Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren"

Transkript

1 Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende Nanna Hallgren-Lindgren FoU-trainee Uppsats nr 21 December 2011

2

3 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Nanna Hallgren-Lindgren, vårdbiträde på Marietorps vårdboende i SDF Västra Innerstaden. Arbetet är genomfört under Nannas tid som FoU-trainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats eller på annat sätt. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Med sitt stora intresse för äldre har Nanna valt att arbeta inom äldreomsorgen även om hon har en annan utbildning. Hennes personliga erfarenheter av att vara anhörig har färgat denna litteraturstudie. Även om Nanna av privata skäl fick göra ett uppehåll i arbetet har hon engagerat och envist hållit fast vid att slutföra uppsatsen. Hon bidrar frikostigt med sina erfarenheter och lyfter i uppsatsen fram bemötandefrågans stora betydelse för anhöriga. Nanna visar på hinder och möjligheter och diskuterar vad som krävs för ett bra bemötande mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Sedan hon inledningsvis sökt litteratur för sin studie har det skett en kunskapsutveckling inom området som jag hoppas att hon, med sitt stora intresse för ämnet, har möjlighet att ta del av. Gittan Ekvall Koordinator FoU Malmö 1

4 Innehållsförteckning Förord... 1 Bakgrund...3 Syfte...4 Metod...5 Resultat...6 Statens offentliga utredningar, lagar och förordningar om bemötande...6 Sammanfattning och reflektion...9 Vårdpersonalens bemötande av vårdtagarna och deras anhöriga, eller vice versa...10 Sammanfattning och reflektion...12 Vårdpersonalens bemötande av demenssjuka vårdtagare och deras anhöriga...13 Sammanfattning och reflektion...15 Sjukvårdspersonal/ sjuksköterskans bemötande av vårdtagarna och dess anhöriga.15 Sammanfattning och reflektion...16 Anhörigas strid för sina närstående på vårdboende...17 Sammanfattning och reflektion...17 Diskussion Till sist...20 Referenser Bilaga

5 Bakgrund I hela mitt liv har jag varit omgiven av gamla människor - äldre föräldrar, äldre släktingar och äldre vänner. Därför har det alltid varit naturligt för mig att kommunicera och umgås med den äldre generationen. För mig personligen är gamla människor inget konstigt utan lika naturligt som de yngre. Dock valde jag på ett tidigt stadium att skaffa mig en utbildning inom ett helt annat yrkesområde än vård och omsorg, men trots detta har jag hela tiden av någon outgrundlig anledning alltid återvänt till äldreomsorgen. Tidigt började jag extraarbeta som outbildat vårdbiträde, och sedan våren 2006 arbetar jag som detta, på ett äldreboende i stadsdelen Västra Innerstaden i Malmö stad. Jag har även själv varit anhörig till en demenssjuk mamma, Lili, som bodde från 1999 till 2010 på ett särskilt boende i en mellanskånsk kommun. Under de åren som Lili bodde där kom jag till insikt om hur oerhört viktigt det var med en bra kommunikation med dem som hade hand om hennes dagliga omvårdnad. Från början var det jag och min familj som satt inne med svaren till hur mamma skulle må bäst, vad hon tyckte om att äta, vilken musik hon lyssnade på och alla de andra små tipsen som gjorde att Lilis liv blev så bra som möjligt. Efter hand blev det dock under årens lopp en förskjutning och de sista åren av mammas liv, blev det personalen på det vårdboende där Lili bodde som bäst visste hennes dagliga rutiner och som kunde förstå vad hon önskade och behövde. Om jag ville veta hur min mamma mådde var det naturligt för mig att vända mig till den vårdpersonal, som hjälpte henne varje dag. Det var personalen som kunde locka fram de där små sekundsnabba glimtarna av hennes forna jag. Därför har det varit viktigt för mig och min familj att skapa en bra kommunikation med personalen, för att kunna få en bild av hur Lili mådde just då. Tove Jansson har sagt: Det fordrar sannolikt en hel del insikt och eftertanke, detta att komma underfund med vad någon outtalat behöver och längtar efter (Lidman 2002 s. 6). Det är detta vi, som personal, måste ta reda på för att på bästa sätt kunna hjälpa de äldre som överlämnat sin dagliga omvårdnad i våra händer. Ett sätt att göra detta är genom ett gott bemötande med anhöriga, eftersom dessa oftast sitter inne med kunskap om den äldres dåtid, olika önskemål, rutiner och vanor. Men även i ett senare skede är det viktigt med ett bra bemötande, då det är personalen som i sin tur kan vara en länk mellan vårdtagaren och dess anhöriga. Eftersom jag, som tidigare nämnts, inte har någon formell vårdutbildning har jag i mitt arbete fått förlita mig på mitt eget sunda 3

6 förnuft och hur t.ex. jag skulle vilja att min mamma blir omhändertagen, eller hur jag själv vill bli bemött som anhörig. Eftersom jag tror att människosyn och bemötande bör ha en avgörande betydelse för kvalitén på omsorgsarbetet inom äldreomsorgen, har jag blivit mer och mer nyfiken på om det finns någon vetenskaplig forskning om bemötande inom vård och omsorg och då i anknytning till anhöriga. Då denna litteraturstudie i första hand handlar om begreppet bemötande är det på sin plats att resonera kring detta begrepp. Vad står ordet för, hur används det och vilka sammanhang kan det påträffas? I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) (2008) beskrivs innebörden av ordet bemöta dels som uppföra sig eller bete sig mot någon på ett visst sätt Bemöta någon med utsökt artighet, med likgiltighet, med köld, väl, illa eller han bemöter alla kunder med samma artighet och respekt dels med avseende på abstrakta företeelser yttrandet bemöttes med tystnad; de ville i det längsta undvika att ~ våld med våld. Bemötande handlar alltså om hur människor samspelar sinsemellan och vilken inställning som dessa har till varandra och hur detta kommer till uttryck. Idag används ordet bemötande ofta som en beskrivning av olika personliga karaktärsdrag istället för att beskriva en persons handling. Syfte Syftet med detta arbete var att söka kunskap om bemötande inom vården och då specifikt på särskilt boende. För att avgränsa arbetet valde jag från början att koncentrera min studie till att endast omfatta hur personal bemöter anhöriga till ickedementa vårdtagare på särskilt boende. Under arbetets gång har jag dock insett att min frågeställning blev för snäv. Eftersom en stor del av den litteratur som jag läst behandlar just vårdtagare med demenssjukdomar har jag valt att vidga min frågeställning till att omfatta även dessa. Jag har valt att endast använda mig av ordet anhörig i min frågeställning och i min text trots att man även i många fall använder sig av begreppet närstående. Detta har jag valt att göra eftersom ordens betydelse är snarlik. Min frågeställning är; Hur bemöter personalen anhöriga till vårdtagare som bor på särskilt boende? Vad kännetecknar ett bra bemötande och vad hindrar det? Nyckelord: anhöriga, personal, bemötande, vårdtagare, särskilt boende, vårdboende. 4

7 Metod Jag har gjort en allmän litteraturöversikt för att ge en presentation av kunskapsläget inom det utvalda området. En systematisk sökning där relevanta artiklar som svarade på syftet inhämtades. För att hitta litteratur, artiklar och andra vetenskapliga rapporter till denna litteraturstudie har jag via Internet använt mig av sökmotorn Den systematiska sökningen gjordes i följande databaser: LIBRIS (nationellt bibliotekssystem), KIB (Karolinska Institutet Universitetsbibliotek), LUB (Lunds Universitetsbibliotek), LOVISA (Bibliotekskatalogen Lovisa, Lunds universitetsbibliotek) samt Uppsatser.se. Sökord och antal träffar per sökord har jag valt att redovisa i en bilaga (se bilaga 1). Vid sökning i de olika databaserna lästes titlarna igenom, och om de stämde överens med frågeställningens sökord granskades abstract för att bedöma om skriften stämde överens med mitt syfte. Genom den manuella sökningen identifierades ytterliggare artiklar. Jag har även läst litteratur som min handledare rekommenderat. Utvalda artiklar lästes enskilt och sedan valdes tjugo artiklar ut som svarade mot studiens syfte. 5

8 Resultat Jag har upptäckt att litteraturen som jag fann, enligt ovanstående metod, berör min frågeställning på fem olika sätt: Statens offentliga utredningar, lagar och förordningar om bemötande. Vårdpersonalens bemötande av vårdtagarna och deras anhöriga, eller vice versa. Vårdpersonalens bemötande av vårdtagare med demenssjukdom och deras anhöriga. Sjukvårdspersonal d.v.s. sjuksköterskans bemötande av vårdtagarna och deras anhöriga. Anhörigas strid för sina närstående på särskilt boende. Statens offentliga utredningar, lagar och förordningar om bemötande Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- sjukvårdslagen (HSL) bygger på en humanistisk människosyn, vilket innebär att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte utifrån sina funktioner. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (SoL, 1 kap. 1 ) Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. (HSL, 2 ) En stor del av vård- och omsorgsarbetet handlar om att kunna kommunicera med alla. Det innebär bland annat att personalen bör ha kunskap och insikter nog, som gör att de kan kommunicera med anhöriga i kris, med äldre som har funktionshinder, med äldre som talar annat modersmål och att de även kan hitta tillvägagångssätt som gör att anhöriga och vårdtagare känner sig delaktiga i vården. Men det handlar även om att kunna prata med sina kollegor och med andra yrkesgrupper inom vården och omsorgen. I min studie har jag träffat på olika statliga offentliga utredningar som direkt eller indirekt behandlat frågan om bemötande inom vård och 6

9 omsorg. Under den senaste tioårsperioden har åtminstone tre SOU berört detta. I den så kallade Bemötandeutredningen (SOU 1999:21) skildras brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Det påvisas olika orsaker såsom invecklade regler, brist på medel och attitydförändringar på grund av ekonomisk nedgång. Men även den allmänna synen på människor med funktionshinder inverkar på bemötandet. Det poängteras att statusen på människor med funktionshinder i olika avseenden bör höjas. En annan senare utredning, känd som Värdighetsutredningen, har i sitt betänkande Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51), inriktat förslagen på hur vården av äldre ska förändras så att äldre människor som har någon form av hjälp från äldreomsorgen, så långt det är möjligt, ska kunna fortsätta leva sitt gamla liv. Hjälpen ska enligt förslagen ges på ett sådant sätt att den äldre kan fortsätta leva ett värdigt liv och känna tillfredställelse. Det är enligt förslagen även viktigt att vårdtagarna och deras anhöriga kan ha inflytande över de hjälpinsatser som behövs, exempelvis hur, när och vem eller vilka som utför dem. I ett kapitel med rubriken Ett värdigt liv begreppets innebörd (SOU 2008:51 s. 120) finns ett avsnitt Gott bemötande av den äldre och dennes närstående. I detta avsnitt kan man bland annat läsa följande Mötet mellan personalen och den äldre är viktigt, och i alla dessa möten och relationer har personalen ett särskilt ansvar. Det handlar om möten och relationer som kan pågå under mycket kort tid men även under flera år. I dessa möten är det viktigt att de äldre och deras närstående får ett gott bemötande (SOU 2008:51 s. 125). Utredningen slår fast att ett bra bemötande alltid bör eftersträvas, även när det uppstår besvärliga möten. Det kan förekomma situationer där de äldre är hotande, otrevliga eller utåtagerande. Inte bara de äldre utan även anhöriga kan uppträda på det sättet. Då kan personalen med ett gott bemötande, och genom att de visar medkänsla och förståelse kanske bidra till en konstruktiv lösning av de svårigheter som uppstått. I takt med att Sveriges befolkning blir allt äldre och att de i större omfattning bor hemma längre blir hjälpgivande anhöriga allt fler. Idag vårdas fler och fler vårdtagare i sina hem med hjälp av anhöriga och eventuellt hemtjänst. På Äldreportalen, en webbplats för goda exempel och erfarenhetsförmedling på äldreområdet, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) startat, kan man bland annat läsa att en omfattande vård ges av anhöriga i alla åldrar men allra mest bland personer i gruppen år. Anhörigomsorg och offentlig omsorg, främst hemtjänst, överlappar ofta varandra i Sverige och särskilt när det gäller hjälp till ensamboende äldre (SKL 2008 a). Enligt Socialstyrelsen (2006) är mer än en miljon svenskar vårdgivare för en familjemedlem. 7

10 År 2007 bedrev 95 procent av kommunerna utvecklingsarbete, den högsta andelen sedan 2002 då Socialstyrelsen började följa kommunernas arbete med anhörigstöd (SKL 2008 b). I slutet av 1990-talet, uppmärksammades anhörigas situation i en statlig utredning som kallas Omsorg om anhöriga (SOU 1997:187). I den kommer ett antal anhöriga till tals och beskriver sina upplevelser som hjälpgivande anhöriga. Utredaren menar att omsorg om anhöriga innebär att respektera och ta väl vara på deras insatser, dvs. ge det stöd som behövs i den enskilda situationen (SOU 1997:187 s. 1). Då varje anhörig befinner sig i en egen unik situation är det viktigt att hjälpen anpassas efter deras behov, att hålla sig ajour med vad som behövs just nu (hjälpbehovet kan variera med tid), att de anhöriga kan vara säker på att hjälpen fungerar som den ska, att lyssna på de anhörigas åsikter och ta till sig deras kunskap samt se till att de anhöriga vet var de ska vända sig om de behöver hjälp på ett eller annat vis. En flexibel omsorg om anhöriga och andra närstående innebär att bemötandet av den äldre som behöver hjälp har förutsättningar att bli gott (SOU 1997:187 s. 2). I utredningen redovisas samtal med olika anhöriga och som en röd tråd genom dessa samtal går önskan om ett gott bemötande mot dem och deras familjemedlemmar. Det vore bättre att lära personalen vara uppmärksam och lyssnande, att notera vad som händer. Om man kunde träna upp lyhördheten och ha med det som en viktig yrkeskunskap (SOU 1997:187 s. 15). Även upplevelsen av att vara en besvärlig anhörig känns igen. Utredningen visar också att anhöriga har fått strida för sina familjemedlemmars rätt till bra hjälp inte bara i det egna boendet utan även sen de flyttat till särskilt boende. Många anhöriga menade att de inte visste vad som gällde på särskilda boenden. Det finns tysta regler som gör att många anhöriga inte vet hur de ska bete sig när de kommer och hälsar på. Vad får man göra? Inte göra? Det är viktigt att få sådana regler klargjorda (SOU 1997:187 s. 17). Alla är överens om att det behövs bättre information till anhöriga samt att äldrevården lyssnar mer på anhöriga och tar tillvara anhörigas kunskap. Det står ingenstans att anhöriga har rätt till något slags talan. Det är ett tomrum. Äldreomsorgen är i ett överläge, man är i princip inte tvungen att lyssna på oss anhöriga (SOU 1997:187 s. 18). 8

11 Sedan Socialstyrelsens rapport Omsorg om anhöriga (SOU 1997:187) skrevs har olika satsningar gjorts för att stärka anhörigas situation. På Äldreportalen (Sveriges kommuner och landsting) redovisas en del av satsningarna och att kommunerna bör ge anhörigstöd i enlighet med Socialtjänstlagen. Enligt socialtjänstlagens 5 kap 10 bör socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre som har funktionshinder (lagen har senare ändrats som framgår av citat nedan, författarens kommentar). Staten har sedan 1999 satsat utvecklingsmedel till anhörigområdet, bland annat satsning på kunskapsutveckling inom anhörigområdet. Det är också ett sätt att ge stöd till och att förbättra anhörigas situation. Därför invigdes Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (NkA) den 1 mars 2008, på uppdrag av Socialstyrelsen. Här ska man samla in, strukturera och sprida kunskap om anhöriga. NkA kommer att sammanställa forskning inom anhörigområdet och fem prioriterade områden kommer att granskas. Områdena är: Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd. Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp för anhöriga. Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. E-tjänster och ny teknik för anhöriga. Bibehålla hälsa och förebygga ohälsa. (NkA 2009). Den 1 juli 2009 ändrades 5 kap. 10 i socialtjänstlagen vilket innebär att kommunerna är skyldiga att ge stöd till anhöriga och med lagändringen vidgas målgruppen till att gälla är inte bara anhöriga till äldre utan även andra grupper som framgår av följande. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549). Med lagförändringen som innebär att socialnämnden ska erbjuda anhöriga stöd vill man från statligt håll förstärka skyddet för de anhöriga. Sammanfattning och reflektion Genom de olika utredningarna sedan slutet av 1990-talet och i den lagförändring som skett kan man skönja en strävan från stat och myndighet att förbättra och förstärka bemötandet inom vård och omsorg. Vad som också bör påpekas är att det från statligt håll läggs ett större ansvar på kommunerna och deras vård- och omsorgspersonal vilket innebär att personalen genom sitt yrke har större skyldighet för att 9

12 mötena sker på ett korrekt och värdigt sätt gentemot vårdtagare och deras anhöriga. I och med att Nationellt kompetenscentrum Anhöriga startades vill man även lyfta fram de anhöriga och deras situation och genom forskning belysa den. Vårdpersonalens bemötande av vårdtagarna och deras anhöriga, eller vice versa I ett examensarbete, från socionomprogrammet, kallat Bemötande av äldre (Andersson och Wiegert 2008) redovisas en undersökning om personalens bemötande i äldreomsorgen. En jämförelse är gjord mellan personal som arbetar på särskilt boende respektive hemtjänsten. Sex djupintervjuer gjordes, fem stycken med omsorgspersonal och en med en enhetschef. Studien har alltså ett personalperspektiv på bemötandet. I studien poängteras att äldreomsorgens kvalité påverkas av ekonomiska och politiska prioriteringar. Om det är viktigt med ett värdigt bemötande och omsorgstagarnas självbestämmande måste detta prioriteras genom resurser till äldreomsorgen. Det är också viktigt att föra en diskussion om bemötande på personalmöten liksom att klargöra för personalen för vems skull de är där för. Något som har varit ständigt återkommande i denna studie är just begreppet tid och framförallt avsaknad av tid. Det är inget tvivel om att informanterna önskar ge ett gott bemötande och en bra omsorg men känner att tid till detta saknas (Andersson och Wiegert 2008 s. 30). Vår uppfattning är att det är så i många fall men att det finns situationer där bemötande inte kostar något utan är beroende av omsorgspersonalens egna värderingar och attityder. Som omsorgspersonal har man möjlighet att välja hur man vill bemöta en annan människa som är i beroendeställning. Det är som någon informant uttryckte sig, man ska bemöta andra så som man själv vill bli bemött. Även om arbetssituationen är stressig så kan omsorgspersonalen kosta på sig ett leende (Andersson och Wiegert 2008 s. 31). I studien framkom det att personalen inte tänkt på om det fanns några skillnader i att arbeta i det ordinära boendet eller i ett särskilt boende. Det som möjligen framkom var att när man trädde över tröskeln till det ordinära boendet hos en vårdtagare så såg man sig som en gäst, under det att de som arbetade på ett särskilt boende inte hade reflekterat över detta alls. I boken Trygg äldreomsorg Om respektfulla möten i det dagliga arbetet (Bengtsson 2005) ger författaren både förklaringar till och råd om bra och dåligt bemötande inom äldreomsorgen. Anhöriga kan vara mycket krävande och uppfattas som besvärliga av personalen. Men det finns förklaringar: Det kan vara mycket svårt och ångestfyllt att ha en demensdrabbad förälder. Den vanligaste demenssjukdomen, Alzheimers sjukdom, 10

13 skapar ofta rädslor hos anhöriga när de ser hur livet kan te sig när de själva blir äldre. Det kan inte vara lätt för personalen att bemöta anhöriga på bästa sätt i alla lägen (Bengtsson 2005 s. 21). Utöver att ge vård och hjälp bör äldreomsorgen enligt Bengtsson även sträva för att ge varje vårdtagare så bra välbefinnande som möjligt. Ett sätt är att personalen arbetar för att vårdtagarna ska kunna hålla kvar vid de intressen som de en gång haft med sig. Det är även viktigt att de som arbetar med vårdtagarna hjälper dem att öva på de förmågor som fortfarande finns, trots ålder och sjukdom. Anhöriga kan vara till stor hjälp genom att berätta för personalen, måla upp vårdtagarens livsberättelse och tala om tidigare intressen. Att inta rollen som språkrör (Bengtsson 2005 s. 41). För att kunna ge vårdtagarna bästa tänkbara vård, menar Bengtsson, att det är av största betydelse att de som arbetar inom äldreomsorgen reflekterar och begrundar sitt eget uppträdande gentemot vårdtagaren och hur detta påverkar dessa. Nästan alla äldre som flyttar till hemmet har anhöriga som är måna om att deras mamma eller pappa ska ha det så bra som möjligt sin sista tid i livet. Anhörigas åsikter, önskningar och krav på en god omsorg, ställer därmed den äldres boendesituation på sin spets (Bengtsson 2005 s. 37). Att se och uppleva hur en familjemedlem förändras på grund av en demenssjukdom kan vara oerhört smärtsamt för en anhörig och väcka oväntade frågor så som kan detta även drabba mig? Hos anhöriga kan enbart denna otäcka känsla medföra ett okontrollerat beteende. Den kan till och med skapa aggressioner, och anhöriga kanske riktar sin ilska mot den hjälpande personalen(bengtsson 2005 s. 37). Här menar Bengtsson att enda sättet att bemöta ett sådant beteende från en anhörig är att visa förståelse och ödmjukhet inför vårdtagarens anhörig (Bengtsson 2005 s. 38). Att lyssna och försöka lösa de problem som uppstår så gott det går samt i görligaste mån tillmötesgå de krav som den anhöriga kan tänkas ha. Han påpekar även hur viktig relationen mellan anhöriga och vårdpersonal är för att kunna ge en god omvårdnad till vårdtagaren. Enligt Bengtsson (2005) finns det tre förutsättningar för ett gott bemötande och trivsel på arbetsplatsen: personliga förutsättningar, etisk reflektion och moral samt arbetsklimat och kommunikation. Personliga förutsättningar; Personalens förhållningssätt som utgår från den egna personens erfarenheter, empatiska förmågor, självinsikt och värderingar, samt 11

14 insikt om det egna beteendet i olika situationer. Detta kräver även att personalen har kraften att våga fråga och ifrågasätta varandra. Etisk reflektion och moral; Att personalen tar ett personligt ansvar och att de har ett sunt förnuft och den intuition som krävs för att kunna möta vårdtagarna, se deras rättigheter och den utsatta position som de befinner sig i. Att mötas ansikte mot ansikte och se vad som står på spel och att lösa svåra konflikter med hjälp av etisk reflektion och moraliska handlingar (Bengtsson 2005 s. 17). Arbetsklimat och kommunikation; Ett gott arbetsklimat är grunden för ett bra bemötande. Förutsättningarna för bra vård och omsorg är att personalen kan dela förtroende, värme och humor med varandra. Det är när mobbing, avundsjuka och tystnad får råda som bemötandet blir lidande både mot personalen emellan och mot besökare utifrån. I Bemötande av äldre inom vården En litteraturstudie (Jansson och Olsson 2009) beskrivs bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, personalens och de anhörigas perspektiv. Resultatet visade att när personalen beaktade den äldre vårdtagarens självbestämmande, bidrog detta mest till upplevelsen av bemötandet, detta var något vårdtagarna själva poängterade tydligast. Personalbrist var ett inbyggt fel i organisationen som påverkade bemötande. Vårdpersonalens förmåga att organisera och prioritera var en betydande faktor för upplevelsen av bemötande. Vid fel prioriteringar handlar det vanligen om att patienters vilja fick stå tillbaka för rutiner (Jansson och Olsson 2009 s. 18). Studien visade på att hur vårdtagaren blev bemött till stor del berodde på faktorer som lyhördhet och kommunikation och dessa påverkades i sin tur av tid, personliga värderingar samt gamla rutiner. Sammanfattning och reflektion Jag kan utifrån ovanstående texter dra slutsatsen att det är viktigt att omsorgspersonalen reflekterar över sitt arbete och även funderar över hur de själva vill bli bemötta. Gör de det kan de på ett helt annat sätt bemöta de så kallade besvärliga anhöriga. Anhöriga vars egna önskningar, rädslor, farhågor och välmening gör att de visar upp beteenden som de vanligtvis inte har. Anhöriga vill ju att deras familjemedlem ska få det bästa. För att bemöta vårdtagare och deras anhöriga på bästa sätt gäller det för personalen att reflektera och ta ansvar över sina egna handlingar samt att de har förtroende och tillit till varandra. Det som även framgår är att tiden, eller framför allt bristen på 12

15 tid, är en viktig faktor i personalens sätt att bemöta vårdtagarna och dess anhöriga. Tidsbristen är ofta ett utslag av ekonomiska och politiska prioriteringar. Vid dåliga tider bortprioriteras personal vilket får till följd att de som finns kvar har mindre tid att ägna varje vårdtagare och dess anhöriga. Vårdpersonalens bemötande av demenssjuka vårdtagare och deras anhöriga I Kommunikationens betydelse inom äldreomsorgen mellan personal och brukare med eller utan demenssjukdom (Sundström 2003) beskrivs hur kommunikationen mellan personal och demenssjuka vårdtagare upplevs. Studien utfördes via intervjuer och utgick från de anställdas synvinkel. Personalen berättar om hur tidskrävande det är att kommunicera med en demenssjuk vårdtagare och att det kräver ett särskilt sätt att möta vårdtagaren där man ersätter talet med signaler och tecken med kroppen istället. Och ett måste för personalen för att kunna kommunicera med vårdtagaren är att ta del av dennes levnadsberättelse. När vårdtagaren mister sin kommunikationsförmåga är det av största vikt att anhöriga används som talesman för vårdtagaren, för att kunna berätta för personalen vad brukaren tidigare tyckt om att göra, antingen socialt eller enskilt (Sundström 2003 s. 32). Personalen menar att ett stort problem är att arbetet som omsorgspersonal är krävande eftersom det fodras av dem att de bemöter alla på ett trevligt sätt hur stressigt och besvärligt situationen än är. Att de aldrig är ensamma utan hela tiden är omgivna av människor vilka pockar på uppmärksamhet på ett eller annat vis. I studien framkom det att bristen på tid var det stora dilemmat för personalen, eftersom alla möten mellan personal, vårdtagare och anhöriga innebar kontakt på ett eller annat vis, och detta tar tid. I studien Anhörigstöd - En litteraturstudie om hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödåtgärder från sjukvårdspersonal (Westerberg och Persson 2002) beskrivs samspelet mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och vård- och omvårdnadspersonal. Eftersom den demenssjuke vårdtagaren ofta har blivit vårdad en längre tid i hemmet av en anhörig innan flytten till ett särskilt boende innebär detta en markant förändring för alla. Inte sällan känner den anhörige både skuld, ilska, lättnad, oro och saknad och alla dessa reaktioner påverkar kontakten till vårdpersonalen. Därför bör personalen vara flexibel och specialiserad. Schismer mellan anhöriga och vårdpersonal uppkommer ofta när olika åsikter om omvårdnaden krockar. 13

16 Det var när personalen hade tidsbrist och det var hög personalomsättning som de anhöriga tyckte att bemötandet blev lidande. Anhöriga kände att de inte blev sedda och blev behandlade som en ickeperson, därför är det viktigt att personalen uppmärksammar detta. Respekten för och omtanken om de närstående ligger i att ta deras oro och tolkningar av situationen på allvar (Westerberg och Persson 2002 s. 8). Studien visar hur viktigt det är för de anhöriga till demenssjuka vårdtagare att de får fysiskt och socialt stöd från personalen. Risken finns att deras livskvalitet reduceras om de inte får detta. Faktorer som kan påverka de anhörigas situation är brist på information och dålig kommunikation med vårdpersonal. Studiens slutsats blev att det är viktigt att omsorgspersonalen tänker på att; Bemöta de anhöriga till vårdtagare, med demenssjukdomar, på ett professionellt sätt, samt ge information och stöd. Visa förståelse för de anhörigas situation. Ha en god kommunikation med de anhöriga. Se till att de anhöriga får information regelbundet. (Westerberg och Persson 2002) I litteraturstudien Interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom i särskilt boende och vårdpersonal (Skoglund 2007) beskrivs upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Studien visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Vårdtagare, med en demenssjukdom, och deras anhöriga kräver speciell vård beroende på vilken form av demenssjukdom de har, vilket innebär att vårdpersonalen bör vara flexibel och specialiserad. När arbetsvillkoren påverkas av tidsbrist och hög personalomsättning kände de anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull (Skoglund 2007 s. 24). När en anhörig till slut beslutar att ansöka om att flytta sin familjemedlem till ett särskilt boende har detta beslut oftast föregåtts av stor beslutsångest för den anhörige. Detta påverkar i hög grad den anhöriges sätt att vara mot personalen. Det fram kom även att bemötandet från vårdpersonal upplevdes av anhöriga som betydelsefullt, framtida relationer blev beroende av bemötandet (Skoglund 2007 s ). 14

17 Slutsatsen är att eftersom det i sjuksköterskans yrkesroll bland annat ingår att kommunicera med anhöriga, till demenssjuka vårdtagare, bör hon få hithörande utbildning och ökad kunskap. Hög personaltäthet och få personalbyten är viktigt för att skapa tid och därmed tillit anser författaren (Skoglund 2007 s. 25). Sammanfattning och reflektion Även dessa studier visar att det som framförallt påverkar personalens bemötande, enligt dem själva, är bristen på tid. Tid för vårdtagarna vilket i sin tur medförde konfrontationer med de anhöriga. Det är oerhört viktigt att vård- och omsorgspersonal vilka arbetar med demenssjuka vårdtagare tar sig tid att kommunicera med dem och för att kunna göra detta på bästa sätt behöver de vårdtagarnas levnadsberättelse. I de olika studierna har det poängterats, att för att vård- och omsorgspersonalen ska kunna ta hand om vårdtagare med olika former av demenssjukdomar är det viktigt att de som arbetar med vårdtagarna har eller får adekvat utbildning för sina arbetsuppgifter. Sjukvårdspersonal/ sjuksköterskans bemötande av vårdtagarna och dess anhöriga I doktorsavhandlingen Encounters in Nursing Home Experiences from Nurses, Residents and Relatives (Westin 2008) Möten på ett sjukhem Sjuksköterskors, vårdtagares och anhörigas erfarenheter (författarens översättning) var syftet att få en djupare förståelse för betydelsen av möten mellan vårdtagare som bor på sjukhem, sjuksköterskor, besöker släktingar och andra betydelsefulla personer som var kända av vårdtagarna (Westin s. 7) (författarens översättning). Detta genomfördes genom djupintervjuer med sjuksköterskor, vårdtagare samt vårdtagarnas anhöriga/närstående. I studien framkom det att möten är viktiga och meningsfulla händelser för vårdtagarna, sjuksköterskor och besökande anhöriga. Och mötet spelar en viktig roll i interaktion dem emellan för att alla ska bli bekräftade och synliggjorda. Detta föreföll vara av avgörande betydelse för den vårdande miljön på det utvalda vårdhemmet (Westin 2008 s. 27) (författarens översättning). Ett bra möte var när anhöriga blev sedda och välkomnade vid besök på vårdboende. Att bli sedd var detsamma som att bli uppmärksammad av sjuksköterskan. Mötena med sjuksköterskan fick de anhöriga att känna sig förtrogna/intima med vårdboende, vilket resulterade i att de kände sig trygga och säkra, och detta gjorde att de även fick lättare för att tala. I kommunikationen med sjuksköterskan kände de att deras åsikter var viktiga och beaktades. 15

18 Ett dåligt möte blev det när de anhöriga blev förbisedda av sjuksköterskan eller när de fick ett rykte om sig att vara besvärliga och krävande. Westin menar att personalens arbete på vårdhem är fortfarande främst inriktat på ren vård, och familjens behov blir sekundära. Det måste vara en viktig fråga för vårdhemmets personal att skapa en miljö som också stödjer familjens behov av att synas och bekräftas som anhöriga (Westin 2008 s. 32) (författarens översättning). I en studie kallad Äldre personers upplevelse av att flytta till särskilt boende En litteraturstudie (Lundqvist och Sundin 2005) beskrivs hur nyinflyttade vårdtagare kände osäkerhet, sorg och otrygghet i den nya situationen eftersom de tvingats lämna det gamla hemmet med dess invanda miljö, att de inte kände personalen och de andra vårdtagarna och att de inte kände till olika rutiner och regler. På grund av rädslan över att bli betraktad som jobbig avstod vårdtagarna från att störa personalen med olika frågor. Samtidigt så flyttade många vårdtagare till ett särskilt boende just för att känna sig trygga och slippa ensamheten. Genom flytten kände många av vårdtagarna att de inte behövde betunga och besvära sina anhöriga. Samtidigt som många kände att de gav upp sin självständighet och identitet. Vårdtagarna tyckte att det inte fanns något annat än att acceptera den nya tillvaron och försöka anpassa sig till den. Genom att sjuksköterskan och vårdpersonal ger vårdtagarna bra rutiner, visar sitt intresse, har tid, pratar, bevarar de äldres värdighet och självständighet och låter vårdtagarna vara delaktiga, underlättas omställningen som en flytt innebär för vårdtagarna. Det är också viktigt att anhöriga är närvarande och kan ge råd och stöd. De äldre önskar att vårdpersonal ska vara vänliga och behandla dem som människor och inte som ting. Vårdpersonalens attityd och bemötande mot den äldre spelar en stor roll i hur den äldre individen upplever omvårdnaden (Lundqvist och Sundin 2005 s. 19). Sammanfattning och reflektion Att bli sedd är viktigt både för vårdtagaren och för deras anhöriga. För vårdtagarens del innebär detta att personalen är generös med sin tid. Att de är lyhörda för vårdtagarens önskningar samt att personalen uppmuntrar vårdtagaren att behålla sin integritet. För de anhörigas del betyder det att de känner sig välkomnade av personalen, att de känner att personalen lyssnar till deras åsikter samt att de känner att de inte är till besvär. Det framkom även att det är viktigt att de nyinflyttade vårdtagarna får klara besked om olika rutiner och regler, både synliga och osynliga, för att underlätta deras omställning från eget boende till särskilt boende. I detta skede är det viktigt att vård- och omsorgspersonalen arbetar för att vårdtagaren bevarar så mycket som möjligt av sin egen självständighet. 16

19 Anhörigas strid för sina närstående på vårdboende Artikeln Relatives struggle for an improved and more just care for older people in community care (Häggström m fl 2007) Anhörigas kamp för en bättre och rättvisare sjukvård för äldre inom vård och omsorg (författarens översättning) handlar om en undersökning där anhöriga till vårdtagare på särskilt boende, intervjuats för att undersöka deras upplevelser av äldreomsorgen. I studien framkom det att de anhöriga såg fyra viktiga faktorer som påverkade vården. Och de menade att det var viktigt att engagera sig för att dessa faktorer skulle kunna genomföras: få bekräftelse på att även deras åsikt var viktiga i vården av deras familjemedlem. att de kunde lita på att personalen gav deras nära den bästa vården både fysiskt och emotionellt. att de kunde lita på vårdpersonalen. att deras familjemedlem fick den bästa vården som de ansåg att de hade rätt till. (Häggström m fl 2007) I C-uppsatsen Närståendes uppfattningar om delaktighet - på ett vårdboende för äldre (Gustavsson 1999) redovisas resultatet av en enkät med vilken de undersökt hur anhöriga tyckte att deras möjligheter att påverka vården av deras familjemedlemmar, vilka bodde på ett vårdboende, var. Studien visade att de anhöriga tyckte att vården och det bemötandet de fick från personalen var bra, trots att de inte hade blivit engagerade i vårdplaneringen, och trots att flertalet inte visste vem som var kontaktperson till deras familjemedlem och trots att det fanns vissa önskemål om organiserade träffar mellan personal och anhöriga. Slutsatsen är att det är viktig att personalen kommunicerar och låter de anhöriga bli involverade och delaktiga i vårdplaneringen. Sammanfattning och reflektion Anhöriga är måna om sina familjemedlemmar och strävar för att de ska få bästa tänkbara vård, den dag de flyttar från sitt ordinära boende till ett särskilt boende. Givetvis är man som anhörig vanligtvis mycket pådrivande i frågor som gäller hur ens familjemedlemmar blir omhändertagna, allt för att detta ska ske på bästa tänkbara sätt. Som anhörig är det viktigt att känna tillit till personalen, känna att ens åsikter som anhörig tas tillvara, veta att ens familjemedlem får bästa tänkbara vård som de har rätt till samt veta att de blir stimulerade genom olika aktiviteter. Det är även viktigt att det särskilda boendet ger information kontinuerligt, talar om vem som är kontaktperson samt engagerar de anhöriga i omvårdnaden. 17

20 Diskussion Idag om vård och omsorg på ett eller annat vis omtalas i olika medier så är det oftast tyvärr på grund av någon form av missförhållanden som det refereras till. Är detta inte en missvisande bild? Det berättas aldrig om alla de änglar som faktiskt finns och som ägnar delar eller hela sitt yrkesverksamma liv åt att göra sitt allra bästa för våra gamla och ger dem ett gott bemötande i vardagen. Om alla de som inte bara gör sitt jobb utan bemödar sig om att göra det där lilla extra vilket är så viktigt för våra gamla. Själv behöver jag bara tänka på alla de som har haft hand om min egen mamma, dessa änglar som var så fantastiska i sin omsorg om henne och de övriga vårdtagarna på den avdelningen. De tar tillvara alla årets högtider och arbetar verkligen för att vardagen ska kunna bli till en fest. Men bemötandet inom vård- och omsorg är en så oerhört viktig bit att det inte nog kan poängteras. Med ett dåligt bemötande kan arbetet försvåras mellan personal och vårdtagare och deras anhörig, medan ett bra bemötande underlättar allt och banar väg för framtida relationer. Ett bra bemötande borde kännetecknas av uppmärksamhet och öppenhet gentemot en annan person. Är det inte detta bemötande handlar om? Att genom personliga reflektioner och kunskap våga möta någon på ett eller annat vis. Att man tar avstamp från sina egna erfarenheter och värderingar och förlita sig på sitt sunda förnuft samt tar ett personligt ansvar för sina handlingar. Då har man kommit långt, i sin strävan efter att kunna ge ett gott bemötande. När någon blir sjuk och tappar greppet om sin egen tillvaro kan detta bli smärtsamt och skrämmande både för den som insjuknar och för dess anhöriga. För den sjuke innebär detta att han/hon kanske måste flytta från sitt ordinära boende till ett särskilt boende istället och på så sätt ge avkall på sitt oberoende till förmån för ökad trygghet och för att slippa belasta sina anhöriga. Därför är det viktigt att de som arbetar inom vård- och omsorg är lyhörda och intresserade samt strävar efter att vårdtagarna i så stor utsträckning som möjligt bevarar sin personliga integritet. Att personalen bemödar sig om att det särskilda boendet ska vara lika mycket ett eget hem som det ordinära boendet. Oberoende om man arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende så bör personalen vara medvetna om att de är hemma hos vårdtagaren i samma stund som de kliver över tröskeln. Men hur ofta reflekterar vi över detta som vård- och omsorgspersonal? Vi som arbetar som detta har fått förtroendet att kunna röra oss fritt hemma hos de vårdtagare som behöver vår hjälp men det är ett förtroende som lätt kan stjälpas av ett dåligt bemötande. Det är så lite som behövs, att knacka innan man stiger över tröskeln, att vara uppmärksam och lyssna. Att se vårdtagaren. 18

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell.

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Värdegrund De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Livet själv och du som människa klarar dig inte utan något av dem. Alla är lika mycket värda hur olika de än är. Låt också det vara

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer