Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept)"

Transkript

1 FoU Kronoberg FoU-skrift 212:1 Utvärdering av implementering av FaR (Fysiskt aktivitet på recept) Gunilla Eriksson Lena Lendahls

2

3 FoU Kronobergs rapporter och skrifter FoU Kronoberg är Landstinget Kronobergs och länets kommuners gemensamma forskningsoch utvecklingsenhet. Verksamheten i landstinget och länets kommuner ska bygga på aktuell och evidensbaserad kunskap. FoU Kronoberg är en verksamhet för kontinuerlig kunskapsutveckling inom landstingets och kommunernas välfärds-, hälso- och sjukvårdsverksamhet. Enheten är länets dialogpart i FoU-frågor både på nationell och på internationell nivå. Det ligger ett stort värde i att arbeten som görs presenteras på ett lättillgängligt sätt. FoU Kronoberg publicerar därför, efter bedömning av ett redaktionsråd, rapporter och skrifter. En rapport är ett dokument där det ställs vetenskapliga krav på studiedesign, metod, presentation och tolkning/värdering av resultat. En skrift är enklare form av redovisning där det ställs mindre krav på vetenskaplig stringens men med tillfredställande logik och struktur i presentationen. Författarna ansvarar för innehållet i rapporten/skriften. Publikation i FoU Kronobergs rapport och skriftserie behöver inte betyda att FoU Kronoberg och redaktionsrådet delar värderingar eller slutsatser som framförs i rapporten/skriften. Vid frågor om våra publikationer kontakta FoU Kronoberg via e-post: eller telefon

4

5 Sammanfattning Landstingsstyrelsen beslutade i juni 28 att införa Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Landstinget Kronoberg med början av 29. Vidare beslutades att en särskild organisation med receptmottagare under en två-års period (29 21) skulle ansvara för implementeringen av FaR. Fysisk aktivitet på Recept som metod är ett konkret sätt att arbeta förebyggande, för att nå personer med en stillasittande livsstil. Hälso- och sjukvården förskriver FaR för att ersätta eller komplettera läkemedelsbehandling, dels förebyggande men också i behandlande syfte. Tanken är att receptet skall ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Vid förändring av levnadsvanor är patienten oftast beroende av stöd och hjälp i form av ett kvalificerat bemötande och här har hälsosamtal med t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast visat sig ha god effekt. Vårdgivaren är i sin tur beroende av ett bra verktyg för att ge patienten stöd till att genomföra en förändring och här har Motiverande Samtal (MI) visat sig användbart. Syftet med denna utvärdering var att beskriva implementeringsprocessen av FaR, följa utvecklingen, receptförskrivningen samt utvecklingen av vissa hälsoindikatorer över tid. Enkätdata samt viss journaldata användes för sammanställning av resultatet. Totalt har ca 3 recept förskrivits och av dessa löstes ca 9 recept in via FaR-enheten. De vanligaste förekommande diagnoserna bland de patienter som besökte FaR-enheten var övervikt, diabetes, problem från rörelseorganen samt psykisk ohälsa. Resultatet visar att mer än hälften av de patienter som besökt receptmottagare hade ökat sin fysiska aktivitet efter 3 månader och att denna ökning kvarstod också efter 6 månader. Resultatet visar också en förbättring av självskattad hälsa, viktnedgång och minskat BMI hos både män och kvinnor. Att implementera FaR handlar om ett förändringsarbete hos personal, patienter och de aktörer som erbjuder aktiviteter. Detta har FaR-enheten i Kronobergs län lyckats väl med under implementeringstiden. Slutsatser Resultatet visar att det är möjligt att implementera FaR i rutinverksamheten både inom primärvård och länssjukvård. Receptförskrivningen ökar kontinuerligt och fler enheter och yrkeskategorier börjar förskriva FaR, både inom primär- och länssjukvård, under implementeringsperioden. FaR-enheten servar både offentliga och privata verksamheter vilket gör att receptförskrivning och uppföljning inte blir beroende av enskilda entusiaster. 2

6 3

7 Innehåll INLEDNING... 5 UPPDRAGET OCH DESS SYFTE... 5 BAKGRUND... 6 BETYDELSEN AV ÖKAD FYSISK AKTIVITET... 6 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FAR)... 6 Fysisk aktivitet på Recept som metod... 6 TIDIGARE ERFARENHETER AV FAR-ARBETE... 7 MOTIVERANDE SAMTAL (MI) VID FÖRÄNDRING AV LEVNADSVANOR... 8 IMPLEMENTERING AV FAR I LANDSTINGET KRONOBERG... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 METOD RESULTAT IMPLEMENTERINGSINSATSER Fortbildning riktad till förskrivare av FaR Sammanställning av receptstatistik och patientdata insamlade Patientdata allmänt hälsotillstånd Patientdata levnadsvanor månaders uppföljning... 2 Erfarenheter från receptmottagarna... 2 Några kommentarer från deltagarna... 2 Avhopp/uteblivna återbesök DISKUSSION IMPLEMENTERINGSARBETET HAR RÄTT PATIENTER FÅTT FAR? FÖLJSAMHET OCH EFFEKTER AV FÖRSKRIVNING SLUTSATSER FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER BILAGA

8 Inledning Uppdraget och dess syfte Landstingsstyrelsen beslutade i juni 28 att införa Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Landstinget Kronoberg med början av 29. Vidare beslutades att en särskild organisation, en enhet med receptmottagare och en samordnare, under en två-års period (29 21) skulle ansvara för implementeringen av FaR. Detta innebar att personer med legitimation uppmanades förskriva FaR till patienter med diagnos/er där evidens fanns för fysisk aktivitet enligt Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Patienter som erhållit FaR fick möjlighet att träffa en receptmottagare som med hjälp av Motiverande Samtal (MI) tillsammans med patienten planerade för den fysiska aktiviteten. Patienten erbjöds uppföljning och stöttning under ett år. Syftet var att genom ett systematiskt tillvägagångssätt mer effektivt främja fysisk aktivitet som ett behandlingsalternativ och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt arbete. 5

9 Bakgrund Betydelsen av ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har många goda effekter på hälsa och välbefinnande och motverkar också de vanligaste folksjukdomarna (Warburton, Nicol & Bredin, 26). Den senaste folkhälsorapporten visade att det var vanligt med en stillasittande fritid, främst hos män, och att andelen som var måttligt fysiskt aktiva hade minskat (Socialstyrelsen, 29). Enligt Statens folkhälsoinstitut (28) var en ökning av den fysiska aktiviteten en av de åtgärder, som skulle ge störst effekt för svenska folkets hälsa och välbefinnande. Den förväntade livstiden var 8-1 år kortare hos en stillasittande individ än hos en fysiskt aktiv (Brønnum-Hansen et al., 27). Flera studier visade samband mellan en stillasittande livsstil och ökad risk för metabola syndromet och kardiovaskulära riskfaktorer (Bertrais et al., 25; Sisson et al., 29; Thorp et al., 21). Inaktiva personer hade dubbelt så stor risk att drabbas av hjärt-/kärlsjukdomar än fysiskt aktiva personer och risken för förtida död var ökad (Prasad, 29). Åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten är en viktig livsstilskomponent för att minska risken för hjärt-/kärlsjukdomar hos befolkningen. Artros, osteoporos, ryggbesvär och smärta var diagnoser där forskningen visat evidens för fysisk aktivitet som del i behandlingen (Statens folkhälsoinstitut, 28). Fysisk aktivitet hade även effekt på psykiska problem som ångest, depression och stress. Forskning visade att fysisk aktivitet var viktigt för att förebygga psykiska problem, men att det även fungerade efter insjuknandet (Penedo & Dahn, 25; Harris, Cronkite & Moos, 26; Azar, Ball, Salmon & Cleland, 211). Fysisk aktivitet på recept (FaR) Fysisk aktivitet på Recept som metod Den ursprungliga modellen att förskriva recept på fysisk aktivitet utvecklades i Storbritannien, och har sedan spridits till andra länder (James et al., 29). Den svenska versionen, Fysisk aktivitet på Recept, FaR, utvecklades i samband med projektet Sätt Sverige i rörelse, som startades år 21 på regeringens uppdrag. Syftet var att på längre sikt få allmänheten att bli mer aktiv på sin fritid (Schäfer Elinder & Faskunger, 26). Projekt med förskrivning av fysisk aktivitet har också genomförts i grannländer som Finland och Danmark (Aittasalo, et al., 27; Sørensen et al., 27). Fysisk aktivitet på Recept som metod är ett konkret sätt att arbeta förebyggande, för att nå personer med en stillasittande livsstil. Hälso- och sjukvården förskriver FaR med stöd av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS), för att ersätta eller komplettera övrig läkemedelsbehandling, dels i förebyggande men också i behandlande syfte. Tanken är att receptet skall ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Dessa patienter skall om möjligt slussas ut från hälso- och 6

10 sjukvården till friskvården/ idrottsrörelsen/egen aktivitet. Med stöd skall sedan patienten försöka skapa sig en mer fysiskt aktiv livsstil. Aktiviteten kan vara ren egenaktivitet, i form av t.ex. promenader, och/eller organiserade aktiviteter inom organisations- och föreningsliv. På individnivå handlar det inte enbart om positiva medicinska effekter, utan också om ökat självförtroende och en förbättrad livskvalitet. Även inom hälso- och sjukvården har FaRarbetet lett till flera positiva sidoeffekter, t.ex. ett ökat engagemang i arbetet för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt bättre möjligheter att tala med patienterna om livsstil och levnadsvanor (Kallings & Leijon, 23). Hälso- och sjukvården har via de nationella folkhälsomålen ett uppdrag att utveckla och sträva efter en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Att försöka ersätta läkemedel med andra icke-medikamentella behandlingsformer är en del i detta arbete och här har FaR en viktig plats liksom andra metoder som fokuserar på livsstils- och beteendeförändringar. Ett hälsofrämjande arbete bygger i stor utsträckning på empowerment, vilket innebär ett förhållningssätt där ambitionen är att stärka patienternas/individernas tilltro till sin egen förmåga. I ett sådant utvecklingsarbete är det viktigt att samarbeta med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården. Det finns idag ingen exakt arbetsmetod för FaR som kan appliceras generellt, utan FaR-verksamheten måste anpassas efter de lokala förutsättningarna. Många landsting har, liksom Landstinget Kronoberg, tagit politiska beslut, startat utbildningar och gjort överenskommelser med föreningsliv. Föreningslivet har stor potential att bidra till genomförandet av FaR-verksamhet tack vare ledarresurser, aktivitetsutbud och förankring i lokalsamhället. SISU Idrottsutbildarna har tagit fram ett utbildningskoncept för aktivitetsledare, för att göra dem bättre förberedda inför mottagandet av deltagare med recept på fysisk aktivitet. Tidigare erfarenheter av FaR-arbete Internationella erfarenheter visar att det är betydelsefullt att samtliga aktörer är involverade i processen vid förskrivning av FaR. Ytterligare en faktor som lyfts fram som mycket viktig är en tydligt sammanhållen ledning som driver arbetet framåt (Department of Health, UK, 21). På nationell nivå lyfter Statens folkhälsoinstitut fram fem faktorer som har betydelse för förskrivning av fysisk aktivitet (Kallings & Leijon, 23). Att hälso- och sjukvårdspersonalen är tränad i att arbeta med beteendeförändringar och ser det ändamålsenliga i att stillasittande patienter av medicinska skäl behöver bli mer aktiva. Ett patientorienterat arbetssätt. Att det finns aktivitetsledare som har kapacitet att ge stöd till patienten. Att en stabil samverkan mellan hälso- och sjukvården och föreningslivet etableras och fortlever. Att lokala nätverk för samverkan och support finns som även stödjer fortsatt fysisk aktivitet efter avslutad förskrivning. En av få uppföljningar som gjorts om svenska förhållanden är en utvärdering av Östgötamodellen (Leijon, 29) som efter 1 år visade en följsamhet på 7 procent. Det var 49 procent som följde FaR-ordinationen och ytterligare 21 procent som uppgav att de var aktiva i annan 7

11 aktivitet än den som ordinerats. Majoriteten var kvinnor (66 %) och den genomsnittliga åldern 55 år. De vanligaste aktiviteterna var promenader, följt av vattengymnastik och styrketräning. Det framkom också att den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån ökat och att såväl symtom som allmänt hälsotillstånd blivit bättre tack vare FaR. Läkare var den yrkesgrupp som stod för flest ordinationer och de vanligaste ordinationsorsakerna var problem i rörelseorganen, BMI>25 samt högt blodtryck. Motiverande samtal (MI) vid förändring av levnadsvanor Kraven på effektiv vård har ökat och det beror bland annat på de nästan fördubblade hälsooch sjukvårdskostnaderna. Effektiv vård innebär bl.a. att personalen arbetar utifrån evidensbaserade metoder. Motiverande samtal (MI) utgår från den amerikanske psykologen William Millers teori och forskning om motivation och förändring. Miller arbetade under 197-talet med forskning för behandling av alkoholproblem för att hjälpa klienter att ta kontroll över sin alkoholkonsumtion. Den första artikeln om MI publicerades 1983 (Miller, 1983). Tillsammans med psykologen Stephen Rollnick utvecklade Miller metoden och grundboken i MI gavs ut Idag används MI inte bara inom missbrukarvården utan även vid andra hälsoproblem. Det motiverande samtalet om tobaksvanor har använts inom mödra-/hälsovård och barnhälsovård sedan slutet på 198-talet. MI har också använts framgångsrikt när det gäller viktminskning (Armstong et al. 211) och även vid högt blodtryck och psykiska besvär (Rollinck, Miller & Butler, 29). MI är en patientcentrerad metod där samtalet utgår från patientens uppfattningar, tankar och upplevelser och begränsas av de ramar patienten själv sätter. Shinitzky och Kub (21) beskriver att samtalsmetoden bygger på en balans i samtalet mellan vårdgivare och patient och att konfrontation eller motstånd inte framkallas. Metoden handlar om en dialog där vårdgivaren hjälper patienten att tydliggöra mål och stärka motivationen. MI-metoden är lämplig att användas i både korta och långa rådgivnings- och behandlingsprocesser. Samtalet inleds med att skapa kontakt och en bra relation. Öppna frågor används för att utforska hur patienten ser på sitt problem och vårdgivaren kan erbjuda information, lyssna, guida patienten i reflektioner och göra sammanfattningar (Barth & Näsholm, 26). Vid en levnadsvaneförändring är patienten oftast beroende av stöd och hjälp i form av ett kvalificerat bemötande och där har hälsosamtal med t.ex. sjuksköterska visat sig ha god effekt (Lingfors et al., 23). Vårdgivaren är beroende av ett bra verktyg för att ge patienten stöd till att genomföra en förändring och här har MI visat sig användbart (Hettema et al., 25). Implementering av FaR i Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg beslutade i juni 28 att implementera FaR enligt ett förslag som tagits fram. Implementeringen skedde under två år och skulle även utvärderas för att se om rätt modell valts eller om någon annan modell skulle användas. Alla 31 vårdcentralerna som ingick i Vårdval Kronoberg, sjukhusens kliniker, psykiatrin, privata vårdgivare med avtal och de åtta kommunerna kunde använda sig av den modell som byggts upp. I Landstinget Kronoberg arbetade tre sjuksköterskor och tre sjukgymnaster heltid eller deltid som receptmottagare, vilket innebar 3,7 tjänster. 8

12 Modellen i korthet: Personer med legitimation förskrev FaR till patienter med diagnos där evidens fanns för fysisk aktivet enligt FYSS (SFI 28). Receptet gavs till patienten i samband med att förskrivaren hade ett kort motiverande samtal med patienten och informerade om möjligheten att träffa en receptmottagare för stöd och råd om lämpliga aktiviteter. Receptet dokumenterades och fördes in i journalsystemet Cambio Cosmic. Patienten kontaktade själv receptmottagaren och plats för ett möte bestämdes. Vid detta möte hade receptmottagaren ett längre motiverade samtal med patienten. Tillsammans diskuterades utifrån diagnos vad som kunde vara lämplig aktivitet. Patienten fyllde i en hälsoenkät själv eller tillsammans med receptmottagaren (Bilaga). Tid bokades för uppföljning. Patienten genomförde sin aktivitet som kunde vara egenaktivitet eller aktivitet i någon förening/aktörs regi. Uppföljning hos receptmottagaren skedde efter tre, sex och tolv månader och vid varje tillfälle hölls ett motiverande samtal och hälsoenkät fylldes i. Patienten träffade samma receptmottagare vid samtliga tillfällen. Återkoppling till förskrivaren skedde via Cambio Cosmic. 9

13 Syfte och frågeställningar Syftet med denna utvärdering var att beskriva implementeringsprocessen av FaR, följa utvecklingen av receptförskrivningen samt följa utvecklingen av vissa hälsoindikatorer över tid. Frågeställningar Hur har förändringsarbetet på organisationsnivå gått? Finns det en tillräcklig struktur för att lyckas på lång sikt? Hur fördelar sig förskrivning av FaR bland olika legitimerade yrkesgrupper? Vilka patientgrupper har fått FaR (kön, ålder, symtom/diagnos)? Hur har uppföljningen av deltagarna gått? (Följsamhet) Ledde interventionen till ökad fysisk aktivitet hos deltagarna vid 3, 6 respektive 12 månader? Hur har deltagarnas motivation utvecklats? Har det skett någon förändring i deltagarnas självskattade hälsa över tid? Har deltagarnas utgångsvärden gällande vikt, midjemått och BMI förändrats över tid? 1

14 Metod Lärandeprocesser förekommer på olika nivåer och är komplexa till sin natur. Mål, syften och strategier förändras ofta under vägen och resultat är många gånger svårt att mäta. Hela kontexten är komplex vilket gör det nästan omöjligt att kontrollera alla variabler, men trots detta är det viktigt att följa och utvärdera insatserna. Inte bara fysisk aktivitet utan också stillasittande har uppmärksammats mer och mer eftersom studier visat att längre stunder av stillasittande, oberoende av fysisk aktivitet för övrigt, var starkt kopplat till metabola syndromet, hjärt-/kärlsjukdom, fetma, diabetes och för tidig död. Dessa samband sågs oberoende av BMI. Detta får klinisk relevans och talar för att hänsyn måste tas till två skilda beteenden, regelbunden fysisk aktivitet som en skyddande faktor och stillasittande som en riskfaktor. Inte bara regelbunden fysisk aktivitet bör rekommenderas och förskrivas utan också information om att undvika att sitta stilla i längre perioder (Kallings et al. 29; Katzmarzyk, Church, Craig & Bouchard, 29). Denna rapport bygger dels på en redovisning av genomförda implementeringsinsatser och är dels en deskriptiv redovisning av receptstatistik och patientdata under perioden Journaldata från Cambio Cosmic har använts för att följa receptförskrivning, följsamhet, kön, ålder, uppmätt vikt, uppmätt midjemått, BMI och symtom/diagnos. För att utvärdera förändring av fysisk aktivitet, motivation och självskattad hälsa användes en hälsoenkät med standardiserade frågor. Hälsoenkäten fylldes i av patienten vid första besöket hos receptmottagare samt vid de uppföljande besöken efter 3, 6 och 12 månader. Enkäten som var ett självskattningsformulär togs fram och formulerades utifrån tidigare forskning och erfarenheter på området. Frågorna som var validerade för undersökningsgruppen har använts i ett flertal svenska undersökningar t.ex. Hälsa på lika villkor. Huvuddelen av frågorna i enkäten var utformade enligt en s.k. ordinalskala bestående av en skala 1-5, där 1 står för det mest negativa svaret medan 5 står för det mest positiva svaret. För frågor om motivation användes VAS-skalan. I resultatet ges först en beskrivning av genomförda implementeringsinsatser och därefter presenteras receptstatistik och patientdata. Beräkningar av skillnader mellan kvinnor och män har gjorts med Chi2-test och för beräkningar av skillnader över tid användes Friedmans test. Den statistiska signifikantsnivån sattes till p.5. 11

15 Figur 1. Figuren beskriver FaR-förskrivning, patientflöde samt besök hos receptmottagare under tiden Att data efter 3 respektive 6 månader ej redovisats på samtliga patienter som besökt receptmottagare beror på att hälsoenkäten inte delades ut från start och att en del patienter inte hunnit med 2 återbesök före årsskiftet 21/11. På de 9 patienter som hunnit träffa en receptmottagare minst 4 gånger under 12 månader har endast vissa parametrar redovisats. 12

16 Resultat Implementeringsinsatser Av beskrivningen nedan framgår att under första året ägnades mycket tid till fortbildnings- /utbildningsinsatser av skiftande slag, samt till utåtriktad verksamhet. Det var först under september månad 29 som förskrivningen av recept tog fart och patienterna började komma i en jämn ström. Patientbesöken har antingen genomförts i FaR-enhetens lokaler i Växjö respektive Ljungby alternativt på någon vårdcentral i länet som passat patienten bättre. Tillgänglighet har varit en viktig faktor för receptmottagarna eftersom det kan vara svårt att få en omotiverad patient att åka från t.ex. Markaryd till Ljungby för besök och därför har besöket genomförts på VC i Markaryd. Samtidigt har receptmottagarna fått tillfälle att träffa personalen på vårdcentralen och kunnat erbjuda stöd och peppning. Fortbildning riktad till förskrivare av FaR I oktober 28 hölls som ett första led i implementeringsprocessen en inspirationsdag om fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Lena Kallings och Matti Leijon från Folkhälsoinstitutet (FHI), båda med bred erfarenhet inom området deltog. Syftet med denna dag var att beskriva och introducera FaR i Landstinget Kronoberg samt att introducera FaR som ett effektivt verktyg för en bättre hälsa. Utifrån svaren i en enkel enkät mottogs dagen positivt av de ca 15 deltagarna från landsting och kommuner och många uttryckte en förväntan på en strukturerad FaR-verksamhet inom hela länet. Tillsamman med läkemedelskommittén anordnades år 29 två fortbildningstillfällen riktade till förskrivare av FaR. Syftet var att beskriva och förankra arbetssättet för genomförandet av FaR utifrån lokala förutsättningar, beskriva ansvar och ansvarsfördelning samt samverkansformer. Syftet var också att implementera FYSS som ett verktyg för att förskriva FaR utifrån såväl ett användarperspektiv som innehållsmässigt. Anders Raustorp, Linnéuniversitetet och Hans Lingfors, Habo Vårdcentral och primärvårdens FoU-enhet i Jönköpings landsting, båda med stor erfarenhet av FaR både ur ett kliniskt- och ur ett forskningsperspektiv föreläste vid dessa tillfällen. I dessa fortbildningar deltog ca 175 personer. Under 21 har en fördjupad fortbildning till förskrivare genomförts för första gången och i denna deltog 4 personer. Under 21 genomfördes fortbildning av Landstinget Kronobergs hälsoinspiratörer med 8 deltagare uppdelat på två tillfällen. 13

17 Utbildningar riktade till verksamheter utanför Landstinget Kronoberg genomförda av FaR-verksamheten 29: Utbildning av tekniska förvaltningschefer i Växjö kommun. Utbildning av FaR-ledare i samverkan med Smålandsidrotten. 21: Utbildning av Hälsoinspiratörer inom Växjö kommun (7 personer) Utbildning av FaR-ledare i samverkan med Smålandsidrotten vid två tillfällen. Besök till förskrivare inom primärvård, psykiatri, länssjukvård samt till privata aktörer genomförda av FaR-verksamheten 29: 58 enheter besöktes. 21: 53 enheter besöktes. 1 information till folkhälsoutskottet genomfördes. Besök till föreningar och privata aktörer (idrottsaktörer) av FaR-verksamheten 29: 3 besök genomfördes. 21: 5 besök genomfördes. FaR-verksamhetens samverkan inom och utanför länet 29: Möten inom projektet Idrott och Folkhälsa. Ett projekt inom landstingen i Småland och Smålandsidrotten. Möte med Älmhults kommun och föreningar inom kommunen. Möte med Ljungby kommun och föreningar inom kommunen. Nätverksträffar inom Hälso- och sjukvårdens nationella nätverk för Fysisk aktivitet på Recept (HoSnnfF). Nätverksträffar inom Hälsofrämjande sjukhus och sjukvårdsorganisation (HFS), grupp Fysisk aktivitet. Nätverksträffar med FaR-ledare inom föreningar och organisationer i Kronobergs län. Samverkan med dietister gällande gruppbehandling för fetma. Samverkan med VC Älmhults rehabiliteringsgrupper. 21: Möten inom projektet Idrott och Folkhälsa. Ett projekt inom landstingen i Småland och Smålandsidrotten. Nätverksträffar inom Hälsofrämjande sjukhus och sjukvårdsorganisation (HFS), grupp Fysisk aktivitet. Nätverksträffar inom Hälsofrämjande sjukhus och sjukvårdsorganisation (HFS), grupp Fysisk aktivitet. Samverkan med VC Älmhults, VC Ljungby och VC Tingsryds rehabiliteringsgrupper. Nätverksträffar med FaR-ledare inom föreningar och organisationer i Kronobergs län. Möten inom riskgruppsprojektet. Möte med kontaktpersoner för Ett friskare Sverige

18 FaR-verksamhetens utåtriktade verksamhet 29: 6 föreläsningar. 2 utställningar (poster) i Växjö respektive Ljungby. 4 mässor (invigning slottsbron, Libbhults ängar, Må bra -mässan Älmhult, Landstinget Kronobergs kvalitetsvecka). Växjöloppet. 21: 3 föreläsningar. 3 mässor (Cykelns dag, Växjö, Må bra -mässan Älmhult, Mässa 21 Markaryd). Växjöloppet. Information till studenter inom HOPE-programmet. FaR-verksamhetens medverkan i massmedia 29: Reportage i SVT/Smålandsnytt, TV 4 lokala nyheter, Sveriges Radio Kronoberg, Smålandsposten, Växjöbladet, Det Goda Livet och Bladet. 21: Reportage i Smålänningen, Det Goda Livet samt Landstinget Kronobergs interna webb. Antal utbildade FaR-ledare inom föreningar/organisationer i länet 26 28: 4 personer utbildades till FaR-ledare steg : 6 personer utbildades till FaR-ledare steg 1. Idag finns det utbildade FaR-ledare i samtliga länets kommuner förutom i Lessebo och dessutom finns det speciella FaR-grupper för vattengympa, gympa, styrketräning samt en prova på grupp. Fortbildning av FaR-verksamhetens personal 29: Motiverande Samtal (MI), steg I (samtliga). Två personer läste Fysisk aktivitet och hälsa, 7,5 hp vid Linnéuniversitetet. En person läste hälsopsykologi 7,5 hp vid Linnéuniversitetet. Deltagande vid Öppna föreläsningar, inom ämnen aktuella för FaR-verksamheten vid Linnéuniversitetet. 21: Motiverande Samtal (MI), steg II (samtliga). En person läste Näring, kost och hälsa, 7,5 hp vid Linnéuniversitetet. En person har gått Mindfulness-kurs. Två personer har gått fortbildning inom riskbruk/missbruk/beroende. Två personer har deltagit i seminarium kring Kulturella aspekter på bemötande, relationer och Sexualitet. Fortbildning inom Acceptance and Commitment Thearpy (ACT), (4 pers.). 15

19 Sammanställning av receptstatistik och patientdata insamlade Förskrivningsfrekvens för olika personalgrupper I nedanstående tabell visas förskrivningsfrekvensen för olika yrkesgrupper och år. De olika grupperna är inte jämförbara med varandra eftersom de har olika förutsättningar när det gäller antalet patienter och besöksorsaker. Tabell 1. Förskrivningsfrekvens för olika yrkesgrupper och år Yrke Antal recept 29 Antal recept 21 n % n % Läkare Sjukgymnast Sjuksköterska Barnmorska Dietist Arbetsterapeut Kurator Psykolog Psykoterapeut Socionom 1:e skötare Skötare ,6 2,8,4,1, , ,5,6,5,1,1 Totalt Av de förskrivna recepten 29 (n=1317) var den största andelen, 75 procent, skrivna av personal på vårdcentral, 22 procent av personal vid länssjukvård och 3 procent av personal inom psykiatri, rehabilitering och habiliteringen. Motsvarande siffror för 21 (n=1669) var 71 procent från vårdcentral, 21 procent från länssjukvård och 8 procent från psykiatri, rehabilitering och habilitering. En majoritet av dem som erhållit recept var kvinnor. Under 29 var det 59 procent kvinnor och 41 procent män och under 21 var siffrorna 63 procent för kvinnor, respektive 37 procent för män. Medelåldern var 55 år med en spridning från 13 år till 9 år. Ingen skillnad i åldersfördelning förelåg mellan män och kvinnor. (Se Figur 2 nästa sida). 16

20 Figur 2. Åldersfördelning av patienter som erhållit recept 29 (n=1 317) och 21 (n=1 669) Kontakt med FaR-enheten Av dem som erhållit recept var det 3 procent år 29 respektive 32 procent år 21 som kontaktade FaR-enheten för besök. Totalt genomfördes det 393 nybesök år 29 och 355 återbesök. Motsvarande siffror för 21 var 55 nybesök och 112 återbesök. I nuläget saknas möjlighet att via Cambio Cosmic få veta vilka diagnoser som låg till grund för recepten. Bland de patienter som besökt FaR-enheten var de vanligaste förekommande diagnoserna övervikt, diabetes, problem i rörelseorganen och psykisk ohälsa. Många av patienterna hade mer än en diagnos som föranledde förskrivning av FaR. Motivation och förmåga De som kontaktade receptmottagarna hade en hög motivation till förändring och de bibehöll den också över tid. Medianvärdet var 8 på en skala mellan -1 både vid första besöket och efter 6 månader (värdet i första och tredje kvartilen var 7 respektive 1). Kvinnorna hade ett något högre värde än männen. När deltagarna skulle skatta hur de såg på sin förmåga att genomföra sin tänkta förändring kunde man också här se ett högt värde, då medianvärdet var 8 på en skala mellan -1 vid första besöket och samma värde kvarstod efter 6 månader (värdet i första och tredje kvartilen var 6 respektive 9). Här sågs ingen skillnad mellan kvinnor och män. Patientdata allmänt hälsotillstånd Det självskattade allmänna hälsotillståndet hade förbättrats hos både kvinnor och män från start till 6 månader (Tabell 2 nästa sida). 17

21 Tabell 2. Hur patienterna skattat sin hälsa vid första besöket, efter 3 månader samt efter 6 månader (n=226; 131 kvinnor och 95 män) Variabel Kategorier Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt p* n % n % n % n % n % Kvinnor 1:a besöket Kvinnor efter 3 mdr Kvinnor efter 6 mdr Män 1:a besöket Män efter 3 mdr Män efter 6 mdr Alla 1:a besöket Alla efter 3 mdr Alla efter 6 mdr *Avser mätning med Friedmans test mellan första besöket och 6 månader. Efter 6 månader skattade 44 procent av kvinnorna att deras hälsotillstånd hade förbättrats medan 4 procent uppgav ett oförändrat hälsotillstånd och 15 procent ansåg att deras hälsotillstånd hade försämrats. Bland männen uppgav 31 procent ett förbättrat hälsotillstånd efter 6 månader, 54 procent uppgav oförändrat hälsotillstånd och 15 procent uppgav en försämring. Hos kvinnorna sågs en snabbare och också något större förbättring än hos männen. Patientdata levnadsvanor Fysisk aktivitet och stillasittande Medelvärdet för att vara fysiskt aktiv minst 3 minuter per dag låg för hela gruppen på 3,4 dagar/vecka vid utgångsläget och 4,4 dagar/vecka efter 6 månader vilket var en signifikant ökning. 18

22 Tabell 3. Fysisk aktivitet hos patienter vid första besöket, efter 3 respektive 6 månader mätt i antal dagar om minst 3 minuter/dag (n=22, 129* kvinnor och 91* män) Fysisk aktivitet Första besöket Efter 3 månader Efter 6 månader n medel SD n medel SD n medel SD P** Samtliga, antal dagar/v 22 3,4 2,4 22 4,5 2,1 22 4,4 2,1. Kvinnor, antal dagar/v 129 3,7 2, ,6 2, ,5 2,1. Män, antal dagar/v 91 3, 2,3 91 4,3 2,1 91 4,2 2,2. *Internt bortfall 2 kvinnor och 4 män **Avser mätning med Friedmans test mellan förta besöket och 6 månader. Mer än hälften av samtliga patienter hade ökat sin fysiska aktivitet efter 3 månader jämfört med utgångsläget och denna ökning kvarstod också efter 6 månader. Dessutom sågs en minskning av stillasittande över tid hos hela gruppen. Männen var dock stillasittande i högre utsträckning än kvinnorna vid start och även efter 6 månader kvarstod denna skillnad. Vikt, BMI och midjemått Medelvikten för både män och kvinnor var 92 kg vid start och 89 kg efter 6 månader. Kvinnorna hade minskat i vikt något mer än männen, 3,3 kg mot 2,4 kg efter 6 månader. Tabell 4. Medelvikt hos patienter vid första besöket samt efter 3 respektive 6 månader (n=24, 113* kvinnor och 91* män) Variabel Första besöket Efter 3 månader Efter 6 månader n medel/kg SD n medel/kg SD n medel/kg SD P** Medelvikt samtliga 24 92,1 19,4 24 9,6 19, 24 9,4 19,3. Medelvikt kvinnor ,4 17, ,5 16, ,6 16,3. Medelvikt män 91 99,3 19, ,1 19, , * Internt bortfall 18 kvinnor och 4 män **Avser mätning med Friedmans test mellan första besöket och 6 månader. 2,5.1 Vid första besöket var det 3 procent av patienterna som hade övervikt och 59 procent som hade fetma. Efter 6 månader var det 33 procent 19

23 Tabell 5. BMI hos patienter vid första besöket samt efter 3 respektive 6 månader (n=24, 113* kvinnor och 91* män) Variabel Första besöket Efter 3 månader Efter 6 månader n medel/bmi SD n medel/bmi SD n medel/bmi SD P** BMI samtliga 24 32,1 6, 24 31,6 5, ,1 5,7. BMI kvinnor ,4 6, ,7 6, ,1 5,9. BMI män 91 31,8 5, ,4 5, ,3 *Internt bortfall 18 kvinnor och 4 män **Avser mätning med Friedmans test mellan första besöket och 6 månader 5,5.1 Tobaksvanor Tobaksvanorna förändrades inte över tid. Av samtliga var 7,5 procent rökare och 5,4 procent snusare. 12 månaders uppföljning Det var 9 patienter (av 226) som varit på 12 månaders uppföljning. På dessa sågs en säkerställd förbättring när det gällde självskattad hälsa, vikt och BMI mellan första besöket och uppföljningen ett år senare. Den fysiska aktiviteten hade inte ökat ytterligare mellan sex månader och ett år men kvarstod på samma nivå som vid sex månader. Erfarenheter från receptmottagarna Receptmottagarnas erfarenheter från hur verksamheterna har upplevt FaR-modellen var att den sågs som en viktig och bra komplettering inom ordinarie verksamhet. Receptmottagarna har blivit väl mottagna och känt sig välkomna vid besök ute i verksamheterna. De har även utgjort en påminnelse till personalen att förskriva FaR när de kommit ut för patientbesök. FaRenheten upplevde att de avlastat verksamheterna eftersom det inom ordinarie verksamhet inte fanns möjlighet att följa upp patienterna i önskvärd utsträckning. Via Cambio Cosmic har förskrivarna också kunnat följa hur patienternas följsamhet till förskrivningen av FaR varit. Några kommentarer från deltagarna De allra flesta som receptmottagarna träffat var mycket nöjda med besöken, de uttyckte att de fått tillräcklig tid och att någon lyssnat på dem. Deras motivation till en förändring ökade när de fått hjälp och stöd av erfaren personal. Hjälper folk att komma igång. Bra med uppföljning. Känner mig mer motiverad till aktivitet nu när jag känner att jag mår bättre då jag ökat den. Det bästa som hänt mig, aldrig gjort detta annars. Bra att ni finns. 2

24 Hjälpt att få rutin med motion. Mycket bra. Det har stöttat och sporrat mig till ett nytt liv. Mår väldigt mycket bättre. Positivt tvång. Jag känner särskilt positiv inverkan efter Friskis och Svettis Basgympa. Behov av mer uppföljning/stöttning, handledd träning. Avhopp/uteblivna återbesök Om en person avbröt kontakten med FaR-enheten eller uteblev från ett återbesök försökte man ta reda på anledningen till detta, vilket också dokumenterades. En av de vanligaste anledningarna var att personerna var så fysiskt aktiva att de inte behövde någon stöttning längre och att de klarade det själva på egen hand. En annan anledning var att de hade sjukdomar t.ex. hjärtbesvär som gjorde att de inte orkade öka sin fysiska aktivitet eller att de väntade på någon operation. Några uteblev utan att till receptmottagarna ange någon anledning. Det var också många med flera problematiska levnadsvanor vilket gjorde att de behövde mycket stöd för att genomföra en förändring. Nedan följer kommentarer från deltagare som valt att avsluta kontakten: Avslutar själv kontakten. Ville bara ha recept för att få rabatt. Höra av sig själv om han vill ha stöttning. Vill avsluta besöken här. Är fysisk aktiv dagligen och på god väg att förbättrad av sin utmattning/stressyndrom. Har fått verktyg att hantera sin livssituation. Avslutar pga. flimmer, varit inlagd mycket och känner inte det meningsfullt att fortsätta. Övriga kommentarer som hade med FaR att göra: Skulle vara bra att ha gympa grupper till dem som har högt BMI. Läste i tidningen om att FaR fanns tyckte att det måste ju vara bra. Bad läkare om ett recept på fysisk aktivitet. Hade varit bra med mera individuella program. Varit stort stöd. Önskar mer grupper och gärna fler killar och likasinnade. 21

25 Diskussion Implementeringsarbetet Inom hälso- och sjukvården finns ett stort behov av att hitta arbetssätt som inte bara behandlar sjukdom utan också förebygger sjukdom. FaR är ett sådant arbetssätt som under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Forskning visar att fysisk aktivitet ger minst lika bra hälsoeffekter som läkemedel för en lång rad sjukdomstillstånd och detta ofta till en lägre kostnad (James et al. 29). Att implementera FaR och FYSS handlar om ett förändringsarbete hos såväl personal, patienter och de aktörer som erbjuder aktiviteter. FaR-organisationen i Kronobergs län tog fasta på de framgångsfaktorer som lyftes fram av Statens folkhälsoinstitut (Kallings & Leijon, 23) där bl.a. vikten av en FaR-samordnare och receptmottagare med bred erfarenhet betonades. Detta har troligen bidragit till att fler yrkeskategorier och verksamheter börjat använda sig av FaR samt att receptförskrivningen ökat under implementeringsperioden. För att sprida kunskap om FaR har organisationen i Kronobergs län arbetat både internt och externt vid möten och utbildningar. Under 29 och 21 genomfördes över 1 besök till förskrivare och ca 35 besök till aktörer utanför hälso- och sjukvården. Genom dessa besök har FaR-enheten lyckats etablera ett bra och nära samarbete med förskrivare och aktörer vilket har medfört att en del missförstånd och merarbete kunnat undvikas. Föreningslivet har stor betydelse för att erbjuda patienter möjlighet till fysisk aktivitet. Därför behövs en kontinuerlig kontakt mellan de olika aktörerna för att stämma av vad parterna vill ha ut av samarbetet, vad som har fungerat bra och vad som behöver ändras så att inblandade parter är uppdaterade och vet vad som gäller. Detta har skett genom en utökad och förbättrad samverkan med FaR-ledare inom olika föreningar och organisationer, vilket måste ses som något mycket positivt eftersom det är en nyckelfaktor i hela FaR-arbetet. Att det finns utbildade ledare som kan ta emot patienter med speciella behov betonas av bl.a. Kallings & Leijon, (23). Vid starten fanns ca 4 utbildade FaR-ledare men tack vare samarbete med Smålandsidrotten finns idag ca 1 utbildade FaR-ledare som täcker in så gott som hela Kronobergs län. En annan viktig del i implementeringsarbetet har varit utbildnings/fortbildningsinsatser av förskrivare och receptmottagare. Förutom den fortbildning som getts inom projektet har Motiverande Samtal erbjudits via Folkhälsoavdelningen till personal inom både primärvård och länssjukvård samt psykiatri/rehabilitering. Det har i tidigare studier visat sig betydelsefullt att såväl förskrivare som receptmottagare har utbildning i samtalsmetodik där fokus ligger på patientcentrering (Lingfors et al., 23; Barth & Näsholm, 26). Dessutom har flera av receptmottagarna skaffat sig utbildning inom områden som psykologi, fysisk aktivitet och näring, kost och hälsa. Dessa kunskaper kommer till nytta i komplexa patientmöten. Att göra allmänheten medveten om FaR som ett alternativ till traditionella behandlingsalternativ är en viktig del i implementeringsarbetet och att ha synts i massmedia, deltagit i mässor etc. har troligen varit betydelsefullt för att öka medvetenheten hos allmänheten. 22

26 Ett problem som uppmärksammats under implementeringsperioden är hanteringen av receptblanketter. Önskvärt vore att införa samma receptsystem i Cambio Cosmic som gäller för läkemedelsordination. Detta skulle ge pedagogiska vinster samt underlätta uppföljning av FaR-förskrivningen. Har rätt patienter fått FaR? Om det är rätt patienter som fått FaR är svårt att besvara eftersom det i dagsläget inte är möjligt att få fram data på detta, vilket är en svaghet. Detta är främst ett IT-problem då det ej går att utläsa för vilken diagnos FaR-receptet är ordinerat. Hos de patienter som tagit kontakt med FaR-enheten och också träffat en receptmottagare har diagnoser kring det metabola syndromet, smärta och depression varit en vanlig orsak. Detta får anses som rimligt med tanke på hur det ser ut i samhället i dag (Bertrais et al., 25; Sisson et al., 29; Thorp et al., 21). Både övervikt och fetma ökar och det är 13 procent som i vårt län har ett BMI över 3, enligt resultat från folkhälsorapporten (29). I vårt material är det nästan 6 procent av patienterna som lider av fetma och ofta i kombination med någon ytterligare åkomma. Dessa patienter är ofta fysiskt inaktiva vid förskrivningen och behöver hjälp att komma igång och också stöd under lång tid, för att en förändring ska bli bestående (Statens folkhälsoinstitut, 211). Detta erbjuds av FaR-enheten vilket får ses som en styrka. I Kallings och Leijons (23) utvärdering av pilotprojekt i Sverige var 75 procent av deltagarna kvinnor. Även i studier från andra länder ses en klar kvinnodominans (Elly et al., 23). Hos oss är också kvinnorna i majoritet men inte i lika hög utsträckning, då fördelningen är ungefär 6 procent kvinnor och 4 procent män. Vad orsakerna till att det är fler kvinnor än män kan man spekulera kring, men en kan vara att de aktiviteter som erbjuds av föreningar och organisationer mest attraherar kvinnor. Ett viktigt mål för framtiden är att fler män omfattas av FaR och att arbeta för ett utbud av aktiviteter som lockar fler män. Av de nästan 3 förskrivna recepten var det ungefär en tredjedel som blev inlösta hos receptmottagare. Detta får anses som fullt acceptabelt och står sig väl i jämförelse med vad som uppnåtts inom andra liknande verksamheter (Kallings & Leijon, 23). Detta innebär inte att de 7 procent som ej tagit kontakt med receptmottagare struntat i FaR-ordinationen. De recept som skrivs på egen aktivitet glöms lätt bort, ett recept på promenader, simning, joggning etc., sådant som patienten själv kan utföra och som också är oberoende av tider. Dessutom är det vissa vårdcentraler i länet som har en egen FaR-verksamhet, t.ex. Alvesta och dessa är inte medräknade i denna utvärdering. Följsamhet och effekter av förskrivning Genom tidigare forskning har det konstaterats att fysisk aktivitet ger en rad positiva effekter på hälsa och välbefinnande (Penedo & Dahn, 25). Det är därför glädjande att se att hela 8 procent av männen och 73 procent av kvinnorna ökat sin fysiska aktivitet efter besök hos receptmottagare och att ökningen också kvarstår efter 6 månader. I takt med att man började vara mer fysiskt aktiv så minskade stillasittandet vilket gällde främst kvinnorna. Nyare forskning visar att även en måttlig ökning av fysisk aktivitet och en minskning av stillasittande har betydelse, (Katzmarzyk, Church, Craig & Bouchard, 29). Detta pekar på att våra resultat har klinisk relevans på individnivå. I en studie av Sundquist et al. (24) 23

27 följdes drygt 3 män och kvinnor 65 år eller äldre som under ca 13 år. När hänsyn tagits till bl.a. rökning, vikt, diabetes och blodtryck sågs en förlängd överlevnad hos de aktiva jämfört med de som var inaktiva. De allra flesta som får recept på FaR i vårt län är i åldersgruppen 45 till 64 år. Därefter kommer 3 till 44 åringar, men förskrivningen till dem som är 65 år och äldre borde öka eftersom det finns stora hälsovinster att göra, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Det är också så att vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärtkärlsjukdom än otränade normalviktiga män (Sesso et al., 2) och att bra kondition minskar risken vid bukfetma (Ekblom-Bak et al., 29). Eftersom hela 93 procent av patienterna som besökt FaR-enheten led av övervikt eller fetma är det viktigt att motivera dem till ett rörligare och mindre stillasittande liv framöver. Självskattad hälsa har under lång tid använts för att mäta befolkningens hälsa. En relativt enkel fråga om hur man upplever sitt allmänna hälsotillstånd, anses vara ett bra mått på en persons välbefinnande (Burström & Fredlund, 21). Det var 5 procent av personerna i vårt material som skattade sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra vid första besöket. Motsvarande siffra för befolkningen i hela Kronobergs län var 73 procent (Folkhälsorapporten, 29). En tänkbar orsak till skillnaden i självskattat hälsotillstånd kan vara att de patienter som fått FaR är en selekterad grupp (lider av en eller flera sjukdomar) och därför inte är jämförbar med befolkningen i stort. Det vi ser är att hälsan förbättrats hos 44 procent av kvinnorna och 3 procent av männen efter 6 månader och att förbättringen också höll i sig eller ökade efter 12 månader. Av de patienter som erhållit FaR och träffat en receptmottagare hade de flesta en hög motivationsnivå och hade funderat över eller beslutat sig för en förändring. En anledning till detta kan vara att patienten själv tagit kontakt med receptmottagaren, vilket troligtvis bara de som är motiverade gör. Förskrivarens betydelse i sammanhanget vet vi inte, men från andra studier vet vi att läkares och andra vårdgivares attityd har betydelse för hur patienten agerar fortsättningsvis (Lingfors et al., 23) och att MI är ett bra verktyg i detta arbete (Hettema et al., 25). Även om många förskrivare har fortbildning i MI är det inte självklart att det ger effekt direkt (i form av fler motiverade patienter som tar kontakt med FaR-verksamheten) eftersom det även för personalen tar tid att förändra sitt beteende och i förlängningen sitt arbetssätt. Det är därför viktigt att ha en kontinuerlig fortbildning och uppföljning i samtalsmetodik. Även de patienter som inte förändrat sina levnadsvanor har fått en möjlighet att fundera och reflektera över dessa tillsammans med erfaren och kunnig personal som också erbjudit en individuell och kontinuerlig uppföljning. I slutsatserna i en omfattande litteraturgenomgång om FaR påpekas att man måste ha realistiska förväntningar på vilken effekt ett program kan ge. Man betonar att det är osannolikt att stora förändringar ska ske hos flertalet av deltagarna, men att det har stor betydelse även med små men positiva effekter hos ett stort antal individer (Riddoch et al., 1998). FaR-enheten har också betydelse för förskrivarna genom att de finns som en resurs som tar över patienten i förändringsarbetet. Förskrivaren kan bli mer motiverad att skriva recept då hon/han vet att metoden fungerar och de inte själva behöver sätta av tid för fortsatt motivationsarbete och uppföljning. 24

28 Resultatet av denna utvärdering visar att det med en väl genomtänkt och förankrad organisation är möjligt att implementera FaR i rutinverksamheten både inom primärvård och länssjukvård. Slutsatser Resultatet visar att det är möjligt att implementera FaR i rutinverksamheten både inom primärvård och länssjukvård. Receptförskrivningen ökar kontinuerligt och fler enheter och yrkeskategorier börjar förskriva FaR, både inom primär- och länssjukvård, under implementeringsperioden. FaR-enheten servar både offentliga och privata verksamheter vilket gör att receptförskrivning och uppföljning inte blir beroende av enskilda entusiaster. Framtida forskning Mer utvärdering och forskning av verksamhet relaterat till fysisk aktivitet på recept inom rutinverksamhet behövs. I dag finns en begränsad kunskap om vilka effekter rådgivning om fysisk aktivitet inom t.ex. primärvård har på ökad fysisk aktivitet i ett långsiktsperspektiv. Ett doktorandarbete inom detta område har påbörjats vid FoU Kronoberg. Vidare bör också förskrivares inställning till och erfarenhet av FaR studeras. 25

29 Referenser Aittasalo, M., Miilunpalo, S., Ståhl, T. & Kukkonen-Harjula, K. From innovation to practice: initiation, implementation and evaluation of a physician-based physical activity promotion programme in Finland. Health Promot Int. 27;22: Armstrong, M.J., Mottershead, T.A., Ronksley, P.E. & Sigal, R.J., Campbell T.S. and Hemmelgarn, B.R. Motivational interviewing to improve weight loss in overweight and/or obese patients: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Obesity Reviews, 211;12: Azar, D., Ball, K., Salmon, J. & Cleland, V. Individual, social, and physical environmental correlates of physical activity among young women at risk of depression. J Phys Act Health, 211;8: Barth, T., Näsholm, C. (26). Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. Bertrais, S., Beyeme-Ondona, JP., Czernichow, S. & Galan, P., Hercberg, S., Oppert, JM. Sedentary behaviours, physical activity, and metabolic syndrome in middle-aged French subjects. Obes Res. 25;13: Brønnum-Hansen, H., Juel, K., Davidsen, M. & Sørensen, J. Impact of selected riskfactors on quality adjusted life expectancy in Denmark. Scand J Public Health 27;18: Burström, B., Fredlund, P. Selfrated health: Is it as good predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as in higer social classes. J Epidemiol Community Health 21;55: Choosing health, choosing activity: A consultation on how to increase physical activity. Department of Health, UK, 21. Hämtat från <www.dh.gov.uk > Elly, CR., Kerse, N., Arroll, B. & Robinson, E. Effectiveness of counselling patients on physical activity in general practice: cluster randomised controlled trial. BMJ 23;326:793. Ekblom-Bak, E., Hellenuius, ML., Ekblom, O. & Engström, LM., Ekblom, B. Fitness and abdominal obesity are independently associated with cardiovascular risk. J Intern Med 29;266: Harris A., H-S., Cronkite, R. & Moos, R. Physical activity, exercise coping and depression in a 1-year cohort study of depressed patients. Journal of Affective Disorder 26;93: Hettema, J., Steele, J., Miller, WR. Motivationa interviewing. Annu Rev Clin Psychol 25;1: James, D., Mills, H., Crone, D. & Johnston, LH., Morris, C., Gidlow, CJ. Factors associated with physical activity referral completion and health outcomes. J Sports Sci 29;27:

30 Kallings, L.V., Leijon, M. (23). Erfarenheter av fysisk aktivitet på recept FaR. Statens Folkhälsoinstitut, rapport nr 23:53. Stockholm. Kallings, LV., Sierra Johnson J., Fisher RM., Faire U., Ståhle A., Hemmingsson E., Hellénius ML. Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 29;16:8-84. Katzmarzyk PT., Church TS., Craig CL., Bouchard C. Sitting time an mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer. Med Sci Sports Exerc. 29;41: Leijon, M. (29). Activationg people Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county. (Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings Universitet. Lingfors, H., Lindström, K., Persson, LG. & Bengtsson, C., Lissner, L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care 23; 21: Miller, W. R. Motivational interviewing with problem drinkers. Behavioural Psychotherapy 1983;11: Prasad, DS., Das, BC. Physical inactivity: a cardiovascular risk factor. Indian J Med Sci 29;63: Penedo, F.J. & Dahn, J.R. Exercise and well-being. A review of mental and physical health benefits associated with physical activity. Curr Opin Psychiatry 25;18: Riddoch, C., Puig-Ribera, A., Cooper, A. Effectiveness of physical activity promotion schemes in primary care: a review. Internet: Health Education Authority;1998. Hämtat från<http://www.hda-onlinge.org.uk/documents/effective_primcare.pdf> Rollnick, S., Miller, W., Butler, C. (29). Motivational Interviewing in Health Care: Helping Patient Change Behavior. New York. Schäfer Elinder, L., Faskunger, J. (26). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Sesso, D., Paffenbarger,RS. Jr, Lee, IM. (2). Physical activity and coronay heart disease in men: The Harvard Alumni Health Study. Department of Epidemiology, Harvard School of Public Health, Boston, MA, USA Sisson, SB., Camhi, SM., Church, TS. & Martin, CK., Tudor-Locke, C., Bouchard, C., Earnest, CP., Smith, SR., Newton, RL. Jr, Rankinen, T., Katzmarzyk, PT.: Leisure time sedentary behaviour, occupational/domestic physical activity, and metabolic syndrome in U.S men and women. Metab Syndr Relat Disor 29;7: Shinitzly, H., Kub, J. The art of Motivating Behavior Change: The use of Motivational Interviewing to Promote Health. Public Health Nursing 21;18:

31 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 29. Stockholm: Epidemiologiskt centrum. Sorensen, J., Sorensen, JB., Skovgaard, T. & Bredahls, T., Puggaard, L. Exercise on prescription: changes in physical activity and health-related quality of life in five Danish programmes. Eur J Public Health 27; Statens folkhälsoinstitut, FYSS (28). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut (211). Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Sundquist, K., Qvist, J., Sundquist, J. & Johansson, SE. Frequent and occasional physical activity in the eldery: a 12-year follow-up study of mortality. Am J Prev Med 24;27: Thorp, AA., Healy, GN., Owen, N.& Salmon, J., Ball, K., Shaw, JE., Zimmet, PZ., Dunstan, DW. Deleterious associations of sitting time and television viewing time with cardiometabolic risk biomarkers: Australian Diabetes, Obesity and Lifestyle (AusDiab) study

32 Bilaga 29

33 3

34 31

35 32

36

37 Landstingsstyrelsen beslutade i juni 28 att införa Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Landstinget Kronoberg med början av 29. Detta innebar att personer med legitimation uppmanades förskriva FaR till patienter med diagnos/er där evidens fanns för fysisk aktivitet enligt Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Patienter som erhållit FaR fick möjlighet att träffa en receptmottagare som med hjälp av Motiverande Samtal (MI) tillsammans med patienten planerade för den fysiska aktiviteten. Patienten erbjöds uppföljning och stöttning under ett år. Syftet var att genom ett systematiskt tillvägagångssätt mer effektivt främja fysisk aktivitet som ett behandlingsalternativ och skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Resultatet visar att det är möjligt att implementera FaR i rutinverksamheten både inom primärvård och länssjukvård.

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs

Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs klinik & vetenskap originalstudie Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs Stora variationer mellan landstingen, visar statistik över förskrivningen Lena V Kallings, med dr, lektor, Gymnastik-

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Tid Tisdagen den 23 mars 2010 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Tid Tisdagen den 23 mars 2010 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson 1 (5) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2010-04-06 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 23 mars 2010 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter

FaR. Innehåll. Verksamhets- berättelse. på Hisingen. Statistik. Vuxna. Barn och unga. Aktiviteter FaR på Hisingen Innehåll Statistik Vuxna Barn och unga Verksamhets- berättelse 21 Aktiviteter Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh, Karin Valle Bordes 211-6-1 Verksamhetsberättelse 21 FaR

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer 2006 Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon Folkhälsovetare, Msc Folkhälsovetenskapligt centrum Doktorand, Linköping Universitet

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK.

Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK. 1 2011-10-01 Rapport 2011-06-01: Att skapa ett underlag för hur sjukgymnaster kan arbeta med FYSS/ FaR. Länsövergripande för Samrehab och HRK. Arbetsgrupp: Fanny Ek sjukgymnast, Västervik. Johnny Wiksten

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Let's Make our Day Harder Varför skall vi arbeta med fysisk aktivitet / FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl Välfärdsjukdomarna

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer

Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Fysisk aktivitet på recept i Norden -erfarenheter och rekommendationer Lena Kallings Med Dr (PhD) Gästlärare, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet lena.kallings@pubcare.uu.se

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2011

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2011 Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 211 Sammanställning av uppgifter från ordinationsblanketten för januari - juni 211 Under årets första sex månader förskrevs 1 7 ordinationer av fysisk aktivitet

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) - ett steg till bättre hälsa?

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) - ett steg till bättre hälsa? Filosofie magisterprogram i omvårdnad 60 hp Fysisk aktivitet på Recept (FaR) - ett steg till bättre hälsa? Gunilla Eriksson och Ingrid Johansson Självständigt arbete 15 hp Linnéuniversitetet Kalmar Vårterminen

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010 Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 21 Sammanställning av uppgifter från ordinationsblanketten för januari - oktober 21 Under årets första tio månader förskrevs 2 116 ordinationer av fysisk aktivitet

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan

Rapport. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 2006:11. Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Rapport 2006:11 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Östergötland 2005 Lovande resultat, men receptet för framtiden ligger i en ännu bättre samverkan Linköping December 2006 Matti Leijon Lotta Fornander

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair)

Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair) Implementeringen av fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården (Charlotte Sinclair) Förebyggande och hälsobefrämjande arbete bör enligt prioriteringsutredningens riktlinjer prioriteras högre

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre

Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre Bilaga 1 Fysisk aktivitet på recept FaR (FaR) inom elevhälsan elever som mår fysiskt och psykiskt bra klarar skolan bättre På uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) har en kartläggning gjorts av elevhälsans

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson

Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö. Margareta Samuelsson 1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2010-05-28 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 18 maj 2010 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

MINDRE STILLA- SITTANDE OCH MER FYSISK AKTIVITET BRA FÖR HÄLSAN

MINDRE STILLA- SITTANDE OCH MER FYSISK AKTIVITET BRA FÖR HÄLSAN klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se MINDRE STILLA- SITTANDE OCH MER FYSISK AKTIVITET BRA FÖR HÄLSAN Bevisen för riskerna med fysisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Datum: 20120504 Giltigt tom: Sida 1 (5) Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Syfte Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad metod som sjukvården kan använda för att

Läs mer

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande Utblick Fysisk Aktivitet Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande (stad/område) Kronobergs län Metod/typ av studie Sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet på recept som alternativ

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Samtalsmetodik med MI som grund

Samtalsmetodik med MI som grund 100% ren hårdträning,130405 Samtalsmetodik med MI som grund Karolina Edler Socionom med steg 1 utbildning i KBT, MI-utbildare, coach och handledare karolina@peakvision.se Eftermiddagens fokus: Introduktion

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen kil Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651 02

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen Munkfors Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10,

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer