Ingen ska behöva hålla andan. - en kartläggning av rökning på skolgårdar i Östergötland

Transkript

1 Ingen ska behöva hålla andan - en kartläggning av rökning på skolgårdar i Östergötland

2

3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr Förord Mer än tjugo år efter rökförbudet är skolgårdar i Östergötland inte rökfria. Rökförbudet på skolgårdar är framförallt kopplat till två stora riskfaktorer för tobaksbruk hos barn och ungdomar tillgång och vuxnas acceptans av bruket. Tobakslagen är en skyddslag utifrån arbetsmiljö och hälsorisken kring det passiva rökandet hos de unga. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att verka för att tobakslagens intentioner fullföljs. Länsstyrelsen Östergötland har under många år genom sin regionala ANDT- strategi och handlingsplan arbetat med kunskapshöjande insatser som utbildning och konferenser kring tobak i förhoppning att minska användandet bland barn och ungdomar. Flera kartläggningar har tidigare genomförts i länet, och ett pågående utvecklingssamarbete med kommunerna finns sedan länge. Denna kartläggning är en del i denna process, och resultatet kommer att användas till framtida planering av insatser med intentionen att få Östergötlands skolor rökfria. Kartläggningen är genomförd av Maria Johansson Gray, projektledare på Länsstyrelsen Östergötland som också författat rapporten. Kollegorna Caroline Amundsson, Tillsynshandläggare - alkohol och tobak och Lotta Hjalmarsson Österholm, ANDT-samordnare, har bidragit med synpunkter och kunskap. Mona Hallström Hjort Enhetschef för social hållbarhet Maria Johansson Gray Projektledare POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2015:25 ISBN:

4 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 WHO:S RAMKONVENTION OCH FN:S BARNKONVENTION... 5 TOBAKSLAGEN... 6 REGERINGENS ANDT-STRATEGI... 6 LÄNSSTYRELSENS ROLL... 7 KOMMUNENS ROLL... 7 SKOLANS ROLL... 7 TIDIGARE KARTLÄGGNING... 7 SYFTE... 8 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 URVAL OCH FÖREBEREDELSE... 8 KARTLÄGGNINGSBESÖKEN... 9 Observationen... 9 Möten med personal... 9 Möten med elever RESULTAT OBSERVATIONSBESÖK Observerad rökning Spår av rökning Information om rökförbudet Dubbla budskap WEBBPLATS PERSONALEN Rökförbudet och policy Tillgänglighet Prevention och avvänjning Stöd och ledarskap ELEVERNA Rökförbud och policy Passiv rökning Tillgänglighet Prevention och avvänjning AVSLUTANDE REFLEKTIONER Fortsatt arbete SLUTORD KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 ANTAL SKOLOR SOM BESÖKTS BILAGA 2 OBSERVATIONSPROTOKOLL

5 Sammanfattning Länsstyrelsen Östergötland har gjort en kartläggning med syftet att undersöka om rökförbudet på skolgårdar efterlevs. I de fall rökning förekommer presenteras en bild av hur den ser ut i skolmiljön. För att kartlägga om rökförbudet följs genomfördes 23 observationsbesök, varav 15 på gymnasieskolor och åtta på högstadiskolor i länet. Samtliga 13 kommuner i länet deltog. På nio av de 23 skolorna genomfördes även intervjuer med skolledningar, elevhälsan och andra kommunala aktörer. På sex skolor genomfördes samtal med elevrepresentanter. Respektive skolas hemsida granskades för att ta reda på om skolan där uttryckte något om sitt förhållningssätt till rökning eller tobaksbruk i övrigt. Rökning iakttogs på 13 av skolorna. Spår av rökning i form av cigarettfimpar och aska förekom på samtliga skolgårdar. Samtliga skolgårdar informerade om rökförbudet genom skyltar eller dekaler. Kvalitén och placering av skyltarna varierade. På 13 av skolgårdarna fanns objekt som kunde uppfattas som vilseledande kring förbudet, exempelvis askkoppar och/eller rökrutor, både på och i direkt anslutning till området. Två av skolorna informerade om rökförbudet på respektive hemsida. Skolledningens förhållningssätt till tobakslagen varierade och i många fall fanns brister kring tolkningen av den. Samsyn bland personal saknades i flera fall och elevhälsan kände sig relativt ensamma i frågan. Tre av skolorna hade en rök- och/eller tobakspolicy. I några fall fanns en kommungemensam tobakspolicy beslutad, men den hade inte implementerats till fullo av skolan. Det passiva rökandets hälsorisker och barn och ungdomars rätt till en rökfri skoltid togs på flera skolor inte på allvar. Eleverna rapporterade att det oftast var ett fåtal lärare som agerade om rökning förkom på skolgården och att det oftast saknades tydliga konsekvenser för eleverna. Eleverna uttryckte att det var vilseledande om vad som gällde kring rökförbudet då elever och/eller lärare rökte på skolgården. Många elever berättar också att de störs av passiv rökning, både på skolgården och av rökare inne i skollokalerna. Detta framförs dock sällan till de som röker och till skolans ledning. Eleverna har koll på var man kan köpa tobak som minderårig. På gymnasiet är det vanligt att de äldre eleverna köper ut till de yngre. Trots att det finns bra information tillgänglig kring hälsoriskerna av rökning påverkar inte det alltid deras beslut om att börja röka. Denna rapport föreslår en rad åtgärder som kan främja det preventiva och hälsofrämjande arbetet kring rökning på skolor i länet. Rapporten belyser också vikten av en effektiv lokal tillsyn över hur rökförbudet efterlevs på skolorna. 4

6 Bakgrund Varje år dör omkring människor av rökning, och cirka insjuknar i rökrelaterade sjukdomar i Sverige (Socialstyrelsen, 2015). Rökning står för den andra största sjukdomsbördan näst efter högt blodtryck, vilket i sig har rökning som riskfaktor. Varannan rökare kommer att dö i förtid, och förlorar omkring tio år av sitt liv. Ju fler antal cigaretter en person röker, desto större är hälsorisken. Även passiv rökning är hälsovådligt, och cirka 200 personer beräknas avlida varje år av detta (Folkhälsomyndigheten, 2009). Antalet dagligrökare har minskat i Sverige och idag röker 11 procent av kvinnorna och nio procent av männen varje dag i åldrarna Detta är i internationella sammanhang en låg siffra. Rökning har under de senaste åren kommit att ses ur en socioekonomisk kontext där rökning är fem gånger vanligare hos individer med låg utbildning än de med hög (Folkhälsomyndigheten, 2015). Åtta av tio vuxna dagligrökare har börjat röka innan de fyllt 18 år. Ungdomar har lättare att utveckla ett nikotinberoende och för att utveckla detta krävs färre antal cigaretter. De är dessutom mer känsliga för tobakens effekter och har av den anledningen lättare att på kort sikt få problem med exempelvis lungkapacitet och med astma och hosta som följd. Även den fysiska konditionen påverkas (Folkhälsomyndigheten, 2013). Dessa samlade riskfaktorer visar med tydlighet och angelägenhet vikten av att hålla skolgårdarna rökfria och att skolan är en nyckelarena för det tobakspreventiva arbete riktat till barn och ungdomar. CAN 1, som sedan sjuttiotalet gjort årliga undersökningar av ungdomars drogvanor, visar att rökning minskat kraftigt bland niondeklassare under 2000-talet. I denna ålderskull under 2014 klassades 17 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna som rökare. För ungdomar i gymnasieålder går det inte att se samma utveckling där rökningsfrekvensen varit relativt konstant under samma period. För pojkar i denna åldersgrupp har till och med antalet rökare ökat års undersökning visade på att 28 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna klassificerades som rökare i årskurs 2 på gymnasiet (CAN, 2014). En regional undersökning kring ungdomars rökning genomfördes förra året. I denna uppgav åtta procent av flickorna och fyra procent av pojkarna att de rökte i årskurs 8 på högstadiet. På gymnasiet i årskurs 2 var förekomsten 26 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna (Om mig, Region Östergötland, 2014). WHO:s ramkonvention och FN:s barnkonvention 2003 togs för första gången ett internationellt juridiskt avtal kring tobak. Två år senare skrev Sverige under denna Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll som avser att minska både den tobaksrelaterade sjukligheten och 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 5

7 dödligheten, samt tobakens påverkan på samhälle och miljö (Regeringen, 2008). Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till bästa möjliga hälsa och till en tobaksfri uppväxt och framtid (Tobaksfakta, 2015). Tobakslagen År 1993 beslutade riksdagen om Sveriges första tobakslag som kom att innefatta bland annat lokaler avsedda för skolverksamhet. Året därpå uppdaterades denna skyddslag och detta innebar bland annat att det blev rökförbud på skolgårdar (1993:581). Grund- och gymnasieskolor omfattas av lagstiftningen och den gäller även vuxna som vistas i lokalerna. Förbudet gäller också under tider och dagar då inte skolverksamhet bedrivs. Lagreglerna gäller de lokaler elever vistas i regelbundet eller har anledning att besöka under sin skoltid, inkluderat delar av skolan som personal enbart vistas i. Arbetsgivaren har dock en möjlighet att inrätta ett separat rökrum för personalen, med förbehållet att inte elever kan vistas där ens tillfälligt (Folkhälsomyndigheten, 2009). Ute på skolgården är det inte tillåtet att inrätta rökrutor. Det är heller inte möjligt att upprätta dessa på annan mark och sedan hänvisa elever dit, då även detta område kommer att innefattas som skolgården (Folkhälsomyndigheten, 2009). Regeringens ANDT-strategi Våren 2011 beslutade riksdagen om en ANDT 2 -strategi som gäller till och med Det övergripande målet i denna är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin har också sju långsiktiga mål varav mål 1, 3 och 4 är relevant för rökförbudet på skolgårdar: 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska; 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska; 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. I Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2015 (2015) finns en rad prioriteringar kring metoder för att barn och unga inte ska börja använda tobaksprodukter däribland anges stärkt tillsyn och ökad efterlevnad av rökförbudet på skolgårdar. 2 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi. 6

8 Länsstyrelsens roll Enligt förordningen (2012:606) kring samordning inom ANDT-området ska länsstyrelserna bland annat stödja genomförandet av den nationella ANDTpolitiken i länet, samt övervaka och främja den tillsyn som kommunerna bedriver. Länsstyrelsens tillsynsansvar tydliggörs ytterligare i tobakslagen (1993:581). Kommunens roll Kommunerna är tillsynsmyndighet avseende rökfria miljöer där skolgårdar inräknas och kan besluta om föreläggande, med eller utan vite (Tobakslagen, 1993:581). Tillsynen bör, enligt Folkhälsomyndigheten, fungera både förebyggande tillsammans med andra lokala aktörer som arbetar med tobaksfrågan, och som inspektion för att ta reda på om lagen efterföljs (2010). Tobaksfria barn och ungdomar bör också vara centrala mål i det lokala folkhälsoarbetet (Folkhälsomyndigheten, 2010). Skolans roll Det är skolledningens ansvar att rökförbudet efterföljs på skolan (1993:581). Enligt skollagen (2010:800) har elevhälsan också ett ansvar att arbeta med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser på skolan. Elevhälsan skall främst agera förebyggande och hälsofrämjande i sitt arbete. Enligt de reviderade läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan har skolan dessutom ett ansvar kring att utveckla elevernas medvetande kring hälsa och livsstil (Skolverket, 2015). Tidigare kartläggning Under 2012/2013 genomförde Länsstyrelsen Östergötland, i samverkan med länets kommuner, en omfattande kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdarna följdes i länet. Resultatet av denna kartläggning visade att rökning förekom i stor utsträckning på skolgårdar runt om i Östergötland. Med anledning av detta resultat sökte Länsstyrelsen medel från Folkhälsomyndigheten för att tillsammans med intresserade kommuner, följa upp den tidigare kartläggningen. Målet är att kommunerna i högre utsträckning ska se skolan som en resurs i kommunens tobaksförebyggande arbete samt att den lokala tillsynen av skolgårdarna ska prioriteras. 7

9 Syfte Syftet med kartläggningen är att ta reda på om rökförbudet på skolgårdarna i Östergötlands län efterlevs och, i de fall det förekommer, ge en bild av hur rökningen ser ut. Kartläggningen syftar även till att belysa skolledningarnas, elevhälsans och elevers uppfattning om rökning på skolans område, hur det upplevs och vad som kan göras åt det. Tillvägagångssätt Urval och föreberedelse I ett första steg kontaktades respektive samordnare för det ANDTförebyggande arbetet i varje kommun. Med hjälp av denna planerades sedan nästa insats för att understödja och främja det lokala arbetet. I de kommuner där det saknades samordnare för ANDT-frågor kontaktades antingen elevhälsa och/eller kommunens miljöenhet. Tillsammans med den lokala aktören bestämdes sedan vilka skolor som skulle besökas. I första hand valdes en gymnasieskola ut. I flera mindre kommuner fanns endast högstadieskolor varpå besök på dessa planerades in. I de fall där det endast fanns en mindre gymnasieskola deltog även en högstadieskola. I de större kommunerna valdes tre gymnasieskolor ut, både kommunala och fristående skolor. Samtliga 13 kommuner i länet deltog i kartläggningen. Sammanlagt bokades 23 skolor in för ett observationsbesök. Av dessa var 15 stycken gymnasieskolor och åtta stycken var högstadieskolor. Den lokala aktören fick bestämma huruvida skolorna skulle meddelas om besöket i förväg eller inte. Samtliga skolor som deltog fick innan besöket ett brev från Länsstyrelsen som informerade om kartläggningen och vad som skulle ske under besöket. Det observationsprokoll från den tidigare kartläggningen 2012/2013 återanvändes, med ett tillägg kring övriga kommentarer/synpunkter (se bilaga 2). Innan besöken ägde rum granskades skolornas hemsidor i syfte att ta reda på om de kommunicerade något kring rökförbudet där. Genom den lokala aktören erbjöds varje kommun också ett mer djupgående besök på en skola där skolledning och elever kunde intervjuas. På nio av de 23 skolorna bokades intervjuer in och dessa strukturerades utifrån de lokala förutsättningar som fanns. 8

10 Kartläggningsbesöken Kartläggningsbesöken ägde rum mellan den 27 augusti och den 9 oktober Besöken tog mellan 20 minuter till ett par timmar beroende på huruvida ett enkelt observationsbesök gjordes eller om intervjuer också skulle genomföras. Observationerna utfördes, där det var möjligt, antingen vid skolstarten på morgonen eller i samband med lunchrasten. Observationen Själva observationen genomfördes genom att hela skolområdet noggrant sågs över. Alla iakttagelser som kunde kopplas till rökning antecknades i observationsprotokollet och fotografier togs för att på bästa sätt dokumentera det som setts. Exempel på iakttagelser som dokumenterades var: Rökande individer Kringliggande fimpar och cigarettaskar Förbudsskyltar och dekaler Askkoppar och rökkurer/-rutor Om personal agerade om elever sågs röka Vädret noterades i prokollet då det antogs att färre rökare går ut och röker vid sämre väder och att detta då kunde påverka resultatet. En och samma person har genomfört samtliga observationer. Möten med personal På nio av de 23 kartlagda skolorna genomfördes intervjuer med skolledning och personal. I samtliga möten deltog minst en part från skolledning i form av rektor och/eller ställföreträdande rektor. På de skolor som hade flera rektorer deltog minst en. Elevhälsan hade också minst en part närvarande, vanligtvis var det en skolsköterska som deltog. Även specialpedagoger och kuratorer närvarade under vissa möten. Vid ett par av mötena medverkade en kommunal miljöinspektör. Den lokala ANDT-samordnaren deltog vid samtliga möten förutom ett. Mötena leddes av projektansvarig från Länsstyrelsen och till hjälp användes en intervjuguide som utformats utifrån observationsprotokollet. Intervjufrågorna behandlade bland annat: Förståelse kring tobakslagen och rökpolicy Om rökning förekommer och, i förekommande fall, hur skolan hanterar förekomst av rökning/passiv rökning Tillgänglighet av tobaksprodukter Prevention och avvänjning Behov av stöd och ledarskap 9

11 Ett informationspaket med material om tobaksförebyggande arbete delades också ut till skolledningen eller annan personal. Detta ledde till ett antal mer informella möten på skolorna där flera av de ovanstående punkterna berördes. Möten med elever På sex av de besökta skolorna genomfördes intervjuer med elevrepresentanter, som bestod av både rökare och icke-rökare. I majoriten av dessa möten deltog även den lokala ANDT-samordnaren och vid ett tillfälle närvarade också en kommunal miljöinspektör. Eleverna fick information om kartläggningen, vad deras bidrag skulle användas till, samt hur detta skulle rapporteras. De blev försäkrade om att deras anonymitet skulle bevaras i rapportering, och till skolpersonal. Innan själva intervjun började gjordes en interaktiv lek som isbrytare för att öka tryggheten i gruppen. Till mötena med eleverna användes en liknande intervjuguide, men utan den sista sektionen kring ledarskap och behov av stöd. 10

12 Resultat Resultatet visar att det förekommer rökning på, eller i anslutning till, samtliga 23 kartlagda skolgårdar. Rökning förekommer i större utsträckning på gymnasieskolor än på högstadieskolor. Nedan följer en resultatsammanställning från både observationsbesök och intervjuer med personal och elever. Observationsbesök Observerad rökning Vid observationerna kontrollerades om personer rökte på, eller i anslutning till, skolgården. Rökning iakttogs på 13 av 23 observerade skolor vilket utgör 57 %. 12 av dessa var gymnasieskolor. I flera fall röktes det i direkt anslutning till vad som kunde uppfattas som skolans gräns. På flera av gymnasieskolorna stod elever och rökte direkt vid skolentréerna och vid ett par tillfällen sågs elever röka på väg in till skolområdet. Fimpar slängdes precis innan ingång till skollokalen. På den högstadieskola där rökning observerades iakttogs en enskild elev röka direkt på skolgården. Observerad rökning 100% 90% Ja Nej 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högstadieskolor Gymnasieskolor Samtliga skolor Spår av rökning På samtliga besökta skolgårdar förekom spår av rökning i form av cigarettfimpar och/eller cigarettaskar. De flesta högstadieskolorna hade få spår av rökning. En högstadieskola som delar område med låg- och mellanstadiet hade en fimp på hela skolområdet. Majoriten av de andra hade 11

13 vanligtvis enstaka fimpar utspridda runt omkring på skolområdet, samtidigt som det på särskilda platser förekom kluster av ett flertal fimpar och ibland paket. Dessa förekom både på och i direkt anslutning till skolområdet. Exempel på platser där samlingar av spår av rökning hittades var vid vad som antogs vara entréer där lärare och annan personal rör sig, skogsdungar och andra insynsskyddade platser, samt ingångar till byggnader på skolans område som också används av andra kommuninvånare. På den högstadieskola där det observerades en ansenlig mängd spår av rökning hittades också ett flertal helt färska fimpar på trapporna till flera entréer till skolans lokaler. Utanför en entré som används av vaktmästeriet på en högstadieskola Vid en personalingång till en högstadieskola På de tre gymnasieskolor där ingen iakttogs röka fanns på samtliga tydliga spår av rökning i form av fimpar och cigarettaskar. Två av dessa skolor hade även askkoppar utställda. 12

14 Information om rökförbudet Samtliga besökta skolor hade skyltar och dekaler som informerade om rökförbudet. Antalet skyltar och dekaler varierade liksom skicket på dem. Några skolor hade gjort egna skyltar med skolans område och med tillhörande text som berättade om rökförbudet. En skola hade egengjorda skyltar som deklarerade förbudet på flera olika språk. Ett par skolor hade satt skyltar på insidan av ytterdörrar så att det var tydligt att rökförbud rådde när man lämnade skolans lokaler. Två besökta skolor använde TV-skärmar för att kommunicera med eleverna Gammal och sliten skylt. och på dessa visades information om rökförbudet. Få skolor markerade skolans område med hjälp av skyltarna, vilket gjorde det svårt att avgöra om rökning förekom på skolgården eller i anslutning till. Dekal på insidan av en entrédörr. Skylt som markerar skolans område och informerar om rökförbudet. 13

15 Dubbla budskap På 13 av de kartlagda skolorna fanns någon form av objekt som kunde uppfattas som vilseledande kring rökförbudet. 11 av dessa var gymnasieskolor. Sju föremål som används som askkoppar identifierades och dessa varierade allt ifrån ändamålsenliga ting uppsatta av skolans vaktmästeri, till temporära arrangemang utställda av andra kommunala aktörer eller annan personal på skolan. Vid flera Askkopp som ställs ut varje dag till rökare på skolan fall hade vissa områden på skolan etablerats som rökruta eller rökkur. På en gymnasieskola användes ett lusthus av rökare, på en annan en bänk, och en tredje en damm. På de två högstadieskolor där objekt hittades var detta askkoppar som satts upp vid byggnader som användes av både skolan och av allmänheten. Provisorisk askkopp som används av elever på skolan. Ännu en askkopp som ställts ut av en skola till elever. Lusthus som används som rökkur. Bänk som ställts ut till rökare i direkt anknytning till skolgården. 14

16 Webbplats Två av de 23 kartlagda skolorna har information om sitt förhållningssätt till rökning på sin hemsida. Personalen Rökförbudet och policy Personalen kände väl till tobakslagen och att rökning är förbjuden på skolgårdar. I samtalet om rökförbudet uppstod ofta en diskussion om skolans gräns och var den går. Det var tydligt, i många fall, att skolledningar skickade ut elever direkt utanför skolgränsen för att röka och sedan ansågs sig ha hanterat frågan. På en del skolor där skolan satt ut askkopp till eleverna var det än tydligare att en mer detaljerad förståelse av tobakslagen saknades. Många rektorer uttryckte också svårigheter i att efterfölja rökförbudet under dygnets alla timmar, när skolan exempelvis hade gångstråk för allmänheten genom skolgården eller skolans lokaler användes av allmänheten efter skoltid. På tre av de nio skolorna där ett möte med skolledning och annan personal ägde rum fanns en rök- eller tobakspolicy. På ytterligare en högstadieskola fanns ett utkast skrivet av den lokala ANDT-samordnaren, men det hade ännu inte beslutats av skolledningen. Ofta fanns en rök- eller tobakspolicy på kommunövergripande nivå, där skolans personal och elever förväntades vara rökfria under arbets- och skoltid, men endast ett par skolor levde upp till detta. En skola som besöktes hade ett rökrum för rökande lärare. Majoriteten av skolledningarna hade ingen direkt koll på vart de rökande lärarna på skolan gick för att röka, men meddelade att de gick iväg från skolområdet. De flesta skolorna saknade samsyn kring rökning. Flera skolsköterskor uttryckte att de kände sig ensamma med att säga till elever att gå ifrån skolgården när de rökte. En skolsköterska berättade att hon brukar ta en omväg till bilen för att slippa gå förbi de elever och den lärare som brukade stå i direkt anslutning till skolgården och röka. På frågan om samsyn menade flera rektorer att de förväntade sig att samtlig personal skulle säga till rökande elever, men att det var svårt att avgöra om detta skedde i praktiken. Flera skolor hade åtgärder som möten och/eller brev hem till föräldrar om en elev setts röka, men ett par rektorer påpekade bristen på konkreta konsekvenser av rökning på skolgården som till exempel bötfällning. Personalen på de besökta skolorna gav intrycket av att inte ha funderat särskilt mycket över hur den passiva rökningen påverkar deras elever. På en gymnasieskola berättade man dock att det fanns en elev som tog en alternativ dörr in till skolan för att hon stördes av den rökning som förekom direkt vid huvudentrén. En annan personal från elevhälsan gissade att skåpgrannar som luktade rök kunde vara jobbiga att ha inpå sig. 15

17 Tillgänglighet Alla skolor, förutom en, hade närliggande försäljningsställen av cigaretter och majoriteten uppgav att de inte trodde att de sålde till minderåriga elever. Det fanns ett par som angav att de trodde att det fanns en möjlighet att försäljning skedde. Några kunde ge namn på ställen där de misstänkte att det förekom försäljning till minderåriga. Prevention och avvänjning Enligt skolsköterskorna gav hälsosamtalen på både högstadie- och gymnasienivå bra information om vilka elever som röker. Många av skolsköterskorna på gymnasiet upplevde att det var fler elever som rökte under andra och tredje året än vad det var under gymnasiets första år. Samtliga skolor uppgav att de hänvisar elever som vill sluta röka till skolsköterskan i första hand, men majoriteten hade också kunskap om det stöd som erbjuds av vårdcentraler och de ungdomsmottagningar som finns i större kommuner. Skolpersonalen exemplifierade olika arenor och utformningar av det preventiva arbetet som sker på skolorna. Många kände att de kunde göra mer kring detta. Ett par skolor, främst högstadier, uppgav att de upplevde att rökning var ett mindre problem än exempelvis alkohol och att de av den anledningen valt att lägga mer resurser på detta område. Stöd och ledarskap Ledarskapets betydelse kom upp som en röd tråd genom kartläggningen. Ju tydligare ställningstagande av ledningen, desto skarpare förhållningssätt till rökförbudet. Detta märktes på hur väl skolgården var skyltad om rökförbudet och huruvida exempelvis personalen hade samsyn. Det förekom fall där skyltar hade beställts och fanns på plats sedan länge, men där rektor hade inte följt upp beställningen för att få dem uppsatta. Något annat som framkom var det faktum att lärare rökte, både på och i direkt anslutning till skolan, och uppfattningen att skolledningen inte tog tag i problemet. Det var tydligt på de skolor som hade både väl genomarbetad tobakspolicy samt tydlig markering av skolområdet, att detta inte alltid var tillräckliga åtgärder för att förhindra rökning. Samtliga skolor önskade mer externt stöd i arbetet för att få sin skolgård rökfri. 16

18 Eleverna Rökförbud och policy Samtliga elever kände till att det rådde rökförbud på skolan. Precis som med personalen kom även här upp diskussioner kring skolans gräns och i flera fall beskrevs att rökande elever blev utskickade direkt utanför vad som uppfattades som skolans område. Ingen av de tillfrågade eleverna kände till om deras skola hade en policy kring rökning/tobak trots försök att förklara vad detta var för att tydliggöra. Det framkom tydligt att eleverna upplevde att det oftast var ett fåtal lärare som sa till om någon sågs röka och att det oftast saknades konsekvenser. Ett par elever, på skolor där det fanns etablerade rutiner kring förekommande rökning, kunde i detalj redogöra för följderna. Flera av eleverna hade inte noterat huruvida skolområdet hade skyltning som informerade om rökförbudet. En del visste dock exakt var dessa hängde. Eleverna gav oftast en annan bild av förekomsten av rökning än vad deras respektive skolledning gjorde. De kunde redogöra för exakt var både elever och eventuell personal rökte, på och i anslutning till sina skolgårdar. De verkade också veta mer om vilka lärare som rökte, mer än vad deras rektorer berättat. Det faktum att elever tilläts röka på skolområdet utan att bli tillsagda upplevdes som dubbla budskap kring rökförbudet och detta kom upp under de flesta av samtalen. Detsamma gällde inställningen till rökande lärare. Passiv rökning På frågan om hur passiv rökning upplevdes blev oftast det första svaret att de inte trodde att det påverkade så mycket. Allt eftersom samtalen pågick stod det klart att uppfattningen övergick till att anse att elever faktiskt störs och att det påverkar både deras generella upplevelse på skolan, samt ibland också undervisningen. Ett särskilt minnesvärt möte på en gymnasieskola inleddes med att en icke-rökande flicka sa man vill inte få rök på sig, men man vill inte säga till. En annan fortsatte sedan Det stör mig inte och det är ju lite konstigt att det inte gör det, men det händer ju så ofta att jag inte orkar tänka på det. Man är rädd för att få ett spydigt svar tillbaka. Samtalet fortsatte för att sedan avslutas av en av de rökande pojkarna det är ju helt sjukt att vi rökare står och röker så att det påverkar andra som inte röker, det är ju helt bakvänt. Andra kommentarer från eleverna om rökning på skolgården var Som passiv rökare har jag inget val, en rökare väljer själv om den vill röka. Icke-rökaren gör ett aktivt val att inte röka och jag håller andan när jag går till bussen. Några oroade sig över hur den passiva rökningen påverkade deras hälsa och frågade Hur mycket skadas man av det passiva rökandet?. Eleverna talade också om hur rökare påverkade deras inomhusmiljö. En flicka sa om en lärare har dålig andedräkt så koncentrerar man sig inte på vad de säger. Andra elever påpekade att de tyckte att det var jobbigt att vara skåpgranne med rökare, då det luktade illa. Någon tyckte att vissa luktade mer 17

19 än andra och att somliga visade hänsyn genom att äta tuggummi och tvätta sig om händerna efteråt. Tillgänglighet Eleverna gav intryck om att de hade bra koll på var minderåriga kunde köpa cigaretter. En kille sa det är de mindre, kedjefria butikerna som man kan köpa cigaretter hos. På en högstadieskola berättade eleverna att det fanns en privatperson som, mot en mindre avgift, erbjöd sig att köpa cigaretter till minderåriga. På gymnasiet köpte elever som redan fyllt 18 år ut till de som var minderåriga. Prevention och avvänjning Samtliga elever visste vart de skulle vända sig ifall de önskade sluta. Eleverna gav flera exempel på hur deras respektive skolor arbetade preventivt mot rökning. Ett par elever hade valt att skriva ett arbete om tobak och dess skadeverkningar. En av de rökande tjejerna sa jag vet att det är farligt att röka, men jag bryr mig inte. En annan tjej sa något liknande när hon berättade om hur hennes föräldrar försökte få henne att sluta. 18

20 Avslutande reflektioner Både nationell och regional forsking visar att antalet dagligrökande är högre på gymnasiet än högstadiet. Detta gör gymnasiekolan till en nyckelarena för det hälsofrämjande och tobakspreventiva arbetet riktat till ungdomar. Resultatet av denna kartläggning visar att rökförbudet inte efterlevs i tillräcklig utsträckning på skolgårdar i Östergötland. Rökning förekommer i större utsträckning på gymnasieskolor än vad det gör på högstadieskolor och elevhälsopersonal vittnar om att de upplever att många elever börjar röka efter att de börjat gymnasiet. Fortsatt arbete Denna kartläggning är del i en större regional strategi- och handlingsplan där arbetet för att få skolgårdarna i länet rökfrika har på gått under många år. Utifrån resultatet av denna kartläggning presenteras av den anledningen ett antal korta punkter ämnade att vägleda de relevanta aktörerna för nästa steg i det lokala utvecklingsarbetet för att bland annat minska tillgången till tobak och successivt minska antalet barn och unga som börjar använda tobak. Tydligare markering av skolområdet Skolområdet måste markeras tydligare med skyltar som visar var skolans gränser går och att det råder rökförbud där. Här kan samverkan med kommunens miljöenhet vara en framgångsfaktor. Tillgänglighet Ungdomars tillgänglighet till cigaretter måste minskas. Arbetet med en effektiv och långsiktig tillsyn av tobaksförsäljningen behöver prioriteras. Här finns möjligheter för kommunen att bedriva kontrollköp för att kontrollera att åldergränsen vid tobaksförsäljning efterlevs. Insatser kan med fördel prioriteras på försäljningsställen i närheten av skolor. Prevention Preventionsarbetet måste anpassas till målgruppen. Rökande elever känner till hälsoriskerna med rökning, men trots detta tar de inte till sig den information de får. Av den anledningen måste nya arbetssätt och metoder utvecklas för att på bästa sätt anpassas till ungdomar och deras syn på sin hälsa och framtid. Arbetsmiljö och passiv rökning Rätten till en rökfri skoltid för de elever som inte röker måste prioriteras framför dem som väljer att röka. Förståelsen och kunskapen om skadeeffekterna av passiv rökning måste öka väsentligt. Ansvaret för detta ligger hos samtliga relevanta lokala aktörer. 19

21 Policy Det finns nationell vägledning för hur en skola kan ta fram en egen tobakspolicy, gärna i bred samverkan med flera aktörer för ökat ansvarskännande. I flera fall finns kommunövergripande styrdokument kring tobaksbruk, men dessa är inte kända på respektive skola och då inte heller några levande dokument. Med hjälp av ett gemensamt förhållningssätt till rökning kan elever, personal och föräldrar enas om att eleverna ska vara rök-/tobaksfria under sin skoltid och då blir platsen för själva rökandet en sekundär fråga. Ökad samverkan och samsyn Samverkan kring efterlevnaden av rökförbudet samt det preventiva arbetet måste förbättras lokalt. I detta arbete behöver de lokala aktörer identifieras som har ansvar och intresse av att arbetet blir effektivt. Ett lokalt nätverk med sådana aktörer kan vara en framgångsfaktor. Om även eleverna får delta ökar också chanserna att nå målgruppen och dess behov bättre. Aktiv skolgård Både tillsyn och det preventiva arbetet mot rökning måste ske fysiskt ute på skolgården. Personalen måste ha samsyn och skolgården måste hållas rökfri. I detta arbete kan också externa krafter assistera. Tydliga och i förväg kända konsekvenser av rökning på skolgården måste finnas på plats. Genom minskad rökning på skolgården minimeras risken att fler elever börjar röka under skoltiden. Föräldrar Involvera föräldrar på skolorna vad gäller både det preventiva arbetet och i kontakt med elever som röker. För varje barn är föräldrarna de viktigaste personerna i deras liv och de har med rätt råd och stöd stora förutsättningar att påverka sina barns val kring livsstil. Webb Skolorna bör tydliggöra sitt förhållningssätt till rökning på sina hemsidor. Med det fria skolvalet kan skolan uppfattas som ett mer attraktivt val om man där tydligt klargör sin ställning i tobaksfrågan, exempelvis genom tydliga konsekvenser av rökning och vilka förväntningar skolan har på eleverna gällande tobaksbruk. Ökad tillsyn Kommunen måste prioritera tillsynen av rökfria miljöer, med särskilt fokus på skolgårdarna. Många skolledningar saknar detaljkunskaper kring rökförbudet, något som de tillsynsansvariga för rökfria miljöer skulle kunna bidra med för att mer aktivt stötta skolorna i det förebyggande arbetet. 20

22 Slutord Mer än tjugo år har gått sedan rökning blev förbjuden på och i anslutning till skolgårdar i Sverige. Rökning är fortfarande ett problem på skolgårdar i Östergötland, framförallt på gymnasienivå. Denna kartläggning har visat att det inte görs tillräckliga insatser för att hålla skolgårdarna rökfria i länet. Länsstyrelsen Östergötland presenterar i denna rapport den regionala bilden av rökning på skolgårdar. Länsstyrelsen hoppas att kunskapen om effektiva preventiva insatser och vilka aktörer som har ett ansvar i arbetet har ökat. Skolan är en resurs i det tobaksförebyggande arbetet. I kombination med en effektiv och stödjade tillsyn kan detta arbete ha en god skyddande effekt för våra barn och ungdomar. Ingen elev ska behöva hålla andan, vare sig till bussen eller skolan. 21

23 Källförteckning Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder (2013). Folkhälsoinstitut 3. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (2010). Regeringens proposition 2010/11:47. Regeringen. Förordning (2012:606) om samordning inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet m.m. (2012). Socialdepartementet. Handbok Tobakslagen. (2009). Statens folkhälsoinstitut. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2010 (2010). Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 (2015). Skolverket. Om mig nyckelindikatorer (2014). Region Östergötland. Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2015 (2015). Regeringskansliet. Skolelevers drogvanor (2014). Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skollagen 2010:800 (2010). Utbildningsdepartementet. Socialstyrelsen, odsfallochinsjuknandentilltobakrokning Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:53 (2003). Regeringen. Tobaksfakta, Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. (2010). Statens folkhälsoinstitut. Tobakslagen 1993:581 (1993). Socialdepartementet. 3 Numera Folkhälsomyndigheten. 22

24 Bilaga 1 Antal skolor som besökts Antal Antal Totalt högstadieskolor gymnasieskolor Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Totalt

25 Bilaga 2 Observationsprotokoll OBSERVATIONSPROTOKOLL UPPFOÖ LJNING ROÖ KFRIA SKOLGAÅ RDAR 1. Tidpunkt för besöket Veckodag Datum Från kl: Till kl: 2. Objektet Skolans namn Adress Huvudman för skolan Ort 3. Verksamhet inom området Högstadieskola Gymnasieskola 4. Inriktning på skolan Praktisk Teoretisk Både praktiskt och teoretisk 5. Förekommer det rökning på skolgården? Ja Nej Beskrivning (antal, vart, tillsägningar, cigarettfimpar, cigarettpaket): 24

26 6. Om Ja på fråga 4, vilka röker på skolgården? Elever på skolan Personal på skolan Andra 7. Förekommer sådant som kan vilseleda om gällande rökförbud? Rökruta, rökkur Askkoppar Annat: 8. På vilket sätt informerar skolan om rökförbud? Skyltar Dekaler Informationsblad Annat: 9. Hur har väderförhållandet varit under besöket? Beskrivning: 10. Övriga kommentarer? Beskrivning: 25

27

28 lansstyrelsen.se/ostergotland Länsstyrelsen Östergötland postadress Linköping besöksadress Östgötagatan 3 telefon telefax