Rapport: 2015:1. Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län

Transkript

1 Rapport: 215:1 Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län

2 2 Rapport: 215:1 Rapportnamn: Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, Karlskrona Diarienummer: Kontaktpersoner: Malin Weinholtz, malin.weinholtz@lansstyrelsen.se Annette Ludvigsson, annette.ludvigsson@lansstyrelsen.se Foto: Länsstyrelsen ISSN: Utgåva: Endast publicerad digatalt. Finns under Pulikationer på

3 Förord Rökning är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och orsakar årligen uppskattningsvis sjukdomsfall och 12 dödsfall. Rökning påverkar även personer i omgivningen och den passiva rökningen är aldrig ofarlig. Att barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av tobak är ett av de långsiktiga målen i den svenska ANDTpolitiken (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Det finns flera miljöer som är rökfria enligt lag. Skolor och skolgårdar är en av dessa. Enligt tobakslagen är rökning förbjuden i alla lokaler som är avsedda för barn och unga, detsamma gäller skolgårdar Förbudet gäller även vuxna och elever som fyllt 18 år. Syftet med lagen är att skydda barn och unga från rökning och passiv rökning. Tillsynsansvaret för rökfria miljöer på skolgårdar ligger hos kommunen. Länsstyrelsen är sedan tillsynsmyndighet över kommunen. Under hösten 214 har Länsstyrelsen i Blekinge län besök samtliga 35 högstadie- och gymnasieskolor för att kartlägga hur rökfria länets skolgårdar är. Resultatet presenteras i denna rapport. Kommunerna har en mycket viktig roll i det förebyggande arbetet. Framgångsfaktorer är att kommunerna har en samordnarfunktion, ett välfungerande tillsynsarbete samt policy och handlingsplan för det tobaksförebyggande arbetet med stöd från ledning. Länsstyrelsen har parallellt med kartläggningen erbjudit samtliga kommuner i länet en djupare analys av deras tobaksförebyggande arbete med syfte att stärka kommunerna i hur det tobaksförebyggande arbetet kan utvecklas på lokal nivå. Insatser för att minska ungas rökning är av stor betydelse ur flera hänseenden, förutom hälsoriskerna i sig och de stora samhällskostnader som rökning medför, så finns det samband mellan ungas tobaksbruk och ungas bruk av såväl alkohol som narkotika. Att förebygga rökning är därför grundläggande i ANDT-arbetet. Rökfria miljöer är en viktig åtgärd för att förhindra att ungdomar börjar röka. Utvecklingen runt om i världen är att allt fler allmänna miljöer blir rökfria, speciellt miljöer där barn och unga vistas. Här i Sverige har Folkhälsomyndigheten under hösten 214 presenterat sin utredning om framtida rökfria miljöer på allmänna platser. Frågan om rökfria miljöer är därmed mer aktuell än någonsin och Länsstyrelsen vill med utgångspunkt från denna rapport visa nuläget på länets skolgårdar och samtidigt aktualisera frågan om tobaksförebyggande arbete i ett större perspektiv. Vi ser fram emot fortsatt bra samarbete 215 och hoppas att vi i Blekinge län kan kraftsamla kring arbetet för tobaksfria barn och unga, där målet om rökfria skolgårdar är ett viktigt steg på vägen! Lars Olsson Avdelningschef för samhällsutveckling Länsstyrelsen i Blekinge län 3

4 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Inledning...6 Bakgrund...7 Metod... Resultat...11 Diskussion...15 Åtgärdsförslag...16 Slutord...19 Referenslista...21 Kartlagda skolor...22 Bilagor

5 Sammanfattning Alla skolgårdar ska vara helt rökfria. Förbudet är funnits i 2 år, sedan 1994, och gäller oavsett ålder och oavsett tid på dygnet. Länsstyrelsen i Blekinge län har med utgångspunkt från rådande bestämmelser i tobakslaget gjort en kartläggning av länets skolgårdar. Länets samtliga 35 högstadie- och gymnasieskolgårdar har kartlagts. Kartläggningen har genomförts under hösten 214 genom observationer på skolgårdar. Observationerna har utgått från ett standardiserat protokoll. Kartläggningen har haft fokus på förekomst av rökning, om det fanns övriga tecken på rökning såsom fimpar, askkoppar, väderskydd för rökning eller rökrutor och om det fanns skyltning/dekaler som upplyser om rökförbud uppsatta på skolorna. Resultatet av kartläggningen visar att Blekinge läns skolgårdar långt ifrån är rökfria. Rökning förekom på 5 procent av högstadieskolorna och 46 procent av gymnasieskolorna. Dessutom förekom det tecken på rökning, i form av fimpar, på 64 procent av högstadieskolorna och på 92 procent av gymnasieskolorna. Askkoppar förekom knappt på skolgårdarna undantaget vid två högstadieskolor. Resultatet visar också stora skillnader vad gäller skyltning kring rökförbudet. Skyltar och dekaler var mest förekommande på gymnasieskolorna där 92 procent av gymnasieskolorna hade skyltar och dekaler uppsatta medan endast 32 procent av högstadieskolorna hade skyltar. Skyltarnas kvalitet och budskap varierade också. Positivt nog observerades inga rökrutor på någon av skolorna, däremot är det, av tobaksskräpet att döma, tydligt att rökning förekommer frekvent på vissa platser. För att nå rökfria skolgårdar behöver en rad åtgärder genomföras. Tydligare skyltning och att ta bort askkoppar är relativt enkla åtgärder. Därtill är ett mer strategiskt och långsiktigt arbete kring tobaksfrågan en förutsättning för att nå målet. Åtgärder kan vara att varje skola upprättar en tobakspolicy och handlingsplan som blir väl implementerad på skolan. Det är rektorns ansvar att tobakspolicy finns. Skolorna behöver också integrera det tobaksförebyggande arbetet i undervisningen så att elever kan få kontinuerlig kunskap om tobakens skadeverkningar. Kommunen som helhet behöver hitta samverkan mellan berörda aktörer, dialogen med föräldrar i olika forum är mycket viktig. Att kommunen kan upprätthålla en effektiv tillsyn av såväl skolgårdarna som tobakshandlarna är dessutom väsentligt. Samverkan mellan tillsynsverksamhet och förebyggande verksamhet ger bäst resultat i det tobaksförebyggande arbetet. 5

6 Inledning Minskat tobaksbruk är ett av de prioriterade målen i den nationella ANDT-strategin i Sverige. De flesta vuxna som röker har börjat använda tobak under uppväxtåren. Om unga människor kan nå tjugoårsåldern utan att bli rökare är chansen stor att de ska förbli tobaksfria resten av livet. Ett sätt att skydda barn och unga från tobakens skadeverkningar är att skapa rökfria vardagsmiljöer. Som ett led i detta arbete infördes bestämmelser om rökfria skolgårdar i tobakslagen Rökförbudet på skolgårdar gäller dygnet runt, sju dagar i veckan och i alla lokaler som är avsedda för barnomsorg och skolverksamhet. Det gäller även vuxna och elever som fyllt 18 år. Kommunerna har ett tillsynsansvar över flera rökfria miljöer och av dessa har länsstyrelsen, vid sin tillsyn, uppmärksammat att kommunerna i större och större utsträckning börjat prioritera skolgårdar. Under de senaste åren har kommunernas tillsyn över skolgårdar utvecklats i Blekinge. Däremot finns det ett behov av större samverkan med det förebyggande arbetet på skolorna. Länsstyrelsen i Blekinge har valt att genomföra kartläggningen för att undersöka hur rökfria länets skolgårdar är. Genom att göra en totalundersökning av länets högstadie- och gymnasieskolgårdar ger kartläggningen en heltäckande bild av länet skolgårdar. Är Blekinges skolgårdar verkligen rökfria? 6

7 Bakgrund Tobaksrökning har stor påverkan på hälsa, miljö och ekonomi. Globalt orsakar tobaksbruk mer än 6 miljoner dödsfall per år, 6 av dessa orsakas av passiv rökning. Med de nuvarande trenderna beräknas tobaksbruk orsaka en miljard dödsfall det här århundrandet vilket gör tobaksbruk till den största förebyggbara dödsorsaken (World Health Organization, 211). I Sverige är tobaksrökning den främsta orsaken till sjukdom, lidande och förtida död. Cirka 12 personer dör på grund av rökning varje år, samtidigt insjuknar runt personer i rökrelaterade sjukdomar som lungcancer, stroke och hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 214). När det gäller passiv rökning finns det ingen säker nivå för exponering, därför är helt rökfria miljöer det enda sättet att skydda befolkningen från farorna med passiv rökning. Med en rökfri miljö minskar även den sociala acceptansen för rökning. Det är tydligt att barn som aldrig rökt men som vardagligen exponerats för rökning i större utsträckning har positiva föreställningar om rökning och därmed är mer benägna att börja röka som tonåringar (Racicot et al, 27). De flesta vuxna som röker har börjat använda tobak just under uppväxtåren. Om unga människor kan nå tjugoårsåldern utan att bli rökare är chansen stor att de ska förbli tobaksfria resten av livet. Tobaksbruket bland unga har minskat under perioden Detta gäller både andelen elever som röker sporadiskt och de som röker mer frekvent. I den nationella drogvaneundersökningen 214 klassades 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna som rökare i årskurs 9. Dock har gymnasiepojkarnas nivå ökat med nästan 3 procentenheter bara sedan förra året, medan rökningen bland gymnasieflickorna minskat i nästan motsvarande omfattning. I årets gymnasieundersökning är nivån av rökning därmed, för första gången i gymnasieundersökningens historia, ungefär densamma för pojkar och flickor. Omkring 28 % av pojkarna och 29 % av flickorna i gymnasiets år 2 klassificerades som rökare (CAN, 214). Rökning är ett stort problem eftersom det finns ett sambanden mellan ungas tobakbruk och ungas alkohol- och narkotikabruk. Tobaksanvändare har exempelvis både större risk att skapa ett riskbeteende gällande alkohol och utveckla ett narkotikabruk. Det är ovanligt att narkotikabrukare aldrig har rökt cigaretter (Statens folkhälsoinstitut, 213). Förutom kostnaderna för de enskilda individerna i form av ohälsa så medför rökningen stora samhällskostnader. Rökning beräknas kosta det svenska samhället minst 3 miljarder per år (Statens folkhälsoinstitut, 2). Tobakslagen På grund av de hälsorisker och nackdelar som är förknippade med bruk av tobak beslutade riksdagen om Sverige första tobakslag (1993:581) vilken uppdaterades under 1994 med ett avsnitt om rökförbud på skolgårdar. Enligt 2 tobakslagen är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Med barnomsorg respektive skolverksamhet avses verksamhet i daghem, för- 7

8 skola, fritidshem och motsvarande. Med skolverksamhet avses grund- och gymnasieskola. Lagen omfattar alla delar av lokalerna som barn och ungdomar mer regelbundet vistas i eller har anledning att besöka, även de delar av lokalerna som enbart är till för personalen. Rökförbudet på skolgårdar gäller alla, det vill säga både barn och vuxna, även då skolverksamhet inte bedrivs. Andra omständigheter, som till exempel att vissa elever kan ha fyllt 18 år, saknar betydelse. Dessutom gäller rökförbudet på sådana utomhusplatser inom barnomsorgen som kan jämställas med skolgårdar, det vill säga ett särskilt iordningställt och vanligen inhägnat område vid en förskola eller ett fritidshem. Tobakskonventionen Världshälsoorganisationen (WHO) antog 23 världens första folkhälsokonvention. Konventionen heter Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen är ett internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Bakgrunden till konventionen är att tobaksproblemet endast kan lösas genom en kombination av flera olika åtgärder från global till lokal nivå. Sverige anslöt sig till konventionen den 7 juli 25. Tobakskonventionen omfattar 38 artiklar. Främst inriktas artiklarna på att minska efterfrågan på, och tillgången till, tobak genom en rad olika strategier som innefattar alla delar och områden i samhället. Tobakskonventionen innehåller även artiklar som handlar om att alla människor har rätt till skydd mot passiv rökning, information om tobakens skadeverkningar och tobaksavvänjning (Statens Folkhälsoinstitut, 29). Mellan 23 och 214 har det tobaksförebyggande arbetet haft följande fyra delmål: 1. En tobaksfri livsstart från år En halvering till år 214 av antalet ungdo mar som börjar röka eller snusa 3. En halvering till år 214 av andelen rökare bland de grupper som röker mest 4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. Den tobaksstatistik som idag finns tillgänglig visar att de uppsatta delmålen inte har uppnåtts. För att Sverige ska kunna nå delmålen för minskat tobaksbruk måste en kombination av flera olika omfattande och långsiktiga tobaksförebyggande åtgärder prioriteras på alla nivåer i samhället (Folkhälsomyndigheten, 214). Sveriges nationella folkhälsopolitik Den svenska folkhälsopolitiken har elva målområden som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Prop. 22/3:35). Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Sveriges nationella ANDT-strategi Som en konkretisering till folkhälsopropositionen beslutade regeringen 211 om en ANDT-strategi. I strategin finns långsiktiga mål gällande tobak som syftar till att tillgången ska minska, skyddande av barn mot skadliga effekter av tobak och att antalet barn och unga som börjar använda eller debuterar tidigt med tobak successivt ska minska (Prop. 2/11:47). 8

9 Nationell strategi för rökfria skolgårdar Den nationella strategin är framtagen av Statens folkhälsoinstitut som ett stöd för kommunledningar och skolledningar i det tobaksförebyggande arbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2). Strategin är tänkt som ett redskap för att öka efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser om en rökfri skolgård, och den fungerar som ett underlag för att alla skolor ska kunna utveckla en policy för tobaksfri skoltid. Den nationella strategin är frivillig att tillämpa och arbetet med den bör ses som en investering för att skapa en skolmiljö som främjar hälsa och lärande. Målet för strategin är en rökfri skolgård och den innehåller dessutom förslag för en tobaksfri skoltid för elever, personal och besökare; Tydligt reglemente gällande tobak ska finnas Alla som befinner sig på skolans område berörs av policyn d.v.s. både elever och personal Eleverna ska få en bättre kunskap om tobak och dess negativa effekter Viktigt att skolan för en dialog med andra aktörer i området, t.ex. affärer där det säljs tobak Skolans ansvar Det är förbjudet att röka på skolgårdar enligt tobakslaget. Det är rektorns ansvar att detta följs. Enligt läroplanen har skolan dessutom ansvar för att elever ska få kunskaper gällande livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Regeringen framhåller även detta i den nationella ANDT-strategin under delmålet en hälsofrämjande skola Under strategiperioden bör grund- och gymnasieskolor få möjlighet att ta del av utbildningsinsatser för att stödja generell skolutveckling och utveckla undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. Utbildningsinsatserna bör ta sin utgångspunkt i förebyggande åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Det är rektors ansvar att integrera information om riskerna med tobaksanvändning i de olika ämnena som undervisas i skolan (Skolverket). En framgångsfaktor för att uppnå rökfria skolgårdar är att skolan har en tobakspolicy. En tydlig skolpolicy om rökning och snusning är om den följs ett verkningsfullt instrument för att påverka elevernas tobaksvanor. Även det är rektorns ansvar. Skollagen säger också att det ska finnas tillgång till hälsobesök på elevhälsan för alla i den svenska grund- och gymnasieskolan. Interagera med föräldrar om tobak på för äldrarmöten Konsekvenser för elever eller personal om reglerna bryts Elevhälsan ska diskutera tobaks farlighet med elever på deras hälsosamtal Det ska finnas möjlighet till avvänjning av tobak via skolans resurser 9

10 Metod Vi har genomfört en kartläggning av Blekinge läns samtliga 35 gymnasie- och högstadieskolgårdar för att undersöka hur rökförbudet på skolgårdar följs i länet. Av de kartlagda 35 skolorna var 22 högstadieskolor och 13 gymnasieskolor, både kommunala och privata skolor ingick i kartläggningen (Se bilaga 1). Vi har genomfört kartläggningen genom observationer på skolgårdarna. Vid observationerna har vi utgått från ett standardiserat protokoll (se bilaga 2) där vi fokuserat på följande frågor: Förekommer det rökning? Finns det tecken på rökning, exempelvis fimpar? Finns det tecken på förekomst av snusning? Finns det askkoppar på skolgården? Finns det väderskydd för rökare på skolgården? Innan vi påbörjade kartläggningen skickade vi ett informationsbrev till samtliga skolor som skulle ingå i kartläggningen. Kartläggningen påbörjades i september 214 och avslutades i oktober 214. Vi har genomfört kartläggningen på vardagar mellan klockan.3 och 14.. Varje skola besökte en gång och varje besök varade högst 3 minuter. Vid besöken tog vi också bilder för att styrka observationerna dock tog vi aldrig bilder på personer. Materialet från kartläggningen har vi sedan sammanställt och bearbetat utifrån varje enskild frågeställning i protokollet. Utifrån sammanställningen har vi sedan upprättat diagram som underlag till resultatdelen i denna rapport. Kartläggningen har genomförts av Florence Obison (praktikant), Malin Weinholtz,, ANDT samordnare och Annette Ludvigsson, alkohol- och tobakshandläggare vid avdelningen för samhällsutveckling på Länsstyrelsen i Blekinge. Sammanställning har gjorts av Florence Obison, under handledning av Malin Weinholtz. Rapporten har skrivits av Florence Obison och Malin Weinholtz. Finns det rökrutor? Finns det skyltar/dekaler som upplyser om rökförbudet uppsatta på skolans byggnader samt ingångar?

11 Resultat Nedan följer en resultatredovisning av observationerna som genomförts på samtliga högstadie- och gymnasieskolgårdar i Blekinge län. Förekomst av rökning Vid besöken på skolgårdarna tittade vi efter personer som rökte. De kunde vara både elever, lärare eller andra vuxna som befann sig på skolområdet. Vi såg tydligt att frekvensen av rökare var mycket högre på gymnasieskolorna än på högstadieskolorna. I samtliga fall där rökning observerades var det ungdomar som rökte. Rökningen skedde mer öppet på gymnasieskolorna, där rökningen förekom vid entréer till skolan och vid bänkar. På högstadieskolorna observerades rökning på mer undanskymda platser exempelvis bakom skolans byggnad eller i skogspartier i anslutning till skolan. Andel skolor där rökning observerades vid besökstillfället % Högstadieskolor Rökning på skolgårdar Diagrammet visar att det förekom rökning på 5 % procent (1 av 22) av högstadieskolorna och på 46 procent (6 Högstadieskolor av 13) av gymnasieskolorna Rökning i anslutning till skolgårdar % Högstadieskolor Andel skolor där Rökning rökning på skolgårdar förekom i direkt anslutning till skolan % Högstadieskolor Rökning i anslutning till skolgårdar Diagrammet visar att det förekom rökning i anslutning till skolan på 9 procent (2 av 22) av högstadieskolgårdarna % och på 46 procent (6 av 13) av gymnasieskolgårdarna. Högstadieskolor Förekomst 6 av fimpar och annat tobaksskräp 4 Förekomst av fimpar och annat tobaksskräp 3 på 2 marken har varit en viktig del av kartläggningen. Detta då själva observationen bara ger en ögonblicksbild Förekomst och av fimparna ger en mer omfattande bild av den faktiskta förekomsten av rökning på skolgården. Därmed % säger inte omfattningen av fimpar något om Högstadieskolor 9 vilka som har rökt. Fimpar var det vanligaste 8 tecknet 7 på att rökning förekom på skolgårdarna, 6 både på högstadie- och gymnasieskolorna. Även vad gäller fimpar finns en stor 4 skillnad 3 mellan högstadiet och gymnasiet i omfattning. 2 På vissa skolgårdar koncentrerades fimparna tydligt till vissa platser exem- pelvis bredvid Förekomst bänkar placerade av askkoppar på skolgårdarna, på undanskymda platser samt i anslutning till parkeringar och busshållsplatser. % Högstadieskolor 9 Medan det på vissa skolgårdar gick att hitta 8 fimpar mer utspritt över hela skolgården. För

12 övrigt 2 observerades en hel del annat tobaksskräp, framförallt i form av cigarettpaket och tändare. Rökning i anslutning till skolgårdar Andel skolor där det förekom fimpar % Högstadieskolor Förekomst av fimpar Diagrammet visar andel skolor där det förekom fimpar på marken. Fimpar förekom på 64 procent % (14 av 22) av högstadieskolorna samt på 92 procent (12 av 13) av gymnasieskolorna. 9 8 Högstadieskolor 7 Förekomst av askkoppar, väderskydd 6 och rökrutor Vid 4 kartläggningen tittade vi även efter askoppar, väderskydd och rökrutor. På majori- 3 2 teten av alla skolor fanns inga askoppar. Vid en högstadieskola fanns en informell askkopp, det vill säga en burk som iordnings- Förekomst av askkoppar ställts % med hänvisning till att fimpar skulle slängas i den. Högstadieskolor Denna var placerad vid en ingång 8 på baksidan av skolan. På ytterligare en 9 högstadieskola, 7 som delar byggnad med andra verksamheter, fanns en askkopp placerad 6 vid 4 en av byggnadens entréer. Inga väderskydd 3 observerades, dock sågs andra typer av 2 skyddande byggnationer som användes för rökning. Vi såg heller inte några rökrutor, däremot fanns det på flera gymnasieskolgårdar Förekomst av skyltar/dekaler platser som tydligt är samlingsplatser för rökning. Genom ansamlingen av fimpar på vissa högstadieskolgårdar blev det tydligt att det även där fanns särskilda platser där rökning förekom mer frekvent. På några skolor observerades väderskydd i nära anslutning till skolgården där rökning förekom. 12

13 4 3 2 % Högstadieskolor Förekomst av fimpar Andel skolor med förekomst av askkoppar, väderskydd och rökrutor Förekomst av askkoppar Diagrammet visar att askkoppar (formella och % informella) fanns på procent (2 av 22) högstadieskolor och på gymnasieskolorna fanns Högstadieskolor inga alls. Förekomst av skyltar/dekaler 13

14 Skyltar/dekaler som upplyser om gällande rökförbud Rökning i anslutning till skolgårdar Under observationerna blev det tydligt att skyltning som hänvisade till rökförbudet inte var prioriterat. I vilken omfattning skolorna % skyltade skilde Högstadieskolor sig också mycket åt. Vissa skolor hade många tydliga skyltar placerad på flertalet ställen medan någon skola endast hade en skylt uppsatt trots att skolan bestod av flera ingångar. Det fanns många olika former av skyltar som skolorna hade uppsatta. Vanligast var att skolorna hade dekaler uppsatta på fönster och dörrar. Skyltarnas och Förekomst av fimpar dekalernas skick varierade också, vi uppmärksammade vissa skyltar som var trasiga, saboterade och ibland helt oläsliga. Viss % Högstadieskolor skyltning är också direkt missvisande, exempelvis vid en skola där skyltningen hänvisar till att det är rökförbud men endast under skoltid, vilket alltså inte överensstämmer med tobakslagen som säger att rökförbudet gäller alla timmar på dygnet. Andel skolor med förekomst av förbudsskyltar och Förekomst av askkoppar dekaler % Högstadieskolor Förekomst av skyltar/dekaler Diagrammet visar att skyltning förekommer på 32 procent (7 av 22) av högstadieskolorna och 92 (12 av 13) procent av gymnasieskolorna. 14

15 Diskussion Vi ville genom kartläggningen ge en nulägesbild av förekomsten av rökning på skolgårdar i Blekinge län. Inte för att kartläggningen i sig förändrar situationen utan för att en nulägesbild ger något att jobba utifrån. Inte minst vad gäller länsstyrelsens möjlighet att stötta enskilda skolor eller kommuner i det tobaksförebyggande arbetet. Dessutom lägger kartläggningen en god grund för framtida diskussioner kring det hälsofrämjande och tobaksförebyggande arbetet i länet. Det är betydelsefullt att förhålla sig till att kartläggningen gjordes mellan vilket gör att observationerna har varit begränsade till vad som skedde just vid den tidpunkten. Besöken har varat i genomsnitt 16 minuter, med en maxtid på 3 minuter. Vad gäller observationer av askkoppar, väderskydd, rökrutor och skyltning ger observationerna givetvis en mer säker bild då dessa föremål inte är föränderliga från dag till dag. Resultatet visar tydligt att det röks på länets skolgårdar. Frekvensen av rökning är betydligt högre på gymnasieskolorna, 46 procent i jämförelse med högstadieskolorna, där rökning endast observerades på en skola. Skillnaderna är ur ett åldersperspektiv inte speciellt anmärkningsvärda. Enligt nationella drogvaneundersökningen fördubblas andelen rökare mellan årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. En anledning till det kan vara att det är förbjudet att sälja cigaretter till någon som är under 18 år, därför är det svårare att få tillgång till cigaretter i högstadiesåldern. 18-årsgränsen för köp av cigaretter kan också vara anledningen till att gymnasieeleverna hade en mer avslappnad inställning till rökning i jämförel- se med högstadieeleverna. Vi kunde tydligt se att acceptansen hos gymnasieelever var större än hos högstadieelever då rökningen på gymnasieskolorna i stor utsträckning skedde öppet direkt vid entréer eller på andra platser på skolgården. Dock ska tilläggas att den förekomst av rökning vi observerade på gymnasieskolorna inte på något sätt kan hänföras till att dessa elever var 18 år, vilket i sig inte har någon betydelse då rökförbudet gäller alla, oavsett ålder och tid på dygnet. Vid gymnasieskolorna observerades även rökning i stor utsträckning i direkt anslutning till skolområdet, vilket inte regleras i tobakslagen men som ändå är en viktig faktor att diskutera inom ramen för skolornas tobaksförebyggande arbete. I de fall där väderskydd observerades i nära anslutning till skolgårdarna är det betydelsefullt att dessa ses över. Det blev tydligt att elever använder dessa väderskydd för rökning och även fast väderskyddet inte tillhör skolan blir det en underlättande faktor för elevernas rökning. De få observationer som gjordes av rökning på högstadieskolor ger en tydlig bild av att rökningen där inte är lika accepterad, då rökning endast förekom på undanskymda platser. Positivt är att inga vuxna har observerats röka på skolgårdarna i länet, vilket kan tolkas som att rökförbudet på skolgårdarna är allmänt känt bland personalen samt att personalen tar ansvar för att vara positiva förebilder för eleverna. Det är anmärkningsvärt att det på alla gymnasieskolor förutom en fanns fimpar på skolgården. Även på högstadieskolorna var förekomsten av fimpar hög. Detta visar att rök- 15

16 ning förekommer på skolgården, under eller utanför skoltid. Förekomsten av fimpar ger dock ingen information om vilka det är som röker på området. Vi har också observerat att skyltningen vad gäller rökförbud på skolgården är bristfällig på många skolor, framförallt på högstadieskolorna. Åtgärdsförslag Resultatet visar att det finns mycket att göra för att förbättra rökfriheten på skolgårdar. I följande avsnitt lämnar vi förslag på åtgärder, både vad gäller arbetet för rökfria skolgårdar och det tobaksförebyggande arbetet i ett bredare perspektiv. Skolans styrning I aktuell kartläggning har vi inte undersökt skolornas styrning gällande det tobaksförebyggande arbetet. Men resultatet som visar att rökning är frekvent förekommande, framförallt på gymnasieskolorna, påvisar att tydligare styrning i arbetet behövs på skolorna i Blekinge län. Rökfria skolgårdar och tobaksfri skoltid är en ledningsfråga. Rektorn har ett stort ansvar i detta arbete och han/ hon är ansvarig för att det finns en tobakspolicy och att den följs. Policyn behöver få genomslag i sådan grad att samtlig personal har ett konsekvent ställningstagande mot tobaksanvändning och att det finns en gemensam norm mot tobaksanvändning generellt på skolan. Det behöver också skapas en tydlig handlingsplan kopplad till tobakspolicyn så att alla, lärare, elever, föräldrar och skolpersonal, vet vad som gäller i olika situationer. Det är också viktigt att det finns tydliga regler för hur överträdelse av policy hanteras och av vem. All personal ska hjälpa till att upprätthålla efterlevnaden av skolans tobaksregler. Det innebär att all personal på skolan aktivt ska ingripa mot elevers rökning. Rektorn bör utöver tobakspolicyarbetet skapa förutsättningar för och stödja ett kontinuerligt tobaksförebyggande arbete i hela organisationen. I detta arbete är lärare och all an- 16

17 nan skolpersonal viktiga förebilder för eleverna. Med fördel kan Blekinges skolor arbeta gemensamt och dra nytta av varandra i utvecklandet av det tobaksförebyggande arbetet. ANDT-undervisning I det löpande arbetet är det också viktigt att integrera ämnesövergripande tobaksförebyggande arbete i den ordinarie undervisningen. Studier har gjorts av tre olika läroplaner där det har visat sig att ANDT-undervisningen fått mindre och mindre utrymme (Statens folkhälsoinstitut, 213). En ny satsning behöver göras på att få in ANDT i flera ämnen och skolan behöver ha en tydlig arbetsplan för undervisning av ANDT. ANDT-undervisning innebär att undervisning om skadeverkningar av användandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak ska integreras i ämnena enligt läroplanen. Det finns metoder att utgå från och bra material att använda både på högstadie- och gymnasieskolor inom ramen för ANDT-undervisning. Berusning på schemat är ett exempel. Länsstyrelsen har under hösten 214 genomfört kommundialoger med fokus på ANDT-arbetet i länets samtliga kommuner. Vid dialogerna har det tydligt framkommit att arbetet med ANDT-undervisning inte har något större spridning och kontinuitet bland skolorna i länet. Här finns stor utvecklingspotential. Elever ska också ha möjlighet att sluta med tobaksanvändning och skolorna ska kunna erbjuda ändamålsenlig hjälp via elevhälsovården. Elever ska bli informerade om att de kan vända sig till skolan för att kunna sluta med sitt tobaksbruk. Föräldrarnas roll Det finns ett starkt samband mellan ungdomarnas egna rökvanor och familjens, om föräldrarna använder tobak är det vanligare att barnen också gör det. Studier har visat att risken för tobaksbruk hos ungdomar ökar om normen i hemmet är att rökning är ett acceptabelt beteende, oavsett om någon förälder själv brukar tobak (Statens folkhälsoinstitut, 211). Det spelar också stor roll hur lättillgänglig tobak är i hemmet och hur mycket pengar som barnet har att röra sig med (Statens folkhälsoinstitut, 211). Skolan har möjlighet att stärka föräldrarnas medvetande om sin egen betydelse för barnens hälsoval, och olika former av föräldrasamverkan är en mycket viktig del av arbetet mot tobak och andra droger. Skolan behöver informera föräldrar om vilka regler skolan har kring rökning och vilka konsekvenserna blir om eleverna bryter mot uppsatta regler. På föräldramöten är det också viktigt att föräldrar ges möjlighet att diskutera tobaksfrågan med skolans personal och andra föräldrar. Samtidigt behöver föräldrar och andra vuxna informeras/utbildas om hur de kan göra för att minska risken att barn och unga börjar använda tobak. Skolans fysiska miljö Varken formella rökrutor eller väderskydd finns på Blekinges skolgårdar och askkoppar observerades endast på två skolor vilket sammantaget ger tydliga signaler om att skolorna rent praktiskt motverkar rökning. Detta till trots så röks det på länets skolgårdar. Skyltning gällande rådande rökförbud är bristfällig. Skyltningen behöver finnas ute på skolgården och dekaler behöver sättas upp vid alla ingångar. Med tydliga och korrekta skyltar kan både elever, personal och inte minst allmänheten lättare efterfölja förbudet. Det ska vara tydligt i hela Blekinge att rökning är förbjuden på skolområdet. Att det dessutom i våra observationer är tydligt att det finns samlingsplatser för rökning är något som skolorna behöver agera på. Även fast det inte finns en särskild plats dit rökare är hänvisade, 17

18 finns det alltså klart och tydligt platser som bör vara allmänt kända på skolorna som rökplatser. Detta sänder vilseledande budskap kring rökning. Tillgänglighet till tobak Kommunen behöver på en övergripande nivå skapa samverkan mellan till exempel fritidsgårdar, föreningar och tobakshandlare, för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till tobak. Ett sådant samarbete leder till att kommunens unga möter samma budskap oavsett i vilket sammanhang de möter en vuxen både före, under och efter skoldagen. En av de största riskfaktorerna för att börja använda tobak är tillgänglighet. Ju svårare det är för ungdomar att få tag på och använda tobak, desto färre använder tobak. Det är förbjudet att sälja tobak till personer som är under 18 år och att skolan samverkar med lokala tobakshandlare som finns nära skolan är viktigt ur tillgänglighetssynpunkt. bör även ses som ett stöd för skolans övriga tobaksförebyggande arbete. Kommunen kan till exempel tillsammans med ansvarig från skolan genomföra tillsyn på skolan. Tillsammans kan de komma fram till insatser som underlättar att hela skolans område är en rökfri miljö, genom att exempelvis sätta upp skyltar om rökförbud så att även andra än eleverna får vetskap om att skolan ska vara rökfri. Tillsyn Kommunerna har det omedelbara tillsynsansvaret både vad det gäller detaljhandel med tobak och rökfria miljöer. När länsstyrelsen genomförde tillsyn av kommunernas tobakstillsyn för två år sedan var tillsyn av rökfria miljöer nedprioriterat. Numera har tillsynen utvecklats och tillsyn av skolgårdar görs idag i betydligt högre grad och med bättre kvalitet. Tillsynen är en hörnsten i en restriktiv tobakspolitik. Utan tillsyn ökar möjligheterna för ungdomar att handla cigaretter och röka dessa i miljöer som ska vara rökfria. Kommunerna behöver ha en kontinuerlig tillsyn av skolgårdar och när eventuella problem lokaliseras är vikten av dialog med skolan hög. Skolans vetskap om att tillsyn utförs och eventuella konsekvenser som det kan medföra gör att skolans arbete med rökfrihet tas på större allvar. Kommunernas tillsyn 18

19 Slutord Frågeställningen inför föreliggande kartläggning var om rökförbudet på skolgårdar verkligen resulterat i att det inte röks på länets skolgårdar? Tobakslagen har sannerligen resulterat i mycket gott, samtidigt som den positiva trenden med minskat tobaksbruk i sig har minskat förekomsten av rökning på skolgårdarna. Men resultatet av denna kartläggning visar att det fortfarande röks på länets skolgårdar, i synnerhet på gymnasieskolorna. Det innebär att vi tillsammans behöver fortsätta prioritera det tobaksförebyggande arbetet såväl i skolorna som i det övriga samhället. Kartläggningen gör inget anspråk på att ge en precis bild av hur omfattande rökningen är på länets skolgårdar men kartläggningen ger en heltäckande bild av att skolgårdarna i nuläget inte är rökfria. Kartläggningen visar inte heller i vilket omfattning en enskild skola arbetar aktivt med tobaksfrågan, dock ger den oss möjligheter att lyfta frågan ytterligare och ta gemensamma krafttag i det tobaksförebyggande. Det kartläggningen visar är att om vi ska nå rökfria skolgårdar i Blekinge län så återstår det en hel del arbete. Vissa åtgärder är enklare att genomföra medan andra är svårare och kräver en större arbetsinsats. Förbättrad skyltning är en åtgärd som enkel. Skyltar och dekaler finns att beställa från Folkhälsomyndigheten. Tydligare skyltning ger ett budskap att det inte är tillåtet att röka på skolgårdarna även om förbudet är väl känt hos personal och elever finns det behov av att visa för allmänheten att förbudet gäller. Rökfria skolgårdar en viktig ram i det tobaksförebyggande arbetet, där skolan tydligt tar ställning, utifrån gällande lag men ramen behöver även fyllas med innehåll. Som ytterligare steg behöver tobaksarbetet bli integrerat i verksamheten på andra sätt än genom rent praktiska åtgärder. Det tobaksförebyggande arbetet i skolan blir effektivt först när dialogen med föräldrar är kontinuerlig, när ANDT-undervisningen är en integrerad i verksamheten, och när skolan och kommunen har väl implementerade policys kring arbetet. Det finns många negativa konsekvenser med rökning hos barn och unga. Exempelvis har Statens folkhälsoinstitut gjort flera rapporter och studier som visar skadliga effekter av tobaksanvändning och vad som händer kroppen när unga personer börjar använda tobak. En annan studie har visat att en tobaksfri omgivning påverkar ungdomar att förbli eller bli tobaksfria (Edvardsson, 212) vilket ytterligare visar vikten av att skapa tobaksfria skolgårdar. Utöver skolan är det många andra faktorer i samhället som behöver fungera för att barn och unga ska skyddas från tobakens skadeverkningar, tillsynen är en av hörnstenarna i det arbetet. Med en god tillsyn minskar möjligheterna för unga att handla cigaretter från oseriösa tobakshandlare vilket minskar möjligheten att unga röker, i allmänhet. Kommunerna måste ha en effektiv tillsyn av detaljhandel så att tillgängligheten av tobak begränsas. Vidare måste kommunerna bli effektivare och mer konsekventa i sin tillsyn av skolgårdar. Under tiden som föreliggande kartläggning har genomförts så har Folkhälsomyndigheten presenterat en utredning om framtida rökfria 19

20 miljöer på allmänna platser (Folkhälsomyndigheten, 214). Utredningen ger en fingervisning om att Sverige är på väg att ta ytterligare steg i arbetet med rökfria miljöer. Utredningen visar också att allmänhetens stöd för rökfria miljöer, speciellt där barn och unga vistas, är stort. Vi ska givetvis i arbetet med rökfria skolgårdar dra nytta av Folkhälsomyndighetens utredning och den utveckling som utredningen föreslår vilket ger stöd för arbetet med rökfria miljöer i ett bredare perspektiv. Utrednigen i sig möjliggör även för att tobaksfrågan, inom de kommande åren, kommer hamna högre upp på agendan såväl nationellt, som regionalt och lokalt. Oavsett i vilken roll vi läser denna rapport behöver vi kraftsamla i frågan om att stötta våra unga att förbli tobaksfria, samt stötta de unga som vill bli tobaksfria. Med denna rapport vill länsstyrelsen uppmärksamma problemet kring rökning på skolgårdar och att kommunerna och skolorna i Blekinge län har en del kvar att göra. En tobaksfri skoltid borde vara ett självklart mål i Blekinge län och vägen dit kan underlättas av dialog och lärdom av varandras arbete. Arbetar vi brett med tobaksförebyggande insatser kommer efterlevnaden av tobakslagens bestämmelser per automatik att öka. 2

21 Referenslista Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (214). Skolelevers drogvanor. Edvardsson. I., (212 ) Towards a tobaccofree generation A study on the tobacco habits of adolescents: when, why and who?, Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 212:78 Folkhälsomyndigheten (214) Slutrapport- Utredning om framtida rökfriamiljöer på allmänna platser i synnerhet där barn vistas Racicot, S. McGrath, JJ. O Loughlin, J. (211) An investigation of social and pharmacological exposure to secondhand tobacco smoke as possible predictors of perceived nicotine dependence, smoking susceptibility, and smoking expectancies among neversmoking youth. Nicotine & Tobacco Research, 211 Oct; 13() Proposition 22/3:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet Proposition 2/11:47. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Stockholm: Socialdepartementet Skollag (2:8) Socialstyrelsen (214). Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. (Hämtad ) Statens folkhälsoinstitut (29). Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. R 29:4. Statens folkhälsoinstitut.(2) Nationell strategi för rökfria skolgårdar Statens folkhälsoinstitut (211) Rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid- en kunskapssammanställning. (A 211:16) Statens folkhälsoinstitut. Länsrapport 212, R 213:6 Tobaksfakta (213). Tobaksindustrin måste ta ansvar för fimpskräpet. (Hämtad ) Tobaksfakta (214). Folkhälsopolitiken och tobaken- uppnår vi målen? Rapport_M%C3%A5ldok.pdf (Hämtad ) Tobakslag (1993:581) World Health Organization (211). WHO Report on the Global Tobacco Epidemic: warning about the dangers of tobacco. World Health Organization (214). Tobacco fact Sheet. (Hämtad ) 21

22 Bilaga 1 Kartlagda skolor Kommun Högstadieskolor Karlshamn Karlskrona Karlshamns Waldorfskola Norrevångskolan Stenbackaskolan Österslättsskolan Friskolan Galären Friskolan Musikugglan Friskolan Piggelinen Friskolan Svettpärlan Jändelskolan Karlskrona Montessorifriskola Lyckeby Kunskapscentrum Nättrabyskolan Rödebyskolan Rosenholmskolan Sport College Sunnadalskolan Wämöskolan Östersjögymnasiet Vägga gymnasieskola AF Chapman gymnasiet Ehrensvärdska gymnasiet Fischerströmska gymnasiet Mikael Elias gymnasiet Praktiska gymnasiet Törnströmska gymnasiet Olofström Högavångskolan Nordenbergsskolan Ronneby Sölvesborg Kallingeskolan Karl- Oskarskolan Snäckebacksskolan Bokelundsskolan Mjällby skola Blekinge Naturbruksgymnasium Gymnasieskolan Knut Hahn Gymnasiesärskolan Sjöarp Furulundsskolan 22

23 Bilaga 2 PROTOKOLL 1 (3) Observationsprotokoll Rökfria skolgårdar Blekinge Hösten 214 Tidpunkt för besöket Datum Veckodag Tid från till Väderförhållanden: Observationsobjekt Namn Adress Kommun / stadsdel Verksamhet som bedrivs Högstadieskola Gymnasieskola Förekommer det även annan skolverksamhet i lokalerna? Ja, beskriv Nej Skolgården Finns det en tydligt avgränsad skolgård? Ja Nej, beskriv Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

24 Bilaga 2 PROTOKOLL 2 (3) Rökning på skolgården Förekommer det rökning på skolgården? Ja Nej Förekommer det rökning i anslutning till skolgården? Ja Nej Om ja, vilka röker på skolgården? Elever Skolpersonal Andra Beskriv: Förekommer det i övrigt uppgifter om att rökning förekommer på området? Ja, beskriv Nej Övrig tobak på skolgården Förekommer det i övrigt uppgifter om att annan tobak förekommer på området? Ja, beskriv Nej Förebyggande åtgärder Förekommer det sådant som kan vilseleda om gällande rökförbud? Ja Nej Om ja, vad förekommer? Rökruta Askkoppar Väderskydd för rökare Annat, beskriv Informerar skolan om gällande rökförbud på plats? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? Skyltar Dekaler Annat, beskriv 24

25 Bilaga 2 PROTOKOLL 1 (3) Observationsprotokoll Rökfria skolgårdar Blekinge Hösten 214 Tidpunkt för besöket Datum Veckodag Tid från till Väderförhållanden: Observationsobjekt Namn Adress Kommun / stadsdel Verksamhet som bedrivs Högstadieskola Gymnasieskola Förekommer det även annan skolverksamhet i lokalerna? Ja, beskriv Nej Skolgården Finns det en tydligt avgränsad skolgård? Ja Nej, beskriv Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

26 Länsstyrelsen Blekinge län Karlskrona E-post: