[TILLGÄNGLIGHET FÖR INNERSTADEN GÖTEBORG ]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[TILLGÄNGLIGHET FÖR INNERSTADEN GÖTEBORG ]"

Transkript

1 2012 Projektledning inom Besöksnäringen Isolde Österlin La Mont [TILLGÄNGLIGHET FÖR INNERSTADEN GÖTEBORG ] Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men sällan är så fallet.

2 Sammanfattning Titel: Tillgänglighet för Författare: Isolde Österlin La Mont Handledare: Christina Rundcrantz Inledning: Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men ofta är inte så fallet. Syfte: Följande rapport syftar till att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i samt därmed skapa större kundnytta för alla besökare, med eller utan funktionsnedsättning. Syfte innefattar också att skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. Avgränsning: Detta projekt innefattar alltså främst strategiska framtidsrekommendationer snarare än praktiska resultat och sträcker sig till att behandla fastighetsägarna och handikappsorganisationerna i s tillgänglighetsgrupp. Frågeställning: Vilka är de vanligaste hindren för tillgängligheten i? Vilka åtgärder prioriterar handikappsorganisationerna Vilka åtgärder prioriterar fastighetsägarna? Metod: Insamling av primär data har i min rapport varit en del av den totala informationssamlingen. Jag har valt att samla information på ett kvalitativt sätt i form av personliga intervjuer. I min rapport har den sekundära datan använts för att få en förförståelse och bakgrund för min frågeställning. Slutsats: Slutsatsen av tillgänglighetsprojektet visar på svagheter på grund av 2 år gammal data, svårigheter i att jämföra verksamheter med varandra och en generalisering i resultatet som ej bör generaliseras. Trots dessa medför projektet mycket goda effekter såsom samverkan, framåtanda och inspiration hos inte minst tillgänglighetsgruppen men också. 2

3 Innehåll 1 Inledning Syfte Mål Avgränsning Frågeställning Metod Teori Begreppsdefinitioner Tillgänglighet Funktionsnedsättning Enkelt avhjälpta hinder - HIN Funktionshindersperspektivet hindren finns i miljön Regelverk nationellt och internationellt Organisation Finansiering Företagsvision Fokusområde tillgänglighet Tillvägagångssätt Argument för att öka tillgänglighet Empiri Inventeringarna Intervjuerna Prioriterade åtgärder hos handikappsorganisationerna Prioriterade åtgärder hos fastighetsägare Intervjuunderlag för möte med fastighetsägare i Intervju med tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson, Fastighetskontoret Min studies tillförlitlighet Analys/Diskussion Tillgänglighetsprojektet i Resultatet Egna reflektioner Referensförteckning Artiklar Hemsidor Tryckta källor Personlig kommunikation BILAGA BILAGA Intervju med Anna Ekenberg , Intervju med Robert Kindberg , Intervju med Thomas Krantz , Intervju med Henrik Ehrlington ,

4 1 Inledning K apitlet tar upp utgångsläget för begreppet tillgänglighet i medlemsorganisationen, lite om organisationens uppbyggnad samt hur de arbetat med tillgänglighet visats. Detta för att du som läsare skall få en bild av företaget och dess satsningar. Kapitlet omfattar även en kort beskrivning av mig samt mitt syfte och frågeställning med rapporten. 1.1 Bakgrund Det har sedan länge funnits krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Trots detta är stora delar av samhället otillgängligt. Vid ny och ombyggnation ska byggnader idag enligt lag vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, men så är sällan fallet. 1 Mitt namn är Isolde Österlin La Mont och jag läser på Yrkeshögskolan i Kungälv där jag tar examen VH Följande rapport skrivs på uppdrag av där jag genomfört delar av min nu pågående LIA-period(Lärande i arbete). Innerstaden i Göteborg är en medlemsorganisation för alla företag i och omkring Göteborgs stadskärna. Bolaget drivs och finansieras genom samarbetet mellan Göteborgs Köpmannaförbund, Fastighetsägarna Göteborg samt Göteborgs stad med Trafikkontoret, Park och Naturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. arbetar med att göra Göteborgs stadskärna mer tillgänglig och har under 2012 tagit fram en tillgänglighetsgrupp med representanter från flera handikappsorganisationer, Göteborgs stad samt Arbetsförmedlingen. Man har samarbetat med Riskhanterings Akademien och gjort en tillänglighetsinventering på 200 av Innerstadens medlemmar. Här framgår hur respektive butik eller verksamhet ser ut i dagsläget och vad man kan behöva förbättra i sin butik för att underlätta framkomlighet för funktionsnedsatta personer inom områdena: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. Mitt arbete tar vid där Riskhanterings Akademiens arbete avslutades och innefattar att få representanterna i den framtagna tillgänglighetsgruppen att enas kring en lista på främst förekommande hinder. Tillgänglighetsgruppens representanter skall alltså godkänna en lista av hinder utifrån sina respektive perspektiv, funktionshinder, nytta och pris, för att man tillsammans skall kunna se till att hindren åtgärdas. Målet är att dessa hinder skall vara undanröjda hos samliga av s medlemmar innan 2012 års slut. 1.2 Syfte Följande rapport syftar till att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i samt därmed skapa större kundnytta för alla besökare, med eller utan funktionsnedsättning. Syfte innefattar också att skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. 1 Accessums hemsida, 4

5 1.3 Mål Ta fram en 10-punktlista av enkelt avhjälpta hinder, HIN 2, som godkänts av fastighetsägare samt handikappsorganisationerna i Tillgänglighetsgruppen,. 1.4 Avgränsning Följande rapport är avgränsat till att behandla den 10-punktslista som skall tas fram innan 19 april då det hålls en utbildning i tillgänglighet för alla s medlemmar. Detta projekt innefattar alltså främst strategiska framtidsrekommendationer snarare än praktiska resultat och sträcker sig till att behandla fastighetsägarna och handikappsorganisationerna i Innerstaden Göteborgs tillgänglighetsgrupp. 1.5 Frågeställning Följande rapport syftar till att besvara följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste hindren för tillgängligheten i? Vilka åtgärder prioriterar handikappsorganisationerna Vilka åtgärder prioriterar fastighetsägarna? 1.6 Metod Insamling av primär data har i min rapport varit en del av den totala informationssamlingen. Jag har valt att samla information på ett kvalitativt sätt i form av personliga intervjuer. Till kvalitativa metoder räknas de undersökningar som resulterar i beskrivande information. Denna information kan beskriva till exempel åsikter, känslor eller beteende. Kvalitativa studier präglas av en närhet mellan de som undersöker och de som blir undersökta. Exempel på kvalitativa metoder är fallstudier, fokusgrupper eller intervjuer 3. Genom intervjuerna har jag fått tillgång till information som är omöjlig att få genom till exempel observationer, då ämnet oftast inte diskuteras i tillräcklig utsträckning. Enligt Faarup och Hansen (2011) är den viktigaste fördelen med personliga intervjuer den närhet som uppstår mellan moderator och respondent, vilket bidrar till en bakomliggande förståelse av ämnet. I min rapport har den sekundära datan använts för att får en förförståelse för min frågeställning. Min utmaning låg framförallt i att hitta relevant sekundär data som är tillförlitlig och håller hög kvalitet. För att vara säker på att den insamlade datan är tillförlitlig har jag använt mig av källor som har stark anknytning till mitt specifika projekt och har tydlig förankring i ämnet tillgänglighet. De respondenter som bidrar till rapportens primärdata och deltar i de kvalitativa undersökningarna har blivit utvalda av att delta i tillgänglighetsgruppen. Samtliga av dem antingen har roller som ordförande, brukarstödskonsulent, tillgänglighetsexpert eller sitter som yttersta representanter i de olika organisationerna DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet), SRF (Synskadades riksförbund), HSO (Handikappsföreningarnas samarbetsorgan), Arbetsförmedlingen och Fastighetskontoret. Den sekundära datan har samlats in från diverse källor som även dem håller hög tillförlitlighet. Exempel på dessa är Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, som arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige, Svensk Handel, Tillgänglighetsdatabasen och Boverket. 2 Se begreppsbeskrivning för enkelt avhjälpta hinder - HIN 3 McMillan & Weyers

6 2 Teori D etta kapitlet syftar till att gå igenom relevant information som berör bakgrunden till min frågeställning. Min önskan är att läsaren efter att ha avslutat kapitlet har fått en klar bild av begreppet tillgänglighet och dess komplexitet. Vidare innehåller kapitlet mer utförlig information om, dess arbete med tillgänglighet samt argument för varför man företagare bör arbeta med att bli mer tillgänglig. 2.1 Begreppsdefinitioner Tillgänglighet Tillgänglighet används som ett samlande begrepp för både tillgänglighet, begriplighet och användbarhet. Dessa tre begrepp används för att beskriva vad som menas med att något ska vara möjligt att använda eller förstå. Vad det innebär ytterligare för olika funktionsnedsättningar varierar men beskriver överlag hur en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande 4. Fem funktionsnedsättningar: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen samt svårt att bearbeta, tolka och förmedla information Funktionsnedsättning Var femte person har någon typ av varaktig funktionsnedsättning. De som har svårt att röra sig eller svårt att se eller höra lägger vi ibland märke till. Men de som till exempel har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information eller har svårt att tåla vissa ämnen är mindre synliga. Men oavsett om våra funktionsnedsättningar syns eller märks har vi alla rätt att få våra mänskliga rättigheter uppfyllda 5. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda att man är funktionshindrad. En person med funktionsnedsättning kan vara funktionshindrad i en miljö men inte i en annan. Insatser till personer med funktionsnedsättning kan dels syfta till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra eventuella besvär, men också till att anpassa miljön. En funktionsnedsättnings omfattning och varaktighet kan variera. Den kan vara medfödd, som till exempel Downs syndrom eller autism, eller förvärvad genom olycka eller sjukdom. Man kan också skilja på synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Psykiska funktionsnedsättningar och allergier är exempel på osynliga funktionsnedsättningar. De vanligaste funktionsnedsättningarna i Sverige är rörelsenedsättningar, hörsel- och synnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter och allergi/astma Enkelt avhjälpta hinder - HIN Eftersom att projektet syftar till att endast behandla de hinder som räknas som enkelt avhjälpta, även förkortat HIN, följer här ett stycke som förklarar begreppet och visar på vilka parametrar man tar hänsyn till och vad som bestämmer att ett hinder är enkelt avhjälpt. Boverket definierar enkelt avhjälpta hinder i sin grunduppfattning BFS 2011:13 - HIN 2 enligt nedanstående stycke. 4 Tillgänglighetsdatabasen beskrivning, [Hämtat den ] 5 Västra Götalandsregionen tillgänglighetssatsning-broschyr [Hämtat den ] 6 Vårdguiden, [Hämtat den ] 6

7 5 Hinder enligt 6 18 ska avhjälpas, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren 7. Man nämner även i vidare förklarande text att bedömningen av ett och samma hinder kan variera; ett hinder som vid en viss tidpunkt inte bedöms som enkelt avhjälpt kan senare bedömas vara det beroende på om förutsättningarna ändras. Enligt Boverket handlar de praktiska förutsättningarna om det som fysiskt behöver göras för att avhjälpa hindret. Det är förutsättningarna på platsen som påverkar bedömningen; ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Det kan t.ex. vara enkelt att komplettera eller ersätta 2 3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det samtidigt kan vara svårt att göra det i en trång miljö med smala trottoarer. De ekonomiska förutsättningarna handlar om kostnaderna för avhjälpandet och förmågan att bära kostnaderna. Kostnaden för samma åtgärd kan vara orimligt tung för en ägare men hanterbar för en annan ägare med andra ekonomiska resurser. Frågan om ett hinder är enkelt att avhjälpa bör därför ständigt omprövas 8. För s del så innebär tillgänglighetsprojektet med fokus på HIN att de rekommendationer och förslag på åtgärder som kommer fram kan vara enkelt avhjälpta men inte måste vara det. Eftersom åtgärdslista blir en generell sammanslagning kan vissa av åtgärderna innebära att det krävs för stora resurser för att de ska kallas enkelt avhjälpt. Vilket betyder att för de verksamheter För att slutligen få fram vilka hinder som är enkelt avhjälpta för respektive verksamhet, då denna fråga sällan är generell, bör man göra en prövning av de praktiska och ekonomiska förutsättningarna samt nyttovärdet med åtgärden hos byggnadsnämnden. Då byggnadsnämnden fungerar som beslutande organ är de enväldiga i fråga om ett hinder hos en specifik verksamhet är enkelt avhjälpt Funktionshindersperspektivet hindren finns i miljön I arbetet med att göra medlemmarna i med tillgängliga är det viktigt att man kommunicerar med rätt inriktning och perspektiv. Funktionshindersperspektivet skiljer funktionshinder från funktionsnedsättning. Perspektivet innebär att, i all planering och i allt genomförande, utgå från att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. Funktionshinderperspektivet innebär att identifiera och åtgärda hinder för delaktighet samt att integrera perspektivet i verksamheten, vilket gör att inte nya hinder uppstår. En funktionsnedsättning är kopplat till personen och behöver inte innebära att personen inte kan delta. Om miljö och omgivning är otillgänglig uppstår funktionshinder. Med funktionshinderperspektivet menar man att det är funktionshinder som hindrar personer från att delta i samhället och inte tvärtom Boverket, HIN, [Hämtat den ] 8 Boverket, HIN, [Hämtat den ] 9 Intervju med Robert Kindberg , , på DHR, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, se bilaga 3 10 Handisam, Funktionshinderperspektivet [Hämtat den ] 7

8 2.2 Regelverk nationellt och internationellt Den svenska regeringen presenterade den 16 juni 2011 en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Strategins syfte är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren 11. (se även bilaga 1 för mer information) En viktig utgångspunkt i regeringens fortsatta arbete är de mänskliga rättigheter som slås fast i bland annat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionens syfte sammanfattas nedan med följande utdrag: Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. 12 Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars Den undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Sedan dess har konventionen undertecknats av ytterligare ett stort antal länder. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de regelverk som redan finns. Konventionen fokuserar på ickediskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ha såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen är en del av de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder såklart innefattar de allmänna mänskliga rättigheterna. Den nya konventionen har istället till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att få sina mänskliga rättigheter. 2.3 För en regions utveckling är stadskärnans attraktivitet och tillgänglighet av grundläggande betydelse. I de tillväxtplaner som finns för Göteborgsregionen, med en målsättning att nå ett befolkningsunderlag på till år 2020, är en levande och spännande stadskärna en förutsättning för framgång (Hämtat från s hemsida, verksamhetsberättelse ) Organisation är ett bolag som formades 2005 i syfte att fungera som en samverkansplattform mellan Fastighetsägare, Köpmannaförbundet och Göteborgs Stad. Syftet var, och är fortfarande, att utveckla och skapa en attraktiv och framgångsrik stadskärna i området innanför vallgraven i Göteborg. har skapats med uppgift är att säkerställa bästa tänkbara attraktionskraft och skall erbjuda en levande och spännande stadskärna med unika värden för såväl göteborgare som besökare 13. Satsningar på s kärnvärden; närproducerat, kvalitet, god personlig service och ett spännande och varierat butiksutbud, skapar dess unika profil. 11 Regeringen [Hämtat den ] 12 Mänskliga rättigheter, &subnavinstance=3 [Hämtat den ] 13 Hämtat från s verksamhetsberättelse i 2012 års evenemangskalender 8

9 En stark samverkan på alla plan kännetecknar överlag Göteborgs sätt att förverkliga målen för sin framtid. Satsningar på infrastruktur, ökad kollektivtrafik och en förtätning är gemensamma insatser för Göteborg med syfte att i den globala konkurrensen kunna vara en attraktiv region Finansiering I själva verket är det Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet som startat bolaget med 50 % av aktierna var. Göteborgs Stad har, istället för att gå in som tredje delägare i bolaget, tecknat ett långsiktigt, strategiskt avtal med Fastighetsägarna och Köpmannaförbundet. Ägarna och Göteborgs Stad bekostar tillsammans administration och centrumledning. Företag och organisationer kopplas till genom medlemskap. Medlemsavgiften/serviceavgiften är beroende av företagsstorlek. All övrig verksamhet som bedrivs är i projektform och finansieras genom specialavtal med inblandade parter och sponsorer Företagsvision Genom nära samverkan med övriga aktörer tillsammans stärka och utveckla Göteborgs City som en attraktiv mötes- och handelsplats i regionen - vilket också bidrar till staden Göteborgs och regionens positiva utveckling. 2.4 Fokusområde tillgänglighet Under ett ESF-projekt (Europeiska Social Fonden) som genomförde 2009/2010 gjorde ett antal praktikanter från RiskHanteringsAkademin tillgänglighetsanalyser av 230st medlemsföretag. Man såg då på frågan om tillgänglighet utifrån två huvudaspekter dels säkrande av tillgänglighet för alla deltagare i projektets alla aktiviteter och dels säkrande av tillgänglighet för alla besökare, kunder och verksamma till de offentliga miljöerna i innerstadsområdet. En av utgångspunkterna i arbetet med tillgänglighetsanalysen var lagen om HIN mot tillgänglighet till lokaler dit allmänheten har tillträde. Metoden för analyseringen startades upp med en utbildning av Göteborgs Stads Fastighetskontor, därefter tog man kontakt och informerade medlemsföretag inom som deltog i det pågående ESF-projektet. Man använde sig av olika formulär för olika verksamheter, beroende av vilken verksamhet som drivs i lokalen och om det finns trappor, ramper, hissar, toaletter eller handikappsparkeringsplatser. Man dokumenterade parkering, trappor eller andra specifika hinder med kamera och mätte trösklar, utrymmen och passagebredder med måttband. Även avstånd till och från handikappsparkering samt lutning på t.ex. ramper mättes och dokumenterades av praktikanterna. När sedan tillgänglighetsinventeringen av en lokal var klar fördes informationen och bilderna in i tillgänglighetsdatabasen (se information om tillgänglighetsdatabasen under begreppsbeskrivning) och den värdefulla informationen om varje verksamhet finns nu även tillgänglig på Innerstaden Göteborgs hemsida, i samband med respektive butik. Idag har man skapat en tillgänglighetsgrupp bestående av representanter från SRF-Synskadades riksförbund, HSO-Handikappsförbunden, Arbetsförmedlingen, Göteborgs Stad trafikkontoret, DHR- Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet samt. 14 Hämtat från s hemsida, Innerstaden Göteborg&initid=634&heading=Om &mainpage=templates/02.asp?sida=650 [Hämtat den ] 9

10 Syfte och mål med tillgänglighetsgruppen har definierats likt följande: Under 2012 skall en utbildning genomföras för att sprida kunskap och öka handelns möjlighet och beredskap om kunder med funktionsnedsättningar. Detta skall ske inom ramen för Fysisk tillgänglighet, Bemötande och Lättare informationstillgänglighet. Utbildningen skall också innehålla en insiktsövning vilket skall ske gentemot Innerstaden Göteborgs medlemmar. Gruppen skall under 2012 träffas för ett gemensamt möte inom ramen för ESF-projektet för att kunna byta erfarenheter samt genomföra en studieresa. 2.5 Tillvägagångssätt Första steget i mitt arbete var att sammanställa de 200 inventeringarna som gjorts under Detta innebar ett nära samarbete med administratörer för Tillgänglighetsdatabasen som har samlat alla inventeringarna i sitt arkiv. För att få en översiktlig bild av vilka som var Innerstadens främst förekommande och som skulle komma att utgöra åtgärdslistan samlade jag dem i ett mer överskådligt exceldokument. Utifrån inventeringarna tog jag sedan fram de 20 enkelt avhjälpta hinder som procentuellt uppkommer mest hos verksamheterna. En svårighet var att hitta bästa sättet att jämföra verksamheterna då de består till 70 % av butiker, 20 % av restaurang och caféverksamhet samt 10 % av kontorslokaler. Beroende på vilken sorts verksamhet som bedrivs, genomförs olika utredningar i inventeringarna. För att få fram ett sanningsenligt svar krävdes då separata procentuträkningar för respektive verksamhet. Nästa steg var att värdera de hinder som sammanställningen utgav och prioritera utifrån kundens främsta behov. För att få fram detta genomfördes kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med representanter från respektive handikappsorganisation i tillgänglighetsgruppen (se bilaga 3). Här bad jag dem att rangordna de framtagna hindren och prioritera de viktigaste hindren först. Efter att ha slagit samman de prioriterade listorna från de kvalitativa undersökningarna skapas en fullständig åtgärdslista att utgå ifrån. Ytterligare kvalitativa undersökningar gjordes med Per-Anders Berntsson, tillgänglighetsexpert på Fastighetskontoret, för att dels få fördjupning i vad tillgänglighetsbegreppet står för samt att skapa kunskap om vad de nystiftade lagarna innebär för en fastighetsägare. I den tredje delen av mina kvalitativa undersökningar träffade jag Christer Harling från Harlings Fastigheter, som äger största delen av fastigheterna i. Här var syftet att stämma av åtgärdslistan med honom och gemensamt komma fram till minst 10st prioriterade punkter som skall åtgärdas innan 2012 års slut. Bedömningen utgår från kostnad och omfattning av respektive hinder. Slutligen sammanfattades hela projektet med mina egna reflektioner och slutsatser utifrån den kunskap och de perspektiv jag samlat. Jag redogör för projektets styrkor och svagheter och om man bör utgå från eventuella felkällor i undersökningarna. 10

11 Arbetet har följt följande tidplan: Tidplan Aktivitet Att göra Deadline Status Sammanställning av inventeringar Ta kontakt med VG för inlogg på tillgänglighetsdatabasen Skriva samman de 200 inventeringarna på gemensamt exceldok Räkna ut procentsats Ta fram de 20 högsta procentsatser av HIN 15 Mars KLART Prioriterad lista utifrån Handikappsorg Prioriterad lista utifrån fastighetsorg Slutgiltig rapport Boka möte med respektive org Jämföra respektive lista utifrån varje funktionsgrupp Sammanställ en slutgiltig lista Boka möte med representant för fastihgetsorg. Se över listan från handikappsorg. prioritera utifrån pris och nytta, diskussion med fastihetsorg Skriv färdigt rapport, komplett med analys och diskussion 22 mars KLART 28 april KLART 30 april KLART 2.6 Argument för att öka tillgänglighet Svensk Handel arbetar aktivt med att informera och motivera såväl köpmän som fastighetsägare om de nya regelverken angående enkelt avhjälpta hinder (HIN). Man strävar efter att de nya riktlinjerna skall omsättas till aktiv handling inom närmsta möjliga tid och dess fokus ligger på att få bort trösklar, få fram kontrastmarkeringar och göra alla trappor lättillgängliga. Meta Troell, omvärldsbevakare på Svensk Handel, förklarar i en artikel om möjligheterna med tillgänglighet och hävdar att en förbättrad tillgänglighet inte bara är gynnar de med funktionsnedsättning, utan att det även är kvalitetshöjande för alla som vill ha det bekvämt när de handlar. Meta Troell menar också att företagare tjänar på att förbättra tillgängligheten i butiker eftersom närmare två miljoner personer har en funktionsnedsättning och Svensk Handel uppskattar köpkraften hos dessa personer till cirka 100 miljarder kronor. Tänker man sig då även att många anhöriga väljer samma butiker som sina familjemedlemmar kan köpkraften uppgå till miljarder kronor Svensk Handel, om tillgänglighet, [Hämtat den ] 11

12 3 Empiri K apitlet fyra presenterar resultatet av mina undersökningar i tre separata steg. Första delen visar vad sammanställningen av inventeringarna redovisade, andra delen består av en sammanfattning av de kvalitativa undersökningar som gjordes med representanterna från tillgänglighetsgruppen och den tredje delen presenterar de prioriterade listor som intervjuerna resulterade i. Slutligen har jag även kommenterat tillförlitligheten i min rapport i ett sista stycke. 3.1 Inventeringarna De tillgänglighetsinventeringar som genomfördes 2010 redovisar hur respektive butik eller verksamhet ser ut i dagsläget och vad man kan behöva förbättra i sin butik för att underlätta framkomlighet för funktionsnedsatta personer inom områdena: svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tåla vissa ämnen, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. Följande lista är resultatet av sammanställningen och redovisar de 20 enkelt avhjälpta hinder som procentuellt uppkommer mest hos verksamheterna. Första kolumnen med rubriken nummer visar vilken plats på listan hindret kommer på och andra kolumnen med rubriken antal visar hur många av de 200 verksamheterna som behöver åtgärda just det hindret. Sedan följer hur många procent antalen innebär och slutligen namnges hindret. Numreringen vid varje hinder utgår från hur Boverket har kategoriserat hindrena och inventeringarna. Yta jämn finns på två ställen i listan men med olika numrering där siffrorna 099 avser utemiljö såsom handikappsparkering och 081 avser innemiljö. SAMMANSTÄLLDA HINDER Nummer Antal Procent Hinder % 091 Ledstråk visuellt (HIN) % 092 Ledstråk kännbart (HIN) % 099 Yta jämn (HIN) % 103 Utskjutande hinder och skyltar (HIN) % 102 Fasta hinder (HIN) % 106 Belysning (HIN) % 081 Yta jämn (HIN) % 156 Utskjutande föremål (HIN) % 364 Fasta föremål (HIN) % 119 Passagedörr (HIN) % 121 Slagyta dörr (HIN) % 304 Kassa (HIN) % 160 Tröskel (HIN) % 159 Nivåskillnad tröskel (HIN) % 005 Text/Pictogram (HIN) % 010 Punktskrift/Relief (HIN) % 076 Belysning (HIN) % 055 Krok (HIN) % 056 Spegel (HIN) Resultatet av de sammanställda intervjuerna visar på höga procentsatser på hindrena gällande kännbart och visuellt ledstråk (nr 091 och 092). Dessa, liksom 099 yta jämn, avser utemiljöer och blir därför generellt för flera av butikerna då man ligger på samma gata och hänvisar till samma handikappsparkeringar. För åtgärder som inte rör fastigheterna direkt är Gatukontoret ytterst ansvariga och man kan därför se dem, till en viss mån, mindre relevanta. 12

13 3.2 Intervjuerna Efter att ha träffat samtliga representanter från tillgänglighetsgruppen och genomfört intervjuer med var och en av dem, framkom många olika perspektiv som är viktiga att ta hänsyn till i ett vidare arbete mot ökad tillgänglighet. En gemensam stämning i alla intervjuer var ett stort engagemang och man kände hur alla respondenter brann för sitt ämne. Med denna utgångspunkt var det ingen svårighet att skapa intresse för mitt syfte och jag kunde samla mycket information trots de relativt korta mötestillfällena. Henrik Ehrlington, brukarstödskonsulent HSO, menar att en svårighet med att ta fram en lista som ska ses som generell är att man som ägare till en butik eller annan verksamhet lätt kan komma att luta sig tillbaka om man ser att punkterna på listan redan är uppfyllda. Henrik vill lyfta förslaget att man bör uppmana butikerna att skapa egna listor utifrån sina egna butiker och sedan prioritera dem utifrån vilka som är enklast att åtgärda, dvs. som inte kräver några större ombyggnationer eller kostnader. Dock bör man även planera för de större åtgärderna på sikt. Alla respondenter var eniga om att det viktigaste är att kunna ta sig in i butiken. Med detta som utgångspunkt menar Henrik Ehrlington att dörröppnare är viktigt, samt att hinder likt nivåskillnader, tröskel, belysning och tydliga skyltar är att prioritera i åtgärdsarbetet. För att undanröja de största hindren för den rörelsehindrade att ta sig in i butiken menar Robert Kindberg, ordförande i DHR, att man dels bör ha möjligheter att ta kontakt med personalen utifrån, t.ex. med ringklocka på utsidan, och dels kunna ansluta en löstagbar ramp i fall av trappsteg. Robert trycker även på vikten av att kunna betala för sig innan går därifrån. Därav är kassans placering och utformning av stor vikt. För synskadade samt gruppen som har svårt att tolka och hantera information är det viktigt att kassan är lättåtkommen och tydligt skyltad. I dessa fall underlättar det alltid att kassan är placerad i anslutning till entrén för att undvika onödig förvirring. Kassan är även en central punkt för att få personlig service om man behöver be om hjälp. Möjligheten till den personliga servicen är enligt alla representanter i tillgänglighetsgruppen viktigast. Då många av butikerna i innerstaden är trånga och små till ytan menade Robert Kindberg att vikten att kunna få hjälp att hitta specifika varor är av hög grad. Även Thomas Krantz, representant för SHR, belyser behovet för synskadade och blinda personer. Här avses främst hjälp med direkt navigering eller för att hitta specifika plagg eller produkter. Anna Ekenberg, som representerar gruppen som har svårt att tolka och hantera information, menar att en problematik för personer med psykiska svårigheter är att de inte själva tar kontakt med personal för att få hjälp, utan oftast behöver bli kontaktade. Hon nämnde även att butiksbiträdet kunde komma att behöva lirka lite med personen i fråga, ställa rätt frågor, för att få fram att de i själva verket behöver deras hjälp. Anna menar att ett drömscenario hade varit att ha en ytterligare person i butiken, utöver de som är ansvariga för kassan, en såkallad butiksvärd, för att kunna vara behjälpliga även om kassan är belamrad. Utifrån Roberts perspektiv som rullstolsburen kund lyfter han även fram vikten av att man åtgärdar utskjutande föremål samt skapar jämn yta i butiken. Thomas Krantz berättar att man har diskuterat huruvida visuella och kännbara ledstråk från handikappsparkeringarna är relevanta eller ej. Dels menar Thomas att ledstråkens funktion är att man skall kunna känna sig trygg och veta att man går i rätt riktning, mitt på gatan. Problematik uppstår då man ställer stora blomkrukor mitt på och fordon parkeras över ledstråken eftersom de då blir opålitliga och rentav oanvändbara. Vidare sjunker dess nytta i förhållande till de övriga punkterna eftersom ledstråket i sig inte leder från någon annan större samlingsplats likt taxificka, spårvagn/busshållplats eller avlämningsplats för färdtjänst. På grund av dessa perspektiv prioriteras dessa två punkterna gällande ledstråk, ned av Thomas. 13

14 3.3 Prioriterade åtgärder hos handikappsorganisationerna Efter att ha avlyssnat samtliga representanter och låtit dem rangordna listan med de sammanställda hinder (se stycke 3.1) lade jag samman dem och fick fram 10 punkter som ansågs viktigast att prioritera. Följande lista redovisar hur representanterna från tillgänglighetsgruppen prioriterade de främst förekommande hindren efter inventeringarna på. I följande lista har jag även adderat en förklaring på vad hindret avser och vilket behov det fyller vid åtgärdande. Dessa förklaringar är hämtade direkt från Boverket och deras inventeringsformulär. För att få en tydlig och klar bild om vilka åtgärder som krävs hos verksamheterna och av fastighetsägarna, rekommenderar jag att man läser igenom dem. Rangordning Antal Procent Hinder Förklaring % 304 Kassa (HIN) Vid kassan måste kunderna som är rullstolsburna eller kortvuxna kunna nå upp till disken för att lägga upp varor samt sedan packa ner dem. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN % 160 Tröskel (HIN) % 159 Nivåskillnad tröskel (HIN) % 106 Belysning (HIN) % 005 Text/Pictogram (HIN) PRIORITERADE HINDER Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd att trösklar bör tas bort om det är tekniskt möjligt, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas, för att personer i rullstol eller med rollator skall kunna passera. Mindre nivåskillnader överbryggas, exempelvis med ramper. Avfasning av tröskel innebär att tröskelns kant är försedd med en sluttande kant/avfasning för att möjliggöra för personer i rullstol och med rollator att ta sig över tröskeln. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd att trösklar bör tas bort om det är tekniskt möjligt, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas. Boverket skriver i sitt allmänna råd att belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Den fasta belysningen bör inte vara bländande t ex kan ljuskällan avskärmas. Pictogram som kompletterar text på skyltar gör det möjligt för många att läsa informationen t ex om man inte förstår språket eller kan läsa text. Exempelvis skyltar för information, toalett, kapprum, hiss, våningsplan, trappor, telefon, rumsnummer, cafeteria, konferensrum. Pictogram är ett särskilt symbolspråk, bestående av bilder som är godkända av Pictogramnämnden. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för pictogram som man kan använda fritt för information på nätet eller i tryck- Boverket skriver i sitt allmänna råd att skylten bör vara kompletterad med bokstäver i antingen upphöjd relief eller punktskrift eller båda samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Det finns en svensk standard för bildsymboler. Svensk standard - grafiska symboler för publik information, som kan beställas på % 099 Yta jämn (HIN) % 156 Utskjutande föremål (HIN) % 364 Fasta föremål (HIN) % 055 Krok (HIN) % 056 Spegel (HIN) Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att ojämn markbeläggning som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor bör bytas ut, exempelvis genom att ett stråk med jämnare markbeläggning fälls in. Inredning, konstföremål, konsoler och dylikt utskjutande från vägg på lägre höjd än 2 m över golv ska markeras. Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt flyttas från gångytan tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp. Kännbar markering kan t ex vara en avvikande yta eller kant strax framför hindret och i mark- eller golvnivå. Placeringen av fasta föremål är viktig för personer som har svårt att se. Föremålen utgör en klar säkerhetsrisk om de är placerade i gångytan eller om de är högt sittande och placerade på lägre höjd än 2,2 meter utan att vara markerade. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket skriver i sitt allmänna råd bl a att fasta hinder i gångytor bör flyttas. Om det inte är möjligt bör de tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp. Denna krok kan även vara placerad i ett skåp. Boverket rekommenderar att manöverdon och dylikt placeras med centrum 0,80 m över golv för att alla ska nå. Att placera minst en handdukskrok/klädkrok på denna höjd säkrar möjligheten för alla att nå den. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Kroken bör vara placerad minst 0,7 meter från hörn. Att kunna spegla sig för att se att allt är i ordning är en viktig faktor för alla människor. Rätt placering av spegeln i höjdled är därför angeläget. Detta kan vara ett enkelt avhjälpt hinder enligt BFS 2003:19, HIN 1. Boverket anger i 11 att hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. 14

15 3.4 Prioriterade åtgärder hos fastighetsägare Projektet innefattade att man skulle få perspektiv från såväl handikappsorganisationer som fastighetsägare för att undvika en partisk synvinkel och därefter kunna skapa en helhetsbild. Att få perspektivet från fastighetsägare skulle även innefatta ett godkännande och underskrift på att 10- punktslistan skulle åtgärdas innan 2012 årsskifte delvis utifrån kostnadsaspekter. Tyvärr har missförstånd och tidsbrist blivit orsaken till att intervjun med en eller flera fastighetsägare inte genomförts. Istället följer här ett stycke med de frågor som var tilltänkta Harlings fastigheter som äger större delen av fastigheterna i. Vidare följer även ett stycke där tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson från fastighetskontoret uttalar sig från ett fastighetsägarperspektiv. Eftersom jag valt att inte arbeta utifrån en strukturerad intervjumall med fasta frågor kan intervjuunderlaget anses otillräckligt. Följande intervju skulle genomföras med utvalda fastighetsägare, min plan var då även att ha utvärderat vilka hinder på den prioriterade listan som var aktuella för just den fastighetsägaren. Detta för att de med största möjliga enkelhet skulle kunna ta ställning till huruvida de kan åtgärda hindrena innan årsskiftet 2012 eller ej Intervjuunderlag för möte med fastighetsägare i 1. Hur anser du att Innerstaden arbetar med tillgänglighet idag? Känner du att deras satsningar avspeglas på dig som fastighetsägare? Här förväntar jag mig att man känner till eller har hört talas om tillgänglighetsgruppen som tillsatt under vintern 2012 och vid eventuella oklarheter om deras uppdrag ger jag ytterligare information. För följdfrågan räknar jag med att få helt olika svar då det är känt från Innerstadens sida att vissa fastighetsägare är mer engagerade i tillgänglighetsfrågor än andra. 2. Hur arbetar ni med de nationella regelverken gällande ökad tillgänglighet idag? Har ni planerade satsningar för enkelt avhjälpta hinder inom ramen för er framtidsstrategi? Eftersom PBL, Plan och Bygglagen, varit väl uppmärksammad och har kommunicerats ut sedan flera år tillbaka förväntar jag mig att fastighetsägarna har någon form av plan på hur det ska genomföras. Trots, som nämnts tidigare, att vissa fastighetsägare är mer engagerade i tillgänglighetsfrågor än andra så är det idag lag på att man skall ha en plan för åtgärder av sina enkelt avhjälpta hinder. Att jag lyfter frågan sätter pressen på fastighetsägaren och visar huruvida de efterlever sina planerade satsningar för HIN. 3. Följande hinder har tillgänglighetsinventeringarna som genomförde 2010 kommit fram till gällande era fastigheter. Jag visar resultatet som är specificerat för respektive fastighetsägare och förväntar mig reaktion i form av följdfrågor. 4. Är denna lista på hinder något du kan skriva under på att åtgärda innan 2012 års slut? (Här går vi igenom hindrena punkt för punkt och diskuterar vilka åtgärder och vad det skulle innebära för fastighetsägaren osv.) Jag förväntar mig att några av de hinder som finns listade kommer att, av fastighetsägaren, anses vara för kostsamma för att räknas till enkelt avhjälpta och kan då komma att bytas ut mot andra, lättare, åtgärder. Här gäller då att göra en avvägning mellan de hinder som är högst prioriterade av handikappsorganisationerna mot vad fastighetsägaren säger sig klara av. Ett alternativ är att man skapar en mer långsiktig lista för de större åtgärderna, för att fortfarande behålla dem inom fokus för vad som handikappsorganisationerna anser bör vara prioriterat. 15

16 3.4.2 Intervju med tillgänglighetsexpert Per-Anders Berntsson, Fastighetskontoret Då Per-Anders Berntsson inte representerar någon specifik funktionshindergrupp innebär mötet med honom att vi angriper fastighetsägarens perspektiv och direkt diskuterar ansvar och åtgärdsfrågor. Han säger att man generellt ser en ointresserad attityd till tillgänglighetsfrågor från fastighetsägare. Per-Anders menar att man som fastighetsägare snarare än att se vikten av behovet ser på tillgänglighetsfrågor och PBL som ännu en kostnad och ännu en lag att rätta sig efter. Med denna infallsvinkel anser han att det är svårt att nå ut till fastighetsägarna och faktiskt få dem att genomföra åtgärderna så länge de inte blir stämda av någon kund eller besökare. Myndigheten har idag ej råd att arbeta med uppsökande verksamhet för att kontrollera huruvida fastigheterna har undanröjt sina enkelt avhjälpta hinder eller ej. Detta innebär att man endast uppmärksammar de fall som blivit direkt anmälda. Följande stycke förklarar hur anmälningar går igenom, vem som bär ansvar för vad och hur man som fastighetsägare kan agera. Per-Anders förklarar att fastighetsägaren alltid står som ytterst ansvarig om det kommer in en anmälan mot någon av verksamheterna som bedrivs i hans lokaler. En anmälan kan tillexempel gälla för en kund som ej lyckas ta sig in i en butik på grund av att det saknas ramp vid trappstegen. Fastighetsägaren har då möjlighet att överklaga anmälan om han/hon anser att hindret inte är enkelt avhjälpt, eftersom lagen endast gäller de enkelt avhjälpta hindrena (se stycket Begreppsbeskrivning och underrubrik Enkelt avhjälpta hinder - HIN). Fastighetsägaren motiverar då för myndigheten varför han/hon anser att det ej är ett enkelt avhjälpt hinder och kan då, efter en prövning av stadsbyggnadskontoret, antingen fällas eller frias. Går anmälan igenom tvingas fastighetsägaren åtgärda hindret utan dröjsmål (då alla HIN enligt lag skulle vara undanröjda 2010). Hyresgästen, dvs. butiksägaren i detta fall, är alltså helt utan ansvar för åtgärd av HIN. Skulle fastighetsägaren frias, dvs. att hindret ej anses vara enkelt avhjälpt, kan kunden välja att gå vidare med sin anmälan till diskrimineringslagen (se stycket Regelverk nationellt och internationellt om FN konventionen). 3.5 Min studies tillförlitlighet I mina kvalitativa undersökningar har jag inte använt mig av en strukturerad intervjumall, dvs. ställt samma frågor till alla respondenter, utan jag har snarare hållit en mer öppen och dialogliknande profil. Denna intervjuform kan anses ha lägre tillförlitlighet då den försvårar för andra att i framtiden undersöka samma frågeställning med samma metod. Jag anser snarare att min intervjumodell, i form av en öppen dialog, skapade ett samspel med respondenten som bjöd in till större ärlighet och engagemang i frågorna än vad en fast intervjumall hade gjort. Tillförlitligheten ökar också i och med min neutrala roll i ämnet, och inte hade någon personlig infallsvinkel i tillgänglighetsfrågorna. Att agera som neutral bidrar till att man skapar en trygg miljö för respondenten vilket i sin tur leder till sanningsenliga svar. Mitt huvudsakliga intresse låg inte i vad det svarade utan att de svarade och bidrog till att den kompletta helheten. 16

17 4 Diskussion D etta kapitlet syftar till att analysera de resultat som presenterades i kapitel tre, samt koppla samman detta med den teori som presenterades i kapitel två. Första delen av kapitlet ta upp centrala uppfattningar om tillgänglighetsprojektet. Vidare diskuterar jag trovärdigheten av resultatet och påpekar viktiga beröringspunkter för projektet och slutligen avslutas kapitlet med mina egna reflektioner. 4.2 Tillgänglighetsprojektet i Syftet med tillgänglighetsprojektet var att ge rekommendationer om hur man skall utöka tillgängligheten i och skapa samverkan mellan de olika representanterna i tillgänglighetsgruppen utifrån funktionshinder, nytta och pris. Mer konkret skulle jag ta fram en 10-punktlista av enkelt avhjälpta hinder, som godkänts av både fastighetsägare samt handikappsorganisationerna i. Liksom Henrik Ehlrington och Per-Anders Berntson tryckte på krävs individuella utredningar för respektive verksamhet för att säkert kunna fastställa om hindrena på listan är enkelt avhjälpta för just dem. Jag har valt att sammanställa en SWOT där listade styrkor, svagheter, möjligheter och hot visas, för att skapa en övergripande och jämförande bild av projektet. Dessa punkter är sammanställda dels utifrån rena faktauppgifter men även utifrån intryck och attityder jag känt av under de genomförda kvalitativa undersökningarna. Styrkor SWOT Svagheter Hot Lägger fokus på undangömd fråga Positiv samverkan mellan fastighetsägare och handikappsorganisationer Skapar ringar på vattnet Tillgänglighet underlättar inte bara för funktionsnedsatta Tidsbrist, kort varsel att åtgärda hinder innan årsskiftet 2012 Uppmärksammad fråga, kan innebära badwill med ett misslyckat projekt Motstånd och trög inställning från fastighetsägare och butiksägare Generellt projekt för individuell fråga 2 år gammal data Innefattar ej alla verksamheter i Partisk synvinkel där endast handikappsorganisationer uttalat sig Möjligheter Bra uppbackning, starka röster bakom åsikter och förslag Uppmärksammad fråga, kan innebära goodwill med satsningen 17

18 4.2 Resultatet Utifrån svårigheterna som uppfattades i att mäta verksamheterna mellan varandra, då man inventerar olika beroende på vilken verksamhet som bedrivs i lokalen, kan resultatet ändå ses som övergripande till inventeringarna. Jag kan snarare se problematik att vissa av de inventerade lokalerna inte vad öppna för kunder och därför inte borde jämföras med t.ex. en klädbutik som hanterar stora mängder av kundgenomströmningar per dag. Att bedöma den stängda lokalens verksamhet i samma grad som man bedömer en klädbutik eller restaurang anser jag snarare är ojämlikt. Dock bör även den stängda verksamheten tillgänglighetsanpassas enligt lagstiftningen men i fråga om en prioritering dem emellan skulle jag snarare vilja räkna in en mängdbarometer. Ytterligare en svårighet med denna typ av kartläggning och inventering innefattar även att datan är aktuell och uppdaterad för att man skall kunna utgå ifrån den. Faktumet att inventeringarna genomfördes år 2010 innebar att flera av de butiker och verksamheter som deltog inte finns kvar idag. Dessutom är det stor risk att man, trots att verksamheten finns kvar, gjort omorganiseringar och renoverat sedan inventeringarna genomfördes. Att bara ha möblerat om innebär ändringar i inventeringsformulären och kan innebära andra slut resultat. Slutligen så bör man genomföra tillgänglighetsinventeringar på samtliga av Innerstaden Göteborgs medlemmar för att kunna tillskrida att projektet är omfattande för Innerstaden Göteborg. Idag består medlemsorganisationen av drygt 600 medlemmar och att då inventeringarna omfattar 200 verksamheter har man ej ens nått upp till hälften av det totala antalet. 5 Egna reflektioner Jag anser att svagheten hos projektet ligger i 10-punktslistans generalitet. Den utgår från ett synsätt där åtgärder i en butik kan jämställas med åtgärder i en annan butik utan vidare. Mitt undersökningsarbete har visat, både genom de kvalitativa undersökningarna samt delar av sekundär datan, att man måste utgå från separata fall. Omständigheterna mellan olika verksamheter är alltför komplexa där man väger in både praktiska förutsättningar, ekonomiska förutsättningar och nyttan med åtgärden. Detta innebär att de hinder som framkommit på listorna genom mitt undersökningsarbete endast räknas som enkelt avhjälpta hinder för vissa berörda verksamheter och inte för alla. För att få fram vilka verksamheter de gäller för krävs en specificerad utredning där byggnadsnämnden beviljar undantag om omständigheterna bevisar att hindret inte är tillräckligt enkelt avhjälpt 16. Dock kan jag samtidigt anse att huvudfokus med ett projekt likt tillgänglighetsprojektet inte bör vara att all data är fullständigt korrekt utan snarare att hitta utgångspunkter för ett fortsatt tillgänglighetsarbete. Att man belyst vilka hinder som var huvudsakliga 2010 behöver heller inte betyda att de har förändrats fram tills idag och resultatet i en uppdaterad inventering kanske till och med hade visat samma svar. Som omnämndes i de kvalitativa undersökningarna hos handikappsorganisationerna eftersöktes först och främst personlig service. För att lyckas uppnå bästa möjliga personliga servicen krävs information då den största anledningen otillgänglighet är bristen på kunskap hos personalen. Genom att lyfta frågor och belysa problem, trots att informationen är sprungen ur ouppdaterad data, medför man en större vilja till förändring hos dem som har makten att driva det. Mitt arbete har, som nämnts i diskussionsdelen, medfört mycket goda effekter såsom samverkan, framåtanda och inspiration hos inte minst tillgänglighetsgruppen men också Innerstaden Göteborg. 16 Se intervju med Robert Kindberg, bilaga 3 18

19 6 Referensförteckning 6.1 Artiklar Västra Götalandsregionen tillgänglighetssatsning [Hämtat den ] 6.2 Hemsidor Boverket, HIN, [Hämtat den ] Handisam [Hämtat den ] [Hämtat den ] Innerstaden Göteborg&initid=634&heading=Om Innerstaden Göteborg&mainpage=templates/02.asp?sida=650 Mänskliga rättigheter [Hämtat den ] vid=65&subnavid=57&subnavinstance=3 Regeringen [Hämtat den ] Tillgänglighetsdatabasen [Hämtat den ] Vårdguiden [Hämtat den ] 6.3 Tryckta källor Faarup K. P, & Hansen K. (2011) Marknadsundersökningar i teori och praktik. Liber AB, Malmö McMillan K & Weyers J. (2010) Så lyckas du med uppsatser och rapporter. Pearson, England. 6.4 Personlig kommunikation Intervju med Robert Kindberg , , på DHR, Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, se bilaga 3 Intervju med Thomas Krantz , , på SRF, Synskadades Riksförbund, se bilaga 3 Intervju med Anna Ekenberg , , hos, se bilaga 3 Intervju med Henrik Ehrlington , , per telefon, se bilaga 3 19

20 BILAGA 1 Regeringens proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare en nationell Prop. handlingsplan för handikappolitiken 1999/2000:79 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 mars 2000 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen nationella mål och inriktning för handikappolitiken. Regeringen bedömer att insatserna under de närmaste åren bör koncentreras till företrädesvis tre huvudområden: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. Det innebär bl.a. att statliga myndigheter bör integrera handikapperspektivet i sin verksamhet och vara ett föredöme när det gäller att göra verksamhet, information och lokaler tillgängliga. Krav bör införas i plan- och bygglagen på att enkelt åtgärdade hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser bör vara eliminerade år 2010 och kraven på tillgänglighet i samband med nybyggnad och ombyggnad bör förtydligas. Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för personer med funktionshinder år 2010 och gällande föreskrifter om tillgänglighet till färdmedel inom olika trafikslag bör ses över och skärpas. Bemötande handlar inte bara om mötet mellan människor utan även om hur samhället i lagar, resursfördelning m.m. visar vilken syn på personer med funktionshinder som råder. Regeringen föreslår åtgärder mot s.k. domstolstrots. Särskilda medel bör avsättas för en flerårig satsning på kompetensutveckling för personal inom olika samhällsområden kring frågor som rör bemötande av personer med funktionshinder. På området kultur och media bör ökade resurser tillföras för ökad tillgänglighet. På utbildnings- och arbetsmarknadsområdet aviseras uppdrag och utredningar. Statsbidragen till handikapporganisationerna bör höjas. 20

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR TILLGÄNGLIGHETSPLAN SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många personer som möjligt ska kunna leva ett fritt

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet Innehållsförteckning Alla tjänar på tillgänglighet 3 Fem steg för bättre tillgänglighet 4 105 miljarder att ta del av 5 En entré för alla 6 Ta sig fram och hitta 8 Plocka varor och använda utrustning 10

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

HANDIKAPPLAN HANDIKAPPOLITISK POLICY TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 INNEHÅLLANDE OCH. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 HANDIKAPPLAN INNEHÅLLANDE HANDIKAPPOLITISK POLICY OCH TILLGÄNGLIGHETSPLAN ENLIGT AGENDA 22 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige 2010-03-01 18 Dokumentbeteckning

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun

Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013-2018 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Funktionshinderpolitiskt program - ett av kommunens styrdokument 4 Programmets

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016. Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016. Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderspolitiskt program 2012-2016 en tillgänglighetsstrategi Utifrån FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning, det är en del i att vara människa...

Läs mer

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 20140610 Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun

Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Tänk till, gör rätt! Strategi för tillgänglighetsarbete i Umeå kommun Innehåll Inledande ord 3 Tillgänglighet är ditt ansvar 4 Syfte med strategin 5 Ord och betydelser 6 Vad säger lagen? 8 Bättre tillgänglighet

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet Göteborg är Sveriges andra största stad och grundades 1621. Göteborg har Nordens största hamn och en fantastisk skärgård men är även

Läs mer

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning.

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor

Läs mer

Ett sätt att mötas och förstå

Ett sätt att mötas och förstå Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM HANDIKAPPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 2008-12-09 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2012-01-19 16 Från handikapprogram till tillgänglighetsprogram På lika villkor Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och landsting

Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och landsting Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och landsting Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2007 Titel: Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och landsting Handisam

Läs mer

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1 Nu hjälps vi åt! Att få vara självständig,

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

TRAFIKKONTORET Tillgänglighetsprojektet. Goda exempel. Entréer

TRAFIKKONTORET Tillgänglighetsprojektet. Goda exempel. Entréer TRAFIKKONTORET Tillgänglighetsprojektet Goda exempel Entréer Före ICA på Bergsunds Strand 42 hade tidigare ett steg vid entrén. 2004 gjordes entrén tillgänglig genom en mindre höjdjustering av trottoaren.

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Titel Upprättad av Godkänd av Mathias Öster Distribuerad av Dokumentkategori Handbok/Manual Giltig fr.o.m. Filnamn hb_man109.doc Distribuerad den Giltig t o m 2016-09-05 Utgåva 2 1(5) för Eskilstuna folkhögskola

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Förslag till nytt Tillgänglighetsprogram för Härnösands kommun

Förslag till nytt Tillgänglighetsprogram för Härnösands kommun 1 Remissversion 1 2013-06-17 Diarienr. KS13-268-000 Förslag till nytt Tillgänglighetsprogram för Härnösands kommun Bemötande Kommunikation Fysisk tillgänglighet Dokumentnamn Tillgänglighetsprogram med

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!...

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!... Innehåll TD... 4 Hitta i TD... 5 En mänsklig rättighet... 6 TD:s styrka... 8 TD skapar nya förutsättningar... 11 TD-spindeln gör skillnad!...12 Informationen i TD...14 Historik...15 Hitta i TD Gå till

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Granskning av tillgänglighetsarbetet

Granskning av tillgänglighetsarbetet Revisionsrapport* Granskning av tillgänglighetsarbetet avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser Halmstads kommun Mars 2009 Kristina Hermansson, revisionskonsult Adrian

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Staden tillgänglig för alla

Staden tillgänglig för alla Staden tillgänglig för alla En uppdragsbeskrivning Uppdrag om inventering och uppföljning av tillgängligheten i staden Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1. Uppdragets vision

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (5 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15.00 16.15

LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (5 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15.00 16.15 LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (5 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15.00 16.15 Paragrafer 14-18 Underskrifter Sekreterare Cathrine Flodström Backlund Ordförande Åsa Bergkvist Justerare

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer