Mellan människor och dokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan människor och dokument"

Transkript

1 Mellan människor och dokument att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri Lisbeth Lindahl Mars 2009

2 FoU i Väst/GR Första upplagan april 2009 Layout: Infogruppen GR 2

3 Sammanfattning En väl fungerande samverkan mellan kommun och psykiatri är en viktig förutsättning för att människor med psykiska funktionshinder ska få sina behov tillgodosedda. Detta gäller framför allt brukare som har insatser från flera organisationer. Den här rapporten beskriver utvärderingen av ett samverkansprojekt som genomfördes av KOSAM (Kommun och sjukvård i samverkan) som geografiskt sett spänner över fyra kranskommuner till Göteborg. Projektet pågick mellan 2006 och 2008 med bidrag från Nationell psykiatrisamordning. FoU i Väst/GR har genomfört en utvärdering baserad på kvalitativ metod. Resultatet visar att projektets satsning på framför allt chefsnivån har varit framgångsrik. Samverkansgrupper bestående av chefer från kommunens organisationer och psykiatrin har bidragit med idéer till förändring som har tagits till vara. Initiativ har kommit både uppifrån och nerifrån. Att verksamhetscheferna i KOSAM var ansvariga för projektet skapade goda förutsättningar för de lokala samverkansgruppernas arbete. I rapporten beskrivs både faktorer som hindrar och befrämjar samverkan samt attityder till projektet mer i detalj. Det faktum att projektet inte hade mandat att fatta egna beslut eller hade extra resurser att erbjuda, har inneburit att projektledarna har tvingats arbeta via de ordinarie beslutsvägarna för att få acceptans för idéer. Detta var ett väl valt koncept, med tanke på hur svårt det vanligtvis är att implementera idéer från projekt till ordinarie organisationer. Samtidigt har detta inneburit att samverkansprojektet har behövt arbeta med det motstånd som finns mot förändring i organisationer, som en del av projektet. Rapporten beskriver några av de strategier som användes av projektledarna, chefer och personal för att komma förbi låsningar av olika slag. Som en effekt av projektet har samverkan som tidigare fanns på informell nivå, formaliserats. Formaliseringen bidrar till samverkansstrukturer som kan bestå över tid. Samverkansavtal har tecknats om att arbeta med resursgruppsmodellen (ung. Case Management), vilket innebär ett gemensamt arbets- och förhållningssätt mellan kommun och psykiatri och ett ökat brukarinflytande. Andra effekter av projektet är ökad kunskap och förståelse över gränserna. Projektet har bidragit till att skapa fler gemensamma kontaktytor, gemensamma dokument och verktyg. Det som också kommer fram av utvärderingen är att de lokala förutsättningarna påverkar hur samverkan utvecklas. Samverkanshistorik, organisatorisk komplexitet, resurstillgångar och motivation till att samverka är viktiga påverkansfaktorer. Trots att fokus var inställt på ökad formalisering av samverkan, framgår det tydligt att personfaktorer också spelar roll. Det mellanmänskliga fältet går inte att bortse ifrån helt. Alla samverkansproblem är inte heller lösta vid projektets slut. Detta gäller till exempel samverkan kring brukare med psykiskt funktionshinder och samtidigt missbruk och samverkan kring brukare som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård. n 3

4 Innehåll Definitioner och förklaringar...6 Rapportens upplägg Inledning... 8 Samhällsförändringar som ökar kraven på samverkan... 8 Samverkansorganet KOSAM... 9 Om KOSAM:s samverkansprojekt Teoretisk referensram...12 Förändring som leder till ökad samverkan Att skapa förändring Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan Miltonprojekten i Västra Götalands län Utvärderingens syfte och metod...16 Metod Resultat Bakgrund Bakgrunden till KOSAM Om KOSAM Förutsättningar för samverkan: Många samverkansrelationer Förutsättningar för samverkan: Läkarbrist Bidrar projektet till förbättrad samverkan? Varför samverka? Vad påverkar samverkan: Om gränsers betydelse? Projektets betydelse för samverkan Vad försvårar samverkan? Vad underlättar samverkan?

5 4.3 Hur arbetade projektet för att komma förbi hinder? Personal och chefer Projektledarna Vad händer över tid? Om pågående processer, förändring och motstånd Hur påverkas samverkan av lokala förutsättningar? Med storleken som styrka och svaghet exemplet Mölndal Från lösa förbindelser till fast förhållande exemplet Partille Fem i tolv exemplet Härryda Liten, nära men sårbar exemplet Öckerö Om samverkan i framtiden Om fortsatt samverkan Allt kan inte lösas med samverkan Brukares bild av samverkan och samverkansprojektet Vad händer om samverkan inte fungerar? Projektets betydelse en båt som inte sjösatts ännu Diskussion och slutsatser...41 Har projektet bidragit till önskad förändring. I så fall hur och varför? Hur arbetade projektet för att möta situationer som gick emot dess intentioner? Vad kan man dra för lärdomar av lokala processer? Avslutande reflektioner och rekommendation Referenser...47 Bilaga 1: Organisering av socialpsykiatrin i de fyra kommunerna...49 Bilaga 2: Utvärdering av hur brukarna påverkas av samverkansprojektet

6 Definitioner och förklaringar Samverkan, samarbete och samsyn Med samverkan menas samverkan mellan organisationer/organisationsföreträdare. Denna samverkan har både en informell och formell sida. Med samarbete menas det mer informella mötet som sker mellan personer. Samsyn betecknar att två eller flera personer/organisationer har ett gemensamt perspektiv. I rapporten används begreppen brukare, klient och patient för att beteckna målgruppen som projektet riktar sig till. Patient används när det rör sig om hälso- och sjukvårdens perspektiv, för övrigt används främst begreppet brukare. Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård AFF VO VOF SAF SU Arbets- och familjestödsförvaltningen Vård och omsorg Vård, omsorg och Funktionshinder Social- och arbetsförvaltningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset KOSAM Kommun och sjukvård i samverkan MÖSAM Mölndals samverkan LGS Ledningsgruppen för samverkan Citathänvisningar Intervjuarens frågor förekommer antingen inom parentes eller som kursiverad text. betyder att en del av citatet är utelämnat NN står i stället för egennamn 6

7 Rapportens upplägg Det första kapitlet ger en övergripande beskrivning över varför samverkanssatsningar mellan kommun och psykiatri behövs. Här ges också en beskrivning av vad KOSAM är och målsättningarna med KOSAM:s samverkansprojekt. Det andra kapitlet ger en teoretisk referensram kring centrala begrepp som förändring och samverkan. Eftersom projektet som beskrivs i den här rapporten är ett så kallat Milton-projekt, beskrivs också Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan. Som ytterligare referens får läsaren ta del av slutsatser från en utvärdering av Miltonprojekten i Västra Götalands län. Kapitel tre beskriver utvärderingens syfte och metod och kapitel fyra går in på resultatet. Resultatbeskrivningen börjar med att ge en bakgrund till projektet för att sen gå in på de tre frågeställningar som utvärderingen utgick ifrån: bidrar projektet till förbättrad samverkan, hur arbetar de för att komma förbi hinder och hur påverkas samverkan av lokala förutsättningar. Avslutningsvis ges några tankar om samverkan i framtiden och brukares bild av samverkan och projektet. I kapitel fem diskuteras resultatet av utvärderingen och några övergripande rekommendationer ges. I bilaga 2 finns ett förslag om hur samverkansprojektets effekter för brukarna skulle kunna utvärderas framöver. n 7

8 1. Inledning Samhällsförändringar som ökar kraven på samverkan Samhällets insatser för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder behöver förändras för att bättre kunna möta de behov som finns. Den här rapporten beskriver resultatet från en utvärdering av ett samverkansprojekt mellan psykiatrin vid Mölndals sjukhus (SU), beroendekliniken vid SU och fyra kranskommuner till Göteborg. I slutrapporten från den Nationella psykiatrisamordningen (SOU 2006:10) framhålls just betydelsen av en förbättrad samverkan och samordning. Behovet av en fungerande samverkan över myndighetsgränser är inte något nytt fenomen. Enligt Danermark & Kullberg (1999) består det nya av att olika aktörer inte kan välja bort samverkan. De menar att samverkan har blivit en nödvändig arbetsform på grund av allmänna förändringar i samhällsutvecklingen. Dessa består i att fler beslut har decentraliserats från statlig till lokal nivå och att områden som tidigare har rymts inom landstinget har flyttats ut till kommunen. De senaste trettio åren har vi upplevt en rad reformer av den svenska psykiatrin. Det har skett en sektorisering och en avhospitalisering; ansvar har delvis flyttats från sjukvården till den kommunala socialtjänsten. (Hydén, sid. 15) En annan förändring rör innehållet i verksamheterna, där vissa av välfärdsstatens aktörer har kommit att avgränsa sina verksamheter alltmer, vilket har lett till en renodling inom vissa verksamheter. Samtidigt och som en konsekvens av att flera av hälso- och sjukvårdens uppgifter överförts på kommunala aktörer, har kommunens uppdrag blivit alltmer diversifierat. Kommunen har fått ta över nya uppgifter inom vård och omsorg. Sammantaget har dessa förändringar lett till nya beroendeförhållanden och krav på ökad samverkan för att verksamheterna ska klara sina åtaganden (Danermark & Kullberg, 1999). Samverkan kan beskrivas som gränsöverskridande aktiviteter som förutsätter gränser. Frågan är varför samverkan inte alltid fungerar så väl? När nya gränser skapas och förändras, leder det till behov av nya samverkansformer. En anledning till att samverkan mellan organisationer i offentlig sektor försvåras, är att de som leder dessa måste hantera en alltmer komplex uppsättning mål (Lindberg, 2002). Att samverka ställer också helt nya krav på planering och ledning av verksamheten. Det är inte alltid de inblandade är förberedda på det. Även om samverkan tillkommer i syfte att lösa problem, genererar samverkanskraven nya problem, som man inte tidigare har behövt möta. Det finns en risk att samverkansproblem reduceras till den psykologiska nivån att det handlar om personkemi när det i själva verket är så att svårigheterna bottnar i sådant som lagstiftning och regelverk, kunskaps- och förklaringsmodeller samt organisation (Danermark & Kullberg, 1999). Inom psykiatrins område hänger de förändrade gränsdragningarna mellan kommun och landsting samman med ett förändrat synsätt på personer med varaktiga psykiska sjukdomar. I stället för att som tidigare fokusera på diagnoser och behandling utifrån ett medicinskt perspektiv, är det idag mer intressant att undersöka de funktionshinder som uppstår på grund av psykisk sjukdom (Hydén, 2005). Fokus har skiftat från sjukdom och vård till livsvillkoren för människor med ibland livslånga 8

9 funktionshinder. Kommunernas uppgifter att ordna med boende, boendestöd och sociala insatser blir ur det perspektivet, viktiga komplement till den psykiatriska vården. När ansvaret för boende och sysselsättning flyttades över till kommunerna i samband med psykiatrireformen, var kommunerna inte riktigt rustade för det. De hade inte hunnit bygga upp verksamheter som kunde stödja personerna som flyttade ut från institutioner till egna bostäder och det direkta arbetet med målgruppen förlades ofta till hemtjänstens personal. Sedan dess har en ny yrkesgrupp vuxit fram, boendestödjare, som idag arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Boendestödjare arbetar mer med ett rehabiliterande eller socialpedagogiskt förhållningssätt jämfört med hemtjänsten (Lindahl, 2005; Ulestig, 2007; Erixon, 2009). Boendestödjarnas yrkesroll och kvalifikationer skiljer sig emellertid åt mellan olika kommuner. På en del håll har man rekryterat personer med högskoleutbildning för att höja yrkesgruppens status och även infört metoder och modeller för det socialpsykiatriska arbetet. På andra håll är insatserna mer detaljstyrda av biståndshandläggarnas biståndsbeslut. Boendestöd är oftast biståndsbedömt av en handläggare som utreder och beviljar insatser enligt socialtjänstlagen. Förutom boendestöd har kommunen insatser i form av daglig sysselsättning och gruppboende (särskilt boende) för målgruppen. Utbudet varierar dock mellan kommunerna. Den psykiatriska vården har också förändrats sedan psykiatrireformen. Psykiatrin har idag mycket färre slutenvårdsplatser och arbetar mer med öppenvård. Öppenvårdspsykiatrin är ofta organiserad i multiprofessionella team. Inom psykosvården används ofta mobila team och behandlingen utgår mer från kognitiva och beteendeterapeutiska modeller jämfört med för tio år sedan. Den brist på psykiatriker som vi ser idag var inte heller lika markant då. Samverkansorganet KOSAM Förkortningen KOSAM står för kommun och sjukvård i samverkan och är ett samverkansorgan som syftar till ett förbättrat samarbete kring personer med psykiska funktionshinder i kombination med annan problematik till exempel missbruk, kriminalitet eller stort omsorgsbehov. I samarbetet ingår SU/Mölndal Psykiatri, SU/Mölndal Neuropsykiatri, SU/Östra Beroendekliniken, primärvården, samt de organisationer som är ansvariga för socialpsykiatri 1 i Mölndals kommun, Härryda kommun, Partille kommun samt Öckerö kommun. Detta samverkansorgan är inte tidsbegränsat utan fortsätter sitt arbete efter projekttiden. Den historiska bakgrunden till KOSAM och SU/Mölndal psykiatri är att detta geografiska område tidigare tillhörde Södra Bohuslandstinget. Psykiatrin vid Mölndals sjukhus härstammar delvis från S:t Jörgens sjukhus i Göteborg som lades ner i början av 90-talet. En del av personalen därifrån flyttade med till Mölndals sjukhus, andra till Kungälvs sjukhus. Kommunerna som ingår i KOSAM är olika stora. Som framgår av figuren nedan är Mölndal nästan dubbelt så stor som Partille eller Härryda med sina drygt invånare medan Öckerö är den minsta av kommunerna. Kommunerna har olika långt till Mölndals sjukhus. 2 Öckerö SU/Psykiatri i Mölndal l SU/Östra Beroendekliniken iken sluten- och öppenvården Partille Mölndal l Härryda Figur 1. De kommuner och organisationer som ingick i projektet 1 Med socialpsykiatri syftas på de insatser för psykiskt funktionshindrade som kommunen har ansvar för. Den organisatoriska tillhörigheten för dessa insatser varierar mellan kommuner: individ- och familjeomsorgen, handikappomsorg eller motsvarande. I en del kommuner har en organisation huvudansvaret, i andra kommuner är det ett gemensamt ansvar mellan flera organisationer. 2 Invånarantalet är ungefärligt och är uppgifter hämtade från kommunernas officiella hemsidor, oktober

10 KOSAM sorterade initialt in under MÖSAM 3. Men efter en omorganisation som trädde i kraft i januari 2008 samlades all psykiatri inom område 2 vid SU. Detta innebar att chefen för Mölndals sjukhus inte längre var formellt ansvarig för psykiatrin på sjukhuset och tillhörigheten logiskt sätt borde flyttas. I augusti samma år blev det klart att KOSAM skulle ingå i LGS vid sidan av MÖSAM. Om KOSAM:s samverkansprojekt KOSAM sökte och fick projektmedel från Nationell psykiatrisamordning för projektet Samverkan kring psykiska funktionshinder. Det syftade till att presentera en hållbar modell för samverkan med ekonomiska kalkyler som grund för ett bättre besluts- och planeringsunderlag. Målgruppen för projektet var personer med psykiska funktionshinder i kombination med låg psykosocial funktionsnivå och omfattande behov av stöd och omvårdnad (KOSAM, 2005). Enligt den ursprungliga projektplanen syftade projektet till att uppfylla följande målsättningar: a. Att bilda olika modeller av team ute i kommunerna som arbetar direkt med de personer som har särskilt stora behov av stöd och behandling i icke-traditionell form. Teamen bildar en spetskompetens kring målgruppen och kan även ge stöd till andra insatsgivande verksamheter. b. Att bilda en expertgrupp. Expertgruppen kommer att bestå av representanter från både kommun och region. Gruppen träffas kontinuerligt för att diskutera ärenden och göra bedömningar som sedan blir starkt vägledande. c. Bedömningsgruppens arbete dokumenteras och bildar en Kompetensbank. nya former för samverkan och ny kunskap. Den bärande idén för projektet var att man genom ett väl fungerande samarbete skulle kunna möta målgruppens behov på ett bättre sätt. Uppbyggnaden av olika samverkansformer var tänkt att ske på lokal nivå och beslutas om på övergripande nivå genom KOSAM och inom ramen för ordinarie linjeorganisation. I projektet var alla organisationer i KOSAM förutom neuropsykiatrin och primärvården aktiva. Schemat på nästa sida beskriver projektorganisationen. KOSAM som bestod av verksamhetschefer från kommuner och psykiatri var styrgrupp för projektet. Ansvarig för projektet var huvudprojektledaren som arbetade tillsammans med två delprojektledare. Delprojektledarna ansvarade för två kommuner var, men arbetade i praktiken mycket tillsammans. Projektet tog initiativ till bildandet av en samverkansgrupp i varje kommun som bestod av representanter från kommunens organisationer, den lokala öppenvårdspsykiatrin, slutenvården samt beroendekliniken. Två andra grupper ingick också i projektet: en konsultationsgrupp som var tvärbesatt med representanter från olika organisationer och professioner samt en referensgrupp bestående av brukare, brukarorganisationer och personliga ombud. Förutom dessa permanenta grupper skapades även tillfälliga arbetsgrupper kring specifika frågor under tiden som projektet pågick. För den som vill läsa mer om samverkansprojektet finns en rapport som projektledarna har skrivit (KOSAM, 2008). n d. Genom arbete på alla nivåer i projektet bildas ett utvärderingsmaterial som används till framtagandet av hållbara samverkansmodeller och genomarbetade metoder. e. Att få fram beslutsunderlag till en modell för en mer långsiktig samverkan/verksamhet mellan deltagande parter. Sammanfattningsvis syftade projektet till att skapa 3 MÖSAM består av sjukhuschefen för SU/Mölndals sjukhus och förvaltningscheferna i Mölndal, Partille, Härryda och Öckerö. 10

11 Organisationsskiss Projekt samverkan kring pyskiska funktionshinder Mösam Förvaltningschefer Kosam Verksamhetsschefer Huvudprojektledare Ingegerd Winqvist Delprojektledare Mats Agerforz Konsultationsgrupp Referensgrupp Brukare och personliga ombud Delprojektledare Gillis Andersson Härryda kommun Partille kommun Mölndals stad kommun Öckerö kommun Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Figur 2. Samverkansprojektets organisation. 11

12 2. Teoretisk referensram Förändring som leder till ökad samverkan Att förbättra samverkansarbetet mellan organisationer är en grannlaga uppgift. Att verka för att samverkan blir något annat än ett projekt är även det en utmaning. Från tidigare forskning finns det fler beskrivningar av problem än av möjligheter med samverkansprojekt (Danermark & Kullberg, 1999, Jensen & Kuosmanen, 2008). Frågan är vilken typ av samverkan man syftar på när man startar ett samverkansprojekt. Hur mycket är det tänkt att organisationerna ska ha gemensamt ansvar för? Är det tal om att olika verksamheter helt ska integreras med varandra eller att dessa enbart ska koordinerar sina aktiviteter i förhållande till varandra och fortsätta arbeta som tidigare (se Danermark & Kullberg, 1999)? En tydlighet kring målsättningen med en satsning av det här slaget får betydelse för vad som behöver diskuteras och även vilket motstånd som uppstår i organisationerna som ska mötas. Schematiskt sett kan man dela in samverkan i fyra typer beroende på i hur hög grad organisationer integreras med varandra (Westrin i Danermark och Kullberg, 1999), se tabell 1. Tabell 1. Olika typer av samverkan (efter Westrin) Koordination/ samordning Kollaboration/ samverkan Konsultation Integration Olika organisationers insatser adderas till varandra Olika organisationers samverkan sker i vissa former eller kring avgränsbara frågor En yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga insatser inom en annan organisation Flera organisationer slås samman och alla eller de flesta uppgifter blir gemensamma Utifrån tidigare forskning om samverkan kan vi dra slutsatsen att samverkansprojekt sällan lyckas nå sina målsättningar. Detta beror på en rad faktorer. En faktor är att projektet har varit för luddigt formulerat. En annan faktor är att deltagarna inte har haft en gemensam utgångspunkt, gemensamma referensramar eller en gemensam metod att utgå från. Mål, principer och etiska förhållningssätt och yttre betingelser såsom organisation och resurser bör diskuteras innan projektet startar för att förebygga senare problem. Svårigheter som beror på interna faktorer kan handla om personalens motivation, yrkesidentitet och yrkesroll. Även kontextuella faktorer påverkar möjligheterna till samverkan, så som skillnader i organisationsstrukturer och hierarkier, skillnader i myndighetsrepresentanternas möjligheter att ställa professionella anspråk, hög personalomsättning, arbetsbelastning med mera (Danermark & Kullberg, 1999). Att skapa förändring Om en förändring av samverkan ska kunna ske mellan organisationer, krävs också en förändring av varje organisation som ingår i samverkan. Vad som krävs påverkas av hur stor förändring det är tal om. Den påverkas även av vilken typ av förändring det rör sig om, om det är en fråga om förändring av första ordningen som sker inom befintliga ramar eller en förändring av andra ordningen som är mer radikal och även förändrar strukturerna (Fish & Watzlawick, 2001). En förändringsprocess påverkas även av vad man har för teoretisk modell av förändring. Om man tror att förändring sker utifrån en rationell modell där mål uppnås genom 12

13 att använda på förhand uppställda medel, eller inte (Nonås, 2005). Ledarna för en organisation har stor betydelse för att bidra till förändring. De tjänar själva som exempel genom att vara mottagliga för idéer, genom att ifrågasätta sig själva och andra, söka efter alternativ och att lyssna på kritik och råd (Albinsson, 1998). Organisationer som är intresserade av att lära sig nytt har en bättre utgångspunkt för förändring. Det som kännetecknar en lärande organisation överensstämmer i stort sett med kriterierna för det goda förändringsarbetet (Angelöw, 1991). Ett sådant arbete bör vila på god etik, motivation, delaktighet, ömsesidig tillit med mera (Albinsson, 1998). Om man ser organisationer som levande system, organismer som interagerar med sin omgivning och utvecklas i dynamiken mellan interna och externa mekanismer, finns det både utvecklande och tillbakahållande krafter som är väsentliga att identifiera i ett förändringsarbete (Morgan, 2007). Det är vanligt att förändringar förläggs till projekt. De risker som brukar lyftas fram med det är att de sällan lyckas bidra till långsiktiga förändringar. Detta gäller särskilt om projektet löper som en parallell organisation, vid sidan av den ordinarie verksamheten. Det lärande som sker inom ramen för projektet når då inte ut till moderorganisationen som inte följer med i förändringen. Ett annat vanligt problem är att det sällan avsätts tid till implementering av de lärdomar som sker inom ramen för projekt, vilket ökar risken för att dessa kunskaper blir till dagsländor (Johansson, Löfström & Ohlsson, 2000). Implementeringen av politiska beslut såsom Miltonsatsningen, kräver beslut och handling från olika huvudmän på skilda nivåer, vilket försvårar läroprocesser (Jensen & Kuosmanen, 2008). Hur implementering är tänkt att ske uppifrån och ner, nerifrån och upp eller både och, påverkar också förändringsprocesserna. Användningen av ett uppifrån-och-ner-perspektiv vid implementering utgår från en instrumentell syn på relationen mellan beslutsfattande och dem som ska verkställa besluten. Nerifrån och upp utgår i stället från ett synsätt där de verkliga beslutsfattarna anses vara de som arbetar närmast brukarna. Lipsky (1980) använder benämningen gräsrotsbyråkrater om dem. I det här sammanhanget passar kanske inte uttrycket så bra. Det är få yrkesgrupper som arbetar med psykiatri eller socialpsykiatri som uppfattar sig som byråkrater. Men både läkare, skötare och boendestödjare fattar beslut inom ramen för sin yrkesverksamhet. De har ett beslutsutrymme för sina handlingar och måste hantera motstridiga krav och intressen i det dagliga arbetet och göra prioriteringar. Implementering av nya synsätt, arbetsformer eller rutiner påverkas av dessa beslut som sker på mikronivå i det dagliga arbetet. Detta innebär inte att ledningen är helt bortkopplad. De formella beslutsfattarna styr genom att påverka förutsättningarna för verksamheter och professioner, men har i praktiken ett begränsat utrymme för makt och inflytande (Jensen & Kuosmanen, 2008). Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan Den Nationella psykiatrisamordningen hade intentioner om att bidra till bestående förändringar. Huruvida staten kan bidra till långsiktiga förändringar genom att dela ut stimulansmedel till kortvariga projekt, är dock en fråga som är omtvistad (SOU 2008:18) I slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning finns ett kapitel som rör huvudmannaskap och samverkan mer specifikt. En av deras slutsatser är att förändringar av huvudmannaskapet knappast skulle undanröja de samverkanssvårigheter vi ser idag. Vad som däremot skulle gynna samverkan är en lagstiftning som förtydligar myndigheternas skyldigheter att samverka. Psykiatrisamordningen föreslår därför en ny lagstiftning där det tydligt framgår att berörda huvudmän är skyldiga att samordna och gemensamt planera insatser kring enskilda personer. Ny lag skall även tvinga myndigheter att upprätta avtal på lokal och regional nivå för att ta ansvar för gråzoner mellan organisationer (SOU 2006:100). Orsaker till bristande samverkan beskrivs vara begränsade resurser i kombination med att både kommuner och landsting har omfattande åtaganden. Även om en ökad samverkan förväntas leda till en effektivare användning av resurser, antas inte samverkansarbetet bidra till det i det korta perspektivet. På kort sikt är det mer lönsamt för organisationer att fokusera på sitt eget ansvarsom- 13

14 råde och avgränsa sitt uppdrag. Nationell psykiatrisamordning föreslår därför ett riktat statsbidrag till kommuner och landsting under sju år för att stimulera utvecklingen av en bättre samverkan (SOU 2006:100). Andra förslag som nämns syftar till att undandröja hinder för samverkan som rör lagar, regler och organisationsstrukturer. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen skapar skilda utgångspunkter för sjukvården respektive kommunerna. Hälso- och sjukvården har större möjlighet att avgränsa sitt ansvar i och med att deras skyldigheter är tydligare angivna, medan kommunen inte alls har samma möjligheter. Kommunen har ett i det närmaste gränslöst uppdrag, med sitt ansvar för att alla som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver (SOU 2006:100). Det som också försvårar är att anställda inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har olika mandat för sina beslut. Inom socialtjänsten är det de politiskt valda ledamöterna som har det formella ansvaret för beslut i individuella ärenden, medan beslut inom hälso- och sjukvårdens område vanligtvis regleras utifrån de professionellas ansvar och yrkeslegitimationer. När samverkan sker mellan politiker och professionella i kommun och landsting kan dessa skillnader få stor betydelse (SOU 2006:100). För att förtydliga ansvaret i individärenden, föreslår därför Nationell psykiatrisamordning att det i HSL och SoL skall införas två likalydande bestämmelser om landstingets och kommunens skyldighet att tillsammans upprätta individuella planer, när det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda (SOU 2006:100). Jensen och Kuosmanen (2008) har studerat 56 Miltonprojekt i Västra Götalands län. De beskriver hur projekten har arbetat med implementering, samverkan och brukarmedverkan i kraftfältet mellan hur det är och hur det bör vara. De konstaterar att olika svårigheter påverkade projekten, där avsaknad av stöd från linjeledningen och bristande genomslag i verksamheterna var de största problemen. Att projekt som rör samverkan inte så lätt låter sig utvärderas, på grund av en avsaknad av objektiva kriterier och för att kunskaper främst utvecklas i genomförandet av samverkan, lyfts också fram som en försvårande omständighet. Jensen och Kuosmanens analys av Miltonprojekten har utmynnat i en kategorisering av samverkan i tre fält: A. Samstruktur B. Samsyn C. Samarbete Med samstruktur menas att skapa strukturella förutsättningar för samarbetet i form av lagar, avtal, organisationsförändringar med mera. Samsyn handlar i stället om de förutsättningar som etableras relationellt, kognitivt och normativt mellan människor i organisationer, medan samarbete innebär att utöva faktiskt samarbete kring brukare genom råd, stöd med mera. A. Samstruktur Att skapa strukturella förutsättningar för samarbetet som t.ex. lagar, förordningar, avtal, manualer eller övriga gemensamma strukturer som samlokalisering budgetsamverkan, organisationsförändringar. B. Samsyn Att skapa kognitiva, relationella och normativa förutsättningar för samarbetet bland annat genom konsultationer, utbildningar och andra träffar i vilka man skapar samsyn, samförstånd och gemensamma etiska förhållningssätt samt lär känna varandra. Miltonprojekten i Västra Götalands län Miltonsatsningen i Västra Götalands län omfattade drygt 100 miljoner kronor. Även om det låter som en stor summa pengar, är satsningen liten i förhållande till den ordinarie budgeten för psykiatrin inom Västra Götalandsregionen som uppgår till 2,3 miljarder per år. Och då är inte kostnaderna inräknade som socialtjänsten har för att arbeta med människor med psykiska funktionshinder (Jensen & Kuosmanen, 2008). C. Samarbete Att utöva faktiskt samarbete kring brukare. T.ex. genom råd, stöd rehabilitering och övrig resursförmedling till enskilda eller grupper av brukare. Detta kan ske i olika former och grader av integrering av verksamheterna, och i olika grader av samverkan med brukare. Figur 3. Modell över samverkansfält (Jensen & Kuosmanen, 2008). 14

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer

Läs mer

Ökad formalisering, ömsesidighet och demokrati

Ökad formalisering, ömsesidighet och demokrati Ökad formalisering, ömsesidighet och demokrati Utvärdering av KOSAM:s projekt samverkan kring psykiska funktionshinder 2006-2008 Burgården 27 nov 08 Fil dr Lisbeth Lindahl 1 eller Det rationellas kamp

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton:

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar

Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Vad kan vi lära av psykiatrisatsningen i Västra Götaland och andra likartade satsningar Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 6 november 2007 NATIONELL

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Information Inom ramen för regeringens satsning på utveckling av vården för personer med tungt missbruk har för år 2007

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal

Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal Samverkan i psykosvårdkedjan Mölndal CVU Rapportserie 2:8 Projektledare: Pia Ram, skötare, Psykiatri Mölndal Ingrid Rogenfelt, kurator, Psykosmottagningen Mölndal Sammanfattning Projektets mål är att uppnå

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum

Läs mer

Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande

Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande Halva styrkan av Personligt Ombud är borta patienten blir lidande När behovet är som störst i Stockholm läggs halva verksamheten med Personligt Ombud ned. Ändå fyller den en ibland avgörande funktion i

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer