Nr 95, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli 2004.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 95, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli 2004."

Transkript

1 Nr 95, 2004 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli Calle Granström

2

3 Hydrologi Nr 95, 2004 Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i södra Lappland juli Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Norrköping Tel Fax ISSN Calle Granström

4

5 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 2 2. BESKRIVNING AV FLÖDET 3 3. VERKSAMHETEN VID SMHI:S HYDROLOGISKA PROGNOS- OCH VARNINGSTJÄNST UNDER FLÖDET Hydrologiska prognoser Sammanfattning av loggboken samt flödespärmar Utfärdade varningar Prognosernas kvalitet ENKÄT ANGÅENDE FLÖDET I SÖDRA LAPPLAND JULI Sammanställning av enkätsvar 11 Bilaga 1: Enkätresultat för flödet i södra Lappland juli 2004 Bilaga 2: Jämförelse mellan enkätresultat för flöden Sida 1(11)

6 1. Sammanfattning Rapporten är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsts arbete juli 2004 i samband med kraftiga regn och mycket högt flöde i södra Lappland. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser. Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn. De största mängderna erhölls i östra delen av fjällområdet där det på vissa platser kom mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med smältning av kvarvarande snö i fjällen förorsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen. Ett viktigt underlag för flödesvarningar är dagliga automatiska flödesprognoser för utvalda avrinningsområden över hela Sverige. Av dessa avrinningsområden var områdena Tängvattnet och Sorsele närmast. SMHI:s nät för observation av nederbörd kunde inte fånga området där mest nederbörd föll. SMHI har under perioden skickat ut fem flödesvarningar. Varningarnas träffsäkerhet var 88 %. Varning för höga flöden skickades ut den 7 juli, då flödet redan var uppe i varningsnivå på den reglerade sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt i små och medelstora vattendrag i regnområdets centrum inklusive översta delen av Vindelälven. SMHI har två prognosområden med realtidsrapporterande vattenföringsstationer i området. Den ena, Tängvattnet, som ligger i fjällterräng strax väster om Hemavan, nådde varken i prognoserna eller verkligheten upp till varningsnivå under hela flödesperioden. I den andra, Sorsele i Vindelälven, indikerade prognosen den 6 juli att varningsnivån precis kommer att överskridas den 8 juli, men eftersom det var den enda svaga indikationen på flödet avvaktade SMHI till den 7 juli med varningen. Efter flödet skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Sida 2(11)

7 2. Beskrivning av flödet Högsommarvarm luft täckte i månadsskiftet juni-juli norra Ryssland och Nordkalotten, medan det var svalt och ostadigt i södra och mellersta Sverige. Ett flertal lågtryck rörde sig västerut från Finland mot mellersta och norra Norrland. I samband med hävning fick man mest regn i den östra delen av fjällkedjan. Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn, se utbredning i figur 1. De största mängderna erhölls i östra delen av fjällområdet där det på vissa platser kom mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med smältning av kvarvarande snö i fjällen orsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen. En del små och medelstora vattendrag i Umeälvens fjällområde fick den 7 9 juli flöden med återkomsttid på 2 5 år. Även det stora oreglerade biflödet Vindelälven fick flöden av denna återkomsttid med kulmen den 12 juli i älvens nedre del. Figur 1. Nederbörd (mm) i södra Lappland under perioden 9 till 12 juli Vid framtagning av isolinjerna har även SMHI:s klimatstationer (som sänder data till SMHI månadsvis i efterhand), privata mätningar och flödets verkningar använts som underlag. Från det fulla vattenkraftsmagasinet Överuman var man tvungen att tappa ett flöde motsvarande en återkomsttid på cirka 20 år. Senare blev man också tvungen till kraftig tappning från magasinen längre ned i Umeälven och erhöll flöden i Umeälven med en återkomsttid motsvarande cirka 10 år. Kulmen i mynningsområdet inträffade juli. Flöden i södra Lappland av sommarens omfattning är inte så sällan förekommande. Större delen av det drabbade området hade extremt höga flöden i juni Då var vattenföringen vid SMHI:s stationer Gauträsk och Sorsele i Sida 3(11)

8 Vindelälven och de oreglerade stationerna Solberg (Umeälven) och Skirknäs (Juktån) mer än dubbelt så hög som vid årets höga flöde. År 1997 överstegs sommarens flöde i Gauträsk, Solberg och Skirknäs. Senaste tillfället då Överuman hade högre flöde än årets var år Flöde (m3/s) Nederbörd (mm) Nederbörd - Fjällsjönäs Flöde, Vindelälven - Granåker Flöde, Vindelälven - Sorsele Figur 2: Flöde längs Umeälvens stora oreglerade biflöde Vindelälven. Flöde vid Sorsele (mörkgrön) och Granåker (ljusgrön), båda i m 3 /s. Nederbörd vid fjällsjönäs blå staplar Flödesförloppet kan studeras i figur 2. Tre dagar efter det att nederbördsstationen Fjällsjönäs mätt upp över 50 mm på ett dygn kommer flödestoppen till Sorsele i Vindelälven. Ytterligare tre dagar senare kulminerar flödet i Granåker som ligger ca 20 mil nedströms. 3. Verksamheten vid SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänsten kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta aktuell länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis, samt med specialanpassade prognoser. Sida 4(11)

9 3.1. Hydrologiska prognoser För att göra en hydrologisk prognos använder SMHI en matematisk hydrologisk modell (HBV), som utifrån dagliga värden på nederbörd och temperatur beräknar flödet i ett vattendrag eller vattenståndet i en sjö. För att göra en så bra prognos som möjligt används mätningar av nederbörd och temperatur fram till prognostillfället. Därefter justeras (uppdateras) modellen mot observerad vattenföring eller vattenstånd så att verklighet och modell stämmer väl överens. Meteorologiska prognoser avseende nederbörd och temperatur används sedan som indata till den hydrologiska prognosen. SMHI gör rutinmässigt flödesprognoser i indikatorområden och under mycket höga flöden manuella specialanpassade prognoser, efter länsstyrelse och räddningstjänstens behov. Indikatorområde är ett mindre avrinningsområde med minst daglig inrapportering av vattenföring till SMHI. För varje indikatorområde görs dagligen en automatisk prognos av vattenföring som får indikera (representera) små och medelstora vattendrag i närområdet. Det finns för närvarande 56 indikatorområden fördelade över hela Sverige. Indikatorområdena Sorsele, Tängvattnet, Storuman samt Granåker ligger nära det drabbade området Indata till de hydrologiska prognoserna SMHI stationsnät är indelat i två huvudtyper av stationer efter hur ofta de rapporterar in observationer till SMHI. Realtidsrapporterande stationer levererar data minst 1 gång per dygn. Klimatstationer rapporterar in observationerna i efterhand. Oftast sänds en journal eller ett diagram till SMHI varje månad. De realtidsrapporterande stationerna är dyra i drift och därför är nätet betydligt glesare än klimatstationsnätet. För hydrologiska prognoser under ett flöde finns endast de realtidsrapporterande stationerna att tillgå. I efterhand kan nederbördsmängder och vattenflöden analyseras mer detaljerat med hjälp av klimatstationerna Nederbördsobservationer Temperatur- och nederbördsobservationer görs och samlas in dagligen för ett antal platser i Sverige. Det finns ytterligare ett antal stationer som mäter dagligen, men skickar in resultaten månadsvis. På ett antal platser mäts och skickas observationer varje timma. Det är främst nätet för nederbördsobservationer som skickar in värden minst dagligen som är intressant för prognosverksamheten, eftersom det är dessa som SMHI har tillgång till under och innan en flödessituation. I figur 3 syns hur stationsnätet inte riktigt fångat upp de största nederbördsmängderna. Sida 5(11)

10 Figur 3: Kartan illustrerar dagligrapporterande mätstationer i Södra Lappland samt nederbörden i området under perioden 3 till 7 juli Blå trianglar är dagligrapporterande vattenföringsstationer och röda punkter dagligrapporterande nederbördsstationer. Isolinjerna visar nederbörden i området under perioden 3 till 7 juli 2004, för färgkoder se figur 1. Vid framtagning av isolinjerna har även SMHIs klimatstationer (som sänder data till SMHI månadsvis i efterhand), privata mätningar och flödets verkningar använts som underlag Flödes- och vattenståndsobservationer SMHI har tillgång flödesmätningar på ett antal platser i området. Dessa är strategiskt utplacerade för att kunna ge en bra bild över flödet i Sverige. Vissa stationer inom området mäter flödet och skickar resultaten till SMHI på förmiddagen samma dag, inom varningsområdet är dessa Tängvattnet, Sorsele, Storuman samt Granåker, se dagligrapporterande stationer som blå trianglar i figur 3. Sida 6(11)

11 3.2. Sammanfattning av loggboken samt flödespärmar Vid mycket höga flöden förs loggbok vid SMHI:s hydrologiska prognos- och varningstjänst enligt instruktion. Loggbok har förts från den 9 juli t.o.m. den 26 juli och från den har olika aktiviteter sorterats ut. Kompletterande uppgifter för utvärdering har även hämtats ur de flödespärmar där material som rör aktuellt flöde arkiverats. Aktiviteterna har delats in i följande aktivitetsgrupper: externa kontakter, interna kontakter, varningar, fältmätningar samt personal. Externa kontakter: Kraftbolag och massmedia/press. Interna kontakter: Meteorologer, observatörer, personal/fältpersonal. Varningar: Hydrologiska varningar. Totalt gjordes 5 st. varningar. Fältmätningar: Inga fältmätningar gjordes av SMHI under flödet. Personal: Antalet persontimmar per dag under flödet framgår av figur 4, observera att antalet timmar är för samtliga höga flöden i Sverige under juli I figuren kan man även se persontimmar per dag i relation till de varningar som utfärdats i hela Sverige under perioden. Utfärdade varningar 100 Högt flöde Mycket högt flöde Södra Lappland Extremt högt flöde 90 Småland Antal persontimmar per dag NV Lappland Figur 4 Antalet persontimmar per dag under flödet i relation till utfärdade varningar för Höga flöden i södra Lappland, Småland och NV Lappland för perioden Sida 7(11)

12 3.3. Utfärdade varningar Varningarna innehåller oftast förutom själva varningen även information om ökning och kulminering av flöde och vattenstånd. Varning för höga flöden skickades ut den 7 juli, då flödet redan var uppe i varningsnivå på den reglerade sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt i små och medelstora vattendrag i regnområdets centrum inklusive översta delen av Vindelälven. Älvsträckorna längre nedströms i Umeälven och Vindelälven nådde varningsnivå först den 8 juli eller senare. SMHI har två prognosområden med realtidsrapporterande vattenföringsstationer i området. Den ena, Tängvattnet, som ligger i fjällterräng strax väster om Hemavan, nådde varken i prognoserna eller verkligheten upp till varningsnivå under hela flödesperioden. I den andra, Sorsele i Vindelälven, indikerade prognosen den 6 juli att varningsnivån precis kommer att överskridas den 8 juli, men eftersom det var den enda svaga indikationen på flödet avvaktade SMHI till den 7 juli med varningen. Trots den dåliga början visade varningsutvärderingen att träffsäkerheten för flödesvarningarna var 88 % för södra Lappland Utfärdade varningar till ordinarie sändlista (Länsstyrelser, media, regleringsföretag etc., ej räddningsverket) Förklarning till varningar: Vädervarning klass 1: Högt flöde Över 50 % risk för en flödestopp som beräknats ha återkomsttid i intervallet 2-10 år. Varning 0-96 timmar innan beräknat högt flöde. Vädervarning klass 2: Mycket högt flöde Över 50 % risk för en flödestopp som beräknats ha återkomsttid i intervallet år. Varning 0-96 timmar innan beräknat högt flöde. Vädervarning klass 2: Extremt högt flöde Över 50 % risk för en flödestopp som beräknats ha återkomsttid över 50 år. Varning 0-96 timmar innan beräknat högt flöde. Utfärdade varningar Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan mellan Överuman och Gardiken. Varning för höga flöden i små och medelstora vattendrag i södra Lapplands fjälltrakter Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt längs sträckan från Storuman ned till sammanflödet med Vindelälven. Varning för höga flöden i Vindelälven. Varning för höga flöden i medelstora vattendrag i Umeälvens och Vindelälvens fjällområde Sida 8(11)

13 Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan från Storuman ned till sammanflödet med Vindelälven. Varning för höga flöden i Vindelälven samt i nedre Umeälven Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan från Juktåns inflöde ned till sammanflödet med Vindelälven. Varning för höga flöden i Vindelälven samt i nedre Umeälven Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven nedströms inflödet av Vindelälven Varningar via Radio P Text som varningar till ordinarie sändlista Utfärdade varningar till räddningsverket (utfärdade enligt räddningsverkets rutiner) Förklarning till varning: Vädervarning räddningsverket Över 75 % risk för en flödestopp som beräknats ha återkomsttid mer än 10 år. Varning 0-96 timmar innan beräknat högt flöde. Utfärdade varningar Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden längs sträckan Överuman-Gardiken Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan mellan Överuman och Gardiken, samt längs sträckan från Storuman ned till sammanflödet med Vindelälven Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan från Storuman ned till sammanflödet med Vindelälven Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven längs sträckan från Juktåns inflöde ned till sammanflödet med Vindelälven Vädervarning klass 2: Varning för mycket höga flöden i Umeälven nedströms inflödet av Vindelälven Sida 9(11)

14 3.4. Prognosernas kvalitet De automatiska prognosernas kvalitet och träffsäkerhet i indikatorområdet Sorsele har utvärderats, se figur 5. Träffsäkerheten är bra men felen ökar dag 3 (prognosen för i övermorgon). % Indikatorområde Sorsele 3/7-9/7 2004, procent Dag 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Figur 5. Medianvärde av det procentuella felet för flöde vid Sorsele under perioden 3 till 9 juli 2004 Dag 0 är dygnet som slutar kl på morgonen samma dag som prognosen görs och ger ett mått på hur bra beräkningarna är vid prognostillfället. Dag 1 är det första prognosdygnet och slutar kl på morgonen dagen efter prognosen görs. Sida 10(11)

15 4. Enkät angående flödet i södra Lappland juli 2004 En enkät skickades ut per epost till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Det var 7 st. som svarade vilket ger en svarsfrekvens på 78 %. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster under flödet var mindre bra Sammanställning av enkätsvar Nedan har vi sammanfattat enkätsvaren och ibland försökt analysera orsaken eller kommenterat resultaten. SMHI:s kommentarer har markerats med kursiv stil. För kompletta svar från enkäten se bilaga 1 Enkätsammanställning, höga flöden i södra Lappland juli Av svaren framgår att: Varningarna har ibland varit svåra att förstå Problemen till följd av höga flöden varade i 1-2 veckor Intensivt regnande i Umeälvens källflöden under dagarna 4-7/7 följdes av en Vädervarning klass 2 först den 7/7. Vädervarningen utfärdad efter att länsstyrelsen kontaktat SMHI för information om läget då vi genom media informerats om svåra översvämningar i Hemavan och Ammarnäs. Varningen borde ha kommit mycket tidigare, då stora nederbördsmängder fallit i tillrinningsområdet med redan fyllda vattenmagasin. Christer Papmehl, Länsstyrelsen Västerbottens län Se avsnitt 3.3, andra och tredje stycket för kommentar Bemötandet från SMHI:s sida var gott De flesta tycker det var lätt att komma i kontakt med hydrologiska prognosoch varningstjänsten Resultatet har även jämförts med resultat från enkäter efter andra höga under perioden , se bilaga 2: Jämförelse mellan enkätresultat för flöden Även om enkätens upplägg ändrats något så kan följande slutsatser dras: Det var svårare att förstå varningarna vid detta flöde Flödet hade ett relativt kort förlopp Sida 11(11)

16

17 Bilaga 1: Enkätresultat, höga flöden i södra Lappland juli 2004 Svarsfrekvens 78% Antal svarande 7 1a 5 50% Gradera påståendet på en skala % 5 = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd 3 0% Jag upplever att: 2 0% SMHI:s flödesvarningar varit lätta att förstå 1 33% Svar 6 Ej svar 1 1b 5 17% Gradera påståendet på en skala % 5 = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd 3 17% Jag upplever att: 2 0% Det har varit lätt att komma i kontakt med 1 17% den Hydrologiska prognos- och varnings- Svar 6 tjänsten Ej svar 1 1c 5 33% Gradera påståendet på en skala % 5 = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd 3 33% Jag upplever att: 2 0% SMHI har givit svar på mina frågor på ett 1 0% tillfredsställande sätt Svar 6 Ej svar 1 1d 5 67% Gradera påståendet på en skala % 5 = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd 3 17% Jag upplever att: 2 0% Bemötandet varit mycket gott i mina 1 0% kontakter med SMHI Svar 6 Ej svar 1 2 JA 0% SMHI har vid flera tillfällen gjort speciella prognoser, för beräknad NEJ 63% utveckling av flöden och/eller vattenstånd för specifik sjö eller plats Svar 7 i vattendraget. Har Ni tagit del av dessa? Ej svar % Gradera påståendet på en skala % 5 = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd 3 0% Jag upplever att: 2 0% Dessa prognoser varit mycket användbara 1 0% Svar 0 Ej svar "extrema" 0% Hur stora var problemen i samband med de höga 4 0% flödena/översvämningarna på en skala där 5 = extrema och 1 = inga? 3 43% 2 14% 1 "Inga" 43% Svar 7 Ej svar 0 5 små 50% I vilka typer av vattendrag uppstod problemen? medel 50% Små vattendrag = < 200 km2 stora 75% medelstora vattendrag = km2 dagvatten 0% stora vattendrag = > 2000 km2 sjöar 0% Svar 4 Ej svar 0

18 6 1-6 dagar 25% Ungefär under hur lång tid var det problem? 1-2 veckor 75% 3-4 veckor 0% mer än en månad 0% Svar 4 Ej svar :00 29% I dag har SMHI som mål att flödesvarningar skall vara 10:00 29% levererade senast kl 13:00. Vilken är optimal leveranstid för er? 12:00 43% 14:00 0% 16:00 0% Svar 7 Ej svar 0 8 Svar 3 Om ni har ytterligare synpunkter, både positivia och negativa, Ej svar 4 eller förslag till förbättringar i vårt arbete så delge oss gärna detta här: Jag vill att ni koncentrerar prognosarbetet på de 2 kommande dygnen. De längre prognoserna håller alldeles för dålig kvalite. Pga det så tittar vi bara på de 2 närmaste dygnen. Det är mycket viktigare att vi får en prognos tidigt på morgonen(före kl 10) för de närmaste 2 dygnen med hög kvalitet än att vi får en flerdygnsprognos senare på eftermiddagen med låg kvalitet. Framförallt måste det väl kännas bättre för er om ni gör en prognos som vi tar hänsyn till. Utskick av flödesvarningar har brustit Intensivt regnande i Umeälvens källflöden under dagarna 4-7/7 följdes av en Vädervarning klass 2 först den 7/7. Vädervarningen utfärdad efter att länsstyrelsen kontaktat SMHI för information om läget då vi genom media informerats om svåra översvämningar i Hemavan och Ammarnäs. Varningen borde ha kommit mycket tidigare, då stora nederbördsmängder fallit i tillrinningsområdet med redan fyllda vattenmagasin. Christer Papmehl, Länsstyrelsen Västerbottens län lars.pettersson@svf.skekraft.se Räddingstj Storuman Länsstyrelsen i Västerbottens län 9 Svar 0 Tycker ni att det saknas någon viktig fråga i denna enkät Ej svar 7 så delge oss detta här:

19 Bilaga 2: Jämförelse mellan enkätresultat för flöden Följande frågor ställdes i enkäten: 1. Gradera påståendet på en skala = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd Jag upplever att a, SMHI:s flödesvarningar varit lätta att förstå b, det har varit lätt att komma i kontakt med den Hydrologiska prognos- och varningstjänsten c, SMHI har givit svar på mina frågor på ett tillfredsställande sätt d, bemötandet varit mycket gott i mina kontakter med SMHI 2. SMHI har vid flera tillfällen gjort speciella prognoser, för beräknad utveckling av flöden och/eller vattenstånd för specifik sjö eller plats i vattendraget. Har Ni tagit del av dessa? 3. Gradera påståendet på en skala = instämmer helt och 1 = tar helt avstånd Jag upplever att * dessa prognoser varit mycket användbara 4. Omfattningen av flöden/översvämningar Hur stora var problemen i samband med de höga flödena/översvämningarna på en skala där 5 = extrema och 1 = inga 5. I vilka typer av vattendrag uppstod problemen, Små vattendrag = < 200 km2 medelstora vattendrag = km2 stora vattendrag = > 2000 km2? 6. Ungefär under hur lång tid var det problem? 7. I dag har SMHI som mål att flödesvarningar skall vara levererade senast kl 13:00. Vilken är optimal leveranstid för er? År Område Sydvästr Sve Emån S Lappland Småland NV Lappland Svarsfrekvens 44% 55% 78% 52% 57% 1a 5 42,00% 18,80% 50,00% 15,00% 0,00% 4 50% 50% 16,67% 65,00% 75,00% "Förstå 3 8,00% 18,80% 0,00% 15,00% 25,00% varningar" 2 0,00% 6,20% 0,00% 5,00% 0,00% 1 0,00% 6,20% 33,33% 0,00% 0,00% 1b 5 30,00% 21,40% 16,67% 43,75% 0,00% 4 52% 7% 50,00% 37,50% 50,00% "Kontakt" 3 17,00% 35,70% 16,67% 12,50% 25,00% 2 0,00% 14,30% 0,00% 6,25% 25,00% 1 0,00% 21,40% 16,67% 0,00% 0,00% 1c 5 44,00% 0,00% 33,33% 18,75% 0,00% 4 33% 69% 33,33% 43,75% 50,00% "Svar på 3 22,00% 7,70% 33,33% 31,25% 50,00% frågor" 2 0,00% 7,70% 0,00% 6,25% 0,00% 1 0,00% 15,40% 0,00% 0,00% 0,00% 1d 5 44,00% 46,20% 66,67% 68,75% 50,00% 4 44% 31% 16,67% 25,00% 50,00% "Gott 3 11,00% 7,70% 16,67% 6,25% 0,00% bemötande" 2 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 1 0,00% 15,40% 0,00% 0,00% 0,00% 2 JA 65,00% 37,50% 0,00% 77,30% 50,00% "Specialprog" NEJ 35,00% 62,50% 62,50% 22,70% 50,00% ,00% 16,70% 0,00% 23,53% 50,00% 4 29% 50% 0,00% 5,88% 50,00% "Användbara 3 46,00% 33,30% 0,00% 41,18% 0,00% prognoser" 2 4,00% 0,00% 0,00% 29,41% 0,00% 1 4,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 4 5 "extrema" 24% 25% 0,00% 9,09% 0,00% 4 29,00% 31,20% 0,00% 27,27% 50,00% "Flödets 3 29,00% 18,80% 42,86% 36,36% 25,00% omfattning" 2 18,00% 18,80% 14,29% 13,64% 25,00% 1 "Inga" 0,00% 6,20% 42,86% 13,64% 0,00% 5 små 3,00% 33,30% 50,00% 57,89% 0,00% "Var?" medel 10% 60% 50,00% 68,42% 50,00% stora 28,00% 53,30% 75,00% 36,84% 75,00% dagvatten 10,00% 26,70% 0,00% 42,11% 0,00% sjöar 23% 20% 0,00% 42,11% 25,00% dagar 29% 46,70% 25,00% 42,10% 50,00% "Problemtid" 1-2 veckor 23% 46,70% 75,00% 31,60% 50,00% 3-4 veckor 35% 6,70% 0,00% 21,10% 0,00% mer än en månad 13% 0% 0,00% 5,30% 0,00% 7 08:00 44,00% 26,70% 28,60% 47,60% 25,00% "Varningstid" 10:00 15,00% 46,70% 28,60% 33,30% 75,00% 12:00 26,00% 26,70% 42,90% 9,50% 0,00% 14:00 9,00% 0% 0,00% 9,50% 0,00% 16:00 6,00% 0% 0,00% 0,00% 0,00%

20

21 SMHI ger ut sex rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket. Seriernas namn Publiceras sedan RMK (Rapport Meteorologi och Klimatologi) 1974 RH (Rapport Hydrologi) 1990 RO (Rapport Oceanografi) 1986 METEOROLOGI 1985 HYDROLOGI 1985 OCEANOGRAFI 1985 I serien HYDROLOGI har tidigare utgivits: 1 Bengt Carlsson (1985) Hydrokemiska data från de svenska fältforskningsområdena. 2 Martin Häggström och Magnus Persson (1986) Utvärdering av 1985 års vårflödesprognoser. 3 Sten Bergström, Ulf Ehlin, SMHI, och Per- Eric Ohlsson, VASO (1986) Riktlinjer och praxis vid dimensionering av utskov och dammar i USA. Rapport från en studieresa i oktober Barbro Johansson, Erland Bergstrand och Torbjörn Jutman (1986) Skåneprojektet - Hydrologisk och oceanografisk information för vattenplanering - Ett pilotprojekt. 5 Martin Häggström (1986) Översiktlig sammanställning av den geografiska fördelningen av skador främst på dammar i samband med septemberflödet Barbro Johansson (1986) Vattenföringsberäkningar i Södermanlands län - ett försöksprojekt. 7 Maja Brandt (1986) Areella snöstudier. 8 Bengt Carlsson, Sten Bergström, Maja Brandt och Göran Lindström (1987) PULS-modellen: Struktur och tillämpningar. 9 Lennart Funkquist (1987) Numerisk beräkning av vågor i kraftverksdammar. 10 Barbro Johansson, Magnus Persson, Enrique Aranibar and Robert Llobet (1987) Application of the HBV model to Bolivian basins. 11 Cecilia Ambjörn, Enrique Aranibar and Roberto Llobet (1987) Monthly streamflow simulation in Bolivian basins with a stochastic model. 12 Kurt Ehlert, Torbjörn Lindkvist och Todor Milanov (1987) De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter. 13 Göran Lindström (1987) Analys av avrinningsserier för uppskattning av effektivt regn. 14 Maja Brandt, Sten Bergström, Marie Gardelin och Göran Lindström (1987) Modellberäkning av extrem effektiv nederbörd. 15 Håkan Danielsson och Torbjörn Lindkvist (1987) Sjökarte- och sjöuppgifter. Register Martin Häggström och Magnus Persson (1987) Utvärdering av 1986 års vårflödesprognoser.

22 17 Bertil Eriksson, Barbro Johansson, Katarina Losjö och Haldo Vedin (1987) Skogsskador - klimat. 18 Maja Brandt (1987) Bestämning av optimalt klimatstationsnät för hydrologiska prognoser. 19 Martin Häggström och Magnus Persson (1988) Utvärdering av 1987 års vårflödesprognoser. 20 Todor Milanov (1988) Frysförluster av vatten. 21 Martin Häggström, Göran Lindström, Luz Amelia Sandoval and Maria Elvira Vega (1988) Application of the HBV model to the upper Río Cauca basin. 22 Mats Moberg och Maja Brandt (1988) Snökartläggning med satellitdata i Kultsjöns avrinningsområde. 23 Martin Gotthardsson och Sten Lindell (1989) Hydrologiska stationsnät Svenskt Vattenarkiv. 24 Martin Häggström, Göran Lindström, Luz Amelia Sandoval y Maria Elvira Vega (1989) Aplicacion del modelo HBV a la cuenca superior del Río Cauca. 25 Gun Zachrisson (1989) Svåra islossningar i Torneälven. Förslag till skadeförebyggande åtgärder. 26 Martin Häggström (1989) Anpassning av HBV-modellen till Torneälven. 27 Martin Häggström and Göran Lindström (1990) Application of the HBV model for flood forecasting in six Central American rivers. 28 Sten Bergström (1990) Parametervärden för HBV-modellen i Sverige. Erfarenheter från modellkalibreringar under perioden Urban Svensson och Ingemar Holmström (1990) Spridningsstudier i Glan. 30 Torbjörn Jutman (1991) Analys av avrinningens trender i Sverige. 31 Mercedes Rodriguez, Barbro Johansson, Göran Lindström, Eduardo Planos y Alfredo Remont (1991) Aplicacion del modelo HBV a la cuenca del Río Cauto en Cuba. 32 Erik Arnér (1991) Simulering av vårflöden med HBV-modellen. 33 Maja Brandt (1991) Snömätning med georadar och snötaxeringar i övre Luleälven. 34 Bent Göransson, Maja Brandt och Hans Bertil Wittgren (1991) Markläckage och vattendragstransport av kväve och fosfor i Roxen/Glan-systemet, Östergötland. 35 Ulf Ehlin och Per-Eric Ohlsson, VASO (1991) Utbyggd hydrologisk prognos- och varningstjänst. Rapport från studieresa i USA Martin Gotthardsson, Pia Rystam och Sven- Erik Westman (1992) Hydrologiska stationsnät 1992/Hydrological network. Svenskt Vattenarkiv. 37 Maja Brandt (1992) Skogens inverkan på vattenbalansen. 38 Joakim Harlin, Göran Lindström, Mikael Sundby (SMHI) och Claes-Olof Brandesten (Vattenfall Hydropower AB) (1992) Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer för dimensionering av hel älv. 39 Sten Lindell (1993) Realtidsbestämning av arealnederbörd. 40 Svenskt Vattenarkiv (1995) Vattenföring i Sverige. Del 1. Vattendrag till Bottenviken. 41 Svenskt Vattenarkiv (1995) Vattenföring i Sverige. Del 2. Vattendrag till Bottenhavet. 42 Svenskt Vattenarkiv (1993) Vattenföring i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön.

23 43 Svenskt Vattenarkiv (1994) Vattenföring i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. 44 Martin Häggström och Jörgen Sahlberg (1993) Analys av snösmältningsförlopp. 45 Magnus Persson (1993) Utnyttjande av temperaturens persistens vid beräkning av volymsprognoser med HBVmodellen. 46 Göran Lindström, Joakim Harlin och Judith Olofsson (1993) Uppföljning av Flödeskommitténs riktlinjer. 47 Bengt Carlsson (1993) Alkalinitets- och ph-förändringar i Ume-älven orsakade av minimitappning. 48 Håkan Sanner, Joakim Harlin and Magnus Persson (1994) Application of the HBV model to the Upper Indus River for inflow forecasting to the Tarbela dam. 49 Maja Brandt, Torbjörn Jutman och Hans Alexandersson (1994) Sveriges vattenbalans. Årsmedelvärden av nederbörd, avdunstning och avrinning. 50 Svenskt Vattenarkiv (1994) Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. 51 Martin Gotthardsson (1994) Svenskt Vattenarkiv. Översvämningskänsliga områden i Sverige. 52 Åsa Evremar (1994) Avdunstningens höjdberoende i svenska fjällområden bestämd ur vattenbalans och med modellering. 53 Magnus Edström och Pia Rystam (1994) FFO - Stationsnät för fältforskningsområden Zhang Xingnan (1994) A comparative study of the HBV model and development of an automatic calibration scheme. 55 Svenskt Vattenarkiv (1994) Svenskt dammregister - Södra Sverige. 56 Svenskt Vattenarkiv (1995) Svenskt dammregister - Norra Sverige. 57 Martin Häggström (1994) Snökartering i svenska fjällområdet med NOAA-satellitbilder. 58 Hans Bertil Wittgren (1995) Kvävetransport till Slätbaken från Söderköpingsåns avrinningsområde 59 Ola Pettersson (1995) Vattenbalans för fältforskningsområden. 60 Barbro Johansson, Katarina Losjö, Nils Sjödin, Remigio Chikwanha and Joseph Merka (1995) Assessment of surface water resources in the Manyame catchment - Zimbabwe. 61 Behzad Koucheki (1995) Älvtemperaturers variationer i Sverige under en tioårsperiod. 62 Svenskt Vattenarkiv (1995) Sänkta och torrlagda sjöar. 63 Malin Kanth (1995) Hydrokemi i fältforskningsområden. 64 Mikael Sundby, Rikard Lidén, Nils Sjödin, Helmer Rodriguez, Enrique Aranibar (1995) Hydrometeorological Monitoring and Modelling for Water Resources Development and Hydropower Optimisation in Bolivia. 65 Maja Brandt, Kurt Ehlert (1996) Avrinningen från Sverige till omgivande hav. 66 Sten Lindell, Håkan Sanner, Irena Nikolushkina, Inita Stikute (1996) Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Latvia 67 Sten Lindell, Bengt Carlsson, Håkan Sanner, Alvina Reihan, Rimma Vedom (1996) Application of the integrated hydrological modelling system IHMS-HBV to pilot basin in Estonia 68 Sara Larsson, Rikard Lidén (1996) Stationstäthet och hydrologiska prognoser.

24 69 Maja Brandt (1996) Sedimenttransport i svenska vattendrag exempel från Svenskt Vattenarkiv (1996) Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. 71 Svenskt Vattenarkiv (1996) Svenskt sjöregister. 2 delar 72 Sten Lindell, Lars O Ericsson, Håkan Sanner, Karin Göransson SMHI Malgorzata Mierkiewicz, Andrzej Kadlubowski, IMGW (1997) Integrated Hydrological Monitoring and Forecasting System for the Vistula River Basin. Final report. 73 Maja Brandt, Gun Grahn (1998) Avdunstning och avrinningskoefficient i Sverige Beräkningar med HBVmodellen. 74 Anna Eklund (1998) Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter - resultat från SMHIs mätningar. 75 Barbro Johansson, Magnus Edström, Katarina Losjö och Sten Bergström (1998) Analys och beräkning av snösmältningsförlopp. 76 Anna Eklund (1998) Istjocklek på sjöar. 77 Björn Bringfelt (1998) An evapotranspiration model using SYNOP weather observations in the Penman-Monteith equation 78 Svenskt Vattenarkiv (1998) Avrinningsområden i Sverige. Del 2 Vattendrag till Bottenhavet. 79 Maja Brandt, Anna Eklund (1999) Snöns vatteninnehåll Modellberäkningar och statistik för Sverige 80 Bengt Carlsson (1999) Some facts about the Torne and Kalix River Basins. A contribution to the NEWBALTIC II workshop in Abisko June Svenskt Vattenarkiv (2000) Avrinningsområden i Sverige. Del 1. Vattendrag till Bottenviken. 83 Anna Eklund, Marie Gardelin, Anders Lindroth (2000) Vinteravdunstning i HBV-modellen - jämförelse med mätdata 84 Göran Lindström, Mikael Ottosson Löfvenius (2000) Tjäle och avrinning i Svartberget studier med HBV-modellen 85 Bengt Carlsson och Göran Lindström (2001) HBV-modellen och flödesprognoser 86 Josef Källgården (2001) Snow distribution in a mountainous region. A remote sensing study. 87 Johan Andréasson, Anders Gyllander, Barbro Johansson, Josef Källgården, Sten Lindell, Judith Olofsson, Angela Lundberg (2001) Snötaxering med georadar - Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? 88 Deliang Chen, Barbro Johansson (2003) Temperaturens höjdberoende En studie i Indalsälvens avrinningsområde. 89 Agne Lärke, Håkan Sanner, Anna Johnell (2003) Utvärdering av SMHI:s prognos- och varningstjänsts verksamhet under flödena januari t o m mars 2002 i sydvästra Sverige 90 Barbro Johansson, Johan Andreasson och Johan Jansson (2003) Satellite data on snow cover in the HBV model. Method development and evaluation 91 Charlotta Pers (2003) BIOLA BIOgeochemical LAke Model Manual 92 Carl Granström (2003) Utvärdering av SMHIs prognos- och varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli Carl Granström (2003) Modell för prognos av tidpunkt och karaktär för islossningen i Torne älv. 81 Anna Eklund (1999) Isläggning och islossning i svenska sjöar.

25 94 Maja Brandt och Gun Grahn, SMHI. Erik Årnfelt och Niclas Bäckman, Länsstyrelsen Östergötland (2004) Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve Tester för Motala Ström

26 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Norrköping Tel Fax ISSN

UTNYTTJANDE AV TEMPERATURENS PERSISTENS VID BERÄKNING AV VOL YMSPROGNOSER MED HBV-MODELLEN. Magnus Persson

UTNYTTJANDE AV TEMPERATURENS PERSISTENS VID BERÄKNING AV VOL YMSPROGNOSER MED HBV-MODELLEN. Magnus Persson SMHI HYDROLOGI Nr 451993 UTNYTTJANDE AV TEMPERATURENS PERSISTENS VID BERÄKNING AV VOL YMSPROGNOSER MED HBV-MODELLEN Magnus Persson Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan

Läs mer

Utvärdering av SMHIs prognosoch varningstjänsts verksamhet. under flödena januari t o m mars 2002 i sydvästra Sverige. Hydrologi

Utvärdering av SMHIs prognosoch varningstjänsts verksamhet. under flödena januari t o m mars 2002 i sydvästra Sverige. Hydrologi Nr 89, 23 Hydrologi Utvärdering av SMHIs prognosoch varningstjänsts verksamhet under flödena januari t o m mars 22 i sydvästra Sverige. Agne Lärke, Håkan Sanner, Anna Johnell Hydrologi Omslagsbild: Foto

Läs mer

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005. Nr 99, 2005 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005 Carl Granström Nr 99, 2005 Hydrologi Foto: Peter Ragge, Gauträsk vid Ammarnäs Hydrologi

Läs mer

Nr 97, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004.

Nr 97, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004. Nr 97, 2004 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i nordvästra Lappland juli 2004. Calle Granström Hydrologi Nr 97, 2004 Utvärdering av SMHIs hydrologiska

Läs mer

Nr 96, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 2004.

Nr 96, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 2004. Nr 96, 2004 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under flödet i Småland juli 2004. Calle Granström Hydrologi Nr 96, 2004 Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och

Läs mer

Nr 92, Hydrologi. varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli Calle Granström och Håkan Sanner

Nr 92, Hydrologi. varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli Calle Granström och Håkan Sanner Nr 92, 2003 Hydrologi Utvärdering av SMHIs prognos-och Utvärdering av SMHIs prognos-oc varningstjänsts verksamhet under flödet i området runt Emån juli 2003. Calle Granström och Håkan Sanner Hydrologi

Läs mer

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden Hydrologi

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden Hydrologi Nr 111, 2008 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden 2008 Calle Granström, Linda Gren, Magdalena Dahlin och Sara-Sofia Hellström Nr 111,

Läs mer

SMHI HYDROLOGI Nr 58, 1995

SMHI HYDROLOGI Nr 58, 1995 SMHI HYDROLOGI Nr 58, 1995 K vävetransport till Slätbaken från Söderköpingsåns avrinningsområde Källfördelning och effekt av hypotetiskt anlagda våtmarker 6.0 -. 3.0-5.9 1.0-2.9 Oo.o-o.9 Hans Bertil Wittgren

Läs mer

SMHI. Some facts about the Torne and Kalix River Basins A contribution to the NEWBALTIC Il workshop in Abisko. Hydrnlogy. Bengt Carlsson. No.

SMHI. Some facts about the Torne and Kalix River Basins A contribution to the NEWBALTIC Il workshop in Abisko. Hydrnlogy. Bengt Carlsson. No. SMHI No.80, 1999 Hydrnlogy ' Some facts about the Torne and Kalix River Basins A contribution to the NEWBALTIC Il workshop in Abisko June 1999 Bengt Carlsson Hvdrolnp"U. "'. """a:f No.80,1999 Some facts

Läs mer

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010 Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010 Katarina Norén, Carl Granström, Roger Eriksson Utloppet från sjön Edessjön, Hammerdal. Foto: Stefan Jarl. ISSN:

Läs mer

Nr 101, 2006. Hydrologi. Regional kalibrering av HBV-modellen. Göran Lindström

Nr 101, 2006. Hydrologi. Regional kalibrering av HBV-modellen. Göran Lindström Nr 101, 2006 Hydrologi Regional kalibrering av HBV-modellen Göran Lindström Hydrologi Nr 101, 2006 Regional kalibrering av HBV-modellen Göran Lindström Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Läs mer

Nr 110, 2008. Hydrologi. Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden. Sara-Sofia Hellström och Göran Lindström

Nr 110, 2008. Hydrologi. Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden. Sara-Sofia Hellström och Göran Lindström Nr 11, 28 Hydrologi Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden Sara-Sofia Hellström och Göran Lindström Nr 11, 28 Hydrologi Omslagsbild: Vattenfallet Stalpet under högflödet i Svartån i

Läs mer

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i

Läs mer

Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång - Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång - Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Nr 106, 2007 Hydrologi Översiktlig kartpresentation av klimatförändringars påverkan på Sveriges vattentillgång - Underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen Johan Andréasson, Sara-Sofia Hellström,

Läs mer

SMHI HYDROLOGI Nr 39, 1993

SMHI HYDROLOGI Nr 39, 1993 SMHI HYDROLOGI Nr 39, 1993 REAL TIDS BEST AMNING AV AREALNEDERBORD Sten Lindell Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO) SMHI HYDROLOGI Nr 39, 1993 REALTIDSBESTAMNING

Läs mer

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli Hydrologi

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli Hydrologi Nr 108, 2007 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli 2007 Calle Granström, Martin Häggström, Sten Lindell, Judith Olofsson och

Läs mer

SMHI HYDROLOGI Nr441993

SMHI HYDROLOGI Nr441993 SMHI HYDROLOGI Nr441993 ANALYS AV SNÖSMÄLTNINGSFÖRLOPP Martin Häggström Jörgen Sahlberg Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO / HUVA) SMHI HYDROLOGI Nr 44, 1993

Läs mer

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap

Läs mer

Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven

Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven IVIA tnord -- = I HYDROLOGI Nr 115, 2011 Detaljerad översvämningskartering av nedre Torneälven Gunn Persson, Sara-Sofia Asp, Karin Dyrestam, Dan Eklund, Anders Gyllander, Kristoffer Hallberg, Anna Johnell,

Läs mer

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring

Läs mer

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010

Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010 Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010 Katarina Norén, Carl Granström, Roger Eriksson Emån. Bilden är tagen vid väg E22. Foto: Gunn Persson.

Läs mer

Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi

Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi Nr 87, 2001 Hydrologi Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Johan Andréasson, Anders Gyllander, Barbro Johansson, Josef Källgården, Sten Lindell, Judith Olofsson Angela Lundberg

Läs mer

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,

Läs mer

SMHI. Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter. -resultat från SMHls mätningar. Anna Eklund. Nr?4,1998

SMHI. Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter. -resultat från SMHls mätningar. Anna Eklund. Nr?4,1998 SMHI Nr?4,1998 Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter -resultat från SMHls mätningar Anna Eklund LJ il Y,\.'".. ~ i~('logi Ol '-;"-.."'V Nr 74, 1998 Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter

Läs mer

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg

2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi

Läs mer

Nissan översvämning 2014

Nissan översvämning 2014 1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning

Läs mer

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 1(5) PM Hydrologi Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken 2011-02-24 Utredning för detaljplan för fastigheter Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig:

Läs mer

Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999 Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999 SRV D-nr 249-795-1998 SMHI D-nr 9804-0454/204 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-4958000

Läs mer

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

SMHI. HBV-modellen och flödesprognoser. ..._..,_ Markfuktighet. AR Utdata, 0=f(0,S) Hydrologi. Temp, TPrec. Snö Avdunstning

SMHI. HBV-modellen och flödesprognoser. ..._..,_ Markfuktighet. AR Utdata, 0=f(0,S) Hydrologi. Temp, TPrec. Snö Avdunstning SMH Nr 85, 2001 Hydrologi Temp, TPrec Snö Avdunstning...._..,_ Markfuktighet UZ, State Parametrar(0) Tillstånd S=f(l,0) UZ ~....c) Avrinning L2 r AR Utdata, 0=f(0,S) HBV-modellen och flödesprognoser Bengt

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag

Läs mer

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018 samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av

Läs mer

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:

Läs mer

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,

Läs mer

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).

Läs mer

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern 2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram

Läs mer

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

SMHI HYDROLOGI. fif. r{. Maja Brandt. Nr 69, 1996 " (

SMHI HYDROLOGI. fif. r{. Maja Brandt. Nr 69, 1996  ( SMHI HYDROLOGI Nr 69, 1996 " ( ' fif r{. Maja Brandt SMHI HYDROLOGI Nr 69, 1996 Sedimenttransport i svenska vattendrag exempel från 1967-1994 Maja Brandt SMHI 1996 Citera oss gärna och använd materialet,

Läs mer

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv 1 Bakgrund Nästan årligen drabbas Torne älv området av översvämningar, ofta med stora skador som följd. Sedan 1970-talet har Finland och Sverige

Läs mer

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN UMEDIM-2 Projekt 2015-2016 Referensgrupp Vattenregleringsföretagen Björn Norell (projektledare) Camilla Hamberg Mattias Björk Statkraft Emma Wikner Anders Sjödin Sigrid Eliasson (pension) Vattenfall Magnus

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15

Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15 Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15 Tommy Lindvall Säkerhetssamordnare Tommy.lindvall@boden.se 0921-623 02 Robert Johansson Gis samordnare Robert.johansson@boden.se 0921-682 17 Bild Bodträsket

Läs mer

ska tillämpa dina kunskaper och med hjälp av Matlab analysera ett miljöstatistiskt datamaterial;

ska tillämpa dina kunskaper och med hjälp av Matlab analysera ett miljöstatistiskt datamaterial; LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMS 140 PROJEKTUPPGIFT HT-15 Instruktioner I kursens projektuppgift arbetar du tillsammans med

Läs mer

:::.:_. SNOMATNING.. l\1ed.. GEORADAR.. OCH SNOTAXERINGAR I OVRE LULEALVEN. Försök med uppdatering av vårflödesprognosema. Maja.

:::.:_. SNOMATNING.. l\1ed.. GEORADAR.. OCH SNOTAXERINGAR I OVRE LULEALVEN. Försök med uppdatering av vårflödesprognosema. Maja. SMHI HYDROLOGI Nr 33, 1991 ---- --...:::.:_ --- - -..... SNOMATNING.. l\1ed.. GEORADAR.. OCH SNOTAXERINGAR I OVRE LULEALVEN Försök med uppdatering av vårflödesprognosema Maja.Brandt Projektet är finansierat

Läs mer

Årsrapport vattenreglering 2017

Årsrapport vattenreglering 2017 Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:

Läs mer

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7

Läs mer

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,

INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2, INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER 2002 Vädervarning Bakgrund Redan 1994 träffades en överenskommelse mellan SMHI och Räddningsverket för att definiera SMHIs uppgifter inom räddningstjänstens

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Umeälven. Beskrivning av vattendraget Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens

Läs mer

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi

Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi Nr 14, 27 Hydrologi Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Barbro Johansson, Göran Lindström, Jonas Olsson, Tahsin Yacoub, Günther Haase, Karin Jacobsson,

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

SMHI HYDROLOGI Nr 5, augusti 1986

SMHI HYDROLOGI Nr 5, augusti 1986 SMHI HYDROLOGI Nr 5, augusti 1986 ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV DEN GEOGRAFISKA FÖRDELNINGEN AV SKADOR FRÄMST PÅ DAMMAR I SAMBAND MED SEPTEMBERFLÖDET 1985 av Martin Häggström SMHIHYDROLOGI Nr 5, augusti

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga

Läs mer

Instruktioner. Utformning av projektredovisning MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18

Instruktioner. Utformning av projektredovisning MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18 Instruktioner I kursens projektuppgift arbetar du tillsammans med

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun. PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars

Läs mer

SMHI HYDROLOGI Nr 37, 1992

SMHI HYDROLOGI Nr 37, 1992 SMHI HYDROLOGI Nr 37, 1992 SKOGENS INVERKAN 0 PA VA'.l'l'ENBALANSEN Maja Br.andt Projektet är finansierat av Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (V ASO) och SMHI SMIII HYDROLOGI Nr 37, 1992 10 :~.~.

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Lägesrapport kl 13:

Lägesrapport kl 13: Sid 1 (7) Lägesrapport 2006-10-27 Enligt sändlista Box 599 101 31 Stockholm Lägesrapport kl 13:00 2006-10-27 Sammanfattning Läget beskriver situationen under förmiddagen den 27 oktober. Tel 08-593 710

Läs mer

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen Tidans vattenförbund Tidan kompletterande beräkning - schaktning Uppdragsnummer 2156059000 Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar Joakim Holmbom, Anders Söderström 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg Holsbybrunn 2016-03-09 DHIs uppdrag Bygga upp en vattendragsmodell som beskriver

Läs mer

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund Disposition Inledning, kort presentation av VRF Bakgrund, Projekt-Q Metoder Resultat Slutsatser och diskussion Kort om Vattenregleringsföretagen Ansvarar

Läs mer