Lägesbeskrivning 2013 Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Lägesbeskrivning 2013 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Moa Morin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande... 4 Sammanfattning i punktform... 5 Förskoleklassen... 6 Beskrivning av verksamhetsformen... 6 Åsidosatt verksamhet med osäkerhet kring det pedagogiska uppdraget... 7 Enheternas prioriterade utvecklingsområden... 7 Grundskola... 8 Beskrivning av verksamhetsformen... 8 Skillnader i tillgång till personal och kompetens... 9 Malmö kommun satsar på förstelärare... 9 Vissa ämnesprovsresultat visar på förbättring... 9 Tre fjärdedelar av eleverna är behöriga för gymnasiestudier Skillnaderna ökar mellan och i Malmös skolor Könsskillnaderna ökar och är särskilt tydliga i svenska Skillnaderna mellan elevgrupper med olika bakgrund ökar Elever ges inte det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen Stöd i form av studiehandledning på modermålet ges inte i tillräcklig utsträckning Överensstämmelsen är god mellan ämnesprovsresultat och betyg De kommunala grundskoleeleverna är generellt väl förberedda för fortsatta studier Mer fokus på resultaten i alla ämnen och diskussion om innehållet i skolan Eleverna upplever tillit till deras förmåga och stöd från lärarna 13 Grundläggande värden är en del av undervisningen Brister i elevernas inflytande och delaktighet Brister i studiero och trygghet Enheternas prioriterade utvecklingsområden Grundsärskola Beskrivning av verksamhetsformen Grundsärskolan behöver uppmärksammas och samordnas De flesta avgångselever betygssätts Enheternas prioriterade utvecklingsområden Fritidshem Beskrivning av verksamhetsformen Mer fokus på fritidshemmen den senaste tiden Skillnader mellan kommunens fritidshem Stora elevgrupper och brist på utbildad personal Brister i värdegrundsarbetet Enheternas prioriterade utvecklingsområden Bilaga 1: Kunskapsresultaten i Malmös skolor Bilaga 2: Attitydundersökning Bilaga 3: Delårsrapport Bilaga 4: Internbudget juli-december Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

3 Inledning Bifogade rapport har som syfte att ge en lägesbeskrivning av verksamheterna inom grundskolenämndens ansvar; förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Lägesbeskrivningen redogör för utgångsläget inför hösten Uppgifterna om elever, personal samt kvalitet och resultat baserars därför på statistik och utvärderingar avseende läsåret 2012/13. Uppgifter om kostnader avser kalenderåret Statistiken i lägesbedömningen är framför allt hämtad ur Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter med riket och med andra huvudmän, både kommunala och enskilda. Statistiken i databaserna baseras på uppgifter som lämnats av huvud-männen för de olika verksamheterna. Den statistik som kommunen själv räknar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som publiceras av Skolverket. Detta beror på skillnader i beräkningar samt på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. För att kunna göra vissa analyser av betygsutfallen i kommunens grundskolor och grundsärskolor har grundskoleförvaltningen hämtat vissa av uppgifterna kring elevernas resultat ur elevsystemet. Dessa uppgifter finns inte sammanställda på nationell nivå. Grundskoleförvaltningen har inlett ett arbete med att förbättra och effektivisera rapporteringen och sammanställningen av statistik. Som underlag för lägesbeskrivningen ligger en rapport om kunskapsresultaten i Malmös skolor våren 2013 (bilaga 1) som innehåller en mer omfattande redovisning av resultaten i nationella ämnesprov och i betyg. Rapporten motsvarar rapporten Obligatoriska skolan som tidigare sammanställdes av stadskontoret. I samband med slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete fick grundskolenämnden i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten Obligatoriska skolan och attitydundersökningen i grundskolan (STK ). Lägesbedömningen har också kompletterats med uppgifter som framkommit i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ska varje enhet dokumentera sitt kvalitetsarbete i s.k. kvalitetsrapporter och kvalitetsplaner. Kvalitetsrapporterna är en utvärdering av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporterna ska bl.a. innehålla redovisningar av måluppfyllelsen och förändringar mot tidigare resultat, analyser av resultaten samt bedömningar om avsedda effekter har uppnåtts. I kvalitetsplanerna ska kommande läsårs utvecklingsområden beskrivas. Varje enhet ska prioritera tre egna utvecklingsområden samt ett kommunövergripande. I planerna ska anges vilka förutsättningar som behövs för att genomföra insatserna. Kvalitetsdokumentationerna är framför allt framtagna som ett stöd för enheterna i deras kvalitetsarbete, men har de senaste två åren även fungerat som ett underlag för återkoppling, både kring utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet och kring kommunövergripande kvalitetsfrågor och utvecklingsområden. I denna lägesbeskrivning har enheternas senaste kvalitetsdokumentationer (september 2013) kompletterat den kommunövergripande resultatbilden. 3 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

4 I övrigt har lägesbeskrivningen kompletterats med uppgifter från den senaste attitydundersökningen för elever i årskurs 5, 7 och 9 (bilaga 2). Som bilagor till rapporten ligger även nämndens delårsrapport 3 (bilaga 3) och internbudget (bilaga 4) för att komplettera rapporten med de ekonomiska förutsättningarna. Grundskoleförvaltningen har som ambition att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, och som en del av förvaltningens styr- och ledningssystem, årligen göra en lägesbedömning av verksamheternas kvalitet och utveckling. I en sådan lägesbedömning skulle en beskrivning av verksamheternas förutsättningar och resultat kunna kompletteras med ytterligare material och en mer utvecklad analys. Övergripande En övergripande faktor som har betydelse för alla verksamheter inom grundskolenämndes ansvar är befolkningsutvecklingen. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att öka i åldern 6-15 år de kommande åren i Malmö. Den största ökningen kommer att ske i de lägre ålderskategorierna, från förskoleklass till skolår 3. Redan den 1 oktober 2013 passerades det prognosticerade befolkningsutfallet för årsslutet. Då bodde barn och ungdomar i åldern 6 till 15 år i Malmö. Variationen mellan skolornas elevbeläggning är stor. Skolor i en del områden har vikande elevunderlag, medan skolor i andra områden är fullbelagda. För grundskolenämnden innebär ett ökat behov av platser omfattande utbyggnad av verksamheten samtidigt som möjligheten att rekrytera och behålla kompetent personal blir avgörande. 4 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

5 Sammanfattning i punktform Förskoleklassen Åsidosatt verksamhet med osäkerhet kring det pedagogiska uppdraget Grundskolan Skillnader i tillgång till personal och kompetens Malmö kommun satar på förstelärare Vissa ämnesprovsresultat visar på förbättring Tre fjärdedelar av eleverna är behöriga för gymnasiestudier Skillnaderna ökar mellan och i Malmös skolor Könsskillnaderna ökar och är särskilt tydliga i svenska Skillnaderna mellan elevgrupper med olika bakgrund ökar Elever ges inte det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen Stöd i form av studiehandledning på modermålet ges inte i tillräcklig utsträckning Överensstämmelsen är god mellan ämnesprovsresultat och betyg De kommunala grundskoleeleverna är generellt väl förberedda för fortsatta studier Mer fokus på resultaten i alla ämnen och diskussion om innehållet i skolan Eleverna upplever tillit till deras förmåga och stöd från lärarna Grundläggande värden är en del av undervisningen Brister i elevernas inflytande och delaktighet Brister i studiero och trygghet Grundsärskolan Grundsärskolan behöver uppmärksammas och samordnas De flesta avgångselever betygssätts Fritidshemmen Mer fokus på fritidshemmen den senaste tiden Skillnader mellan kommunens fritidshem Stora elevgrupper och brist på utbildad personal Brister i värdegrundsarbetet 5 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

6 Förskoleklassen Beskrivning av verksamhetsformen Förskoleklassen är en frivillig skolform för sexåringar som ska fungera som en övergång mellan förskolan och den obligatoriska skolan. Förskoleklassen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Det finns ingen kursplan som närmare preciserar innehållet. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Tabell 1. Uppgifter om elever, personal och kostnader i förskoleklass läsåret 2012/13 Malmö kommunala Riket totalt Elever, antal i förskoleklass Elever, andel (%) 5-åringar av befolkningen 0. Elever, andel (%) 6-åringar av befolkningen 93. Elever, andel (%) i fristående/enskild verksamhet 13. Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen 5 6 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen Kostnad totalt, per elev Kostnad för lokaler och inventarier, per elev Kostnad för personal, per elev Källa: Skolverkets Jämförelsedatabas och databas SIRIS 6 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

7 Åsidosatt verksamhet med osäkerhet kring det pedagogiska uppdraget Enheternas kvalitetsdokumentationer visar att förskoleklassen har släpat efter i skolornas kvalitets- och utvecklingsarbete. Ett av huvudargumenten för att förskolornas sexårsverksamhet skulle omvandlads till förskoleklass, med gemensam läroplan med grundskolan, var en närmare samverkan med grundskolan. Den process som då inleddes för ett ökat samarbete förefaller på många håll i Malmö ha avstannat. I skolornas kvalitetsdokumentationer framkommer en bild av att förskoleklasserna organiseras för sig själva. Det finns också tecken på att förskoleklassen har skolificerats och inte i tillräcklig grad knyter an till förskolans pedagogik eller bygger vidare på de kunskaper barnen har med sig från förskolan. Den senaste slutsatsen kan kanske delvis förklaras med personalens utbildningsbakgrund. Andelen personal med lärarexamen i förskoleklassen är större i Malmö än i riket medan andelen personal med förskollärarexamen än lägre än i riket. En övervägande andel av personalen inom förskoleklassen är dock förskollärare. Enheternas prioriterade utvecklingsområden I det första utvecklingsområdet normer och värden inkluderas arbete kring trygghet och samhörighet i gruppen samt arbetet kring att skapa och följa regler. I området utveckling och lärande speglas den osäkerhet och brister som råder kring det pedagogiska innehållet i förskoleklassen och kopplingen mellan förskolan och grundskolan. Under 2013/14 är det kommungemensamma utvecklingsområdet språkutveckling. Det är också många enheter som identifierat insatser inom detta område som särskilt viktiga i deras verksamheter. I språkutveckling inkluderas t.ex. utveckling av den fonologiska medvetenheten. Diagram 1. Fördelningen av enheternas prioriterade utvecklingsområden i Malmö kommuns förskoleklasser inför läsåret 2013/14 7 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

8 Grundskola Beskrivning av verksamhetsformen Grundskolan är en obligatorisk skolform för barn från sju års ålder. Utbildningen inom grundskolan styrs av skollag, förordningar samt läroplan och kursplaner. Det finns också allmänna råd som riktlinjer för hur huvudmän, rektorer och lärare ska planera och dokumentera undervisningen. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Tabell 2. Uppgifter om elever, personal, kostnader och resultat i grundskolan läsåret 2012/13 Malmö kommunala Riket totalt Elever, antal i huvudmannens skolor Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i annan kommuns skola 0. Elever, andel (%) folkbokf. i kommunen i fristående skola 16. Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid Personalstatistik, andel (%) lärare kvinnor heltidtjänst Personalststistik, andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen heltidtjänst Personalstatistik, andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen heltidt 9 6 Personalstatistik, antal elever per lärare heltidtjänst Kostnad totalt, per elev Kostnad för lokaler och inventarier, per elev Kostnad för undervisning, per elev Kostnad för skolmåltider, per elev Kostnad för läromedel, utrustning och bibliotek, per elev Kostnad för elevhälsa, per elev Kostnad för övrigt, per elev Behöriga till yrkesprogram, andel (%) kommunala skolor Behöriga till estetiskt program andel (%) kommunala skolor Behöriga till ek-, hu- och samhällsvetenskapsprogram andel (%) kommunala skolor Behöriga till natur- och tekniskt program andel (%) kommunala skolor Nått målen i alla ämnen, andel (%) kommunala skolor Källa: Skolverkets Jämförelsedatabas och databas SIRIS. 8 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

9 Skillnader i tillgång till personal och kompetens Inför omorganisationen av skolverksamheten i Malmö kommun har det framkommit att skillnaden i tillgång till personal och komptens är stor mellan skolorna. Det gäller såväl lärare med rätt behörighet som specialpedagoger liksom personal inom elevhälsan och studie- och yrkesvägledning. Malmö kommun satsar på förstelärare Inom grundskoleförvaltningen har det under hösten 2013 tillsatts 85 förstelärare. Huvuduppdraget för förstelärarna i Malmö är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på sin egen skola. För att nå spridningseffekter förväntas även förstelärare ingå i och ta del av det kommunövergripande utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet genom att delta i nätverk och andra samordningsinsatser. Vissa ämnesprovsresultat visar på förbättring Resultaten från de nationella ämnesproven redovisas i grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1). Det mest noterbara i resultaten för elever i årskurs 3 är den låga andelen elever som klarat alla delprov. Samtidigt kan det tilläggas att en förbättring har skett i svenska de senaste två åren. Diagram 2. Andel kommunala elever i årskurs 3 som klarat alla delprov % 64% 62% 64,0% 60% 58% 59,0% 57,2% 56% 54% 54,3% 54,0% 54,5% 52% 50% 48% Matematik år 3 Svenska år 3 Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun I årskurs 9 har utvecklingen i matematik varit god de senaste två åren. Resultaten i svenska och engelska förefaller ligga stabilt över tid. 9 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

10 Diagram 3. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 62,1% 68,5% 83,1% 85,5% 81,8% 84,1% 85,2% 82,4% 76,2% Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö kommun Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. 73,4% 76,9% 68,4% Matematik år 9 Svenska år 9 Engelska år 9 NO år 9 SO år 9 Tre fjärdedelar av eleverna är behöriga för gymnasiestudier Gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Malmö har legat stabilt de senaste fyra åren men Malmös kommunala skolor fortsätter att ha en ungefär 10 procentenheter lägre andel gymnasiebehöriga än riket. Skillnaderna ökar mellan och i Malmös skolor Av grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1) framgår att differensen i måluppfyllelse mellan och inom Malmös skolor ökar. Rapporten visar bl.a. att gymnasiebehörigheten sjunker i skolorna med lägst resultat. I Skolinspektionens beslut efter uppföljningen av tillsynen i Malmö kommun bedömer myndigheten att utbildningen inom kommunens skolväsende uppvisar brister i likvärdighet mellan skolorna och att de socioekonomiska faktorerna fortsatt är alltför avgörande för elevernas resultat. Skillnaderna mellan skolorna anses av myndigheten fortsatt vara uppseendeväckande stora. Myndigheten förelägger därför kommunen att vidta åtgärder för att avhjälpa ett visst antal brister. Bland annat ska huvudmannen se till att utbildningen inom kommunens skolväsende är likvärdig inom varje skolform. 1 Könsskillnaderna ökar och är särskilt tydliga i svenska Grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1) visar också att könsskillnaderna ökar. Flickor är i högre grad behöriga till gymnasiestudier och har ett högre genomsnittligt meritvärde. I Malmös kommunala skolor är en högre andel flickor än pojkar godkända i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa. I de nationella ämnesproven har flickor i alla tre årskurser som gör proven (3, 6 och 9) ett bättre resultat i svenska. Den senaste attitydundersökningen från hösten 2012 visar på intressanta resultat när det gäller skillnader mellan pojkar och flickor. I undersökningen är flickor mer positiva än pojkarna till frågor inom områden Lust att lära. Det 1 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

11 är också en högre andel flickor än pojkar i årskurs 9 som upplever att de får vara delaktiga och ha inflytande över undervisningen. Samtidigt är det en högre andel flickor i årskurs 7 och 9 som upplever att skolarbetet är svårt medan en högre andel av pojkarna i samma årskurser upplever att skolarbetet är lätt. Skillnaderna mellan elevgrupper med olika bakgrund ökar Likaså visar Skolverkets statistik att elever med lågutbildade föräldrar eller med utländsk bakgrund inte når målen för utbildningen i samma grad som jämförbara elevgrupper. Skillnaden mellan elevgrupper med olika bakgrund ser dessutom ut att öka i Malmö. Nästföljande diagram är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. I diagrammet redovisas Malmös elevers genomsnittliga resultat med streckad linje och rikets elever med heldragen linje. De två nederst linjerna (med fyrkanter) redovisar det genomsnittliga meritvärdet för elever med utländsk bakgrund och de två översta linjerna redovisar det genomsnittliga meritvärdet för elever med svensk bakgrund. Diagram 4. Genomsnittligt meritvärde för elever med svensk och utländsk bakgrund Motsvarande diagram kan göras avseende föräldrarnas utbilningsnivå. Även i detta diagram redovisas Malmös elevers genomsnittliga resultat med streckad linje och rikets elever med heldragen linje. 11 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

12 Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde för elever grupperade efter föräldrarnas utbildningsnivå Elever ges inte det stöd de behöver för att uppnå kunskapsmålen Enligt Skolinspektionens uppföljningsbeslut finns det ett stort antal elever som har svårigheter i skolarbetet men som inte ges det stöd de är berättigade till. 2 Grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1) visar också att det finns ett starkt samband mellan ett lågt nationellt provresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt nationellt provresultat i ämnesproven i de högre årskurserna. Sambandet är särskilt starkt i matematik. Grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten visar också att det finns elever i årskurs 1-5 som inte har ett åtgärdsprogram trots att deras lärare bedömer att de inte uppnår kunskapsmålen i ämnet. Stöd i form av studiehandledning på modermålet ges inte i tillräcklig utsträckning Enligt Skolinspektionens beslut efter uppföljningen av tillsynen i Malmö kommun bedömer myndigheten att kommunen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att elever i Malmö kommuns skolor ges stöd i form av studiehandledning på modersmålet i enlighet med författningarnas krav. Skolinspektionen förelägger därför kommunen att vidta åtgärder. Enligt beslutet ska huvudmannen säkerställa att skolorna ger stöd i form av studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. 3 Överensstämmelsen är god mellan ämnesprovsresultat och betyg De nationella ämnesproven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Av resultaten i grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1) framgår att det finns en tydlig överensstämmelse mellan provbetyget och betyget men att graden av överensstämmelse varierar mellan ämnena och könen. 2 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

13 De kommunala grundskoleeleverna är generellt väl förberedda för fortsatta studier I grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten (bilaga 1) framgår att eleverna som lämnar Malmös skolor med gymnasiebehörighet överlag är förberedda för fortsatta studier. Av samma undersökning framgår också att det finns elever som trots att de inte är gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen ändå både lyckas läsa upp sina betyg och slutföra gymnasiala studier. Mer fokus på resultaten i alla ämnen och diskussion om innehållet i skolan I enheternas kvalitetsdokumentationer framgår att det skett en förändring i grundskolan de senaste åren. Det har blivit ett större fokus på kunskapsresultaten i alla ämnen och en diskussion om skolans hela uppdrag. I årets kvalitetsdokumentationer framgår att den nya läroplanen med förändrade kursplaner håller på att etableras. Olika sorters pedagogiska planeringar upplevs som ett stöd och omnämns ofta i kvalitetsplanerna. En generell slutsats som också kan dras av kvalitetsdokumentationerna är att många skolor arbetar med att utforma gemensamma strukturer såväl inom undervisningsområdet, t.ex. lektionsutformningen, som inom andra delar av verksamheten. De utvecklingsmetoder som används pekar i riktningen från kurser och konferenser till kollegialt lärande, t ex learning studies. Detta indikerar en riktning från teori till praktik och en omsättning av kunskaper som erövrats. Eleverna upplever tillit till deras förmåga och stöd från lärarna I den senaste attitydundersökningen (bilaga 2) är Malmö kommuns elever mest positiva i sina svar på frågor som rör tillit till elevernas förmåga. Nästan alla elever (91 %) anser att deras lärare förväntar sig att de ska göra sitt bästa i skolarbetet och att de kan nå kunskapskraven om de försöker (93 %). Det är också en stor andel elever (91 %) som anser att lärarna förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår samt att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det (89 %). Grundläggande värden är en del av undervisningen Enligt attitydundersökningen (bilaga 2) har Malmö kommun en hög andel positiva svar inom området grundläggande värden i undervisningen jämfört med genomsnittet för de 26 kommuner som gjorde motsvarande undersökning våren En jämförelsevis hög andel elever (62 % jämfört med 49 % i årskurs 9) upplever att man i undervisningen pratar om mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen samt övar på att göra etiska ställningstaganden. Brister i elevernas inflytande och delaktighet En låg andel elever i Malmö (42 %) svarar positivt på frågor kring delaktighet och inflytande i den senaste attitydundersökningen (bilaga 2). Många elever tycker att det bara är lärarna som bestämmer vad de ska arbeta med på lektionerna och få elever anser att de har inflytande över arbetet med olika skoluppgifter eller verksamheten i skolan. Brister i studiero och trygghet Mindre än hälften av eleverna i årskurs 9 anser i den senaste attitydundersökningen (bilaga 2) att eleverna följer de trivsel- och 13 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

14 ordningsregler som finns. Likaså anser två tredjedelar av eleverna att andra elever stör ordningen på lektionerna och knappt hälften av eleverna anser att de har studiero. Dessutom får skolornas arbete mot kränkande behandling kritik av både elever och Skolinspektionen. Endast en tredjedel av eleverna i Malmös skolor anser att deras skola gör tillräckligt för att förhindra kränkningar i den senaste attitydundersökningen (bilaga 2). Likaså konstaterade Skolinspektionen i sitt tillsynsbeslut 2011 att Malmö kommun måste ta ett större ansvar för att alla verksamheter arbetar systematiskt och målinriktat med värdegrundsfrågorna, följer upp resultaten och ser till att mer verkningsfulla åtgärder kommer tillstånd när så är nödvändigt. Skolinspektionen bedömer i sitt uppföljningsbeslut 2013 att Malmö kommun inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att skolmiljön på alla skolor präglas av trygghet och studiero. Vidare gör Skolinspektionen bedömningen att det målinriktade arbetet för att motverka kränkande behandling av elever inte är tillräckligt. Kommunen föreläggs därför att säkerställa att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. 4 Enheternas prioriterade utvecklingsområden Under läsåret 2013/14 är normer och värden det vanligaste utvecklingsområdet för skolorna i Malmö. Arbetet med att skapa trygghet, studiero, förhindra kränkningar och skapa ett gemensamt förhållningssätt på skolan, ofta kopplat till arbetet med att utforma eller revidera likabehandlingsplanen, ges stor prioritet på många skolor inför det kommande läsåret. Årets näst vanligaste utvecklingsområde är skolämnet svenska. Huvudsakligen handlar det om att sätta fokus på den språkutvecklande undervisningen och att öka elevernas läsförståelse. Skolsatsningen 2012 kan vara en bidragande orsak till att så många skolor gör insatser inom språkutveckling. Utvecklingsinsatser inom bedömning, framför allt formativ bedömning och sambedömning, har också hög prioritet på skolorna. Såväl formativ bedömning som kollegialt lärande tillhör enligt Skolverket, utifrån forskning och beprövad, erfarenhet de metoder som har goda möjligheter att leda till en undervisning som gynnar eleverna. Föregående läsår var ansvar och inflytande det vanligast förekommande utvecklingsområdet. I år har det blivit ett kommungemensamt utvecklingsområde utifrån resultatet i den senaste elevenkäten. Under läsåret ska samtliga skolor planera och genomföra utvecklingsinsatser med avsikt att elevernas inflytande ska öka i skolarbetet. 4 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

15 Diagram 6. Fördelningen av enheternas prioriterade utvecklingsområden i Malmö kommuns grundskolor inför läsåret 2013/14 15 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

16 Grundsärskola Beskrivning av verksamhetsformen Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Skollag, förordningar och läroplan ska ligga till grund för hur verksamheten styrs. Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Tabell 3. Uppgifter om elever, personal och kostnader i grundsärskolan läsåret 2012/13 Malmö kommunala Riket totalt Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever, andel (%) flickor i huvudmannens skolor Elever, andel (%) i träningsskolan Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 1 13 Lärare, antal heltidstjänster Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) 4 3 Kostnad totalt, per elev Kostnad för lokaler och inventarier, per elev Kostnad för undervisning, per elev Kostnad skolmåltider, per elev Kostnad läromedel, utrustning och bibliotek, per elev Kostnad elevhälsa, per elev Kostnad övrigt, per elev Källa: Skolverkets Jämförelsedatabas och databas SIRIS 16 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

17 Grundsärskolan behöver uppmärksammas och samordnas Behovet av att diskutera grundsärskolespecifika frågeställningar med andra rektorer i grundsärskolan är stort och rektorerna menar också att det behövs någon form av samordning av mål och strategier för utvecklingen av grundsärskolan i Malmö. Även pedagoger lyfter fram behovet av utbyte mellan grundsärskolor i staden. Både pedagoger och rektorer i grundsärskolan påpekar att de saknat studiedagar och kompetensutveckling som är speciellt utformade för grundsärskolan. Ett fåtal elever läser kombination Utifrån sammanställning från de pedagogiska uppföljningar, som grundsärskolans resursteam gör för att följa upp placeringarna av eleverna i grundsärskolan, finns det endast ett fåtal elever som läser en kombination av ämnesområde/ ämnen (1 elev som gör det i dagsläget och en elev som skulle kunna). Ingen av eleverna som omfattades av uppföljningen uppges läsa något ämne från grundskolans kursplan. Detta är något som man behöver uppmärksamma på sikt. Möjligheten att läsa en kombination av ämnen/ämnesområden är framskrivet i skollagen vilket indikerar att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att nå så långt som möjligt. De flesta avgångselever betygssätts Omkring 90 procent av eleverna som läst ämnen och blivit betygsatta i grundsärskolan (29 elever) har erhållit betygen A-E i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Alla flickor har klarat godkänt i samtliga ämnen utom i idrott och hälsa. Pojkarnas måluppfyllelse är runt procent per ämne förutom i svenska som andraspråk där alla elever klarat godkänt. Grundskoleförvaltningens sammanställning av betygen i grundsärskolan visar att elever i grundsärskolan fått betyg F eller/och streck. Detta får enligt skollagen inte förekomma. Enheternas prioriterade utvecklingsområden I sina kvalitetsplaner har många grundsärskolor i Malmö angett svenska/kommunikation som utvecklingsområden. Flera enheter ser behov av att utveckla alternativ kommunikation och några enheter har behov av att utveckla elevernas läsning samt skrivning. En enhet vill fortsätta att utveckla användandet av genrepedagogik i grundsärskolan. Normen och värden är det näst vanligaste utvecklingsområdet. I enheternas dokumentation bedöms att värdegrundsfrågor med fokus på genus vara ett prioriterat område. Några enheter kommer att arbeta med förhållningssätt och bemötande utifrån att hantera problemskapande situationer. Andra bedömer att trygghet och studiero är ett av de mest prioriterade utvecklingsområdena. I årets kvalitetsplaner är det något färre som har ansvar och inflytande som utvecklingsområde jämfört med föregående läsår. Några enheter kommer att arbeta med att eleverna i större utstäckning ska vara med på utvecklingssamtalen, utifrån sina egna förutsättningar. Någon annan med att utveckla verktyg för att eleverna ska kunna vara delaktiga och utvärdera sin skoldag och sitt lärande. 17 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

18 Samverkan är det tredje utvecklingsområdet som prioriterats i enheternas kvalitetsplaner. I området ingår det insatser för att utveckla samverkan inom grundsärskolan, t.ex. genom samplanering och sambedömning, men även mellan grundsärskolan och grundskolan. Det kan även handla om andra typer av samverkan t.ex. mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan. För grundsärskolorna i Malmö är det kommungemensamma utvecklingsområdet för läsåret 2013/14 bedömning. Diskussioner om bedömningar förekommer på de olika enheterna men många känner behov av att utbyta erfarenheter och reflektera med pedagoger från andra grundsärskolor. Både rektorer och personal menade att mer utbildning kring bedömning behövs och att den behöver vara speciellt utformad för grundsärskolan. Diagram 7. Fördelningen av enheternas prioriterade utvecklingsområden i Malmö kommuns grundsärskolor inför läsåret 2013/14 18 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

19 Fritidshem Beskrivning av verksamhetsformen Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet styrs av skollagen och omfattas, liksom förskoleklassen, av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Tabell 4. Uppgifter om elever, personal och kostnader i fritidshemmen läsåret 2012/13 Malmö kommunala Riket totalt Elever, totalt antal inskrivna Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen Barn år, andel (%) av befolkningen Elever totalt, andel (%) i enskild regi Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi Kostnad totalt, per elev Kostnad för lokaler och inventarier, per elev Kostnad för personal, per elev Källa: Skolverkets Jämförelsedatabas och databas SIRIS 19 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

20 Mer fokus på fritidshemmen den senaste tiden I Malmö liksom i många andra kommuner har fritidshemmen haft en undanskymd roll såväl på skolenheterna som på förvaltnings- och politiker nivå. Det är mycket som tyder på att denna bild håller på att förändras i Malmö. Bland rektorer, tjänstemän och politiker finns en ökande medvetenhet om att fritidshemmen behöver uppmärksammas utifrån sina egna premisser och uppdrag. Detta har manifesterats bl.a. genom kompetensutveckling, särskilda processtödjare för fritidshemmen, nätverk (flera nystartade) för fritidspedagoger. Modellen för systematiskt kvalitetsarbete innebär också en förbättring av uppföljning och utvärdering inom fritidshemsverksamheten. Även i sociala kommissionens slutrapport betonas betydelsen av fritidshemmen. I rapporten framförs ett antal rekommendationer till Malmö stad beträffande elevgruppernas storlek, tillgången till högskoleutbildad personal och om behovet av att inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen på grundskoleförvaltningen. I underlagsrapporten finns ytterligare rekommendationer från rapportförfattarna. Skillnader mellan kommunens fritidshem Fritidshemmens kvalitetsdokumentationer speglar att variationen i fritidshemmens kvalitet är stor. I Skolinspektionens uppföljningsbelsut 2013 anser myndigheten att det finns brister i Malmös fritidshem som innebär att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolinspektionen påtalar särskilt att elever i kommunens fritidshem som är i behov av särskilt stöd inte får det stöd som behovet kräver. Myndigheten förelägger kommunen att vidta åtgärder för att säkerställa att utbildningen inom fritidshemmet är likvärdig, genom att ta särskild hänsyn till elevernas olika behov samt sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 5 Stora elevgrupper och brist på utbildad personal Andelen elever i fritidshem skiljer sig mycket mellan olika delar av kommunen. Variationen kan bl.a. förklaras med föräldrarnas förvärvsfrekvens. I Malmö finns också, i förhållande till riket, många barn i åldern år i fritidshem Av statistik från Skolverket framgår att elevgrupperna i fritidshemmen i hela landet blir allt större och att det i dag går i genomsnitt 40 elever i en fritidshemsgrupp. Det är en ökning med 10 elever sedan Motsvarande ökning har skett i Malmö men elevgrupperna är än större än i riket. Enligt skollagen ska elevgrupperna i fritidshemmen vara lämpligt stora och lämpligt sammansatta. Även i övrigt ska eleverna erbjudas en god miljö. Det finns inte angett vad som utgör en lämplig storlek på grupperna utan detta måste bedömas mot bakgrund av förutsättningarna, t.ex. lokalernas utseende, personalens kompetens och andelen barn i behov av särskilt stöd. Invändningar mot statistik som visar antal elever per grupp eller avdelning är relevanta i de fall fritidshemmen arbetar aktivt med att dela upp elever i olika grupper under t.ex. morgnar, eftermiddagar och lov. Personaltäthet är ett annat mått för att mäta resurserna i fritidshemmen. Även om elevgrupperna är stora, så kan en hög personaltäthet innebära att möjligheterna att anpassa gruppens 5 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

21 storlek efter behov och verksamhet är större. Statistiken visar att personaltätheten i Malmö är den samma som i riket. I Skolinspektionens uppföljningsbeslut 2013 framkommer dock att Malmö kommun inte försäkrat sig om att alla grupper är lämpligt sammansatta, att personalkrävande aktiviteter väljs bort samt att lokalerna är otillräckliga. Det påpekas också att ålderfördelningen i grupperna är ojämn och att det finns elever med särskilda behov. 6 Personalens utbildning har också betydelse för hur grupperna kan strukturerars i ett pedagogiskt syfte. Det finns i dag en stor brist på fritidspedagoger och statistiken visar att hälften av årsarbetarna i fritidshemmen har en pedagogisk högskoleexamen. Genomsnittet i riket är något högre. Brister i värdegrundsarbetet Skolinspektionen menar i sitt uppföljningsbesök 2013 att variationen mellan fritidshemmens värdegrundsarbete är stora i Malmö kommun samt att elevgruppernas storlek komplicerar situationen ytterligare. Kommunen föreläggs därför att säkerställa att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero samt att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. 7 Enheternas prioriterade utvecklingsområden Precis som i grundskolan anger de flesta fritidshem åtgärder inom området normer och värden i sina kvalitetsplaner för läsåret 2013/14. I området ingår t.ex. enheternas arbete med ett gemensamt förhållningssätt, framför allt på fritidshemmet men även på hela skolan, liksom deras arbete med likabehandlingsplanen. Utvecklandet av trygghetvandringar samt aktivt antimobbningsarbete är andra insatser som ingår i utvecklingsområdet. Det är många fritidshem som bedömer att åtgärder inom ansvar och inflytande är ett utvecklingsområde. Fritidshemmen vill ge eleverna bättre möjligheter att påverka verksamheten, t.ex. genom fritidsråd och genom att låta eleverna ta ansvar för och planera aktiviteter på fritidshemmet. I området ingår även sådant arbete som att prata med eleverna om vad både ansvar och inflytande egentligen betyder. Fritidshemmen har genom sitt informella och situationsbundna lärande goda möjligheter att låta eleverna träna sig på att ge uttryck för sina åsikter och lära sig att lyssna på andra. Ansvar och inflytande är liksom föregående läsår ett prioriterat utvecklingsområde för många enheter. Fritidshemmen bedömer också ofta att det krävs utvecklingsinsatser inom området ledning och samverkan. Ledning innefattar bland annat systematiskt kvalitetsarbete och rektors ansvar. Inom denna kategori framhåller flera enheter arbetet kring pedagogiska planeringar och dokumentation. Vidare lyfter flera enheter vikten av att tydliggöra fritidshemmens uppdrag och att stärka fritidshemmets och fritidspedagogernas roll. Samverkan innefattar samverkan med grundskolan men även med andra fritidshem och/eller 6 Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Skolinspektionen ( ). Beslut: Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun. Dnr : Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

22 fritidshemsavdelningarna samt med vårdnadshavare. Samverkan mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna har bedömts vara ett av de mest prioriterade utvecklingsområdena. Det kommungemensamma utvecklingsområdet för läsåret 2013/14 är lärande. Det innebär att samtliga fritidshem ska ha redovisat och analyserat måluppfyllelsen inom området samt beslutat om förbättringsåtgärder och resonerat kring vad insatserna förväntas leda till i sina kvalitetsdokumentationer. I dokumentationen framhålls bl.a. behovet av att synliggöra lärandet i fritidshemmen för eleverna genom t.ex. återkopplingar och planeringar. Fritidshemmen belyser även vikten av att det är en röd tråd genom elevens dag där en pedagogisk planering är en viktig del men även samplaneringar mellan skola och fritidshem, vilket är något som vissa fritidshem framhåller. Att arbeta med leken och elevernas lekskicklighet samt självständighet är också aspekter kring lärande som lyfts fram. Diagram 8. Fördelningen av enheternas prioriterade utvecklingsområden i Malmö kommuns fritidshem inför läsåret 2013/14 22 Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013

23 Bilaga 1: Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2013 Bilaga 2: Attitydundersökning 2012 Bilaga 3: Delårsrapport Bilaga 4: Internbudget juli-december Grundskoleförvaltningen Lägesbeskrivning 2013