Riktlinjer vid kostbehandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer vid kostbehandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar"

Transkript

1 Riktlinjer vid kostbehandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar Referensgruppen för barnobesitas

2 Innehåll Förord... 2 Bakgrund... 2 Vem ska vi behandla?... 2 Involvera familjen och nätverket... 3 Utgå från individen/barnet/ungdomen... 3 Viktigaste kostråden vid övervikt och fetma... 3 Energiintag... 4 Måltidsordning... 5 Mellanmål... 5 Frukt och grönsaker... 6 Drycker... 7 Utrymmesmat/sällanmat... 8 Snabbmat... 9 Kostanamnes och registrering...10 Märkning av livsmedel...10 Spannmålsprodukter...11 Mejeriprodukter...12 Matfetter...12 Tallriksmodellen...13 Matcirkeln och matpyramiden...13 Modedieter för barn? Glykemiskt index...13 Atkinsdiet inga studier på barn och ungdomar...14 Olika dieters påverkan på vikten...14 Utflyktsmat Måltider i barnomsorg, förskola, skola och fritids Litteratur Arbetsmaterial Dessa kostriktlinjer är utförda för barn- och ungdomar med övervikt och fetma. Riktlinjerna är främst framtagna som ett PM för dietister som i sitt dagliga arbete möter dessa barn och ungdomar med familjer. Riktlinjerna är granskade av Expertgruppen för pediatrisk nutrition som företräder Svenska Barnläkarföreningen och Livsmedelsverket. Riktlinjerna är framtagna av legitimerade dietister på uppdrag av nätverket BODIS Författare: Erika Forssell 1, Anna Melin 2, Magdalena Laffrensen 3, Björn Bengtsson 4, Anna Ek 4 och Paulina Nowicka 4 1Rikscentrum för barnfetma, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms landsting; 2Centrala barnhälsovården, Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen; 3Närsjukvården Kungsbacka Landstinget Halland; 4Barnöverviktsenheten Region Skåne, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne 1

3 Förord Barn Obesitas Dietister I Samverkan (BODIS) är ett nätverk bestående av dietister som arbetar med behandling av barn och ungdomar med övervikt och fetma. BODIS syfte är att sprida kunskap inom området kostbehandling av barnfetma (Svanberg 2004). År 2001, när BODIS bildades, sattes som mål att utveckla gemensamma råd och riktlinjer till dietister verksamma inom området. Dietister är med stöd av akademisk utbildning, klinisk träning och legitimation unikt kvalificerade att bidra vid prevention och behandling av nutritionsrelaterade tillstånd, som barnfetma. Denna skrift vänder sig främst till dietister, men då behandling av fetma ofta kräver de multiprofessionella behandlingsteamens samlade kompetens, kan denna bok vara av intresse för till exempel läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer. Detta material har sammanställts av en arbetsgrupp inom BODIS och utgör en konsensus av forskning och klinisk erfarenhet. Syftet med materialet är att underlätta det dagliga patientarbetet samt att kvalitetssäkra det arbete vi utför. I texten beskrivs behandling av barnövervikt och fetma i fortsättningen som överviktsbehandling. Bakgrund I takt med den dramatiska ökningen i samhället möter allt fler dietister barn och ungdomar med övervikt eller fetma i sin verksamhet (Lager, Fossum et al. 2005). De senaste genomförda studierna i landet visar att ungefär vart femte barn i årskurs fyra har övervikt och nästan fyra procent har utvecklat fetma (Holmback, Fridman et al. 2007). Vårdresurserna står idag inte i proportion till behovet. Att arbeta i ett multidisciplinärt team har visat sig effektivisera behandlingen (Nowicka 2005), men många dietister arbetar ensamma och utan nära samarbete med andra yrkeskategorier. En majoritet av dietister har få timmar i sin verksamhet för att hjälpa familjer med barn som har övervikt eller fetma (Nowicka and Flodmark 2004). Överviktsbehandling bygger på förändringar i livsstilen, eftersom vi inte kan förändra hereditet. Förändringar i kost, fysisk aktivitet och beteende är centrala delar av behandlingen (Barlow 2007; Spear, Barlow et al. 2007). Det betyder att dessa aspekter är lika betydelsefulla, men detta material fokuserar på kosten. Råden som ges här bygger på Nordiska näringsrekommendationer 2004 (Livsmedelsverket 2005) och tonvikten läggs här på hur dessa rekommendationer kan förmedlas i klinisk verksamhet (Nordic Council of Ministers 2005). Vem ska vi behandla? Remisskriterier följs enligt respektive klinik/mottagning. Numera finns det internationella gränsvärden för övervikt och fetma (Cole, Bellizzi et al. 2000) inritade i de svenska BMI kurvorna som finns för både pojkar och flickor från 2 års ålder. För fetma före 4 års ålder gäller sedvanliga kostråd baserade på SNR som vanligtvis ges av BVC-personalen eller av dietist inom primärvård där det finns etablerat. 2

4 Involvera familjen och nätverket Vid behandling och utredning av fetma och övervikt hos barn och ungdomar är familjen ofta den mest naturliga och största tillgången. Familjebaserad behandling har visat goda resultat i ett flertal studier (Kitzmann and Beech 2006; Epstein, Paluch et al. 2007; Young, Northern et al. 2007). Familjen och dess medverkan är betydelsefull för att behandlingsmålen ska kunna uppfyllas. Familjens sätt att organisera sina omsorger är också viktig för att barnet eller ungdomen ska kunna få den hjälp det behöver av sin familj. Målen kan nås på olika vis, var och en hjälper på sitt sätt. Det finns olika metoder att använda. Väljer man som behandlare att arbeta utifrån en lösningsfokuserad inriktning, utgår man ifrån att det redan finns ett samarbete i familjen och betonar detta. För att komma fram till kärnan av detta samarbete kan man fråga: - Vad gör din mamma som hjälper dig i ditt arbete med din vikt?. - Är det ok att pappa fortsätter att påminna dig om hur stor portion du får lägga upp? osv. Gränssättning är en annan metod som ofta nämns i dessa sammanhang. Ett sätt att uttrycka denna metod är att tala om positiva möten och goda förebilder. Ibland måste man dock hjälpa föräldern med att betona den vuxnas roll och ansvar. En femåring kan omöjligt veta vad som är bäst för henne eller honom, detta måste mamma och pappa tala om. Föräldrarna vill det som är bäst för sitt barn och därför är det vår uppgift som behandlare att stärka föräldrarna i sin roll så att de känner sig säkra och kan ta sunda beslut för sitt barn. Föräldrar kan behöva vägledning kring frågor av typen "hur gör jag på bästa sätt?". Hjälp dem med goda exempel istället för att ge kritiska kommentarer. Ibland är familjens engagemang inte tillräckligt, då behöver behandlaren support från barnets nätverk. Att engagera nätverket innebär att ta hjälp av mor- eller farföräldrar, skolsköterska, skolbespisningspersonal, idrottslärare, fritidspersonal, kompisar och andra som barnet träffar i sin vardag. Vissa kommuner har höga ambitioner att hjälpa de barn som är i behov av en bättre kost eller mer fysisk aktivitet. Fråga alltid familjerna först om det går bra att du undersöker möjligheter i dessa nätverk så att inget sker över huvudet på dem. För skolhälsovårdspersonal finns material som kan ge stöd vid kontakt med det överviktiga barnet och familjen (Melin and Lenner 2008). För ett mer positivt tillmötesgående kan fokus i förändringsarbetet vara att lägga till en god vana istället för att ta bort en sämre vilket gör det lättare att undvika pekpinnar. Utgå från individen/barnet/ungdomen Att rekommendera alltför stora kostförändringar på en gång kan ställa för höga krav som blir svåra att upprätthålla. Utgå därför ifrån vad barnet och familjen själva vill och börja med den förändring som är enklast att genomföra just nu. Viktigaste kostråden vid övervikt och fetma Det övergripande målet med en kostbehandling hos barn och ungdomar är att skapa goda matvanor som bidrar till optimal utveckling samt hjälpa barnet att upprätthålla hälsa under tillväxtåren och i vuxenlivet (Caroli and Burniat 2002). Kostbehandlingen måste ta hänsyn till ålder, grad av fetma samt till komplikationer. Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet. Vid övervikts- och fetmabehandling har det visat sig 3

5 att följande punkter är av särskild betydelse Minskning av portionsstorlek Regelbunden måltidsordning. Rätt val av dryck. Begränsning av utrymmesmat (som godis och chips) och småätande. Ökning av frukt och grönt (Gidding, Dennison et al. 2006) Fokus bör således ligga på hälsosamma matval istället för restriktiva dieter. Energiintag Vilken energinivå som är lämplig för barn och ungdomar med övervikt och fetma är en fråga som diskuteras ofta. I en översiktsartikel av har man sett positiva resultat från studier av fetmabehandling där man rekommenderat olika energiintag mellan kcal (Epstein, Myers et al. 1998). Oavsett vilken energinivå man väljer utifrån det specifika behovet för varje barn ställer energirestriktion hos barn och ungdomar krav på näringstät mat för att uppnå ett adekvat näringsintag med tanke på tillväxt. Energifördelningen följer rekommendationerna för normalviktiga enligt de svenska näringsrekommendationerna 2005 (Livsmedelsverket 2005) med E% fett, E% kolhydrater och E% protein. Lågkaloridiet (LCD = kcal) och extrem lågkaloridiet (VLCD = kcal) rekommenderas inte för barn utan används endast i specifika fall och med tillsyn av läkare. Erfarenheter på forskningsnivå finns. För mer information, hänvisar vi till riks- och regioncentra inom området. Den rekommenderade kosten har en energitäthet på ungefär 1,3 kcal/g. Något som kan jämföras med utrymmesmat/sällanmat och snabbmat som kommer att diskuteras längre fram i dokumentet. Snabbmat har en energitäthet på 2,6 kcal/g, godis 3,8 kcal/g, chips 4,2 kcal/g (www.slv.se). Utgå alltid ifrån vad barnet äter i dagsläget och lyft allt som är bra som bas till fortsatt kostbehandling. Ta hänsyn till barnets aktivitetsnivå. Mat i lagom mängd I den kliniska verksamheten kan familjer få verktyg för hur de eventuellt ska kunna minska mängden mat barnen äter. En del föräldrar är oroliga att de skadar sitt barn om de säger nej till att låta barnet äta mer efter att en normal portion intagits. Vid rådgivningen är det viktigt att ge föräldrarna stöd i att det är dem som bestämmer och att det är för barnets bästa. Matsituationen har stor betydelse för mängden mat som konsumeras. Studier från USA visade att ju mer tid barn tittar på tv, desto mer ökar energiintaget (Andersen, Crespo et al. 1998). Forskning visar också på ett samband med ett ökat intag av den mat som det ofta görs reklam för på tv samt att intervention mot minskad tv-tid har effekt på vikten (Robinson 1999; Dennison, 4

6 Erb et al. 2002; Wiecha, Peterson et al. 2006). Sträva efter att barnet endast tar en portion. Om barnet vill ha mer än en portion kan familjen kan dela upp en normalportion i två till dess att barnet nöjer sig med en portion. Rekommendera att lägga upp grönsakerna först på tallriken. Om barnet vill ha mer mat efter en portion, föreslå grönsaker eller frukt Berätta för barnet att dess portion ska vara mindre än mammas och pappas. Kanske även syskonens portioner ska vara större, diskutera varför med barnet. Föreslå att familjen äter på mindre tallrikar. Ju fler maträtter och tilltugg som serveras vid ett tillfälle desto större risk att barnet äter för mycket, som till exempel vid en buffé. Gör familjen observant på vad som äts och dricks framför TV och dator. Föreslå att grytorna står kvar på spisen istället för på bordet, så behöver barnet inte frestas att ta om. Föreslå att familjen lagar samma antal portioner som antalet matgäster, så att ingen extra mat finns kvar och frestar. Tipsa familjen om att göra lunchlådor för infrysning om det finns mat över. Måltidsordning Tidpunkten för måltiderna är beroende av arbetstid, skoltid och andra åtaganden. Lämplig måltidsordning är tre huvudmål. Därtill rekommenderas för barn med fetma 0-3 mellanmål beroende på individuella behov. En bra måltidsordning minskar risken för småätande. Flera vetenskapliga studier säger att frukost är av stor betydelse och förbättrar koncentrationen. Vissa studier tyder även på att frukostätare har bättre kognitiv förmåga, bättre näringsintag totalt sett och sannolikt mindre övervikt (Cho, Dietrich et al. 2003; Bellisle 2004; Rampersaud, Pereira et al. 2005; Thompson, Ballew et al. 2006). Mellanmål Mellanmålet är för många barn den första måltid som de får laga till själva. Vad som serveras är därför betydelsefullt även ur pedagogisk synvinkel. Barnen behöver lära sig vad som är ett bra mellanmål. NNR 2004 föreslår 3 mellanmål per dag för normalviktiga förskolebarn. Enligt en nyligen publicerad översiktsartikel finns det inget samband mellan uppkomst av barnfetma och antal mellanmål som barn äter (Davis, Gance-Cleveland et al. 2007). Syftet med mellanmålet är att barnet ska känna sig mindre hungrigt och på så sätt lättare kunna reglera sin hunger till nästa måltid. Observera att för en del barn och ungdomar minskar mellanmålen hungern och risken för överätande vid huvudmålen. För andra kan det vara lätt att det blir för många mellanmål eller att mellanmålet blir för stort, till exempel många smörgåsar, en minipizza och flera glas dryck. I de här fallen kan det vara bättre att undvika mellanmålet eller förbättra kvalitén på mellanmålets innehåll i samråd med föräldrar och nätverk runt barnet. En frukt eller en smörgås med vatten eller mjölk är exempel på bra mellanmål som lätt kan anpassas till hur hungrigt barnet är. För att få variation går det bra att ersätta mjölken med fil eller yoghurt och brödet med flingor, eller att servera gröt, men egentligen räcker det med att servera bröd och pålägg. Är det många timmar mellan huvudmålen kan det vara bra med ett mellanmål, medan det kan vara bättre att hoppa över 5

7 mellanmålet om det är mindre än 4 timmar mellan huvudmålen. Mellanmålen bör således anpassas individuellt utifrån hur lång tid det är mellan huvudmålen samt hur aktivt barnet är. Diskutera med familjen vad ett mellanmål är, något litet mellan huvudmålen. Rekommendera i första hand frukt och grönsaker som mellanmål till förmiddag och kväll. Involvera familjen i hur mellanmålen kan individanpassas och varieras. Frukt och grönsaker Grönsaker är energisnåla och innehållet av kostfibrer bidrar till ökad mättnadskänsla, vilket kan hjälpa till att hålla energiintaget på en lagom nivå vid måltider. För barn 4-10 år rekommenderas 400 gram frukt och grönsaker varje dag. Det är lämpligt om ungefär hälften är frukt och hälften grönsaker. För barn över 10 år och ungdomar gäller samma rekommendation som för vuxna, dvs. 500 gram. Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter (Ludwig, Peterson et al. 2001; Pereira and Ludwig 2001). Frukt och grönsaker bidrar med andra ord till att ge kosten en bra balans. Grunden för bra matvanor läggs i tidig ålder och barn som äter mycket frukt och grönsaker tenderar att ta med sig dessa goda vanor i vuxen ålder. Epidemiologiska studier på vuxna har visat att en frukt- och grönsakskonsumtion är förenad med minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer (Nordic_Council_of_Ministers 2005). Juice ingår också i begreppet frukt och grönsaker men för barn med övervikt och fetma är det bra om denna konsumtion är så låg som möjligt då ett samband finns för ökad risk för fetma vid en hög konsumtion av söt dryck (2001; Ludwig, Peterson et al. 2001). Se avsnitt för drycker vad som är en lagom konsumtion. Föräldrarna är förebilder genom att själva äta av alla sorters grönsaker som serveras. Diskutera tallriksmodellen och grönsakernas betydelse för närings och energiintaget. Ta reda på vilka grönsaker barnet tycker om. Även om det bara är sallad, tomat och gurka så får dessa ta upp grönsakernas plats på tallriken till att börja med. Föreslå föräldrarna att de erbjuder en variation av grönsaker till lunch och middag så att barnen vänjer sig vid detta. Ha tålamod. För barn är det värdefullt att bjudas på en variation av grönsaker för att ge prov på olika smaker och för att öka chansen att barnen lär sig tycka om flertalet sorter. Informera om att tjat och tvång ofta leder till motsatt effekt än den önskade. Diskutera tillagning av maten och hur grönsaker kan användas i grytor, gratänger och andra maträtter så att de blir en naturlig ingrediens i maträtterna. Att riva grönsakerna kan vara ett sätt att få dem att försvinna i maten. Föreslå att grönsaker även kan användas som alternativ till snacks; grönsakstallrik med morotsstavar, blomkålsbitar, gurkstavar och därtill yoghurtsås är ett exempel. Många barn föredrar att grönsakerna inte skärs för smått och att de inte blandas utan serveras i separata skålar. 6

8 Drycker Drycker är en viktig del i behandlingen av barnfetma då barn och ungdomar ofta dricker annat än vatten till måltid eller för att släcka törsten. Enligt Livsmedelsverkets undersökning 2003 över barns matvanor drack barnen i genomsnitt cirka två deciliter läsk och saft per dag. Vart tionde barn drack mer än fyra deciliter saft och läsk per dag (Enghardt-Barbieri, Pearson et al. 2003). Sambandet mellan ökad kroppsvikt och konsumtion av söt dryck har berörts i stycket Frukt och Grönsaker. Nedan följer Livsmedelsverkets råd om drycker på förskola och skola ur Bra mat i förskolan - Råd för förskola och familjedaghem samt Bra mat i Skolan - Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem (Koivisto-Hursti, Ohlander et al. 2007; Koivisto- Hursti, Ohlander et al. 2007). Förskolan Det är bra att servera lättmjölk och vatten som måltidsdryck i förskolan. Som törstsläckare mellan målen serveras vatten. Saft och läsk bör inte serveras. Också drycker som är sötade med sötningsmedel som inte ger energi bör undvikas. Det är onödigt att vänja barn vid söt smak. Juice kan ingå med 1 dl per dag (ersätter en frukt) som en del av den rekommenderade mängden frukt och grönt om 400 gram (rek 4-10 år). Skolan Det är bra att servera lättmjölk och vatten som måltidsdryck i skolan. I skolan bör det alltid finnas dricksvatten lätt tillgängligt som törstsläckare. Saft, juice, måltidsdricka och läsk bör inte serveras som måltidsdryck. Också drycker som är sötade med sötningsmedel som inte ger energi bör undvikas. Det är också bra att komma ihåg att energi- och sportdrycker ofta innehåller mycket socker. Juice kan ingå med 1 dl per dag (en frukt) som en del av den rekommenderade mängden frukt och grönt om 500 gram (from 10 år). Dessa rekommendationer kan behandlare även diskutera med familjerna att tillämpa hemma, då de kan bidra till ett minskat energiintag. Drycker med innehåll av socker bidrar idag med en stor del av det socker som ingår i våra barn och ungdomars kost och en begränsning av dessa kan ge stor effekt på det totala intaget av socker. Socker bör inte bidra med mer än 10 E% per dag (Nordic_Council_of_Ministers 2005). För en tioåring med ett energiintag på 1500 kcal motsvarar denna rekommendation 37g socker vilket motsvarar 10 sockerbitar eller 2 glas (2 dl/glas) läsk eller saft per dag. Socker i flytande form ger inte samma mättnadskänsla som kolhydrater i fast form (DiMeglio and Mattes 2000). Det är inte bara med hänsyn till kroppsvikt och energiintag som ett minskat intag av socker medför positiva effekter. En annan mycket viktig faktor är tandhälsa. Det finns ett starkt samband mellan karies och sockerkonsumtion, framförallt vid mer frekvent intag. Det finns dessutom ett samband mellan karies och ökad kroppsvikt hos barn (Willershausen, Haas et al. 2004). Genom att minska intaget av socker, framförallt i flytande form, får man således positiva effekter både på tandhälsa och vikt. För barn är det okej med ett glas sötad dryck (läsk/saft/nyponsoppa/måltidsdrycker med mera) två till tre gånger per vecka (www.slv.se). 7

9 Vid barnfetma och övervikt är drycker sötade med icke energigivande sötningsmedel istället för drycker med socker eller alternativa energigivande sötningsmedel till stor hjälp. Med ett ökat intag av sockersötad läsk, ökar både energiintag, kroppsvikt, fettmassa och blodtryck. Detta sker inte vid en lika stor konsumtion av läsk sötad med icke energigivande sötningsmedel (Raben, Vasilaras et al. 2002; Nowicka and Bryngelsson 2006). Förstahandsvalet som törstsläckare bör vara vatten. Diskutera val av törstsläckare och måltidsdryck precis som diskussion kring vardagsmat och utrymmesmat. Låt barnet räkna på de små förändringarna, t ex att dricka ett glas juice mindre om dagen, hur många glas blir detta på ett år? Kan det påverka vikten? Rekommendera lightdryck som ett alternativ till läsk, inte till vatten. Uppmärksamma vilken mjölk familjen har hemma och vilka mängder barnet dricker. Alla barn dricker inte läsk. Belys även mängden saft, juice, multivitamindryck, kräm, fruktsoppor och drickyoghurt som barnet dricker. Förklara skillnaden mellan lättsockrad dryck och dryck sötad med sötningsmedel. En förändring kan vara att minska mängd dryck per gång eller att minska antalet gånger man dricker något energiinnehållande. På så vis har man olika verktyg att jobba med utifrån de önskemål barnet och familjen kan ha. Utrymmesmat/sällanmat Under begreppet utrymmesmat räknas enligt Livsmedelsverket: godis, sötade drycker, glass, bakverk, snacks och alkohol. Alltså sådan mat och dryck som bör intas mer sällan, sällanmat. Konsumtionen av livsmedel, som ligger utanför matcirkeln och som innehåller mycket fett och/eller socker bör utgöra mindre än 15 % av energiintaget (som blir 225 kcal i ett energiintag på 1500 kcal/dag). Livsmedelsverket påpekar att de procent av energiintaget som ofta nämns som maximalt för utrymmesmat, gäller bara om man i övrigt äter perfekt i förhållande till näringsrekommendationerna. Det vill säga minst ett halvt kilo frukt och grönsaker per dag (barn 4-10 år 400g), mycket fisk och nyckelhålsmärkta produkter. Man kan äta allt men inte alltid, det vill säga att det finns utrymme för sällanmat. Diskutera lagom mängder av energitäta livsmedel. På finns utrymmesmat uträknat för en hel vecka för normalviktiga barn i olika åldrar. Godis, glass, choklad, kakor och bullar, 1-2 dagar i veckan beroende på mängd. Föreslå isglass, sorbet och lightglass istället för gräddglass om det förekommer ofta i barnets kost. Var lyhörd för favoriter då det är stor variation av energiinnehåll i kakor, bullar, kex och muffins beroende på sort. Diskutera med familjen om möjligheterna till att inte ha sällanmat i hemmet då det ofta är svårt för barn att stå emot dessa. Barnen behöver föräldrarnas stöd. Upplys familjen om att alla mår bra av att inte äta sällanmat ofta. Inköpslista kan vara till hjälp för att undvika impulsköp. Föreslå till exempel fruktsallad, fruktbricka eller grönsaker med dip som alternativ. Popcorn och salta pinnar som alternativ till chips. Tänk på att även micro-popcorn kan innehålla en del fett. 8

10 Fikabröd läggs upp på en egen tallrik anpassad efter en persons fikamängd, exempelvis en bulle, istället för att lägga upp bullar på ett gemensamt fat. På så sätt lockas inte barnet att ta mer än vad man först bestämt. Snabbmat Livsmedelsverket definierar snabbmat som den mat vi köper och äter i farten. Inom ramen för denna definition tar man hänsyn till tillgänglighet, låga priser, snabb servering, bekvämlighet eller att produkten är lätt att ta med sig. Livsmedelsverket har låtit analysera näringsinnehållet i ett antal snabbmatsprodukter. Resultaten visar att de flesta rätterna är för feta och ger för lite energi för att vara huvudmål, men vanligen för mycket energi för att vara ett mellanmål. Av den anledningen bör det uppmärksammas att måltiden blir svår att få komplett. Snabbmat behöver därför ofta kompletteras med bröd, grönsaker och frukt vilket sällan går att inhandla på samma ställe. Vid en energirestriktion är det svårt att inkludera snabbmat och samtidigt upprätthålla rätt närings- och energiintag över dagen. Förbud mot denna mat är inte att rekommendera utan det är bättre att ge information om portionsstorlekar och energiinnehåll. Forskning visar att ätande utanför hemmet, speciellt på snabbmatsställen, kan ha en påverkan på ökad fettmassa, speciellt hos tonåringar (Davis, Gance-Cleveland et al. 2007). Enligt flera studier (Bowman, Gortmaker et al. 2004; Ebbeling, Sinclair et al. 2004) finns det ett starkt samband mellan konsumtion av snabbmat och bristvälliga matvanor. Forskarna visade att snabbmatskonsumtion gav ett ökat intag av total energi, fett, mättat fett, kolhydrater, tillsatt socker, sockersötad dryck. Snabbmaten gav även en högre energidensitet (dryck ej inräknad). Detta samband var starkare bland barn med övervikt jämfört med normalviktiga barn (Bowman, Gortmaker et al. 2004). En hel pizza kanske inte passar inom ramen för den rekommenderade kosten men en halv kan gå bra. En barnpizza kan vara större än en halv vuxenpizza. Diskutera med barnet och kom tillsammans fram till en lösning. Diskutera hur man kan välja bättre när man äter ute. Den gyllene regeln: inget är förbjudet, men tänk på mängderna. 9

11 Pedagogiska hjälpmedel Kostanamnes och registrering Att ta en kostanamnes och samtala med barnet och föräldrarna om vad barnet äter samt att be dem fylla i en matdagbok eller kostenkät är ett värdefullt hjälpmedel för att tydliggöra för familjen vad de redan gör bra med maten och för att identifiera eventuella källor till förändring. Mätmetoder för utvärdering För att familjerna ska kunna tillgodogöra sig information om viktutvecklingen för barnen, används barnanpassade BMI-kurvor och tillväxtkurvor i behandlingsprocessen (Cole, Bellizzi et al. 2000; IOTF and EASO 2002). Som resultat av barnets utveckling bör hänsyn tas till naturlig tillväxt i form av ökning av muskel-, ben- och fettmassa. Både förändringar i kost och fysisk aktivitet kan ha stor inverkan på kroppssammansättning. Utrustning för att göra mätningar av kroppssammansättning som BIA, DEXA eller BODPOD är värdefulla verktyg då vikt kan vara ett otillräckligt mått. Då alla inte har tillgång till denna typ av mätinstrument och då familjerna själva behöver en referens att följa kan övriga mått användas såsom midjeomfång, passform på kläder och kroppskännedom. Någon i barnets närhet har kanske kommenterat en avsmalning i ansiktet? Barnet kanske har fått lättare att röra sig? Var uppmärksam på positiva förändringar. Praktiska tips Standardisera mätningar. Det går bra att väga barnen med kläder så länge man är konsekvent och väger med lika mycket kläder vid nästa tillfälle. Låt inte barnet väga sig själv. Förklara att barn växer samtidigt och att det är förhållandet mellan vikt och längd som är det väsentliga. Vill barnet hålla koll på vikten bör vägning med hjälp av skolhälsovården rekommenderas. Vid mätning av längd krävs en anpassning beroende på kroppsform. Längden kan bli missvisande om ett barn med stort stussomfång måste stå med ryggen hela vägen in till väggen eftersom barnet då måste luta sig tillbaka. Bästa lösningen vid mätning av midja och stuss är när samma person genomför mätningarna på barnet varje gång. Midjan mäts vanligtvis i höjd med naveln och överst på höftkammen där den slutar. Märkning av livsmedel Med dagens butiksutbud finns det mycket kunskap att utläsa på produkter om allt från minsta ingrediens i innehållsförteckningen till näringsvärde per portion. Olika beteckningar såsom lätt, light och lättsockrat är till för att konsumenten ska kunna hitta olika alternativ. Samtidigt som märkning, hälsopåståenden och sortiment utvecklas i rasande takt kan man ibland bli osäker på om man handlar rätt. Light eller lätt är beteckningar som kan stå för att antingen minst 50 % av fettet eller minst 25 % av sockret i en produkt tagits bort jämfört med motsvarande standardprodukt. Det kan vara till stor hjälp för familjer att få ett klargörande av innebörden med dessa märkningar för att få klart att de val de gör är bra för hela familjen. Nyckelhålet är en relativt välkänd symbol som förknippas med hälsa. Men det finns fortfarande en viss skepsis eftersom det under de tidigare reglerna gick att saluföra produkter med högt innehåll av socker och salt. Genom att möta familjer i deras kritik som tidigare varit befogad kan 10

12 det öppna upp till ett helt nytt handlingsmönster där nyckelhålsprodukter får en naturlig plats i köket. Det finns idag också många matvaror som marknadsförs med texter så som 25 % mindre socker eller 30 % mer fibrer, men alla dessa produkter uppfyller inte kraven för en nyckelhålsmärkning. Nyckelhålsmärkta produkter kan vara dyrare än originalprodukterna. Konsumenterna betalar för ett bättre näringsinnehåll i viss mat. Det är inte alltid ekonomiskt möjligt för en familj att byta till nyckelhålsmärkt mat i alla hänseenden, här blir diskussionen kring portionsstorlek istället viktigare att fokusera på samt naturligt magra alternativ. Många gånger ger tillagningen av dessa produkter en möjlighet till förändring, se avsnitt om Matfetter. Praktiska tips Förklara nyckelhålets funktion och visa familjen hur symbolen ser ut så att de själva kan ta hjälp av den för att hitta bra produkter i sin butik. Uppmärksamma att märkningen kan vara mer eller mindre synlig samt att den kan finnas i andra färger än bara grönt. Spannmålsprodukter Kolhydrater och fibrer bör i första hand komma från spannmålsprodukter, potatis, grönsaker, frukt och bär, eftersom de samtidigt är bra källor för flera vitaminer och mineralämnen (Nordic Council of Ministers 2005). Spannmålsprodukter, speciellt av fullkorn, innehåller ett flertal näringsämnen så som järn, kalium och magnesium, vitamin E, folat och andra biologiskt aktiva ämnen. Fiberrikt (nyckelhålsmärkt) bröd bör utgöra minst hälften av brödintaget. Fullkornsbröd har visat sig ha särskilt goda effekter på hälsan, både vad gäller hjärt-kärlsjukdom och cancer (Nordic_Council_of_Ministers 2005). Idag har debatten om kolhydrater gjort att många ifrågasätter dessa kostråd och vill istället göra en omfördelning av de energigivande ämnena enligt olika dieter. Läs mer om detta i avsnittet Modedieter och rön i media. I den kliniska verksamheten kan behandlare höra att barnen ofta äter stora mängder bröd. Om så är fallet kan ett alternativ vara att barnet äter smörgås enbart till frukost och begränsar mängderna vid mellanmål. Vilken typ av bröd barnet äter kan vara av stor vikt för att skapa mättnad och ett högre näringsvärde på kosten. Både typ av bröd och mängd kan vara ett sätt att hitta en förändring som leder till en hälsosammare vikt. Bröd kan med fördel ersätta näringsmässigt mindre lämpliga alternativ som till exempel kakor till mellanmål. Beskriv fördelar med att välja ett nyckelhålsmärkt bröd. Visa även de alternativ som nu finns för ljusa bröd med nyckelhålsmärkning om barnet föredrar dessa bröd. Uppmärksamma energi (kcal/100g), (sockerarter/100g) och fiber (g/100g) på brödets innehållsförteckning. Ju mindre energi och ju mer fiber desto bättre brödval. Visa hur familjen kan titta efter nyckelhålsmärkning när de väljer frukostflingor i affären. 11

Vad är nyttigt och onyttigt fett?

Vad är nyttigt och onyttigt fett? Vad är nyttigt och onyttigt fett? Innehåll Vad är nyttigt och onyttigt fett? 03 Nyttigt och onyttigt fett i praktiken 04 Smörgåsfett 07 Ost 08 Mjölk, fil och yoghurt 09 Vad står på menyn? 10 Pålägg 11

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Protein hur mycket är lagom?

Protein hur mycket är lagom? Protein hur mycket är lagom? Innehåll Protein hur mycket är lagom? 03 Protein i praktiken 04 Olika sorters protein 05 Olika stort proteinbehov 06 Protein och träning 07 Protein för vegetarianer 08 Bröd

Läs mer

Äta, röra sig och må bra. handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet

Äta, röra sig och må bra. handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet Äta, röra sig och må bra handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin tillhör Stockholms läns landsting, och har ett nära samarbete med Karolinska

Läs mer

Mat, vikt och fysisk aktivitet

Mat, vikt och fysisk aktivitet Mat, vikt och fysisk aktivitet Informationshäfte från Nordic Sugar Mat, vikt och fysisk aktivitet 1 Informationshäftet Mat, vikt och fysisk aktivitet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright tillhör Nordic

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar

fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar Informationshäftet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright-rättigheterna tillhör Nordic Sugar. Kopiering är tillåten om källan anges. Text

Läs mer

Kostrekommendationer för elitidrottare. Utgiven 2009

Kostrekommendationer för elitidrottare. Utgiven 2009 Kostrekommendationer för elitidrottare Utgiven 2009 Kostrekommendationer för elitidrottare Innehållsförteckning Inledning... 2 Utgångspunkt och summering... 3 Energibalans... 6 Uppskattning av energiförbrukning...

Läs mer

Kostrekommendationer till elitidrottare

Kostrekommendationer till elitidrottare Kostrekommendationer till elitidrottare Sveriges Olympiska Kommitté, november 2000 Förord 1995 utarbetade en arbetsgrupp (prof Bengt Saltin, prof Leif Hambraeus, dietist Agneta Andersson samt Peter Reinebo

Läs mer

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ÖVERVIKT - den nya folksjukdomen APRIL 2007 Sveriges folkkäraste artist Kikki Danielsson genomgick en förvandling i programmet Du är vad du äter. Foto:

Läs mer

Föräldrars syn på sitt barns vikt och efterfrågan på information om kost och motion på Barnavårdcentralen

Föräldrars syn på sitt barns vikt och efterfrågan på information om kost och motion på Barnavårdcentralen Örebro universitet Instutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå Examensarbetet Magister, 15 högskolepoäng Vårterminen 2012 Föräldrars syn på sitt barns vikt och efterfrågan

Läs mer

VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INNEHÅLL Inledning I. VEM DRABBAS OCH HUR? Sida Stämmer det att allt fler drabbas? 6 Varför blir så många tjocka?

Läs mer

Om man ska ha mat, ska det vara god mat Äldre personers upplevelser av mat och måltider i ordinärt boende

Om man ska ha mat, ska det vara god mat Äldre personers upplevelser av mat och måltider i ordinärt boende Klinisk Patientnära Forskning 27 Om man ska ha mat, ska det vara god mat Äldre personers upplevelser av mat och måltider i ordinärt boende Edfors Ellinor, RN, MSci Westergren Albert, RN, Professor 1 School

Läs mer

Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma

Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Åtgärder mot fetma Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Lena V. Kallings statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Åtgärder

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT

KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:2 KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT OCH VIKTUTVECKLING I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING JUNI 2003 MARIANNE ANGBRATT ELIN ERIKSSON SOFIA FUNCKE ULLA NILSSON CHRISTINA

Läs mer

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT INNEHÅLL Inledning 3 17 Psykologiska aspekter Värdet av regelbunden idrott/fysisk aktivitet 4 19 Fysisk aktivitet och

Läs mer

Vårdprogram Levnadsvanor

Vårdprogram Levnadsvanor Version 1.1 130416 Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära

Läs mer

Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept)

Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept) FoU Kronoberg FoU-skrift 212:1 Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept) Gunilla Eriksson Lena Lendahls FoU Kronobergs rapporter och skrifter FoU Kronoberg är Landstinget Kronobergs

Läs mer

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden Foto: Shutterstock Foto: Shutterstock Foto: Ulf Nylén Foto: Shutterstock Varför har

Läs mer

Nu är goda råd enkla!

Nu är goda råd enkla! Nu är goda råd enkla! Ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden GEOCACHING EKO REKO LET S DANCE BLIND DATE SÖTA DRÖMMAR KROPPSIDEAL nationellt centrum för främjande av god hälsa

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla Malin Andersson Anna-Erika Abrahamsson Student Ht 2012 Examensarbete, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Läs mer

Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar

Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar Upplevelser under projektets gång Håkan Bengtsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2011 INNEHÅLL Bakgrund... 1

Läs mer

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck:

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05)

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) Mat vid diabetes En systematisk litteraturöversikt Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se När barn och ungdomar får bestämma

Läs mer

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga

Relationen mellan god man och ensamkommande barn och unga ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet med inriktning mot missbruk, ohälsa och rehabilitering Campus Eskilstuna, Mälardalens högskola Socialt arbete C,

Läs mer

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS

Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt

Läs mer

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 Rapporten är framtagen av Yvonne Forsell Eija Airaksinen

Läs mer

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR Stöd vid rådgivning om levnadsvanor Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:14 På uppdrag av Stockholms läns landsting På uppdrag av Stockholms läns landsting 1 Motiverande

Läs mer