Revidering av riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Remissvar

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID, FAMILJ OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) SDN Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Revidering av riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Remissvar Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen till kommunstyrelsen Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Lisbeth Rieser verksamhetsområdeschef Sammanfattning Ärendet gäller förslag till reviderade riktlinjer för handläggningen av barn- och ungdomsärenden. Bakgrunden är bl.a. förändrad lagstiftning, införande av verksamhetssystemet BBIC (Barn behov i centrum) och revideringar och förtydliganden som uppmärksammats genom Barnuppdraget i Stockholm (BUSS). För att göra riktlinjerna mer överskådliga har även redaktionella förändringar gjorts. Svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Förvaltningen anser överlag att de tillägg, klargöranden och förtydliganden som gjorts är bra. De nya riktlinjerna är tydligare än de tidigare och bedöms ge bättre stöd i handläggningen. Förvaltningen stödjer bl.a. förslagets strävan att stärka placerade barns ställning i familjehem genom att i större omfattning föreslå att barnen adopteras, framförallt när det gäller små barn. Förvaltningen är dock tveksam till om adoption är en bra lösning för äldre barn. Förvaltningen anser bl.a. att det behöver förtydligas, i de nya riktlinjerna, vilken information om förhandsbedömningar som kan delges nämnd/utskott och att det finns behov av att mäta resultat/effekter av medlingsverksamheten. Förvaltningen stödjer att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden tar ett övergripande ansvar för utbildningar för att öka likställigheten och bedömningen inom staden. Förvaltningen har erfarenhet av att olika bedömningar av barns behov av skydd och stöd, görs av olika stadsdelsförvaltningar.

2 SID 2 (8) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområde Individ, familj och fritid. Bakgrund Stadens gällande riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden antogs av kommunstyrelsen och har därefter uppdaterats I kommunfullmäktiges budget för 2008 fick socialtjänstoch arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att revidera riktlinjerna. Bakgrunden till uppdraget är ett behov av revideringar bl.a. utifrån förändrad lagstiftning och införande av verksamhetssystemet BBIC (Barn behov i centrum). Behov av revideringar, men även av förtydliganden, främst gällande förhandsbedömningar och inledande av utredning, har också uppmärksammats av stadens revisorer samt genom Barnuppdraget i Stockholm (BUSS). För att göra riktlinjerna mer överskådliga har också en hel del redaktionella förändringar gjorts. Förslaget till reviderade riktlinjer har utarbetats av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med stadsledningskontorets juridiska avdelning, och har godkänts av socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Ärendet har remitterats till stadsdelsnämnderna Bromma, Hägersten- Liljeholmen och Kungsholmen samt till stadsledningskontoret. Svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Förslaget Nedan följer en presentation av förslagen till förändringar i riktlinjerna, punktvis, följt av förvaltningens synpunkter. Adoption I de nya riktlinjerna föreslås att adoption ska övervägas oftare när det gäller långvariga placeringar av barn, utanför hemmet. Det föreslås att socialtjänsten i ett tidigt skede, vid utredning av nyfött eller ännu ej fött barn, undersöker om föräldrarna kan tänka sig att adoptera bort barnet, som ett alternativ till familjehemsplacering. Det föreslås också att socialtjänsten, när det under placeringstiden blir aktuellt att överväga en överflyttning av vårdnaden till familjehemmet, i vissa fall tar upp frågan om adoption, som ett lämpligare alternativ. I gällande riktlinjer förväntas initiativet komma från föräldrarna, det uttrycks inte att socialtjänsten ska ställa frågan till föräldrarna. Den svenska barnavården har historiskt sett varit inriktad på att arbeta för en återförening av barn och föräldrar. Föräldrarätten är mycket stark i svensk lagstiftning. Forskning har visat att barnets behov av kontinuitet och stabilitet

3 SID 3 (8) ibland har fått stå tillbaka för förälderns behov av att vara förälder. Utvecklingen riktas nu mot att fokusera på barnets behov och i linje med detta se adoption som ett alternativ till familjehemsplacering, i vissa fall. Ett sätt att stödja den utvecklingen är att styra, genom riktlinjer, så att frågan kommer upp i ett tidigt skede. I det fortsatta arbetet med revidering av riktlinjer inom barn- och ungdomsvården kommer även riktlinjerna för familjehemsvården att ses över. Socialsekreterare kommer att ställas inför svåra etiska överväganden i och med dessa förslag till förändringar. Ett utvecklat stöd till socialsekreterarna föreslås för att kunna hantera det. Det får t.ex. inte uppstå situationer där föräldrar uppfattat att de blivit övertalade eller tvingade till att adoptera bort sitt barn. Förvaltningens synpunkter gällande adoption Förvaltningen stödjer förslagets strävan att stärka barnets ställning i familjehemmet. Om det går att göra en långsiktig bedömning av att föräldrarnas omsorgsförmåga, i ett långsiktigt perspektiv, kommer att ha allvarliga brister, som innebär att de inte kommer att kunna fungera som föräldrar, t.ex. på grund av långvarig psykisk sjukdom bedömer förvaltningen att det är viktigt att så tidigt som möjligt ta ställning till och ta upp frågan om adoption. Det kan bli aktuellt främst när det gäller små barn och spädbarn. När det gäller föräldrar som är allvarligt psykiskt sjuka är erfarenheten inom förvaltningen att det är mycket svårt att diskutera och komma överens om en adoption med dem. Ett etiskt dilemma som förvaltningen också ser är att prata med föräldrar som nyligen född barn, om adoption. Även när det gäller äldre barn, som varit placerade i familjehems under längre tid, stödjer förvaltningen förslagets strävan att stärka barnets ställning i familjehemmet. Förvaltningen är dock mer tveksam till om adoption är en funktionell lösning gällande det. Den erfarenhet som finns inom förvaltningen, när det gäller att utse familjehemsföräldrar till särskilt förordnad vårdnadshavare för det placerade barnet, är att mycket få familjehem är intresserade av att bli det. En anledning till det är att kontakten med handläggaren från den placerande kommunen upphör. Vid en adoption upphör allt stöd från den placerande kommunen, både ekonomiskt och socialt/psykologiskt. Inom förvaltningen är erfarenheten också att mycket få biologiska föräldrar, som har sina barn placerade, är villiga att adoptera bort sina barn. Det skulle kunna inträffa att föräldrar går med på adoption när de t.ex. är deprimerade eller under aktivt missbruk och att medgivandet är en del av den självdestruktiva fas, som föräldern befinner sig i.

4 SID 4 (8) I de fall föräldrar går med på att adoptera bort sina barn innebär det att förvaltningens stöd till familjehemmet upphör i och med adoptionen. Det innebär bl.a. att förvaltningens arbete med att försöka upprätthålla kontakt med föräldrarna upphör och kan medföra att den eventuella kontakt som funnits med föräldrarna avbryts, i och med adoptionen. Förvaltningen stödjer ändå förslagets strävan att i större omfattning fokusera på barnets bästa, förstärka barnets rättigheter och trygga dess framtid i familjehemmet. Det blir nu möjligt att föra diskussioner om adoption med biologiska föräldrar. Det är viktigt att handläggarna som ska arbeta med de här frågorna får utökat stöd och utbildning för att på ett bra sätt kunna hantera dessa etiskt mycket svåra frågor och kunna avgöra vad som är den bästa lösningen för varje enskilt barn. Förhandsbedömningar De nya riktlinjerna beskriver vilken del av arbetsprocessen som utgör förhandsbedömningar och vilka arbetsmoment som ingår. Riktlinjerna beskriver också hur handlingar ska registreras och sparas samt innehåller information om vad som kan delges nämnd eller utskott. Att skapa listor över ställningstaganden med namn, personnummer eller anmälare är inte tillåtet enligt sekretesslagen. Nämnd/utskott kan endast delges information om antal ställningstaganden och anmälare, under en viss tidsperiod. Förändringar gällande det kan bli aktuella i och med Den statliga barnskyddsutredningens betänkande (Dir. 2007:168), som kommer att presenteras i juli Det som idag är ett ställningstagande att inte inleda utredning kan i stället bli ett beslut som ska registreras. Om barnskyddsutredningens betänkande inte leder till förändrad lagstiftning kan det bli aktuellt att socialtjänst-och arbetsmarknadsnämnden gör en formell begäran till Datainspektionen om att få registrera ställningstaganden att inte inleda utredning gällande barn och unga, i ett digitalt register. När det gäller ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, eller förtryck, tydliggör riktlinjerna att socialtjänsten kan ha ett antal klargörande samtal med den unge, inom ramen för en förhandsbedömning, utan att inleda utredning och utan att kontakta vårdnadshavarna. Det ska kunna gå att klarlägga om den unge är utsatt för hot och våld samt är i behov av skydd. Utredning ska omedelbart inledas om den unge bedöms vara i behov av omedelbart skydd. I detta skede ska vårdnadshavarna underrättas och nämnden ska ta ställning till om vården kan ske frivilligt, med bibehållet skydd för den unge, eller om den måste ske med stöd av LVU.

5 SID 5 (8) Förvaltningens synpunkter gällande handsbedömningar Förvaltningen bedömer att de förtydliganden som gjorts är nödvändiga, mycket tydliga och bra. Möjligheten att ha klargörande samtal för att bedöma om hedersrelaterat våld föreligger är bra och ger en nödvändig samt utökad möjlighet att skaffa viktig information, i dessa ärenden. Det bedöms bli ett bra och viktigt stöd för handläggaren vid bedömningen. Förslaget att en förhandsbedömning får ta högst 10 arbetsdagar är rimligt och bra. Att göra en förhandsbedömning inom en vecka, som gäller idag, är svårt att hinna med. En bedömning av om akuta insatser behövs görs ändå, i samband med att anmälan inkommer. Det kan ytterligare förtydligas vilken information som kan delges nämnd/utskott. I de nya riktlinjerna anges att nämnd/utskott kan delges information om anmälare. Förvaltningen bedömer att det är väsentligt att kunna delge nämnd/utskott information om anmälan kommer från polis, skola, sjukvård eller annan. Namn på anmälare bedöms inte vara relevant information att delge nämnd/utskott. Behovet av att kunna föra ett digitalt register över ställningstaganden att inte inleda utredning, gällande barn och unga, kan ytterligare beskrivas. Inleda utredning Riktlinjerna gällande att hänvisa till service utan föregående utredning har förtydligats i avsnittet "Erbjudande om service". Ramarna för att en familj ska kunna hänvisas till råd och stöd, utan föregående utredning och beslut om bistånd, framgår nu tydligt. Det kan göras endast om det klart framgår att stödet ska riktas mot föräldrarna och om det kan uteslutas att barnet är i behov av skydd eller stöd. Förvaltningens synpunkter gällande inleda utredning De förtydliganden som gjorts gällande råd och stöd är tydliga och bra som riktlinjer gällande icke biståndsbedömt råd och stöd. Brott mot barn Ett nytt kapitel har lagts in som förtydligar rutinerna vid handläggning av anmälningar om brott mot barn. Handläggningen som rör misstanke om att ett barn utsätts för fridskränkning, våld eller sexualbrott har tydliggjorts liksom skillnaden mellan polisens, åklagarens och socialtjänstens uppdrag. Socialtjänsten ska ta ställning till barnets behov av skydd och stöd. Polisens och åklagarens bedömning i brottsfrågan ska inte inväntas. I möjligaste mån ska samverkan ske

6 SID 6 (8) parterna emellan. Barncentrum bör medverka för att underlätta samverkan och kan även stå till tjänst gällande konsultation vid misstanke om brott mot barn. I det nya kapitlet finns också ett avsnitt om barn som upplever våld i hemmet. Kapitlet omfattar rutiner för handläggningen då den ena vårdnadshavaren behöver akut bistånd i form av skyddat boende. Om föräldern tar med sig barnen till det skyddade boendet innebär det att den andre vårdnadshavaren inte får kännedom om var barnen vistas. Barnens vistelseort kan i dessa fall sekretessbeläggas, så att det skyddade boendet inte röjs. I dessa fall bör utredning alltid inledas, utifall att barnen bevittnat våld. Förvaltningens synpunkter gällande brott mot barn De klargöranden och förtydliganden som gjorts är bra. Den högre grad av tydlighet som nu framgår är viktig som stöd i handläggningen, som ofta är mycket svår i dessa ärenden. Fyllig information och stor tydlighet i hur ärendena ska handläggas underlättar arbetet och ger behövligt stöd. Redan idag inleds alltid utredning av om barnen bevittnat våld, i ärenden när en vårdnadshavare behöver akut skydd i form av skyddat boende. Förvaltningen stödjer ändå att det är ett viktigt klargörande och motiverat att ange i riktlinjerna att det alltid ska göras. Unga lagöverträdare Flera lagförändringar har införts de senaste åren, bl.a. för att förtydliga vilka av socialtjänstens insatser, inom påföljdssystemet för unga, som ska tillgodose ett vårdbehov hos den enskilde ungdomen och vilka som ska ha en mer gränssättande funktion. Två nya påföljder har införts, ungdomsvård som ska tillgodose vårdbehoven och ungdomstjänst, med en mer gränssättande funktion. I 5 kap. 1 b socialtjänstlagen (SoL) framgår nu att ungdomstjänst är en obligatorisk uppgift för kommunen. För att säkerställa att påföljden ungdomstjänst genomförs på ett likartat sätt i staden sköts verkställigheten av Stockholms ungdomstjänst, som organisatoriskt tillhör socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen. I både SoL och i lag om vård av unga (LVU) ges nu möjlighet att utse en särskilt kvalificerad kontaktperson. Insatsen ska kunna ge ett särskilt stöd till barn och ungdomar för att motverka risk för missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende. Medling infördes 2008 som en ny bestämmelse i SoL. Medling är ingen straffrättslig åtgärd utan en metod för konfliktlösning, som kan användas bl.a. vid brott mot person. Kommunerna har ett obligatoriskt ansvar att erbjuda medling.

7 SID 7 (8) Enligt de nya lagbestämmelserna för unga lagöverträdare ska medling ha en mer framträdande roll än tidigare och den unges vilja att delta vid medling ska särskilt beaktas vid beslut om åtalsunderlåtelse. Samordning av medlingen sker i staden i nära samverkan med de tre polismästardistrikten och ingår i stödcentrum för unga brottsoffer. Verksamheten tillhör organisatoriskt Maria Ungdomsenhet. Förvaltningens synpunkter gällande unga lagöverträdare De förändringar som gjorts för att anpassa riktlinjerna efter den nya lagstiftningen bedömer förvaltningen är bra och genomtänkta. Utifrån behovet av likställighet inom staden är det bra att insatsen ungdomstjänst utförs av samma instans. Gällande medlingsverksamheten vill förvaltningen påtala behov av att mäta resultat/effekter, av medlingsverksamheten. Genomförande Ett stort utvecklingsbehov finns i staden av likställighet när det gäller bedömning av i vilka situationer utredning ska inledas av barn och ungdomar, som misstänks fara illa. Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har en huvuduppgift med att genomföra utbildningar till stadsdelsförvaltningarnas personal, för att säkerställa likställigheten i staden. En två dagars kurs för socialsekreterare och gruppledare som utreder barn och ungdomar är planerad till våren Förutsatt att beslut fattas om att anta riktlinjerna kommer längre och mer fördjupade utbildningar av riktlinjerna erbjudas utredande socialsekretare under hösten. För att förankra BUSS-utredningens resultat erbjuds alla gruppledare/gruppchefer, med ansvar för utredningar av barn ungdomar som riskerar att fara illa, ett seminarium under maj Seminariet kommer bl.a. innehålla de förtydliganden om förhandsbedömningar och inledande av utredning, som föreslås både i BUSSutredningen och i de nya riktlinjerna. Förvaltningens synpunkter gällande genomförande m.m. Förvaltningen stödjer att socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden tar ett övergripande ansvar för utbildningar i syfte att öka likställigheten och bedömningen inom staden. Förvaltningen har erfarenhet av att stadsdelsförvaltningar gör olika bedömningar av barns behov av skydd och stöd. T.ex. har ärenden som nyligen avslutas av en stadsdelsförvaltning, vid aktualisering i den egna förvaltningen dagarna därefter, bedömts omfatta behov av omedelbart ingripande till skydd och stöd för barnet. För ökad trovärdighet gentemot medborgarna är lika bedömning i staden mycket väsentligt.

8 SID 8 (8) Att BBIC används som grund att utgå från i de nya riktlinjerna är bra och relevant utifrån att modellen införs i hela staden. De nya riktlinjerna innehåller fylligare, tydligare information och upplägget är överskådligt och lättillgängligt. Rekommendationerna att upprätta lokala samverkansavtal med polisen kring barn och unga, och vad de ska omfatta, tydliggörs på ett bra sätt i de nya riktlinjerna. (s ) De förtydliganden som anges gällande närvaro av företrädare för socialtjänsten, vid polisutredning, är bra förtydliganden av socialtjänsten ansvar vid brottsutredning. (s. 49 och 52) Bilagor 1. Remiss från kommunstyrelsen 2. Tjänsteutlåtande, förslag till reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn och ungdomsärenden 3. Reviderade riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn och ungdomsärenden