Gör världen jämställd! En studiehandledning för att arbeta med jämställdhet och FN:s Kvinnokonvention
|
|
- Karolina Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gör världen jämställd! En studiehandledning för att arbeta med jämställdhet och FN:s Kvinnokonvention
2
3 All min erfarenhet säger att den allra viktigaste frågan för världens utveckling är kvinnors rättigheter. Kofi Annan, FN:s Generalsekreterare Gör världen jämställd! Kvinnokonventionen. Har du hört talas om den? Jaså, inte det? Trots att FN:s Kvinnokonvention fyller 25 år under 2006 och kan liknas vid en internationell jämställdhetsgrundlag så är den ändå förvånansvärt okänd. Det är inte som med FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna eller Barnkonventionen, vars budskap har fått ett helt annat genomslag. Varför är det så? Det är ju inte så att Kvinnokonventionen är ett gammalt förlegat dokument precis. Nej, tvärtom är innehållet i allra högsta grad både radikalt och aktuellt. För tyvärr är det så alla internationella avtal till trots att vi fortfarande är långt ifrån att uppnå FN:s vision om en jämställd värld, både i Sverige och ute i världen. Överallt har kvinnor och män olika villkor. Inom politik, näringsliv och ekonomi har kvinnor alldeles för lite inflytande. I Sverige är 76 procent av alla chefer i företag män en hög siffra internationellt sett och bara drygt två procent av VD:ar i börsnoterade bolag är kvinnor. Kvinnor tjänar fortfarande 83 procent av männens lön. I världens parlament som fattar beslut om framtiden sitter knappt 17 procent kvinnor. En grundregel tycks vara att där makten finns finns alldeles för få eller inga kvinnor alls. Inom kultur och samhälle är kvinnors arbete alltför ouppmärksammat samtidigt som kvinnokroppen utnyttjas och exploateras. Och i privatlivet
4 är arbetsfördelningen skev. Kvinnor står för det mesta av det obetalda hemarbetet som att städa, tvätta och laga mat. Omsorgen om barn och äldre faller också oftast på kvinnans lott. Så ser det ut världen över. Även om länder kommit olika långt i sina jämställdhetssträvanden, och vissa länder ligger förhållandevis långt före andra, så har inget land ännu uppfyllt FN:s målsättning om att de mänskliga rättigheterna ska gälla lika för kvinnor och män. Det här vill ABF och UNIFEM Sverige, ändra på. Under parollen Gör världen jämställd! vill vi bidra till att öka kunskapen om FN:s Kvinnokonvention kopplat till dagsaktuella jämställdhetsfrågor. Genom tankeväckande studiecirklar, engagerande diskussioner och inspirerande föreläsningar vill vi höja temperaturen i den svenska jämställdhetsdebatten och utveckla det lokala och globala jämställdhetsarbetet. * * * Vad är Kvinnokonventionen? Alltsedan FN bildades 1945 har principen om alla människors lika värde och rättigheter varit grunden för FN:s arbete. Principen att inte diskriminera, bland annat på grund av kön, finns med i alla konventioner om mänskliga rättigheter antog FN den första och grundläggande konventionen, den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Men ganska snart blev det tydligt att den Allmänna förklaringen inte räckte till för att jämställa kvinnor och män, och att kvinnor fortsattes att diskrimineras. Därför bildade FN i ett tidigt skede en Kvinnokommission som skulle se till att de mänskliga rättigheterna också verkligen blev kvinnornas rättigheter. FN:s Kvinnokommission drev frågan vidare och 1979 antog FN:s generalförsamling en Kvinnokonvention (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor) som två år senare trädde i kraft. Sverige var ett av de första länderna som skrev under Kvinnokonventionen som också kallas för CEDAW (Convention of the Elimination of All Forms of Discrimination against Women). När det här skrivs har 182 länder undertecknat den juridiskt bindande konventionen, vilket är över 90 procent av världens länder. FN:s Kvinnokonvention består av 16 artiklar som tillsammans täcker in hur jämställdhet mellan kvinnor och män ska garanteras inom politik, 2
5 En grundläggande princip för mänskliga rättigheter är att de är universella. Det innebär att rättigheterna gäller alla människor över hela världen. Själva poängen är att kön, etnicitet, hudfärg, funktionshinder, ursprung, sexuell läggning etc. inte har någon betydelse. Med andra ord ger inte hänvisningar till kultur, religion eller tradition rätt att bryta mot de mänskliga rättigheterna. 3
6 offentlighet, arbete och familjeliv. Syftet är att avskaffa all diskriminering mot kvinnor och artiklarna är långtgående och radikala. De förespråkar till exempel att vi ska kämpa mot stereotypa könsroller och att kvotering och positiv särbehandling bör användas som tillfälliga åtgärder för att uppnå jämställdhet. (Läs mer om de olika artiklarna i faktarutan, s 12 13). Samtidigt är det lätt att bli bedrövad över att ett så stort antal länder har reserverat sig inför flera av konventionens artiklar. I många fall gäller det grundläggande artiklar som artikel 2 och 16. Länderna skyller på att Kvinnokonventionens innehåll strider mot nationella lagar, eller inhemsk tradition, religion och kultur vilket uppenbarligen väger tyngre än kvinnors mänskliga rättigheter. Reservationerna gör att konventionen blir försvagad och att det blir oklart vilka rättigheter och skydd kvinnor egentligen kan få. Både FN:s Kvinnokommission och Kvinnokommittén, som ska övervaka att konventionen efterlevs, har uppmärksammat världssamfundet på de stora problem som reservationerna för med sig, och att det strider mot hela konventionens mål och syfte. * * * FN:s Kvinnokonferenser En viktig del av FN:s arbete för att främja kvinnors rättigheter är de internationella kvinnokonferenserna. Den första konferensen hölls 1975 i Mexico City. Sedan dess har det arrangerats ytterligare tre konferenser. Köpenhamn 1980, Nairobi 1985 och senast Beijing, 1995, där omkring kvinnor samlades. I Beijing antog världssamfundet en handlingsplan, Platform for Action, för att snabba på arbetet med jämställdhet. Tolv kritiska punkter lyfts fram i handlingsplanen däribland fattigdom, hälsa, utbildning och våld mot kvinnor. Regeringar åtar sig också att aktivt verka för att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all politisk verksamhet. Tyvärr blev det ingen kvinnokonferens 2005, tio år efter Beijing. Starka religiösa och konservativa krafter runt om i världen arbetar mot kvinnors rättigheter och det fanns en rädsla att konferensens beslut skulle leda till en försämring för världens kvinnor. Bland annat är det kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, preventivmedel och abort som är starkt ifrågasatt. 4
7 Ändå är det just detta som ständigt sker och som är ett stort hinder för att uppnå mänskliga rättigheter för kvinnor. Många länder åberopar att kvinnor och män har olika status enligt kulturen, att religionen föreskriver olika villkor för kvinnor och män och att staten inte ska lägga sig i privatlivet. Och på så sätt fortsätter diskrimineringen av kvinnor. Men kulturella eller religiösa motiv får aldrig vara en ursäkt för att kränka individens mänskliga rättigheter.
8 6
9 Liten FN-ordlista FN:s Kvinnokommitté är ett oberoende expertorgan om 23 personer som har till uppgift att granska de rapporter som varje land ska lämna in vart fjärde år. I rapporterna redogör länderna för vilka åtgärder som tas för att leva upp till Kvinnokonventionens artiklar. Vid granskningen kommer Kvinnokommittén med rekommendationer och förslag på hur landet ska förbättra sin politik för jämställdhet. FN:s Kvinnokonferenser och konventionen. Förutom Kvinnokonventionen har olika resolutioner, fördrag och handlingsplaner tagits vid de internationella kvinnokonferenser som har hållits i FN:s regi. Den senaste är handlingsplanen Platform for Action, som togs i Beijing Handlingsplanen är mer detaljerad än Kvinnokonventionen och ger konkreta anvisningar om hur länderna ska arbeta för jämställdhet inom tolv kritiska områden. FN:s Kvinnokommission (CSW) bildades 1946 för att råda bot på ojämlika villkor för kvinnor och män. Kvinnokommissionen driver det långsiktiga jämställdhetsarbetet framåt. Kommissionen rapporterar till FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som i sin tur rapporterar till FN:s generalförsamling. Efter kvinnokonferensen i Beijing utvidgades kommissionens mandat till att även följa upp hur det går med ländernas implementering av den handlingsplan som antogs på Beijingkonferensen. Tilläggsprotokoll ger rätt att klaga År 1999 kom ett tilläggsprotokoll till FN:s Kvinnokonvention som ger individer och grupper rätt att klaga. Det innebär att en person som känner sig kränkt kan inkomma med klagomål till FN:s Kvinnokommitté. Om kommittén kommer fram till att kvinnors rättigheter har kränkts meddelar den sina rekommendationer till den berörda staten och till den som anmält. Rekommendationerna publiceras i kommitténs årliga rapport och på deras hemsida. Tilläggsprotokollet gör att kommittén får chans att pröva individuella fall mot nationell lagstiftning och ge kommentarer och förslag till förändringar. Sverige skrev under tilläggsprotokollet i april Våren 2006 hade 78 av de 182 konventionsstaterna skrivit under. 7
10 Sverige rapporterar till FN i höst Våren 2006 pågår regeringsarbetet med att ta fram Sveriges rapport till FN:s Kvinnokommitté. Den 3 september 2006 ska arbetet vara färdigt och rapporten inlämnad. Vi jobbar med jämställdhetsintegrering, där alla departement har ett ansvar för jämställdhetsfrågor inom sitt sakområde. Det innebär att de flesta departement blir delaktiga i rapportarbetet. Departementen ansvarar för att ta fram fakta och statistik inom sina respektive sakområden och att uppdatera vad som hänt sedan förra rapporten. Dessutom lämnar JämO in underlag så sammanlagt är det säkert ett 50-tal personer som är inblandande i arbetet med rapporten. Det berättar Christina Hammarstedt som arbetar på Jämställdhetsenheten på Näringsdepartementet, en enhet som har ett övergripande ansvar för regeringens jämställdhetsarbete. Det är hon som koordinerar och sammanställer Sveriges rapport till FN:s Kvinnokommitté. Enligt reglerna ska länderna lämna en rapport vart fjärde år. Sverige lämnade in sin femte och senaste rapport år 2000 och förhördes av kommittén i juli Vi ligger lite ur fas när det gäller rapporteringen. Dels var vi försenade med vår femte rapport och dels var kommittén överbelastad med arbete och låg efter med sina granskningar av ländernas rapporter. Därför kom både den fjärde och den femte rapporten upp på förhöret För att komma i fas med FN:s rapporteringsschema så blir nästa svenska rapport dubbel och kommer att bestå av både den sjätte och den sjunde rapporten. När rapporten väl är inlämnad kan kommittén begära komplettering. Sist var det ett 30-tal frågor som man ville ha svar på. Efter det följer ingående förhör i New York där regeringens representanter grillas av Kvinnokommitténs 23 ledamöter. År 2001 representerades Sverige av statssekreterare Lise Bergh tillsammans med ett tiotal personer med specialkompetens inom olika områden, som arbetsmarknad och mäns våld mot kvinnor. Utfrågningen pågår en hel dag och vad jag förstår kan det vara riktigt nervpressande, förklarar Christina Hammarstedt. Efter förhören kommer FN:s Kvinnokommitté med ett skriftligt utlåt- 8
11 ande där både ris och ros brukar ges. År 2001 fick Sverige beröm bland annat för den höga andelen kvinnliga politiker, för att regeringen för in ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden och för arbetet mot människohandel och prostitution. Men Sverige fick också kritik. FN:s Kvinnokommitté är bland annat oroad över att löneskillnaderna mellan kvinnor och män består, den låga andelen kvinnor på chefspositioner inom näringsliv och utbildning, att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och att mäns våld mot kvinnor är omfattande. I samband med Kvinnokommitténs utlåtande ordnade regeringen en presskonferens vilket väckte en del uppmärksamhet i medierna. Kommittén uppmanar länderna att ge stor spridning åt Kvinnokonventionen, tillläggsprotokollet och kommitténs egna kommentarer för att göra dessa kända hos allmänheten och hos kvinno- och människorättsorganisationer, säger Christina Hammarstedt. 9
12 Skuggrapporten granskar jämställdheten i Sverige När regeringen lämnade in sin femte rapport till FN:s Kvinnokommitté såg tio av Sveriges kvinno- och människorättsorganisationer till att utforma en oberoende skuggrapport. I rapporten fokuseras de brister som finns i Sveriges jämställdhetsarbete. Att ta fram en skuggrapport är ett omfattande arbete som görs helt på frivillig basis och med mycket små resurser. Därför koncentrerade vi oss på fyra av artiklarna; utbildning, ekonomi och politik, våld mot kvinnor och kvinnors hälsa, berättar Kerstin Lindahl Kiessling som var redaktör för den skuggrapport som kom Frivilligorganisationers skuggrapporter är ett viktigt komplement för FN:s Kvinnokommitté när de kontrollerar hur väl ett land lever upp till Kvinnokonventionen. Initiativet till den svenska rapporten togs av svenska FN-förbundet och arbetet pågick i ungefär ett år. Fyra grupper skapades, en för varje artikel som skulle granskas. Vi var inte ute efter att kritisera lagar i första hand utan att belysa hur det ser ut i verkligheten. Lyfta fram problem och granska hur lagar efterlevs. En fördel med skuggrapporten är att den görs ur ett gräsrotsperspektiv och av personer som har sina tentakler ute i verkliga 10
13 livet, något en myndighet inte har, menar Kerstin Lindahl Kiessling. Entusiasmen inom CEDAW-Nätverket, som vi kom att heta, var otrolig, och arbetet med att göra Kvinnokonventionen känd har fortsatt. Den färdiga rapporten skickades till Kvinnokommitténs samtliga 23 ledamöter. En representant från frivilligorganisationerna fick även besöka New York för en muntlig dragning. Våren efter fick man återkoppling vid ett uppskattat seminarium i Stockholm där Kvinnokommitténs ordförande och två ledamöter deltog. Det var otroligt fördelaktigt att få kommittén på besök, minns Kerstin Lindahl Kiessling. Det är också roligt att se att flera av de frågor vi tog upp i skuggrapporten har fått ett större genomslag med tiden. Kvinnors hälsa till exempel. Vi föreslog även att FN:s generalsekreterare borde vara kvinna. Något man skakade på huvudet åt då men som även det har ändrats. Under 2006 ligger frivilligorganisationerna i startgroparna för att påbörja arbetet med ytterligare en skuggrapport. Tidigare skuggrapport och rapport från seminariet om Kvinnokonventionen finns att beställa eller ladda ned från UNIFEM Sveriges hemsida Jämställdheten granskad i skuggrapport samt Mänskliga rättigheter, Kvinnors rättigheter är titlarna. 11
14 Kvinnokonventionens artiklar Artikel 1 Vad är diskriminering? Allt som begränsar kvinnors mänskliga rättigheter inom politik, samhälle, ekonomi, kultur och medborgarskap. Det har ingen betydelse om diskrimineringen sker i hemmet av en familjemedlem eller av en tjänsteman vid en myndighet. Våld mot kvinnor är också diskriminering. Artikel 2 Jämställdhet genom lagen De stater som har anslutit sig till Kvinnokonventionen är skyldiga att avskaffa all diskriminering av kvinnor. Jämställdhet ska vara inskrivet i grundlagar och andra nationella lagar. Artikel 3 Jämställdhet i praktiken Stater är skyldiga att se till att lagarna följs och garantera att det i praktiken råder full jämställdhet mellan kvinnor och män inom alla områden. Artikel 4 Använd kvotering och positiv särbehandling FN uppmuntrar stater att använda sig av tillfälliga åtgärder, som kvotering och positiv särbehandling, för att snabbare uppnå jämställdhet inom politik, arbetsmarknad och utbildning. Artikel 5 Bort med stereotypa könsroller Män och kvinnor har ett gemensamt ansvar för hem och barn. Stater ska på alla sätt motverka fördomar kring vad som räknas som manligt och kvinnligt och arbeta mot stelnade könsroller. Artikel 6 Bekämpa trafficking och prostitution All form av handel med kvinnor och prostitution ska bekämpas. Stater ska angripa de bakomliggande orsakerna till trafficking och prostitution. Artikel 7 Hälften kvinnor i politiken Kvinnor ska delta i ett lands politik och inneha offentliga uppdrag på lika villkor som män. För att öka andelen kvinnor rekommenderas kvotering och positiv särbehandling som metod. Artikel 8 Hälften kvinnor på internationell nivå Kvinnor ska delta i ett lands internationella diplomatiska, ekonomiska och militära samarbete på lika villkor som män. För att öka andelen kvinnor rekommenderas kvotering och positiv särbehandling som metod. Artikel 9 Rätt till medborgarskap Kvinnor har samma rätt som män att förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap. I vissa länder riskerar kvinnor att bli statslösa, det vill säga utan medborgarskap, eller påtvingas sin mans medborgarskap. 12
15 Artikel 10 Rätt till utbildning Kvinnor har samma rätt som män till utbildning på alla nivåer. De ska ha tillträde till alla kurser och alla skolor. De har samma rätt till stipendier och studiebidrag. Undervisning, läroplaner och skolböcker ska vara fria från diskriminering och fördomar. Artikel 11 Rätt till arbete och lika lön Stater ska göra allt för att avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden och se till att kvinnor och män har samma rättigheter. Kvinnor har samma möjligheter till anställning, samma arbetsvillkor, förmåner och arbetarskydd som män. Artikel 12 Rätt till lika hälso- och sjukvård Kvinnor och män ska ha samma tillgång till hälso- och sjukvård inklusive utbildning i familjeplanering. Kvinnor har rätt till god vård vid havandeskap och förlossning. Kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp, sin sexualitet och om och när de vill föda barn. Artikel 13 Rätt att låna pengar och rätt till kultur, sport och fritid Kvinnor ska garanteras samma rätt som män att ta lån i bank, hypotek eller annan form av kreditgivning. Kvinnor ska också garanteras rätt att delta i kultur-, sport- eller andra fritidsaktiviteter på lika villkor som män. Artikel 14 Se till landsbygdens kvinnor! Stater ska garantera att konventionens bestämmelser gäller även för kvinnor på landsbygden. I många länder finns det stora sociala, ekonomiska och kulturella skillnader mellan städer och landsbygd. De kvinnor som lever under fattiga förhållanden ska ha samma tillgång till vård, utbildning, arbete, politiskt inflytande och andra rättigheter. Artikel 15 Likhet inför lagen Stater ska garantera kvinnor och män likhet inför lagen och att de behandlas lika inför domstol. Kvinnor och män har samma lagliga rättigheter såsom rätten att resa, att välja bostad och hemvist. Kvinnor och män har samma rätt att ingå avtal och förvalta egendom. Artikel 16 Jämställdhet inom äktenskap och familj Kvinnor och män har lika rätt att ingå äktenskap och att göra det av egen fri vilja. Kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet, vid eventuell skilsmässa och som föräldrar. För att läsa den fullständiga versionen av Kvinnokonventionens artiklar gå in på 13
16 Jämställda män Jämställdhet har länge setts som en kvinnofråga och mycket har handlat om att förändra kvinnor för att uppnå jämställdhet. Men sedan 2002 är män och jämställdhet ett särskilt område inom svensk jämställdhetspolitik som riktar in sig på mäns förändring och ansvar. Myten om jämställdhet Inget land i världen är jämställt. Ingen människa har med andra ord ännu upplevt en jämställd värld. Det här vill ABF och UNIFEM Sverige förändra. Vi vill visa att jämställdhet är något som angår alla. Kvinnor som män, barn, ungdomar och äldre. Vi vet att en jämställd värld inte bara är en mer rättvis värld utan också en betydligt lyckligare, mer välmående och harmonisk värld. I Sverige finns det en myt om att vi stort sett har uppnått jämställdhet. Och om vi redan är jämställda så behöver förstås inget heller göras. Därför är det en farlig myt. I Sveriges lagar finns ingen diskriminering så långt är det rätt. Men lagar är en sak och praktiken är en annan. Och där ser det annorlunda ut. I Sverige har jämställdhet en dubbelhet över sig att både vara politiskt korrekt (vem går öppet ut och säger att det är dåligt med jämställdhet?) samtidigt som det fortfarande på många sätt är ett känsligt och kontroversiellt område. Förmodligen är en förklaring att jämställdhet har med makt att göra, eller snarare med en ojämn fördelning av makt. Av tradition räknas också jämställdhet som en fråga för det ena könet, för kvinnorna, och blir därmed sidoordnat och inte så sällan bortprioriterat. Men jämställdhet handlar om relationer mellan kvinnor och män. Det är därför viktigt att män är med och tar sitt ansvar. Om vi ska förändra krävs att kvinnor och män samverkar och att vi visar varandra en ömsesidig respekt. 14
17
18 Fler kvinnor i toppen Det senaste året har världen berikats med fler kvinnor som valts till presidenter. Afrika fick sin första kvinnliga president när Ellen Johnson-Sirleaf tillträdde posten efter demokratiska val i Liberia I Chile valdes Michelle Bachelet till president 2006 och i Tyskland valdes Angela Merkel till förbundskansler. Konventionen aktuell i Sverige Om du tittar på artiklarna i Kvinnokonventionen så ser du att de har direkt koppling till dagsaktuella frågor. Artikel 16 Jämställdhet inom äktenskap och familj, artikel 11 Rätt till arbete och lika lön, artikel 6 Bekämpa trafficking och prostitution, artikel 5 Bort med stereotypa könsroller och artikel 4 Använd kvotering och positiv särbehandling är minst lika aktuella nu som när de tillkom Fortfarande har kvinnor i Sverige ett huvudansvar för hem och familj. Pappor tar ut knappt 20 procent av föräldraledigheten, mammor drygt 80 procent. Kvinnor jobbar deltid i långt större utsträckning, vilket är en av anledningarna till att de har lägre lön. Stereotypa könsroller är något som verkar återfödas på nytt i varje generation och kvotering och positiv särbehandling som jämställdhetsmetod är en het potatis. Mäns våld mot kvinnor och den globala sexhandeln är också något som uppmärksammas allt mer. Men det sker också förändringar! Det är viktigt att se. Jämställdhetsarbetet går framåt. Stundom går det trögt, plötsligt sker det större kliv och ibland blir det bakslag. Jämställdhet är liksom demokrati inget som kommer av sig självt. Det är något som måste erövras och det kommer ständigt nya utmaningar. Lagar och konventioner är grunden. Utöver det är våra egna attityder, normer och värderingar viktiga byggstenar. Och där kan vi alla hjälpas åt att förändra och påverka. 16
19
20 Rwanda har f lest kvinnor i parlamentet Rwanda toppar listan över flest kvinnor i parlamentet med sina 48,8 procent. Tvåa kommer Sverige med 45,3 procent. Därefter följer Costa Rica (38,6), Norge (37,9), Finland (37,5), Danmark (36,9), Nederländerna (36,7), Cuba och Spanien (båda 36,0), Argentina (35,0) och Mozambique (34,8). USA hamnar på 68:e plats med 15,2 procent kvinnor. Frankrike har 12,2, Ryssland 9,8, Japan 9,0 och Turkiet 4,4 procent kvinnor i parlamentet. (Statistik från mars Gå in på för mer fakta kring politiskt deltagande). Konventionen globalt I flera länder används FN:s Kvinnokonvention på ett mer aktivt sätt än vad som görs i Sverige. I Nepal till exempel så kämpar kvinnoorganisationer för att få igenom nationella lagar om kvinnors rätt att ärva, att öka minimiåldern för giftermål och att höja straffet för våldtäkt. För att öka trycket på regeringen pekar man på hur landet bryter mot Kvinnokonventionen. FN:s Kvinnokommitté ger Japan svidande kritik för att kvinnor diskrimineras i arbetslivet och att japanska kvinnors status är betydligt lägre än andra länder med jämförbar ekonomi. Nu har 21 kvinnor stämt fyra japanska företag för lönediskriminering med hänvisning till att det strider mot FN:s Kvinnokonvention. I Botswana blir barn till kvinnor som gifter sig med en utländsk man utan medborgarskap, medan barn till en man som gifter sig med en utländsk kvinna automatiskt får mannens medborgarskap. En advokat med tre barn utmanade lagen med stöd av Kvinnokonventionen. Till slut vann hon målet och banade dessutom vägen för andra i samma situation. 18
21 Jämställdhet viktigt för tillväxt och utveckling Forskning, erfarenhet och statistik visar att jämställdhet har direkt koppling till ett lands utvecklingsnivå. Om kvinnor får utbildning minskar barnadödligheten, preventivmedel används i högre grad, familjen äter mer näringsrik mat och barnen går i skolan i större utsträckning. Alla dessa faktorer bidrar till att öka ett lands tillväxt och välstånd. På senare år har jämställdhet blivit ett allt viktigare område inom svenskt biståndsarbete.
22 Konventionen och verkligheten FN:s Kvinnokonvention är ett viktigt redskap men också en sorglig avspegling av att vi lever i en värld där kvinnor diskrimineras just för att de är födda till kvinnor. Samtidigt som Kvinnokonventionen har stor betydelse i kampen för att uppnå jämställdhet så är kritiken mot att många länder på ett så grovt sätt bryter mot konventionen förvånansvärt lam. Egentligen är det väldigt konstigt att vi ska behöva ha speciella lagar som gäller för kvinnor. Tänk dig en motsvarande Manskonvention där männens rättigheter skulle behöva skyddas extra. Och där många länder fortsätter att diskriminera män genom att reservera sig mot grundläggande artiklar med hänvisning till landets tradition, religion eller kultur. Tyvärr är verkligheten dessutom många gånger ljusår ifrån det som står i lagar och konventioner. Världen är långt ifrån jämställd. Tips för studiecirklar Svenska CEDAW-nätverket har tagit fram en handbok om FN:s Kvinnokonvention med titeln Kvinnors rättigheter en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare som är en utmärkt grund för arbetet i studiecirklar. I handboken kan du bland annat läsa mer om konventionens olika artiklar, tillkomsten av konventionen och hur granskningen av ländernas efterlevnad av konventionen går till. Handboken kostar 100 kronor och kan beställas på Du kan också läsa mer om Kvinnokonventionen och ladda ned handboken på Med FN:s Kvinnokonvention som utgångspunkt är det möjligt att lägga upp arbetet i studiecirklar på en mängd olika sätt. Jämställdhetsfrågor är aktuella inom alla samhällsområden och berör alla människor både privat och offentligt, såväl globalt som nationellt. Spännvidden i frågan ger enorma möjligheter att utforma en studiecirkel helt efter egna önskemål. Här vill vi bidra med några kortfattade tips som vi hoppas kan ge inspiration till ett kreativt och engagerande cirkelarbete. Till att börja med kan det vara bra att bestämma sig för om studiecirkeln ska behandla alla artiklar i Kvinnokonventionen eller om ni tänker 20
23
24 er en djupdykning i någon eller några artiklar. Kanske är det en av artiklarna som intresserar er speciellt och som ni vill ägna mer tid åt? Våld mot kvinnor, trafficking, jämställdhet i hemmet och stereotypa könsroller är några exempel på fördjupning. Agera kvinnokommitté i din kommun Ta reda på hur din kommun jobbar med jämställdhetsfrågor. Granska jämställdhetsplaner, uttag av föräldraledighet, lönestatistik, arbetsplatser, skolan med mera. Intervjua politiker, tjänstemän, eventuella genuspedagoger och jämställdhetsexperter, ta kontakt med lokala kvinno- och jämställdhetsorganisationer. Hur ser villkoren ut för kvinnor och män i din kommun? Vad är bra och vad kan bli bättre? Politisk och ekonomisk makt Hur ser kvinnor och mäns politiska och ekonomiska makt ut i Sverige och världen? Vad görs för att öka jämställdhet inom politik och ekonomi? Varför verkar kvotering inom politik vara mer accepterat än inom ekonomi? Hur jobbar Sveriges regering och riksdag med jämställdhetsfrågor och hur jobbar man inom EU? I Latinamerika till exempel har flera länder framgångsrikt använt sig av kvotering för att öka kvinnors politiska inflytande. Gör gärna en jämförelse mellan några länder. Kvinnokonventionen Gör en djupdykning i FN:s Kvinnokonvention! Ta reda på mer om hur den kom till, hur den används i olika länder, om de internationella kvinnokonferenser som har varit och vad man beslutat där. Hur har jämställdheten i världen utvecklats? Studera Sveriges officiella rapporter till Kvinnokommittén (ny kommer i september 2006) och jämför med skuggrapporterna från frivilligorganisationer. Stereotypa könsroller Att arbeta mot stereotypa könsroller kan vara svårt men är samtidigt oerhört viktigt. Vi är alla en del av ett värde- och normsystem som talar om för oss hur vi ska bete oss som kvinnor och män. Undersök vilka konsekvenser det får att vi ständigt delar in världen i manligt och kvinnligt. Läs litteratur tillsammans och diskutera. Hur gör vi för att bryta könsnormer och för att öka vår frihet? 22
25 Trafficking och prostitution Sexslavhandeln har fått extra uppmärksamhet i och med fotbolls-vm i Tyskland sommaren 2006 där trafficking till Tysklands bordeller väntas öka markant. Handeln med kvinnor och barn är en global storindustri som omsätter miljarder varje år. Samtidigt som det finns tydliga samband mellan laglig prostitution och trafficking så råder det delade meningar i Europa om prostitution i flera länder finns lagliga bordeller. Diskutera och ta reda på fakta. Hur kan vi agera för att stoppa slavhandeln?
26 Jämställdhet i förskolan och skolan Enligt läroplanen och skollagen ska skolan erbjuda lika villkor för tjejer och killar, och lärare ska motverka stereotypa könsroller. Men hur ska det arbetet gå till? I många förskolor och skolor finns inget aktivt jämställdhetsarbete alls. Resultaten visar sig på en mängd sätt och i förlängningen så fortsätter valen till gymnasium och högskola att vara starkt könsuppdelade. Hur ser jämställdhetsarbetet ut inom för-, grund- och gymnasieskola i din kommun? Hur pass aktiva är skolpolitiker, skolledare och pedagoger? Våld mot kvinnor Så många som en tredjedel av världens kvinnor blir misshandlande och sexuellt utnyttjade under sin livstid enligt uppgifter från FN. Våld mot kvinnor och våldtäkter är ett stort problem även här i Sverige. Det mesta av våldet mot kvinnor sker i hemmet. Få kommuner i Sverige har tillräckligt bra hjälp för misshandlade kvinnor. Varför är det så? Varför prioriteras inte kvinnors trygghet? Är det inte ett brott mot Kvinnokonventionen? Hur kan vi förändra? Friskare och lyckligare med jämställdhet? Kvinnor är sjukskrivna i långt högre utsträckning än män. Dubbelarbete, stress, och sömnsvårigheter anses vara några av orsakerna. Män begår självmord i högre grad än kvinnor och känner sig oftare isolerade och deprimerade efter en skilsmässa. Män har mindre kontakt med sina barn. Kan jämställdhet och lika villkor vara ett recept som får oss att må bättre? Analysera medier På vilket sätt medverkar medier i att återskapa stereotypa könsroller? Gör ett urval av artiklar under en viss tidsperiod och analysera och diskutera. Granska bilder, beskrivningar, ämnesval, språk, vinklingar med mera. Hur framställs kvinnor och män? Vad framställs som skillnader och likheter? Förmedla gärna till tidningsredaktioner vad ni kommer fram till. Analysera hur medier bevakar jämställdhetsfrågor. Granska några tidningar, radio- och TV-kanaler. Hur stort utrymme ges jämställdhet, vad tas upp, på vilket sätt, vem får berätta och vem kommer inte till tals? Är det skillnad på hur Sverige och andra länder bevakas? Hur skulle man istället kunna göra? Ledare och krönikor hur ser tidningarnas kommenterande texter ut? Är jämställdhet en viktig fråga, verkar tidningen driva en linje? Är skildringen positiv eller negativ? 24
27
28 Är barnen viktigare? Trots att Barnkonventionen är tio år yngre än Kvinnokonventionen är den betydligt mer uppmärksammad. Många kommuner och landsting arbetar aktivt med att Barnkonventionen ska genomsyra verksamheten. Något liknande arbete sker inte med Kvinnokonventionen. Jämställdhetens svarta lista ABF och UNIFEM Sverige uppmanar i Kvinnokonventionens anda att alla bidrar till att göra världen jämställd! Som ett led i detta skapar vi jämställdhetens svarta lista som du hittar på ABF:s och UNIFEM Sveriges hemsida. Dit vill vi att du och dina cirkelkamrater skickar in exempel på diskriminering och bristande jämställdhet som ni upptäckt under era cirkelstudier. Det kan vara lokala, regionala, nationella eller globala exempel. Allt som inte lever upp till Kvinnokonventionens artiklar skickar ni tillsammans med en motivering till info@unifem.se. eller info@abf.se Samtidigt är det också viktigt att visa på det positiva som sker och ge inspiration genom goda exempel. Därför vill vi också att ni bidrar med föredömliga exempel på jämställdhet. Det kan handla om områden eller företeelser som är jämställda, framgångsrika projekt eller engagerade personer till exempel. 26
29 Tips på fördjupning litteratur Det finns ett stort utbud av böcker och rapporter om ni vill fördjupa er i olika jämställdhetsfrågor. Vänd er till närmaste bibliotek så får ni hjälp. Ett annat tips är att beställa skrifter från myndigheter och organisationer. SIDA, FN, UNIFEM, Myndigheten för skolutveckling, JämO, Ungdomsstyrelsen, Rädda Barnen med flera har en kontinuerlig och spännande utgivning. Om medier Allt är möjligt. En handbok i mediekritik 2004 Maria Jacobson (red), Allt är möjligt Var så god makt, kön och media 1998 Karin Ekman, Prisma förlag Om kvinnor i världen The Penguin Atlas of Women in the World 2003 Joni Seager, Penguin books Makt och privilegier om könsdiskriminering och fattigdom 2004 Regeringskansliet Om manlighet Med uppenbar känsla för stil 2004 Stephan Mendel-Enk, Atlas förlag På Y-fronten intet nytt 2006 Peter Eriksson, DN förlag Om idrott Sanning eller konsekvens. En handbok i idrottens arbete med ojämställdhet 2003 Susanne Ljunglöf & Katrin Rindlaug, Sisu Idrottsböcker Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter 2003 Jesper Fundberg, Carlsson förlag Om könsroller, jämställdhet och feminism Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål, SOU 2005:66 Feminism 2002 Lena Gemzöe, Bilda förlag Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män 2003 Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomsson, Bonniers förlag Ordination vardagsfeminism. Handbok i jämställdhet hemma och på jobbet 2003 Jennie Sjögren, DN förlag På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004, Statistiska centralbyrån Om våld och våldtäkt Flickan och skulden 2003 Katarina Wennstam, Bonniers förlag En riktig våldtäktsman 2004 Katarina Wennstam, Bonniers förlag Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn 2005 Rigmor Mjörnell, Gender development network 27
30 Om skolan Flickor, pojkar och pedagoger 2003 Kajsa Wahlström, UR förlag Från vaggan till identitet. Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män 2002 Ingemar Gens, Bokförlaget Seminarium filmer Svenska filminstitutet och Operation kvinnofrid har listor över filmer som diskuterar könsroller, jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Här är några tips på filmer att se tillsammans och diskutera kring: Lilja 4-ever 2002 regi: Lukas Moodysson, Lilja 4 REAL (dokumentär om verkligheten bakom trafficking), Hip hip hora 2004 regi: Teresa Fabik, Tur & retur 2003 regi: Ella Lemhagen, Billy Elliot 2000 regi: Stephen Daldry, Boys don t cry 1999 regi: Kimberly Peirce. webbplatser På Internet går det att hitta mängder av information både om jämställdhet i Sverige och ute i världen samt mer specifikt om FN:s kvinnokonvention. Ett bra tips är att surfa till hemsidor för organisationer och myndigheter som arbetar för jämställdhet text: Anna Norlin. grafisk form: Lottie Hallqvist, Graffoto ab. bilder i broschyren: 0mslag samt sidorna 9 och 21: Pix Gallery. Sidan 3: Johnér Bildbyrå. Sidorna 5, 10-11, 19, 23, och 25: Pressens Bild. Sidorna 15 och 17: Bildhuset. Sidan 6: Palmecentret. tryck: Elanders Gummessons, Falköping
GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial
GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merHur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?
Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs merHur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska
Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver
Läs merÄndamålsparagrafen: Föreningen är en demokratisk och feministisk kvinnoorganisation, som är partipolitiskt och religiöst obunden.
Ändamålsparagrafen: Föreningen är en demokratisk och feministisk kvinnoorganisation, som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningens syfte är att för alla som själva identifierar sig som flicka/
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merDiskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.
Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merHär presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86
Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merLeka jämt. en del av hållbar utveckling
Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merEtt jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merFör ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Läs merHur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merINLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!
LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merFastställt på förbundsmötet oktober 2013
Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.
Läs merJÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET
JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Handledningsmaterialet till handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet är producerat av UNIFEM Sverige. www.unifem.se Text: Afamia Maraha Grafisk form: Jenny
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merAndelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.
Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merMakt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs mer13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 69 (90) 13 Program för ett jämställt Stockholm 2018-2022. Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merEuroparådet. pass. till dina rättigheter
Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,
Läs merUtveckling av jämställdheten sedan 1970-talet
Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merEskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merLikabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merHur går det med jämställdheten?
Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merNär Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare
När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och
Läs merMångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret
1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merJÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan
JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merJämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:
Likabehandlingsplan Bakgrund Ädelfors folkhögskola verkar för att alla som studerar och arbetar i verksamheten ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt Diskrimineringslagen SFS 2008:567, 1 : Denna
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merMontessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merVåld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merEtt samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs mer