Mellan människor och dokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan människor och dokument"

Transkript

1 Mellan människor och dokument att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri Lisbeth Lindahl Mars 2009

2 FoU i Väst/GR Första upplagan april 2009 Layout: Infogruppen GR 2

3 Sammanfattning En väl fungerande samverkan mellan kommun och psykiatri är en viktig förutsättning för att människor med psykiska funktionshinder ska få sina behov tillgodosedda. Detta gäller framför allt brukare som har insatser från flera organisationer. Den här rapporten beskriver utvärderingen av ett samverkansprojekt som genomfördes av KOSAM (Kommun och sjukvård i samverkan) som geografiskt sett spänner över fyra kranskommuner till Göteborg. Projektet pågick mellan 2006 och 2008 med bidrag från Nationell psykiatrisamordning. FoU i Väst/GR har genomfört en utvärdering baserad på kvalitativ metod. Resultatet visar att projektets satsning på framför allt chefsnivån har varit framgångsrik. Samverkansgrupper bestående av chefer från kommunens organisationer och psykiatrin har bidragit med idéer till förändring som har tagits till vara. Initiativ har kommit både uppifrån och nerifrån. Att verksamhetscheferna i KOSAM var ansvariga för projektet skapade goda förutsättningar för de lokala samverkansgruppernas arbete. I rapporten beskrivs både faktorer som hindrar och befrämjar samverkan samt attityder till projektet mer i detalj. Det faktum att projektet inte hade mandat att fatta egna beslut eller hade extra resurser att erbjuda, har inneburit att projektledarna har tvingats arbeta via de ordinarie beslutsvägarna för att få acceptans för idéer. Detta var ett väl valt koncept, med tanke på hur svårt det vanligtvis är att implementera idéer från projekt till ordinarie organisationer. Samtidigt har detta inneburit att samverkansprojektet har behövt arbeta med det motstånd som finns mot förändring i organisationer, som en del av projektet. Rapporten beskriver några av de strategier som användes av projektledarna, chefer och personal för att komma förbi låsningar av olika slag. Som en effekt av projektet har samverkan som tidigare fanns på informell nivå, formaliserats. Formaliseringen bidrar till samverkansstrukturer som kan bestå över tid. Samverkansavtal har tecknats om att arbeta med resursgruppsmodellen (ung. Case Management), vilket innebär ett gemensamt arbets- och förhållningssätt mellan kommun och psykiatri och ett ökat brukarinflytande. Andra effekter av projektet är ökad kunskap och förståelse över gränserna. Projektet har bidragit till att skapa fler gemensamma kontaktytor, gemensamma dokument och verktyg. Det som också kommer fram av utvärderingen är att de lokala förutsättningarna påverkar hur samverkan utvecklas. Samverkanshistorik, organisatorisk komplexitet, resurstillgångar och motivation till att samverka är viktiga påverkansfaktorer. Trots att fokus var inställt på ökad formalisering av samverkan, framgår det tydligt att personfaktorer också spelar roll. Det mellanmänskliga fältet går inte att bortse ifrån helt. Alla samverkansproblem är inte heller lösta vid projektets slut. Detta gäller till exempel samverkan kring brukare med psykiskt funktionshinder och samtidigt missbruk och samverkan kring brukare som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård. n 3

4 Innehåll Definitioner och förklaringar...6 Rapportens upplägg Inledning... 8 Samhällsförändringar som ökar kraven på samverkan... 8 Samverkansorganet KOSAM... 9 Om KOSAM:s samverkansprojekt Teoretisk referensram...12 Förändring som leder till ökad samverkan Att skapa förändring Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan Miltonprojekten i Västra Götalands län Utvärderingens syfte och metod...16 Metod Resultat Bakgrund Bakgrunden till KOSAM Om KOSAM Förutsättningar för samverkan: Många samverkansrelationer Förutsättningar för samverkan: Läkarbrist Bidrar projektet till förbättrad samverkan? Varför samverka? Vad påverkar samverkan: Om gränsers betydelse? Projektets betydelse för samverkan Vad försvårar samverkan? Vad underlättar samverkan?

5 4.3 Hur arbetade projektet för att komma förbi hinder? Personal och chefer Projektledarna Vad händer över tid? Om pågående processer, förändring och motstånd Hur påverkas samverkan av lokala förutsättningar? Med storleken som styrka och svaghet exemplet Mölndal Från lösa förbindelser till fast förhållande exemplet Partille Fem i tolv exemplet Härryda Liten, nära men sårbar exemplet Öckerö Om samverkan i framtiden Om fortsatt samverkan Allt kan inte lösas med samverkan Brukares bild av samverkan och samverkansprojektet Vad händer om samverkan inte fungerar? Projektets betydelse en båt som inte sjösatts ännu Diskussion och slutsatser...41 Har projektet bidragit till önskad förändring. I så fall hur och varför? Hur arbetade projektet för att möta situationer som gick emot dess intentioner? Vad kan man dra för lärdomar av lokala processer? Avslutande reflektioner och rekommendation Referenser...47 Bilaga 1: Organisering av socialpsykiatrin i de fyra kommunerna...49 Bilaga 2: Utvärdering av hur brukarna påverkas av samverkansprojektet

6 Definitioner och förklaringar Samverkan, samarbete och samsyn Med samverkan menas samverkan mellan organisationer/organisationsföreträdare. Denna samverkan har både en informell och formell sida. Med samarbete menas det mer informella mötet som sker mellan personer. Samsyn betecknar att två eller flera personer/organisationer har ett gemensamt perspektiv. I rapporten används begreppen brukare, klient och patient för att beteckna målgruppen som projektet riktar sig till. Patient används när det rör sig om hälso- och sjukvårdens perspektiv, för övrigt används främst begreppet brukare. Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård AFF VO VOF SAF SU Arbets- och familjestödsförvaltningen Vård och omsorg Vård, omsorg och Funktionshinder Social- och arbetsförvaltningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset KOSAM Kommun och sjukvård i samverkan MÖSAM Mölndals samverkan LGS Ledningsgruppen för samverkan Citathänvisningar Intervjuarens frågor förekommer antingen inom parentes eller som kursiverad text. betyder att en del av citatet är utelämnat NN står i stället för egennamn 6

7 Rapportens upplägg Det första kapitlet ger en övergripande beskrivning över varför samverkanssatsningar mellan kommun och psykiatri behövs. Här ges också en beskrivning av vad KOSAM är och målsättningarna med KOSAM:s samverkansprojekt. Det andra kapitlet ger en teoretisk referensram kring centrala begrepp som förändring och samverkan. Eftersom projektet som beskrivs i den här rapporten är ett så kallat Milton-projekt, beskrivs också Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan. Som ytterligare referens får läsaren ta del av slutsatser från en utvärdering av Miltonprojekten i Västra Götalands län. Kapitel tre beskriver utvärderingens syfte och metod och kapitel fyra går in på resultatet. Resultatbeskrivningen börjar med att ge en bakgrund till projektet för att sen gå in på de tre frågeställningar som utvärderingen utgick ifrån: bidrar projektet till förbättrad samverkan, hur arbetar de för att komma förbi hinder och hur påverkas samverkan av lokala förutsättningar. Avslutningsvis ges några tankar om samverkan i framtiden och brukares bild av samverkan och projektet. I kapitel fem diskuteras resultatet av utvärderingen och några övergripande rekommendationer ges. I bilaga 2 finns ett förslag om hur samverkansprojektets effekter för brukarna skulle kunna utvärderas framöver. n 7

8 1. Inledning Samhällsförändringar som ökar kraven på samverkan Samhällets insatser för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder behöver förändras för att bättre kunna möta de behov som finns. Den här rapporten beskriver resultatet från en utvärdering av ett samverkansprojekt mellan psykiatrin vid Mölndals sjukhus (SU), beroendekliniken vid SU och fyra kranskommuner till Göteborg. I slutrapporten från den Nationella psykiatrisamordningen (SOU 2006:10) framhålls just betydelsen av en förbättrad samverkan och samordning. Behovet av en fungerande samverkan över myndighetsgränser är inte något nytt fenomen. Enligt Danermark & Kullberg (1999) består det nya av att olika aktörer inte kan välja bort samverkan. De menar att samverkan har blivit en nödvändig arbetsform på grund av allmänna förändringar i samhällsutvecklingen. Dessa består i att fler beslut har decentraliserats från statlig till lokal nivå och att områden som tidigare har rymts inom landstinget har flyttats ut till kommunen. De senaste trettio åren har vi upplevt en rad reformer av den svenska psykiatrin. Det har skett en sektorisering och en avhospitalisering; ansvar har delvis flyttats från sjukvården till den kommunala socialtjänsten. (Hydén, sid. 15) En annan förändring rör innehållet i verksamheterna, där vissa av välfärdsstatens aktörer har kommit att avgränsa sina verksamheter alltmer, vilket har lett till en renodling inom vissa verksamheter. Samtidigt och som en konsekvens av att flera av hälso- och sjukvårdens uppgifter överförts på kommunala aktörer, har kommunens uppdrag blivit alltmer diversifierat. Kommunen har fått ta över nya uppgifter inom vård och omsorg. Sammantaget har dessa förändringar lett till nya beroendeförhållanden och krav på ökad samverkan för att verksamheterna ska klara sina åtaganden (Danermark & Kullberg, 1999). Samverkan kan beskrivas som gränsöverskridande aktiviteter som förutsätter gränser. Frågan är varför samverkan inte alltid fungerar så väl? När nya gränser skapas och förändras, leder det till behov av nya samverkansformer. En anledning till att samverkan mellan organisationer i offentlig sektor försvåras, är att de som leder dessa måste hantera en alltmer komplex uppsättning mål (Lindberg, 2002). Att samverka ställer också helt nya krav på planering och ledning av verksamheten. Det är inte alltid de inblandade är förberedda på det. Även om samverkan tillkommer i syfte att lösa problem, genererar samverkanskraven nya problem, som man inte tidigare har behövt möta. Det finns en risk att samverkansproblem reduceras till den psykologiska nivån att det handlar om personkemi när det i själva verket är så att svårigheterna bottnar i sådant som lagstiftning och regelverk, kunskaps- och förklaringsmodeller samt organisation (Danermark & Kullberg, 1999). Inom psykiatrins område hänger de förändrade gränsdragningarna mellan kommun och landsting samman med ett förändrat synsätt på personer med varaktiga psykiska sjukdomar. I stället för att som tidigare fokusera på diagnoser och behandling utifrån ett medicinskt perspektiv, är det idag mer intressant att undersöka de funktionshinder som uppstår på grund av psykisk sjukdom (Hydén, 2005). Fokus har skiftat från sjukdom och vård till livsvillkoren för människor med ibland livslånga 8

9 funktionshinder. Kommunernas uppgifter att ordna med boende, boendestöd och sociala insatser blir ur det perspektivet, viktiga komplement till den psykiatriska vården. När ansvaret för boende och sysselsättning flyttades över till kommunerna i samband med psykiatrireformen, var kommunerna inte riktigt rustade för det. De hade inte hunnit bygga upp verksamheter som kunde stödja personerna som flyttade ut från institutioner till egna bostäder och det direkta arbetet med målgruppen förlades ofta till hemtjänstens personal. Sedan dess har en ny yrkesgrupp vuxit fram, boendestödjare, som idag arbetar med personer med psykiska funktionshinder. Boendestödjare arbetar mer med ett rehabiliterande eller socialpedagogiskt förhållningssätt jämfört med hemtjänsten (Lindahl, 2005; Ulestig, 2007; Erixon, 2009). Boendestödjarnas yrkesroll och kvalifikationer skiljer sig emellertid åt mellan olika kommuner. På en del håll har man rekryterat personer med högskoleutbildning för att höja yrkesgruppens status och även infört metoder och modeller för det socialpsykiatriska arbetet. På andra håll är insatserna mer detaljstyrda av biståndshandläggarnas biståndsbeslut. Boendestöd är oftast biståndsbedömt av en handläggare som utreder och beviljar insatser enligt socialtjänstlagen. Förutom boendestöd har kommunen insatser i form av daglig sysselsättning och gruppboende (särskilt boende) för målgruppen. Utbudet varierar dock mellan kommunerna. Den psykiatriska vården har också förändrats sedan psykiatrireformen. Psykiatrin har idag mycket färre slutenvårdsplatser och arbetar mer med öppenvård. Öppenvårdspsykiatrin är ofta organiserad i multiprofessionella team. Inom psykosvården används ofta mobila team och behandlingen utgår mer från kognitiva och beteendeterapeutiska modeller jämfört med för tio år sedan. Den brist på psykiatriker som vi ser idag var inte heller lika markant då. Samverkansorganet KOSAM Förkortningen KOSAM står för kommun och sjukvård i samverkan och är ett samverkansorgan som syftar till ett förbättrat samarbete kring personer med psykiska funktionshinder i kombination med annan problematik till exempel missbruk, kriminalitet eller stort omsorgsbehov. I samarbetet ingår SU/Mölndal Psykiatri, SU/Mölndal Neuropsykiatri, SU/Östra Beroendekliniken, primärvården, samt de organisationer som är ansvariga för socialpsykiatri 1 i Mölndals kommun, Härryda kommun, Partille kommun samt Öckerö kommun. Detta samverkansorgan är inte tidsbegränsat utan fortsätter sitt arbete efter projekttiden. Den historiska bakgrunden till KOSAM och SU/Mölndal psykiatri är att detta geografiska område tidigare tillhörde Södra Bohuslandstinget. Psykiatrin vid Mölndals sjukhus härstammar delvis från S:t Jörgens sjukhus i Göteborg som lades ner i början av 90-talet. En del av personalen därifrån flyttade med till Mölndals sjukhus, andra till Kungälvs sjukhus. Kommunerna som ingår i KOSAM är olika stora. Som framgår av figuren nedan är Mölndal nästan dubbelt så stor som Partille eller Härryda med sina drygt invånare medan Öckerö är den minsta av kommunerna. Kommunerna har olika långt till Mölndals sjukhus. 2 Öckerö SU/Psykiatri i Mölndal l SU/Östra Beroendekliniken iken sluten- och öppenvården Partille Mölndal l Härryda Figur 1. De kommuner och organisationer som ingick i projektet 1 Med socialpsykiatri syftas på de insatser för psykiskt funktionshindrade som kommunen har ansvar för. Den organisatoriska tillhörigheten för dessa insatser varierar mellan kommuner: individ- och familjeomsorgen, handikappomsorg eller motsvarande. I en del kommuner har en organisation huvudansvaret, i andra kommuner är det ett gemensamt ansvar mellan flera organisationer. 2 Invånarantalet är ungefärligt och är uppgifter hämtade från kommunernas officiella hemsidor, oktober

10 KOSAM sorterade initialt in under MÖSAM 3. Men efter en omorganisation som trädde i kraft i januari 2008 samlades all psykiatri inom område 2 vid SU. Detta innebar att chefen för Mölndals sjukhus inte längre var formellt ansvarig för psykiatrin på sjukhuset och tillhörigheten logiskt sätt borde flyttas. I augusti samma år blev det klart att KOSAM skulle ingå i LGS vid sidan av MÖSAM. Om KOSAM:s samverkansprojekt KOSAM sökte och fick projektmedel från Nationell psykiatrisamordning för projektet Samverkan kring psykiska funktionshinder. Det syftade till att presentera en hållbar modell för samverkan med ekonomiska kalkyler som grund för ett bättre besluts- och planeringsunderlag. Målgruppen för projektet var personer med psykiska funktionshinder i kombination med låg psykosocial funktionsnivå och omfattande behov av stöd och omvårdnad (KOSAM, 2005). Enligt den ursprungliga projektplanen syftade projektet till att uppfylla följande målsättningar: a. Att bilda olika modeller av team ute i kommunerna som arbetar direkt med de personer som har särskilt stora behov av stöd och behandling i icke-traditionell form. Teamen bildar en spetskompetens kring målgruppen och kan även ge stöd till andra insatsgivande verksamheter. b. Att bilda en expertgrupp. Expertgruppen kommer att bestå av representanter från både kommun och region. Gruppen träffas kontinuerligt för att diskutera ärenden och göra bedömningar som sedan blir starkt vägledande. c. Bedömningsgruppens arbete dokumenteras och bildar en Kompetensbank. nya former för samverkan och ny kunskap. Den bärande idén för projektet var att man genom ett väl fungerande samarbete skulle kunna möta målgruppens behov på ett bättre sätt. Uppbyggnaden av olika samverkansformer var tänkt att ske på lokal nivå och beslutas om på övergripande nivå genom KOSAM och inom ramen för ordinarie linjeorganisation. I projektet var alla organisationer i KOSAM förutom neuropsykiatrin och primärvården aktiva. Schemat på nästa sida beskriver projektorganisationen. KOSAM som bestod av verksamhetschefer från kommuner och psykiatri var styrgrupp för projektet. Ansvarig för projektet var huvudprojektledaren som arbetade tillsammans med två delprojektledare. Delprojektledarna ansvarade för två kommuner var, men arbetade i praktiken mycket tillsammans. Projektet tog initiativ till bildandet av en samverkansgrupp i varje kommun som bestod av representanter från kommunens organisationer, den lokala öppenvårdspsykiatrin, slutenvården samt beroendekliniken. Två andra grupper ingick också i projektet: en konsultationsgrupp som var tvärbesatt med representanter från olika organisationer och professioner samt en referensgrupp bestående av brukare, brukarorganisationer och personliga ombud. Förutom dessa permanenta grupper skapades även tillfälliga arbetsgrupper kring specifika frågor under tiden som projektet pågick. För den som vill läsa mer om samverkansprojektet finns en rapport som projektledarna har skrivit (KOSAM, 2008). n d. Genom arbete på alla nivåer i projektet bildas ett utvärderingsmaterial som används till framtagandet av hållbara samverkansmodeller och genomarbetade metoder. e. Att få fram beslutsunderlag till en modell för en mer långsiktig samverkan/verksamhet mellan deltagande parter. Sammanfattningsvis syftade projektet till att skapa 3 MÖSAM består av sjukhuschefen för SU/Mölndals sjukhus och förvaltningscheferna i Mölndal, Partille, Härryda och Öckerö. 10

11 Organisationsskiss Projekt samverkan kring pyskiska funktionshinder Mösam Förvaltningschefer Kosam Verksamhetsschefer Huvudprojektledare Ingegerd Winqvist Delprojektledare Mats Agerforz Konsultationsgrupp Referensgrupp Brukare och personliga ombud Delprojektledare Gillis Andersson Härryda kommun Partille kommun Mölndals stad kommun Öckerö kommun Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Samverkansgrupp Enhetschefer Figur 2. Samverkansprojektets organisation. 11

12 2. Teoretisk referensram Förändring som leder till ökad samverkan Att förbättra samverkansarbetet mellan organisationer är en grannlaga uppgift. Att verka för att samverkan blir något annat än ett projekt är även det en utmaning. Från tidigare forskning finns det fler beskrivningar av problem än av möjligheter med samverkansprojekt (Danermark & Kullberg, 1999, Jensen & Kuosmanen, 2008). Frågan är vilken typ av samverkan man syftar på när man startar ett samverkansprojekt. Hur mycket är det tänkt att organisationerna ska ha gemensamt ansvar för? Är det tal om att olika verksamheter helt ska integreras med varandra eller att dessa enbart ska koordinerar sina aktiviteter i förhållande till varandra och fortsätta arbeta som tidigare (se Danermark & Kullberg, 1999)? En tydlighet kring målsättningen med en satsning av det här slaget får betydelse för vad som behöver diskuteras och även vilket motstånd som uppstår i organisationerna som ska mötas. Schematiskt sett kan man dela in samverkan i fyra typer beroende på i hur hög grad organisationer integreras med varandra (Westrin i Danermark och Kullberg, 1999), se tabell 1. Tabell 1. Olika typer av samverkan (efter Westrin) Koordination/ samordning Kollaboration/ samverkan Konsultation Integration Olika organisationers insatser adderas till varandra Olika organisationers samverkan sker i vissa former eller kring avgränsbara frågor En yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga insatser inom en annan organisation Flera organisationer slås samman och alla eller de flesta uppgifter blir gemensamma Utifrån tidigare forskning om samverkan kan vi dra slutsatsen att samverkansprojekt sällan lyckas nå sina målsättningar. Detta beror på en rad faktorer. En faktor är att projektet har varit för luddigt formulerat. En annan faktor är att deltagarna inte har haft en gemensam utgångspunkt, gemensamma referensramar eller en gemensam metod att utgå från. Mål, principer och etiska förhållningssätt och yttre betingelser såsom organisation och resurser bör diskuteras innan projektet startar för att förebygga senare problem. Svårigheter som beror på interna faktorer kan handla om personalens motivation, yrkesidentitet och yrkesroll. Även kontextuella faktorer påverkar möjligheterna till samverkan, så som skillnader i organisationsstrukturer och hierarkier, skillnader i myndighetsrepresentanternas möjligheter att ställa professionella anspråk, hög personalomsättning, arbetsbelastning med mera (Danermark & Kullberg, 1999). Att skapa förändring Om en förändring av samverkan ska kunna ske mellan organisationer, krävs också en förändring av varje organisation som ingår i samverkan. Vad som krävs påverkas av hur stor förändring det är tal om. Den påverkas även av vilken typ av förändring det rör sig om, om det är en fråga om förändring av första ordningen som sker inom befintliga ramar eller en förändring av andra ordningen som är mer radikal och även förändrar strukturerna (Fish & Watzlawick, 2001). En förändringsprocess påverkas även av vad man har för teoretisk modell av förändring. Om man tror att förändring sker utifrån en rationell modell där mål uppnås genom 12

13 att använda på förhand uppställda medel, eller inte (Nonås, 2005). Ledarna för en organisation har stor betydelse för att bidra till förändring. De tjänar själva som exempel genom att vara mottagliga för idéer, genom att ifrågasätta sig själva och andra, söka efter alternativ och att lyssna på kritik och råd (Albinsson, 1998). Organisationer som är intresserade av att lära sig nytt har en bättre utgångspunkt för förändring. Det som kännetecknar en lärande organisation överensstämmer i stort sett med kriterierna för det goda förändringsarbetet (Angelöw, 1991). Ett sådant arbete bör vila på god etik, motivation, delaktighet, ömsesidig tillit med mera (Albinsson, 1998). Om man ser organisationer som levande system, organismer som interagerar med sin omgivning och utvecklas i dynamiken mellan interna och externa mekanismer, finns det både utvecklande och tillbakahållande krafter som är väsentliga att identifiera i ett förändringsarbete (Morgan, 2007). Det är vanligt att förändringar förläggs till projekt. De risker som brukar lyftas fram med det är att de sällan lyckas bidra till långsiktiga förändringar. Detta gäller särskilt om projektet löper som en parallell organisation, vid sidan av den ordinarie verksamheten. Det lärande som sker inom ramen för projektet når då inte ut till moderorganisationen som inte följer med i förändringen. Ett annat vanligt problem är att det sällan avsätts tid till implementering av de lärdomar som sker inom ramen för projekt, vilket ökar risken för att dessa kunskaper blir till dagsländor (Johansson, Löfström & Ohlsson, 2000). Implementeringen av politiska beslut såsom Miltonsatsningen, kräver beslut och handling från olika huvudmän på skilda nivåer, vilket försvårar läroprocesser (Jensen & Kuosmanen, 2008). Hur implementering är tänkt att ske uppifrån och ner, nerifrån och upp eller både och, påverkar också förändringsprocesserna. Användningen av ett uppifrån-och-ner-perspektiv vid implementering utgår från en instrumentell syn på relationen mellan beslutsfattande och dem som ska verkställa besluten. Nerifrån och upp utgår i stället från ett synsätt där de verkliga beslutsfattarna anses vara de som arbetar närmast brukarna. Lipsky (1980) använder benämningen gräsrotsbyråkrater om dem. I det här sammanhanget passar kanske inte uttrycket så bra. Det är få yrkesgrupper som arbetar med psykiatri eller socialpsykiatri som uppfattar sig som byråkrater. Men både läkare, skötare och boendestödjare fattar beslut inom ramen för sin yrkesverksamhet. De har ett beslutsutrymme för sina handlingar och måste hantera motstridiga krav och intressen i det dagliga arbetet och göra prioriteringar. Implementering av nya synsätt, arbetsformer eller rutiner påverkas av dessa beslut som sker på mikronivå i det dagliga arbetet. Detta innebär inte att ledningen är helt bortkopplad. De formella beslutsfattarna styr genom att påverka förutsättningarna för verksamheter och professioner, men har i praktiken ett begränsat utrymme för makt och inflytande (Jensen & Kuosmanen, 2008). Nationell psykiatrisamordnings slutsatser om samverkan Den Nationella psykiatrisamordningen hade intentioner om att bidra till bestående förändringar. Huruvida staten kan bidra till långsiktiga förändringar genom att dela ut stimulansmedel till kortvariga projekt, är dock en fråga som är omtvistad (SOU 2008:18) I slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning finns ett kapitel som rör huvudmannaskap och samverkan mer specifikt. En av deras slutsatser är att förändringar av huvudmannaskapet knappast skulle undanröja de samverkanssvårigheter vi ser idag. Vad som däremot skulle gynna samverkan är en lagstiftning som förtydligar myndigheternas skyldigheter att samverka. Psykiatrisamordningen föreslår därför en ny lagstiftning där det tydligt framgår att berörda huvudmän är skyldiga att samordna och gemensamt planera insatser kring enskilda personer. Ny lag skall även tvinga myndigheter att upprätta avtal på lokal och regional nivå för att ta ansvar för gråzoner mellan organisationer (SOU 2006:100). Orsaker till bristande samverkan beskrivs vara begränsade resurser i kombination med att både kommuner och landsting har omfattande åtaganden. Även om en ökad samverkan förväntas leda till en effektivare användning av resurser, antas inte samverkansarbetet bidra till det i det korta perspektivet. På kort sikt är det mer lönsamt för organisationer att fokusera på sitt eget ansvarsom- 13

14 råde och avgränsa sitt uppdrag. Nationell psykiatrisamordning föreslår därför ett riktat statsbidrag till kommuner och landsting under sju år för att stimulera utvecklingen av en bättre samverkan (SOU 2006:100). Andra förslag som nämns syftar till att undandröja hinder för samverkan som rör lagar, regler och organisationsstrukturer. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen skapar skilda utgångspunkter för sjukvården respektive kommunerna. Hälso- och sjukvården har större möjlighet att avgränsa sitt ansvar i och med att deras skyldigheter är tydligare angivna, medan kommunen inte alls har samma möjligheter. Kommunen har ett i det närmaste gränslöst uppdrag, med sitt ansvar för att alla som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver (SOU 2006:100). Det som också försvårar är att anställda inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har olika mandat för sina beslut. Inom socialtjänsten är det de politiskt valda ledamöterna som har det formella ansvaret för beslut i individuella ärenden, medan beslut inom hälso- och sjukvårdens område vanligtvis regleras utifrån de professionellas ansvar och yrkeslegitimationer. När samverkan sker mellan politiker och professionella i kommun och landsting kan dessa skillnader få stor betydelse (SOU 2006:100). För att förtydliga ansvaret i individärenden, föreslår därför Nationell psykiatrisamordning att det i HSL och SoL skall införas två likalydande bestämmelser om landstingets och kommunens skyldighet att tillsammans upprätta individuella planer, när det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda (SOU 2006:100). Jensen och Kuosmanen (2008) har studerat 56 Miltonprojekt i Västra Götalands län. De beskriver hur projekten har arbetat med implementering, samverkan och brukarmedverkan i kraftfältet mellan hur det är och hur det bör vara. De konstaterar att olika svårigheter påverkade projekten, där avsaknad av stöd från linjeledningen och bristande genomslag i verksamheterna var de största problemen. Att projekt som rör samverkan inte så lätt låter sig utvärderas, på grund av en avsaknad av objektiva kriterier och för att kunskaper främst utvecklas i genomförandet av samverkan, lyfts också fram som en försvårande omständighet. Jensen och Kuosmanens analys av Miltonprojekten har utmynnat i en kategorisering av samverkan i tre fält: A. Samstruktur B. Samsyn C. Samarbete Med samstruktur menas att skapa strukturella förutsättningar för samarbetet i form av lagar, avtal, organisationsförändringar med mera. Samsyn handlar i stället om de förutsättningar som etableras relationellt, kognitivt och normativt mellan människor i organisationer, medan samarbete innebär att utöva faktiskt samarbete kring brukare genom råd, stöd med mera. A. Samstruktur Att skapa strukturella förutsättningar för samarbetet som t.ex. lagar, förordningar, avtal, manualer eller övriga gemensamma strukturer som samlokalisering budgetsamverkan, organisationsförändringar. B. Samsyn Att skapa kognitiva, relationella och normativa förutsättningar för samarbetet bland annat genom konsultationer, utbildningar och andra träffar i vilka man skapar samsyn, samförstånd och gemensamma etiska förhållningssätt samt lär känna varandra. Miltonprojekten i Västra Götalands län Miltonsatsningen i Västra Götalands län omfattade drygt 100 miljoner kronor. Även om det låter som en stor summa pengar, är satsningen liten i förhållande till den ordinarie budgeten för psykiatrin inom Västra Götalandsregionen som uppgår till 2,3 miljarder per år. Och då är inte kostnaderna inräknade som socialtjänsten har för att arbeta med människor med psykiska funktionshinder (Jensen & Kuosmanen, 2008). C. Samarbete Att utöva faktiskt samarbete kring brukare. T.ex. genom råd, stöd rehabilitering och övrig resursförmedling till enskilda eller grupper av brukare. Detta kan ske i olika former och grader av integrering av verksamheterna, och i olika grader av samverkan med brukare. Figur 3. Modell över samverkansfält (Jensen & Kuosmanen, 2008). 14

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Cecilia Löfgren & Emma Fredriksson September 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Urval och genomförande...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder. Mora kommun

Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder. Mora kommun Revisionsrapport Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder Mora kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund och revisionskriterier

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer