Gymnasiesärskolans Estetiska program förbereder för verksamhet, arbete eller fortsatta studier på t.ex.folkhögskola, inom något estetiskt område.

Transkript

1 Programpresentation ES - Estetiska programmet 4 år Gymnasiesärskolans Estetiska program förbereder för verksamhet, arbete eller fortsatta studier på t.ex.folkhögskola, inom något estetiskt område. Programmet ger både möjlighet till en bred orientering om de olika konstarterna och till specialisering inom någon av dessa. Det uppövar både elevens estetiska uttrycksförmåga och förmåga att möta och uppleva uttryck inom olika konstarter. Till skillnad från gymnasieskolans Estetiska program ingår arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasiesärskolans. Det ger ökade möjligheter att utgå från de praktiska arbetsuppgifterna i undervisningen, också i de mera teoretiskt inriktade kursmomenten. Möjliga vägar inom programmet Inom gymnasiesärskolans Estetiska program finns ett 30-tal kurser. Flertalet kurser har anpassats till gymnasiesärskolans elever utifrån gymnasieskolans Estetiska program. Några av kurserna är dock skrivna enbart för gymnasiesärskolan. Samtliga kurser i estetiska ämnen är valbara. Bland dessa kurser finns det möjlighet att välja en utbildningsväg som antingen leder till specialisering inom ett bestämt område eller till en mera generell och bred kompetens. Olika profiler kan åstadkommas genom kombination av olika kurser. Om man skall kunna uppfylla programmålen som handlar om erfarenhet av flera konstnärliga uttrycksformer och av gränsöverskridande verksamhet kan man emellertid inte inrikta sig mot en specialiseringen för tidigt. Hur de valbara kurserna kombineras bestäms lokalt i samråd med eleven och föräldrarna. Det är särskilt två ämnen som är tänkta att ge bredden i utbildningen, estetisk orientering och kulturhistoria. Båda spänner över alla konstarterna - dans, teater, konst, formgivning, musik osv. Estetisk orientering består av tre kurser; bild och form A, musik och ljudskapande samt kroppen som uttrycksmedel. De ger en introduktion till vart och ett av programmets huvudområden och dessa kurser utgör ofta förkunskapskrav för senare kurser inom området. Kulturhistoria representerar en typ av ämnen som inte tidigare funnits inom gymnasiesärskolan. Ämnet har därför fått en längre kommentar. En del av programmets karaktärsämnen är identiska med Medieprogrammets. Det gäller t.ex. fotografisk bild, rörlig bild och expo. I den senare kursen har en mindre ändring skett för att kursen bättre skall passa båda programmen. Kurserna arbetsmiljö, datakunskap, elsäkerhet och ekonomi som finns i alla gymnasiesärskolans program med yrkesämnen finns också här. En integration mellan de olika kurserna är nödvändig för att skapa en helhetsbild av utbildningen för eleverna. Detta gäller också kärnämnena. Det finns många naturliga kopplingar mellan karaktärsämnen och estetiska ämnen. Gemensamma projekt kan bidra till denna samverkan. En introduktion är viktig för det fortsatta skolarbetet. Denna bör inte endast omfatta diskussioner om innehållet i utbildningen utan också om arbetsformer, samverkan och elevinflytande, så att eleverna tidigt får känna delaktighet och ta ansvar för den egna utbildningen. I elevens individuella studieplan bör, utifrån programmål och kursplaner, en plan för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ingå. Kommentar till ämnet kulturhistoria Ämnet kulturhistoria är till sin karaktär ämnesövergripande och skall bidra till att ge en helhetssyn på de konstarter och estetiska verksamheter som ingår i Estetiska programmet. Ämnets övergripande syfte är att ge eleverna nycklar till så många kulturella rum som möjligt. Motsvarande ämne i gymnasieskolan består av tre kurser. Av dessa är delar av de två första, kultur- och idéhistoria och samtida konst,

2 sammanförda till en kurs för gymnasiesärskolan. Det kulturhistoriska innehållet har både en tidsbunden, historisk och en tidlös karaktär. Det är på den senare aspekten - det konstnärliga uttrycket, verket - som ämnets tyngdpunkt ligger. Det innebär att de samtida kulturyttringarna har en framträdande plats och att studiet av äldre tiders kultur tar sin utgångspunkt i det konstnärliga verket och dess förmåga att engagera även dagens människor. Det historiska perspektivet finns emellertid också med. Kulturens historia erbjuder åskådningsmaterial som belyser samhällsutvecklingen i stort och ger ett humanistiskt perspektiv på förändringsprocesser. Till skillnad från de övriga karaktärsämnena i Estetiska programmet är det den teoretiska förståelsen och färdigheten, och inte den praktiska förmågan, som är det främsta målet för ämnet kulturhistoria. Det reflekterande momentet har en central roll genom en uttalad strävan att sätta in de praktiska erfarenheterna och arbetsresultaten i ett, mer eller mindre, teoretiskt sammanhang. Genom att fästa uppmärksamhet på vad som skiljer och förenar olika genrer och konstnärliga uttryck skapar kulturhistorieämnet medvetenhet om konstens kommunikativa aspekt. I de estetiskpraktiskt inriktade kurserna lär sig eleverna att se sig själva i rollen som sändare och de får träning i att använda olika konstnärliga medier. I ämnet kulturhistoria får de en övning i att uppleva, tolka och verbalisera budskap från olika tider och miljöer. På så sätt kan förståelsen för konstens väsen och kreativitetens betydelse utvecklas. Undervisningen i kulturhistoria och i de mera praktiskt inriktade estetiska ämnena bör därför ses i ett sammanhang. Ämnet kulturhistoria rymmer speciella möjligheter att utveckla både respekt och förståelse för andra människors värderingar och den egna identiteten.

3 Programmål Syfte Utbildningen inom gymnasiesärskolans Estetiska program skall ge eleverna vana att möta och uppleva uttryck inom olika konstarter. De skall få möjlighet att allsidigt utveckla sin förmåga till skapande, inlevelse och uttryck. Eleverna skall få en orienterande utbildning inom dans och teater, konst och formgivning samt musik och få möjlighet till grundläggande utbildning inom något av dessa områden. Genom specialisering skall eleverna efter individuell förmåga få kompetens för att så självständigt som möjligt arbeta inom något av dessa eller närliggande yrkesområden. Strävan Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning utifrån individuell förmåga - har inblick i, förståelse för och erfarenhet av flera konstnärliga uttrycksformer samt har erfarenhet av gränsöverskridande samarbete inom dans och teater, konst och formgivning samt musik, - har utvecklat social kompetens, kvalitetsmedvetande, ansvarskänsla, vetgirighet, fantasi, kreativitet, engagemang, initiativförmåga och kritiskt tänkande, - kan använda sina färdigheter inom det estetiska området i praktisk verksamhet och kan utföra arbetsuppgifter tillsammans med andra. Krav på utbildningen Skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning - har vissa kunskaper om historiska och kulturella förhållanden i Sverige och andra länder särskilt med inriktning mot de olika konstarternas utveckling och konstutövarnas villkor och betydelse i samhället, - kan med handledning reflektera över konstnärliga uttryck och använda vald konstnärlig uttrycksform för kommunikation och påverkan, - kan med handledning omsätta en idé till ett konstnärligt uttryck och har sådana kunskaper som behövs för eget skapande, - har viss orientering om principer för ekonomi, produktion, information och marknadsföring inom något estetiskt område, - kan använda datorer som ett verktyg för studier och för arbete inom vald yrkesinriktning, - har viss förmåga att diskutera och ta ställning till problem inom det estetiska området med hänsyn tagen till kvalitet, etik, ekonomi och miljö, - har fördjupade kunskaper inom vald specialisering, - har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsorganisationens betydelse för denna samt viss förmåga att planera och inrikta sina arbetsinsatser på ett sätt som är säkert från skydds- och miljösynpunkt så att arbetsskador förebyggs. I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelser beaktas som gäller för respektive område. Gemensamma kurser Arbetsliv ARL1150 Arbetsmiljö och säkerhet Datoranvändning DAA1150 Datorkunskap

4 Estetik och skapande EOS1150 Estetisk orientering Kulturhistoria KUHI1150 Kulturhistoria och nutida konst Kurser som är valbara Bild och form BF1150 Bild och form grundkurs BF1151 Bild och form fördjupningskurs Dans DNS1150 Dans Engelska EN1151 Engelska B Hem- och kosumentkunskap HKK1150 Boende Individ och samhälle IOS1150 Fritid IOS1151 Kommunikation och samspel Matematik MA1151 Matematik B Musik MU1150 Instrument och sång Teater TEA1150 Teater Kursplan Exempel Estetiska programmet Nationellt program - gymnasiesärskolan Kärnämnen Kurs / Timmar Kurskod År år1 År 2 År 3 År 4 Svenska eller svenska SV1150/SVA t 50 t 50 t 50 t som andraspråk / 200 t Engelska / 110 t EN t 27.5 t 27.5 t 27.5 t Matematik / 150 t MA ,5 t 37,5 t 37,5 t 37,5 t Samhällskunskap / 170 t SH ,5 t 42,5 t 42,5 t 42,5 t Religionskunskap Naturkunskap RE1150 NK1150 Idrott och hälsa / 280 t IDH t 70 t 70 t 70 t Estetisk verksamhet / 70 ESV ,5 t 17,5 t 17,5 t 17,5 t t Totalt antal timmar: 980 Kurs / Timmar Kurskod År 1 År 2 År 3 År 4 ESV1150 Yrkesämnen Estetiskt / 270 t 270 t 270 t 270 t 1080 t - fördjupning Individ och samhälle / IOS t 95 t 95 t 95 t 380 t kommunikation och IOS t 95 t 95 t 95 t samspel / 380 t Dans / 200 t DNS t 50 t 50 t 50 t Arbetsmiljö och säkerhet ARL t 20 t 20 t 20 t / 80 t Datorkunskap / 80 t DAA t 20 t 20 t 20 t Individuella val / 290 t 72,5 t 72,5 t 72,5 t 72,5 t

5 Lokalt tillägg / 130 t 32,5 t 32,5 t 32,5 t 32,5 t Totalt antal timmar: 2620 Sammanlagt antal timmar: 3600 FP - Fordonsprogrammet 4 år Programpresentation Gymnasiesärskolans Fordonsprogram förbereder för arbete med fordonsservice, hjul- och däckservice, enklare reparationer och rekonditionering av fordon eller närliggande områden. Dagsläge och utvecklingstrender inom området Elektronik och datorteknik är områden som genomgått och genomgår snabb utveckling. Mycket på dagens moderna fordon och mätutrustningar är beroende av datorelektronik. De som skall arbeta med fordonsteknik behöver därför ökade kunskaper i t.ex. matematik och språk. Utvecklingen går mot en ökad specialisering och kundorientering, vilket kräver större förmåga att ta egenansvar för arbetsuppgifter och mer kvalitetstänkande. Företagsekonomiskt tänkande blir nödvändigare än tidigare. Utvecklingen mot vidgade arbetsuppgifter och arbete i arbetslag kommer med stor sannolikhet att fortsätta. Detta kommer att kräva förmåga att arbeta i lag, ta ansvar för kvalitet och ekonomi, samt förstå kundernas krav och känna delaktighet i frågor som berör beställningar, arbetsplanering och arbetsmiljö. Möjliga vägar genom programmet Samtliga kurser i gymnasiesärskolans yrkesämnen är valbara. Bland dessa kurser finns möjlighet att välja utbildningsvägar som antingen leder till specialisering inom ett visst yrkesområde eller till en mera generell och bred kompetens. Hur de valbara kurserna kombineras bestäms lokalt i samverkan mellan representanter för skolan och yrkeslivet samt i samråd med elev och föräldrar. En integration mellan de olika yrkeskurserna är nödvändiga för att skapa en helhetsbild av utbildningen för eleverna. Integration mellan yrkesämnen och kärnämnen är också viktig och förstärker utbildningen. Programmål Syfte Utbildningen inom gymnasiesärskolans Fordonsprogram skall ge eleverna grundläggande yrkeskunskaper inom områdena fordonsteknik samt delar av transport och karosseri. Genom specialisering skall eleverna efter individuell förmåga få kompetens för att så självständigt som möjligt arbeta inom något av dessa yrkesområden eller annat närliggande yrkesområde. Strävan Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning utifrån individuell förmåga kan välja och använda rätta arbetsmetoder, verktyg, maskiner, hjälpmedel och skyddsutrustningar för ingående arbetsmoment inom valt yrkesområde, har utvecklat social kompetens, kvalitetsmedvetande, ansvarskänsla och kunskap om gott yrkesmannaskap, så att de förstår betydelsen av att kunna utföra arbetsuppgifter självständigt eller tillsammans med andra. Krav på utbildningen Skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning - har viss kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller samt viktiga tekniska uppfinningar som är av betydelse för fordonsområdet, - har viss förmåga att hämta och använda uppgifter från arbetsinstruktioner, verkstadshandböcker och manualer, - kan hantera maskiner och övrig utrustning och tillämpa sådana arbetsmetoder att god arbetskvalitet uppnås, - har viss kunskap om fordonens historia och utveckling samt om trafiksäkerhet och miljö, - har viss förmåga att diskutera och ta ställning till problem inom sitt yrkesområde med hänsyn tagen till kvalitet, etik, ekonomi, trafiksäkerhet och miljö, - kan använda datorer som ett verktyg för studier och för arbete med datorstyrd utrustning inom vald yrkesinriktning, har fördjupade kunskaper inom vald specialisering, - har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsorganisationens betydelse för denna samt viss förmåga att planera och inrikta sina arbetsinsatser på

6 ett sätt som är säkert från skydds- och miljösynpunkt så att arbetsskador förebyggs. I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelser beaktas som gäller för respektive yrkesområde. Gemensamma kurser Arbetsliv ARL1150 Arbetsmiljö och säkerhet Datoranvändning DAA1150 Datorkunskap Fordonsteknik FOR1151 Fordonsteknik grundkurs Transportteknik TRTE1150 Fordon och samhälle Kurser som är valbara Engelska EN1151 Engelska B Fordonsteknik FOR1150 Chassikomponenter Hem- och konsumentkunskap FOR1152 FOR1153 FOR1154 HKK1150 Fordonsvård och service Hydrauliska bromsar Ottomotorn Boende Individ och samhälle IOS1150 Fritid IOS1151 Kommunikation och samspel Matematik MA1151 Matematik B Naturbruksteknik NABT1150 Basmaskin körning Transportteknik TRTE1151 Trafikkunskap TRTE1152 Truck

7 Programpresentation HV - Hantverksprogrammet 4 år Gymnasiesärskolans Hantverksprogram skall ge eleverna möjlighet att efter individuell förmåga uppnå de kompetenser som behövs för att arbeta inom något hantverksområde eller inom något närliggande yrkesområde. Dagsläge och utvecklingstrender inom området Det finns ett stort antal yrken att välja på inom hantverkssektorn och de återfinns såväl i tillverknings- och tjänste-, som serviceföretagen. En del hantverksyrken har egna branschorganisationer. Under senaste årtiondena har de traditionella, små och udda kantverken genomgått förändringar beroende på bl.a. ny teknologi, nya material, brukningsmönster och konsumenternas efterfrågan. Utvecklingen under många sekel har gjort att hantverksyrkena förfinats och yrkesskickligheten blivit stor. Den framtida situationen för hantverksyrken är svårbedömd. Det lokala näringslivet är därför tillsammans med den aktuella branschen skolans bästa informationskälla. Ett väl utvecklat kontaktnät mellan skolan och de lokala företagarna ger även eleverna större möjlighet att göra ett realistiskt val till gymnasiesärskolan. Möjliga vägar genom programmet Inom gymnasiesärskolans Hantverksprogram finns elva kurser. Kurserna har anpassats till gymnasiesärskolans elever utifrån gymnasieskolans Hantverksprogram. Samtliga kurser i gymnasiesärskolans yrkesämnen är valbara. Detta framgår av programöversikten. Bland dessa kurser finns möjlighet att välja utbildningsvägar som antingen leder till en specialisering inom ett visst hantverksområde eller till en mera generell och bred kompetens. Hur de valbara kurserna kombineras bestäms lokalt i samverkan mellan representanter för skola och yrkesliv samt i samråd med elev och föräldrar. Några av kurserna har förkunskapskrav vilket gör att de inte kan kombineras helt fritt. En integration mellan de olika yrkeskurserna är nödvändig för att skapa en helhetsbild av utbildningen för eleverna. I möjligaste mån bör även en integration med kärnämnen eftersträvas, liksom integration kärnämnen sinsemellan. Utvecklingen inom branscherna kommer att ge breddade arbetsuppgifter. De breddade arbetsuppgifterna medför krav på ökade kunskaper och ansvar för kvalitet och ekonomi, att kunna upprätthålla kundkontakter, ta emot beställningar, planera arbetet och värna om den inre och yttre miljön. Kurserna Arbetsmiljö - yrkesliv, Elsäkerhet, Datakunskap - grundkurs och Ekonomi - grundkurs hör till de gemensamma kurserna inom samtliga 13 program med yrkesämnen i gymnasieskolan. I möjligaste mån bör de också tas med i gymnasiesärskolans program. De är lämpliga att integrera med kurser i ämnena hantverkskunskap och hantverksteknik. Hantverkskurserna är generella för att kunna anpassas mot en yrkesprofilering där det lokala arbetslivet utgör en naturlig samarbetspartner. Kurserna innehåller grundläggande och yrkesförberedande arbetsuppgifter. En introduktion är viktig för det fortsatta skolarbetet. Introduktionen bör också omfatta diskussioner om arbetsformer, samverkan och elevinflytande så att eleverna tidigt får känna delaktighet och ta ansvar för den egna utbildningen.

8 Samverkan med arbetslivet är av vitalt intresse för hantverksutbildningen. Arbetslivet skall delta i den gymnasiala utbildningen genom arbetsplatsförlagd utbildning vilket ger en utökad samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetslivets företrädare som ett verksamt medel att främja utbildnings- och utvecklingsprocesserna. Samtidigt är det viktigt att gränsdragningen mellan utbildningsansvaret för skola och arbetsliv blir så klart och entydigt som möjligt. Färdigutbildningen måste alltid ske i arbetslivet. I elevens individuella studieplan bör, utifrån programmål och kursplanernas mål, en plan för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ingå.

9 Programmål Syfte Utbildningen inom gymnasiesärskolans Hantverksprogram skall ge eleverna grundläggande yrkeskunskaper inom hantverksområdet innefattande kunskaper om teknik, verktyg, material samt färg- och formspråk. Genom specialisering skall eleverna efter individuell förmåga få kompetens för att så självständigt som möjligt arbeta inom något hantverk eller närliggande yrkesområde. Strävan Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning utifrån individuell förmåga kan välja och använda rätt arbetsmetoder, verktyg, maskiner, hjälpmedel och utrustningar för ingående arbetsmoment i både nyproduktion och reparation inom valt hantverksområde, har utvecklat social kompetens, kvalitetsmedvetande, ansvarskänsla och kunskap om gott yrkesmannaskap, så att de förstår betydelsen av att kunna utföra arbetsuppgifter självständigt eller tillsammans med andra. Krav på utbildningen Skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning - har kunskap om nödvändiga hantverksprocesser inom ett begränsat område samt har viss förmåga att ta hänsyn till tekniska, miljömässiga, estetiska, historiska och ekonomiska aspekter vid materialhantering och utformning av produkter, - har viss förmåga att diskutera problem inom det hantverksområde de valt, - kan arbeta serviceinriktat och välja mellan olika förfaringssätt samt föreslå lösningar på enklare problem vad avser formgivning, färgsättning och materialval samt ekonomi, säkerhet och miljö, - kan inhämta och använda uppgifter från ritningar, mönster och modeller, göra nödvändiga mätningar och använda manualer samt tillämpa bestäm-melser på området, - har viss kunskap om hantverkets kulturhistoriska och estetiska betydelse, - kan använda datorer som ett verktyg för studier och för arbete inom vald yrkesinriktning, - har fördjupade kunskaper inom vald specialisering, - har kunskap om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsorganisationens betydelse för denna samt viss förmåga att planera och inrikta sina arbetsinsatser på ett sätt som är säkert från skydds- och miljösynpunkt så att arbetsskador förebyggs. I utbildningen skall de föreskrifter och internationella överenskommelser beaktas som gäller för respektive yrkesområde. Gemensamma kurser

10 Arbetsliv ARL1150 Arbetsmiljö och säkerhet Datoranvändning DAA1150 Datorkunskap Hantverkskunskap HVK1150 Hantversorientering HVK1151 Hantverksteknik A Kurser som är valbara Bild och form BF1150 Bild och form grundkurs Engelska EN1151 Engelska B Hem- och kosumentkunskap HKK1150 Boende Handel HNDL1152 Försäljning och service Hantverkskunskap HVK1152 Hantverksteknik B HVK1153 HVK1154 Kultur- och stilhistoria Materialkunskap Individ och samhälle IOS1150 Fritid IOS1151 Kommunikation och samspel Matematik MA1151 Matematik B Träteknik TRÄ1153 Träteknik grundkurs Verkstadsteknik VER1154 Svetsteknik grundkurs VER1156 Verkstadsteknik grundkurs