JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET"

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHET ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

2 Handledningsmaterialet till handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet är producerat av UNIFEM Sverige. Text: Afamia Maraha Grafisk form: Jenny Harler (SCENCIA INTERNATIONAL) Omslagsfoton: Scanpix och IRIN

3 INLEDNING Jämställdhet är en mänsklig rättighet är titeln på en handbok om FN:s kvinnokonvention och den så kallade Pekingplattformen, som UNIFEM Sverige publicerade under Med handboken vill UNIFEM Sverige lyfta fram och tydliggöra att det finns en viktig koppling mellan jämställdhet och mänskliga rättigheter. UNIFEM Sverige verkar bl a för att avskaffa diskriminering av kvinnor och i detta arbete är kampen för mänskliga rättigheter central. Den 18 december 1979 antog FN:s generalförsamling Kvinnokonventionen. Efter 30 år (2009) återstår en hel del arbete för att konventionen skall kunna sägas vara fullt ut förverkligad. Kunskapen om konventionen varierar världen över men är mestadels begränsad. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking (Beijing) 1995 antogs en handlingsplan. Handlingsplanen fokuserar på tolv kritiska områden för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Ambitionen med handboken är att dels redogöra för det historiska sammanhanget dels peka på Kvinnokonventionens och Pekingplattformens relevans för dagens samhälle. Handboken består av fakta, diskussionsfrågor och litteraturtips. För dig som utbildare har vi arbetat fram denna handledning till handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Handledningen syftar till att underlätta för dig som valt att vara med i arbetet att öka kunskapen om FN:s kvinnokonvention och därmed främja jämställdhetsarbetet. Såväl handboken som handledningen är framtagen inom ramen för ett pågående utbildningsprojekt. Projektet är finansierat av Ungdomsstyrelsen och genomförs i samarbete med ABF. Vi önskar dig lycka till som utbildare! Maud Edgren-Schori Anna Norlin Afamia Maraha Ordförande Författare till Jämställdhet Projektledare UNIFEM Sverige är en mänsklig rättighet UNIFEM Sverige

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 03 INLEDNING 06 ATT TÄNKA PÅ SOM UTBILDARE 07 ATT LEDA VÄRDERINGSÖVNINGAR 13 ATT LEDA DISKUSSIONSFRÅGOR 16 DISKRIMINERING OCH OJÄMSTÄLLDHET I SIFFROR 17 JÄMSTÄLLDHETSFRAMGÅNGAR I SIFFROR 18 LÅNGT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION 29 KORT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION 34 ATT UTVÄRDERA OCH RAPPORTERA 35 UTVÄRDERINGSMALL 36 RAPPORTERINGSMALL 37 LITTERATURTIPS

6 ATT TÄNKA PÅ SOM UTBILDARE Fundera på vad det är som driver dig till att utbilda i FN:s kvinnokonvention och hur detta skulle kunna påverka utbildningspasset. Det är viktigt att du är påläst och att du inger förtroende, därför bör du noggrant läsa igenom handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. De bästa talarna/utbildarna är de som är väl förberedda! Det är fördelaktigt om du testar ditt/ert pass på vänner eller familj. Kontakta gärna UNIFEM Sverige om ni har frågor kring era upplägg. En viktig komponent för ett lyckat utbildningspass är att det är målgruppsanpassat. Ta på förhand reda på antalet deltagare, deras intresse, behov och kunskapsnivå. Ta också reda på vad syftet är med utbildningen och vad beställaren vill göra efter utbildningen, dvs förväntningarna på utbildningspasset. Försök att varva föreläsningen med övningar. Öppna upp för dialog och ge deltagarna möjlighet att tänka till. Om det är över 30 personer i gruppen är det inte lämpligt att ha värderingsövningar, men däremot bikupeövningar. Se sidorna Tänk på att tala tydligt och långsamt, eller snarare inte för fort. Ge gärna exempel från konkreta situationer, eller situationer som känns igen av målgruppen, för att göra det lättare för dem att förstå innehållet i utbildningspasset. Använd dig gärna av manusen till de medföljande PowerPoint (PP)- /Overhead (OH)-presentationerna (sidorna 18 och 29) som är kvalitetssäkrade. Du är fri att anpassa materialet efter utbildningstillfälle och målgrupp. Avsluta alltid med att utvärdera utbildningstillfället, sammanställ resultaten och rapportera till UNIFEM Sverige. 6 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

7 ATT LEDA VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är en metod för att starta samtal i grupper och för att bearbeta värderingar inom områden som ibland saknar givna svar såsom moral, demokrati och jämställdhet. Genom värderingsövningar får deltagarna tillfälle att: bli medvetna om sina egna tankar och känslor tänka efter och ta ställning bearbeta attityder uttrycka sina åsikter motivera sina ställningstaganden bli lyssnade på och lyssna på andra Det inte meningen att slå fast vad som är rätt och fel, utan att se mångfalden av tankar som stimulans och idéutbyte. Värderingsövningar ska hjälpa till att demokratisera diskussioner genom att aktivera alla deltagare. Gruppen bör därför inte bestå av fler än personer. Arbetet med värderingsövningar bör präglas av engagemang, lekfullhet och respekt, i ett klimat fritt från pekpinnar och fördömanden. Deltagarna ska känna sig fria att säga vad de tycker även om de har åsikter som strider mot ledarnas eller andra deltagare. Delta inte själv i övningar, men svara ärligt om deltagarna undrar vad du tycker i någon speciell fråga. Var noga med att det är frivilligt för var och en att delta, ingen ska behöva känna sig obekväm, men uppmuntra de blyga eller osäkra att engagera sig. När man konstruerar påståenden till Heta stolen-övningarna, bör man undvika påståenden där deltagarna skall redovisa sina handlingar eller personliga erfarenheter, till exempel Jag dricker varje helg! eller Jag är kär just nu!. Fråga i påståendets form i stället efter deras åsikter: Fester utan sprit är tråkiga! eller Det är härligt att vara kär!. De som vill berätta om egna erfarenheter kan göra det, men ingen ska känna sig tvingad att redovisa sådant som den kanske vill behålla för sig själv. I 4-hörnsövningar (se sida 11) är det viktigt att fråga efter deltagarnas åsikter, hur de tycker att de borde handla i den tänkta situationen. HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 7

8 Värderingsövningar ska inte användas som ett medel att kontrollera deltagarna eller för att kartlägga deras vanor. Ledaren måste se till att deltagare inte fäller kommentarer om andras åsikter och handlingar. Be alla att tänka sig in i hur svårt det är att öppna munnen efter en elak, ironisk kommentar. Slå fast att det är förbjudet att kommentera varandra negativt under övningarna. Var noggrann med att informera gruppen om att det inte finns något rätt och fel i värderingsövningar. Se samtidigt till att du själv har detta förhållningssätt. Ge inte beröm av typen: Klokt sagt, Marie! eller Där kom du verkligen med något bra, David! utan uppmuntra alla att våga säga vad de tycker. Var alltid mentalt närvarande, när någon pratar. Ställ följdfrågor om du eller någon annan i gruppen inte förstår vad den som talar menar. Det visar sig ibland att den framförda åsikten inte är en genomtänkt värdering utan en snabbt uttalad fördom. Acceptera att en deltagare ibland inte kan motivera sin åsikt. Begär inte att någon ska byta åsikt bara för att hon/han inte har kunnat motivera sig. Om du upplever att det krävs kunskap i en speciell fråga, lägg den på minnet och återkom till frågan vid ett annat tillfälle. Se till att du inte favoriserar någon. Fördela ordet i värderingsövningarna så att alla kommer till tals. Det kan hända att du behöver stoppa de mest talföra. Om någon missförstår en instruktion ta på dig ansvaret: Ursäkta, jag uttryckte mig oklart! Lämna inte över ledarskapet för övningarna till deltagarna. I vissa fall bör värderingsövningar följas upp med fakta- eller kunskapsförmedling. Annars riskerar de meningsutbyten som kan bli följden vid övningarna att enbart konservera rådande eller traditionella föreställningar kring kön. 8 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

9 HETA STOLEN Deltagarna sitter i ring på stolar. Det finns en ledig stol. Ledaren har förberett påståenden kring ett aktuellt tema. Ledaren säger ett påstående i taget. Den som instämmer i påståendet reser sig upp, korsar golvet och sätter sig på någon annan stol. Den som inte instämmer i påståendet sitter kvar på sin stol. Det gör även den som inte hinner ta ställning. Efter varje påstående ges möjlighet till samtal i storgrupp eller i smågrupper om det ställningstagande man gjort. Ledaren fördelar ordet så att alla får prata. Det bör inte utvecklas till en diskussion mellan två personer. Ledaren förhåller sig neutral till åsikterna och försöker få fram så många aspekter som möjligt. Kom ihåg att det inte finns någon facit i värderingsövningar. Det handlar om åsikter och attityder. Påståenden: Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter FN är en stark organisation Det är männens skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter Det är kvinnors skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter En enda människas engagemang gör ingen skillnad Sverige är jämställt Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det Killar/män kan vara jämställda även om de inte delar på hushållsarbetet och barnomsorgen Tjejer/kvinnor kan vara jämställda även om de inte delar på hushållsarbetet och barnomsorgen HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 9

10 JA-NEJ-KANSKE Skriv Ja, Nej och Kanske på tre lappar och lägg ut dessa på golvet. Deltagarna placerar sig på den lapp som överensstämmer med respektive åsikt. De deltagare, som har ställt sig på samma lapp får tillfälle att argumentera för sin åsikt med varandra. Nästa steg är att redovisa några motiveringar inför hela gruppen. Påståendet: Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter Ja-lapp: Håller med om detta. Nej-lapp: Håller inte med om detta. Kanske-lapp: Så kan det vara i vissa situationer, men inte i andra. Påståenden: FN är en stark organisation Det är männens skyldighet att arbeta för att öka kvinnors rättigheter Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det 10 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

11 4-HÖRNSÖVNING En 4-hörnsövning utgår från en fråga eller ett problem som deltagarna får ta ställning till. Svaren finns representerade i rummets olika hörn. Det fjärde hörnet bör alltid vara öppet för egna förslag. Ledaren redogör för varje ställningstagande genom att själv gå till respektive hörn och presentera det. Ledaren ska kunna tala sig varm för varje hörn, det finns inga idiothörn. Repetera svaren en gång. Deltagarna får tänka efter en kort stund. Därefter ber man dem att ställa sig i det hörn som sammanfaller med deras egen åsikt. Påpeka att det är kort betänketid och att man mycket väl kan byta hörn efter att ha lyssnat på någon annans argument. Varje hörn får först prata ihop sig i mindre grupper på två-tre personer, innan de får möjlighet att motivera sig inför hela gruppen. Alla hörn måste få motivera sina åsikter. Det är viktigt att resten av gruppen lyssnar. Det gäller att argumentera för sitt hörn, inte att angripa andra deltagare för att de har andra åsikter. Om någon står ensam i sitt hör, bör ledaren ställa sig där och leda övningen från det hörnet. Det fjärde, öppna hörnet, rymmer ofta många olika åsikter och idéer. Låt alla som vill få komma till tals. Så fort hörnen blivit presenterade, får alla sätta sig ner igen, och man kan runda av med ett avslutande samtal i frågan. Det är inte meningen att man ska ena sig om att något hörn har den bästa lösningen. Lärdomen är att vara öppen för att vi har olika åsikter och tankar. Fråga/påstående: Varför har män mer rättigheter än kvinnor? Hörn 1: Kvinnor har sämre förutsättningar än män Hörn 2: Män är bättre på att ta för sig Hörn 3: Politiker har inte gjort tillräckligt Hörn 4: Öppet för egna förslag Fråga/påstående: Vilkas ansvar är det att stoppa våld mot kvinnor i nära relationer? Hörn 1: De inblandade Hörn 2: Politiker Hörn 3: Polisen Hörn 4: Öppet för egna förslag Fråga/påstående: Ojämställdhet mellan kvinnor och män beror på många saker. Ta ställning till vilken faktor som är den som främst bidrar till ojämställdheten. Hörn 1: Ekonomi Hörn 2: Politisk makt Hörn 3: Utbildning Hörn 4: Öppet hörn HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 11

12 LINJEN I vardera änden av linjen finns ett påstående, linjen är en gradvis övergång från det ena till det andra påståendet. 1. Be deltagarna att gå till den del av linjen som bäst motsvarar deras åsikt 2. Be deltagarna att motivera för varandra varför de ställde sig just där 3. Efter redovisningen frågar du som ledare om någon vill byta plats på linjen Det finns egentligen inga begräsningar. Du kan förändra övningen till två hörn eller få åhörarna att stå upp om man håller med ett påstående eller sitta ner om man inte håller med. Anpassa övningen till vad som fungerar till åhörargruppens storlek. Som ledare av övningen ställer du frågor till deltagarna om varför de ställt sig i exempelvis ett hörn och följdfrågor till deras motivering. Påstående i ena änden FN gör tillräckligt för att öka jämställdheten i världen Påstående i andra änden Det är världens nationsregeringar som är skyldiga att öka kvinnors rättigheter Källa: JämOs handbok mot könsmobbing i skolan. (2000) 12 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

13 ATT LEDA DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är en annan metod som kan användas för att få igång en diskussion om det ämne som behandlas i utbildningen. Varva gärna diskussionsfrågorna med föreläsningspass. Det ger deltagarna möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i ämnet. Genom diskussionsfrågor kan deltagare relatera till sina egna erfarenheter i livet i och med att de konkretiserar och gör det aktuella ämnet mer begripligt och intressant. Till skillnad från värderingsövningar fokuserar diskussionsfrågor mer på sakfrågan än på de egna värderingarna. Syftet med diskussionsfrågor är att öka nyfikenheten och kunskaper hos deltagarna i det aktuella ämnet. Det finns olika slags diskussionsfrågor: ta reda på frågor, fundera på frågor och vad kan vi göra för att påverka/förändra frågor. Beroende på deltagarnas intresse och vad som är målet med utbildningen att öka engagemanget och få deltagarna att göra saker eller öka deras kunskaper tar utbildningsledaren fram frågor som passar deltagarna. Glöm inte att det är samtalet som är det viktiga, inte frågorna i sig. Utbildningsledaren kan sammanfatta samtalet efter frågestunden om det känns motiverat. DISKUSSIONSFRÅGOR FN:S KVINNOKONVENTION Ta reda på: Hur ser staters ansvar att avskaffa diskriminering ut enligt Kvinnokonventionen? Hur definierar Kvinnokonventionen könsdiskriminering? Vad menas med att könsdiskriminering är strukturell? Vilka åtgärder kan en stat ta till för att avskaffa diskriminering av kvinnor? Hur ser Kvinnokonventionen på mäns våld mot kvinnor? Hur hänger prostitution och handel med kvinnor för sexuella ändamål ihop? Hur ser kvinnlig politisk representation ut idag i Sverige och i världen? Vad är resolution 1325 och vilken koppling har den till Kvinnokonventionen? Varför är rätt till medborgarskap viktigt? Varför går färre flickor än pojkar i skolan och varför är rätt till utbildning viktigt? Hur ser könsdiskrimineringen ut på den svenska arbetsmarknaden? HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 13

14 Är den svenska vården jämställd? Hur kan mikrolån öka jämställdhet? Varför finns det en särskild artikel i Kvinnokonventionen om landsbygdens kvinnor? Är kvinnor och män lika inför lagen i Sverige och i andra länder? Varför har så många länder reserverat sig mot artikel 16 om jämställdhet inom äktenskapet och familjen? Vilken funktion har Kvinnokommitténs allmänna rekommendationer? Beskriv två frågor som Kvinnokommittén särskilt angripit i sina rekommendationer. Vad innebär Kvinnokonventionens tilläggsprotokoll? Hur kontrolleras att länder följer Kvinnokonventionen? Vilka artiklar i Kvinnokonventionen har fått flest reservationer och hur ser Kvinnokommittén på det? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Fundera på: Varför används inte kvotering i Sverige för att påskynda jämställdhetsprocessen? Bör könsdiskriminerande reklam förbjudas? Hur arbetar Sveriges regering för att motverka stereotypa könsroller? Hur kommer det sig att Sverige har en hög andel kvinnliga politiker? Hur kan kvinnors deltagande i beslut som rör freds- och konfliktslösning öka? Står Sveriges grundlagar i överensstämmelse med Kvinnokonventionen? Är artikel 14 om landsbygdens kvinnor aktuell även i Sverige? På vilket sätt kan kvinnor och män riskera att bedömas olika i svenskt rättsväsende? Hur ser det ut med jämställdheten inom familjen i Sverige? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Hur kan deltagarna påverka och förändra? Vad kan ni som enskilda personer göra för att Kvinnokonventionen ska bli mer känd i Sverige och internationellt? Hur kan ni på er skola/arbetsplats använda er av Kvinnokonventionen i arbetet med att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Tycker ni att innehållet i Kvinnokonventionen är relevant för er skola/arbetsplats och hur kan ni använda er av den? 14 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

15 DISKUSSIONSFRÅGOR PEKINGPLATTFORMEN Ta reda på: Vad är det för skillnad mellan Kvinnokonventionen och Pekingplattformen och vilken relation har de till varandra? Vilka tolv kritiska punkter tas upp i Pekingsplattformen? Hur följs implementeringen av Pekingplattformen upp? Vilken ny metod beslutades det om i Peking för att öka jämställdheten och vad innebär den? På vilket sätt är villkoren för fattiga kvinnor annorlunda än för män? Vilka problem kvarstår när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa? Vilka framsteg har gjorts sedan 1995 när det gäller mäns våld mot kvinnor? Hur har kvinnors politiska deltagande utvecklats sedan 1995? Hur har utvecklingen varit när det gäller kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter? Hur har flickors situation förbättrats? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Fundera på: Hur tycker du att arbetet med implementering av Pekingplattformen har gått? Vad har gått bra och vad har gått mindre bra? Vad krävs för att arbetet med Pekingplattformen ska bli mer effektivt? Är det några frågor som du tycker är särskilt viktiga att arbeta med? Varför då? Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet Hur kan deltagarna påverka och förändra? Vad kan ni som enskilda personer göra för att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Vad kan ni på er skola/arbetsplats göra för att förbättra situationen för kvinnor i Sverige och internationellt? Har Pekingplattformen någon relevans för er skola/arbetsplats? Finns det ojämställdhet på din skola/arbetsplats och vad görs för att åtgärda det? HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 15

16 DISKRIMINERING OCH OJÄMSTÄLLDHET Statistik och undersökningar illustrerar ojämställdhet och könsdiskriminering på ett konkret sätt. Det placerar jämställdhetsarbetet i ett sammanhang och ökar deltagarnas förståelse för varför det behövs en Kvinnokonvention eller varför vi behöver arbeta med kvinnors mänskliga rättigheter. Statistik omvandlar åsikter till insikter. Här nedan får du några siffror som du kan använda dig av. Statistik över länder som har antagit Kvinnokonventionen och länder som reserverat sig mot artiklar finns på På och kan du söka efter fler exempel. Internationellt 18,4 procent av världens parlamentariker är kvinnor. 57 procent av de barn som inte går i skolan är flickor. 70 procent av världens 1,3 miljarder fattiga människor är kvinnor. Varje år utsätts två miljoner flickor för könsstympning. Nära hälften av de kvinnor som dör till följd av våld blir ihjälslagna av sin nuvarande eller tidigare partner. Källa: UNDP, UNIFEM rapport 2008/2009 Who Answers to Women? Gender and Equality Sverige Svenska kvinnors genomsnittslön är 83 procent av männens genomsnittslön. Svenska män tar ut endast 20 procent av föräldraledigheten. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet under barnens första år. Av alla chefer i Sverige är 72 procent män. En genomsnittlig ensamstående kvinnlig pensionär har 87 procent av en ensamstående manlig pensionärs standard. Varje år dör 16 kvinnor på grund av misshandel i hemmet. Källa: SCB, JÄMO, BRÅ 16 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

17 JÄMSTÄLLDHETSFRAMGÅNGAR I SIFFROR För att deltagarna inte ska misströsta och tappa modet om att det går att förändra och förbättra samhället är det viktigt att ta fram statistik som visar att det faktiskt har skett en förändring till det bättre. Den här förändringen har skett tack vare enskilda personers och organisationers engagemang och påtryckningar på politiker och regeringar världen över. Internationellt På 50-talet hade kvinnor politiska rättigheter i enbart 31 länder. Idag har kvinnor politiska och medborgerliga rättigheter i de flesta av FN:s medlemsländer. På 50-talet var 7 procent av de barn som var inskrivna i grundskola flickor, idag utgör de 43 procent. Källa: Jämställdhet är en mänsklig rättighet, UNIFEM rapport 2008/2009 Who Answers to Women? Gender and Equality Sverige Andelen kvinnor i arbetskraften var 60 procent år 1970, 80 procent år För männen var motsvarande andelar 90 procent respektive 86 procent. Andelen dagar med föräldrapenning för vård av små barn som togs ut av män var 0 procent år 1974 och 20 procent år Könsfördelningen bland riksdagsledamöterna 1973 var 15 procent kvinnor och 85 procent män. År 2006 var fördelningen 49 procent kvinnor och 51 procent män. Källa: SCB HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 17

18 LÅNGT UTBILDNINGSPASS I FN:S KVINNOKONVENTION Det här är manus och upplägg för ett utbildningspass på cirka 3 timmar. Det är anpassat till en medföljande PowerPoint (PP)- /Overhead (OH)-presentation. Informationen i detta manus är tagen från handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Det här upplägget har testats vid flera olika utbildningstillfällen och har fungerat bra. Du är fri att använda den efter eget omdöme. Du kan välja att lägga upp ditt utbildningspass annorlunda under förutsättning att du ger deltagarna en komplett genomgång av Kvinnokonventionen och Pekingplattformen. Skolan/organisationen/myndigheten välkomnar (5 min) BILD 1 Presentation av UNIFEM/UNIFEM Sverige (5 min) UNIFEM bildades 1976 och är FN:s utvecklingsfond för kvinnor en FN-organisation som arbetar för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter. UNIFEM stödjer olika program som syftar till att utveckla jämställdhetsarbetet. För att kvinnors mänskliga rättigheter och säkerhet ska bli verklighet utgår UNIFEM:s aktiviteter från fyra strategiska mål: minska den feminiserade fattigdomen stoppa våldet mot kvinnor stoppa spridningen av HIV/AIDS bland kvinnor och flickor uppnå jämställdhet i det demokratiska styret i såväl fredstid som krigstid UNIFEM har sitt huvudkontor i New York men finns representerade runt om i världen genom olika regionala kontor och nationella kommittéer som alla arbetar med kvinnors mänskliga rättigheter. UNIFEM Sverige är en av de nationella kommittéerna. UNIFEM Sverige bildades Hänvisa till hemsida och 18 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

19 Värderingsövning (10 min) Inled med en värderingsövning, exempelvis en förenklad version av Linjen (se sid 8). Deltagarna får ta ställning till några påståenden. De som håller med om påståendena ställer sig upp och de som inte håller med sitter kvar. En enda människas engagemang gör ingen skillnad Sverige är jämställt Det är männens skyldighet att öka kvinnors rättigheter Vi föds inte till kvinnor och män utan vi görs till det Att arbeta med barns rättigheter är viktigare än att arbeta med kvinnors rättigheter BILD 2 För att förbereda dig för bild 2 och 3 läs sidorna i handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. I handboken finns källhänvisningar. Hur är jämställdhetsarbetet organiserat i FN-systemet? (20 min) FN bildades 1945 efter andra världskriget med uppdrag att arbeta för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social utveckling. I FN:s stadga år 1945 slås för första gången fast i ett internationellt dokument att kvinnor och män har samma rättigheter. Men inte ens FN är fri från diskriminering. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter som antogs 1948 där det står att alla människor är födda fria och lika i värde var från början formulerad alla män hör till samma familj och är födda fria, äger lika värdighet och skall respektera varandra som bröder. Delegaterna som kom fram till textförslaget var alla män. Som tur var upptäcktes detta av kvinnogrupper som hann reagera innan formuleringen antogs. Det finns dock fortfarande spår av den manliga normen som styrde formuleringarna i Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. I slutet av första artikeln i förklaringen står att mänskligheten ska handla mot varandra i en anda av broderskap. (Är dock på senare år översatt till i en anda av gemenskap ) inrättades en Kvinnokommission (CSW) som har till uppgift att arbeta för jämställdhet och att driva på utvecklingen för lika villkor mellan kvinnor och män. Kvinnokommissionen HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 19

20 består av representanter från 45 medlemsländer som väljs på politisk väg vart fjärde år. Övriga medlemsländer är observatörer. De nordiska länderna delar på en plats. Kvinnokommissionen träffas en gång om året under två veckor i mars månad i New York. Kvinnokommissionen är med andra ord ett politiskt tillsatt organ som driver på FN:s jämställdhetsarbete. Kvinnokommissionen började med att kartlägga inom vilka områden som diskriminering av kvinnor var som mest omfattande. Kommissionen kunde då konstatera att kvinnor till stor del saknade politiska rättigheter. När Kvinnokommissionen bildades hade kvinnor rösträtt i endast 31 länder och enbart 7 procent av världens flickor skrevs in i grundskolan. Den första konventionen som antogs var konventionen om kvinnors politiska rättigheter. Många år senare antog FN en konvention för alla människors politiska och medborgerliga rättigheter. Även inom arbetsmarknad och ekonomi var (och är!) kvinnor utsatta för en omfattande diskriminering. På 60-talet arbetade kommissionen fram en deklaration om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Det var den deklarationen som låg till grund för 1979 års Kvinnokonvention. Kvinnokommittén (The committee of CEDAW) bildades 1982 med främsta uppgift att granska hur länder som antagit FN:s kvinnokonvention lever upp till den. Kommittén består av 23 oberoende experter på området. Sverige har varit representerat i kommittén av totalt tre personer, två kvinnor och en man, senast åren UNIFEM är FN:s utvecklingsfond. Fonden verkar operativt och ger ekonomiskt och tekniskt stöd till verksamheter som syftar till att stärka kvinnors rättigheter. DAW (Division of Advancement for Women Enheten för kvinnors framåtskridande på svenska) ansvarar för policies och internationella överenskommelser. OSAGI är en avdelning som inrymmer speciella rådgivare i genusfrågor internt i FN. INSTRAW är ett institut som bedriver forskning och utbildning utifrån genusperspektiv. Det pågår idag diskussioner om att omorganisera så att FN:s arbete med kvinno- och genusfrågor samlas inom ett organ och gärna direkt kopplat till generalsekreteraren. Idag är arbetet splittrat på alltför många enheter och de har alla för lite resurser att röra sig med. 20 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

21 BILD 3 Under det här utbildningspasset kommer begreppen konvention, deklaration och resolution att nämnas. Konvention är ett juridiskt bindande dokument för de länder som antagit den. Deklaration är ett moraliskt bindande dokument - men den är inte juridiskt bindande. Den talar om FN:s inställning i en fråga. Resolution är precis som en deklaration, men den är juridiskt bindande om den antas i FN:s säkerhetsråd. Exempel på en resolution som antagits i säkerhetsrådet är resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen som antogs år 2000 syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter och är unik i sitt slag. För första gången har medlemsstaterna agerat för att lyfta in ett genusperspektiv i frågor som rör fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete. Läs mer på BILD 4 Hur ser det ut i världen idag när det gäller jämställdhet? (5 min) Endast 18,4 procent av världens parlamentariker är kvinnor. 57 procent av de barn som inte går i skolan är flickor. I vissa länder är obalansen ännu högre, för exempelvis Pakistan är fördelningen 36 procent flickor och 63 procent pojkar av de barnen som går i skolan. 70 procent av världens 1,3 miljarder fattiga människor är kvinnor. Varje år utsätts två miljoner flickor för könsstympning. Nära hälften av de kvinnor som dör till följd av våld blir ihjälslagna av sin nuvarande eller tidigare partner. BILD 5 Men Sverige är inte heller fritt från ojämställdheten (5 min) Män tar ut 20 procent av föräldraledigheten. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet under barnens första år. HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET 21

22 Av alla chefer i är 72 procent män. Varje år dör 16 kvinnor på grund av misshandel i hemmet. Kvinnors genomsnittslön är endast 83 procent av männens genomsnittslön. Källa för bild 4 och 5 se sidan 16. Fråga gruppen om de har fler exempel på ojämställdhet, från skola/arbetsplats kanske. Det är sätt att få med dem i tankegångarna och att de känner sig delaktiga. Tänka till-övning (10 min) Kofi Annan som tidigare var generalsekreterare för FN har sagt så här: All min erfarenhet säger att den allra viktigaste frågan för världens utveckling är kvinnors rättigheter. Fundera på det här citatet och diskutera med den som sitter närmast dig om varför. Använd 3 minuter. Låt deltagarna presentera för gruppen vad de kommit fram till och ha en gemensam diskussion. Berätta sedan nedanstående fakta. Undersökningar som gjorts på det här området visar att jämställdhet har direkt koppling till ett lands utvecklingsnivå. Om kvinnor får utbildning minskar barnadödligheten, preventivmedel används i högre grad, familjen äter mer näringsrik mat och barnen går i skola i större utsträckning. Alla dessa faktorer bidrar till att öka ett lands tillväxt och välstånd. Paus med fika (20-30 min) BILD 6 För att förbereda dig för bild 6 och 7 läs sidorna i handboken Jämställdhet är en mänsklig rättighet. I handboken finns källhänvisningar. FN:s kvinnokonvention (20 min) På engelska heter Kvinnokonventionen Convention of Elimination of all forms of Discrimination Against Women, och förkortas CEDAW. CEDAW är även en vanlig beteckning för Kvinnokonventionen i svenska texter. 22 HANDLEDNING FÖR UTBILDARE I FN:S KVINNOKONVENTION OCH JÄMSTÄLLDHET

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 20.6.2012 2012/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avskaffande av könsstereotyper i EU (2012/2116(INI))

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling kan laddas ner från Handikappförbundens hemsida www.handikappförbunden.se Det kan

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

mot rasism elevmaterial

mot rasism elevmaterial mot rasism elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN MOT RASISM.... 4 10 FAKTA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 5 FÖRDJUPA ER INOM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 7 MATERIAL... 8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer