bara hemtjänst, och kunde inte ens ta mig till affären själv, berättar hon. Lägenheten på Nordenskiöldsgatan fick Linda genom Stiftelsen Olof och Caroline Wijk, ett allmännyttigt bostadsföretag som bland annat köper bostadsrätter och hyr ut till rörelsenedsatta personer. Huset är byggt i slutet av 1970-talet, men fungerar utmärkt för Lindas behov. Det finns hiss och det är gott om utrymme i lägenheten för mig och rullstolen. Köket och badrummet är väl tilltagna och det finns inga trösklar. Läget är perfekt, med Slottsskogen runt hörnet och ett par minuter ner till city med permobilen. Jag trivs jättebra, säger hon. Linda Calderon deltog också i Riksbyggens aktiviteter på internationella funktionshinderdagen den 3 december Det var ett medieevent som genomfördes tillsammans med Funkisbyrån och en rad andra företag där Riksbyggen och Linda syntes i annonser i landets stora dagstidningar. Här finns det gott om utrymme för mig och rullstolen, säger Linda Calderon som bor i en Riksbyggenlägenhet på Nordenskiöldsgatan i Göteborg. 27

30 Mari Broman, vice vd, diskuterar utvecklingen av Beckomberga med Göran Sundin, marknadsområdeschef Riksbyggen. Beckomberga handlar mycket om att skapa mötesplatser för det sociala livet. Samhällsbyggarrollen utvecklas Långsiktighet, trygghet och samverkan är viktigt för Riksbyggen. Och Rum för hela livet är mer än ett par ord under logotypen. Det är en hållning som genomsyrar hela verksamheten har varit ett år av återhämtning för affärsområde Bostad, efter flera års lågkonjunktur och negativ utveckling på bostadsmarknaden. Men nu är vi igång igen på allvar. Under 2010 satte vi igång byggandet av närmare 700 lägenheter, framför allt i storstäderna och tillväxtregionerna, berättar Mari Broman, vice vd och chef för affärsområde Bostad. Nu finns det utrymme att fokusera på att utveckla vår roll som samhällsbyggare där människan står i centrum och tillväxten är hållbar, fortsätter Mari Broman. Under 2010 har flera viktiga beslut fattats som stödjer den utvecklingen. Styrelsen har antagit en strategisk plan med fokus på hållbarhet. Planen beskriver hur Riksbyggen ska arbeta externt för att påverka utvecklingen mot ett mer hållbart Sverige, och hur vi ska skapa bra förutsättningar internt för bostadsrättsföreningarna. 28