JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

2 Handledningsmaterialet till handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet är producerat av UNIFEM Sverige. Text: Afamia Maraha Grafisk form: Jenny Harler (SCENCIA INTERNATIONAL) Omslagsfoton: Scanpix och IRIN

3 INLEDNING Jämställdhet är en mänsklig rättighet är titeln på en handbok om FN:s kvinnokonvention och den så kallade Pekingplattformen, som UNIFEM Sverige publicerade under Med handboken vill UNIFEM Sverige lyfta fram och tydliggöra att det finns en viktig koppling mellan jämställdhet och mänskliga rättigheter. UNIFEM Sverige verkar bl a för att avskaffa diskriminering av kvinnor och i detta arbete är kampen för mänskliga rättigheter central. Den 18 december 1979 antog FN:s generalförsamling Kvinnokonventionen. Efter 30 år (2009) återstår en hel del arbete för att konventionen skall kunna sägas vara fullt ut förverkligad. Kunskapen om konventionen varierar världen över men är mestadels begränsad. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking (Beijing) 1995 antogs en handlingsplan. Handlingsplanen fokuserar på tolv kritiska områden för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Ambitionen med handboken är att dels redogöra för det historiska sammanhanget dels peka på Kvinnokonventionens och Pekingplattformens relevans för dagens samhälle. Handboken består av fakta, diskussionsfrågor och litteraturtips. För dig som utbildare har vi arbetat fram denna handledning till handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Handledningen syftar till att underlätta för dig som valt att vara med i arbetet att öka kunskapen om FN:s kvinnokonvention och därmed främja jämställdhetsarbetet. Såväl handboken som handledningen är framtagen inom ramen för ett pågående utbildningsprojekt. Projektet är finansierat av Ungdomsstyrelsen och genomförs i samarbete med ABF. Vi önskar dig lycka till som utbildare! Maud Edgren-Schori Anna Norlin Afamia Maraha Ordförande Författare till Jämställdhet Projektledare UNIFEM Sverige är en mänsklig rättighet UNIFEM Sverige

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 03 INLEDNING 06 ATT TÄNKA PÅ SOM UTBILDARE 07 ATT LEDA VÄRDERINGSÖVNINGAR 13 ATT LEDA DISKUSSIONSFRÅGOR 16 DISKRIMINERING OCH OJÄMSTÄLLDHET I SIFFROR 17 JÄMSTÄLLDHETSFRAMGÅNGAR I SIFFROR 18 LÅNGT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION 29 KORT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION 34 ATT UTVÄRDERA OCH RAPPORTERA 35 UTVÄRDERINGSMALL 36 RAPPORTERINGSMALL 37 LITTERATURTIPS

6 ATT TÄNKA PÅ SOM UTBILDARE Fundera på vad det är som driver dig till att utbilda i FN:s kvinnokonvention och hur detta skulle kunna påverka utbildningspasset. Det är viktigt att du är påläst och att du inger förtroende, därför bör du noggrant läsa igenom handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. De bästa talarna/utbildarna är de som är väl förberedda! Det är fördelaktigt om du testar ditt/ert pass på vänner eller familj. Kontakta gärna UNIFEM Sverige om ni har frågor kring era upplägg. En viktig komponent för ett lyckat utbildningspass är att det är målgruppsanpassat. Ta på förhand reda på antalet deltagare, deras intresse, behov och kunskapsnivå. Ta också reda på vad syftet är med utbildningen och vad beställaren vill göra efter utbildningen, dvs förväntningarna på utbildningspasset. Försök att varva föreläsningen med övningar. Öppna upp för dialog och ge deltagarna möjlighet att tänka till. Om det är över 30 personer i gruppen är det inte lämpligt att ha värderingsövningar, men däremot bikupeövningar. Se sidorna Tänk på att tala tydligt och långsamt, eller snarare inte för fort. Ge gärna exempel från konkreta situationer, eller situationer som känns igen av målgruppen, för att göra det lättare för dem att förstå innehållet i utbildningspasset. Använd dig gärna av manusen till de medföljande PowerPoint (PP)- /Overhead (OH)-presentationerna (sidorna 18 och 29) som är kvalitetssäkrade. Du är fri att anpassa materialet efter utbildningstillfälle och målgrupp. Avsluta alltid med att utvärdera utbildningstillfället, sammanställ resultaten och rapportera till UNIFEM Sverige. 6 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

7 ATT LEDA VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är en metod för att starta samtal i grupper och för att bearbeta värderingar inom områden som ibland saknar givna svar såsom moral, demokrati och jämställdhet. Genom värderingsövningar får deltagarna tillfälle att: bli medvetna om sina egna tankar och känslor tänka efter och ta ställning bearbeta attityder uttrycka sina åsikter motivera sina ställningstaganden bli lyssnade på och lyssna på andra Det inte meningen att slå fast vad som är rätt och fel, utan att se mångfalden av tankar som stimulans och idéutbyte. Värderingsövningar ska hjälpa till att demokratisera diskussioner genom att aktivera alla deltagare. Gruppen bör därför inte bestå av fler än personer. Arbetet med värderingsövningar bör präglas av engagemang, lekfullhet och respekt, i ett klimat fritt från pekpinnar och fördömanden. Deltagarna ska känna sig fria att säga vad de tycker även om de har åsikter som strider mot ledarnas eller andra deltagare. Delta inte själv i övningar, men svara ärligt om deltagarna undrar vad du tycker i någon speciell fråga. Var noga med att det är frivilligt för var och en att delta, ingen ska behöva känna sig obekväm, men uppmuntra de blyga eller osäkra att engagera sig. När man konstruerar påståenden till Heta stolen-övningarna, bör man undvika påståenden där deltagarna skall redovisa sina handlingar eller personliga erfarenheter, till exempel Jag dricker varje helg! eller Jag är kär just nu!. Fråga i påståendets form i stället efter deras åsikter: Fester utan sprit är tråkiga! eller Det är härligt att vara kär!. De som vill berätta om egna erfarenheter kan göra det, men ingen ska känna sig tvingad att redovisa sådant som den kanske vill behålla för sig själv. I 4-hörnsövningar (se sida 11) är det viktigt att fråga efter deltagarnas åsikter, hur de tycker att de borde handla i den tänkta situationen. HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 7

8 Värderingsövningar ska inte användas som ett medel att kontrollera deltagarna eller för att kartlägga deras vanor. Ledaren måste se till att deltagare inte fäller kommentarer om andras åsikter och handlingar. Be alla att tänka sig in i hur svårt det är att öppna munnen efter en elak, ironisk kommentar. Slå fast att det är förbjudet att kommentera varandra negativt under övningarna. Var noggrann med att informera gruppen om att det inte finns något rätt och fel i värderingsövningar. Se samtidigt till att du själv har detta förhållningssätt. Ge inte beröm av typen: Klokt sagt, Marie! eller Där kom du verkligen med något bra, David! utan uppmuntra alla att våga säga vad de tycker. Var alltid mentalt närvarande, när någon pratar. Ställ följdfrågor om du eller någon annan i gruppen inte förstår vad den som talar menar. Det visar sig ibland att den framförda åsikten inte är en genomtänkt värdering utan en snabbt uttalad fördom. Acceptera att en deltagare ibland inte kan motivera sin åsikt. Begär inte att någon ska byta åsikt bara för att hon/han inte har kunnat motivera sig. Om du upplever att det krävs kunskap i en speciell fråga, lägg den på minnet och återkom till frågan vid ett annat tillfälle. Se till att du inte favoriserar någon. Fördela ordet i värderingsövningarna så att alla kommer till tals. Det kan hända att du behöver stoppa de mest talföra. Om någon missförstår en instruktion ta på dig ansvaret: Ursäkta, jag uttryckte mig oklart! Lämna inte över ledarskapet för övningarna till deltagarna. I vissa fall bör värderingsövningar följas upp med fakta- eller kunskapsförmedling. Annars riskerar de meningsutbyten som kan bli följden vid övningarna att enbart konservera rådande eller traditionella föreställningar kring kön. 8 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

9 HETA STOLEN Deltagarna sitter i ring på stolar. Det finns en ledig stol. Ledaren har förberett påståenden kring ett aktuellt tema. Ledaren säger ett påstående i taget. Den som instämmer i påståendet reser sig upp, korsar golvet och sätter sig på någon annan stol. Den som inte instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. Det gör även den som inte hinner ta ställning. Efter varje påstående ges möjlighet till samtal i storgrupp eller i smågrupper om det ställningstagande man gjort. Ledaren fördelar ordet så att alla får prata. Det bör inte utvecklas till en diskussion mellan två personer. Ledaren förhåller sig neutral till åsikterna och försöker få fram så många aspekter som möjligt. Kom ihåg att det inte finns någon facit i värderingsövningar. Det handlar om åsikter och attityder. Påståenden: Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter FN är en stark organisation Det är männens skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter Det är kvinnors skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter En enda människas engagemang gör ingen skillnad Sverige är jämställt Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det Killar/män kan vara jämställda även om de inte delar på hushållsarbetet och barnomsorgen Tjejer/kvinnor kan vara jämställda även om de inte delar på hushållsarbetet och barnomsorgen HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 9

10 JA-NEJ-KANSKE Skriv Ja, Nej och Kanske på tre lappar och lägg ut dessa på golvet. Deltagarna placerar sig på den lapp som överensstämmer med respektive åsikt. De deltagare, som har ställt sig på samma lapp får tillfälle att argumentera för sin åsikt med varandra. Nästa steg är att redovisa några motiveringar inför hela gruppen. Påståendet: Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter Ja-lapp: Håller med om detta. Nej-lapp: Håller inte med om detta. Kanske-lapp: Så kan det vara i vissa situationer, men inte i andra. Påståenden: FN är en stark organisation Det är männens skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det 10 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

11 4-HÖRNSÖVNING En 4-hörnsövning utgår från en fråga eller ett problem som deltagarna får ta ställning till. Svaren finns representerade i rummets olika hörn. Det fjärde hörnet bör alltid vara öppet för egna förslag. Ledaren redogör för varje ställningstagande genom att själv gå till respektive hörn och presentera det. Ledaren ska kunna tala sig varm för varje hörn, det finns inga idiothörn. Repetera svaren en gång. Deltagarna får tänka efter en kort stund. Därefter ber man dem att ställa sig i det hörn som sammanfaller med deras egen åsikt. Påpeka att det är kort betänketid och att man mycket väl kan byta hörn efter att ha lyssnat på någon annans argument. Varje hörn får först prata ihop sig i mindre grupper på två-tre personer, innan de får möjlighet att motivera sig inför hela gruppen. Alla hörn måste få motivera sina åsikter. Det är viktigt att resten av gruppen lyssnar. Det gäller att argumentera för sitt hörn, inte att angripa andra deltagare för att de har andra åsikter. Om någon står ensam i sitt hör, bör ledaren ställa sig där och leda övningen från det hörnet. Det fjärde, öppna hörnet, rymmer ofta många olika åsikter och idéer. Låt alla som vill få komma till tals. Så fort hörnen blivit presenterade, får alla sätta sig ner igen, och man kan runda av med ett avslutande samtal i frågan. Det är inte meningen att man ska ena sig om att något hörn har den bästa lösningen. Lärdomen är att vara öppen för att vi har olika åsikter och tankar. Fråga/påstående: Varför har män mer rättigheter än kvinnor? Hörn 1: Kvinnor har sämre förutsättningar än män Hörn 2: Män är bättre på att ta för sig Hörn 3: Politiker har inte gjort tillräckligt Hörn 4: Öppet för egna förslag Fråga/påstående: Vilkas ansvar är det att stoppa våld mot kvinnor i nära relationer? Hörn 1: De inblandade Hörn 2: Politiker Hörn 3: Polisen Hörn 4: Öppet för egna förslag Fråga/påstående: Ojämställdhet mellan kvinnor och män beror på många saker. Ta ställning till vilken faktor som är den som främst bidrar till ojämställdheten. Hörn 1: Ekonomi Hörn 2: Politisk makt Hörn 3: Utbildning Hörn 4: Öppet hörn HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 11

12 LINJEN I vardera änden av linjen finns ett påstående, linjen är en gradvis övergång från det ena till det andra påståendet. 1. Be deltagarna att gå till den del av linjen som bäst motsvarar deras åsikt 2. Be deltagarna att motivera för varandra varför de ställde sig just där 3. Efter redovisningen frågar du som ledare om någon vill byta plats på linjen Det finns egentligen inga begräsningar. Du kan förändra övningen till två hörn eller få åhörarna att stå upp om man håller med ett påstående eller sitta ner om man inte håller med. Anpassa övningen till vad som fungerar till åhörargruppens storlek. Som ledare av övningen ställer du frågor till deltagarna om varför de ställt sig i exempelvis ett hörn och följdfrågor till deras motivering. Påstående i ena änden FN gör tillräckligt för att öka jämställdheten i världen Påstående i andra änden Det är världens nationsregeringar som är skyldiga att öka kvinnors rättigheter Källa: JämOs handbok mot könsmobbing i skolan. (2000) 12 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

13 ATT LEDA DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är en annan metod som kan användas för att få igång en diskussion om det ämne som behandlas i utbildningen. Varva gärna diskussionsfrågorna med föreläsningspass. Det ger deltagarna möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i ämnet. Genom diskussionsfrågor kan deltagare relatera till sina egna erfarenheter i livet i och med att de konkretiserar och gör det aktuella ämnet mer begripligt och intressant. Till skillnad från värderingsövningar fokuserar diskussionsfrågor mer på sakfrågan än på de egna värderingarna. Syftet med diskussionsfrågor är att öka nyfikenheten och kunskaper hos deltagarna i det aktuella ämnet. Det finns olika slags diskussionsfrågor: ta reda på frågor, fundera på frågor och vad kan vi göra för att påverka/förändra frågor. Beroende på deltagarnas intresse och vad som är målet med utbildningen att öka engagemanget och få deltagarna att göra saker eller öka deras kunskaper tar utbildningsledaren fram frågor som passar deltagarna. Glöm inte att det är samtalet som är det viktiga, inte frågorna i sig. Utbildningsledaren kan sammanfatta samtalet efter frågestunden om det känns motiverat. DISKUSSIONSFRÅGOR FN:S KVINNOKONVENTION Ta reda på: Hur ser staters ansvar att avskaffa diskriminering ut enligt Kvinnokonventionen? Hur definierar Kvinnokonventionen könsdiskriminering? Vad menas med att könsdiskriminering är strukturell? Vilka åtgärder kan en stat ta till för att avskaffa diskriminering av kvinnor? Hur ser Kvinnokonventionen på mäns våld mot kvinnor? Hur hänger prostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål ihop? Hur ser kvinnlig politisk representation ut idag i Sverige och i världen? Vad är resolution 1325 och vilken koppling har den till Kvinnokonventionen? Varför är rätt till medborgarskap viktigt? Varför går färre flickor än pojkar i skolan och varför är rätt till utbildning viktigt? Hur ser könsdiskrimineringen ut på den svenska arbetsmarknaden? HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 13

14 Är den svenska vården jämställd? Hur kan mikrolån öka jämställdhet? Varför finns det en särskild artikel i Kvinnokonventionen om landsbygdens kvinnor? Är kvinnor och män lika inför lagen i Sverige och i andra länder? Varför har så många länder reserverat sig mot artikel 16 om jämställdhet inom äktenskapet och familjen? Vilken funktion har Kvinnokommitténs allmänna rekommendationer? Beskriv två frågor som Kvinnokommittén särskilt angripit i sina rekommendationer. Vad innebär Kvinnokonventionens tilläggsprotokoll? Hur kontrolleras att länder följer Kvinnokonventionen? Vilka artiklar i Kvinnokonventionen har fått flest reservationer och hur ser Kvinnokommittén på det? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Fundera på: Varför används inte kvotering i Sverige för att påskynda jämställdhetsprocessen? Bör könsdiskriminerande reklam förbjudas? Hur arbetar Sveriges regering för att motverka stereotypa könsroller? Hur kommer det sig att Sverige har en hög andel kvinnliga politiker? Hur kan kvinnors deltagande i beslut som rör freds- och konfliktslösning öka? Står Sveriges grundlagar i överensstämmelse med Kvinnokonventionen? Är artikel 14 om landsbygdens kvinnor aktuell även i Sverige? På vilket sätt kan kvinnor och män riskera att bedömas olika i svenskt rättsväsende? Hur ser det ut med jämställdheten inom familjen i Sverige? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Hur kan deltagarna påverka och förändra? Vad kan ni som enskilda personer göra för att Kvinnokonventionen ska bli mer känd i Sverige och internationellt? Hur kan ni på er skola/arbetsplats använda er av Kvinnokonventionen i arbetet med att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Tycker ni att innehållet i Kvinnokonventionen är relevant för er skola/arbetsplats och hur kan ni använda er av den? 14 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

15 DISKUSSIONSFRÅGOR PEKINGPLATTFORMEN Ta reda på: Vad är det för skillnad mellan Kvinnokonventionen och Pekingplattformen och vilken relation har de till varandra? Vilka tolv kritiska punkter tas upp i Pekingsplattformen? Hur följs implementeringen av Pekingplattformen upp? Vilken ny metod beslutades det om i Peking för att öka jämställdheten och vad innebär den? På vilket sätt är villkoren för fattiga kvinnor annorlunda än för män? Vilka problem kvarstår när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa? Vilka framsteg har gjorts sedan 1995 när det gäller mäns våld mot kvinnor? Hur har kvinnors politiska deltagande utvecklats sedan 1995? Hur har utvecklingen varit när det gäller kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter? Hur har flickors situation förbättrats? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Fundera på: Hur tycker du att arbetet med implementering av Pekingplattformen har gått? Vad har gått bra och vad har gått mindre bra? Vad krävs för att arbetet med Pekingplattformen ska bli mer effektivt? Är det några frågor som du tycker är särskilt viktiga att arbeta med? Varför då? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Hur kan deltagarna påverka och förändra? Vad kan ni som enskilda personer göra för att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Vad kan ni på er skola/arbetsplats göra för att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Har Pekingplattformen någon relevans för er skola/arbetsplats? Finns det ojämställdhet på din skola/arbetsplats och vad görs för att åtgärda det? HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 15

16 DISKRIMINERING OCH OJÄMSTÄLLDHET Statistik och undersökningar illustrerar ojämställdhet och könsdiskriminering på ett konkret sätt. Det placerar jämställdhetsarbetet i ett sammanhang och ökar deltagarnas förståelse för varför det behövs en Kvinnokonvention eller varför vi behöver arbeta med kvinnors mänskliga rättigheter. Statistik omvandlar åsikter till insikter. Här nedan får du några siffror som du kan använda dig av. Statistik över länder som har antagit Kvinnokonventionen och länder som reserverat sig mot artiklar finns på På och kan du söka efter fler exempel. Internationellt 18,4 procent av världens parlamentariker är kvinnor. 57 procent av de barn som inte går i skolan är flickor. 70 procent av världens 1,3 miljarder fattiga människor är kvinnor. Varje år utsätts två miljoner flickor för könsstympning. Nära hälften av de kvinnor som dör till följd av våld blir ihjälslagna av sin nuvarande eller tidigare partner. Källa: UNDP, UNIFEM rapport 2008/2009 Who Answers to Women? Gender and Equality Sverige Svenska kvinnors genomsnittslön är 83 procent av männens genomsnittslön. Svenska män tar ut endast 20 procent av föräldraledigheten. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet under barnens första år. Av alla chefer i Sverige är 72 procent män. En genomsnittlig ensamstående kvinnlig pensionär har 87 procent av en ensamstående manlig pensionärs standard. Varje år dör 16 kvinnor på grund av misshandel i hemmet. Källa: SCB, JÄMO, BRÅ 16 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

17 JÄMSTÄLLDHETSFRAMGÅNGAR I SIFFROR För att deltagarna inte ska misströsta och tappa modet om att det går att förändra och förbättra samhället är det viktigt att ta fram statistik som visar att det faktiskt har skett en förändring till det bättre. Den här förändringen har skett tack vare enskilda personers och organisationers engagemang och påtryckningar på politiker och regeringar världen över. Internationellt På 50-talet hade kvinnor politiska rättigheter i enbart 31 länder. Idag har kvinnor politiska och medborgerliga rättigheter i de flesta av FN:s medlemsländer. På 50-talet var 7 procent av de barn som var inskrivna i grundskola flickor, idag utgör de 43 procent. Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet, UNIFEM rapport 2008/2009 Who Answers to Women? Gender and Equality Sverige Andelen kvinnor i arbetskraften var 60 procent år 1970, 80 procent år För männen var motsvarande andelar 90 procent respektive 86 procent. Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0 procent år 1974 och 20 procent år Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 1973 var 15 procent kvinnor och 85 procent män. År 2006 var fördelningen 49 procent kvinnor och 51 procent män. Källa: SCB HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 17

18 LÅNGT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION Det här är manus och upplägg för ett utbildningspass på cirka 3 timmar. Det är anpassat till en medföljande PowerPoint (PP)- /Overhead (OH)-presentation. Informationen i detta manus är tagen från handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Det här upplägget har testats vid flera olika utbildningstillfällen och har fungerat bra. Du är fri att använda den efter eget omdöme. Du kan välja att lägga upp ditt utbildningspass annorlunda under förutsättning att du ger deltagarna en komplett genomgång av Kvinnokonventionen och Pekingplattformen. Skolan/organisationen/myndigheten välkomnar (5 min) BILD 1 Presentation av UNIFEM/UNIFEM Sverige (5 min) UNIFEM bildades 1976 och är FN:s utvecklingsfond för kvinnor en FN-organisation som arbetar för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter. UNIFEM stödjer olika program som syftar till att utveckla jämställdhetsarbetet. För att kvinnors mänskliga rättigheter och säkerhet ska bli verklighet utgår UNIFEM:s aktiviteter från fyra strategiska mål: minska den feminiserade fattigdomen stoppa våldet mot kvinnor stoppa spridningen av HIV/AIDS bland kvinnor och flickor uppnå jämställdhet i det demokratiska styret i såväl fredstid som krigstid UNIFEM har sitt huvudkontor i New York men finns representerade runt om i världen genom olika regionala kontor och nationella kommittéer som alla arbetar med kvinnors mänskliga rättigheter. UNIFEM Sverige är en av de nationella kommittéerna. UNIFEM Sverige bildades Hänvisa till hemsida och 18 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

19 Värderingsövning (10 min) Inled med en värderingsövning, exempelvis en förenklad version av Linjen (se sid 8). Deltagarna får ta ställning till några påståenden. De som håller med om påståendena ställer sig upp och de som inte håller med sitter kvar. En enda människas engagemang gör ingen skillnad Sverige är jämställt Det är männens skyldighet att öka kvinnors rättigheter Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter BILD 2 För att förbereda dig för bild 2 och 3 läs sidorna i handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. I handboken finns källhänvisningar. Hur är jämställdhetsarbetet organiserat i FN-systemet? (20 min) FN bildades 1945 efter andra världskriget med uppdrag att arbeta för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social utveckling. I FN:s stadga år 1945 slås för första gången fast i ett internationellt dokument att kvinnor och män har samma rättigheter. Men inte ens FN är fri från diskriminering. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter som antogs 1948 där det står att alla människor är födda fria och lika i värde var från början formulerad alla män hör till samma familj och är födda fria, äger lika värdighet och skall respektera varandra som bröder. Delegaterna som kom fram till textförslaget var alla män. Som tur var upptäcktes detta av kvinnogrupper som hann reagera innan formuleringen antogs. Det finns dock fortfarande spår av den manliga normen som styrde formuleringarna i Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. I slutet av första artikeln i förklaringen står att mänskligheten ska handla mot varandra i en anda av broderskap. (Är dock på senare år översatt till i en anda av gemenskap ) inrättades en Kvinnokommission (CSW) som har till uppgift att arbeta för jämställdhet och att driva på utvecklingen för lika villkor mellan kvinnor och män. Kvinnokommissionen HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 19

20 består av representanter från 45 medlemsländer som väljs på politisk väg vart fjärde år. Övriga medlemsländer är observatörer. De nordiska länderna delar på en plats. Kvinnokommissionen träffas en gång om året under två veckor i mars månad i New York. Kvinnokommissionen är med andra ord ett politiskt tillsatt organ som driver på FN:s jämställdhetsarbete. Kvinnokommissionen började med att kartlägga inom vilka områden som diskriminering av kvinnor var som mest omfattande. Kommissionen kunde då konstatera att kvinnor till stor del saknade politiska rättigheter. När Kvinnokommissionen bildades hade kvinnor rösträtt i endast 31 länder och enbart 7 procent av världens flickor skrevs in i grundskolan. Den första konventionen som antogs var konventionen om kvinnors politiska rättigheter. Många år senare antog FN en konvention för alla människors politiska och medborgerliga rättigheter. Även inom arbetsmarknad och ekonomi var (och är!) kvinnor utsatta för en omfattande diskriminering. På 60-talet arbetade kommissionen fram en deklaration om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Det var den deklarationen som låg till grund för 1979 års Kvinnokonvention. Kvinnokommittén (The committee of CEDAW) bildades 1982 med främsta uppgift att granska hur länder som antagit FN:s kvinnokonvention lever upp till den. Kommittén består av 23 oberoende experter på området. Sverige har varit representerat i kommittén av totalt tre personer, två kvinnor och en man, senast åren UNIFEM är FN:s utvecklingsfond. Fonden verkar operativt och ger ekonomiskt och tekniskt stöd till verksamheter som syftar till att stärka kvinnors rättigheter. DAW (Division of Advancement for Women Enheten för kvinnors framåtskridande på svenska) ansvarar för policies och internationella överenskommelser. OSAGI är en avdelning som inrymmer speciella rådgivare i genusfrågor internt i FN. INSTRAW är ett institut som bedriver forskning och utbildning utifrån genusperspektiv. Det pågår idag diskussioner om att omorganisera så att FN:s arbete med kvinno- och genusfrågor samlas inom ett organ och gärna direkt kopplat till generalsekreteraren. Idag är arbetet splittrat på alltför många enheter och de har alla för lite resurser att röra sig med. 20 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

21 BILD 3 Under det här utbildningspasset kommer begreppen konvention, deklaration och resolution att nämnas. Konvention är ett juridiskt bindande dokument för de länder som antagit den. Deklaration är ett moraliskt bindande dokument - men den är inte juridiskt bindande. Den talar om FN:s inställning i en fråga. Resolution är precis som en deklaration, men den är juridiskt bindande om den antas i FN:s säkerhetsråd. Exempel på en resolution som antagits i säkerhetsrådet är resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen som antogs år 2000 syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter och är unik i sitt slag. För första gången har medlemsstaterna agerat för att lyfta in ett genusperspektiv i frågor som rör fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete. Läs mer på BILD 4 Hur ser det ut i världen idag när det gäller jämställdhet? (5 min) Endast 18,4 procent av världens parlamentariker är kvinnor. 57 procent av de barn som inte går i skolan är flickor. I vissa länder är obalansen ännu högre, för exempelvis Pakistan är fördelningen 36 procent flickor och 63 procent pojkar av de barnen som går i skolan. 70 procent av världens 1,3 miljarder fattiga människor är kvinnor. Varje år utsätts två miljoner flickor för könsstympning. Nära hälften av de kvinnor som dör till följd av våld blir ihjälslagna av sin nuvarande eller tidigare partner. BILD 5 Men Sverige är inte heller fritt från ojämställdheten (5 min) Män tar ut 20 procent av föräldraledigheten. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet under barnens första år. HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 21

22 Av alla chefer i är 72 procent män. Varje år dör 16 kvinnor på grund av misshandel i hemmet. Kvinnors genomsnittslön är endast 83 procent av männens genomsnittslön. Källa för bild 4 och 5 se sidan 16. Fråga gruppen om de har fler exempel på ojämställdhet, från skola/arbetsplats kanske. Det är sätt att få med dem i tankegångarna och att de känner sig delaktiga. Tänka till-övning (10 min) Kofi Annan som tidigare var generalsekreterare för FN har sagt så här: All min erfarenhet säger att den allra viktigaste frågan för världens utveckling är kvinnors rättigheter. Fundera på det här citatet och diskutera med den som sitter närmast dig om varför. Använd 3 minuter. Låt deltagarna presentera för gruppen vad de kommit fram till och ha en gemensam diskussion. Berätta sedan nedanstående fakta. Undersökningar som gjorts på det här området visar att jämställdhet har direkt koppling till ett lands utvecklingsnivå. Om kvinnor får utbildning minskar barnadödligheten, preventivmedel används i högre grad, familjen äter mer näringsrik mat och barnen går i skola i större utsträckning. Alla dessa faktorer bidrar till att öka ett lands tillväxt och välstånd. Paus med fika (20-30 min) BILD 6 För att förbereda dig för bild 6 och 7 läs sidorna i handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. I handboken finns källhänvisningar. FN:s kvinnokonvention (20 min) På engelska heter Kvinnokonventionen Convention of Elimination of all forms of Discrimination Against Women, och förkortas CEDAW. CEDAW är även en vanlig beteckning för Kvinnokonventionen i svenska texter. 22 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET