Internet möjligheternas land. Scouter < 3 internet = sant? Internet och världen Alla barn har rätt till en Vit Jul

Transkript

1 Nr. 4 december 2014 Internet möjligheternas land Scouter < 3 internet = sant? Internet och världen Alla barn har rätt till en Vit Jul En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

2 R e d a k t ö r e n h a r o r d e t Foto: Torkel Edenborg Innehåll 4/Internet, en naturlig del i våra liv Hur använder vi internet idag? 6/Internet och världen Internet fungerar som hjälpmedel i demokratiprocesser och utvecklingsarbete. 8/Scouting < 3 internet = sant? Hur använder amerikanska scouter internet? 10/Motverka nätmobbing Vad är nätmobbing och vad kan du göra. 14/Alla barn har rätt till en Vit Jul Börje Salming har tagit ställning för en Vit Jul. Jag har internet att tacka för mycket Jag minns mina första datorer, jag minns hur skolan uppdaterade till färgglada mac:ar och jag minns min första mobiltelefon. Men jag minns också min absolut första smartphone och hur den kom att påverka min vardag och mina vanor. Jag har internet att tacka för mycket, där har jag lärt känna många nya människor. Genom sociala medier har jag kunnat behålla kontakten med scoutvänner från hela världen, men också kunnat snoka upp en och annan gammal lägerflirt. Jag har vänner på facebook från nästan alla världsdelar, personer som jag annars bara skulle ha träffat på det där scoutlägret, eller den där resan, men som nu faktiskt har kommit att bli en del av mitt liv. Internet och framförallt sociala medier har inte bara gett mig en möjlighet att hålla kontakten med vänner och bekanta, det är också genom dem som jag tillslut kom fram till vad jag ville bli när jag blir stor. Genom sociala medier, och min kommunikation med andra därigenom har jag lärt mig mer om mig själv, jag har lärt mig att skriva kort och koncist. Jag har lärt mig att argumentera och jag har framförallt lärt mig att vara källkritisk. Internet har gett mig många möjligheter, jag har fått nya jobb, jag har lärt mig så mycket nytt och jag vet alltid vart jag ska vända mig om det är något jag behöver svar på. Jag har någon typ av kärlekshistoria med internet, med google, med sociala medier. Och även om jag i de flesta fall är medveten om att alla inte tänker på internet som jag gör hoppas jag ändå att alla ska se de fantastiska möjligheter som ges med en närvaro online. Towe Bengtsson 18/Internationellt Förra året skrotades BSA:s förbud mot homosexuella scouter, men det finns kvar för ledare. 22/Pyssel Gör din egen snöglob. 26/Personligt Amalia Ideborg berättar om livet, RScK, solvargsteamet och skolan. Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress: Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box Stockholm tel: fax: e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör: Towe Bengtsson ansvarig utgivare: Fredrik Torberger tryck: Mixi Print AB ISSN omslagsbild: Karin Oleander layout: Torkel Edenborg utgivningsplan 2015: Nr 1: manusstopp 9 feb ute 5 mars. nyhetsbrev och ordförande post: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material TRYCKSAK

3 Foto: Alexander Ehn Internet möjligheternas land. Internet, en hel värld som fungerar som komplement, förbättring och inskränkning i våra liv. Vi lever våra liv både online och offline och får därigenom än fler platser att blomstra på. På internet kan vi inte bara läsa nyheter, eller skicka iväg den där skoluppgiften eller jobbmailet. Vi kan diskutera, vi kan dela våra liv och våra upplevelser med andra. Vi kan hålla kontakt med andra från hela världen, och vi kan lära oss så mycket nytt om oss själva, om andra och om egentligen precis vad som helst. För vissa kan onlinelivet vara den enda plats där de kan, vågar eller orkar vara sig själv. För andra kan livet online kännas svårt, oövervinnerligt och så långt borta. Men även om vi har olika syn på internet och dess innehåll kan vi alla vara överens om att internet är här för att stanna och internet ger oss oanade möjligheter.

4 I n t e r n e t En naturlig del i våra liv 1996 var internet årets julklapp och mycket har hänt sedan dess. Datorn och internet kom att flytta in i nästan alla människors hem, och följer nu med många på tunnelbanan eller till skogen i och med de smarta telefonerna. hem. Text & foto: Towe Bengtsson Internet och persondatorn har sedan 90-talet minskat i storlek och ökat i användande. Idag har cirka 8,5 av Sveriges 9,5 miljoner invånare tillgång till internet, och vi använder internet mer och mer. På bara ett år har vår genomsnittliga internetanvändning ökat med en timme i veckan, och idag spenderar vi i snitt 12,9 timmar i veckan på internet. En utveckling som kommer främst från ökningen av smarta telefoner och surfplattor. Ökningen av internettid står framförallt de äldre ungdomarna (16 25 år) och föräldragenerationen (35 45 år) för. Vad är det då vi gör när vi sitter framför datorn? Människor i alla åldrar använder internet, och det skiljer sig inte mycket i hur vi använder det över generationsgränser. Framförallt så söker vi information på nätet. Den stora skillnaden är att de under 45 år ser internet som den absolut främsta informationskällan, medan pensionärer tycker att traditionella medier är viktigast. En annan viktig och stor del av det vi gör på internet handlar om att kommunicera med varandra. Det som från början var den grundläggande funktionen som fick människor att koppla upp sig på internet e-post, är fortfarande den funktion som flest utnyttjar, och hela två av tre personer gör det dagligen. Även barn, som har tillgång till en rad olika kommunikationsverktyg använder e-post i stor utsträckning. Men också sociala medier har en stor roll i våra liv och vårt deltagande på sociala medier ökar ständigt. De senaste åren har det framförallt varit i åldrarna som användandet ökat, men trots det är det fortfarande bland de yngre som sociala medier är som mest populärt. Av alla sociala medier är det Facebook som dominerar, och nästan alla som är medlemmar på ett socialt nätverk är också medlem på Facebook. I åldern besöker 95 procent Facebook någon gång om året, och 8 av 10 använder det dagligen. Men, det börjar ske en förändring, fler och fler över 45 år hittar in till Facebook, samtidigt som unga upp till 15 år börjat söka sig till andra sociala medier. Facebook är ändå det sociala medium som dominera. Hur vi använder oss av internet och ny teknik är under ständig utveckling, och de tjänster som vi använder idag liknar inte de som vi använde för bara några år sedan. Utvecklingen går fort och idag har många svårt att tänka sig ett liv utan dator och internet. Källa: Svenskarna och internet

5 Tips och trix för sociala medier Facebook och andra sociala medier har blivit en naturlig del i nästan alla människors liv. Det har blivit en plats där vi blandar privatliv och yrkesliv, där vi delar med oss av viktiga saker och åsikter och där vi sköter kontakten med många vänner och bekanta. För många organisationer och företag har sociala medier och framförallt Facebook blivit en oerhört viktig kommunikationskanal. För medlemmen gör det att det blir enklare att få insyn i organisationen och snabb information och uppdatering om vad organisationen gör och tycker. För en organisation innebär det en snabbare kontakt med medlemmarna, vilket i sin tur betyder att styrelser och anställda får en tydligare bild av vad medlemmarna tycker och tänker. För ideella organisationer kan sociala medier vara en guldgruva. De kan fungera som en plats för opinionsbildning, lobbyarbete, som kontakt med medlemmar och för informations- och erfarenhetsutbyte. Genom sociala medier kan vi tillsammans skapa en större transparens i organisationen och öka det reella inflytandet hos alla medlemmar. En Facebooksida eller grupp kan fungera som en reklampelare för avdelningen eller kåren. Det blir ett sätt att nå nya målgrupper och därigenom nya medlemmar. Men det kan också vara en bra plats för att bygga intern stolthet, en plats där kåren kan dela med sig av goda exempel, bilder från verksamheten och låta barn, unga och vuxna komma till tals och dela med sig av sina historier. Anledningar för kåren att finnas på sociala meder: Ni gör er synliga får kårens medlemmar och för nya målgrupper. Ni gör det enkelt för engagerade medlemmar att dela vidare vad kåren gör. Ni ökar medvetenheten om kåren och synliggör det som ska förändras. Ni skapar en stark samhörighetskänsla. Ni gör det lättare att rekrytera nya medlemmar och identifiera opinionsbildare. Text: Towe Bengtsson Ni effektiviserar medlemsservice och supporten till medlemmar och deras föräldrar. Sociala medier är ypperliga som marknadsföringsverktyg. Ni kan snabbt jobba med krishantering. Sociala medier visar vad ni gör och bygger trovärdighet. Fördjupa dina kunskaper om sociala medier i civilsamhället med boken Gilla! Av Brit Stakston. Tips för facebook Lyssna och prata Var aktiva i kommentarsfält och visa att ni är närvarande. Våga lyssna och svara mer. Involvera Be om feedback, innehållsförslag, tankar om verksamheten med mera. Extern synlighet Se på Facebooksidan som en reklampelare. Informera om vilka ni är, hur en tar kontakt med er och hur en blir medlem. Var tydliga. Intern stolthet Lyft exempel från verksamheten, berätta om vad ni gör både stora och små historier. Omvärldskoll Berätta om det som berör organisationen indirekt och vad som kan vara relevant för dem som valt att gilla er. Evenemang Facebooks eventfunktion är relevant för alla. Ett enkelt administrationsverktyg för events av alla storlekar. Och ett enkelt och effektivt sätt att låta alla medverkande berätta i sina nätverk om det ni arrangerar. Delaktighet Låt de som gillar sidan bidra med innehåll. Dela vidare Gör det enkelt och intressant för de som gillar sidan att dela vidare. 5

6 I n t e r n e t Foto: Istock Världen och internet I november nådde internet och världen en stor milstolpe, personer i världen har tillgång till internet. Enligt använder cirka 40 procent av världens befolkning internet idag. I flera delar av världen har också internet och sociala medier visat sig vara ett viktigt verktyg för den demokratiprocess och det utvecklingsarbete som sker. Text: Towe Bengtsson Foto: Björn Lindgren Ett tydligt exempel på detta är det som kallats den arabiska våren med start Med revolutioner och uppror i bland annat Tunisien, Egypten och Syrien. Här tillskrevs sociala medier, främst Facebook och Twitter en stor roll i revolutionen. Och även om sociala medier i sig inte ger någon revolution, underlättade och möjliggjorde de ändå till stor del att det hände. Den stora anledningen var egentligen att tiden var mogen, att folken tröttnat på sitt samhälle och ville ha förändring. Men tack vara sociala medier kunde revolutionen bli allas, inte bara en revolution för en liten priviligierad grupp. Med hjälp av sociala medier och dessa öppna plattformar påskyndades den demokratiska processen. Genom Facebook och Twitter kunde mängder av unga och vuxna som aldrig annars vågat samlats och samtala göra det och det var genom de sociala medierna som de sen fick modet att bege sig till exempelvis Tahrirtorget i Kairo, Egypten, för att visa sitt missnöje. Genom Facebook kunde grupper startas för diskussion, initiativta- 6

7 gare och frontfigurer kunde snabbt sprida sin information till ett stort antal människor. Men också ur ett annat perspektiv kom sociala medier att bli viktiga, nämligen i kontakten med omvärlden och den nyhetsbevakning som kom till i och med allt som publicerades på sociala medier. Genom Facebook och Twitter kunde vi i Sverige följa händelserna på Thrarirtorget i realtid, vi kunde se vad som hände genom att personer på plats lade upp livefilmer på Bambuser. Detta gjorde till stor del att revolutionen också på ett sätt blev vår. Ett annat sådant exempel är Saffransrevolutionen, som tog sin början 2007 i Burma. Genom sociala medier fick omvärlden upp ögonen för protesterna, med landets buddistiska munkar och nunnor i spetsen, i det annars mycket stängda landet. Det var genom deras användande som omvärlden såg vad som hände och kunde reagera. Men det är inte bara i länder där demokratiseringsprocessen är i full gång som sociala medier har varit ett verktyg och visat sina samhällsomstörtande förmåga. Under exempelvis upploppen i London under 2011 kom de sociala medierna att spela stor roll för de protesterande. Vad gör ledarna i landet? I länder där internet och sociala medier varit en del i samhällsomstörtningen har ledare valt att ta till våld mot just dessa forum. I Egypten och Syrien valde ledarna att stänga ner internet, i England ville premiärminister David Cameron hindra unga människor från att använda dem och unga britter dömdes till fängelse för att ha uppmanat till kravaller på nätet. Internet har också visat sig vara viktigt i länders utvecklingsarbete, internet har blivit en viktig tillväxtfaktor. På den afrikanska kontinenten är 16 procent uppkopplade på nätet, men tillväxten på den fronten är stor. Och även om fiber och bredband inte är utbrett så är mobiltäckningen det, och har visat sig vara mycket viktig. Befolkningen på kontinenten är långt mycket mer beroende av mobilnätet än övriga världen gällande internet. 80 procent av alla afrikaner har en mobiltelefon idag, och det är tack vara den som utveckling på framförallt landsbygden går framåt. Många använder idag mobiltelefonen för att sköta affärer, kontakta familj i andra delar av landet och skicka och ta emot pengar. Bredbandsuppkopplingen söder om Sahara är dyrast i hela världen, men utvecklingen går framåt. Och många jobbar på att förändra detta, och stora fiberkablar har börjat byggas, vilket kommer göra att internet blir snabbare och billigare och därigenom tillgängligt för fler. Afrika missade den industriella revolutionen, nu har vi chansen att haka på den digitala revolutionen berättar Cheick Fall i Vetandets Värld i P1. Internet är en chans för Afrika och afrikanerna. I valet 2012 i Senegal kom internet att för första gången få en avgörande roll i ett sådant sammanhang. Media lyfte upp kommentarer från vanligt folk och därigenom fick framförallt ungdomar mycket mer makt och enligt många var det första valet i landet där de unga verkligen fick sina röster hörda. Inför valet startades sajten som utöver att vara en valbarometer också listade de olika presidentkandidaternas vallöften på ett enkelt och övergripande sätt. Efter valet har sajten använts för att granska Macky Sall, den sittande presidenten, för att väljarna inför nästa val ska kunna jämföra vad han lovat och vad han åstadkommit. Sajten kunde också långt innan traditionell media rapportera ett nästan exakt valresultat. Detta tack vare att sajten koordinerade andra bloggare och aktivister som skickades ut som oberoende valobservatörer. När vallokalerna sen räknat ihop alla röster återrapporterade observatörerna till sajten. Traditionell media tog sedan uppgifter från sajten, vilket ledde till att befolkningen i landet kunde få en tydlig bild av vem som gått vinande ur valet redan samma kväll något som aldrig tidigare hänt. Grundaren bakom sajten Cheick Fall, kallar detta den mjuka revolutionen, ett sätt att utan våld ändra kurs på utvecklingen i landet. Och att med hjälp av ny teknolog kräva demokrati och transparens. 7

8 I n t e r n e t Scouting < 3 internet = sant? Djur eller paddor? Upptäckare eller Internet Explorer? Eld eller Firefox? Scouting och internet låter kanske som totala motsatser i mångas öron. Så behöver det inte vara. Vi gjorde en djupdykning i hur amerikanska scouter använder webben. Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander Aldrig förr har det varit så enkelt att orientera i skog utan kompass och karta. Och aldrig har det varit så lätt att googla fram svaren i en organisationstävling. De flesta har ju en mobil i fickan. Men konservativa ledare som rynkar på näsan åt tekniska nymodigheter och hellre hänvisar till Hedenhös-tiden då de gjorde röksignaler, bör tänka om. Att ha internet tillgängligt är också en stor fördel i scouterna.en smartphone är scouternas nya schweiziska armékniv, med klocka, GPS, karta, kompass, kamera, uppslagsverk och appar utvecklade för scouting. 16-årige Daniel Ahladeffs ansikte lyses upp av datorskärmen, samtidigt som vintermörkret faller utanför fönstret, på Fulton Street i New York. Han har byggt sin kårs hemsida och visar runt mellan de olika flikarna på sajten. Detta är det mest användbara vi har kalendern med alla möten och att kunna svara ja eller nej på inbjudningar till läger, säger han. Daniels pappa, Mark Ahladeff, 51, som är ledare i samma kår, står bakom och tittar på. Han tycker också att hemsidan är bra eftersom att det sparar en massa pappersarbete. Det är dödsviktigt! Bokföring kan göra mig galen, säger han och skrattar. Nu kan jag bara ta fram deltagarlistorna via nätet på läger och hajker. Men alla delar av hemsidan är inte öppna för alla. Några sidor kan bara ledare se och andra kan bara scouter eller föräldrar titta på. Man 8

9 måste få ett lösenord för att kunna hitta bilder och intern info. Daniel och Mark tycker att internet är en viktig del av scouting, inte bara som ett instrument för att dela information snabbt. Jag letar till exempel inspiration till olika möten på nätet, som på scoutledarbloggar, säger Mark. I USA använder scouterna sig av ett rankningssystem där man samlar meritmärken inom olika kategorier som exempelvis livräddning. Då är ett av kriterierna att man måste kunna demonstrera hur man gör återupplivningsförsök. Så tidigt som 1967 kom ett meritmärke för datorer i amerikanska scoutrörelsen, men vid årsskiftet skrotas det märket till förmån för ett nytt: Digital teknologi-märket. Orsaken var att det första blivit föråldrat och det behövdes ett nytt för scouter i den digitala eran. Två nya tekniska märken släpptes dessutom 2013, nämligen Programmering samt Speldesign som finns till för de som har intresse av att fördjupa sig i teknik samt problemlösning och kreativitet. Daniel som är mycket intresserad av teknik, har ett märke på vänster arm med en dator och ordet webmaster. Det innebär att han, likt en utnämnd patrulledare, är kårens webbansvarige. Han har också tagit meritmärket för datorer. Har ni sett här, killar? Det kommer ett nytt märke 2015 som heter Computer aided design med 3D-visualiseringar, säger Mark. Daniel och hans kompis Matthew Sabados, 14, som sitter bredvid, lutar sig plötsligt närmre datorn för att syna skärmen. Det vill jag ha! säger Daniel. Enligt Mark märks det att den typen av märken blir allt mer populära. För det kommer bara fler och fler märken av den här typen, säger han. Todd Schweikert, 35, som är ledare i en annan kår i New York, tycker däremot inte att datorer och programmering hör hemma i scouterna. Visst anser han att man måste hänga med i utvecklingen och maila eller använda sociala medier för att kommunicera och sprida bilder. Men i en värld där allt är elektroniskt tycker han att de ska fokusera på annat i scouterna. Många kommer hit för att uppleva natur och äventyr. Vi satsar mer på traditionell scouting eftersom att barnen ändå blir bombarderade med teknik överallt annars, säger Todd. Mark Ahladeff tänker tvärtom att det finns plats för både internet och vanlig scouting. Det kanske inte är kärnan i det vi gör, men det finns definitivt utrymme även för teknik. På ett sätt är det ju som böcker där man kan slå upp saker, säger han. Mark berättar också hur han ibland har grymtat åt scouter som använder sina mobiler på scoutmötena. Men så han han någon gång gått fram och sett att de kollar på konstruktioner till en katapult de ska bygga eller knopar i mobilen. Och vem är jag att döma då? Jag har ju själv fyra olika appar för knopar i mobilen så jag uppmuntrar användandet och att upptäcka nya saker. Han tycker att scouting handlar om skapande och att lära sig nya saker. Och på ett sätt är ju tekniken en del av det också. Men jag tycker inte om när de spelar mobilspel på mötena såklart. Där drar jag min gräns. 9

10 I n t e r n e t Motverka nätmobbing! Internet erbjuder fantastiska möjligheter, men kan också innebära stor oro. Hur motverkas egentligen näthat och nätmobbing? Vad kan en själv göra om något händer, och hur gör en som förälder eller annan vuxen? Text: Towe Bengtsson

11 Illustration: Istock Internet erbjuder fantastiska möjligheter, världen blir mindre, du kan enkelt kommunicera med vem du vill och du kommer närmre beslutsfattare oavsett vem du är, vart du är eller när du är. Du kan hitta nya vänner, gamla klasskompisar och nya intressen. Du kan underhålla och underhållas, du kan få utlopp för din kreativitet och du kan lära dig fakta om i stort sett vilket ämne som helst. Men, internet är inte bara möjligheter och glädje. Där finns också en risk att råka illa ut. Det kan handla om elaka kommentarer, mobbing och hot om våld. Näthat och nätmobbing är något som det pratas mer och mer om. Flera TV-program har gjorts, bland annat Trolljägarna och ett antal olika SVT Debatt har handlat om fenomenet både om de som utsätts och de som utsätter. Många vittnar om att hot och kränkningar är en del av vardagen på internet. Vad kan vi göra för att förändra det, hur skyddar vi oss själva, barn och unga? Med näthat menas kränkande och hatiska kommentarer på exempelvis bloggar, Facebook eller andra sociala medier. Kränkningarna kan även ske via publicering av bilder eller videoklipp. Inom forskningen så definieras mobbing utifrån tre kriterier: intentionen att skada, repetitionen av kränkningen och en maktobalans mellan offer och förövare. För att något ska kallas mobbing krävs alltså repetition. Men, när det kommer till nätet blir dessa kriterier lite svåra, då något kan postas en gång, men som gillas och delas vidare av andra och därigenom upplevs kränkande flera gånger. Det är många som någon gång råkat ut för en elak eller kränkande kommentar eller att någon postar en bild som du inte vill ska vara offentlig. Och ofta är de kommentarer som postas på nätet både grövre och elakare än de som sker offline på skolgården eller i fikarummet. En av anledningarna till det är antagligen för att det är enklare att säga något elakt när du inte kan se den andra personen i ansiktet, och därför inte behöver ta direkt ansvar för kommentaren. Sextiofem procent av de ungdomar som svarat på en undersökning gjord av BRIS och.se (stiftelsen för internetinfrastruktur) tycker att det är skillnad på att skriva en elak kommentar på nätet jämfört med att säga den till någons ansikte. Och det kanske inte är så konstigt, ofta pratar vi om nätet och det verkliga livet, så att vårt liv på nätet marginaliseras till något annat, till en bisats i vårt liv. Då kan det vara lätt att glömma bort att nätet är en del av verkligheten. Det är viktigt att komma ihåg att det som händer på nätet händer på riktigt och är lika verkligt som något annat. Bakom alla kommentarer, bilder och chattmeddelande finns alltid en person. Och något som är olagligt offline, är också olagligt online. Vad utmärker nätmobbing? Anonymitet ofta vet den som blir utsatt för kränkningar på nätet vem det är som ligger bakom, men inte alltid. Att inte veta kan öka känslan av maktlöshet eftersom man då inte heller vet vem personen eventuellt kan sprida vidare till. Spridning den stora skillnaden mellan mobbing online och offline är spridningsmöjligheterna som finns online. En elak kommentar, fejkad profilsida eller förödmjukande bild kan snabbt spridas vidare utan att den som är utsatt vet till vem eller hur många. Följer med hem utsattheten på nätet kan också följa med hem, på ett sätt som mobbing på skolgården inte gör. Hur pratar vi med unga om nätet? Som vuxen har du ett ansvar att hjälpa barn och unga att lösa konflikter som uppstår, det samma gäller på nätet. Barn och unga som är utsatta för mobbing drar sig ofta för att berätta det för en vuxen. Det kan kännas skamfyllt av olika anledningar, det samma gäller kränkningar på nätet. För att förmå barn och unga att berätta och söka stöd och hjälp när de behöver är det viktigt att visa intresse för vad de gör på nätet. Vara nyfiken utan att inkräkta och att lyssna utan att vara dömande. Att ta ifrån barn och unga tillgång till nätet löser aldrig några problem, oavsett om det är för att skydda eller bestraffa. För även om det finns risker med nätet, så kan det också vara på nätet som utsatta barn och unga har vänner som de kan vända sig till. Vad kan du göra om du blir utsatt? Blocka personen som kränker. Anmäl kränkningar till hemsidan de förekommit på Läs mer på Anmäl till polisen om du råkat ut för något du tror är olagligt. Är du vuxen och vill veta mer om vad du kan göra för att motverka nätmobbing? Läs mer på iis.se, där kan du också ladda ner eller beställa boken Motverka nätmobbing råd till dig som är vuxen som.se tagit fram tillsammans med BRIS. Eller där du också kan hitta material och guider.

12 I n t e r n e t Foto: Torkel Edenborg Jamboree on the Air Äntligen Jota/Joti! Vad gör man under en hel helg, i princip dygnet runt, i slutet av oktober varje år? Man åker på världens största jamboree, förstås! Ja, eller går eller sitter kvar där man sitter helt enkelt för det är det som är det fina med världens enklaste internationella scoutarrangemang, man deltar där man är och når ändå nya och gamla scoutvänner över hela världen. Det vet de flesta scouter och de från Stora Levene är inget undantag. Text: Cecilia Hemming Äventyrarna och utmanarna hyrde som vanligt fritidsgården i Vara inför Joti men i år var det kanske för sista gången, snart har vi äntligen fått in bredband i scoutgården, vi får se vad nästa års scouter bestämmer. Det är inte så dumt med fritidsgården heller, den ligger ett stenkast från simhallen och det är alltid ett välkommet avbrott att kasta sig i bassängen för det traditionsenliga badbuset efter att ha suttit still framför skärmen några timmar. Håkan har satt upp en stor världskarta på väggen och den fylls sakta men säkert med små post-it-lappar, en för varje land man chattar 12

13 Foto: Cecilia Hemming Foto: Cecilia Hemming Jota/Joti på Ransberg Foto: Mats Jansson med: Kanada, Frankrike, Grekland, Brasilien, Australien... De där språklektionerna i skolan kommer väl till pass: Hola come sta? Tu as quel àge? Wo bist Du her? Som ledare sitter man bara och njuter av allt tjatter på olika språk och för att scouterna inte är rädda för att använda de ord de kan. Har man glömt vad det heter kan man alltid stoppa in ett engelskt eller varför inte ett svenskt ord då och då, följt av ett gapskratt, det är i alla fall internationellt och förstås av alla. Samtidigt som det chattas å det vilda, så spelar en del innebandy i stora salen, andra spelar biljard, tittar på en film eller börjar laga mat för nu börjar det allt bli lite hungrigt. Dessutom är man ju väldigt sugen på den där köttfärssåsen som segrarpatrullen i höstens mästerkocksmöte ska laga. Efter kvällsmaten chattas de lite till och sedan kopplar vi upp oss för att skypa med St Raphaël-kåren i Burundi. Det tar ett par timmar för det är ingen som vill lägga på sen börjar vi lära oss varandras språk, svenska mot kirundi och tvärtom. Då vaknar Karin till ordentligt, hon får ihop en hel ordlista tillsammans med Duc och Dolly under kvällen, här är ett litet smakprov: att vakna = kuvyuka god morgon = yambu god natt = ijoro ryiza tjej = umukobwa lärare = umwigisha Trots att det är rejält sent nu vill ingen gå och lägga sig och Erik har lovat att visa sin och Tomas film från när de gick Explorer Belt i Rumänien, så det så! Det är ju precis så det ska vara på en Jota/Joti-helg, vem vill gå och lägga sig när hela världens scouter väntar? Jota/Joti på Ransberg 86 scouter samlades på Scout Camp Ransberg för att uppleva världens största scoutarrangemang, Jota/Joti. Scouter i alla åldrar från Värmland flockades runt datorerna för att prata och chatta med andra scouter från hela världen. Några tappra scouter testade också på att använda amatörradion och få kontakt med scouter på det sättet. Kontakt med andra scouter bestod också helgen av lek och skoj, klättring, kvällsbio i ladan och mycket god mat. Towe Bengtsson Jota/joti Jota/joti är världens största scoutarrangemang, med nästan 1 miljon deltagare från 160 länder. Arrangemanget hålls varje år i oktober. Joti, Jamboree on the Internet, är som ett virtuellt Jamboree som sker över internet. Under helgen träffas tusentals scouter från hela världen och pratar med varandra. Jota, Jamboree on the Air, innebär att scouter över hela världen sitter vid amatörradiostationer under en helg och pratar med varandra.

14 V i t j u l Alla barn har rätt till en Vit Jul Nu har vi jul här i vårt hus, julen är kommen hopptralalala Det är bara några veckor kvar till julafton, och kampanjperioden för Vit Jul är i full gång. En som valt att ta ställning för alla barns rätt till en Vit Jul är hockeylegenden Börje Salming. Text: Towe Bengtsson Foto: Bruno Ehrs Julen närmar sig med stormsteg och många längtar efter den, efter gröten, julklapparna, granen, gemenskapen och skratten. Men det finns de som inte längtar. Till exempel de barn som växer upp i ett hem där alkoholen tar bort magin med julen. Många barn känner oro när vuxna i deras närhet dricker alkohol och för dessa barn kan julen bli en lång och utdragen pina istället för den glädjehögtid den borde vara. När förskolor, skolor, fritidsgårdar och sportaktiviteter tar jullov försvinner många frizoner för dessa barn. I Sverige finns många barn vars jul inte blir den magiska högtid den borde vara. Vit Juls verksamhet är en viktig del för att skapa frizoner och ge barn en plats att gå till under jullovet, säger Lisa Greve, verksamhetsutvecklare för Vit Jul. För åttonde året i rad driver IOGT- NTO-rörelsen Vit Jul. Förhoppningen är att många barn runt om i Sverige ska få chansen att få bra och trygg jullovsverksamhet och att få fler vuxna att välja bort alkoholen under julhelgen. En av ambassadörerna för Vit Jul är hockeylegenden Börje Salming, som nu för andra året i rad valt att engagera sig för kampanjen. Jag gjorde ju det redan förra året. Julen är barnens högtid, det är då de ska må bra och ha roligt, äta gott och se sina föräldrar vara glada och roliga, inget annat. Kan man göra något för barnen på jul ska man göra det. Börje Salming föddes i april 1951 i en by utanför Kiruna, han räknas som en av de bästa hockeyspelare genom tiderna och spelade totalt 17 år i NHL. Börje berättar att han i sin egen familj sett tendenser där barn blivit påverkade och oroliga av föräldrar som druckit. Men den stora anledningen till att han valt att engagera sig och ta ställning för Vit Jul är att han med åren förstått och fått reda på att det är så många barn som mår dåligt, för att vuxna i deras närhet dricker alkohol på jul. Jag hoppas att flera ska ställa upp på detta och välja att inte dricka alkohol över julen. För sina egna barns skull, och för alla barn. Han berättar att julen fortfarande är en viktig högtid för honom, men inte riktigt lika viktig som den var när han var barn, men han ser fram emot den och minns sina tidigare jular med glädje. Jag är ju uppvuxen i Kiruna, och jag kommer ihåg de gångerna hela släkten kom för att fira. Alla kusiner var tillsammans och hade roligt, sprang omkring och det var ju hur kul som helst. Att få känna på alla dessa julklappar, det var papper överallt. Det var fantastiska jular, grymt roliga. Ett tecken på att Börje gillar julen är hans julpynt. Nu har han lugnat ner sig lite, men tidigare brukade Börje pynta ordentligt inför julen, han berättar att det var julpynt precis överallt. Jag tycker det har varit så mysigt med jularna, ja det tycker jag fortfarande. Jag har inget speciellt starkt minne, utan det är alla de där dagarna. När det snöar ute, man har gjort fint inne. Kommer in från en heldag ute, att få äta gott, att ha det bra. Men det absolut bästa med julen säger han, är att se barnen glada. Att se att barnen har det bra och vara glada. När tomten kommer och de får sina julklappar. Det är fantastiskt. 14

15 Börje Salming Född den 17 april Uppvuxen utanför Kiruna. Räknas som en av de bästa hockeyspelarna genom tiderna, han spelade 17 år i NHL, varav 16 år i Toronto, där han gick under smeknamnet the King. Han har vunnit två SM-guld för Brynäs och spelat 46 landskamper för Tre Kronor.

16 F ö r b u n d s r å d Lokalt samhällsengagemang Lokalt och globalt samhällsengagemang är en viktig beståndsdel i scouterna och har en tydlig plats i den metod som ska genomsyra all vår verksamhet. Med tanke på det, och eftersom en alltid behöver få lite ny inspiration och nya idéer så var temat för årets förbundsråd Lokalt samhällsengagemang. Text: Towe Bengtsson Foto: Towe Bengtsson/Caroline Spångberg Tillsammans med övriga organisationer i IOGT-NTO-rörelsen samlades runt 400 personer i nästa års kongresstad, Lund. De olika organisationerna hade olika anledningar att vara på plats, IOGT-NTO hade höstkickoff och Junis hade distriktsstyrelsesamling. Vi hade alla olika program men samlades gemensamt under lördag eftermiddag och kväll för en gemensam knytkonferens och samkväm. Förbundsstyrelsen hade bjudit in två externa föreläsare, Niklas Bruce pratade om sin personliga resa som börjad i skepsis och rädsla för människor utanför normen. Och hur han aktivt valde att göra något åt det och utmana sina rädslor för att nå förändring. Admir Lukacevic pratade bland annat om hur han som ung nysvensk i Landskrona inte hade speciellt mycket framtidshopp, och om hur det förändrades. Är du intresserad av att se deras föreläsningar hittar du dem på: 16

17 Admir Lukacevic Grundare till Idrott utan gränser Admir Lukacevic föddes 1983 i Bosnien och kom till Sverige med sin familj som flykting i början av 90-talet. En resa full av fattigdom, hot, skräck och en hel del tur. Text & foto: Caroline Spångberg Vi kom till Landskrona, ett otroligt segregerat samhälle där 90 procent av barnen på min skola var invandrarbarn. Men det var där vi bodde, levde och började bygga drömmar. Jag ville bli pizzabagare. När jag gick i åttan så gjorde jag min praktik på vår lokala pizzeria, men tyvärr hade jag ingen talang. Så den drömmen fick jag stryka. Vi var många som inte hade några riktiga drömmar och känslan som präglade oss var att allt var omöjligt. Att vi skulle leva och dö här i Landskrona. Admirs far är en driven person och startade upp en basketförening, Bosna Basket, en förening för att ungdomarna skulle få något att göra och ha en aktiv och meningsfull fritid. Föreningen hade spelare från 17 olika nationaliteter. Tyvärr sågs vi inte som en basketförening i mångas ögon, utan endast som en invandrarförening. Och de möttes av mycket främlingsfientlighet och motstånd. Allt negativt som hände i området skylldes på Bosna Basket. Men trots alla motgångar så hade de tålamod och förståelse för andras handlande. Som 14-åring började Admir hjälpa sin far som ledare för basketföreningen, och det var då Admir började få framtidstro. Jag såg att vi nådde fram till ungdomar, jag såg hur fler och fler kom till oss och att vi kunde göra skillnad. Admirs engagemang i bland annat Bosna Basket ledde till att han år 2008 fick Kompassrosen från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap, med motiveringen: för ett engagerat och oegennyttigt ledarskap som visar vad ledare i ideella organisationer som idrottsrörelsen kan åstadkomma för att ge ungdomar i riskzonen en värdebaserad grund för personlig utveckling. Att gå från att tro att allt är omöjligt i Landskrona till att skaka hand med Kungen på slottet i Stockholm är stort! Jag kände att om jag kan detta, så kan vem som helst! Efter att ha blivit tilldelat det kungliga stipendiet började Admir att utbilda sig. Han gick Värdebaserat Ledarskap. Genom samtal och kursen i sig lärde sig Admir mycket om ledarskap, och om att hitta ledarskapet i sig själv. Jag fortsatte sedan att resa runt i världen och att utbilda mig i ledarskap. Genom de olika utbildningarna har jag fått många bra mentorer och de sa till mig att jag var en Social Entreprenör. Resultatet av detta blev att Admir år 2004 grundade Idrott utan gränser, IUG, en organisation som jobbar för att erbjuda barn och ungdomar meningsfulla aktiviteter med goda förebilder. Och en möjlighet att se bortom sin sociala tillhörighet som ofta kan bli ett hinder för att testa nya saker. Målet med Idrott utan gränser är att stärka självkänsla och självförtroende hos barnen så att de ser större möjligheter att forma sin egen framtid. Idrott utan gränser Idrott utan gränser är ett samarbete mellan kommun, skola, idrottsförening och företag, och inom konceptet har det även erbjudits scoutverksamhet med bra resultat. Mer om Idrott utan gränsers metod och mål hittar du på

18 I n t e r n a t i o n e l l t Boy Scouts regler var ett stort problem för mig Homosexualitet var länge bannlyst bland pojkscouterna i USA. Till mångas lättnad skrotades det hundraåriga förbudet förra året förutom för ledare. En infekterad debatt fortsätter. Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander Pojkscouten Jason Janos, 23, kom ut som gay när han var 16 år. Då var han pojkscout i Queens, New York, fast det egentligen var förbjudet. Min sexualitet var aldrig ett samtalsämne. Självklart fanns det många som skämtade om homosexuella, men det var samma för alla så jag kände mig aldrig utpekad. Han tror inte att hans kår skulle ha kickat ut honom även om de fick reda på det. Åtminstone inte den andra kåren han var medlem i. Men en ledare i min första kår sa att han skulle lämna scouterna om de släppte in alla som är gay. Det gjorde ont att höra. Boy Scouts of America (BSA) är en av de största ungdomsorganisationerna i USA och en av de sista att fortfarande diskriminera homosexuella. Till skillnad från i Sverige, är pojk- och flickscouter uppdelade var för sig i USA. Men flickscouterna och till och med den konservativa amerikanska militären, har numer förbjudit diskriminering baserad på sexuell läggning. En av de som kämpat för en förändring inom pojkscoutrörelsen, är Pascal Tessier,18. Beskedet förra året blev bitterljuvt eftersom att det blev okej för scouterna att vara gay, men fortfarande förbjudet för ledare. I februari tidigare i år blev han den första öppet homosexuella att erhålla så kallad Eagle scout -status. Så sent som i maj stod Robert Gates, ordföranden i BSA, i talarstolen på årsmötet i Nashville. Han berättade att han hade kunnat tänka sig att tillåta homosexuella scoutledare, men att han vägrade göra det under sin tvååriga mandatperiod. Det skulle kunna skapa en permanent spricka inom organisationen. Denna fråga väcker alltför starka känslor, säger han under talet. En månad senare, den 29:e juni, 2014, gick personer ner för femte avenyn på Manhattan efter regnbågsflaggor och kortärmade khakiskjortor. Pojkscouterna fick för första gången leda paraden ett provokativt statement eftersom att BSA tidigare sagt att det är vanhelgande mot scoutlagen att bära scoutuniform under ett prideevenemang. En av de som gick i marschen var David Knapp, 88, som bar en halsduk från 1993, året då han slängdes ut ur scouterna 18

19 efter flera decennier som trogen medlem. Men gay. Jag var i chock, för jag har ju gjort så mycket för scouterna, sa David Knapp till New York Times under paraden. När Todd Schweikerts son skulle börja i scouterna som sjuåring började han titta på olika alternativ. Själv var han pojkscout i BSA tills han var arton år, men tyckte inte att det kändes rätt längre. Boy Scouts of America är ett eget märke. Många här i USA tror att det bara är deras grej som är scouting, men så är det inte! I resten av världen är scouting scouting, säger Todd, 35. Så han startade en egen kår under en mindre organisation, BPSA, fri från diskriminering av religion, kön och sexualitet. Boy Scouts regler var ett stort problem för mig. Som barn diskuterades det inte, men nu som vuxen vet jag ju vad som är rätt och fel. Hans kår 5th Brooklyn Scouts har nu blivit två år gammal och har snabbt vuxit till hundra medlemmar. Todd tror att många gillar deras kår därför att det är mer modernt. Men samtidigt är det många ute i landet som inte vågar säga ifrån till Boy Scouts of America för att det är lättare att gå med strömmen. Dessutom finns det en stark kristen förankring inom organisationen där samkönade par inte är populära. Många kårer får pengar från kyrkorna och vill inte förlora det. Men detta måste stoppas, vad är det för föredöme för barnen? Jag förstår inte, för mig går det emot allt scoutlagen står för, säger Todd Schweikert. En orsak till homoledarförbudet enligt Todd, är att en del är rädda för att ha homosexuella ledare på läger. Vissa har till och med fördomar om att de ska antasta scouterna och vara dåliga föredömen. Det är helt galet! Jag tror att de kommer att tvingas byta uppfattning, säger han. Homosexuella Jason Janos är inne på samma spår. Han funderar på att gå med i scouterna igen, denna gång som ledare, men i en undergrupp till scouterna istället för BSA. Scouterna ska vara ett säkert ställe för alla. Men diskriminering och homofobin frodas än idag i allra högsta grad tyvärr. Det är bara en tidsfråga tror jag. Boy Scouts of America (BSA) 2.6 miljoner medlemmar i åldrarna 7 17 år. Dessutom 1 miljon vuxna volontärer. Baden-Powell Service Association (BPSA) En fristående organisation som bedriver scoutliknande verksamhet. 19

20 I n t e r n a t i o n e l l t Byrådet i Umuganda. Samtidigt i Rwanda I oktober åkte en grupp från Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap till Rwanda för att träffa unga ledare och entreprenörer för att bygga broar mellan Sverige och Rwanda. Text & foto: Oscar Carim Schröder När jag berättar att jag skall åka till Rwanda blir i stort sett alla jag pratar med lite nervösa. Finns det inte Ebola där? Är det inte krig? Skall ni verkligen åka? Det är ett tecken på hur lite genomsnittssvensken vet om den stora kontinenten Afrika. Det finns 55 länder i Afrika och för att jämföra hur stort Afrika är får USA, Indien, Kina och större delen av Central- och Östeuropa plats på samma yta. Ebolahotet i Rwanda är ganska lågt, det är lika långt mellan Rwanda och Liberia (där det finns bekräftade fall av Ebola) som mellan Stockholm och exempelvis Kanada. Visst får vi fylla i en hälsoblankett vid inresan och en ur flygplatspersonalen scannar våra ögon efter febersymptom, men det är det enda vi märker av Ebolarisken under hela resan. Vi kommer till Kigali flygplats strax före midnatt. Det är mörkt och förutom flygplatsbelysningen syns just ingenting. Det är t-shirtväder och det känns precis som en svensk sommarkväll. Vi möts trots den sena timmen av Edouard, vår rwandiske vän som bor i Kigali med sin fru och sina tre barn, som fixat det mesta av de praktiska detaljerna på plats och som personligen ville hälsa oss välkomna till Rwanda. Edouard är, liksom många av invånarna i Rwanda, entreprenör. Han har två företag och driver tillsammans med sin fru en stiftelse som hjälper kvinnor att starta företag inom kooperativ. Han är bilden av den typiske rwandiern, pratar ständigt i sina två mobiler och kan fixa allt. I Rwanda är i princip alla entreprenörer. De flesta försörjer sig på att ha många bollar i luften, utföra många olika arbetsuppgifter, tjänster och gentjänster. Även de som bor på landsbygden kan sägas vara entreprenörer, de odlar. De odlar potatis, bönor, passionsfrukter, sockerrör, bananer, ananas och en frukt som kallas trädtomater en blandning mellan passionsfrukt och tomat. I princip odlar de flesta bara en sorts gröda och sen träffas de på lokala marknader och byter det de odlat med varandra. Många byar och samhällen äger tillsammans teplantager (te och kaffe är två av Rwandas största exportvaror) och åkrar, arbetet och vinsterna fördelas efter arbetsförmåga. Kontanter är det inte så många som har, istället betalas det mesta med mobilen. 20