1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med miljönämnden den 8 december 2016 Plats: Quality Hotel Grand Borås, Hallbergsplatsen 2, Borås

Transkript

1 Kallelse Mötesbok: Miljönämnden ( ) Miljönämnden Datum: Plats: Qulity Hotel Grand Borås, Hallbergsplatsen 2, Borås

2 1 (3) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med miljönämnden den 8 december 2016 Plats: Quality Hotel Grand Borås, Hallbergsplatsen 2, Borås Sammanträdeslokal: Boråssalen A Tid: kl Gruppmöte (S) kl i grupprum 1. Gruppmöte grönblå, kl i grupprum 2. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Beslutsärenden Program 1. Program för Energi och Bioinnovation Diarienummer MN Program för Hållbara transporter Diarienummer MN Program för Livsmedel och gröna näringar Diarienummer MN Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland Diarienummer MN Program Cirkulärt mode och hållbara miljöer Diarienummer MN Projektbeslut 6. Medel 2017 till projektet Möbelbruket - Bättre än ny. Diarienummer MN Sol i Väst - Plattform Diarienummer MN

3 Föredragningslista från miljönämnden, (3) 8. Yttrande över motion av Claes Redberg (S) och Christer Ahlén (S) om Västra Götalandsregionens initiativ inför regionala miljömål Diarienummer MN Revidering av miljödiplomeringskriterier Diarienummer MN Återföring av projektmedel december 2016 Diarienummer MN Information Västerhavsveckan slutrapport Diarienummer MN Information - förslag åtgärder år 2017 för klimatväxlingsavgift Diarienummer MN Övriga frågor Delegeringsärenden 1. Arkivorganisation - miljönämnden Diarienummer MN Anmälningsärenden Beslut från regionfullmäktige , 172, Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Diarienummer MN , 171, Policy för inköp Diarienummer MN Information A. Information från miljöchefen Helena L Nilsson, miljöchef B. Beslut av följande program: Handlingsprogram för hållbar energi , Gustaf Zettergren, regionutvecklare Handlingsprogram för hållbara transporter, Tomas Österlund, regionutvecklare Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar , Berit Mattsson, regionutvecklare Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling, Hanna Jönsson, regionutvecklare Program cirkulärt mode och hållbara miljöer , Birgitta Nilsson, regionutvecklare

4 Föredragningslista från miljönämnden, C. Plan för intern kontroll miljönämnden 2017, Mink Karlsson, nämndsekreterare D. Strategiska vägval tidplan och status remissvar Gerda Roupe, regionutvecklare Kristina Jonäng Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( 3 (3)

5 1 (1) Program Hålltider för miljönämnden den 8 december Välkomna! Upprop Information från miljöchefen, Helena L Nilsson (10 min) Genomgång av dagens ärenden (120 min) Föredragningar: Ärenden 1-5: Beslut av följande program: Program för hållbar energi och bioinnovation Gustaf Zettergren, regionutvecklare (15 min) Program för hållbara transporter Tomas Österlund, regionutvecklare (15 min) Program för livsmedel och gröna näringar , Berit Mattsson, regionutvecklare (15 min) Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling Hanna Jönsson, regionutvecklare (15 min) Program cirkulärt mode och hållbara miljöer Birgitta Nilsson, regionutvecklare (15 min) Ärende 6. Medel 2017 till projektet Möbelbruket - Bättre än ny Birgitta Nilsson, regionutvecklare (5 min) Ärende 7. Sol i Väst - Plattform Gustaf Zettergren, regionutvecklare (5 min) Ärende 8. Yttrande över motion av Claes Redberg (S) och Christer Ahlén (S) om Västra Götalandsregionens initiativ inför regionala miljömål Tomas Österlund, regionutvecklare (10 min) Ärende 12. Information - förslag åtgärder år 2017 för klimatväxlingsavgift Jenny Sjöstedt, regionutvecklare (15 min) Lunch (60 min) Gruppmöten (30 min) Beslutssammanträde (30 min) Plan för intern kontroll miljönämnden 2017 Mink Karlsson, nämndsekreterare (20 min) Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 tidplan och status remissvar Gerda Roupe, regionutvecklare (20 min) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: miljo@vgregion.se

6 ÄRENDE 1

7 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Programmet för Energi och Bioinnovation Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att anta Program för Hållbar energi och bioinnovation Sammanfattning av ärendet Det nämndgemensamma handlingsprogrammet för hållbar energi (regionutvecklingsnämnden och miljönämnden) löper ut 2016 och förslag till nytt program för perioden har tagits fram. Avsikten med programmet är att tydliggöra bidrag till vidareutveckling av de styrkeområden i Västra Götaland 2020 (Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland ) som relaterar till hållbar energi och bioinnovation. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Programmet för hållbar energi och bioinnovation har uppdaterats som en del i revideringen av nämndgemensamma program. Regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har informerats och lämnat synpunkter löpande under revideringsprocessen. Underlag för det tidigare handlingsprogrammet hållbar energi togs fram under Handlingsprogrammet har förlängts under 2016 då en extern utvärdering gjorts och revidering av programmet genomförts. Detta program ska löpa under tiden och har i huvudsak samma inriktning. Efter 2020 blir en ny regional utvecklingsstrategi vägledande för fortsatta insatser. Styrdokument och andra beslutade dokument Programmet för hållbar energi och bioinnovation tar sin utgångspunkt i regional utveckling och omställning av energisystemet. Styrande dokument är Västra Götalandsregionens budget, Vision Västra Götaland och Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (En ledande kunskapsregion, En region för alla och En region där vi tar globalt ansvar). Programmet bidrar även till genomförandet av Klimatstrategi för Västra Götaland; Fossiloberoende Västra Götaland 2030.

8 Datum Diarienummer MN (4) Utöver den interna styrningen finns även tydliga kopplingar till globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 och den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt i EU Insatsförslag i Energimyndighetens strategi för forskning- och innovationsbehov ger också goda samverkansmöjligheter mellan nationell och regional nivå inom de insatsområden som föreslås för programmet. Fördjupad analys Slututvärderingen av det tidigare handlingsprogrammet genomfördes av Kontigo AB. Deras bedömning var att handlingsprogrammet har stärkt förutsättningarna för Västra Götalandsregionen och aktörerna att gemensamt samlas och positionera sig runt åtgärder som är viktiga för utvecklingen av området. Programmet har bidragit till en ökad samordning mellan regionutvecklingsnämndens och miljönämndens satsningar. Kontigo lyfte att målen och indikatorerna i insatserna är för trubbiga för att med säkerhet kunna konstatera om projekt och insatser inom åtgärdsområdena är tillräckliga för att på sikt nå de övergripande målen. Under den tidigare programperioden har flera långsiktiga satsningar gjorts för att stödja kluster och andra initiativ inom energi-, bygg-, kemibransch och raffinaderier. Det är ett effektivt arbetssätt som gör det möjligt att erbjuda utvecklingsstöd till många företag, organisationer och personer. Dessutom har projektinsatser gjorts för att utveckla angelägna områden så som smarta nät och energiproduktion. Förändringar Det nya programmet för hållbar energi och bioinnovation är inriktat på förnybar energi och effektivisering av energisystemet, främst i industri- och bostadssektorn. Det är också ett program för reducerad klimatpåverkan från byggprocessen där byggande i trä är en tydligare satsning än tidigare. Under den kommande perioden får programmet ökat fokus på klimatomställning, energiomställning, kompetensförsörjning och beställarkompetens. Fortsatt satsningar som bidrar till ökad hemmamarknad av sol- och vindkraft som efterfrågats av såväl näringsliv som akademi. Digitalisering som verktyg för att göra näten smartare är också tydligare inkluderat i programmet än tidigare vilket är ett resultat av utvecklingen av behovet i energibranschen. Programmet har reviderat och reducerat insatsområdena med förhoppning om en ökad tydlighet i vilka typer av satsningar som insatsområdena innefattar. Satsningar inom Marin energi var ett helt område i förra programmet. Det nämns i det nya programmet men beskrivs framför allt i det nya handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar som började gälla Delar av det tidigare biogasprogrammet lyfts också in i programmet, i synnerhet delar som rör produktion av biogas. Antalet insatsområden har minskats från fyra till tre: Förnybar elproduktion och smarta nät Förädling av bioråvara till material och energi Effektiv energianvändning i bostad och industri

9 Datum Diarienummer MN (4) Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för programmen har tagits fram med stöd från koncernstab kommunikation och externa relationer. Övergripande kommunikationsmål: 1. Politiker ska känna ägandeskap för programmen och veta hur arbetet i genomförandefasen fortskrider. 2. Identifierade målgrupper ska känna till innehållet och VGR:s ambition och viljeinriktning med programmet/programmen samt VGR:s roll i det regionala utvecklingsarbetet. 3. Rätt projektsökande och rätt innehåll i projektansökningarna samt engagemang i samverkansgrupper/nätverk som drivs av VGR. Externt planeras en gemensam informationsdag om de nya programmen i början av februari Därtill finns en ambition om att genomföra regelbundna spridnings/lärkonferenser för respektive program. För de program där det är aktuellt kan utlysningar komma att genomföras. Finansiering Programmen finansieras via berörda nämnders årliga detaljbudgetar. Projektbeslut inom programmen tas löpande inom ramen för ovan nämnda detaljbudgetar. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut. Beredning Miljönämnden har fått löpande information om revideringsprocessen under perioden maj-december. För miljönämndens del har beredningen gått till enligt följande process; Presentation av genomförd utvärdering av befintliga program vid miljönämndens sammanträde den 16 juni Diskussion om slutsatser. Muntlig presentation och diskussion om förslag till indikativ inriktning av program baserad på utvärdering vid miljönämndens sammanträde den 8 september Utskickade förslag på mål och insatsområden för programmen inför miljönämnden den 27 oktober 2016 samt work shop vid nämndmötet. Möjlighet att därefter skicka in förslag via mail. Förslag till beslut vid miljönämndens sammanträde den 8 december. Dialog har förts mellan presidierna den 13 september Beslut tas i kollektivtrafiknämnden den 7 december 2016 och i regionutvecklingsnämnden den 14 december 2016.

10 Datum Diarienummer MN Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Program för hållbar energi och bioinnovation Beslutet skickas till Regionutvecklingsnämnden, regionutveckling@vgregion.se, för kännedom Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se, för kännedom 4 (4)

11 Beslutadav: Miljönämnden samt Regionutvecklingsnämnden Diarienummer:MN ,RUN Västra Götalandsregionens program för hållbar energi och bioinnovati on Innehållsansvar:Koncernstabregionalutveckling Dokumentetersätter: Handlingsprogramför hållbar energi

12 2 1 Inledning och syfte Programmet för hållbar energi och bioinnovation vänder sig till akademi, institut, företag, science parks, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till en hållbar utveckling av energisystem. Programmet vänder sig också till de aktörer som bidrar till en ökad användning av träråvara i byggbranschen. Västra Götalandsregionen ska med sina insatser bidra till en ekonomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar inom vissa styrkeområden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). Programmet bidrar även till genomförandet av Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Enligt VG2020 finns fyra generellt prioriterade frågor som ska genomsyra allt utvecklingsarbete i Västra Götaland: jämställdhet, integration, miljö/klimat samt internationalisering. Samtliga program ska beakta kriterierna och de ligger även till grund för bedömning av projektansökningar. Jämställdhet innebär att projekten främjar en jämlik fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Integration innebär att projekten skapar förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetsmarknad, näringsliv och akademi för utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden. Båda dessa kriterier bidrar till att samhällets resurser och kompetens används på ett smartare och mer effektivt sätt. Miljö/klimat innebär att projekten bidrar till en hållbar omställning av produktionen av varor och tjänster och/eller ett fossiloberoende Västra Götaland Internationalisering innebär att projekten bidrar till internationell samverkan, vilket bidrar till att Västra Götaland blir mer internationellt konkurrenskraftigt med ambitionen att bli världsledande på innovation inom styrkeområden. 2 Globala trender och utmaningar Den globala välfärden ökar vilket ställer större krav på elektrifiering och flexibla energilösningar. Den pågående urbaniseringen påverkar energiförsörjning och 60 procent av jordens befolkning beräknas leva i städer Elkonsumtionen har nästan fördubblats de senaste tjugo åren och det är troligt att den fortsätter att öka de närmaste årtiondena. Globalt är energitillförseln idag till 80 procent baserad på fossila råvaror men bidraget från förnybar energikällor ökar. I Europa ökar främst andelen energi som produceras från sol, vind och bioråvara. Efterfrågan på bioråvara förväntas öka kraftigt då användningsområden som idag är beroende av kol, olja och naturgas ersätts med bioråvara.

13 3 En stark trend som förändrar energisystemet är ökningen av decentraliserade energilösningar och prosumenter på marknaden, dvs. aktörer som är både användare och producenter av energi. Samtidigt som produktionen förändras sker en effektivisering av energianvändningen. EU kommissionen anser att investeringar i energieffektivitet i byggnader är bland det mest lönsamma för medborgarna och näringslivet i dag. Digitalisering är en annan stark trend som bland annat möjliggör fortsatt utveckling av automatisering och robotisering i industrin. Detta kan också leda till ökat elberoende och ökade krav på ett tillförlitligt energisystem. Beskrivna globala trender medför stora investeringar i modernisering och utbyggnad av energisystem globalt vilket ses som en möjlighet för det Västsvenska näringslivet. 3 Västsvenska förutsättningar Som beskrivits i avsnitt 2 pågår en ökande efterfrågan på smarta energisystemlösningar med väl fungerande informationsteknik och stor andel förnybar produktion. Västra Götalands näringsliv ligger långt framme inom flera av dessa områden. Kombinationen starkt utbildnings-, forsknings- och innovationssystem innebär stora möjligheter till metod-, system- och teknikutveckling i Västra Götaland. Nedan beskrivs ett urval av regionala förutsättningar och samverkansmiljöer i Västra Götaland. Smarta nät Västra Götaland har både stora, små och medelstora företag som är verksamma inom området smarta nät. Det finns en stor potential för dessa företag att växa och samtidigt underlätta introduktionen av mer förnybar elproduktion, bidra till effektreduktion samt skapa aktivare energikunder och på så sätt minska energiförbrukning. En intensifiering av utbytet mellan energi- och IT-branschen för att utveckla smartare nät har påbörjats beslutade regeringen att tillsätta ett forum för smarta elnät. Forumets fokus är att utveckla dialogen om smarta elnäts möjligheter samt utarbeta en nationell strategi i syfte att främja smarta elnät som en tillväxtbransch på en global marknad. Forumet är en viktig plattform för Västsvenska aktörer inom området. Vindkraft 2015 producerades 2,2 TWh vindkraftsel i Västra Götaland vilket är den största produktionen från ett enskilt län i Sverige. Det fanns dessutom vid samma tillfälle tillstånd för att bygga ytterligare 242 vindkraftverk vilket skulle kunna bidra med ytterligare 1,62,6TWh/år. Teknikutvecklingen inom branschen har varit enorm. Om en vindkraftspark som byggdes 2011 hade byggds 2016 skulle investeringskostnaden reducerats men 10 % samtidigt som elproduktion skulle öka med 40 %. Förutom ökad förnybar elproduktion finns flera regionala nyttor som kan uppstå vid en utbyggnad av vindkraft. Etablering av vindkraftverk innebär ett direkt behov av arbetskraft i eller runt kommunen där etableringen sker men också ett behov inom relaterad tillverkningsindustri.

14 4 Exempel på samverkansmiljö är Power Väst som är en regional plattform som verkar för att underlätta en fortsatt vindkraftutbyggnad och fler arbetstillfällen inom vindkraftsbranschen. Plattformen har ett planeringsmål om 5 TWh producerad vindel i Västra Götaland till år Solenergi I Västra Götaland finns en ökande trend i företagsetableringar uppströms i värdekedjan för solceller. Etablerade aktörer och nätverk inom byggindustri, installation, design och detaljhandel utgör en resurs som relativt lätt kan ta klivet in i värdekedjans marknadsnära delar. Teknikutvecklingen går fort, utveckling av organiska solceller sker exempelvis vid Chalmers tekniska högskola. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt, i synnerhet på byggnadsintegrerade solceller, sker på forskningsinstitut etablerade i Västra Götaland. Trots att vissa forskningsområden är starka och att den globala marknaden är stor har den svaga hemmamarknaden en tendens att dra ner styrkan hos innovationssystemet för solenergi. Nya processer och kemikalier från förnybar råvara En stor del av Sveriges raffinaderier och andra viktiga delar av kemiindustrin finns i Västra Götaland. Kemiindustrin står inför ett råvaruskifte där existerande industri arbetar för att byta processer och produkter till förnybart alternativ. Samtidigt ökar efterfrågan från kunder på fossilfria produkter. För att behålla sin konkurrenskraft behöver kemiindustrin ny teknik för att effektivare använda och omvandla biobaserad råvara från skog, åker, hav och avfallsflöden. Västsvenska Kemi- och Materialklustret är en regional samverkansplattform för hållbar kemi. Här samverkar framför allt aktörer från kemi-, energi- återvinnings- och skogsbranschen för omställning till en biobaserad ekonomi. Produktion av biogas Västra Götaland är den region som tillsammans med Skåne har störst potential för produktion av biogas från avfall som avloppsslam, hushållsavfall, gödsel, jordbruksavfall och restprodukter från livsmedelsindustri. Området kännetecknas av många aktörer och mindre affärsområden som representerar olika branscher längs en relativt komplex värdekedja där de olika leden är beroende av varandra för att utvecklas. Inom förgasning av skogsråvara är Västsverige världsledande vad gäller forskning och utveckling. Biogas är ett regionalt prioriterat område och Västra Götalandsregionens miljönämnd antog 2010 ett regionalt mål om att produktionen och användningen av biogas i Västra Götaland ska nå 2.4 TWh år 2020, varav häften från rötning och hälften från förgasning. Satsningen på produktion och användning av biogas motiveras av att det är ett lokalt producerat bränsle som bidrar till minskad klimatpåverkan, hållbar hantering av avfall från stad och land och återföring av näringsämnen till marken samtidigt som det ger landsbygdsutveckling. Biogas Väst är en regional samverkansplattform som bygger på ett nära samarbete mellan näringslivet, offentliga aktörer och akademi i Västra Götaland.

15 5 Energieffektivt byggande Västra Götaland är det län som har flest lägenheter i lågenergibyggnader vilket bland annat kan ses som ett resultat av att region och kommuner arbetat aktivt med frågan. Det finns dock ett behov av ökad kunskap och utveckling kring plan- och byggprocessen, metoder och dess involverade aktörer ur ett energiperspektiv. Passivhuscentrum Västra Götaland är ett offentligt miljöcentrum som verkar för att främja energieffektivt byggande och renovering genom information och utbildning, rådgivning, studiebesök. Byggande i trä Skogen ger dubbel klimatnytta, trädens tillväxt binder koldioxid från luften och skogsbaserade produkter kan ersätta mer klimatpåverkande produkter. Samtidigt växer Västra Götalands virkesförråd i skogen, dvs. skogen växer till i snabbare takt än vad vi avverkar. Dessa drivkrafter skapar ökat behov av och nya möjligheter för produkter baserade på skogsråvara. Det stora behovet av bostäder gör att nybyggnations- och renoveringssektorn är viktiga både i Sverige och i övriga EU-länder. Det finns stor potential i att utveckla biobaserade produkter för kostnadseffektiv användning i dessa sektorer. 4 Mål och målgrupper Västra Götalandsregionens program för hållbar energi och bioinnovation ska bidra till att: utveckla Västra Götalands energisystem för ökad produktion från förnybara källor och effektivare energianvändning. stärka innovationskraften genom att stimulera samverkan mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor. underlätta teknik och tjänsteutveckling som bidrar till minskad användning av fossil energi globalt. Målgruppen för programmet är akademi, institut, företag, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till ett eller flera av ovanstående mål. 5 Insatsområden Programmet pekar ut tre insatsområden: förnybar elproduktion och smarta nät förädling av bioråvara till material och energi effektiv energianvändning i bostad och industri

16 6 Inom alla tre områdena behöver det ske teknikutveckling, regeländringar, nya affärsmodeller och ändrat användningsmönster. Insatsområde 1 - Förnybar elproduktion och smarta nät Insatsområdet avser samverkan som leder till ökad andel förnybar energi i energisystemet. Utmaningen är att skapa ett säkert och tillförlitligt energisystem som inte har någon påverkan på klimatet, och som samtidigt tar hänsyn till annan ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. För vindkraft är det centralt att få en genomtänkt utbyggnad, där intrånget minskas och produktion ökas. Det är här viktigt att fortsätta med de befintliga regionala nätverken för att sprida information och kunskap om utbyggnad. Detta är också en möjliggörare för att använda den senaste tekniken, vilket är avgörande för en fortsatt utbyggnad. För solenergi gäller fortsätter teknikutveckling för att få till integrerade lösningar på bebyggda ytor i samhället. Insatser kopplade till utveckling av hemmamarknad är också viktigt vilket medför att de västsvenska teknikföretagen får ett enklare första insteg på marknaden. Förutom vind- och solkraft prioriterar Västra Götalandsregionen utveckling av Våg- och strömkraft. Dessa satsningar beskrivs inom handlingsprogrammet för hållbara maritima näringar Insatser ska bidra till: att underlätta introduktion av förnybar elproduktion och reduktion av effekttoppar. konceptutveckling för nya solenergilösningar och en ökad andel solenergi i energisystemet. konceptutveckling för vindkraft på land och till havs samt en ökad vindkraftsproduktion i energisystemet. Insatsområde 2 - Förädling av bioråvara till material och energi Insatsområdet avser samverkan som leder till ökad andel bioråvara i energisystemet. Det behövs dels ökad kunskap om och utveckling av hur den petroleumbaserade processindustrin kan öka användningen av biomassa, dels kunskap om hur landsbygden kan fortsätta att utvecklas inom användning, förädling och leverans av bioråvara och energi. Materialflöden ska också i så stor utsträckning som möjligt vara cirkulära, vilket innebär återanvändning och återvinning. En del av utmaningen är att åstadkomma nya effektivare produkter och tillverkningsprocesser. För utveckling i värdekedjan för biogas som bränsle är tillgången på substrat en förutsättning precis som avsättningen av gasen och biogödseln. Det är centralt att arbeta

17 7 med kostnads- och energieffektivisering i produktionsledet men även med nya användningsområden som till exempel råvara och processenergi för industrin som kan komplettera användningen av biogas som drivmedel. Kompletterande satsningar inom området sker också via programmet för hållbara transporter och programmet för livsmedel och gröna näringar Miljönämndens prioriterade områden för biogas beskrivs ytterligare i Kraftsamling Biogas Insatser ska bidra till: ökad produktion och användning av biobränsle inklusive biogas ökad takt för införande av bioråvara i raffinaderi och andra delar av kemiindustrin ökad hållbar produktion och användning av bioråvara från jord- och skogsbruk. Insatsområde 3 - Effektiv energianvändning i bostad och industri Insatsområdet avser samverkan som leder till effektivare energianvändning i bostad och service-sektorn samt i industrin. För att möta behovet av ökad byggtakt utan att kompromissa med energi- och miljömål krävs ökad nationell samordning inom energieffektivt byggande och förvaltning samt ett livscykeltänk vid val av byggmaterial. För att fortsätta utveckla trä som ett kostnadseffektivt och attraktiv byggmaterial är kompetenshöjande insatser kopplade till byggherrar och leverantörer viktiga. En annan utmaning är att renovera befintlig bebyggelse, särskilt miljonprogramsområdena, energieffektivt och samtidigt se till att människor som bor i dessa områden fortfarande har råd att bo kvar. Behovet är fortsatt stort av att öka effektiviteten i industrins energianvändning. Det behövs kunskap om både stegvisa mindre effektiviseringsåtgärder, stora genomgripande förändringar och helt nya, i dag okända processer och produktionssteg. Ett helhetsperspektiv är önskvärt i utvecklingen av värdekedjor för att undvika suboptimeringar. Viktiga utvecklingsområden är elektrifiering av industriella processer, digitalisering och automation samt nyttiggörande av lågvärdig värme. Insatser ska bidra till: ökad andel lågenergibyggnader i Västra Götaland. utveckling av koncept för kostnads- och energieffektiv renovering till flexibla och energieffektiva bostäder. minskad klimatpåverkan från byggprocess och material. kompetenshöjning för utveckling av trä som byggmaterial. ökad effektivitet av industrins energianvändning inklusive nyttiggörande av lågvärdig värme.

18 8 ökad andel förnybar energi i industrin. 6 Insatsformer och bedömning Ansökningar tas emot löpande. Dialog ska ske med programansvarig innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, projekt och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter, med substantiell medfinansiering från samverkande parter. Nivån av Västra Götalandsregionens medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Samverkansmiljöer är miljöer, centrumbildningar, labb etc. med relevans för insatsområdena. Finansiering sker via projektfinansiering av strategiska satsningar i samverkan med aktörer, med placering på t.ex. science parks. Direkta företagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens SMF-program där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU-kort finns. Bedömningskriterier för finansiering är: Relevans Bidrar projektet till programmets syfte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya och innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål. Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Har deltagarna kapacitet att skapa betydande förändringar? Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig? 7 Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

19 ÄRENDE 2

20 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hans Fogelberg Telefon: E-post: Till miljönämnden Program för hållbara transporter Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att anta Program för hållbara transporter Sammanfattning av ärendet Det nämndgemensamma handlingsprogrammet för hållbara transporter (regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden) löper ut 2016 och förslag till nytt program för perioden har tagits fram. Avsikten med programmet är att tydliggöra hur styrkeområdet transport ska bidra till genomförandet av den tidigare beslutade strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Transport har varit ett område för regionala insatser sedan Västra Götalandsregionen bildades. Det är fjärde gången som miljönämnden antar ett handlingsprogram för transporter och andra gången det är ett nämndgemensamt program tillsammans med regionutvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden. Handlingsprogram för hållbara transporter ( ) är i linje med, men föregick, den nationella utredningen Fossilfrihet på Väg. Den nu aktuella revideringen baseras på en ingående analys av transportproblematiken och aktörssystemet i relation till potentialen för området i Västra Götaland. Programmet har reviderats efter intern och extern utvärdering. Styrdokument och andra beslutade dokument Styrande dokument är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Andra regionala dokument som programmet bidrar till genomförandet av är Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter, Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland, Godstransportstrategin för Västra Götaland, Strategiska Vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 och Kraftsamling för biogas.

21 Datum Diarienummer MN Fördjupad analys För Västra Götaland handlar transport och fordon om stora näringslivssektorer där omställningen till ett hållbart transportsystem drivs av sektorernas omställning till en teknik och en ekonomi som är mindre fossilberoende. Sektorerna ingår i globala branschstrukturer vilka utvecklats under lång tid och som följer utvecklingsspår som inte enkelt kan påverkas. Insatser sker därför strategiskt och med syfte att nå effekt för miljö, ekonomi och samhälle. Teknik och marknad under omställningsperioder karaktäriseras av att ett flertal olika lösningar testas. Efter omställningen dominerar ett fåtal lösningar med global spridning. Insatser prioriteras för att i samverkan med aktörer nå spridning på inte bara regional utan också en global marknad. Det är lösningar för globala marknader som kan nå stor miljöeffekt och vara bas för en exportintensiv ekonomi. Västra Götaland erbjuder en utmärkt utvecklingsmiljö och demonstrationsplats för detta syfte. Resultatet är en förbättrad konkurrensfördel på de marknader som företagen verkar samtidigt som nya miljötekniklösningar sprids i regionen i tidiga faser. Förändringar Programtexten är uppdaterad utifrån aktuella utredningar och statistik. Regionala förutsättningar, särskilt om aktörssystemet i Västra Götaland, är beskrivet mer ingående än i förra programmet. Det är nu tydligt att programmet är principiellt öppet för insatser i de olika modala transportslagen, inklusive gång och cykel. Detta var inte uttalat i förra programmet. De tre tidigare insatsområdena har kompletterats med ett område som gäller transportsystemets digitalisering. Rubriken automatisering och uppkoppling avser alla aspekter av digitalisering inom transport. Tematiska områden för insatser i programmet för hållbara transporter är: Energieffektivisering Förnybara drivmedel och el Transporteffektivitet Automatisering och uppkoppling Den del av det tidigare programmet Biogas Väst som berör ökad användning av biogas inom transport ligger inom programmet för hållbara transporter. Kraftsamling biogas är paraply och sammanhållande text för de olika delarna av biogasinsatser som placerats i olika program. Arbetssätt Programmen en del av en större helhet och portfölj av insatser som VGR har inom transport. VGR har ett regionalt ansvar för att driva och utveckla kollektivtrafik, delta i planering av och genomföra insatser för infrastruktur, organisera egna transporter på ett miljöanpassat sätt samt utveckla näringslivet och kunskapsekonomin i hela Västra Götaland i en riktning som leder till en framtida ekonomi som är mindre fossilberoende. Programmet för hållbara transporter bidrar på olika sätt till genomförandet av denna större helhet. 2 (4)

22 Datum Diarienummer MN (4) Regionala insatser behöver samspela på ett smart sätt med det som sker i omvärlden. Insatser i programmet är effektiva om de växlar upp värdet av insatser som görs av andra finansiärer. Därför sker dialog med de relevanta myndigheterna. Detsamma gäller programmets inriktning i relation till de industriella aktörernas analyser och teknikval. Dialog sker med industriaktörer på både operativ nivå och på ledningsnivå. I genomförandet av programmet finns därför information om industriella prioriteringar som kan används för att rikta insatser så att regionala mervärden skapas. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut. Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för programmen har tagits fram med stöd från koncernstab kommunikation och externa relationer. Övergripande kommunikationsmål: 1. Politiker ska känna ägandeskap för programmen och veta hur arbetet i genomförandefasen fortskrider. 2. Identifierade målgrupper ska känna till innehållet och VGRs ambition och viljeinriktning med programmet/programmen samt VGRs roll i det regionala utvecklingsarbetet. 3. Rätt projektsökande och rätt innehåll i projektansökningarna samt engagemang i samverkansgrupper/nätverk som drivs av VGR. Externt planeras en gemensam informationsdag om de nya programmen i början av februari Därtill finns en ambition om att genomföra regelbundna spridnings/lärkonferenser för respektive program. För de program där det är aktuellt kan utlysningar komma att genomföras. Beredning Grunden i framtagandet av programmet genomfördes i det föregående programmet med workshops och avstämningar med externa aktörer. Revideringen under 2016 baseras på samlade erfarenheter inom regional utveckling och deltagande i nyckelpositioner/roller i förekommande nationella fora inom transport och kollektivtrafik. Det förra programmet inriktning föregick utredning Fossilfrihet på Väg och det nya programmets inriktning harmoniserar med Sveriges inspel till EUs nya programsatsning för transport och fordon inom Horisont De tre berörda nämnderna har fått löpande information om revideringsprocessen under perioden maj-november. För miljönämndens del har beredningen gått till enligt följande process;

23 Datum Diarienummer MN (4) Presentation av genomförd utvärdering av befintliga program vid miljönämndens sammanträde den 16 juni Diskussion om slutsatser. Muntlig presentation och diskussion om förslag till indikativ inriktning av program baserad på utvärdering vid miljönämndens sammanträde den 8 september Utskickade förslag på mål och insatsområden för programmen inför miljönämnden den 27 oktober 2016 samt work shop vid nämndmötet. Möjlighet att därefter skicka in förslag via mail. Förslag till beslut vid miljönämndens sammanträde den 8 december. Dialog har förts mellan presidierna den 13 september Beslut tas i kollektivtrafiknämnden den 7 december 2016 och i regionutvecklingsnämnden den 14 december Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga 1. Program för hållbara transporter Besluten skickas till Regionutvecklingsnämnden, regionalutveckling@vgregion.se Kollektiv- och infrastrukturnämnden, kollektiv@vgregion.se

24 Beslutadav: Miljönämnden , Kollektivtrafiknämnden samt Regionutvecklingsnämnden Diarienummer:RUN , KTN , MN Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter Innehållsansvar:Koncernstabregionalutveckling Dokumentetersätter: Handlingsprogramför hållbaratransporter

25 2 1 Inledning och syfte Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter vänder sig till akademi, institut, företag, science parks, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till att utveckla transportområdet. Programmet avser hela transportområdet och ska bidra till att nå regionala mål om en fossiloberoende region och nationella mål om en fossiloberoende fordonsflotta. Västra Götalandsregionen ska med sina insatser bidra till en ekonomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar inom vissa styrkeområden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). Programmet bidrar även till genomförandet av Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, Godsstrategi för Västra Götaland, samt kollektivtrafikprogrammet Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland Enligt VG2020 finns fyra generellt prioriterade frågor som ska genomsyra allt utvecklingsarbete i Västra Götaland: jämställdhet, integration, klimat/miljö samt internationalisering. Samtliga program ska beakta kriterierna och de ligger även till grund för bedömning av projektansökningar. Jämställdhet innebär att projekten främjar en jämlik fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Integration innebär att projekten skapar förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetsmarknad, näringsliv och akademi för utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden. Båda dessa kriterier bidrar till att samhällets resurser och kompetens används på ett smartare och mer effektivt sätt. Miljö/klimat innebär att projekten bidrar till en hållbar omställning av produktionen av varor och tjänster och/eller ett fossiloberoende Västra Götaland Internationalisering innebär att projekten bidrar till internationell samverkan, vilket bidrar till att Västra Götaland blir mer internationellt konkurrenskraftigt med ambitionen att bli världsledande på innovation inom styrkeområden. 2 Trender inom transporter och utmaningar inom miljö och klimat Trafikarbetet i Sverige har ökat över tid och förväntas fortsätta att öka till 2030 Ett väl fungerande och effektivt transportsystem är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt finns stora utmaningar att lösa som har att göra med att resande och transporter ökar i ett fossilberoende transportsystem. Trafikanalys och Trafikverket har analyserat hur transportarbetet utvecklas i Sverige och pekar på en förväntad ökning av både gods- och persontransporter. Den beräknade ökningen varierar mellan de olika transportslagen men trenden är gemensam. Det totala godstransportarbetet

26 3 räknat i tonkm och persontransportarbetet räknat i personkm beräknas öka från 2014 års nivå till 2030 med mellan 20 och 50 procent. Utsläppen från transporter ökar I ett transportsystem som är nästan helt beroende av fossila drivmedel finns, givet att inget annat ändras, ett samband mellan ökat trafikarbete och ökade utsläpp av fossil koldioxid. Utsläppen från bilar i Sverige har tidigare legat högre än genomsnittet i EU på grund av skillnader i fördelningen mellan andelen små respektive stora bilar samt andelen dieselbilar. Biltrafikens utsläpp av koldioxid har minskat något de senaste åren trots en ökning av trafikarbetet genom att nya bilar är betydligt mer energieffektiva. Utsläppen av fossil koldioxid från godstransporter i Sverige har ökat sedan 1990 och följer i det långa historiska perspektivet den ekonomiska utvecklingen. Trots en succesiv effektivisering och ökad användning av biodrivmedel har utsläpp av växthusgaser från tunga vägfordon i Sverige ökat med 15 procent mellan Utsläpp av fossil koldioxid från kollektivtrafik är liten. Kollektivtrafiken i Västra Götaland har i allt väsentligt redan ställt om till fossiloberoende. Spårvagnar går på el och flertalet bussar använder biodiesel, biogas eller el. En mindre andel kvarstår att ställa om, t ex färjetrafik. Andelen förnybar energi i drivmedel behöver öka och den totala energianvändningen minska Energimyndighetens analyser visar att transportsektorns energianvändning i Sverige år 2015 är 125 TWh varav inrikes transporter stod för 94 TWh. Vägtransporter dominerar inom inrikes transporter. Andelen bioenergi i drivmedel till vägtransporter år 2015 var cirka 15 procent. Dagens energianvändning för transporter är hög både i förhållande till nuvarande produktion och ett framtida hållbart uttag av bioenergi till drivmedel. Förutom att nyttja existerande råvaruströmmar för bioenergi från avfall och restprodukter så behöver det skapas storskalig produktion av bioråvara till drivmedel och drivmedelsproduktion. För att nå mål om en fossiloberoende fordonsflotta behöver energianvändningen inom transporter minska till cirka en tredjedel av dagens nivå, genom energieffektivisering i fordon, effektivisering på transportsystemnivå och minskad efterfrågan på transporter. Den enskilt största effektiviseringen av fordon ligger i elektrifiering av drivsystem. Det leder till minskat energibehov totalt. Behovet av elektrisk energi till bilar, bussar och distributionslastbilar är mindre än behovet av bioenergi i motsvarande konventionella fordon. 3 Regionala förutsättningar För Västra Götaland handlar transport och fordon också om stora näringslivssektorer där omställningen till ett hållbart transportsystem drivs av sektorernas omställning till teknik och ekonomi som är mindre fossilberoende. Sektorerna ingår i globala branschstrukturer. Västra Götaland kan vara en utvecklingsmiljö och demonstrationsplats för omställning. Det stärker utvecklingen av kunskapsekonomin och ger en konkurrensfördel på de globala marknader som företag verkar inom samtidigt som nya miljötekniklösningar sprids i regionen i tidiga faser. Fordonsindustrin Fordonsindustrin i Västra Götaland representerar en stor andel av Sveriges kompetens och utvecklingskapacitet inom området. Industrin är centrum i ett fordonskluster som består av fordonstillverkare, underleverantörer, teknikkonsulter, institut, samt för fordonsindustrin

27 4 viktig forskning och utbildning inom universitet och högskolor. Cirka personer motsvarande cirka 4 procent av arbetskraften i Västsverige är direkt anställda inom i fordonsindustrin. Effekten av dessa arbetstillfällen om indirekt anställda inkluderas är cirka 2 ggr högre på regional nivå och 3 ggr högre nationellt. En betydande andel av den tillverkande industrin i Västra Götaland ingår direkt eller indirekt i fordonsindustrin. Fordonsindustrin är en motor i ekonomin och ett starkt utvecklingskluster. En stor del av forskning och fordonsutvecklingen i Sverige sker inom Västra Götaland eller organiseras av de aktörer som finns i regionen. Stora delar av den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft sammanfaller med den regionala fordonsindustrins konkurrenskraft. Utveckling av förnybara drivmedel, elektrifiering av drivsystem, automatisering och uppkoppling av fordon inklusive nya tjänster, är globala trender och områden där Västra Götaland kan utvecklas via forskning och innovation. Godstransporter och godstransportnäringen Transport- och logistikföretag utgör ett utvecklingskluster i Västra Götaland. Cirka personer är direkt anställda i sektorn, motsvarande cirka 5 procent av anställda i Västsverige. Sektorn står därför för en viktig del av den regionala ekonomin. Västra Götaland är en nod för gods till Sverige. Drygt 50 procent av den svenska godsimporten i vikt räknat har hamnar med Västra Götaland som destination. Västra Götaland är därför ett naturligt centrum för utvecklingen av lösningar för ökad transporteffektivitet. Behovet av nya effektiva lösningar för högre transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag förutsätter utveckling, test och demonstration. Automatisering och uppkoppling av fordon och transportsystem Fordons-IT är en allt viktigare del av fordonsklustret och transportsystemet. Sektorns teknikinnehåll och lösningar har under en längre tid bidragit till att en allt större del av fordonens centrala funktioner digitaliserats. Det kluster av teknikföretag inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som är redan aktivt inom fordon och transport utgör en allt viktigare del av kunskapsekonomin och fordonsklustrets värdekedjor. I Västra Götaland finns specialiserade teknikföretag som utvecklar spetsteknologin inom mjuk- och hårdvara för fordonsindustrin. Denna delbransch kopplas nu samman med teknikföretag inom andra sektorer som arbetar med IKT. I kommande faser av digitalisering inom fordon och transporter så förs fordons- och transportindustrin samman med IKT på ett helt nytt och mer genomgripande sätt där nya industrigrenar växer fram. Innovation inom kollektivtrafik i samverkan med aktörer Kollektivtrafiken står inför en kraftig utbyggnad som i närtid baseras på existerande lösningar. För att kunna axla en framtida roll som starkt drivande för ett effektivt, säkert och attraktivt persontransportsystem behövs nya lösningar. Kollektivtrafik behöver integreras med samhällsplanering, bostäder och verksamheter. Kombinerad mobilitet innehåller förutom kollektivtrafikens egna system även samverkan med andra aktörer och sektorer som kan bidra till att göra hela resan effektiv. Forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet handlar dels om att ta till sig av den samlade kunskapen för bättre beslutsunderlag till den ordinarie verksamhetsutvecklingen, dels om att testa nya idéer i praktiken för att driva på utvecklingen. Kollektivtrafiknämndens FoU-insatser prioriteras utifrån målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Viktiga områden är: - smart kombination av färdsätt, - miljöteknik/drivmedel för fossilfrihet, - energieffektivitet och minskat buller, samt, - system för att effektivt höja kollektivtrafikens kapacitet.

28 5 Kemi- och raffinaderiindustri för framtidens drivmedel Framtidens hållbara förnybara drivmedel behöver produceras industriellt i stora volymer. En stor del av Sveriges raffinaderier och viktiga delar av kemiindustrin finns i Västra Götaland. Näringen är central för klimatomställningen av transportsektorn i hela Sverige. Den uppbyggda kapaciteten inom kemiindustrin är anpassad för dagens energibärare inom transport, diesel och bensin. Omställning kan ske genom att producera drivmedel som kan användas i existerande fordon, via olika hållbara förnybara energiråvaror från skog, grödor och avfall. I Västra Götaland finns arealer med potentiellt produktiv skogsmark som skulle kunna nyttjas för produktion av förnybara drivmedel med hög förnybar andel. Inom kemiindustri finns potential att utveckla industriella processer för att producera substrat till raffinaderier. Ny kemiindustri kan utvecklas kring förgasning av skogsavfall via en anläggning för forskning och utveckling inom förgasningsteknik i Göteborg. Biogasanvändning inom transport Biogas är ett regionalt prioriterat område där insatser är fördelade mellan olika verksamheter och regionala program. Miljönämnden antog 2010 ett regionalt mål om att produktionen och användningen av biogas i Västra Götaland ska nå 2,4 TWh år 2020, varav hälften från rötning och hälften från förgasning. Satsningen på produktion och användning av biogas motiveras av att det är ett lokalt producerat bränsle som bidrar till minskad klimatpåverkan och hållbar hantering av avfall från stad och land och återföring av näringsämnen till marken samtidigt som det ger landsbygdsutveckling. Området kännetecknas av många aktörer och affärsområden som fortfarande är små och som representerar olika branscher. De existerar längs en relativt komplex värdekedja där de olika leden är beroende av varandra för att utvecklas. Genom att det byggts upp en stark samverkan ligger Västsverige i framkant internationellt sett inom exempelvis produktion av flytande biogas och energieffektiv motorteknik för biogas i tunga fordon. Regionala insatser för utvecklingen av användning av biogas sker inom lastbilar, bussar och offentliga personbilsflottor. 4 Mål och målgrupper Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter ska bidra till följande mål: Transporter i Västra Götaland sker effektivt och klimatutsläpp från fossilbränsle minskar genom omställning En stärkt innovationskraft i Västra Götaland genom samverkan med näringsliv, forskning och offentlig sektor Teknik och tjänster utvecklas i regionen som sprids/exporteras och bidrar till minskad användning av fossilbränsle globalt Kollektivtrafikens behov av att utveckla, testa och demonstrera lösningar i samverkan med andra parter stöttas. Målgruppen för programmet är akademi, institut, företag, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till ett eller flera av ovanstående mål.

29 6 5 Insatsområden Tematiska områden för insatser i Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter är: Energieffektivisering Förnybara drivmedel och el Transporteffektivitet Automatisering och uppkoppling Inom insatsområdena behöver det ske forskning och utveckling, test och demo, implementering, regeländringar, samt ändring av affärsmodeller och användningsmönster. Regional och nationell rådighet att påverka varierar. Insatser väljs strategiskt. Insatsområde 1 - Energieffektivisering Insatsområdet avser samverkan som leder till att fordon och farkoster blir mer effektiva. Bioråvara och andra källor till förnybara energi är en knapp resurs och det behöver ske en kraftig energieffektivisering i transportsystemet. Energianvändningen i bilar, distributionslastbilar och bussar utgör en stor andel av den totala energianvändningen inom vägtransporter. Samtidigt är det där den enskilt största energieffektiviseringspotentialen genom ny teknik i fordon ligger, via elektrifiering av drivsystem. Energieffektivisering kan nås genom ett i hög grad elektrifierat transportsystem där förnybara drivmedel används i (ladd)elhybrider och där biodrivmedel i fordon utan elektrifierade drivsystem prioriteras för de delar av transportsektorn där elektrifiering är svår att genomföra, kostsam, eller inte ger någon fördel. Det gäller t ex för tunga och/eller långväga transporter där drivmedel som kan användas i dieselmotorer är en effektiv lösning under lång tid framöver, även om elvägar kan introduceras för lastbilar på delar av vägnätet. Insatser ska bidra till att: ställa om till mer energieffektiv teknik och energieffektiva lösningar i transportsystemen bidra till succesiv elektrifiering inom person och godstransporter förnybara drivmedel används energieffektivt. Insatsområde 2 - Förnybara drivmedel och el Insatsområdet avser samverkan som leder till att transportsektorns energiförsörjning blir mindre fossilberoende. Förnybara drivmedel behöver produceras, kommersialiseras och användas i stora volymer i transportsektor för att nå regionala och nationella mål till 2030 respektive Systemomställning behöver ske i steg. Konventionella drivmedel med hög andel förnybar energi som kan användas i existerande fordon har stor potential att spridas på kort sikt. Andra förnybara drivmedel kan introduceras i närtid på nischmarknader som redan existerar eller utvecklas. Ett exempel är biogas för distributionslastbilar och bussar samt kyld kondenserad gas för tunga och/eller långväga transporter. För el som drivmedel (energibärare) finns grundläggande infrastruktur för produktion och distribution, förutom det viktiga sista steget från nät till fordon. För att åstadkomma en hållbar utveckling med el som energibärare för transport behöver elen produceras från förnybara energikällor. Ökad andel förnybara och hållbara drivmedel

30 7 förutsätter inte bara innovation av teknik utan även nya affärs- och riskspridningsmodeller samt anpassade regel- och stödsystem. Ett specifikt utvecklingsområde är flytande biogas för tunga fordon i samverkan med industrin. Insatser i området sker även via programmen Energi och bioinnovation, Livsmedel och gröna näringar samt miljönämndens Kraftsamling Biogas. Insatser i programmet Hållbara transporter ska bidra till att: drivmedel med hög andel förnybar energi sprids i transportsektorn användning av biogas och el ökar på bekostnad av fossila bränslen kollektivtrafiken ställer om till förnybara drivmedel (inkl. förnybar el) med målet 80 procent minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer Insatsområde 3 - Transporteffektivitet Insatsområdet avser samverkan som leder till att de system som transporterar gods och människor blir mer effektiva och att förflyttningar inte sker i onödan. Med transporteffektivitet menas effektiva gods- och persontransporter, överflyttning av transportflöden, samt klimatplanering för ett framtida mer transporteffektivitet och transportsnålt samhälle. Kollektivtrafik och kombinerad mobilitet är en del av transporteffektiva persontransporter. Transporteffektivitet och högkapacitet inom gods innehåller flera delar som tillsammans kan ge betydande effekt. Godstransporter som baseras på fossil energi kan behöva flyttas över till transportslag med lägre andel fossil energi eller där transporterna kan ske med lägre energiförbrukning. Överflyttning av resor och gods till mindre miljöbelastande transportsätt kräver inte bara innovation av teknik utan även nya affärsmodeller och anpassade regel- och stödsystem. Transportsnåla lokalsamhällen är förtätade och planerade där bilen får en förändrad roll, t ex som lokalt transportmedel för ökad tillgänglighet för vissa grupper. En stor andel av urbana transporter kan lösas genom effektiv kollektivtrafik och nya transport- och tillgänglighetslösningar samt genom förbättrade möjligheter att gå och cykla. Insatser ska bidra till att: transporteffektiviteten ökar genom innovation och samverkan överflyttning sker från ett transportslag till ett ur miljö- och energisynpunkt bättre transportslag onödigt transportarbete undviks genom samhällsplanering kollektivtrafiken blir mer attraktiv och transporteffektiv, samt att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ökar. Insatsområde 4 - Automatisering och uppkoppling Insatsområdet avser samverkan som leder till att digitaliseringens potential utnyttjas i fordon och transportsystem. Med automatisering och uppkoppling avses teknik, tjänster och lösningar som baseras på att informations- och kommunikationstekniken är allt mer närvarande inom mobilitet, fordon och transport. Teknisk handlar det om fordonselektronik, utveckling av nya drivsystem, autonoma och automatiserade funktioner i fordon och transport, uppkopplade lösningar för mobilitet och kombinerad mobilitet inom kollektivtrafik, aktiv säkerhet, effektivitet samt tillgänglighet. Området automatisering och

31 8 uppkoppling är möjliggörare för de övriga insatsområden. Automatisering och uppkoppling kan också komma att förändra grundläggande förutsättningar i transportsystemet och bidra med helt nya transportlösningar och funktioner som inte funnits tidigare. Teknikstegen är successiva från mer enkla autonoma stödfunktioner till på sikt full automatisering i delar av transportsystemet. Vid en viss nivå av implementering av automatisering och uppkoppling kommer transportsystemet ha genomsyrats av den nya tekniken och en omställning har skett där systemet blivit intelligent. Insatser ska bidra till att: säkerheten ökar i fordon och i transportsystemet som helhet tillgängligheten i transportsystemen ökar och nya mobilitetstjänster utvecklas kollektivtrafiken drar nytta av den digitalisering som sker inom andra transportslag. 6 Insatsformer och bedömning Ansökningar tas emot löpande. Dialog ska ske med programansvariga innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, projekt och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter, med substantiell medfinansiering från samverkande parter. Nivån av Västra Götalandsregionens medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Samverkansmiljöer är miljöer, centrumbildningar, labb etc med relevans för insatsområdena. Finansiering sker via projektfinansiering av strategiska satsningar i samverkan med aktörer, med placering på t ex science parks. Direkta företagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens SMF-program där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU-kort finns. Bedömningskriterier för finansiering är: Relevans Bidrar projektet till programmets syfte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya och innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål. Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig?

32 9 De beslutande nämndernas uppdrag Nämnderna prioriterar insatser med utgångspunkt i respektive grunduppdrag och projektbeslut tas av respektive nämnd. Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att stötta utvecklingen av kunskapsekonomin och det regionala näringslivet och arbetsmarknaden med koppling till transporter så att verksamheterna kan fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att utveckla en effektiv och attraktiv kollektivtrafik som leder till ökande marknadsandel, men även att minska miljöpåverkan och verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Miljönämndens uppdrag är att arbeta med strategiskt miljöarbete inom organisationen Västra Götalandsregionen samt i territoriet Västra Götaland, med inriktning på ett hållbart transportsystem och en fossiloberoende fordonsflotta. 7 Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

33 ÄRENDE 3

34 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Program för Livsmedel och gröna näringar Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att anta Program för livsmedel och gröna näringar Sammanfattning av ärendet Det nämndgemensamma handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar (regionutvecklingsnämnden och miljönämnden) löper ut 2016 och förslag till nytt program för perioden har tagits fram. Avsikten med programmet är att tydliggöra hur styrkeområdet livsmedel och gröna näringar ska bidra till genomförandet av den tidigare beslutade strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Programmet för livsmedel och gröna näringar har uppdaterats som en del i revideringen av nämndgemensamma program. Regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har informerats och lämnat synpunkter löpande under revideringsprocessen. Underlag för det tidigare handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar togs fram under 2012 genom rundabordssamtal med berörda aktörer. Handlingsprogrammet har förlängts under 2016 då en extern utvärdering gjorts och revidering av programmet genomförts. Detta program ska löpa under tiden och det har i huvudsak samma inriktning. Därefter blir en ny regional utvecklingsstrategi vägledande för fortsatta insatser. Styrdokument och andra beslutade dokument Programmet för livsmedel och gröna näringar tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens två viktiga huvuduppdrag för regional utveckling och medborgarnas hälsa. Styrande dokument är Västra Götalandsregionens budget, Vision Västra Götaland och Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (En ledande kunskapsregion, En region för alla och En region där vi tar globalt ansvar). Programmet för livsmedel och gröna näringar bidrar även till genomförandet av Klimatstrategi för Västra Götaland; Fossiloberoende Västra Götaland 2030.

35 Datum Diarienummer MN (4) Utöver den interna styrningen finns även tydliga kopplingar till globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 och den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt i EU Den nationella livsmedelsstrategin har inte presenterats än men förväntas ge goda möjligheter till samverkan mellan nationell och regional nivå inom de insatsområden som föreslås för programmet. Fördjupad analys Slututvärderingen av det tidigare handlingsprogrammet genomfördes av Kontigo AB. Deras bedömning var att handlingsprogrammet för Livsmedel och gröna näringar har stärkt förutsättningarna för Västra Götalandsregionen och aktörerna att gemensamt samlas och positionera sig runt åtgärder som är viktiga för utvecklingen av området. Programmet har bidragit till en ökad samordning mellan regionutvecklingsnämndens och miljönämndens satsningar. Kontigo lyfte att insatserna varit ojämnt fördelade mellan åtgärdsområden och längs förädlingskedjan; de efterlyste mer balanserad allokering av resurser i det kommande programmet. Under den tidigare programperioden har långsiktiga satsningar gjorts för att stödja branschkluster och nätverk. Det är ett effektivt arbetssätt som gör det möjligt att erbjuda utvecklingsstöd till många företag, organisationer och personer. Dessutom har projektinsatser gjorts för att utveckla angelägna områden. Förändringar Det nya programmet för livsmedel och gröna näringar har i första hand inriktning på värdekedjan från råvara till livsmedel. Det kan även vara aktuellt för Västra Götalandsregionen att stödja utvecklingsinsatser inom andra delar av gröna näringar. Under den kommande perioden får programmet ökat fokus på klimatomställning, kompetensförsörjning och branschens attraktivitet. Det är särskilt relevant att tydligt lyfta in integrations- och jämställdhetsaspekter i arbetet med kompetensförsörjning. Restaurangsektorn har extra stor potential att ge ökad sysselsättning men utvecklingen begränsas redan av tillgången på arbetskraft. Under den tidigare programperioden har relativt lite resurser satsats på denna delbransch, men ambitionen är att lyfta den tydligare under kommande programperiod för att uppnå bättre balans mellan insatser i tidiga och senare skeden av förädlingskedjan. Det är fortsatt viktigt att satsa på utvecklingen av offentliga måltider där en åldrande befolkning utgör en utmaning men förbättrad nutrition också har potential att avlasta sjukvården. Delar av det tidigare biogasprogrammet lyfts också in i det nya programmet för livsmedel och gröna näringar. Antalet insatsområden har minskats till tre: Ökad konkurrenskraft genom kraftsamling och innovation Förbättrad kompetensförsörjning och ökad attraktivitet i branschen Hållbar konsumtion av livsmedel Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för programmen har tagits fram med stöd från koncernstab kommunikation och externa relationer. Kommunikationsplanen är ett verktyg dels för de tjänstepersoner inom VGR som är utsedda som ansvariga för programmen dels de tjänstepersoner som på olika sätt arbetar med genomförande av

36 Datum Diarienummer MN (4) programmen, t.ex. projekt-/processledning och handläggning av projektansökningar. Kommunikationsplanen omfattar även nämnderna som målgrupp. Övergripande kommunikationsmål: 1. Politiker ska känna ägandeskap för programmen och veta hur arbetet i genomförandefasen fortskrider. 2. Identifierade målgrupper ska känna till innehållet och VGRs ambition och viljeinriktning med programmet/programmen samt VGRs roll i det regionala utvecklingsarbetet. 3. Rätt projektsökande och rätt innehåll i projektansökningarna samt engagemang i samverkansgrupper/nätverk som drivs av VGR. Externt planeras en gemensam informationsdag om de nya programmen i början av februari Därtill finns en ambition om att genomföra regelbundna spridnings/lärkonferenser för respektive program. För de program där det är aktuellt kan utlysningar komma att genomföras. Finansiering Programmen finansieras via berörda nämnders årliga detaljbudgetar. Projektbeslut inom programmen tas löpande inom ramen för ovan nämnda detaljbudgetar. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut. Beredning De två berörda nämnderna har fått löpande information om revideringsprocessen under perioden maj-december. För miljönämndens del har beredningen gått till enligt följande process; Presentation av genomförd utvärdering av befintliga program vid miljönämndens sammanträde den 16 juni Diskussion om slutsatser. Muntlig presentation och diskussion om förslag till indikativ inriktning av program baserad på utvärdering vid miljönämndens sammanträde den 8 september Utskickade förslag på mål och insatsområden för programmen inför miljönämnden den 27 oktober 2016 samt work shop vid nämndmötet. Möjlighet att därefter skicka in förslag via mail. Förslag till beslut vid miljönämndens sammanträde den 8 december. Dialog har förts mellan presidierna den 13 september Beslut tas i kollektivtrafiknämnden den 7 december 2016 och i regionutvecklingsnämnden den 14 december 2016.

37 Datum Diarienummer MN Koncernkontoret Helena. L Nilsson Bilaga Program för livsmedel och gröna näringar Besluten skickas till Regionutvecklingsnämnden, regionutveckling@vgregion.se 4 (4)

38 Beslutadav Miljönämnden samt Regionutvecklingsnämnden Diarienummer:MN ,RUN Västra Götalandsregionens program för livsmedel och gröna näringar Innehållsansvar:Koncernstabregionalutveckling Dokumentetersätter: Handlingsprogramför Livsmedeloch gröna näringar

39 2 1 Inledning och syfte Västra Götalandsregionens program för livsmedel och gröna näringar ska bidra till utvecklingen mot en hållbar livsmedelsförsörjning. Västra Götaland har naturgivna gynnsamma förutsättningar för lantbruk, trädgård, fiske och vattenbruk. Primärproduktionen utgör en viktig grund för förädlingsindustri och i förlängningen även företag inom detaljhandeln och restaurangsektorn. Livsmedelssektorn från jord till bord är en viktig bransch som kan ge fler arbetstillfällen och bidra till hållbar utveckling. Goda matvanor är avgörande för att främja hälsa och undvika ohälsa bland medborgarna. Programmet beskriver den långsiktiga inriktningen för regionutvecklingsnämndens och miljönämndens prioriteringar inom livsmedel och gröna näringar och bygger på Västra Götalandsregionens uppdrag för att främja regional utveckling och medborgarnas hälsa. Den del av gröna näringar som i första hand avses är råvaruproduktion för livsmedel, men även andra delar av gröna näringar kan vara aktuella för insatser från Västra Götalandsregionen. Under programperioden läggs särskilt fokus på klimatomställning, kompetensförsörjning, utveckling och innovation. Västra Götalandsregionen ska med sina insatser bidra till en ekonomisk, ekologisk och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar inom vissa styrkeområden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Programmet bidrar även till genomförandet av Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Enligt VG2020 finns fyra generellt prioriterade frågor som ska genomsyra allt utvecklingsarbete i Västra Götaland: jämställdhet, integration, miljö/klimat samt internationalisering. Samtliga program ska beakta kriterierna och de ligger även till grund för bedömning av projektansökningar. Jämställdhet innebär att projekten främjar en jämlik fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Integration innebär att projekten skapar förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetsmarknad, näringsliv och akademi för utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden. Båda dessa kriterier bidrar till att samhällets resurser och kompetens används på ett smartare och mer effektivt sätt. Miljö/klimat innebär att projekten bidrar till en hållbar omställning av produktionen av varor och tjänster och/eller ett fossiloberoende Västra Götaland Internationalisering innebär att projekten bidrar till internationell samverkan, vilket bidrar till att Västra Götaland blir mer internationellt konkurrenskraftigt med ambitionen att bli världsledande på innovation inom styrkeområden.

40 3 2 Trender och utmaningar Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Efterfrågan på livsmedel i världen förväntas dubbleras inom 40 år. Redan dagens produktion och konsumtion av livsmedel ger upphov till stor miljöpåverkan. Det kommer att behövas både effektivisering och omställning av produktion, förädlingsprocesser och förändrade konsumtionsvanor för att kunna klara livsmedelsförsörjningen, om inte miljön och de långsiktiga förutsättningarna för livsmedelsproduktion ska äventyras. Jordbrukssektorn i Sverige har genomgått en stor strukturomvandling där sammanslagningar till större företag varit den dominerande trenden. Samtidigt har mindre företag hittat nischer och skapat konkurrenskraft genom diversifiering. Västra Götaland är länet med störst jordbruksareal i landet. Länet har även landets största arealer av ekologisk odling; 22 % av den ekologiska odlingen i Sverige och 22 % av totala arealen jordbruksmark brukas ekologiskt i det egna länet (2015). Produktionen av mjölk och nötkött dominerar, vilket präglar landskapet genom att vall odlas på nästan hälften av jordbruksmarken. Jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel och restaurangverksamhet sysselsatte nästan personer i Västra Götaland under 2014 vilket motsvarade 5,6 % av alla sysselsatta. Av dessa var 60 % män och 40 % kvinnor. Detaljhandel av livsmedel sysselsatte ytterligare några tusen personer, men i statistiken går det inte att skilja mellan detaljhandel av livsmedel och andra produkter. Mellan åren 2007 och 2014 har sysselsättningen ökat med 14 % i livsmedelssektorn i Västra Götaland. De största ökningarna har skett inom restaurang (privata och offentliga). Antalet företag har ökat från ca år 2007 till ca år Utbildningsnivån är generellt låg i livsmedelssektorn jämfört med genomsnittet i Västra Götaland och behovet av både kompetensförsörjning och kompetensutveckling är stort. Frågan om landets låga självförsörjningsgraden för livsmedel har aktualiserats under senare år. Många anser att den inhemska produktionen behöver öka kraftigt och att variationen av grödor också behöver öka, inte minst proteingrödor. Det är viktigt att veta att även den inhemska produktionen är sårbar och beroende av andra länder då många insatsvaror importeras, exempelvis diesel för växtodling. Sverige importerar ungefär dubbelt så mycket jordbruksprodukter och livsmedel som vi exporterar vilket illustrerar den konkurrenssituation som livsmedelsproducenterna i Västra Götaland verkar i. Siffrorna visar också den potential som finns att öka den egna marknadsandelen i Sverige för svenska producenter. Det internationella intresset för nordisk mat ger också positiva förutsättningar för den ökande måltidsturismen i Sverige och för livsmedelsexport. Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som övervikt, kroniska sjukdomar och dålig tandhälsa. En åldrande befolkning innebär utmaningar för samhället på olika sätt; också då det gäller livsmedelsområdet. Det saknas till exempel innovativa lösningar som kan ge bra måltidskvalité och matglädje för äldre som bor kvar i hemmen. Matvalet är också viktigt ut miljösynpunkt. Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. I dagsläget är utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten

41 4 beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan. Från EU-nivå görs stora satsningar inom livsmedel och gröna näringar, som finansiering av jordbrukspolitiken genom CAP (Common Agricultural Policy) och Horizon Arbetet med en nationell livsmedelsstrategi pågår, många regioner i Sverige tar fram egna livsmedelsstrategier och kommuner visar ett ökande intresse för att jobba strategiskt inom livsmedelsområdet. 3 Mål och målgrupper Västra Götalandsregionens program för livsmedel och gröna näringar ska bidra till: stärkt innovationskraft i Västra Götaland genom samverkan mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor mer hållbar livsmedelsproduktion för att möta utmaningar inom klimat- och miljöområdet och för att möta ökande kundkrav ökad sysselsättning med fokus på kompetensförsörjning, branschens attraktivitet och utveckling av små och medelstora företag mer hållbar konsumtion av livsmedel för att främja folkhälsa och minska miljöpåverkan Målgruppen för programmet är akademi, institut, företag, offentliga parter och andra organisationer som samverkar och bidrar till ett eller flera av ovanstående mål. 4 Insatsområden Västra Götalandsregionens program för livsmedel och gröna näringar är indelat i tre insatsområden för att öka konkurrenskraften, främja ökad sysselsättning och integration samt att bidra till klimatomställning och mer hälsosamma matvanor. Insatsområde 1 Ökad konkurrenskraft genom kraftsamling och innovation Insatsområdet tar utgångspunkt i området En ledande kunskapsregion i Västra Götaland Programmet ska bidra till att stärka företagens utveckling och samverkan som ska leda till hållbar produktion och tjänsteutveckling. Stödinsatserna ska utgå ifrån de enskilda företagens utvecklingsbehov och bidra till nätverksinsatser för att stärka branschkluster. Det är avgörande att stärka kunskapscentra och skapa innovationsfrämjande miljöer och att främja internationella samarbeten. Insatserna ska leda till ökade konkurrenskraft på hemmamarknaden och ökad export. Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med ökad konkurrenskraft genom kraftsamling och innovation. Insatser ska bidra till att:

42 5 stärka företagens utveckling och samverkan främja entreprenörskap och intraprenörskap stärka kunskapscentra inom livsmedel och gröna näringar främja internationella samarbeten Insatsområde 2 Förbättrad kompetensförsörjning och attraktivitet i branschen En av de bärande tankarna i Västra Götaland 2020 är att ge invånarna i hela Västra Götaland bra möjlighet till utbildning och arbete. Livsmedel och gröna näringar har potential att bidra till att fler får meningsfulla jobb i hela regionen. Behovet av ny arbetskraft ska vara drivkraften för satsningar på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kopplingarna mellan arbetsliv och studier behöver stärkas och insatser för validering och matchning av kompetens ska intensifieras. Ansvaret för utbildningssystem och kompetensutvecklande insatser är fördelat mellan nationell, regional och lokal nivå. Genom ökad samordning mellan de politiska nivåerna kan kompetensförsörjningen till arbetsgivare inom livsmedel och gröna näringar förbättras och effektiviseras. Insatser ska bidra till: ett samlande grepp för utbildning och kompetensförsörjning ge ökade möjligheter för yrkesbyte främja mångfald och jämställdhet Insatsområde 3 Hållbar konsumtion av livsmedel Hållbar konsumtion och tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland. I den regionala strategin för tillväxt och utveckling slås det fast att Västra Götaland ska vara en region där vi tar globalt ansvar. Det handlar bland annat om att vi behöver öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Samtidigt kan konkurrenskraften för företag i regionen stärkas och förutsättningarna bli bättre för långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vara proaktiv genom att både främja och möta förändrad efterfrågan som styr mot mer hållbar konsumtion av livsmedel. För livsmedel och gröna näringar finns goda förutsättningar att stärka utvecklingen både i städer och på landsbygden och främja samverkan mellan olika delar av Västra Götaland. I Västra Götaland finns etablerad samverkan mellan kommuner och regionen inom offentliga måltider. Offentliga aktörer har visat att de kan spela en viktig roll då det gäller miljöfrågor. Inköpen av ekologiska produkter i offentlig sektor har bidragit till att utveckla produktion och marknad för ekologiska produkter, där nu också den privata konsumtionen

43 6 ökar på allvar. Större andel vegetariskt på tallriken kommer att minska klimatpåverkan och samtidigt främja folkhälsan. Matsvinnet uppskattas ligga på omkring 25 %. Minskat matsvinn ger minskade kostnaderna för inköp, vilket kan ge utrymme för inköp att livsmedel av bättre kvalité. Det matrester som ändå uppstår bör samlas in och kan användas för biogasproduktion och återföring av växtnäring. Programmets insatser ska bidra till: Ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att vara drivande i omställningen till hållbar livsmedelskonsumtion Större andel vegetariskt på tallriken är nödvändigt för att nå klimatmål och bidrar samtidigt till förbättrad folkhälsa Minskat matsvinn och insamling till biogasproduktion av det matrester som ändå uppstår (Detaljerad beskrivning av området finns i Kraftsamling Biogas ) 5 Insatsformer och bedömning Ansökningar tas emot löpande. Dialog ska ske med programansvarig innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, projekt och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter, med substantiell medfinansiering från samverkande parter. Nivån av Västra Götalandsregionens medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Samverkansmiljöer är miljöer, centrumbildningar, labb etc. med relevans för insatsområdena. Finansiering sker via projektfinansiering av strategiska satsningar i samverkan med aktörer, med placering på t.ex. science parks. Direkta företagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens SMF-program där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU-kort finns. Bedömningskriterier för finansiering är: Relevans Bidrar projektet till programmets syfte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya och innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål.

44 7 Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Har deltagarna kapacitet att skapa betydande förändring? Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig? 6 Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

45 ÄRENDE 4

46 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Beslut om Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland Förslag till beslut 1. Miljönämnden antar Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland 2. Miljönämnden avsätter resurser årligen i detaljbudgeten för att leda kraftsamlingen och samordna prioriterade insatser. Sammanfattning av ärendet Miljönämndens Program för biogasutveckling i Västra Götaland löper ut Under 2016 sker därför en revidering av programmet parallellt med revideringen av de nämndövergripande handlingsprogrammen inom områdena transport, energi respektive livsmedel och gröna näringar. Inför perioden föreslås en förändring i strukturen för VGRs satsning på externt utvecklingsarbete inom biogasområdet. Det innebär att miljönämnden fortsätter vara huvudman för Biogas Väst som en regional samverkansplattform, medan projektmedel inom biogasområdet istället hanteras i de nämndövergripande programmen för Hållbara transporter, Hållbar energi och bioinnovationer respektive Livsmedel och gröna näringar. Denna förändring öppnar upp för ökade resurser till området genom att fler nämnder kan gå in med projektmedel. Både MN, RUN och KTN har tagit upp fokusområdet Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas från VGRs rambudget för 2016 och 2017 i sina respektive detaljbudgetar. Samtidigt tydliggör förändringen att insatser som stöttar biogasutvecklingen inte är en isolerad fråga i sig utan bidrar till att lösa olika samhällsutmaningar och har bäring på flera olika regionala mål både inom transportområdet, energiområdet och inom de gröna näringarna. För att synliggöra, tydliggöra och fortsätta hålla ihop de satsningar som miljönämnden gör för ökad biogasutveckling, föreslås att miljönämnden antar Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland. Kraftsamlingen sker på följande fyra sätt: 1. Plattformen Biogas Väst - koordinering av Biogas Väst som en neutral plattform för aktörssamverkan

47 Datum Diarienummer MN Påverkansarbete och strategisk samverkan med andra regioner 3. Projektmedel via programmen för regionala utvecklingsinsatser till insatser som driver på biogasutvecklingen 4. Föra dialog med ansvariga nämnder/styrelser om användningen av biogas i Västra Götalandsregionens egna verksamheter Det övergripande syftet är att fortsätta samla och driva på runt de viktigaste insatserna för att öka produktionen och användningen av biogas, men också att visa på långsiktighet och politisk vilja på regional nivå och därmed vara vägledande för de satsningar som görs av aktörer verksamma inom området för att bidra till målen. Kraftsamlingen utgår från det regionala inriktningsmålet 2,4 TWh producerad och använd biogas per år i Västra Götaland 2020 som miljönämnden antog I revideringen av biogasprogrammet har miljönämnden övervägt om detta mål bör sänkas, då det är långt kvar till att det nås. Förslaget är dock att det ligger kvar som just ett inriktningsmål som ska visa på ambitionen inom området på sikt. Att sänka målet vore att skicka motsatta signaler. Satsningen på biogas ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrande dokument. Enligt klimatstrategin för Västra Götaland ska den västsvenska ekonomin bli fossiloberoende En del i arbetet är övergången från fossil till förnybar energi och där är lokalt producerad biogas en pusselbit, som dessutom ger nya arbetstillfällen och exportmöjligheter. I VG 2020 stöder Kraftsamling biogas ett mer resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan, en mer kretsloppsinriktad avfallshantering samt Västra Götaland som modell för hållbar landsbygdsutveckling och ökat samspel stad/land. I regionfullmäktiges budget för 2016 och 2017 anges att satsningen på biogas är en viktig fråga för minskade klimatutsläpp och även för att nå ett ökat kretsloppstänkande, samt att VGR bör medverka till att främst stimulera fler användare av biogas. Det framgår även av ett av budgetens fokusområden. Västra Götalandsregionens egna transporter ska, enligt miljöplanen , vara fossiloberoende år Samma mål återfinns även i trafikförsörjningsprogrammet som styr kollektivtrafiken i Västra Götaland. Satsningen på biogas är en viktig del för att möjliggöra Västra Götalandsregionens omställning för att nå målet. Mellan har Västra Götalandsregionen genom Miljönämnden varit huvudman för Biogas Väst och det har skett i nära samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland som också medfinansierat arbetet. Länsstyrelsen har meddelat att de är positiva till att fortsätta ha ett nära samarbete och medfinansiera Biogas Väst, men att få det formella på plats kvarstår. Fördjupad beskrivning av ärendet En fortsatt satsning på produktion och användning av biogas i Västra Götaland motiveras av att det är ett lokalt framställt bränsle från lokal råvara som bidrar till att minska användningen av fossil energi och därmed klimatpåverkan. Avfall och restprodukter från stad och landsbygd tas omhand som en resurs och näringsämnen återförs till marken via biogödsel, som ersätter importerad fossil handelsgödsel. Genom att ha bäring på mer än en samhällsutmaning åt gången är 2 (5)

48 Datum Diarienummer MN detta ett konkret exempel som bidrar till en cirkulär bioekonomi. Västsverige ligger i framkant internationellt sett och är den region som tillsammans med Skåne har störst potential för produktion av biogas från avfall och restprodukter. Även inom förgasning av skogsråvara är Västsverige världsledande vad gäller forskning och utveckling. Om 2,4 TWh nås kan det leda till motsvarande helårsanställda i länet längs biogasens värdekedja, visar utredningen Sysselsättning inom biogasområdet i Västra Götaland nuläge och prognos för år 2020 (2012). Med ett lokalt producerat bränsle blir vi dessutom mer oberoende av händelser i omvärlden och de resurser som läggs på drivmedel kan stanna i länet. En viktig bidragande faktor till Västsveriges ledande position är att det byggts upp en stark samverkan mellan de olika aktörerna i biogaskedjan genom Biogas Väst sedan starten för drygt 15 år sedan. För att nå målen, krävs en positiv utveckling längs hela värdekedjan från substrat/råvara via distribution till slutanvändning. Det krävs också en fortsatt samlande drivkraft och arena för samverkan och utbyte. Uppföljning av Kraftsamling Biogas följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De aktiviteter som genomförs och de projekt som beslutas ska bidra till genomförandet och är därmed en del i den utvärdering som kommer att ske vid avslut. Finansiering Miljönämnden avsätter resurser för att leda kraftsamlingen och koordinera plattformen Biogas Väst för aktörssamverkan. Under 2017 sker det genom en budgetpost i miljönämndens detaljbudget som ska täcka personalkostnader för processledningen, kommunikationsstöd samt andra omkostnader. Totala kostnaden är budgeterad till 2 miljoner kronor per år, varav en del högst troligt kommer medfinansieras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Under perioden har Länsstyrelsen i Västra Götaland medfinansierat arbetet med 50% och de är indikativt positiva till en fortsatt nära samverkan. Miljönämnden kan besluta om projektmedel till insatser och samverkansprojekt som driver på biogasutvecklingen och det sker genom de olika programmen för regionala utvecklingsinsatser. De projektmedel miljönämnden beslutar till utvecklingsprojekt inom biogas bör ligga i linje med och bidra till målen i Kraftsamling Biogas Kommunikation Att genomföra miljönämndens samlade satsning på biogas och att vara huvudman för plattformen Biogas Väst kräver kommunikationsstöd och olika typer av kommunikationsinsatser, på samma sätt som skett under perioden Kommunikationsplanen behöver uppdateras utifrån de prioriterade områden och målgrupper som kraftsamlingen ska verka för. 3 (5)

49 Datum Diarienummer MN (5) Beredning Presentation av genomförd utvärdering av befintliga program vid miljönämndens sammanträde den 16 juni Diskussion om slutsatser. Muntlig presentation och diskussion om förslag till indikativ inriktning av program baserad på utvärdering vid miljönämndens sammanträde den 8 september Utskickade förslag på mål och insatsområden för programmen inför miljönämnden den 27 oktober 2016 samt work shop vid nämndmötet. Möjlighet att därefter skicka in förslag via mail. Förslag till beslut vid miljönämndens sammanträde den 8 december. Kraftsamlingens mål och inriktning har stämts av med Länsstyrelsen och med en referensgrupp av biogasaktörer från Västra Götaland. Framtagandet av förslaget på Kraftsamling Biogas har skett parallellt med framtagandet av de nya programmen för Hållbara transporter, Hållbar Energi och bioinnovation respektive Livsmedel och gröna näringar En nära dialog har skett mellan de olika processerna för att säkerställa att de prioriterade områdena överensstämmer mellan Kraftsamling Biogas och aktuella program där synergier finns. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland Besluten skickas till Regionutvecklingsnämnden, regionalutveckling@vgregion.se för kännedom Kollektivtrafiknämnden, kollektivtrafik@vgregion.se för kännedom Hans Fogelberg, Programmet Hållbara transporter, hans.fogelberg@vgregion.se för kännedom Leif Magnusson, Programmet Hållbara transporter, leif.magnusson@vgregion.se för kännedom Gustaf Zettergren, Programmet Hållbar Energi och bioinnovation, gustaf.zettergren@vgregion.se för kännedom Berit Mattsson, Programmet Livsmedel och gröna näringar, berit.m.mattsson@vgregion för kännedom Maarit Krans, Ekonomi, maarit.krans@vgregion.se för kännedom

50 Datum Diarienummer MN Sophia Olander, Landsbygdsavdelningen, Länsstyrelsen Västra Götalands län, för kännedom 5 (5)

51 1 (11) Handlingsplan Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland

52 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) Inledning I Västra Götaland finns en stark vilja att ställa om till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt långsiktig hållbar utveckling. På nationell nivå är målet Fossilfritt Sverige 2045 och att år 2030 ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå dit krävs en rad kraftfulla åtgärder. Vi behöver halvera energianvändningen genom minskat transportbehov och effektivare fordon. Vi behöver gå över till el där det är möjligt. Men vi kommer också behöva stora mängder biobaserade drivmedel. Tillgången på hållbart producerat biodrivmedel kan öka kraftigt, men är begränsad jämfört med dagens totalanvändning av bensin och diesel. Tillgången på hållbar biomassa från skogen och jordbruket är central och även samhällets flöden av avfall och restprodukter är resurser i form av bioråvara som bör utnyttjas smart. Till år 2030 uppskattar den nationella utredningen Fossilfrihet på väg att det behövs 20 TWh biodrivmedel och av dessa har biogasens potential att bidra med 12 TWh. Västra Götaland är den region som tillsammans med Skåne har störst potential för produktion av biogas från avfall och restprodukter. Flera av kommunerna är ledande i landet när det gäller att sortera ut det gröna avfallet, lantbrukets potential har omsatt till konkreta satsningar, avloppsslam blir fordonsbränsle och en rad aktörer driver forsknings- och utvecklingsprojekt. Även inom förgasning av skogsråvara till biogas är Västsverige världsledande vad gäller forskning och utveckling. Samtidigt finns en rad utmaningar för att förverkliga den potential som finns och biogasnäringen hämmas av låg lönsamhet. En orsak är att priset på fossila bränslen är lågt, och det är svårt för de förnybara alternativen att konkurrera. De gasformiga bränslena har ännu inte heller samma förutsättningar på marknaden som de flytande förnybara drivmedlen. Området kännetecknas av många aktörer och affärsområden som fortfarande är relativt små och representerar olika branscher längs en komplex värdekedja där de olika leden är beroende av varandra för att utvecklas. Det saknas långsiktiga nationella spelregler, vilket ger en osäkerhet att våga investera. Genom att det byggts upp en stark samverkan sen slutet av 1990-talet ligger Västsverige dock i framkant internationellt. Samverkansplattformen Biogas Väst utvecklades med BRG (Business Region Göteborg) som huvudman och Västra Götalandsregionen (VGR) som delfinansiär. Sedan 2011 är VGR genom Miljönämnden huvudman och det har skett i nära samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götaland som också medfinansierat arbetet antog miljönämnden det regionala inriktningsmålet 2,4 TWh producerad och använd biogas per år 2020 i Västra Götaland. Satsningen på biogas ligger i linje med Västra Götalandsregionens styrande dokument. Enligt klimatstrategin för Västra Götaland ska den västsvenska ekonomin bli fossiloberoende En del är övergången från fossil till förnybar energi och där är lokalt producerad biogas en pusselbit, som dessutom ger nya arbetstillfällen och exportmöjligheter. I Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland stöder Kraftsamling Biogas ett mer resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan, en mer kretsloppsinriktad avfallshantering samt Västra Götaland som modell för hållbar

53 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) landsbygdsutveckling och ökat samspel stad/land. I regionfullmäktiges budget för 2016 och 2017 anges att satsningen på biogas är en viktig fråga för minskade klimatutsläpp och även för att nå ett ökat kretsloppstänkande i Västra Götaland, samt att Västra Götalandsregionen bör medverka till att främst stimulera fler användare av biogas. Syfte Syftet med Kraftsamling Biogas : ange mål och inriktning för miljönämndens satsningar inom biogasområdet visa på långsiktighet och politisk vilja på regional nivå inom detta område och därmed vara vägledande för de satsningar som görs av aktörer verksamma inom området för att bidra till målen stötta en samverkansplattform för områdets aktörer och vara en drivkraft runt de viktigaste insatserna för att öka biogasutvecklingen Kraftsamlingens övergripande mål och inriktning Kraftsamling Biogas siktar mot det inriktningsmål som miljönämnden antog 2010 baserat på potentialberäkningar på produktionssidan för länet: Produktionen av biogas i Västra Götaland ska nå 2,4 TWh/år 2020, varav 1,2 TWh genom rötning och 1,2 TWh genom termisk förgasning. Användningen av biogas i Västra Götaland främst som fordonsdrivmedel - ska nå 2,4 TWh/år Det skulle räcka till cirka 15% av dagens vägtransportarbete i Västra Götaland. Det krävs en kraftig ökning för att nå målet producerades 0,35 TWh biogas i Västra Götaland fördelat på 47 rötningsanläggningar och en förgasningsanläggning. Det såldes samtidigt 0,25 TWh fordonsgas varav 79 % utgjordes av biogas. I hela landet producerades det ca 2 TWh biogas. Användningen av biodrivmedel i vägtransportsektorn totalt i Sverige 2015 var ca 13 TWh (ca 15 %) varav biogas 1,13 TWh, vilket motsvarar 9 procentenheter av den totala biodrivmedelsanvändningen. Miljönämnden har övervägt om målet 2,4 TWh bör revideras då det är långt kvar till att det nås. Beslutet är dock att det ska ligga kvar just ett inriktningsmål som ska visa på ambitionen inom området på sikt. Motivet är bland annat att det krävs en uthållighet för att kunna utnyttja biogasens potential och att det finns en bäring på flera olika samhällsutmaningar, regionala mål och hållbarhetseffekter. Biogas är ett bränsle som framställs lokalt från lokal råvara och som bidrar till att minska användningen av fossil energi och därmed klimatpåverkan. Avfall och restprodukter tas omhand som en resurs och näringsämnen återförs till marken via

54 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) biogödsel, som i sin tur ersätter importerad fossil handelsgödsel. Det bidrar till en mer cirkulär bioekonomi och till landsbygdsutveckling. Om 2,4 TWh nås kan det leda till motsvarande helårsanställda i länet längs biogasens värdekedja, visar utredningen Sysselsättning inom biogasområdet i Västra Götaland nuläge och prognos för år 2020 (2012). Med ett lokalt producerat bränsle blir vi dessutom mer oberoende av händelser i omvärlden och de resurser som läggs på drivmedel kan stanna i länet. Västra Götalandsregionen har inte rådighet över att ensam genomföra de åtgärder som krävs för att nå inriktningsmålet 2,4 TWh, men vill med kraftsamlingen medverka till att Västra Götaland ska vara en gynnsam plats att verka på för aktörer inom hela biogaskedjan så att potentialen kan utnyttjas. Kraftsamlingen sker på följande fyra sätt som beskrivs mer ingående i ett eget avsnitt: 1. Plattformen Biogas Väst - koordinering av Biogas Väst som en neutral plattform för aktörssamverkan. 2. Påverkansarbete och strategisk samverkan med andra regioner. 3. Projektmedel via programmen för regionala utvecklingsinsatser till insatser som driver på biogasutvecklingen. 4. Föra dialog om användningen av biogas i Västra Götalandsregionens egna verksamheter med ansvariga nämnder/styrelser. Prioriterade områden och mål Kraftsamlingens prioriteringar under perioden bestäms av utvecklingen i omvärlden, de behov som identifieras hos nätverkets aktörer samt en bedömning av var insatser på regional nivå kan göra störst nytta. Fokus är på åtgärder där utmaningens natur är sådan att den måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. Prioriteringen ska vara vägledande för vilka insatser och aktiviteter miljönämnden stöttar och/eller tar initiativ till, till exempel i sin roll som koordinator för plattformen Biogas Väst eller genom projektmedel som beviljas. De prioriterade områdena beskrivs nedan uppdelat dels på övergripande förutsättningar som nationella spelregler, lönsamhet och samsyn på samhällsnyttorna och dels på ökad användning respektive ökad produktion av biogas. För varje område anges ett antal mål. Inriktningen på insatser kan komma att ändras under perioden. Förbättrade spelregler, lönsamhet och samsyn på samhällsnyttorna För att nå en ökad produktion och användning av biogas och biogödsel, krävs en positiv utveckling längs hela värdekedjan från substrat/råvara via distribution till slutanvändning. Prioriterade områden för att förbättra de övergripande förutsättningarna är: Påverkansarbete på nationell och EU-nivå Utvecklingen inom biogasområdet har genom åren främst drivits från lokal och regional nivå. På nationell nivå saknas fortfarande långsiktiga och tydliga spelregler för att fullt ut kunna utnyttja biogasens potential att bidra till

55 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) måluppfyllelse inom flera områden som klimat, miljö, transport, energi, landsbygd, jobb och näring. Att priset på fossila bränslen är lågt, försvårar ytterligare utvecklingen av biogas och andra biodrivmedel. Avsaknad av långsiktiga nationella spelregler bidrar till stor osäkerhet att våga investera både i produktions- och användarledet. Innovationer, nya affärsmodeller och teknikutveckling Biogasnäringen hämmas av låg lönsamhet, dels på grund av att det är en ung bransch men också av en rad andra faktorer, exempelvis bristen på modeller för att värdera den bredare samhällsnyttan. Kraftsamlingen ska verka för nya innovationer som ökar konkurrenskraften för biogas jämfört med de fossila drivmedlen. Det kan ske både inom teknikutveckling och inom affärsupplägg och riskspridningsmodeller. Samsyn och kommunikation kring biogasens olika samhällsnyttor I övergången till en fossiloberoende fordonsflotta och fossilfritt Sverige ska samhället samtidigt gå i riktning mot en mer cirkulär ekonomi. Det pekar såväl EU som den svenska regeringen på. Detta kräver ett större helhetstänk, där vi försöker lösa mer än ett problem samtidigt och maximerar utkomsten av investerade resurser. De olika leden i biogasens värdekedja har bäring på flera olika samhällsutmaning samtidigt, som t ex minskad klimatpåverkan, ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, landsbygdsutveckling samt återföring av näringsämnen till marken. Biogas är alltså mer än ett förnybart drivmedel och det ska kraftsamlingen verka för att lyfta fram på olika sätt. Mål: - Mer långsiktiga spelregler på nationell och EU-nivå som möjliggör utnyttjande av biogasens potential. - Ökad innovations- och konkurrenskraft hos biogasnäringens aktörer. - Ökad kännedom om biogasens olika samhällsnyttor och hur biogas och biogödsel bidrar till en cirkulär bioekonomi i Västra Götaland. Ökad användning av biogas Tillgång och efterfrågan styrs av långa ledtider. För inte så många år sedan fanns en rädsla för att biogasen inte skulle räcka till. De senaste åren har produktionen av biogas i Västra Götaland istället överstigit användningen. Flera av de befintliga anläggningarna har kapacitet att öka produktionen, men gör det inte då efterfrågan saknas. Samtidigt har byggandet av nya anläggningar stannat av. Osäkerheten kring avsättningen är en faktor som även bidrar till avvaktan inför investeringar t ex hos kommunerna och andra aktörer för åtgärder som ökar insamlingen av matavfall. Därmed försämras återföringen av näringsämnen till åkermark och kretsloppet bryts. Kraftsamlingens prioriterade områden för att stimulera en ökad användning av biogas är: Fossiloberoende offentliga fordonsflottor Största klimatnyttan med biogas uppnås när den ersätter fossila drivmedel inom transportsektorn. I dag finns gasfordon på marknaden i de flesta modeller och

56 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) storlekar. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg och styrmedel för att påverka efterfrågan och marknaden för förnybara drivmedel inklusive biogas. I samverkan med bland annat kommuner och kommunalförbund ska insatsområdet verka för ökat fossiloberoende i offentliga fordonsflottor och upphandlade transporttjänster genom att bland annat antalet gasfordon och användningen av biogas ökar. Biogas i tunga godstransporter Utmaningen att minska klimatpåverkan från godstransportsektorn är stor samtidigt som kunskapen om biogasens - och även andra förnybara drivmedels möjligheter är låg. De flesta styrmedel på nationell nivå som gynnat förnybara drivmedel riktas mot lätta personbilar. Historiskt har majoriteten av de gaslastbilar som sålts används inom offentlig sektor (sopbilar) eller som enstaka demonstrationsbilar. Nu kommer fordonstillverkarna med modeller som är bränsleeffektiva även för kommersiell godstrafik. Samtidigt stöttar EU en utbyggnad av infrastrukturen för komprimerad och flytande fordonsgas. För att få igång marknaden behövs insatser på regional nivå för att öka kunskapen och förutsättningarna för marknadsförberedande demonstrationsprojekt. Biogas i kollektivtrafiken Många regioner i Sverige har under åren satsat kraftfullt på biogas i sin kollektivtrafik för att nå miljö- och klimatmål. Användningen i bussar har varit viktig för att få igång marknaden för biogas som drivmedel, då upphandlad busstrafik har mångåriga avtal och det handlar om stora volymer. Målet i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland är 80 % minskning av koldioxidutsläppen per personkilometer Samtidigt växer kraven på att bussarna ska bli mer energieffektiva. För att nå målen krävs en kombination av förnybara drivmedel som exempelvis biogas, el och HVO. Andelen fordonskilometer kollektivtrafik utfört med busstrafik som körde på förnybara drivmedel var 2015 uppe i nästan 85 %. Av det var 18,5 procentenheter biogas och resten i huvudsak biodiesel. Biogasanvändningen i kollektivtrafiken motsvarar i storleksordningen en tredjedel av den biogas som produceras i länet. Under perioden sker trafikstart för flera stora upphandlingar som kan komma att påverka efterfrågan på biogas. Genom plattformen Biogas Väst kan mötesplatser och dialog skapas mellan branschaktörer och kollektivtrafikföreträdare kring förutsättningarna för biogasen att bidra till kollektivtrafikens mål samt utmaningen att ta biogasens bredare hållbarhetsaspekter i beaktande. Biogas inom nya användningsområden Biogas som drivmedel inom vägtransportsektorn är fortsatt i fokus i miljönämndens satsningar, men för att ytterligare stimulera en ökad användning av biogas kompletteras kraftsamlingen med insatser även inom andra användningsområden som t ex råvara och processenergi för industrin och som drivmedel för exempelvis färjor och tåg. Mål:

57 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) - Ökat fossiloberoende i offentliga fordonsflottor och upphandlade transporttjänster i Västra Götaland genom att antalet gasfordon och användning av biogas som fordonsbränsle ökar. - Ökad kunskap hos åkare, transportköpare och beslutsfattare om potentialen att ersätta diesel med (flytande) biogas i tunga fordon och fler demonstrationsprojekt inom området. - Att biogasens potential utnyttjas för att uppnå kollektivtrafikens miljöoch klimatmål samtidigt biogasens bredare hållbarhetsaspekter tas i beaktande. - Ökad användning av biogas inom nya marknader. Ökad produktion av biogas Västra Götaland är det län tillsammans med Skåne som har störst potential i Sverige för produktion av biogas från avloppsslam, matavfall från hushåll, restauranger och storkök, avfall från livsmedelsindustrin, gödsel, restprodukter från lantbruket samt energigrödor. Kraftsamlingens prioriterade områden för att öka produktionen av biogas i Västra Götaland är: Effektivitet i produktions- och distributionsledet I dagsläget koncentrerar sig många på att få igång produktionen och få lönsamhet i befintliga anläggningar snarare än att planera nya. För lönsamhet i värdekedjan krävs tillgängliga substrat och avsättning av gasen och biogödseln till en rimlig risk. Men det finns samtidigt många förbättringar som anläggningarna själva kan påverka. Det kan handla om att minska energianvändningen, effektivisera de mikrobiologiska rötningsprocesserna eller minska kostnaderna för drift och underhåll. Biogas och biogödsel från matavfall På nationell nivå finns mål om minskat avfall och ökad resurshushållning i livsmedelskedjan dessa går hand i hand. Till 2018 ska 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen kan tas tillvara. Minst 40 % ska även behandlas så att energin tas tillvara, exempelvis genom biogasproduktion. Insamlingstakten i Sverige måste ökas enligt Naturvårdsverket och ansvaret ligger hos kommunerna. Med insatser regionalt och genom ökad samverkan kan arbetet underlättas på olika sätt. Insatser som ökar kvaliteten på insamlat matavfall motiveras med det i sin tur är en förutsättning för att nå bra kvalitet på den biogödsel som bildas i rötningsprocessen och därmed kunna sluta kretsloppet av näringsämnen. Biogas och biogödsel från gödsel, lantbrukets restprodukter och energigrödor Produktion av biogas och biogödsel inom lantbruket ger bidrag till hållbara gröna näringar genom minskad klimatpåverkan från gödselhanteringen, ökad återföring av näringsämnen till odlingsmarken respektive ökat förädlingsvärde för hantering av gödsel och restprodukter från lantbruket genom att lantbruksföretagen blir producenter av energi. En stor andel av Västra Götalands produktionspotential för

58 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) biogas finns inom lantbruket. Klimatnyttan är känd med att ersätta konventionell gödselhantering med ett system där gödsel används som råvara för produktion av biogas och biogödsel. Med dagens energipriser är det svårt att hitta lönsamhet i produktionen på gårdsnivå och de som väljer att investera har tagit en viss risk. Storskalig produktion av biogas genom förgasning Det är enorma mängder biodrivmedel som kommer att behövas för att fasa ut de fossila bränslena. Med förgasning nås en storskalig produktion som många är överens om är nödvändig om vi ska nå målet om fossiloberoende transporter på sikt. Inom förgasning av skogsråvara till biogas är Västsverige världsledande vad gäller forskning och utveckling. Demonstrationsanläggningen GoBiGas röner stort internationellt intresse och är unik genom att forskning och industri kan pröva och utveckla sina metoder under realistiska former i stor skala. Insatsområdet ska stötta och följa de förgasningsprojekt som pågår. Även insatser inom andra områden som bidrar till förbättrade förutsättningar för en ökad produktion av biogas i Västra Götaland kan bli aktuella t ex inom nya substratområden eller utveckling av produkten biogödsel. Mål: - Fler referensanläggningar och goda exempel i Västra Götaland på kostnads- och energieffektiv produktion av biogas och biogödsel på såväl kommunal som gårdsnivå. - Ökad mängd insamlat matavfall för biogasproduktion samt ökat antal kommuner i Västra Götaland som samlar in matavfall. - Ökad mängd tillgängligt substrat från lantbruket för biogasproduktion. - Förbättrade förutsättningar för storskalig produktion av biogas genom förgasning. Insatsformer och arbetssätt Miljönämnden avsätter resurser för att leda kraftsamlingen och samordna viktiga insatser. Det sker på följande fyra sätt: 1. Plattformen Biogas Väst - koordinering av Biogas Väst som en neutral plattform för aktörssamverkan. 2. Påverkansarbete och strategisk samverkan med andra regioner. 3. Projektmedel via programmen för regionala utvecklingsinsatser till insatser som driver på biogasutvecklingen. 4. Föra dialog om användningen av biogas i Västra Götalandsregionens egna verksamheter med ansvariga nämnder/styrelser. Plattformen Biogas Väst Genom Kraftsamling Biogas medverkar miljönämnden till en vidareutveckling av Biogas Väst som en neutral regional plattform för aktörssamverkan som samlar kommuner, energibolag, jordbruksföretag, fordonsindustri, drivmedelsföretag, akademi, länsstyrelse och region med flera. Biogas Väst ska genom att skapa mötesplatser möjliggöra utbyte av kunskap och

59 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) erfarenheter, utveckling av nya samverkansmöjligheter och nya initiativ till tekniska och affärsmässiga innovationer som stärker de västsvenska aktörernas position inom området. En viktig bidragande faktor till att Västsverige idag ligger i framkant i ett internationellt perspektiv inom biogasområdet är att det byggts upp en stark samverkan mellan de olika aktörerna i biogaskedjan genom Biogas Väst sedan starten för drygt 15 år sedan. För att behålla Västsveriges ledande position efterfrågar många av aktörerna en fortsatt samlande drivkraft och samverkansplattform. Deltagande aktörers roll är att bidra med sina kompetenser och sina resursers till nätverket samt föreslå och delta i insatser av gemensamt intresse. Miljönämndens roll är att koordinera plattformen Biogas Väst utifrån de utmaningar och möjligheter som finns. Där ingår bland annat: - Skapa mötesplatser och nya samverkansmöjligheter Driva på utvecklingen genom att facilitera samverkan i frågor/utmaningar som är gemensamma för flertalet aktörer i nätverket. Stötta och initiera nya projektidéer och innovationer såväl tekniska som inom t ex affärsmodeller och riskhantering. Underlätta kunskapsspridning. Vid behov ta fram ny kunskap. Lyfta fram goda exempel från Västra Götaland och länet som en ledande biogasregion Representera västsvenska aktörer och intressen i nätverket Biogas i alla väderstreck som består av regionala systernätverk över landet. Under perioden kommer arbetssätten att ses över och klustersamverkan vidareutvecklas i nära dialog med deltagande aktörer. Under perioden kommer även frågan om behov, lämplig form och huvudman för en eventuell fortsatt samverkansplattform efter 2020 att utredas. Påverkansarbete och strategiska samverkan med andra regioner En av de viktigaste faktorerna som de olika aktörerna i biogasbranschen och kommunerna efterfrågar, är långsiktighet i de politiska besluten, både på regional och nationell nivå. Genom Kraftsamling Biogas ska Västra Götalandsregionen verka för mer långsiktiga nationella spelregler och ökat nationellt stöd. Även bevaka och påverka på EU-nivå när det är motiverat. Det är en uttalad strategi för Västra Götalandsregionen att samverka med andra regioner i Sverige och Europa inom detta område för att mer kraftfullt driva frågor av gemensamt intresse och för att utbyta erfarenheter och lärdomar. Eftersom drivkraften inom biogasområdet i Sverige främst kommer från lokal och regional nivå och inte från nationell nivå, är samverkan mellan regioner extra viktig. VGR deltar redan i flera sådana samarbeten och dessa ska användas och vidareutvecklas för att bidra till Kraftsamling Biogas t ex:

60 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) - - Avsiktsförklaring med Region Skåne om att verka för mer långsiktiga nationella spelregler för biogas (RS ) Medverkan i Interreg-projektet Biogas2020 för att skapa en skandinavisk biogasplattform tillsammans med 30 parter från Sverige Norge och Danmark (MN ). Projektet pågår Medverkan i EU-projektet GREAT som ska bygga en grön korridor som binder samman Hamburg med Köpenhamn, Oslo och Stockholm genom nära km tillförlitlig infrastruktur för alternativa drivmedel, som el och gas. Projektet genomförs (MN ) VGR deltar genom miljönämnden i det europeiska nätverket ENCORE mellan regionala miljöministrar och leder där en allians för ökad produktion och användning av biogas. Projektmedel via program för regionala utvecklingsinsatser Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar av insatser och stöd inom vissa styrkeområden. De utvecklingsaktiviteter som omfattas av stödet är de som byggs kring samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Biogas är ett regionalt prioriterat område där insatser är fördelade mellan olika verksamheter och regionala program. Projektmedel till utvecklingsinsatser för en ökad utveckling inom biogasområdet hanteras i Västra Götalandsregionens program enligt; - Ökad användning av biogas som drivmedel hanteras inom programmet för Hållbara transporter, insatsområde Förnybara drivmedel och el. - Ökad produktion av biogas hanteras inom programmet för Hållbar energi och bioinnovationer, insatsområde Förädling av bioråvara till material och energi. - Ökat kretslopp av näringsämnen (biogödsel), ökad resurshushållning i livsmedelskedjan m.m. hanteras inom programmet för Livsmedel och gröna näringar, insatsområde Hållbar konsumtion av livsmedel. Västra Götalandsregionen driver även program för exempelvis maritima utvecklingsfrågor som kan bli aktuellt för projektinsatser beroende på deras inriktning. Föra dialog om användningen av biogas i de egna verksamheterna Västra Götalandsregionens målsättning är att de egna verksamheterna ska vara föregångare i miljöarbetet. De egna transporterna ska, enligt miljöplanen , vara fossiloberoende år Samma mål återfinns även i trafikförsörjningsprogrammet som styr kollektivtrafiken i Västra Götaland. Satsningen på biogas är en viktig del för att möjliggöra Västra Götalandsregionens omställning för att nå målet.

61 Kraftsamling Biogas miljönämndens samlade satsningar på biogasutveckling i Västra Götaland, (11) Som en del i Kraftsamling Biogas ska miljönämnden föra en dialog med ansvariga nämnder/styrelser om användningen av biogas i Västra Götalandsregionens egna verksamheter, utifrån bland annat målsättningarna i trafikförsörjningsprogrammet och miljöplanen, och vid behov stötta berörda nämnder/styrelser för att öka användningen.

62 ÄRENDE 5

63 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Program Cirkulärt mode och hållbara miljöer Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att anta programmet Cirkulärt mode och hållbara miljöer Sammanfattning av ärendet Programmet för Cirkulärt mode och hållbara miljöer är en revidering och förändring av miljönämndens tidigare program Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Syftet med båda dessa program är att öka utbud och efterfrågan på resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster i övergången till en cirkulär ekonomi. Det kommande programmet blir smalare och spetsigare för att uppnå mer långsiktiga förändringar och ökat samspel mellan utbud och efterfrågan genom att fokusera på textil- och möbelbranschen som är stora branschområden i Västra Götaland. Även inom det tidigare programmet beviljades medel till cirkulära projekt inom mode och möbler/inredning som med det nya programmet kan förstärkas ytterligare för att skapa långsiktiga satsningar. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Det tidigare handlingsprogrammet Resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster var ett bredare program för hållbar produktion och konsumtion inom såväl prioriteringar som branscher. För att programmet i större utsträckning ska kunna påverka en hållbar samhällsförändring och öka samarbete mellan aktörer som kan bidra till ett ökat utbud och efterfrågan av giftfria och cirkulära produkter och tjänster föreslås en förändring till ett smalare och spetsigare program som vänder sig till textil- och möbelbranschens aktörer och kunder. Det bidrar även till att alla miljönämndens program får samma struktur genom att vända sig till olika branscher. Cirkulärt mode och hållbara miljöer blir Västra Götalandsregionens första program som vänder sig specifikt till textil- och möbelbranschen, branschen har tidigare inkluderas i andra program. Textil är ett styrkeområden i Västra Götaland och en bransch som har gått från att vara en arbetsintensiv bransch till

64 Datum Diarienummer MN att bli en kunskapsintensiv där svenska varumärken har visat sig vara mycket framstående inom design, produktutveckling och varumärkesbyggnad, vilket har många likheter med möbel och inredningsbranschen. Förmågan att anpassa sig strukturellt till förändringar i branschen har varit en styrka för Sverige och det är också en av anledningarna till att Sverige fortsatt är framgångsrika med högvärdiga produkter idag. Trots många och stora utmaningar ser svenska tekooch möbelbranschen ljust på framtiden och det finns stora möjligheter. En utmaning som idag blir allt mer aktuell är den miljöpåverkan som är en följd av företagens vardagliga verksamhet. Hållbarhet har i intervjuer med företagen nämnts som ett område där branschen idag särskilt utvecklas och där man arbetar för att finna nya moderna och miljövänliga lösningar. Många av företagen tror på ett ökat framtida hållbarhetsarbete och lyfter gärna fram just sitt miljöarbete som ett område man ser som en av sina största styrkor. Svenska företag och svensk forskning hävdar sig bra då det gäller att vara del i globala miljöförbättringar, men det är också ett område som kan utvecklas ytterligare. Idag kännetecknas den svenska textil- och möbelindustrin av tre nyckelord: design, flexibilitet och hållbarhet. Den skandinaviska designen är vida känd över hela världen. Flexibilitet är ett resultat av de specifika krav och behov som kommer tillsammans med framställning av specialiserade produkter. Hållbarhet kännetecknas av flera långsiktiga mål som nya material för råvaror och effektiva processer men också att fasa ut giftiga kemikalier och ställa om till en cirkulär ekonomi. Eftersom branschen verkar i en global värld handlar hållbarhetsarbetet även om företagens samhällsansvar. I Västra Götaland är ca personer anställda inom produktion av textilier/möbler/inredning. Här finns också en stor andel företag som arbetar inom parti- och detaljhandel inom textil- och möbelbranschen samt arkitekter/designer med flera och totalt omfattar branschen ca anställda i vår region. I Västra Götaland finns även en mycket stark specialisering inom textil- och möbelbranschen, vilket beskriver sektorns andel av totala sysselsättningen i en region jämfört med motsvarande andel på nationell nivå. En bransch är specialiserad om värdet är över 1. Inom textil har Sjuhärad värdet 10 (snitt i landet är 1) vilket är mycket högt och för möbler har Skaraborg värdet 4 (snitt i landet är 1) vilket också är markant högre än riket i snitt. Sjuhärad har också en stark specialisering inom handel av textil och möbler med värdet 4 (snitt i landet är 0,5). Miljönämndens program Cirkulärt mode och hållbara miljöer sätter fokus på giftfria och cirkulära materialflöden inom textil- och inrednings/möbelbranschen. Inom dessa branscher sker även insatser inom program som drivs av Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd som exempelvis insatser för att stimulera innovation och nyföretagande, utveckling av små- och medelstora företag och kunskapsintensiva kluster samt kreativa och kulturella näringar. Textil- och möbelbranschen och dess koppling till arkitektur/design har också kopplingar till Västra Götalandsregionens kulturnämnd med insatser inom Västra Götalands regionala kulturplan. i Under 2017 kommer förslag att läggas fram kring gemensamma prioriteringar för textilbranschen mellan miljönämnden och regionutvecklingsnämnden för att få en tydlighet vilka områden som Västra Götalandsregionen prioriterar. 2 (5)

65 Datum Diarienummer MN (5) Styrdokument och andra beslutade dokument Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget och Vision Västra Götaland. I Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland svarar programmet främst upp mot kapitel 3, En region som tar ett globalt ansvar med prioriteringarna Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Programmet bidrar även till kapitel 1, En ledande kunskapsregion, genom att stimulera entreprenörskap och test- och demoanläggningar. Skandinavisk design inom mode, design och inredning har internationell lyskraft vilket även bidrar till att förstärka kapitel 4, En region som syns och engagerar. Programmet bidrar även till genomförandet av Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, främst fokusområde 3, Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster med satsningarna Tjänster och cirkulära varor samt Design för en hållbar livsstil. Dessa blir aktuella i flera arbetssätt som Vi är föregångare för ett gott liv i en hållbar framtid, Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb samt Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt. Programmet bidrar till miljönämndens detaljbudget med målsättningar att stärka innovationskraften, övergång till cirkulära affärsmodeller och skärpta krav i upphandlingar. Fördjupad analys Textilier är en av de mest förorenade branscherna. Farliga ämnen tillförs i flera led i textiliernas många processteg från fibrer till färdig produkt. Vid en kartläggning gjord av Kemikalieinspektionen konstaterades att över 1900 kemiska ämnen används i textilproduktionen varav 165 antingen har fått en gemensam EU-klassning som särskilt farliga ämnen. Användningen av kemikalier varierar mellan 2 till 7 kg per kilo tyg, beräknat för de vanligaste klädesplaggen. Det går uppskattningsvis åt över ton kemikalier per år vid produktionen av de klädesplagg som konsumeras i Sverige varje år. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 % under det senaste decenniet i Sverige och uppgår idag till cirka ton per år (SMED, 2011). Den ökande efterfrågan medför miljöproblem både i Sverige och i de länder där den textil vi förbrukar tillverkas. Till exempel ger produktionen av 1 kg textil upphov till utsläpp av cirka 15 kg koldioxidekvivalenter. Utsläppen från produktionen av Sveriges totala textil-konsumtion motsvarar årligen cirka bilars koldioxidutsläpp (Palm, 2011). Nationella strategier och program från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Konsumentverket lyfter fram textilier som en av de viktigaste produktgrupperna för en giftfri vardag och ett resurseffektivt samhälle. Med tanke på Västra Götalands näringsliv där textilier är ett styrkeområde som är nära

66 Datum Diarienummer MN (5) förknippad med inrednings- och möbelbranschen finns det mycket goda förutsättningar till ett aktivt förändringsarbete genom att prioritera dessa branscher. Det finns också en ökad efterfrågan från offentliga och privata kunder där satsningar som ex Gröna listan och Giftfria förskolor stimulerar till ny produktutveckling och medvetna val i upphandlingar. Det ger goda förutsättningar till ökat samarbetet mellan olika aktörer i värdekedjan som kan förändra såväl utbud som efterfrågan genom ökad kompetens som nya lösningar. Förändringar Det tidigare programmet Resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster var inte ett branschspecifikt program utan brett både i form av branscher och insatser för att stimulera hållbar produktion och konsumtion, även om vissa insatser för produkt/och affärsutveckling prioriterades inom textil- och möbelbranschen. I det kommande programmet Cirkulärt mode och hållbara miljöer sätts ett ökat fokus på att öka såväl utbud som efterfrågan inom textil- och möbelbranschen. Genom att göra det smalare och spetsigare med ett tydligare samspel mellan aktörer som kan påverka utbud och efterfrågan är ambitionen att åstadkomma mer långsiktiga förändringar. Programmets struktur liknar också övriga program som alla har ett branschperspektiv. Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för programmen har tagits fram med stöd från koncernstab kommunikation och externa relationer. Övergripande kommunikationsmål: 1. Politiker ska känna ägandeskap för programmen och veta hur arbetet i genomförandefasen fortskrider. 2. Identifierade målgrupper ska känna till innehållet och VGRs ambition och viljeinriktning med programmet/programmen samt VGRs roll i det regionala utvecklingsarbetet. 3. Rätt projektsökande och rätt innehåll i projektansökningarna samt engagemang i samverkansgrupper/nätverk som drivs av VGR. Externt planeras en gemensam informationsdag om de nya programmen i början av februari Därtill finns en ambition om att genomföra regelbundna spridnings/lärkonferenser för respektive program. För de program där det är aktuellt kan utlysningar komma att genomföras. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

67 Datum Diarienummer MN (5) Beredning Externa nyckelaktörer Under processen med att ta fram en ny inriktning för programmet har dialog skett med en lång rad aktörer för att få fram insatsområden som kan bidra till en långsiktig förändring. Framförallt inom textil- och möbelbranschen där dialog exempelvis har skett med branschorganisationer som TEKO, Trä- och möbelindustriförbundet och Svensk Handel men även Science Parks, Högskolan Borås, IDC Skaraborg samt befintliga projektägare och enskilda företag. Dialog har även skett med kommuner och kommunalförbund. Miljönämndens beredning Muntlig presentation och diskussion om förslag till indikativ inriktning av program baserad på utvärdering vid miljönämndens sammanträde den 8 september Utskickade förslag på mål och insatsområden för programmen inför miljönämnden den 27 oktober 2016 samt work shop vid nämndmötet. Möjlighet att därefter skicka in förslag via mail. Förslag till beslut vid miljönämndens sammanträde den 8 december. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Program för Cirkulärt mode och hållbara miljöer Besluten skickas till Regionutvecklingsnämnden, regionalutveckling@vgregion.se, för kännedom Kulturnämnden, kultur@vgregion.se, för kännedom

68 Beslutadav: Miljönämnden, Diarienummer:MN Giltighet: till Cirkulärt mode och hållbara miljöer Innehållsansvar:KoncernstabRegionalutveckling

69 2 1. Inledning och syfte I Västra Götaland finns en stark vilja att ställa om till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktig hållbar utveckling. Program är ett av flera verktyg som Västra Götalandsregionen använder för att uppfylla målen i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. De styr Västra Götalandsregionens prioriteringar inom vissa styrkeområden. Programmen omfattar utvecklingsinsatser som bygger på samverkan för att lösa aktuella samhällsutmaningar och som på så sätt skapar möjlighet för hållbar regional utveckling. Programmet Cirkulärt mode och hållbara miljöer syftar till en hållbar produktion och konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer genom att underlätta en övergång till en cirkulär ekonomi inom textil/mode/inredning/möbler. Det ska bidra till miljönytta genom minskad resursförbrukning samt utfasning av hälso- och miljöskadliga ämnen. Programmet ska samtidigt bidra till innovation, näringslivsutveckling och ökad sysselsättning genom nya affärsmöjligheter. Kunskap och utvecklingsinsatser ska stärkas för en ökad medvetenhet och efterfrågan på hållbara lösningar. Programmet är en del av det långsiktiga och innovationsfrämjande arbetet inom det regionala utvecklingsuppdraget. Programmet bygger på att stärka befintliga satsningar såsom innovationsmiljöer och stimulera framväxt av nya satsningar. Styrande dokument för detta program är regionfullmäktiges budget, Vision Västra Götaland samt Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Programmet bidrar även till genomförandet av Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland Enligt VG2020 finns fyra generellt prioriterade frågor som ska genomsyra allt utvecklingsarbete i Västra Götaland: jämställdhet, integration, klimat/miljö samt internationalisering. Samtliga program ska beakta kriterierna och de ligger även till grund för bedömning av projektansökningar. Jämställdhet innebär att projekten främjar en jämlik fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Integration innebär att projekten skapar förutsättningar för ett ökat deltagande i arbetsmarknad, näringsliv och akademi för utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden. Båda dessa kriterier bidrar till att samhällets resurser och kompetens används på ett smartare och mer effektivt sätt. Miljö/klimat innebär att projekten bidrar till en hållbar omställning av produktionen av varor och tjänster och/eller ett fossiloberoende Västra Götaland Projekt som beviljas av miljönämnden, som för detta program, ska bidra till en betydande miljöpåverkan för att finansieras. Internationalisering innebär att projekten bidrar till internationell samverkan, vilket bidrar till att Västra Götaland blir mer internationellt konkurrenskraftigt med ambitionen att bli världsledande på innovation inom styrkeområden. Inom textil- och möbelbranschen sker även insatser inom program som drivs av Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd som exempelvis insatser för att stimulera innovation och nyföretagande, utveckling av små- och medelstora företag och kunskapsintensiva kluster samt kreativa och kulturella näringar. Textil- och möbelbranschen och dess koppling till arkitektur/design lyfts även Västra Götalands

70 3 regionala kulturplan som är kulturnämnden i Västra Götalandsregionens ansvar. Gemensamma prioriteringar mellan nämnderna inom Regional utveckling kan bli aktuellt. 2. Globala trender och utmaningar Textil- och modeindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher (EEA 2014). Att producera ett kg ny textil kräver liter vatten, 1,5-6,9 kg kemikalier och leder till utsläpp av kg koldioxidekvivalenter1. Det finns en brist på jungfruliga textilfibrer samtidigt som det finns stora volymer textilt avfall vilket belyser vikten av cirkulära textila materialflöden. Möbelindustrin står för en liknande problematik som klädindustrin kring resursförbrukning och kemikalier men produkterna har en längre livslängd, vilket ger en mindre påverkan. Båda branscherna har starkt internationell påverkan med omfattande import och export till/från Sverige. Såväl den svenska textilindustrin som möbelindustrin står sig väl i ett internationellt perspektiv och är i dag världskända för design, innovation och utveckling där flera företag har ett ambitiöst miljöarbete. Programmet för Cirkulärt mode och hållbara miljöer påverkar flera av FN:s hållbarhetsmål2 Agenda i ett internationellt perspektiv, främst: Mål 6 Rent vatten Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Mål 15 Ekosystem och biologiskt mångfald. EU-kommissionen har antagit Closing the loop An EU action plan for the Circular Economy 3. I den lyfter man fram att övergången till en mer cirkulär ekonomi är en nödvändig del i EU:s arbete för att utveckla en hållbar, koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Målsättningen är att värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras. I planen lyfter man också fram att det finns goda förutsättningar till hållbara konkurrensfördelar för Europa genom nya affärsmöjligheter och mer effektiva sätt att producera och konsumera. Inom EU bedrivs också ett arbete för att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier, vilket är en viktig förutsättning för att skapa hållbara materialflöden. Det sker exempelvis genom miljömärkning med EU Ecolabel samt inom REACH, som är EU:s förordning för att begränsa användningen av skadliga kemikalier. Inom de nordiska länderna finns gemensamma utmaningar och samarbeten inom ex Nordiska ministerrådet dels genom miljömärkningen Svanen och dels för hållbara textilier. På nationell nivå i Sverige finns handlingsplaner med Kemikalieinspektionens En giftfri vardag 4 och Naturvårdsverkets Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt 1 Förslag om hantering av textilier redovisning av regeringsuppdrag Naturvårdsverket

71 4 samhälle 5som båda lyfter vikten av att ställa om till giftfria och cirkulära materialflöden där textilier är prioriterat inom båda dessa områden. Regeringen har antagit en Strategi för hållbar konsumtion 6 som ska underlätta medvetna val genom att exempelvis stimulera så kallad nudging och delandeekonomi men också ändrade styrmedel som momssänkningar för renovering och reparationsavdrag. 3. Västsvenska förutsättningar I Västra Götaland finns en stor koncentration av företag inom textilindustrin och professionell kompetens inom akademi, institut och näringsliv vilket ger mycket goda förutsättningar att skapa nya affärsmöjligheter och ökad sysselsättning i övergången till en cirkulär ekonomi. Textilbranschen är ett utpekat styrkeområde för Västra Götaland, främst i Boråsregionen, som har gått från att vara en arbetsintensiv bransch till att bli en kunskapsintensiv där svenska varumärken har visat sig vara framstående inom design, produktutveckling och varumärkesbyggnad, vilket har många likheter med möbel och inredningsbranschen. Förmågan att anpassa sig strukturellt till förändringar i branschen har varit en styrka för Sverige och det är också en av anledningarna till att många företag är fortsatt framgångsrika med högvärdiga produkter idag. Textil- och möbelbranschen är nära relaterad till varandra vilket också synliggörs i rapporten Branschöverskridande kompetensknippen 7. Exempelvis gör flera större textilföretag med produktion i Västra Götaland produkter för inredning till offentlig miljö som möbeltyg, gardiner och mattor. I Västra Götaland är ca personer anställda inom produktion av textilier/möbler/inredning. Här finns också en stor andel företag som arbetar inom parti- och detaljhandel inom textil- och möbelbranschen samt arkitekter/designer med flera och totalt omfattar branschen ca anställda i vår region. I Västra Götaland finns även en mycket stark specialisering inom textil- och möbelbranschen, vilket beskriver sektorns andel av totala sysselsättningen i en region jämfört med motsvarande andel på nationell nivå. Trots många och stora utmaningar ser svenska textil- och möbelbranschen ljust på framtiden och att det finns stora möjligheter. Inom såväl textil- som möbelindustrin finns en medvetenhet om vikten av att ställa om till en cirkulär ekonomi och flera projekt är igång som Västra Götalandsregionen finansierar. Denna utveckling är ännu i ett tidigt skede men det finns en stor potential inom design, teknik och affärsutveckling för att utveckla nya lösningar som kan ge ökad sysselsättning i Västra Götaland. Det finns också en ökad efterfrågan från offentliga kunder på resurseffektiva produkter utan hälso- och miljöfarliga ämnen där satsningar som ex Gröna listan och Branschöverskridande kompetensknippen, Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur. Västra Götalandsregionen och Region Halland.

72 5 Giftfria förskolor bidrar till att högre krav ställs i upphandlingar och inköp. Det påverkar branschen vilket stimulerar till ny produktutveckling. Programmet Cirkulärt mode och hållbara miljöer ska stimulera synergieffekter mellan ett ökat utbud och ökad efterfrågan av giftfria och cirkulära produkter/ affärsmodeller men även kompetensutveckling som är relaterat till dessa områden. Projekt som ligger högt upp i avfallstrappan så man gör rätt från början och aktörssamverkan som kan bidra till större förändringar kommer att prioriteras. Exempel på insatser: Här ges några exempel på insatser som kan ingå i programmet, det är dock flera faktorer som avgör om projektansökningar beviljas. Cirkulär ekonomi Design och produktutveckling som syftar till en lång livslängd med effektiva system för uppdatering. Cirkulära affärsmodeller hos större aktörer Teknikutveckling och samhällssystem som ger förutsättningar för cirkulär ekonomi. Tjänsteutveckling inom handeln som ger produkter ökad livslängd. Giftfria produkter Material- och produktutveckling som fasar ut hälso- och miljöfarliga ämnen Upphandling/inköpssamarbeten för hållbara produktval såväl cirkulationstextilier/arbetskläder som inredning/möbler. Insatser som underlättar för invånare att göra medvetna val. Framtidens miljöer Kompetensutveckling och insatser som bidrar till sunda miljöer för barn och unga. Utvecklingsarbete för framtidens innovativa och hållbara arbetsplatser Ökad beställarkompetens och övergripande rutiner i större organisationer för inredning av offentliga miljöer. Plattform som samlar aktörer och insatser för utvecklingsarbete och kompetensutveckling för hållbara miljöer

73 6 4. Mål och målgrupper Mål Programmet för Cirkulärt mode och hållbara miljöer ska bidra till följande mål: Stärkt innovationskraft för cirkulär ekonomi inom textil- och möbelbranschen i Västra Götaland genom samverkan mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor Professionell beställarkompetens för hållbara interiörer i större organisationer och samarbete med branschens aktörer för att testa och demonstrera lösningar. Ökat utbud och efterfrågan av cirkulära och giftfria produkter/tjänster/system inom textil- och möbelbranschen. Målgrupper Målgruppen för programmet är utvecklingsaktörer inom akademi, institut, företag och offentliga organisationer som samverkar och bidrar till ett eller flera av ovanstående mål. För insatsområdet Produkt- och affärsutveckling för en cirkulär ekonomi prioriteras samarbeten med västsvenska mode/sport/företag som har professionella designer och industriell produktion, det samma gäller för möbel/inredningsbranschen och här prioriteras företag med tillverkning för offentlig miljö. 5. Insatsområden Programmet pekar ut tre insatsområden: Produkt- och affärsutveckling för en cirkulär ekonomi Kompetensutveckling och innovationer för framtidens hållbara miljöer Hållbar handel Insatsområde 1 - Produkt- och affärsutveckling för en cirkulär ekonomi Västra Götaland är Sveriges nav för textilindustri samt en stor andel företag inom möbeloch inredningsbranschen. Övergången till en cirkulär ekonomi kommer innebära en stor utmaning där innovation och resurseffektivitet behöver gå hand i hand med lönsamhet och affärsutveckling för att nå framgång. Västsverige styrka ligger inom design, teknik- och affärsutveckling för att utveckla cirkulära flöden. Det är viktigt att göra rätt från början, därför kommer programmet att prioritera design och produktutveckling för lång livslängd, dvs hur man utformar produkter för att fungera i cirkulära system. Lika viktigt är att fasa ut

74 7 hälso- och miljöskadliga ämnen i produkterna. Utredningar visar betydelsen av insatser som ger produkterna längre livslängd8 genom uppdatering/återrenovering och här finns en lång rad företag på lokal nivå som kan utveckla nya affärsmöjligheter och skapa ökad sysselsättning i en cirkulär ekonomi. Insatsområde 2 - Kompetensutveckling och innovationer för framtidens hållbara miljöer När man ska forma nya/renovera offentliga miljöer som skolor, kontor mm finns beställarkompetens för att bygga huset genom hela värdekedjan. När man kommer till inredningen av dessa miljöer, för att utforma en väl fungerande och hållbar arbetsplats, saknas ofta professionella beställare och kompetens på en övergripande nivå i organisationen och det blir verksamhetschefens ansvar att uppfylla alla krav. Här finns stor potential för mer medvetna rutiner och inköp som gynnar såväl ekonomi som ekologi. Det finns också brist på forskning och utveckling för hållbara interiörer samt verktyg för hur man ex ska bedöma miljökrav. Insatsområdet ska öka kompetensen om hållbara interiörer med fokus på giftfritt och cirkulärt, från beställare till näringslivet. Det ska också höja innovationsgraden för inredningsbranschen och utveckla test- och demomiljöer för framtidens hållbara miljöer med smarta funktioner, material och produkter/tjänster för en cirkulär ekonomi. Ambitionen är att samla aktörer som utvecklar branschområdet och stärker västsvenska aktörer. Insatsområde 3 - Hållbar handel Innovationssatsningar ger miljönytta först när de får ordentlig spridning. Därför är det avgörande med större aktörer som är föregångare för att skapa efterfrågan på giftfria och cirkulära produkter/tjänster. Samarbeten kring kravställande i offentlig upphandling, innovationsupphandling och medvetna inköp är viktiga verktyg för att driva utvecklingen framåt inom offentliga textilier och möbler/inredning. Inom mode/sport/friluftsliv är det privatpersoner som är stora kunder, därför prioriteras även insatser i samarbete med profil/detaljhandeln. Även utveckling av tjänstesektorn på en professionell nivå för att ge produkter längre livslängd och kan förena såväl ekologiska som sociala och ekonomiska möjligheter. Insatsområdet bidrar även till samarbeten mellan kommuner och branschen för att inspirera invånare till mer hållbara val som en del i att skapa attraktiva samhällen och underlätta hållbar konsumtion. 8 Re:design kläder samt Re:textile collection, Textilhögskolan 2014 resp 2015

75 8 6. Insatsformer och bedömning Ansökningar tas emot löpande. Dialog ska ske med programansvarig innan ansökan skickas in. Medfinansiering krävs. Programmet finansierar förstudier, projekt och samverkansmiljöer. Förstudier avser vanligtvis mindre studie som genomförs i samverkan med flera parter och med medfinansiering från sökande och/eller samverkansparter. Samverkansprojekt är projekt i samverkan med flera parter, med substantiell medfinansiering från samverkande parter. Nivån av VGRs medfinansiering beror på insatsens art och vikt för regional utveckling. Samverkansmiljöer är miljöer, centrumbildningar, labb etc med relevans för insatsområdena. Finansiering sker via projektfinansiering av strategiska satsningar i samverkan med aktörer, med placering på tex science parks. Direkta företagsstöd hanteras inom ramen för Västra Götalandsregionens SMF-program där verktyg som såddfinansiering, konsultcheckar och FoU-kort finns. Bedömningskriterier för finansiering är: Relevans Bidrar projektet till programmets syfte och mål? Potential Bidrar projektet till att nya, innovativa lösningar utvecklas och testas? Bidrar projektet till att lösningarna sprids efter och utanför projektets ram? Genomförbarhet Projektets planering av aktiviteter och budget i relation till uppsatta mål. Aktörskonstellation Projektets förankring hos relevanta aktörer. Har deltagarna kapacitet att bidra till betydande förändringar? Är fördelning av roller och medfinansiering rimlig? 7. Utvärdering och uppföljning Uppföljning av beslutade projekt följer de rutiner som finns för respektive nämnd vad gäller till exempel rapportering. De projekt som beslutas ska bidra till programmets genomförande och är därmed en del i den utvärdering som kommer att genomföras vid avslut.

76 ÄRENDE 6

77 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Möbelbruket - Bättre än ny 2017 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter högst kr för medfinansiering av projektet Möbelbruket Bättre än ny under perioden Miljönämnden har för avsikt att stödja projektet under men beslut om nya medel tas årligen efter uppföljning. Aktuellt beslut gäller för finansiering Miljönämndens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i allmänna villkor uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: IDC Skaraborg Sökt belopp: kronor av totalt kronor (50 %). Projektperiod: till och med Övriga finansiärer: Skaraborgskommuner, Ett stort antal företag som exempelvis: Möbelföretag som Formidabel inredningar, TT lack, Erik Svensson stolfabrik, Tidebergs hantverkshus, Lundbergs möbler, Citymöbler, Offecct. Logistikföretag som som LGT Logistic och Uno Johanssons åkeri samt Monitor, AIS System med flera för affärssystem och IT. I projektet Möbelbruket har det nu startat ett professionellt cirkulärt flöde av möbler för att underlätta storskaligt återbruk hos företag och offentliga organisationer. Samarbete har initierats med flera företag som kan bidra från lager, renovering för lackering, omklädsel mm och verksamheten är igång där man testar flera olika alternativ för återrenovering av olika typer av stolar till att börja med. Projektet har tagits emot positivt av företagen och ett allt större intresse har väckts bland företagen kring nya affärsmöjligheter. Ambitionen är att skapa en verksamhet som kan ta hand om möbler som blir över hos verksamheter, kunna renovera dessa så att de uppfyller krav för offentlig miljö för att kunna sälja på marknaden igen som uppdaterade möbler. Genom att få många möbler på en plats, som kan renoveras med krav för offentlig miljö, ökar möjligheterna att hitta rätt produkter för rätt miljö.

78 Datum Diarienummer MN (3) Erfarenheterna blir viktig kunskap kring cirkulära flöden som också kan överföras till andra branscher. Möbelbruket är ett värdefullt komplement till projektet Cirkulära möbelflöden produkt- och affärsutveckling som fått medel från Vinnovas program utmaningsdriven innovation som också koordineras av IDC Skaraborg, vilket kan ge goda synergieffekter. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar Antal affärsmodeller Antal innovations- och demonstrationsprojekt Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt Kvinnor Män Totalt Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Lönekostnader Externa tjänster, direktfinansierade offentliga Externa tjänster, direktfinansierade privata Externa tjänster, köpta Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Offentlig direktfinansiering Kommunal medfinansiering Summa offentlig finansiering Totalt Totalt % Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Deltagande företag %

79 Datum Diarienummer MN Summa privat finansiering Total summa 3 (3) % Motivering Projekten Möbelbruket och Cirkulära möbelflöden har initierats från Västra Götalandsregionen utifrån regionens egna och kommuners behov samtidigt som det finns en potential till ny affärsutveckling. Projektet ligger helt i linje med VG 2020 mål för Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer samt miljönämndens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster. Idag slängs en stor mängd möbler för att de upplevs som otidsenliga, slitna eller inte passar in när man gör en förändring. Det finns heller inte lokaler för att förvara möbler i många verksamheter vilket gör att de kasseras. Många av dessa möbler kan få ett nytt liv om det återrenoveras på ett professionellt sätt så att de kan säljas igen, vilket är syftet med Möbelbruket. Idag sker tapetsering av möbler men det förutsätter att de ska tillbaks till samma miljö. Till Möbelbruket skickas möbler som man inte längre vill använda i sin organisation. När ett större sortiment finns på samma plats, som också erbjuder professionell renovering av möbelbranschen, finns goda möjligheter för arkitekter att välja produkter härifrån till nya miljöer. Idag finns möjlighet att köpa begagnade möbler, men det är ofta oklart om de uppfyller kraven för offentlig miljö, dessutom saknas renoveringsmöjligheten. Sammantaget fyller Möbelbruket en efterlängtad funktion som också skapar nya affärsmöjligheter för möbelföretag m fl i branschen. Cirkulära system utvecklas för ny affärsutveckling som ger erfarenheter till produktutveckling, även i andra branscher. För kunderna blir ökat återbruk vinster för både miljön och plånboken. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Besluten skickas till Projektägare: Thomas Nilsson, VD IDC Skaraborg, thomas.nilsson@idcab.se Projektledare: Jenny Ekman, Möbelbruket, jenny.ekman@inredia.se Projektekonom Maarit Krans, Västra Götalandsregionen, maarit.krans@vgregion.se

80 ÄRENDE 7

81 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Gustaf Zettergren Telefon: E-post: Till miljönämnden Sol i Väst - Plattform Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 28 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Sol i Väst Plattform Sammanfattning av ärendet Sol i Väst började som en överenskommelse inom Västra Götalands klimatstrategi. Mellan 2013 och 2016 byggde 23 deltagare upp beställarkompetens och installerade 27 anläggningar med 4400 kvadratmeter solceller. Efterfrågan av kontinuerliga kompetensnätver inom området är fortsatt stort från kommuner och andra offentliga organisationer. Sol i Väst Plattform är en plattform med nätverk där offentliga aktörer som tillsammans bygger upp kompetens och erfarenheter inom solcellsutbyggnad. De primära målgrupperna är kommuner, kommunala bolag och andra offentliga aktöerer. Sekundära målgrupper är privata beställare och nätbolag. Syftet är att deltagarna ska bygga ut sin egen solcellskapacitet och genom det även driva på solcellsutbyggnaden i regionen och på så sätt vara en föregångare för andra offentliga aktörer, företag och privatpersoner. I Sol i Väst Plattform kommer: deltagare från tidigare år att fördjupa sin kompetens inom av dem utvalda fokusområden. Det är en fortsättning som är önskad av tidigare deltagare och myndigheter. nya deltagare att utveckla sin grundläggande beställarkompetens. kontinuerligt initiera utredningar vars resultat kommer knytas till nätverken efter hand. förutom till medverkande organisationer bidra till att resultat och utredningar sprids till övriga näringsliv och organisationer i Västra Götaland.

82 Datum Diarienummer MN (3) Kostnader och Finansiering Stödberättigade kostnader (Kr) kr kr kr kr kr Externa tjänster, direktfinansierade offentliga 0 kr kr kr kr kr Externa tjänster, direktfinansierade privata 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Lönekostnader Externa tjänster, köpta 2019 Totalt kr kr kr kr kr Resor 0 kr kr kr kr kr Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Lokaler 0 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Övrigt Summa Finansiering (Kr) kr kr kr kr kr Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Energimyndigheten Länsstyrelsen Västra Götaland % % % % Offentlig direktfinansiering Deltagande kommuner/offent. organisationer Summa offentlig finansiering % Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering Summa privat finansiering Total summa Motivering Den globala marknaden för solceller är stor och i Västra Götaland finns en styrka inom forskningen på vissa solcellstyper. Den svaga hemmamarknaden har dock en tendens att dra ner styrkan hos innovationssystemet för solceller. Sol i Väst Plattform kommer bidra till en kvalitativ utbyggnad av hemmamarknaden. Under 2016 uppmarksammades överenskommelsen Sol i Väst nationellt som en lyckad satning. Energimyndigheten har nu valt att medfinansiera fortsatt och utvecklat arbete i Sol i Väst Plattform Hållbar Utveckling Väst är Västra Götalands regionala energikontor. I organisationen finns god kompetens för att processleda plattformen. Organisationens andra uppdrag från Energimyndigheten passar väl in i uppdraget som plattformsledare för Sol i Väst. Projektet stödjer i första hand avsnitt Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan i strategin VG Projektet stödjer åtgärdsområdet Stadens

83 Datum Diarienummer MN energisystem och hållbar stadsutveckling i handlingsprogrammet för Hållbar energi. Handläggaren rekommenderar finansiering till projektet. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Besluten skickas till För genomförande: Hållbar Utveckling Väst Kristina Fihlman, kristina.fihlman@hallbarutvecklingvast.se För kännedom: Hållbar Utveckling Väst Erik André, erik.andre@huv.nu För kännedom: Ekonomi - Västra Götalandsregionen, Maarit Krans, maarit.krans@vgregion.se 3 (3)

84 ÄRENDE 8

85 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Yttrande över motion av Claes Redberg (S) och Christer Ahlén (S) om VGRs initiativ inför regionala miljömål Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden godkänner yttrandet över motionen och sänder över det till regionstyrelsen. Miljönämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Motionens förslag Regionstyrelsen har översänt motionen till miljönämnden, regionutvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden för yttrande. Motionärerna inleder med att konstatera att Västra Götalandsregionen formellt saknar befogenhet att åta sig ett direkt ansvar för tillämpning och uppföljning av de nationella miljömålen. Västra Götalandsregionen har dock historiskt haft en god ambition att aktivt delta i arbetet och vara pådrivande. Motionärerna menar att det är viktigt att regionen fortsätter att visa handlingskraft och bör ta initiativ till en bred process i syfte att få fram nya regionala miljömål för Västra Götaland för perioden Motionärerna föreslår att regionfullmäktige beslutar - att ta initiativ till att i dialog med länsstyrelsen ta fram underlag för regionala miljömål för Västra Götaland avseende att använda sig av en beredningsform som möjliggör ett brett deltagande från berörda parter - att regionfullmäktige bereds möjlighet att uttala sig över underlaget före utgången av 2018.

86 Datum Diarienummer MN (3) Nuvarande miljömålssystem Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med Skogsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre. Länsstyrelsen följer också upp hur miljöarbetet går. De nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmål gäller fullt ut i Västra Götaland. Dessa har kompletterats med regionala tilläggsmål. Detta för att fånga in regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Målen ska kunna användas av flera av Västra Götalands aktörer vars delaktighet och engagemang behövs för att målen ska nås. Varje miljökvalitetsmål har fått kompletterande regionala tilläggsmål. Vid de årliga bedömningarna av miljökvalitetsmålen bedöms även de regionala tilläggsmålen. När vi pratar om miljömålsarbete i Västra Götaland så inkluderas både de nationella miljömålen och de regionala tilläggsmålen. Västra Götalandsregionen har i sitt svar över miljömålsberedningens betänkande (RS , 250) yttrat att Västra Götalandsregionen har en viktig roll på den regionala nivån och vi anser att staten ska föra över ett miljöutvecklingsansvar till regionerna för ett effektivare och tydligare miljöarbete. Idag är det länsstyrelsen som har ansvaret vilket också konstateras av motionärerna. Samverkan mellan länsstyrelsen och VGR Samverkan är idag god men den kan förbättras och bli mer offensiv. Det finns en särskild arbetsgrupp för fördjupad samverkan mellan länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen som leds av Regionutvecklingsdirektören från VGR och Samhällsavdelningsdirektören från länsstyrelsen. Ett av fyra samverkansområden är miljömål och energi och klimat. Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen samverkar sedan ett par år tillbaka runt det första miljömålet om klimat och det är detta breda och inkluderande arbetssätt som bör stå modell för allt miljömålsarbete. Under 2017 kommer länsstyrelsen och skogsstyrelsen att i samverkan med VGR, ta beslut om ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Västra Götalandsregionen kommer att få detta åtgärdsprogram på remiss under våren 2017.

87 Datum Diarienummer MN Slutsatser Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen samverkar kring första miljömålet i arbetet strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region Detta arbetssätt uppfyller de kriterier som efterlyses i motionen och bör därför appliceras på hela miljömålsarbetet. VGR bör i första hand koncentrera sig på det åtgärdsarbete för som pågår och i samverkan och remissvar arbeta på det offensiva sätt som efterlyses i motionen. Det är för tidigt att börja att revidera miljömålen när fungerande åtgärdsarbete precis kommit till stånd. Att det finns ett underlag framme för reviderade miljömål redan 2018 är inte realistiskt. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Motion av Claes Redberg (S) och Christer Ahlén om VGRs initiativ inför regionala miljömål Besluten skickas till Regionstyrelsen 3 (3)

88

89

90

91 ÄRENDE 9

92 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jonna Bjuhr Männer Telefon: E-post: Till miljönämnden Revidering av miljödiplomeringskriterier Förslag till beslut 1. Miljönämnden fastställer kriterierna för miljödiplomering Sammanfattning av ärendet En viktig del för att nå målen i Västra Götalandsregionens miljöplan är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan istället för att använda ett ledningssystem, välja att miljödiplomera verksamheten. Miljödipomeringen utgår ifrån kriterier inom miljöområdet som verksamheten ska uppfylla för att bli diplomerade. Med miljödiplomet har varje verksamhet också en möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten att man aktivt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. De befintliga kriterierna för miljödiplomering av primärvård, tandvård och administrativa enheter, löper ut vid årsskiftet. De nya kriterierna har anpassats till den nya miljöplanen och är framtagna i samarbete mellan den offentliga primärvården, folktandvården, habilitering & hälsa och Koncernkontoret. Miljödiplomeringskriterierna togs fram första gången 2004 och har därefter reviderats i samband med nytt/ny miljöprogram/miljöplan 2007, 2010 och Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionens miljöarbete för egna verksamheter utgår ifrån den av regionfullmäktige beslutade miljöplanen En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan istället för att använda miljöledningssystem, välja att miljödiplomera sin verksamhet. Miljödiplomeringen utgår ifrån kriterier inom miljöområdet som verksamheten ska uppfylla för att bli diplomerade. Miljödiplomeringen har sedan 2004 varit en framgångsrik metod för att miljöanpassa primär- och tandvården. Sedan december 2013 kan även administrativa verksamheter med låg miljöpåverkan miljödiplomera sig.

93 Datum Diarienummer MN Miljödiplomering är även ett krav i Krav och kvalitetsboken1 och omfattar således även privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen. Diplomeringen består av tre olika kriteriedokument, ett för primärvård, ett för tandvård och ett för administrativa enheter med låg miljöpåverkan. I bilaga finns förslag till nya kriterier, där kraven har ändrats på några punkter. De nya kriterierna är ändrade i följande avseenden: Kriterierna är anpassade efter Västra Götalandsregionens kommande miljöplan för Detta innebär bland annat att kriterierna är giltiga i fyra år och miljödiplom som utfärdas under denna period gäller i fyra år. Generellt har texten i kriteriedokumentet förenklats och förtydligats. Totala poängsumman i de tre kriteriedokumenten har justerats ner för att få en mer jämn fördelning av poängen. Poängkrav om ekologiska/fair Trade livsmedel har lagts till. Poängkrav om vegetarisk fika/mat har lagts till i kriteriedokumentet för administrativa enheter. Eftersom tandvården har en större miljöpåverkan än primärvården är deras kriteriedokument mer omfattande. Administrationens kriterier är minst omfattande. Genomförande av beslut Miljödiplom utfärdade av en extern miljörevisor gäller i fyra år och allt eftersom verksamheterna börjar att omdiplomera sig kommer detta ske utifrån de reviderade kriterierna. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i flera steg. Först går verksamheten igenom kriteriedokumentet och gör en uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Därefter planerar miljösamordnare med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektronisk form senast två veckor innan revision. Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven och uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en intern revision. Resultatet av revisionen gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast fyra år skall extern revision genomföras på nytt. Förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med förutsättningar att bedriva vårdcentral inom VG Primärvård och rehabenhet inom Vårdval Rehab. Gällande från och med 1 januari (3)

94 Datum Diarienummer MN Beredning De nya kriterierna har arbetats fram i det regionala miljörådet som består av representanter från de diplomerade verksamheterna, offentliga primärvården, folktandvården, habilitering & hälsa samt miljöavdelningen, Koncernkontoret. Regionala miljörådet har också tagit hjälp av en extern konsult för att göra en nationell genomgång av andra miljödiplomeringsmodeller och ta fram förslag på nya krav som bör finnas med i Västra Götalandsregionens miljödiplomeringskriterier. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga 1. Kriteriedokument för primärvården 2. Kriteriedokument för tandvården 3. Kriteriedokument för administrativa enheter Besluten skickas till För kännedom: Anne-Marie Bäckström, anne-marie.backstrom@vgregion.se Närhälsan Anders Egeskog, anders.egeskog@vgregion.se, Närhälsan Brita Wirblad, brita.wirblad@vgregion.se, Närhälsan Inger Larsson, inger.ma.larsson@vgregion.seinger, Habilitering och hälsa Jessika Weilitz, jessika.weilitz@vgregion.se, Folktandvården Jonna Bjuhr Männer, jonna.bjuhr.manner@vgregion.se, Koncernkontoret Maria Johansson, maria.c.johansson@vgregion.se, Habilitering och hälsa Sara Josefsson, sara.josefsson@vgregion.se, Närhälsan 3 (3)

95 Primärtandvård Kriterier för och miljödiplomering Primärvård Administrativ enhet Miljödiplomering av primärvård Enligt Västra Götalandsregionens miljöplan ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För primärvårdens del innebär det att samtliga vårdcentraler/ motsvarande ska miljödiplomeras eller införa ett mer omfattande miljöledningssystem. Det är också en förutsättning för att få bedriva vårdverksamhet inom VG primärvård och Vårdval Rehab enligt Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsböcker. Undantaget är enheter med sex anställda eller färre, som inte behöver genomföra extern miljörevision. Syftet med miljödiplomeringen är att primärvården i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sätt ska arbeta för att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av primärvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljöavdelningen, Koncernkontoret och bygger på en kartläggning av primärvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Systemägare för miljödiplomeringsmodellen är miljönämnden. Kriterierna fastställdes av miljönämnden och har sedan dess reviderats 2007, 2010, 2013 och I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljöavdelningen fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledning till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ett formulär som verksamheten ska fylla i inför diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick över miljöarbetet och vilka områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten att man aktivt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 BESLUTADE AV MILJÖNÄMNDEN

96 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i sex block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld för att få miljödiplomet. Det räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängen i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör en uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Förvaltningens/verksamhetens miljösamordnare eller motsvarande planerar med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektronisk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven och uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en intern revision. Resultatet av revisionen gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast fyra år skall extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifterna i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifterna i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i fyra år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna följer miljöplanen och gäller från tills vidare, dock längst t o m

97 FORMULÄR Datum för ifyllande: Verksamhet/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Verksamhetschef: Tel: E-post: Miljöombud: Tel: E-post: Filialverksamhet belägen i: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Vårdcentralens/ Minimipoäng för motsvarande poäng diplomering 1 Obligatorisk del denna del måste uppfyllas och är ej poänggivande 2 Utbildning, medvetenhet och Totalt möjliga poäng Miljörevision 9 12 kompetens 3 Resor och transporter Energi Kemikalier och läkemedel 6 Produkter och avfall SUMMA POÄNG 3

98 1 Primär- och tandvård OBLIGATORISKA PUNKTER Extern Intern Intern Intern Verksamhetens revision revision 1 revision 2 revision 3 kommentarer Administrativ enhet De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör vårdcentralen/motsvarande är kända och tillämpas. Lagförteckningen finns och ny eller förändrad lagstiftning följs årligen upp vid ledningens genomgång. Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöplan samt den egna förvaltningens/verksamhetens eventuella miljömål är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. 3. Vårdcentralschefen/motsvarande har en skriftlig delegering från förvaltnings-/företagsledningen för miljöansvaret. 4. På vårdcentralen/motsvarande finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Alla medarbetare vet vem/vilka som är miljöombud samt dennes ansvar och befogenheter. 5. Det finns en aktuell förteckning över de faroklassade kemikalier som används samt tillgång till aktuella säkerhetsdatablad. 6. Våra faroklassade kemikalier förvaras och hanteras på ett säkert sätt, i enlighet med säkerhetsdatabladen och gällande lagstiftning. De som ansvarar för att skicka iväg farligt gods och fylla i godsdeklaration har fått information/utbildning om regler kring hantering av farligt gods. Genomförd under de senaste fem åren Uppfyllt Tolkning För offentliga primärvården ligger laglistan på intranätet. Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. Mottagaren av delegeringen ska veta vad miljöansvaret innebär. Delegering behövs inte för verksamheter som enbart utgör en enhet, men ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Rollbeskrivning av miljöombudets uppdrag ska finnas. För offentliga primärvården ligger rollbeskrivningen på intranätet. Av förteckningen ska framgå användningsområde, riskfraser och klassning/märkning. Enligt praxis får SDB inte vara äldre än tre år. Den offentliga primärvården ska använda kemikaliehanteringssystemet KLARA. Verifikat från genomgång ska dokumenteras. I den offentliga primärvården dokumenteras detta i utbildningsregistret.

99 8. Vårdcentralen/motsvarande har kontrollerat att avfallstransportörerna har nödvändiga tillstånd eller har gjort anmälan (registreringsplikt) för avfallstransporterna. 9. Godsdeklarationen för lämnat farligt avfall förvaras på enheten i 3 år. 10. Vi har skriftliga rutiner för hur fraktionerna a-f i tolkningskolumnen ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa och följer dem. 11. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klarar kraven de år som vi inte genomgår extern revision. Resultatet av denna så kallade interna revisionen dokumenteras och redovisas vid ledningens genomgång. 5 Listor över godkända avfallstransportörer finns på Länsstyrelsens hemsida. Offentliga primärvården har länk till Länsstyrelsen på intranätet. a. Smittförande inklusive stickande/skärande b. Sekretessbelagt avfall c. Batterier d. Elektronikavfall e. Lysrör, lågenergilampor och LEDlampor f. Kemikalierester Med denna så kallade interna revisionen menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång.

100 12. Vi går igenom miljöarbetet på vårdcentralen/motsvarande minst en gång om året med ledningen/ansvarig chef för den diplomerade enheten närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Åtgärdsstatus från förra genomgången. Genomgång av resultatet av intern och extern revision inklusive förslag till åtgärder. Fastställande av åtgärdsplan inklusive uppföljning vid anmärkning samt beaktande av noteringar. Genomgång av förändringar i lagkrav och andra krav samt att dessa förändringar efterlevs. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser för miljöarbetet? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Verksamhetschefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas på enheten. 6

101 2 UTBILDNING, MEDVETENHET OCH KOMPETENS Poäng 13. Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande miljöutbildning och blivit godkända. 100 % = 3p 80 % = 2p 50 % = 1 p <50 % = 0p 14. Nyanställda går den grundläggande miljöutbildningen i samband med introduktionen för nyanställd Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning 16. Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller motsvarande. 17. Miljöombudet har genomgått förvaltningens/verksamhetens tredje utbildningsdag för miljöombud eller motsvarande. 18. Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en gång per år. 19. Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande 20. Kompletterande miljöinformation på minst 30 minuter genomförs minst en gång per år för all tillsvidareanställd personal på enheten. 21. Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensen kring den yttre miljön (1 poäng per lösning): 7 Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern Verksamhetens revision revision 1 revision 2 revision 3 kommentar Tolkning Med grundläggande miljöutbildning avses Västra Götalandsregionens webbaserade grundutbildning Miljö eller likvärdig. Verksamheten ska kunna visa att de har ett system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud. 1 1 Max 2 Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register. De egna lösningarna ska vara kopplade till utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

102 SUMMA POÄNG 3 RESOR OCH TRANSPORTER 22. Vi har en miljöstyrande resepolicy med tillhörande riktlinje som medarbetarna känner till och följer. 23. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (1 poäng per punkt): medarbetarna använder kollektivtrafikkort vi har en tjänstecykel för kortare resor det finns tillgång till teknik för resfria möten som används 24. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 25. Vi underlättar för våra anställda att gå/cykla/åka kollektivt till jobbet. 26. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 8 12 Poäng 1 Max 3 poäng Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern Verksamhetens revision revision 1 revision 2 revision 3 kommentar Tolkning För offentlig primärvård är det Västra Götalandsregionens resepolicy som gäller. Poäng fås även om ingen av personal gör några resor i tjänsten. 1 Med inhyrning avses såväl leasingsom hyrbilar. Poäng fås även om enheten inte hyr några fordon. 1 Till exempel bra och säkra cykelparkeringar under tak med mera. Max 2 8 De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

103 4 ENERGI 27. Vid utbyte eller nyinköp av utrustning, väljer vi produkter med så låg energianvändning som möjligt. 28. Vi har en skriftlig rutin för energieffektivisering på enheten. Rutinen kan innehålla flera punkter och är känd av personalen. Poäng 1 1 poäng per punkt, max 3 Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentarer Tolkning I offentlig primärvård följs inköpsrutiner. Exempel på punkter: - Vi har timer kopplade till elektroniska apparater. - När vi byter ljuskällor väljer vi det mest energieffektiva alternativet. - Vi dammar regelbundet av aggregaten på kyl och frys. 29. Vi stänger av datorer vid dagens slut Vi släcker lamporna i tomma rum Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 9 Max 2 8 Ett rum räknas som tomt när vi lämna det för en längre stund så som fika, lunch eller möten. De egna lösningarna ska vara kopplade till energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

104 5 KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL 32. Våra produkter för städ och disk uppfyller kraven för miljömärkning (t.ex. Svanen, EU-blomman och Bra miljöval.) 33. Kemikalieförteckningen granskas på ledningens genomgång och farliga kemikalier tas upp för diskussion kring ett eventuellt utbyte/utfasning. 34. Vi kan visa att vi verkar för en rationell antibiotikaanvändning. 35. Vi ger riktad information till patienterna om vikten av att returnera ej förbrukade läkemedel till Apoteken. 36. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 10 Poäng Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentarer Tolkning 1 VGRs upphandlade sortiment uppfyller kraven för miljömärkning. 1 För offentlig primärvård görs central genomgång och eventuell utfasning av produkt kommuniceras till respektive verksamhet. 1 1 poäng ges även om ingen av personalen förskriver antibiotika. 1 1 poäng ges även om ingen av personalen förskriver läkemedel. Max 2 6 De egna lösningarna ska vara kopplade till kemikalier och läkemedel, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

105 6 PRODUKTER OCH AVFALL 37. Vi skänker överskottsmaterial (sjukvårdsmaterial) till biståndsverksamhet. 38. Vi återanvänder möbler/inventarier eller ger begagnade möbler till second hand verksamhet. 39. Vi köper ekologiskt kaffe, te, mjölk, frukt eller andra livsmedel till personalen 40. Vi köper rättvisemärkt/ Fair trade kaffe, te eller andra livsmedel till personalen 41. Vi har inventerat våra väntrum och rensat ut leksaker enligt VGRs handledning Kemikaliesmarta rum Lek- och pedagogiskt material 42. Vi arbetar aktivt för att minska användningen av britspapper. 43. Vi har rutiner och instruktioner för hur övrigt avfall (varav a-n omfattas av producentansvar) ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp b. Kartong/pappersförpackningar c. Papper/tidningar d. Glasförpackningar - färgat e. Glasförpackningar - ofärgat f. Metallförpackningar g. Förpackningar av mjukplast h. Förpackningar av hårdplast j. Matavfall k. Bläckpatroner/tonerkassetter 11 Poäng Enhetens poäng Extern miljöre vision Intern Intern Intern revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentar Tolkning 1 Offentliga verksamheter ska följa förvaltningens rutiner. 1 Offentliga verksamheter ska följa förvaltningens rutiner och i första hand använda sig av Tage. Max 3 1 poäng per sort. Max 2 1 poäng sort. 1 En kopia på sista sidan i handledningen sparas på enheten. 1 Offentliga verksamheter ska följa förvaltningens rutiner. 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

106 l. Grovavfall m. Läkemedel n. Glödlampor 44. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 12 0,5 1 0, De egna lösningarna ska vara kopplade till produkter och avfall, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

107 Primärtandvård Kriterier för och miljödiplomering Tandvård Administrativ enhet Miljödiplomering av tandvården Enligt Västra Götalandsregionens miljöplan ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För tandvårdens del innebär det att samtliga kliniker ska miljödiplomeras eller införa ett mer omfattande miljöledningssystem. Undantaget är enheter med sex anställda eller färre, som inte behöver genomföra extern miljörevision. Syftet med miljödiplomeringen är att tandvården i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sätt ska arbeta för att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av tandvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljöavdelningen på Koncernkontoret och bygger på en kartläggning av tandvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Kriterierna fastställdes av miljönämnden och har sedan dess reviderats 2007, 2010, 2013 och I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljöavdelningen fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledning till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ett formulär som verksamheten ska fylla i inför diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick över miljöarbetet och vilka områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten att man aktivt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 BESLUTADE AV MILJÖNÄMNDEN

108 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i sex block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld för att få miljödiplomet. Det räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängen i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör en uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Miljösamordnaren för förvaltningen planerar med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektronisk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven och uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en intern revision. Resultatet av revisionen gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast fyra år ska extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifterna i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifterna i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i fyra år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna följer miljöplanen och gäller från tills vidare, dock längst t o m

109 FORMULÄR Datum för ifyllande: Klinik/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Verksamhetschef: Tel: E-post: Miljöombud: Tel: E-post: Filialverksamhet belägen i: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Klinikens poäng Minimipoäng för diplomering 1 Obligatorisk del denna del måste uppfyllas och är ej poänggivande 2 Utbildning, medvetenhet och Totalt möjliga poäng Miljörevision 8 12 kompetens 3 Resor och transporter Energi Kemikalier, läkemedel och lustgas 6 Produkter och avfall SUMMA POÄNG 3

110 1 Primär- och tandvård OBLIGATORISKA PUNKTER Uppfyllt Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Administrativ enhet De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör kliniken/enhet är kända och tillämpas. Lagförteckningen finns och ny eller förändrad lagstiftning följs årligen upp vid ledningens genomgång. Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöplan samt den egna förvaltningens miljömål är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. Kliniken har en egen handlingsplan för minst två av förvaltningens miljömål. 4. Klinikchefen har en skriftlig delegering från förvaltningsledningen för miljöansvaret. 5. På kliniken finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Alla medarbetare vet vem/vilka som är miljöombud samt dennes ansvar och befogenheter. 6. Vi har en förteckning över de faroklassade kemikalier vi hanterar i kemikaliehanteringssystemet Klara. Genom Klara har vi tillgång till leverantörernas säkerhetsdatablad. 7. Våra faroklassade kemikalier förvaras och hanteras på ett säkert sätt, i enlighet med säkerhetsdatabladen och gällande lagstiftning. De som ansvarar för att skicka iväg farligt gods och fylla i godsdeklaration har fått information/utbildning om regler kring hantering av farligt gods. Genomförd under de senaste fem åren Kliniken har kontrollerat att avfallstransportörerna har nödvändiga tillstånd eller har gjort anmälan (registreringsplikt) för avfallstransporterna. Verksamhetens kommentarer Tolkning Laglistan ligger på intranätet. Mall för handlingsplan finns på intranätet. Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. Mottagaren av delegeringen ska veta vad miljöansvaret innebär. Rollbeskrivning av miljöombudets uppdrag ska finnas på intranätet. Av förteckningen ska framgå användningsområde, riskfraser och klassning/märkning. Enligt praxis får SDB inte vara äldre än tre år. Kemikaliehanteringssystemet KLARA ka användas. Verifikat från genomgång ska dokumenteras i utbildningslistan. Listor över godkända avfallstransportörer finns på Länsstyrelsens hemsida. Länk till Länsstyrelsen finns på intranätet.

111 10. Godsdeklarationen för lämnat farligt avfall förvaras på kliniken i 3 år. 11. Vi har skriftliga rutiner för hur fraktionerna a-h i tolkningskolumnen ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa och följer dem. 12. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klarar kraven de år som vi inte genomgår extern revision. Resultatet av denna så kallade interna revisionen dokumenteras och redovisas vid ledningens genomgång. 5 a. Smittförande inkl. stickande/skärande b. Sekretessbelagt avfall c. Batterier d. Elektronikavfall e. Lysrör, lågenergilampor och LEDlampor f. Kemikalierester g. Härdplaster h. Kvicksilver- och amalgamavfall i. Fotokemikalier (om det finns) Med denna så kallade interna revisionen menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång.

112 13. Vi går igenom miljöarbetet på kliniken minst en gång om året med ledningen/ansvarig chef för den diplomerade verksamheten närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Åtgärdsstatus från förra genomgången. Genomgång av resultatet av intern och extern revision inklusive förslag till åtgärder. Fastställande av åtgärdsplan inklusive uppföljning vid anmärkning samt beaktande av noteringar. Genomgång av klinikens/enhetens handlingsplan samt fastställande av nästa års handlingsplan. Genomgång av förändringar i lagkrav och andra krav samt att dessa förändringar efterlevs. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser för miljöarbetet? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Ansvarig chef ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas på enheten. 6

113 2 UTBILDNING, MEDVETENHET OCH KOMPETENS Poäng 14. Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande miljöutbildning och blivit godkända. 15. Nyanställda går den grundläggande miljöutbildningen i samband med introduktionen för nyanställd. 100 % = 3p 80 % = 2p 50 % = 1 p <50 % = 0p 16. Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning 17. Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller motsvarande. 18. Miljöombudet har genomgått förvaltningens/verksamhetens tredje utbildningsdag för miljöombud eller motsvarande. 19. Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en gång per år. 20. Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande 21. Kompletterande miljöinformation på minst 30 minuter genomförs minst en gång per år för all tillsvidareanställd personal på enheten. 22. Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensen kring den yttre miljön (1 poäng per lösning): 7 1 Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern Verksamheten Tolkning revision revision 1 revision 2 revision 3 s kommentar Med grundläggande miljöutbildning avses Västra Götalandsregionens webbaserade grundutbildning Miljö eller likvärdig. Verksamheten ska kunna visa att de har ett system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud. 1 1 Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register. Max 2 De egna lösningarna ska vara kopplade till utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

114 SUMMA POÄNG 3 RESOR OCH TRANSPORTER 23. Vi har en miljöstyrande resepolicy med tillhörande riktlinjer som medarbetarna känner till och följer. 24. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (1 poäng per punkt): medarbetarna använder kollektivtrafikkort vi har en tjänstecykel för kortare resor det finns tillgång till teknik för resfria möten som används. 25. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 26. Vi underlättar för våra anställda att gå/cykla/åka kollektivt till jobbet. 27. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 8 12 Poäng Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentar Tolkning 1 Västra Götalandsregionens resepolicy gäller för Folktandvården. Max 3 poäng Poäng fås även om ingen av personal gör några resor i tjänsten. 1 Med inhyrning avses såväl leasingsom hyrbilar. Poäng fås även om enheten inte hyr några fordon. 1 Till exempel bra och säkra cykelparkeringar under tak, möjlighet till omklädning med mera. Max 2 De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. 8

115 4 ENERGI 28. Vid utbyte eller nyinköp av utrustning, väljer vi produkter med så låg energianvändning som möjligt. 29. Vi har en skriftlig rutin för energieffektivisering på enheten. Rutinen kan innehålla flera punkter och är känd av personalen. Poäng 1 1 poäng per punkt, max 3 Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentarer Tolkning Västra Götalandsregionens och Folktandvårdens inköpsrutiner ska följas. Exempel på punkter: - Vi har timer kopplade till elektroniska apparater som inte behöver stå på - När vi byter ljuskällor väljer vi det mest energieffektiva alternativet. - Vi dammar regelbundet av aggregaten på kyl och frys 30. Vi stänger av datorer vid dagens slut Vi släcker lamporna i tomma rum Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 9 Max 2 8 De egna lösningarna ska vara kopplade till energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

116 5 KEMIKALIER, LÄKEMEDEL OCH LUSTGAS 33. Våra produkter för städ och disk uppfyller krav för miljömärkning (t.ex. Svanen, EUblomman, Bra miljöval) 34. Kemikalieförteckningen granskas på ledningens genomgång och farliga kemikalier tas upp för diskussion kring ett eventuellt utbyte/utfasning. 35. Vi har genomfört en riskbedömning av var amalgam hanteras och installerat amalgamavskiljare där det behövs. 36. Vi har genomfört funktionskontroll av amalgamavskiljare och sugsystem. 37. Vi utför regelbunden desinfektion av övriga amalgamavskiljare som finns på kliniken utöver de som är kopplade till unit. 38. Vi kontrollerar lustgasutrustningen enligt fabrikanternas anvisningar och dokumenterar kontrollerna. 39. Vi kan visa att vi verkar för en rationell antibiotikaanvändning. 40. Vi ger riktad information till patienterna om vikten av att returnera ej förbrukade läkemedel till Apoteken 41. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 10 Poäng 1 Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern revision revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentarer Tolkning VGRs upphandlade sortiment uppfyller kraven för miljömärkning. 1 1 Riskbedömningen ska vara dokumenterad. 1 Dokumentation ska finnas tillgänglig på kliniken. 1 Följ förvaltningens rutin. 1 1 poäng ges även om kliniken inte använder lustgas. 1 1 poäng ges även om ingen av personalen förskriver antibiotika. 1 1 poäng ges även om ingen av personalen förskriver läkemedel. Max 2 10 De egna lösningarna ska vara kopplade till kemikalier och läkemedel, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

117 6 PRODUKTER OCH AVFALL 42. Vi skänker överskottsmaterial (sjukvårdsmaterial) till biståndsverksamhet. 1 Enhetens poäng Extern miljöre vision Intern Intern Intern revision 1 revision 2 revision 3 Verksamhetens kommentar Tolkning Västra Götalandsregionens rutiner ska följa. Västra Götalandsregionens rutiner ska följas och i första hand ska Tage användas. 43. Vi återanvänder möbler/inventarier eller ger begagnade möbler till second handverksamhet. 44. Vi köper ekologiskt kaffe, te, mjölk, frukt eller andra livsmedel till personalen Max 3 1 poäng per sort. 45. Vi köper rättvisemärkt/ Fair trade kaffe, te eller andra livsmedel till personalen Max 2 1 poäng sort. 46. Vi har inventerat våra väntrum och rensat ut leksaker enligt VGRs handledning Kemikaliesmarta rum Lek- och pedagogiskt material 47. Vi har rutiner och instruktioner för hur övrigt avfall ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp b. Kartong/pappersförpackningar c. Papper/tidningar d. Glasförpackningar - färgat e. Glasförpackningar - ofärgat f. Metallförpackningar g. Förpackningar av mjukplast h. Förpackningar av hårdplast j. Matavfall k. Bläckpatroner/tonerkassetter l. Grovavfall m. Läkemedel n. Glödlampor 11 Poäng 1 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 0,5 En kopia på sista sidan i handledningen sparas på enheten.

118 48. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG De egna lösningarna ska vara kopplade till produkter och avfall, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

119 Primärtandvård Kriterier föroch miljödiplomering Administrativa Administrativenheter enhet Miljödiplomering av primär- och tandvårdens administrativa enheter Enligt Västra Götalandsregionens miljöplan ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För primär- och tandvårdens del innebär det att samtliga verksamheter ska miljödiplomeras eller införa ett mer omfattande miljöledningssystem. Undantaget är enheter med sex anställda eller färre, som inte behöver genomföra extern miljörevision. Syftet med miljödiplomeringen är att primär- och tandvården i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sätt ska arbeta för att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av primär- och tandvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljöavdelningen, Koncernkontoret och bygger på en kartläggning av primäroch tandvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Kriterierna fastställdes av miljönämnden och har sedan dess reviderats 2007, 2010, 2013 och I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljöavdelningen fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledning till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ett formulär som verksamheten ska fylla i inför diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick över miljöarbetet och vilka områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten att man aktivt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 BESLUTADE AV MILJÖNÄMNDEN

120 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna för administrativa enheter är indelade i fem block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld för att få miljödiplomet. Det räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängen i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör en uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Förvaltningens miljösamordnare planerar med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektronisk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven och uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en intern revision. Resultatet av revisionen gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast fyra år ska extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifterna i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifterna i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i fyra år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna följer miljöplanen och gäller från tills vidare, dock längst t o m

121 FORMULÄR Datum för ifyllande: Verksamhet/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Verksamhetschef: Tel: E-post: Miljöombud: Tel: E-post: Filialverksamhet belägen i: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Enhetens poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1. Obligatorisk del denna del måste uppfyllas och är inte poänggivande 2. Utbildning, medvetenhet och kompetens 3. Resor och transporter 4. Energi 5. Produkter och avfall SUMMA POÄNG 3

122 1 Primär- och tandvård OBLIGATORISKA PUNKTER Extern revision Administrativ enhet Uppfyllt Intern revision 1 De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör enheten är kända och tillämpas. Lagförteckningen finns och ny eller förändrad lagstiftning följs årligen upp vid ledningens genomgång. Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöplan samt den egna förvaltningens/verksamhetens eventuella miljömål är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. Verksamhetschefen har en skriftlig delegering från förvaltningsledningen för miljöansvaret. 4. På enheten finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Alla medarbetare vet vem/vilka som är miljöombud samt dennes ansvar och befogenheter. 5. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klarar kraven de år som vi inte genomgår extern revision. Resultatet av denna så kallade interna revisionen dokumenteras och redovisas vid ledningens genomgång. BESLUTADE AV MILJÖNÄMNDEN Intern revision 2 Intern revision 3 Kommentar Tolkning För offentliga primärvården och tandvården ligger laglistan på intranätet. Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. Mottagaren av delegeringen ska veta vad miljöansvaret innebär. Rollbeskrivning av miljöombudets uppdrag ska finnas. För offentliga primärvården och tandvården ligger rollbeskrivningen på intranätet. Med denna så kallade interna revisionen menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet och fyller i poäng. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång.

123 6. Vi går igenom miljöarbetet på enheten minst en gång om året med ledningen/ansvarig chef för den diplomerade enheten närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Åtgärdsstatus från förra genomgången. Genomgång av resultatet av intern och extern revision inklusive förslag till åtgärder. Fastställande av åtgärdsplan inklusive uppföljning vid anmärkning samt beaktande av noteringar. Genomgång av förändringar i lagkrav och andra krav samt att dessa förändringar efterlevs. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser för miljöarbetet? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Verksamhetschefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas på enheten. 5

124 2 UTBILDNING, MEDVETENHET OCH Poäng KOMPETENS Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande miljöutbildning och blivit godkända. Nyanställda går den grundläggande miljöutbildningen i samband med introduktionen för nyanställd. Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller motsvarande. Miljöombudet har genomgått förvaltningens/verksamhetens tredje utbildningsdag för miljöombud eller motsvarande. Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en gång per år. Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande Kompletterande miljöinformation på minst 30 minuter genomförs minst en gång per år för all tillsvidareanställd personal på enheten. Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensen kring den yttre miljön (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 6 Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Intern Verksamhetens kommentar revision % = 3p 80 % = 2p 50 % = 1p <50 % = 0p Med grundläggande miljöutbildning avses Västra Götalandsregionens webbaserade grundutbildning Miljö eller likvärdig. 1 Verksamheten ska kunna visa att de har ett system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud. 1 1 Max 2 12 Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register. De egna lösningarna ska vara kopplade till utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

125 3 RESOR OCH TRANSPORTER 16. Vi har en miljöstyrande resepolicy med tillhörande riktlinje som medarbetarna känner till och följer. 17. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (2 poäng per punkt): kollektivtrafikkort finns att låna vi har en tjänstecykel för kortare resor det finns tillgång till teknik för resfria möten och den används 18. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 19. Vi underlättar för våra anställda att gå/cykla/åka kollektivt till jobbet. 20. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 7 Poäng 2 Max 6 poäng Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Intern revision 3 Kommentar Tolkning För offentlig primärvård och tandvåden är det Västra Götalandsregionens resepolicy som gäller. Poäng fås även om ingen av personal gör några resor i tjänsten. Med inhyrning avses såväl leasingsom hyrbilar. Poäng fås även om enheten inte hyr några fordon, under förutsättning att man inte reser med egen bil i tjänsten. Till exempel bra och säkra cykelparkeringar under tak, möjlighet till omklädning med mera De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

126 4 ENERGI 21. Vid utbyte eller nyinköp av utrustning, väljer vi produkter med så låg energianvändning som möjligt. 22. Vi har en skriftlig rutin för energieffektivisering på enheten. Rutinen kan innehålla flera punkter och är känd av personalen. 23. Vi stänger av datorer vid dagens slut. 24. Vi släcker lamporna i tomma rum 25. Egna lösningar för att minska energianvändningen (2 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 8 Poäng 2 2 poäng per punkt, max 6 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Intern revision 3 Kommentar Tolkning I offentlig primärvård och tandvård följs inköpsrutiner. Exempel på punkter: - Vi har timer kopplade till elektroniska apparater. - När vi byter ljuskällor väljer vi det mest energieffektiva alternativet. - Vi dammar regelbundet av aggregaten på kyl och frys. 2 2 Max 4 16 De egna lösningarna ska vara kopplade till energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas.

127 6 PRODUKTER OCH AVFALL 26. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning (kontorspapper). 27. Vi återanvänder möbler/inventarier eller ger begagnade möbler till second handverksamhet. 28. Vi köper ekologiskt kaffe, te, mjölk, frukt eller andra livsmedel till personalen 29. Vi köper rättvisemärkt/ Fair trade kaffe, te eller andra livsmedel till personalen 30. Om vi bjuder på fika, lunch eller middag i samband med möten och konferenser väljer vi alltid vegetarisk kost. 31. Våra produkter för städ och disk uppfyller krav för miljömärkning (t.ex. Svanen, EU-blomman, Bra miljöval) 32. Vi har rutiner och instruktioner för hur vårt avfall ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp b. Kartong/pappersförpackningar c. Papper/tidningar d. Glasförpackningar - färgat e. Glasförpackningar - ofärgat f. Metallförpackningar g. Förpackningar av mjukplast h. Förpackningar av hårdplast j. Matavfall 9 Poäng Enhetens poäng Extern Intern Intern Intern Kommentar miljörevision revision 1 revision 2 revision 3 Tolkning 1 Exempelvis dubbelsidigt och säker utskrift som standard. 1 Ska följa förvaltningens rutiner och i första hand använda sig av Tage. Max 3 1 poäng per sort. Max 2 1 poäng sort ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 VGRs upphandlade sortiment uppfyller kraven för miljömärkning.

128 k. Bläckpatroner/tonerkassetter l. Grovavfall n. Glödlampor o. batterier p. lågenergilampor, lysrör, LED-lampor 33. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 10 0,5 0,5 0,5 0,5 0, De egna lösningarna ska vara kopplade till produkter och avfall, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska ges.

129 ÄRENDE 10

130 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maarit Krans Telefon: E-post: Till miljönämnden Återföring av projektmedel december Förslag till beslut 1. Återstående medel på kr återförs till miljönämnden och används för nya projektbeslut. Sammanfattning av ärendet Vid beslut av miljönämnden om att bevilja projektmedel avsätts motsvarande belopp för kommande utbetalningar. Medel som inte använts i avslutade projekt förs återkommande tillbaka till miljönämnden som beslutar om dessa ska återinvesteras i nya insatser. Detta beslut avser 1 avslutat projekt med ett samlat överskott på kronor. Koncernkontoret Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Tabell: Förslag återföring miljönämnden december 2016 Besluten skickas till Maarit Krans, maarit.krans@vgregion.se Diariet, Skövde, regionenshus.skovde@vgregion.se

131 MILJÖNÄMNDEN ÅTERFÖRING december 2016 RD2010 Projekt Tillämpning av ByggaE, metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader Diarienr. Projektansvarig SP Beslut (datum) Slutdatum Beviljat kr Intäkter Utbet Utbet Återstår 2016 Motivering/Förklaring Slutrekv inkommit. Budgeterat belopp inte upparbetat kr

132 ÄRENDE 11

133 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Västerhavsveckan 2016, slutrapport Förslag till beslut 1. Miljönämnden noterar informationen Västerhavsveckan 2016 slutrapport. Sammanfattning av ärendet Västerhavsveckan genomfördes i år 6 14 augusti och det var åttonde gången som veckan arrangerades. Början av Västerhavsveckan var blåsig och regnig men då utbudet är både utomhus och inomhusaktiviteter deltog ca personer. I år deltog Halland och delar av Skåne för första gången i Västerhavsveckan under samordning av Kattegatts kustvattenråd. Totalt genomfördes över 1000 aktiviteter på 56 orter. Fördjupad beskrivning av ärendet Projektledare Gunilla Fransson Bangura har gjort en fördjupad rapport som biläggs ärendet. Västerhavsveckan/ Västra Götalandsregionen har själv arrangerat eller samarrangerat följande: Invigningen på Björkö Aktiviteter i Nordstans köpcentrum i Göteborg Västerhavsveckans havsverkstad Politikerdebatt om blå näringar i Lysekil. Miljönämnden har dessutom finansierat följande aktörer: Svenska livräddningssällskapet ,00 kr Gullholmen/Härmanö 5 500,00 kr Havets Hus i Lysekil ,00 kr Grosshamns fågelstation 5 220,00 kr Stiftelsen Bohusläns museum ,00 kr Björkö Hamn och Fiskareförening ,00 kr Sportfiskarna ,00 kr Göteborg stad västra Hisingen ,00 kr Stenungsunds kommun ,00 kr Molekylverkstaden AB ,00 kr

134 Datum Diarienummer MN Ren kustlinje Orust kommun Göteborg naturhistoriska museet SLU, Havsfiskelab i lysekil Sven Lovén, Tjärnö Eriksbergs kulturbåtsförening Sven Lovén, Kristineberg 2 (2) ,00 kr 3 920,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Finansiering Miljönämnden har avsatt kr i budget för Västerhavsveckan Utfallet blev kr. Koncernkontoret Helena Nilsson Miljöchef Bilaga Slutrapport: Västerhavsveckan 2016 Besluten skickas till Tomas Österlund Gunilla Fransson Bangura

135 Västerhavsveckan 2016 En rapport om utfallet av Västerhavsveckan 2016 av Gunilla Fransson Bangura september 2016 Foto: Gunilla Fransson Bangura 1

136 Inledning Västerhavsveckan är ett initiativ av miljönämnden i Västra Götalandsregionen för att uppmärksamma och öka kunskapen om havsmiljön i Västerhavet. Det görs genom att erbjuda en vecka fylld av aktiviteter för alla åldrar. En viktig del i Västerhavsveckan är också att stärka och utveckla nya kontakter mellan olika marina aktörer, näringsliv och organisationer, som i förlängningen kan leda till ett starkare arbete för ett hållbart nyttjande av havets resurser. Genom att Västerhavsveckan ligger under vecka 32 kan den också bli ett incitament för att förlänga säsongen, framför allt i norra Bohuslän. Evenemanget, som utgår från Visionen för Västra Götaland, fokuserar på utvecklingen av Västerhavet som resurs. Under Västerhavsveckan arbetar Västra Götalandsregionen i nära samverkan med ett stort antal arrangörer av aktiviteter längs hela Bohuskusten. Arrangörerna uppvisar en stor spännvidd och omfattar såväl myndigheter av olika slag som privata företag, ideella föreningar och organisationer. Första gången Västerhavsveckan genomfördes var I år var det åttonde året som den arrangerades, under nio dagar, den 6-14 augusti. För första gången deltog Halland och delar av Skåne i Västerhavsveckan. Aktiviteterna där samordnades av Kattegatts Kustvattenråd. Totalt deltog 56 orter i Västerhavsveckan, varav 19 orter från Sandsjöbacka till Ängelholm. Årets Västerhavsvecka inföll under sommarens mest blåsiga och regniga vecka, vilket ledde till att flera aktiviteter ställdes in. Trots detta uppgick årets besöksantal till över Årets Västerhavsveckan har ytterligare förstärkt inslagen av forskning och havsmiljö. Fler plattformar för forskare att komma ut har erbjudits, samtidigt som inslagen av medborgarforskning, s.k. Citizen Science har utvecklats och utökats. Västra Götalandsregionen bidrog med 1,6 mkr till 2016 års evenemang. Dessa medel har använts till projektledning, marknadsföring och bidrag till de enskilda aktörerna. Den största delen av finansieringen svarar dock enskilda arrangörer för, genom att själva finansiera sina aktiviteter och genom all tid som läggs ner på att planera och genomföra dem. Merparten av aktiviteterna är gratis för besökare och deltagare, men för några av dem tar man ut en deltagar- eller besöksavgift. Västra Götalandsregionen/Västerhavsveckan har också själva arrangerat eller samarrangerat några evenemang, som t ex Västerhavsveckans havsverkstad, aktiviteterna i Nordstans köpcentrum, politikerdebatten i Lysekil och invigningen på Björkö. Medverkande arrangörer och dess syn på genomförandet Årets Västerhavsvecka har engagerat fler aktörer och orter än tidigare. I år har den sträckt sig från Strömstad i norr till Ängelholm i söder. Ansvarig för programmet i Halland/Skåne har varit Kattegatts kustvattenråd. Förutom offentliga institutioner, universitet och kommuner har fler ideella organisationer, privata företag och intresseföreningar samarbetat för att uppmärksamma Västerhavsveckan. Ett åttiotal arrangörer har skapat programpunkter av olika slag. Av dessa har 17 sökt bidrag av Västra Götalandsregionen för att kunna genomföra sina aktiviteter. Över 1000 programpunkter har genomförts på 56 platser. Årets Västerhavsvecka har präglats av blåst och dåligt väder och flera aktiviteter har ställts in. Arrangörerna har trots det varit mycket nöjda med årets Västerhavsvecka. Nya aktörer som varit tvungna att ställa in sina aktiviteter är trots detta positiva och vill medverka nästa år. Veckan har satt sig hos såväl arrangörer som besökare och är numera ett begrepp. Det har varit lättare att nå 2

137 ut till allmänheten eftersom information också spridits genom mun-mot-mun-metoden och via delningar och gillamarkeringar på facebook. Många av arrangörerna har samarbetat under flera år, men trots det har flera vittnat om att samarbetet har intensifierats och att nya kontakter har knutits. Aktiviteter Under veckan erbjöds aktiviteter för besökarna längs hela västkusten, från Ängelholm i söder till Strömstad i norr. Besökaren kunde följa med forskningsfartyg på expedition, delta i strandskola, lyssna till föreläsningar och besöka en fyrplats. Det fanns också möjlighet att testa på kajakpaddling, fiska, snorkla, klappa havet och mycket mera. I Nordstan arrangerar vi ett gediget program under nio dagar. Arrangemanget i Nordstan har utvecklats ytterligare och har nu kanske nått det optimala konceptet. Ansvariga för programmet, Havets framtidsverkstad, vittnar om besöksrekord, men också att de besökare som kommit varit mer engagerade än tidigare år. Antalet Live-sändningar utökades. Från alla orter där den ambulerande Havsverkstaden var sändes liverapporter (via Skype) in till utställningen i Nordstan. I de fall det var möjligt erbjöds representanter från de lokala arrangörerna att bli intervjuade om sina verksamheter och vad de erbjöd under VHV, bl.a. gjordes ett inslag där Nordstans besökare fick följa med på en rundvandring på SLU och intervjuer gjordes med ansvariga på plats. Andra lyckade exempel har varit SMHI från Bohusläns museum samt de extra sändningar som gjordes från de olika orterna kring Virtue-projektet med diskussion och frågor mellan Havsverkstaden och besökarna i Nordstan. Foto: Hans Hällman Tariq Naji och Sahra Yusuf Ibrahim, vinnare av entrébiljetter till Universeum och Maritiman i Västerhavsveckans tipspromenad. Aktiviteterna i Nordstan lockar till en stor del invånare i de nordöstra stadsdelarna, mycket tack vare stadsdelens annonsering om sommaraktiviteter i tidningen Nordost. 3

138 Havsverkstan - Citizen Science - Hjälp en forskare och Fråga en forskare Liverapporterna innehåll också inslag om de frågor och föremål som kommit in från Havsverkstadens besökare under programpunkten Hjälp en forskare och Fråga en forskare. Totalt hade vi 37 forskarrapporter via Skype till Nordstan. På alla orter har besökarna erbjudits möjligheten att komma med sina frågor om havet, och ta med sig marina fynd, till Havsverkstans marinbiologiska forskare under programpunkten Fråga en forskare. Genom hemsidan, sociala medier och lokal skyltning har besökarna också uppmanats att hjälpa en forskare genom att rapportera in fynd av invasiva arter (ex Blåskrabbor, Japanska jätteostron mm). Denna programpunkt har också förstärkts genom att i förväg placera ut undersökningsutrustning (cd-skivor) från Virtue-projektet (som drivs av Göteborgs Universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet) på de olika orterna. Besökarna i Havsverkstan har fått vara med och ta upp skivorna och undersöka påväxten av marina organismer på dessa. Denna aktivitet har blivit uppskattad och har alla möjligheter till att utvecklas inför Årets havsverkstad har också använt sig av förnybara energikällor (solenergi)! Kalle Andrén på Vrångö rapporterar om en blåskrabba Foto: Björn Källström Invigning av Västerhavsveckan I år valde vi att förlägga invigningen till Björkö, Öckerö kommun. Programutbudet på Björkö är gediget och passar väl till Västerhavsveckans invigning. Tre talare stod för konceptet; Christina Jonäng, Lena Gipperth (GU) och Ann Jöborn (HaV). Tanken var att involvera olika aktörer som alla har stor betydelse för Västerhavet. Herrkören Salta gubbar stod för underhållningen. Under Västerhavsveckan erbjöds 26 vandringar, varav 11 i Västkuststiftelsens regi. 25 föreläsningar arrangerades. Dessutom gavs möjlighet att möta och smtala med forskare på ett flertal tillfällen och streaming från flera forskare direkt in i Nordstan. Marknadsföring Hemsidan Hemsidan besöktes under perioden 4-14 augusti av besökare (13349 år 2015, år 2014 och 9524 år 2013). Som max hade sidan 2485 besökare på en dag (dag 3), jämfört med 2015 (2003 besökare dag1), 2014 (1906 dag 1) och 2013 ( besökare dag 5). Medelantalet besökare per dag var 1621 under 2016, (1112,5 under under 2014 och 794 under 2013). Cirka 67 % använder mobilen för att komma in på hemsidan. 4

139 Sociala medier I år har vi utökat Västerhavsveckans engagemang i sociala medier. Förutom facebook har vi använt twitter och instagram. Genom dessa kanaler har vi spridit information om Västerhavsveckan och dess aktörer och program, men även andra frågor som är kopplade till havsmiljön. Dessa sidor, framför allt facebook är aktiva även utanför Västerhavsveckans projektperiod. Facebook har utvecklats till att bli en viktig kanal för Västerhavsveckan har vi nått till 1529 gillamarkeringar (1056 år 2015 och 768 st år 2014). Vi har också vid två tillfällen annonserat via facebook. Arrangemang under året Tidigare år har Västerhavsveckan deltagit i såväl Go to Sea som Turmässan. I år arrangerades TUR-mässan i Stockholm och Go to Sea hade delvis ett annat upplägg. Några få av våra aktörer deltog då med föreläsningar i Stadsbiblioteket. Båtmässan under båtmässan fanns Västerhavsveckans foldrar i flera montrar, bl a i Fyrsällskapet och svenska livräddningssällskapets montrar. Västerhavsveckan ingick som en del i Svenska Livräddningssällskapets monter, där ungdomar delade ut foldrar till besökande. Annonsering Liksom tidigare år har det funnits annonser i turistmagasinen Inbjudan till Bohuslän, Södra Bohuslän turism, Uddevalla 7 dagar, Smögen &, Go Tur Tanum, Strömstadmagasinet, samt Bohuskartan. Vi har också, haft två annonser i Bohusläningen, en i respektive sommarbilaga i Strömstad Tidning, Kungälvsposten, ST-tidningen och Bohusläningen. Dessutom annonser i gratistidningarna Uddevalla 7dagar, Havsbandet och Björklövet. Vi har också annonserat i check-infoldrar på 22 campingplatser och för campingtidning för hela Västkusten. Göteborg & CO bjöd på infartstavlorna till Göteborg den 6 augusti. 5