När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt"

Transkript

1 När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut

2 När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 24:3 issn: isbn: författare: pia wennerholm juslin och sven bremberg redaktör: sven bremberg omslagsfotografi: sjöberg, producerat: sandvikens tryckeri, sandviken 24

4 Innehåll Sammanfattning 5 Frågan 5 Evidens 5 Förslag till policy 5 Bakgrund 7 Barnkonventionen och konflikten mellan barns bästa och barns inflytande 7 Syfte och frågeställningar 8 Metod 9 Begreppet inflytande hos barn 9 Barns inflytande: definition och operationalisering 3 Litteratursökningar 3 Barns hälsa 4 Kodning av hälsoutfall 4 Resultat 7 Hälsoeffekter av ökat faktiskt inflytande på barns hälsa 7 Hälsoeffekter efter barnens ålder 8 Diskussion 2 Felkällor, begränsningar och styrkor i studierna 2 Generella slutsatser: vad översikten säger och inte säger 24 Medverkande 26 Referenser 27 Bilagor 3 Bilaga. Sammanfattande beskrivning av de studier som har analyserats 3 Bilaga 2. Kodning av de analyserade studiernas resultat 4 Bilaga 3. Effekter av ökat inflytande för olika hälsodimensioner efter barnens ålder 46

5

6 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 5 Sammanfattning Frågan Delaktighet och inflytande i samhället brukar betraktas som en grundläggande förutsättning för folkhälsa (Regeringens proposition 22/3:35). Barnkonventionen anger att även barn har rätt till inflytande i frågor som rör dem själva. Barns inflytande kan dock komma i konflikt med deras välfärd eftersom barn kan ha svårt att överblicka konsekvenserna av en del beslut. Det är därför angeläget att klargöra om ökat inflytande för barn i frågor som rör dem själva har gynnsamma effekter på deras hälsa och välfärd. Evidens Inledningsvis diskuteras begreppet barns inflytande efter sammanhang, samhällsnivå, inflytandets form och barns olika förutsättningar till inflytande. Studier som analyserat effekter av barns faktiska inflytande identifierades i fyra databaser som indexerar vetenskaplig litteratur (ERIC, Medline, PsycInfo och Sociological Abstracts). Tio kvantitativa studier som uppfyllde uppställda kvalitetskrav identifierades. Studierna gällde barn i åldern 4 2 år och redovisade hälsoeffekterna av barns inflytande i skolan. Sammantaget visade 2/24 analyser att barns hälsa gynnades av ökat inflytande. Evidensen för att den sociala och intellektuella hälsan gynnades var starkare än evidensen för att den fysiska och psykiska hälsan gynnades. Positiva effekter av ökat inflytande påvisades i alla undersökta åldrar, men evidensen förefaller vara svagast för barn i åldern 8 9 år. Förslag till policy. Barn i åldern 4 2 år bör få ökat faktiskt inflytande i skolan, eftersom sådant inflytande gynnar deras hälsa. 2. Hälsoeffekter av barns inflytande bör studeras vetenskapligt i Sverige.

7

8 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 7 Bakgrund Barnkonventionen och konflikten mellan barns bästa och barns inflytande Barnkonventionen styr samhällets skyldigheter gentemot de medborgare som är yngre än 8 år. Två av artiklarna kan komma i konflikt med varandra principen om barns bästa (artikel 3) och principen om barns inflytande (artikel 2). Dessa artiklar lyder i sin svenska översättning (Hammarberg, 22): Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3). Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet (artikel 2). Artikel 3 som handlar om barnets bästa tillkom för att förhindra att barnaspekten åsidosätts när olika intressen i samhället kolliderar. Enligt artikel 3 ska barns intressen komma i främsta rummet, men andras intressen måste självfallet också beaktas (Hammarberg, 22). Artikel 2 handlar om barns rätt till inflytande, vilket innebär att barn dels ska beredas möjlighet att medverka i beslutsprocesser, antingen direkt eller via en företrädare för deras åsikter, dels att barnets åsikter ska tas i beaktande i alla frågor som rör dem själva (Roche, 997). I praktiken är det inte självklart att budskapen i artikel 3 och 2 alltid går hand i hand. Låt oss som exempel ta en domstolssituation där man ska fatta beslut om ett barn ska ha umgänge med sin pappa. Både barnet och domstolen uppfattar pappans beteende som egendomligt. Enligt Barnkonventionen måste domstolen både ta hänsyn till barnets bästa (artikel 3) och till barnets åsikter (artikel 2). I detta autentiska fall beslutade domstolen om regelbundna kontakter mellan barnet och pappan, eftersom en fortsatt relation med båda föräldrarna är värdefull för barnet, trots att barnet vid domstolstillfället ville undvika kontakt (Roche, 997).

9 8 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan Detta exempel konkretiserar att det kan finnas en konflikt mellan barns bästa och barns rätt till inflytande; mellan vad barn anser och vad vuxna anser. I detta fall kolliderade domstolens uppfattning om vad som var barnets bästa med barnets egna åsikter. I sådana situationer ger Barnkonventionen ingen vägledning i hur olika sorters information ska viktas mot varandra. Allt som sägs är att konventionen bör ses som en helhet, alla artiklar är viktiga och bidrar till denna helhet (Hammarberg, 22, s. ). Ett sätt att närma sig denna konflikt är att klargöra vad forskningen kommit fram till. En rimlig tolkning av artikel 3 (barnets bästa) är att betrakta den som ett uttalande om det i vid mening hälsomässigt bästa för barnet. Om barn får ökat inflytande, leder det till förbättrad eller försämrad hälsa? Främjas eller skadas endast vissa aspekter av barns hälsa av ökat inflytande? Påverkas yngre barn i lika stor utsträckning som äldre barn? Är effekterna både kortsiktiga och långsiktiga? Den vetenskapliga litteraturen kan ge svar på sådana frågor. Syfte och frågeställningar Syftet var att genom en systematisk genomgång av vetenskapliga studier undersöka om barns inflytande, i frågor som rör dem själva, påverkar deras hälsa. Avsikten var att försöka besvara två frågor: ) Leder ökat inflytande till förbättrad hälsa? 2) Varierar effekterna av ökat inflytande med barnens ålder?

10 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 9 Metod Begreppet inflytande hos barn En systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur kräver definition av de begrepp som ska användas. Arbetet inleddes därför med en explorativ sökning efter publikationer som diskuterat begreppet inflytande hos barn, i databaserna ERIC, Medline, PsycINFO och Sociological Abstracts. De sökord som användes i denna initiala fas var influenc* och child* eller adolesc*. En stjärna (*) indikerar att olika böjningsformer av ordet har inkluderats. Bland de arbeten som identifierades togs ingen hänsyn till vilken form publikationerna hade, om det exempelvis var tidskriftsartiklar, böcker och/eller konferensrapporter. Inte heller togs hänsyn till vilken metod författarna till arbetena använt sig av, om det exempelvis var empiriska (kvantitativa och kvalitativa) och/eller teoretiska arbeten. Det primära syftet var att få en uppfattning om hur begreppet inflytande hos barn kan definieras och operationaliseras. Huvudförfattaren läste därför i första hand publikationer som hade betydelse för detta syfte. Dessutom gjordes sökningar på Internet efter relevanta publikationer i Sverige, såsom hos Regeringskansliet, Skolverket, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen med flera myndigheter som handlägger barn- och ungdomsfrågor. Det framkom att inflytande är ett komplext och mångdimensionellt begrepp. Barns inflytande kan gälla ) i olika sammanhang, 2) på olika samhällsnivåer, 3) på individ- och gruppnivå och 4) hos olika grupper av barn med olika förutsättningar till inflytande. Dessa fyra delområden diskuteras nedan. ) Inflytande i olika sammanhang Två walesiska forskare var intresserade av att ta reda på i vilka beslutssituationer barn önskade ha inflytande (Thomas & O Kane, 999). De intervjuade 47 barn i åldern 8 2 år som blivit omhändertagna av myndigheter på grund av traumatiska hemförhållanden i sina biologiska familjer och sedan placerats i fosterfamiljer. Forskarna frågade dem vilken sorts beslut de ville ha inflytande över. De vanligaste beslutssituationerna barnen nämnde var i fallande ordning: vart jag går, vad jag gör, skolan, lek, kontakt med min biologiska familj, var jag bor, vilka mina vänner är, när jag ska komma hem på kvällen, kläder, mat, när jag ska gå och lägga mig, sportaktiviteter, TV-tittande, aktiviteter jag vill ägna mig åt och hem- och hushållsarbete. Barnen nämnde även andra beslutssituationer men dessa var mindre frekventa, exempelvis varför de blivit omhändertagna av myndigheter, fickpengar och att vara hos kompisar.

11 barns och ungdomars inflytande Det fanns tydliga åldersskillnader i materialet. De yngre barnen, 8-åringarna, nämnde oftare än de äldre barnen, 2-åringarna, skolan, lek, kontakten med mammorna (den biologiska mamman och fostermamman) samt TV-tittande, medan de äldre barnen oftare nämnde fickpengar, var de bodde, vilka deras vänner var, när de skulle komma hem på kvällen och när de skulle lägga sig. Det är troligt att svenska barn önskar inflytande i liknande situationer som walesiska barn, eftersom det walesiska och svenska samhället har stora likheter. De beslutssituationer barnen nämnde förekom i sex olika sammanhang, se tabell. Flera av de beslutssituationer och sammanhang som beskrivs går in i varandra. Exempelvis är både barnet, familjen och det omgivande samhället inblandade i den familjerättsliga process i domstol som nämndes ovan. Det kan ändå vara klargörande att hålla isär dessa sammanhang, eftersom de utgör olika arenor där barn vill ha inflytande. Tabell. Beslutssituationer och sammanhang där barn vill ha inflytande samt barnens relationer till vuxna i dessa sammanhang (efter Thomas & O Kane, 999). Beslutssituation Sammanhang Berör barnens relation till Val av kläder, frisyr Individ Föräldrar Val av lek, sport, TV Fritid Föräldrar/föreningspersonal/förskole- och fritidspersonal Beslut om läggdags, Familj och hem/hushåll Föräldrar tid att komma hem på kvällen, hem- och hushållsarbete Beslut i skola Skola Föräldrar/lärare/skolpersonal Val av bostad Boende/ närområde Föräldrar/myndigheter/företag/kommuner Beslut om omhändertagande Samhälle Föräldrar/myndigheter/kommuner Tabellen anger att inflytande är en del av en relation med en avsändare (barnet) och en mottagare som ofta är en vuxen person i familjen, i skolan och i samhället i övrigt. Det är viktigt att se båda dessa poler i de sammanhang där barn vill ha inflytande. Barn har sällan möjlighet att föra sin egen talan och är ständigt beroende av relationerna till de vuxna i samhället (Flekkoy, 995) och dessa aktörer kan antingen underlätta eller försvåra barnens möjligheter till inflytande. En arena där detta konkretiseras är skolan där olika pedagogiska modeller betonar barns inflytande i varierande omfattning; allt ifrån inget elevinflytande alls till mycket stort inflytande. De vuxnas inställning till barns inflytande och deras sätt att bemöta barnens önskemål om inflytande har därför stor betydelse. Detta resonemang tydliggör också att frågan om barns inflytande kan tolkas som en fråga om maktfördelning mellan barn och vuxna.

12 barns och ungdomars inflytande 2) Inflytande på olika samhällsnivåer Det finns en mängd olika organisationer som berörs av barns inflytande i de sammanhang som nämndes i tabell. Några viktiga offentliga aktörer är regering, riksdag och olika myndigheter som arbetar med barn- och ungdomsfrågor samt primärkommuner och landsting. Ytterligare aktörer är de frivilligorganisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Sammanhanget fritid kan utgöra ett exempel. Här är olika idrottsrörelser engagerade. Primärkommunerna har ansvar för idrottsplatser och lekplatser där fritidsaktiviteter kan utövas. Myndigheter, exempelvis Vägverket och Naturvårdverket, har ansvar för att miljön som omger barn och unga är trygg och säker. Detta exempel visar att ett stort antal aktörer med olika ansvarsområden berörs av frågan om barns och ungdomars inflytande. 3) Inflytande på individ- och gruppnivå I regeringens skrivelse 23/4:47 beskrivs barns inflytande som bestående av två dimensioner: den enskildes rätt att bli hörd och respekterad i frågor som rör honom eller henne direkt och den kollektiva rätten till inflytande. Ett annat sätt att beskriva dessa dimensioner är att kalla dem individuella och gruppbaserade. Skolan kan tjäna som ett exempel där barn kan ha inflytande både som individer och som grupp. Som individer kan barnen uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem själva. Som grupp kan barnen uttrycka sin åsikter genom egna förtroendevalda representanter i klassråd och elevråd. Inflytande och demokrati är således två begrepp som är nära besläktade med varandra. Rätten att bli hörd individuellt finns i dag reglerad i många nationella lagar som rör barn, medan det kollektiva inflytandet i kommunerna är mindre utvecklat. Det finns allmänt reglerat i kommunallagen (99:): Nämnderna skall verka för att samråd sker mellan dem som utnyttjar deras tjänster. Det finns även reglerat i Sveriges skollag: Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad ( 2 i kap. 4, 5 och 8) och förutsättningar i övrigt ( 2 i kap. 6 och 7) (SFS 985:). 4) Olika förutsättningar till inflytande hos olika grupper av barn Barn är ingen homogen grupp (Franklin, 995). De har olika egenskaper, erfarenheter och färdigheter och kommer från familjer med olika bakgrund, sammansättningar och socioekonomiska förhållanden. Fokus i denna framställning ligger på barn i allmänhet i Sverige. En viktig aspekt i detta sammanhang är barns ålder och mognad, eftersom olika förmågor utvecklas vid olika tidpunkter i en människas liv. Det är till exempel inte självklart att den grad av inflytande som är positivt för en 4-årings hälsa också är positivt för en 2-årings hälsa. Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kan också påverka barns möjligheter till inflytande. Graden av inflytande bör således anpassas till barns individuella och utvecklingsmässiga förutsättningar.

13 2 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan Hart (992) har beskrivit en inflytandestege med åtta steg som representerar olika grader av inflytande hos barn. Det nedersta steget innebär inget faktiskt inflytande från barnens sida, de finns egentligen bara närvarande som dekoration vid en politisk kampanj eller liknande ( manipulation, decoration, tokenism ), medan det översta steget representerar Harts inflytandeideal : aktiviteter som initieras av barnen själva, men i vilka besluten delas med vuxna ( child designed with shared decisions with adults ). Det är möjligt att ett givet barn mår bäst av en specifik grad av inflytande enligt denna stege, men vi känner inte till någon forskning som undersökt om detta är fallet. Däremot finns omfattande forskning som tyder på att kognitiv kompetens och tilltro till den egna förmågan (eng. self-efficacy) påverkar barns möjligheter att uttrycka sina åsikter och därigenom deras möjligheter till inflytande. Kognitiv kompetens Det är först i 2-årsåldern som barn kan generalisera kunskaper från ett specifikt sammanhang till ett annat, har förmågan att internalisera dessa principer och kan tillämpa dem på en abstrakt och hypotetisk nivå (det formella operationella stadiet, Inhelder & Piaget, 958). Exempel: de flesta 6-åringar kan inte lösa problemet Bill är kortare än Sam men längre än Jim. Vem är längst? utan att konkret se personerna eller visuella avbildningar av dem framför sig (det konkreta operationella stadiet). Om man applicerar förmågan till abstraktion på en beslutssituation så innebär det att individen ska förstå de fakta eller den information som ligger till grund för ett beslut rent hypotetiskt, kunna vikta dessa olika fakta mot varandra på en abstrakt nivå och förstå konsekvenserna av ett beslut i motsats till ett annat, dels på kort sikt men även på lång sikt, dels för sig själv men även för andra (Bukatko & Daehler, 998). Denna förmåga, som generellt går under beteckningen kognitiv kompetens, har stor betydelse för frågan om hur stort inflytande barn i olika åldrar rimligen kan och bör ha. Tilltro till den egna förmågan En annan förmåga som har stor betydelse för barns möjlighet till inflytande är tilltron till den egna förmågan (Bandura 977, 997). Denna förmåga utvecklas hela livet med början redan vid födseln och är beroende av barnets kognitiva kompetens samt interaktion med sin omgivning. Den kognitiva kompetensen är nödvändig för att individen ska förstå sin roll i ett socialt sammanhang, förstå att en händelse orsakar en annan och för värderingen av sina egna tankar, känslor och beteenden. Detta är grunden för självreglering, förmågan att kunna välja sina egna målsättningar och sedan förutse och reglera det egna beteendet så att dessa mål uppnås. Den andra faktorn har att göra med lyhördheten i det växande barnets sociala omgivning, föräldrarnas lyhördhet och senare i barnets liv även lärares, klasskamraters och andra aktörers lyhördhet. Om omgivningen är känslig för barnet i dess försök att förstå och kontrollera sin miljö, kommer barnets tilltro till den egna förmågan att stärkas. Om den sociala omgivningen däremot inte är lyhörd för barnets handlingar

14 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 3 hämmas barnets tilltro till den egna förmågan, vilket hämmar barnets utveckling och kan bidra till svårigheter senare i livet (Maddux, 22). Barns inflytande: definition och operationalisering Barns inflytande är ett mångtydigt begrepp. Vid den avgränsning vi gjort har vi utgått från den definition av inflytande som Kirshner, O Donoghue och McLaughlin (22) gör i sin bok Youth Participation: Improving Institutions and Communities: We understand youth participation as a constellation of activities that empower adolescents to take part in and influence decision making that affects their lives and to take action on issues they care about (s. 6). Vi har därför avgränsat oss till att endast analysera barns faktiska inflytande i frågor som rör dem själva, men i stället för att begränsa definitionen enbart till ungdomar som Kirshner med medarbetare gjort har vi inkluderat alla individer upp till 8 år. Vår definition av inflytande skiljer sig därför från upplevt inflytande. Barn kan till exempel uppleva ökat inflytande utan att de faktiskt fått bestämma mer, till exempel i en undervisningssituation, men det omvända kan också gälla. Litteratursökningar Sökningar efter vetenskapliga arbeten som analyserade barns faktiska inflytande gjordes i november och december 23 i databaserna ERIC, Medline, PsycINFO och Sociological Abstracts från databasernas första datering. Följande sökord användes: child*, adolescen*, youth, student, particip* (delaktighet, medbestämmande, demokrati, engagemang), influen* (inflytande, påverkan), empower* (bemyndiga, göra det möjligt för), selfgovern* (självstyrande), autonomy (autonomi, självstyre, självbestämmanderätt), self-efficac* (tilltro till den egna förmågan), decision (avgörande, beslut). En stjärna (*) indikerar att olika böjningsformer av ordet har inkluderats. För att få fram elevers inflytande användes även en del skolrelaterade sökord: learning, achieve*, democr*, autocr*, academic, open/traditional classroom, child/student-centered/initiated/sharing, teacherdirected/centered/ control*/planned, academic* directed, interv*, teaching method. Dessa sökord valdes därför att den initiala sökningen visade att dessa begrepp ofta förekom i arbeten om barns inflytande. De termer som angav populationen vi var intresserade av inkluderades alltid i sökningarna (det vill säga child*, adolescen*, youth, student) med termen eller (eng. or) emellan, medan de andra sökorden inkluderades i alla de kombinationer som är logiskt möjliga. Varje identifierad studies referenslista genomgicks också i ett andra försök att identifiera relevanta studier.

15 4 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan För att inkluderas i översikten gällde följande fem krav: ) Studien var publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift och hade granskats av sakkunniga forskare före publiceringen. 2) Studien hade en av följande tre utformningar, vardera med olika grad av evidens (U.S. Preventive Services Task Force, 996): randomiserad kontrollerad studie (mycket hög evidens), kontrollerad studie utan randomisering (hög evidens) och kohortstudie/longitudinell studie (måttlig evidens). 3) Det skulle tydligt framgå att barnen hade fått faktiskt inflytande i frågor som rörde dem själva. 4) Utfallsmåtten rörde barnens fysiska, sociala, psykiska eller intellektuella hälsa. 5) Barnen utgjorde en normalpopulation, till skillnad från en klinisk population (till exempel barn med olika fysiska, sociala, intellektuella och/eller psykiska besvär) eller annan särskild population (till exempel kriminella barn, hemlösa barn). Barns hälsa Hälsa definierades brett. Fyra dimensioner särskiljdes: ) fysisk hälsa, 2) social hälsa, 3) psykisk hälsa samt 4) intellektuell hälsa. Fysisk hälsa gällde barnens kroppsliga förmågor, såsom motorisk utveckling eller motoriska färdigheter. Social hälsa gällde förmågor med betydelse för barnens interaktion med andra människor, såsom social kompetens, demokratiska värderingar och utåtriktat beteende. Psykisk hälsa gällde fenomen som främst hade betydelse för barnen själva, såsom deras kroppsuppfattning, självkänsla eller ångestbenägenhet. Intellektuell hälsa gällde kognitiva förmågor och prestationer, såsom barnens läsförståelse, problemlösningsförmåga och skolbetyg. Ytterligare exempel på hur olika fenomen klassificerades finns i bilaga 2. Det bör påpekas att social och psykisk hälsa ofta går in i varandra. Exempelvis kan stark social ångest både ses som ett socialt och psykiskt hälsoproblem. Dels drabbar det individens psykiska inre hälsa (till exempel oro och hjärtklappning), dels drabbar det individens utåtriktade beteende i interaktion med sin sociala omgivning (exempelvis det kan bli svårt att tala inför en grupp människor).vi uppfattade det dock som ändamålsenligt att göra denna indelning för att samlat kunna beskriva fynden i studierna. Indelningen tar heller ingen hänsyn till att olika studier mätte beroende variabler på olika sätt, ibland självrapporterat och i andra fall grundat på lärares eller oberoende observatörers skattningar. I bilaga finns information om hur olika dimensioner av hälsa skattats i de enskilda studierna. Kodning av hälsoutfall För varje identifierad studie klassificerades inflytandet som gynnsamt () eller inte gynnsamt () för var och en av de fyra hälsodimensionerna (se bilaga 2). Dimensionen uppfattades som gynnsamt påverkad om effekten var statistiskt säkerställd på

16 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 5 sannolikhetsnivån p,5. Om utfallet uppmätts med flera variabler klassificerades effekten som gynnsam om någon beroende variabel uppvisade effekt på p,5-nivån, förutsatt att det inte förelåg någon risk för massignifikans. Om en dimension fick värdet innebar det antingen att ingen signifikant positiv effekt påvisats för någon av de ingående variablerna eller att en ogynnsam effekt påvisats. Analyser som kodats som innefattar situationer då brist på inflytande hade en positiv effekt på hälsodimensionen. Kodningen var således accepterande snarare än refuserande. Skälet till detta var att variablerna inte uppfattades likvärdigt kunna beskriva variationer i hälsa. Om exempelvis en studie skattar fysisk hälsa med tre variabler och en variabel uppvisar signifikanta skillnader, medan de två andra inte gör det, är två tolkningar möjliga. Den ena tolkningen utgår från att variablerna är likvärdiga. Genomsnittligt visar då studien ingen effekt på fysisk hälsa. Den andra tolkningen utgår från att variablerna olika väl fångar variationer i hälsa. Den variabel som visar på effekt är den som är mest känslig för förändring. Bristen på effekt för övriga variabler uppfattas hänga samman med att variablerna är mindre känsliga. Grundat på en samlad bedömning av de variabler som använts i studierna tillämpades den senare tolkningen.

17

18 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 7 Resultat Totalt identifierades tio studier som uppfyllde de uppställda kriterierna, varav fyra var publicerade på 97-talet, tre på 98-talet och tre på 99-talet. Inga empiriska studier återfanns från 2-talet (se kolumn, bilaga ). Fem arbeten var randomiserade kontrollerade studier, tre var kontrollerade studier utan randomisering och två var kohortstudier/longitudinella studier. I en del studier fanns både för- och eftermätningar på barnens hälsa, medan andra enbart inkluderade eftermätningar. Samtliga studier var nordamerikanska, nio från USA och en från Kanada. Barnens ålder varierade från 4 till 2 år. Studierna omfattade både barn med låg och hög socioekonomisk status. Alla studierna undersökte barns inflytande och beslutsutrymme i skolan. Exponeringstid, det vill säga hur länge barnen fått vara delaktiga i beslutsprocesserna i skolan, varierade markant från 55 minuter till fyra år. De enskilda studiernas utformning presenteras i kolumn 2, bilaga. Nedan redovisas resultaten efter arbetets två frågeställningar: ) Effekterna av ökat faktiskt inflytande på de fyra olika hälsodimensionerna och 2) hälsoeffekter efter barnens ålder. Effekter efter kön och olika utformning av inflytande diskuteras inte, eftersom det fanns för få studier för att meningsfullt kunna analysera sådana aspekter. Hälsoeffekter av ökat faktiskt inflytande på barns hälsa De tio studierna redovisar totalt 24 analyser av effekter av ökat inflytande på barns fysiska, sociala, psykiska och intellektuella hälsa, se tabell 2. Positiva effekter påvisas i 2/24 analyser. Andelen analyser där positiva effekter påvisas är lika stor i de studier som utformats som randomiserade kontrollerade studier (/2) som i de studier som utformats som kontrollerade studier utan randomisering (5/6) samt kohortstudier (5/6). Evidensen för att den sociala hälsan (positiva effekter i 8/8 analyser) och intellektuella hälsan (positiva effekter i 6/6 analyser) gynnas av faktiskt inflytande är starkare än evidensen för att den fysiska hälsan (positiva effekter i 2/3 analyser) och psykiska hälsan (positiva effekter i 4/7 analyser) gynnas av faktiskt inflytande.

19 8 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan Tabell 2. Andel analyser som påvisar förbättrad hälsa vid ökat inflytande i skolan, efter studiernas utformning och de fyra hälsodimensionerna. Studietyp (antal studier) Hälsodimensioner Fysisk Social Psykisk Intellektuell Samtliga fyra hälsa hälsa hälsa hälsa dimensioner av hälsa Randomiserade kontrollerade /2 5/5 3/5 3/3 2/5 studier (6) Kontrollerade studier utan N/A 2/2 /2 2/2 5/6 randomisering (3) Kohortstudier () / / N/A / 3/3 Totalt 2/3 8/8 4/7 6/6 2/24 N/A (not applicable) innebär att hälsodimensionen inte mättes i dessa studier. Hälsoeffekter efter barnens ålder De tio studierna redovisar totalt 47 åldersspecifika analyser av hälsoeffekterna av ökat inflytande, se tabell 3. Åldersgrupperna redovisas så att minst fem analyser redovisas för varje åldersgrupp. Analyser för fyraåringarna saknas. I åldrarna 2 år var antalet analyser så få att dessa åldrar presenteras som en grupp ( 2 år). Tabell 3. Andel analyser som påvisar förbättrad hälsa vid ökat inflytande i skolan, efter barnens ålder och de fyra hälsodimensionerna. Hälsodimensione Barnens ålder 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 2 år Samtliga åldrar Fysisk hälsa /2 /2 /2 /2 /2 N/A / Social hälsa /2 / / /2 /3 2/5 5/3 Psykisk hälsa / 2/2 2/4 2/5 /3 / 7/6 Intellektuell hälsa / / / /2 /2 / 5/8 Totalt 3/6 3/5 3/8 4/ / 3/5 7/47 N/A (not applicable) innebär att hälsodimensionen inte mättes/signifikansprövades. Sjutton av analyserna visar på positiva effekter. Övriga analyser redovisar inga statistiskt säkerställda effekter eller, i några fall, negativa effekter (ej redovisat i tabellerna eftersom kodningen inte gör skillnad mellan dessa två utfall). De negativa effekterna påvisas främst på fysisk hälsa då barnen med ökat inflytande fått möjlighet att avstå från att delta i idrottsundervisning.

20 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 9 Det finns två sannolika skäl till att andelen positiva effekter är lägre då analyserna genomförts åldersspecifikt, jämfört med då de utförts utan uppdelning efter ålder. Det första skälet är att de positiva effekterna endast gäller för barn i vissa åldrar. Om effekterna hos barnen i dessa åldrar är tillräckligt stora, kan effekterna också påvisas i hela åldersmaterialet trots att statistiskt säkerställda effekter saknas hos barnen i de andra åldrarna. Det andra skälet har att göra med de statistiska prövningarna. När en uppdelning sker i olika åldrar blir varje undersökningsgrupp mindre, vilket minskar möjligheterna att påvisa statistiskt säkerställda effekter. Positiva effekter av ökat inflytande påvisas i alla åldrar. Evidensen är dock svagast för barn i 8 9-årsåldern.

21

22 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan 2 Diskussion De tio identifierade studierna gällde barn i åldern 4 2 år och alla studierna redovisade hälsoeffekterna av barns inflytande i skolan. Sammantaget visade 2/24 analyser att barns hälsa gynnades av ökat inflytande. Evidensen för att den sociala och intellektuella hälsan gynnades var dock starkare än evidensen för att den fysiska och psykiska hälsan gynnades. Positiva effekter av ökat inflytande påvisas i alla undersökta åldrar. Evidensen är dock generellt sett svagast för barn i åldern 8 9 år. Inga gynnsamma effekter på fysisk hälsa kunde påvisas i någon av de tio åldersspecifika analyserna som redovisas. Ett skäl till detta kan ha att göra med utformningen av inflytande i dessa studier. Med ökat inflytande hade barnen bland annat möjlighet att avstå från att delta i vissa moment under idrottsundervisningen. Om de flesta barnen valde att avstå från dessa moment är det inte anmärkningsvärt om deras motoriska färdigheter utvecklades sämre. De barn som inte hade inflytande deltog däremot och utvecklade därigenom sina motoriska färdigheter. Felkällor, begränsningar och styrkor i studierna Olika mätinstrument och skalor En av översiktens begränsningar är att de identifierade studierna använt sig av olika sätt att mäta både inflytandet och barnens hälsa. En del studier har använt sig av självskattningsformulär som barnen och lärarna fick fylla i, andra studier har använt sig av oberoende observatörer som studerat barnens och lärarnas beteende och ytterligare några studier har intervjuat barnen och lärarna. I de sällsynta fall där samma mätinstrument använts (såsom ett självskattningsformulär) för att mäta en viss variabel (såsom ångest), har inte heller samma skala använts av olika forskare i de olika studierna. För att få en systematik i denna mångfald av mätinstrument och skalor klassificerades variablerna därför i fyra olika hälsodimensioner utan hänsyn till mätmetod. Detta tillvägagångssätt medgav en enhetlig begreppsapparat som gick att tillämpa på alla de identifierade studierna. En nackdel med metoden är dock att vissa mätinstrument lättare ger upphov till snedvridna resultat än andra. Det kan exempelvis vara lättare för en elev att ge osanna uppgifter om eleven besvarar ett självskattningsformulär än om eleven blir intervjuad eller observerad. En annan nackdel är att vissa skalor ger mindre pålitliga resultat (har sämre reliabilitet). Dessa problem kan dock inte förklara studiens huvudresultat ett positivt samband mellan inflytande och hälsa.

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden)

Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report of Sweden) Stockholm 2014-11-01 Till Committee on the Rights of the Child Lika Unikas synpunkter på Barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen (List of issues in relation to the fifth periodic report

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom socialtjänsten Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer