Förslag till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Eslövs kommun

Transkript

1 FÖRSLAG BESLUT 1(18) Kontaktperson Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 040/ Eslövs kommun Kommunstyrelsen Förslag till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Eslövs kommun Länsstyrelsens förslag till beslut Med stöd av 7 kap 14 miljöbalken förordnar länsstyrelsen följande beträffande utvidgat strandskyddsområde inom Eslövs kommun. Områden som angivits nedan och som angivits som utvidgade strandskyddsområden på de kartor, som hör till detta beslut, omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande. Strandskyddsområdena har markerats enligt följande: Streckad begränsningslinje, flytande strandskydd, innebär att strandskyddszonen omfattar land- eller vattenområden från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Heldragen begränsningslinje, fast strandskydd, innebär att strandskyddszonen avser exakt det område, som avgränsats på kartan. Detta beslut ersätter länsstyrelsens beslut av den 12 december 1996, diarienummer , i de delar som berör utvidgade strandskyddsområden i Eslövs kommun. Redogörelse för ärendet I samband med Riksdagens beslut om nya strandskyddsregler från och med den 1 juli 2009 beslutade också Regeringen att ge länsstyrelserna i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet, dvs strandskyddsområden mellan 100 och 300 meter. Motiven till översynen av de utvidgade strandskyddsområdena är flera. Ett motiv är att efter den 31 december 2014 gäller strandskydd inom redan utvidgade områden endast om utvidgningen har beslutats med stöd av den nya bestämmelsen i 7 kap 14 miljöbalken. Om ett nytt beslut inte fattas för de utvidgade områdena, enligt den nya lagstiftningen, så återinträder automatiskt det generella strandskyddet om 100 meter. FORSLAG beslut utv ss Eslovs kn docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 FÖRSLAG BESLUT 2(18) Ett annat motiv för översynen är att en väl avvägd strandskyddsavgränsning gynnar prövning och tillsyn. Avvägningar ska bygga på noggranna inventeringar/analyser, inklusive kommunicering med kommuner och allmänhet, väl underbyggda motiveringar och genomarbetade beslut samt tydliga kartor. I Skåne har länsstyrelsen tillsammans med kommunerna tidigare reviderat de strandskyddade områdena. Senaste revideringen gjordes i samband med att strandskyddet utvidgades till att, förutom trygga allmänhetens tillgång till strandområden, också omfatta ett skydd för växt- och djurliv. I Skåne har länsstyrelsen beslutat avseende strandskyddets avgränsningar för varje kommun. Vid vissa vatten har strandskyddet utvidgats genom dessa beslut, vid andra vatten har strandskyddet reducerats eller tagits bort. Länsstyrelsen beslutade om strandskyddets avgränsningar den 12 december 1996 för kommunerna inom tidigare Malmöhus län och den 7 juni 2002 för kommunerna inom tidigare Kristianstads län. I samråd med Eslövs kommun har länsstyrelsen tagit fram ett förslag till reviderad avgränsning av de utvidgade strandskyddsområdena. Under tiden den XXXXXXX Berörda mark- och sakägare har, genom kungörelse i XXXXXXXXXXX den XX XXXX XXXX, förelagts enligt 24 förordningen om områdesskydd att yttra sig över förslaget till beslut. Skäl till föreslaget beslut Enligt 7 kap. 13 miljöbalken gäller strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar normalt land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde) enligt 7 kap 14 miljöbalken. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Enligt författningskommentarerna (prop 2008/09:119) till 7 kap. 14 innebär ändringen i det nya andra stycket en skärpning av kravet för att få utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Bestämmelsen innebär att ett beslut om utvidgat strandskyddsområde behöver grundas på hänsyn till berörda områdens

3 FÖRSLAG BESLUT 3(18) värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Beslut om utvidgat strandskyddsområde kan komma att avse: 1. områden som omfattas av annat områdesskydd, t.ex. naturreservat, som ibland inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 andra stycket och 4 kap. 2 8 som är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Länsstyrelsen anser att andra områden som kan omfattas av utvidgat strandskydd t ex kan vara ovanliga/sällsynta miljöer, miljöer med fridlysta arter eller på annat sätt missgynnade växt- och djurarter, nyckelbiotoper i skogsmark, tysta orörda områden, vatten som klassats som nationellt eller särskilt nationellt värdefulla i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Stränderna har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna en inspirerande källa till naturupplevelser, avkoppling och aktiviteter som bad, fiske och vandring etc. Att vistas ute i natursköna miljöer har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. De flesta människor, oavsett ålder, kön och ursprung trivs i närheten av vatten och i vattenmiljöer. För djur och växter ger strandzonen, övergången mellan land och vatten, utrymme för en mängd olika miljöer där strandnära växt- och djurarter lever. Skåne har låg andel allemansrättsligt tillgänglig mark i jämförelse med riket i övrigt. Stora delar av länet karaktäriseras av intensivt jordbruk och hög befolkningstäthet. Bristen på närrekreationsområden är särskilt stor kring tätorter i södra och västra Skåne. Då det finns många olika intressen som konkurrerar om marken nära vatten, och då dessa områden är mycket viktiga för rekreation och friluftsliv samt för växtoch djurlivet, är frågan om att bevara miljön och säkra tillgängligheten utmed Skånes stränder och vattendrag mycket betydelsefull.

4 FÖRSLAG BESLUT 4(18) Större bebyggelsegrupper, också utanför planlagda områden, har Länsstyrelsen bedömt sakna betydelse med hänsyn till strandskyddsbestämmelsernas syfte. Dessa områden bör därför normalt inte omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande. Beslutet berör strandområden som ingår i riksintresse för naturvården och kulturmiljövården som pekats ut med stöd av 3 kap 6 miljöbalken. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. För att identifiera så kallade tysta orörda områden har en kartläggning av buller i rapporten Bullerfria områden i Skåne (del 1, 2003:100) använts. Rapporten är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan vägverket och länsstyrelsen och en beskrivning av arbetet med att utreda bullerfria områden i Skåne. I arbetet har man gjort beräkningar av buller från flyg, väg och järnväg och tagit fram en karta som grovt illustrerar bullerstråk (dvs områden med nivåer över 40 dba och mellan 30 och 40 dba) i Skåne. Inom miljömålet Levande sjöar och vattendrag har områden i och intill sjöar och vattendrag pekats ut både på nationell och regional nivå, och bedömts som antingen särskilt värdefulla eller enbart värdefulla med avseende på naturmiljö-, kulturmiljö-, fisk- och fiskevärden. Målsättningen är att vattenmiljöerna på sikt ska få ett långsiktigt skydd och även restaureras där behov finns. Utpekade vatten har oftast omgivande höga naturvärden samt en naturlig vattendynamik och kontinuitet. Vattendragen präglas t ex av en låg grad av ingrepp, intakt strandmiljö, naturliga flödesförhållanden, omväxlande vattenmiljöer med varierad vattenhastighet, bottenstruktur och strandbrinkar. Naturliga vattendrag och sjöar har stor betydelse som livsmiljö för många rödlistade arter som kunnat fortleva i dessa miljöer. Värdefulla fisk- och fiskevärden baseras på förekomsten av skyddsvärda fiskarter och även fiskevärdena är beroende av höga naturvärden i omgivning och förekomsten av opåverkade vattenmiljöer. Några av de nationellt värdefulla vattnen är kraftigt fysiskt påverkade, men hyser fortfarande en hög biologisk mångfald och vissa Natura 2000 arter, såsom tex tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla, har kunnat överleva i kärnområden. Långvarig hävd och skötsel är ibland en förutsättning för att vissa livsmiljöer skall upprätthållas. Flera kulturmiljöer i form av stensättningar tex valvbroar utgör nyckelbiotoper i vatten eftersom de är viktiga livsmiljöer för vattenanknutna fladdermus- och fågelarter. Länsstyrelsen anser att de vatten som klassats som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla ska omfattas av utvidgat strandskydd.

5 FÖRSLAG BESLUT 5(18) Beskrivning av aktuella strandskyddsområden samt länsstyrelsens bedömning Västra Ringsjön Strandskyddet föreslås utvidgas vid Västra Ringsjön, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i ett stråk viktigt för biologisk mångfald (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Ringsjön har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Ringsjön är en källsjö till Rönne å och är sammantaget Skånes näst största sjö (Ivösjön är den största). Avrinningsområde, som är 395 km² stort, utgörs i huvudsak av lika delar skog och åkermark. Sjön är sänkt i omgångar och är därmed numera uppdelad i Östra Ringsjön, Västra Ringsjön och Sätoftasjön. Den sistnämnda betraktas dock ibland som en del av Östra Ringsjön. Västra Ringsjön ligger i Eslövs och Höörs kommuner, medan Östra Ringsjön ligger i Höörs och Hörby kommuner. De två sjöarna skiljs åt av ett näs, längs vilken riksväg 23 löper. Från Västra Ringsjön rinner Rönne å mot nordväst till Skälderviken. Näringsämnen och erosion, från det på många håll långa och ganska brant lutande åkermarkerna i det intensivt brukade jordbrukslandskapet kring Ringsjön, har under lång tid orsakat ett mycket näringsrikt vatten med algblomning och syrefria bottnar. Detta har bl a fått fiskbestånden att minska. Ringsjön har länge varit föremål för forskning och en rad åtgärder har gjorts för att förbättra sjöns tillstånd, vilket är särskilt angeläget eftersom sjön är en viktig råvattentäkt för sydvästra Skåne. Nivåerna styrs av en vattendom. Inom det aktuella strandområdet finns lövskogar, strandängar och gräsmarker med lång kontinuitet. Enstaka mycket stora ekar, bokar och askar finns spridda i området. Bl a har den hotade skalbaggen läderbagge, påträffats i de äldre ekarna.

6 FÖRSLAG BESLUT 6(18) Närmast vattnet finns en mer eller mindre bred zon med ung fuktlövskog dominerad av björk, al och olika videarter. Genom skogen löper en promenadslinga. En strandvall visar var sjöstranden befann sig innan sjön sänktes i slutet av talet. Stora delar av strandområdena översvämmas vid högvatten. Många vilda djur trivs här, t ex grävling och rådjur. Områdena är rika på småfågel och värdefulla som rast- och övervintringsområden för rovfågel som glada och fiskgjuse, samt för änder, gäss och andra vattenlevande fåglar. De är också potentiella häckningsområden för bland annat mindre hackspett, drillsnäppa, storspov och havsörn. Förutom att aktuella strandområden har höga biologiska värden har de stor betydelse som rekreations- och friluftslivsområden. Sjön är viktig för fritidsfisket och yrkesfisket med arter som gös, gädda och abborre. I vattnet finns också hotade arter som planktonsik och ål. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden bidrar till att säkerställa Ringsjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Stavröds mosse Strandskyddet föreslås utvidgas vid Stavröds mosse, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. länets våtmarksinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i ett stråk viktigt för biologisk mångfald (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram.

7 FÖRSLAG BESLUT 7(18) Stavröds mosse är ett våtmarksområde som en gång i tiden var en sjö. Under senare delen av 1900-talet har troligen dikningar, vattenuttag och torka bidragit till att området växte igen och utvecklades till ett kärr med omkringliggande sumpskog. Det är en ovanlig naturtyp i kommunen och restaureringsåtgärder i de centrala delarna har genomförts, bl a med hjälp av bökande linderödssvin, för att återskapa en vattenspegel. Vidare restaurering skulle kunna höja värdena ytterligare och mossen skulle kunna bli en fin våtmark/fågelsjö. I sumplövskogen finns gott om död ved samt enstaka grova lövträd vilket gynnar bland annat insekter, lavar, svampar och fåglar. På vallarna som bildats av uppgrävda massor finns upptrampade stigar. Det finns även en potential för restaurering av den artrika igenväxta ängen i mossens norra del. Aktuellt strandområde har ett rikt växt- och djurliv och betydelse som tätortsnära friluftsliv- och rekreationsområde. Det finns också stora möjligheter för området att utvecklas genom vidare restaureringar. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Vombsjön Strandskyddet föreslås utvidgas vid Vombsjön, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i ett större område samt stråk som är viktigt för biologisk mångfald (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram.

8 FÖRSLAG BESLUT 8(18) Vombsjön har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt värdefullt vatten. Genom Ramsarkonventionen utpekas vissa våtmarksområden som internationellt värdefulla. Aktuellt område omfattas av konventionen. Vombsjön är en djup slättsjö i Kävlingeåns avrinningsområde. Sjön har en areal om 12 km² och ligger inom Eslövs, Sjöbo och Lunds kommuner. Större delen av tillrinningsområdet utgörs av jordbruksmark varför sjön är mycket näringsrik med återkommande algblomningar sommartid. Det är en fiskrik sjö som av somliga anses ha Skånes, kanske Sveriges, bästa bestånd av fin matabborre. Vombsjön används som dricksvattentäkt och dess vattennivå regleras därför av i vattendom. Pga av att vattennivåerna ändras med stora differenser under året, har sjön en mycket begränsad vattenvegetation. Mellan väg 104 och Vombsjön breder ett område ut sig med betesmarker och åkrar. De avgränsas av vegetationsridåer och mindre dungar vilket skapar en tilltalande landskapsbild ut över sjön från vägen. Delar av betesmarkerna har biologiska värden medan andra behöver restaureras för att återfå biologiska värden. Nere vid sjöstranden växer en bård av buskar och träd. Centralt finns en mindre dunge där flera av träden är relativt stora med en del grova ekar. Området är bl a en viktig lokal för rastande och födosökande fåglar. Rester av den gamla banvallen mellan Harlösa och Skartofta finns kvar i området och fungerar delvis som promenadstråk. Aktuella strandområden har stora värden för växter och djur, samt stor betydelse som rekreations- och friluftslivsområde. Landskapsbilden är också tilltalande och delar av området, som har lång hävdkontinuitet, är av kulturhistoriskt intresse. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden bidrar till att säkerställa Vombsjön som ett nationellt värdefullt vatten.

9 FÖRSLAG BESLUT 9(18) Borstbäcken Strandskyddet föreslås utvidgas längs Borstbäcken, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av Borstbäckens naturreservat. natura 2000-området Borstbäcken, som utpekats enligt art- och habitatdirektivet. riksintresse för naturvården och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Borstbäcken har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt värdefullt vatten. Nedre delen av Borstbäcken strömmar fram med ett naturligt förlopp i en djupt nerskuren dalgång i lerskifferberggrund. Bäcken kommer från trakten av Bjärsjölagård, i Sjöbo kommun, norr om Vombsjön och mynnar sedan i sjön. De branta dalsidorna är en mycket artrik miljö och anses bl a vara en av Skånes mest artrika svamplokaler. Här växer i huvudsak bokskog, med inslag av andra ädla lövträd som ek, ask och alm. Det finns gott om högstubbar och död ved till fördel för bl a svampar, lavar, mossor och skalbaggar. Den hotade skalbaggen läderbagge, har identifierats i de äldre ekarna. Bäckbotten är stenig och grusig och i bäcken finns forsande partier. Vattnet myllrar av liv och många av bäckens oganismer är sällsynta och beroende av klart och rent vatten för sin överlevand. Eftersom vattenområdet endast är svagt solbelyst på sommarhalvåret och vattnet är relativt forsande kan det växa akvatiska mossor i vattendraget. I området finns även en betesmark med lång kontinuitet som gräsbärande mark. Betesmarken omgärdas av stengärdesgårdar. Den långa kontinuiteten i kombination med att marken inte konstgödslats gör att fältskiktet är artrikt. Ute i betesmarken finns solitära träd och täta buskage av framför allt slån. I kanterna av buskagen finns orkidéer som S:t Pers nycklar och grönvit nattviol. På fuktiga marker längs bäcken växer bl a skogslysing, gullpudra, ramslök och lundviva. Den senaste förklarad som naturminne (1958). Området innehåller också mindre igenväxande betesmarker, översvämningsmarker längs bäcken och sumpoch svämlövskogar.

10 FÖRSLAG BESLUT 10(18) Aktuella strandområden har mycket höga biologiska värden samt stor betydelse som rekreations- och friluftslivsområde. Att berggrunden blottas på flera ställen i branterna, gör dalgången till en viktig geovetenskapligt lokal. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Borstbäcken bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Borstbäcken som ett nationellt värdefullt vatten. Område intill banvallen vid Örtofta, område från Getinge och Gårdstånga till Flyinge, Flyinge ängar samt Grustag vid Harlösa längs Kävlingeån Strandskyddet föreslås utvidgas i vissa delar längs Kävlingeån, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i större områden, i stråk viktiga för biologisk mångfald samt utvecklingsstråk (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Kävlingeån har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som regionalt särskilt värdefullt vatten. Kävlingeån kommer från Vombsjön och mynnar ut i Lommabukten norr om Bjärred. Ån har en längd om ca 50 km, inklusive källflöden ca 90 km, och är en av Skånes tre största åar, de båda andra är Helge å och Rönneå. Avrinningsområdet tillhör nio kommuner. Vattendraget med biflöden är viktiga lek- och

11 FÖRSLAG BESLUT 11(18) uppväxtområde för havsöring och hyser också sällsynta fiskarter såsom ål, grönling och sandkypare samt den starkt hotade arten tjockskalig målarmussla. Strandområdena längs Kävlingeån har både stora biologiska värden och stora värden för rekreation och friluftsliv, bl a områden för fågelskådning. Kävlingeåns ängsmarker är också mycket viktiga att bevara som naturliga översvämningszoner. Område intill banvallen vid Örtofta I strandområdena vid Örtofta, bla mellan ån och den gamla banvallen till Kävlinge, finns strandängar och skogsområden. I början av 1900-talet brukades betesmarkerna vid ån som slåttermarker. Strandängarna, som är av värde som översvämningsområden, har också ett landskapsestetiskt värde. I den äldre ädellövskogen längs ån finns enstaka riktigt grova träd som är betydelsefulla för många arter. I skogen, som också används som vindskydd för kanotister och andra friluftsutövare, finns spår av äldre bosättning. Vattendraget har på denna sträcka ett naturligt förlopp. Genom området, längs med ån, går den gamla banvallen som idag är ett omtyckt gång- och cykelstråk mellan Örtofta och Lilla Harrie. I aktuellt område ligger också, i anslutning till en sumpskog, en nyanlagd damm och en nyplanterad lövskog. Område från Getinge och Gårdstånga till Flyinge Mellan Gårdstånga och Flyinge omges Kävlingeån huvudsakligen av hävdade betesmarker med lång kontinuitet, som översvämmas vid högvatten. Betesmarkerna varierar i fuktighet från friska till fuktiga/våta. Spår av 1940-talets stora rensning och rätning av Kävlingeån syns i landskapet som stora gräsbevuxna vallar av rensmassor. På några platser kan man också se rester av avgrävda meanderslingor, delvis igenfyllda. Slitage från betande djur, vind och vatten har skapat mindre sandblottor i delar av vallarna, vilket gynnar insekter och fåglar. Området har en variation av naturtyper och är viktigt för både rastande och häckande fåglar, bl a för stork. De nyanlagda våtmarkerna är till fördel både för fågel och friluftsliv, bl a för skridskoåkning vintertid. Flyinge ängar Utmed Kävlingeåns norra sida, söder om Flyinge tätort, finns ett förhållandevis vidsträckt område med öppna gräsmarker och spridda träddungar. Området utnyttjas flitigt som närrekreationsområde och kallas Flyinge ängar. Mer eller mindre välhävdade torra sandiga gräsmarker, som avlöses av mer fuktiga marker ned mot Kävlingeån ger en stor variation av naturtyper och skapar förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Flera av gräsmarkerna i området har aldrig varit uppodlade eller gödslats och hyser stora biologiska värden. De delar som varit uppodlade och som tagits ur bruk och sedan legat i träda, blir relativt snabbt artrika eftersom marken är sandig och mager. Bl a finns den sällsynta klippnejlikan i områdets centrala torra delar.

12 FÖRSLAG BESLUT 12(18) En grusås löper genom området och skålformade bildningar i landskapet vittnar om en tidigare täktverksamhet. Uppifrån de torra sandbackarna är utblickarna över landskapet vida. Förutom att området har stora biologiska-, kulturmiljö- och landskapsestetiska värden, är det ett betydelsefullt område för rekreation och friluftsliv. Grustag vid Harlösa Mellan Harlösa och Kävlingeåns utlopp finns en före detta grustäkt där täktverksamhet bedrivits fram till Området, som är sammanhängande med Kävlingeåns strandområde, har stora möjligheter att utvecklas som tätortsnära friluftslivs- och rekreationsområde. De stora vattenspeglarna som har skapats gör också området till potentiell lokal för strandpadda. Även lökgroda skulle trivas i kombinationen sandiga marker med våtmarker och dammar. Här finns en variation från fuktiga till torra marker, beroende på variationen av jordarter, från torvjordar till sandiga marker. Sandiga marker med blottad sand är en viktig biotop för många värmekrävande arter. Här finns välhävdad gräsmark med lång kontinuitet. Landskapsbilden är tilltalande med inslag av mindre träddungar. Vid ån finns en bård med buskar och träd, mestadels Salix-arter. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Bråån Strandskyddet föreslås utvidgas vid våtmark vid Skarhult längs Bråån, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av riksintresse för naturvården och kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i stråk viktiga för biologisk mångfald samt utvecklingsstråk (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram.

13 FÖRSLAG BESLUT 13(18) Bråån har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Bråån kommer från Linderödsåsen, från sydvästra hörnet av Hörby kommun. Den rinner väster ut, och ansluter sig till Kävlingeån mellan Örtofta och Väggarp i Eslövs kommun. Ån är ett av Kävlingeåns största biflöden och står för en stor andel av Kävlingeåns totala transport av näringsämnen till kustmiljön. Avrinningsområdet är ca 165 km 2. Bitvis är vattendraget kraftigt påverkad av rätningar men har i vissa delar ett meandrande och naturligt lopp. Omgivningarna består bl a av översvämningsmarker och beteshagar. Bråån har betydelse som reproduktionslokal för havsöring och det förekommer sällsynta arter som grönling, toppig hattsnäcka och tjockskalig målarmussla. I aktuellt område, som är sammanhängande med Brååns strandområden, finns en ca 5 ha stor anlagd våtmark. När våtmarken anlades 1997 utnyttjades delat av ett översilningssystem konstruerat i slutet av 1800-talet för att bevattna ängarna med näringsrikt åvatten. Den forna tilloppskanalen försörjer nu våtmark med vatten från Bråån. Våtmarken med sina betade, flacka stränder har blivit en fin artrik fågellokal. Förutom änder och andra våtmarksfåglar, som besöker området, ses ofta rovfåglar som tex brun kärrhök. Området har stora biologiska värden och är ett betydelsefullt område för rekreation och friluftsliv, bl a för fågelskådare, som kan spana av området från den gamla banvallen som korsar ån här. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Bråån bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Bråån som ett nationellt särskilt värdefullt vatten.

14 FÖRSLAG BESLUT 14(18) Saxåns dalgång vid Trollenäs slott samt Laddran vid Marieholm vid Saxån Strandskyddet föreslås utvidgas längs Saxån, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur. Skyddsvärda trädmiljöer i Skåne. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i stråk viktiga för biologisk mångfald samt utvecklingsstråk (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Saxån har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Saxån mynnar ut i havet strax söder om Landskrona, i Landskrona kommun. Nära mynningen ansluter sig den något mindre Braån från norr. Saxån och Braån rinner genom Eslövs, Kävlinge, Landskrona och Svalövs kommuner och avvattnar ca 360 km². Stora delar av vattendraget är rätat och kulverterat men det finns partier med höga naturvärden. Några partier har en vacker dalgång där vattendraget meandrar fritt. I anslutning till tätorterna Asmundtorp, Häljarp, Dösjebro, Marieholm, Norra Skrävlinge, Svalöv, Eslöv, Billeberga och Teckomatorp finns både befintliga och potentiella natur- och rekreationsvärden. Saxåns dalgång vid Trollenäs slott Aktuellt område är ett av få områden där Saxån omges av trädbevuxen mark. Det finns sumpskog, mycket död ved, och enstaka grova träd som är utmärkta som evighetsträd. Det finns också välhävdade betesmarker längs vattendraget med lång kontinuitet och relativt artrika branta slänter. I betesmarkerna finns enstaka korvsjöar. Vattendraget meandrar naturligt och det finns hotade arter som tjockskalig målarmussla i vattnet och kungsfiskare i området. Strandområdet har stora värden för växter och djur, samt är av betydelse för tätortsnära rekreation och friluftsliv.

15 FÖRSLAG BESLUT 15(18) Laddran vid Marieholm I aktuellt strandområde söder om Saxån, strax intill Marieholm, har nyligen anlagts en damm. Området, som kallas för Laddran, är ett välbesökt friluftslivsområde. Den så kallade Blå stigen, en vandringsslinga runt Marieholm, löper längs ån. Det finns planer för att området ska utvecklas vidare med ytterligare stigar och rastplatser för att öka tillgängligheten. Markerna översvämmas vid högflöden till fördel för fågellivet. Strandområdet har värden för växter och djur, samt friluftsliv, men framförallt stora möjligheter att utvecklas till ett tätortsnära intressant natur- och rekreationsområde. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden bidrar till att säkerställa Saxån som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Rönneås dalgång och Rönneholms mosse vid Rönne å Strandskyddet föreslås utvidgas längs Rönne å, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av natura 2000-området Billingemölla, som utpekats enligt art- och habitatdirektivet. naturreservatet Billingemölla (Rönneåns dalgång). landskapsbildsskydd. riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken (Rönneåns dalgång). riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken (Rönneholms mosse). länets naturvårdsprogram (Rönneholms mosse). länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. länets våtmarksinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. nyckelbiotop utpekad av skogsstyrelsen.

16 FÖRSLAG BESLUT 16(18) miljöer med hotade eller missgynnande växter och djur (Rönneholms mosse). Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i stråk viktiga för biologisk mångfald, utvecklingsstråk samt pga sina höga rekreations- och naturvärden (Region Skåne 2004). Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Rönne å har i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut av Naturvårdsverket som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Rönne å är ett näringsrikt och bitvis fint meandrande vattendrag med en lång sammanhängande strömsträcka med naturliga forsar. Ån har en längd om ca 80 km och är en av Skånes tre största åar, de båda andra är Helge å och Kävlingeån. Rönne å kommer från Ringsjön och flyter i nordvästlig riktning och har sin mynning i Skälderviken strax utanför Ängelholms tätort. Avrinningsområdet är ca 1900 km², varav Ringsjöarna med tillrinningsområde upptar ca 20 %. På vägen mellan Ringsjöarna och Skälderviken ansluter många biflöden, varav de tre största är Rössjöholmsån, Bäljane å och Pinnån. Ån är Skånes bästa laxförande vattendrag och hyser ett stort antal fiskarter i ursprungliga fiskbestånd, samt en rik bottenfauna. Skalfynd från 2004 tyder på att den starkt hotade arten tjockskalig målarmussla fortfarande kan förekomma. Omgivningarna kring Rönne ån är varierande och innehåller en stor mängd naturtyper. I Rönneås dalgång, i kommunens norra delar, rinner ån i sin naturliga åfåra i en djupt nerskuren dalgång med skogsklädda branta sluttningar. Skogarna i området domineras av ädellövskog med ek och bok. Nere vid ån finns dessutom ett flertal fuktlövskogar (sumpskogar), huvudsakligen dominerade av al. Betade skogar förekommer på flera platser i dalgångens norra del. Kombinationen av både betad och obetad skog höjer de biologiska värdena. Fältskiktet i skogarna varierar från artfattiga hedbokskogar till artrika ängsartade ädellövskogar. I rasbranter förekommer basalt och diabasgångar vilket skapar förutsättningar för mer näringskrävande arter. Där kan arter som lungört, gullpudra och St Pers nycklar påträffas. De omedelbara omgivningarna är fuktängar som sköts med bete eller slåtter och i området finns flera kulturhistoriska spår, exempelvis vattenmöllor och ett flertal stengärdesgårdar. Ån har varierande strömförhållanden, vilket skapar förutsättningar för många olika arter både i och runt ån. Djur- och fågellivet är rikt. Här finns gott om småfåglar, man kan exempelvis träffa på rariteter som kungsfiskare, forsärla och strömstare. I vattnet håller flera simfågelarter till och på strandängarna ses vadarfåglar. Rönneholms mosse är kommunens största torvmosse med pågående torvbrytning sedan lång tid tillbaka. Nuvarande tillstånd för brytning varar till och med år När täktverksamheten upphör skall området återställas som rekreationsområde.

17 FÖRSLAG BESLUT 17(18) Intill och längs med Rönne å finns mindre områden med strandskog. Området är fågelrikt med bla häckande kungsfiskare. Det är av intresse för friluftslivet och för kulturmiljövården då flera fornminnen hittats här. Aktuella strandområden har både stora biologiska värden och stora värden för rekreation och friluftsliv. Bl a är Rönne å mycket populär för både kanotister och fritidsfiskare. Strandområdet vid Rönneholms mosse har en stor rekreationspotential när täktverksamheten upphör i framtiden. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer även att en utvidgning av strandskyddsförordnandet i föreslagna strandområden vid Rönne å bidrar till att säkerställa riksintresset för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken, samt bidrar till att säkerställa Rönne å som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Kolebäcken Strandskyddet föreslås utvidgas längs Kolebäcken, enligt bifogad karta. Aktuella strandområden berörs av länets naturvårdsprogram. länets ängs- och hagmarksinventering. länets ängs- och betesinventering. tätortsnära natur område som pekats ut i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Strategi för en grön struktur i Skåne, ingår i större områden, i stråk viktiga för biologisk mångfald samt utvecklingsstråk (Region Skåne 2004). tysta områden < 30 db. Eslövs kommuns naturvårdsprogram. Kolebäcken har sina källor i Höörs kommuns skogsområden och mynnar i Rönne å sydöst om Billinge i Eslövs kommun. Den följer en isälvsrygg, som från Norra Rörum (Höörs kommun) sträcker sig i sydvästlig riktning ner mot Rönne å. Höjdryggen är till stora delar klädd av ädla lövträd och hasselbuskar. Innan mynningen i Rönne å passerar bäcken Bögerups gård och Södra Hultseröds kuperade landskap. Kring Södra Hultseröd är markanvändningen en mosaik av åker-, betes-

18 FÖRSLAG BESLUT 18(18) och skogsmark, vilket skapar ett varierat och innehållsrikt landskap. Skogsmarken utgörs till stora delar av granskog, men det finns även ädellövskog med hedartad bok och ekskog, samt fuktlövskog av al och björk. Aktuella strandområden, som anknyter till områdena vid Rönne å, har en variation av naturtyper med strandängar, rasbranter, ädellöv- och sumpskog, med en artrik flora. Det finns en lång kontinuitet i både gräs- och skogsmark. Området har ett rikt fågelliv och stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen finner att markerade områden enligt bifogade kartor ska omfattas av utvidgat strandskyddsförordnande för att förhindra att de nu och framgent exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. En tillkommande exploatering, även om det sker utanför hundrameterszonen, riskerar att skada både områdenas orördhet och upplevelsevärden samt biologiska värden och därmed dess befintliga och framtida betydelse för friluftslivet och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen erinrar om NN NN Bilagor Kartor som visar de utvidgade strandskyddsområdena, bilaga 1-14